Petrus Knoop (1655–1733)
| Petrus Knoop | |
| Född | 15 januari 1655[1] Tjällmo församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 22 januari 1733[1] (78 år) Skeppsås församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Komminister, Tjällmo församling (1685–1695)[1] Kyrkoherde, Skeppsås församling (1695–1733)[1] | |
| Maka | Ingrid Thoresdotter (g. 1692–1713)[1] |
| Barn | Carl Knoop (f. 1698)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Petrus Knoop, född 15 januari 1655 i Tjällmo socken, Östergötlands län, död 22 januari 1733 i Skeppsås socken, Östergötlands län, var en svensk kyrkoherde i Skeppsås församling.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Petrus Knoop föddes 15 januari 1655 i Tjällmo socken. Han var son till komministern därstädes. Knoop studerade i Linköping och blev 5 juni 1680 student vid Uppsala universitet, Uppsala. Han prästvigdes 25 januari 1685 till komminister i Tjällmo församling och blev 9 januari 1695 kyrkoherde i Skeppsås församling. Knoop avled 22 januari 1733 i Skeppsås socken och begravdes 13 februari samma år av kyrkoherden Magnus Montin Svensson från Kristbergs socken.[2]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Knoop gifte sig första gången 20 juni 1686 med Christina Hornér (1662–1691). Hon var dotter till kyrkoherden i Fornåsa socken. De fick tillsammans barnen Anders (1687–1710) och Erik (1690–1691).[2]
Knoop gifte sig andra gången 14 juni 1692 med Ingrid Thoresdotter (1661–1713). Hon var dotter till kyrkoherden i Tjällmo socken. De fick tillsammans barnen Christina (1693–1756), Anna Dorothea (1696–1696), Carl Knoop (1698–1757), Samuel (1701–1701) och Petrus (1704–1704).[2]
Knoop gifte sig tredje gången 26 januari 1716 med Margareta Bark. Hon var dotter till kyrkoherden Johannes Barck och Brita Broddesdotter i Barkeryds socken. Margareta Bark hade tidigare varit gift med kyrkoherden Johannes Rammelius i Kristbergs socken och kyrkoherden Jonas Torpadius i Krisbergs socken. Knoop och Bark fick tillsammans sonen Johan (1717–1797).[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 2, 1917, s. 215–216, läst: 4 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 215–216. Libris 41148