Linköping
- För den historiska stadskommunen, se Linköpings stad.
| Linköping | |
| Linkan, Linkeboda | |
| Tätort Centralort Residensstad |
|
| Slogan: Där idéer blir verklighet | |
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Linköpings kommun |
| Koordinater | |
| Area | |
| - tätort | 42,16 km² (2010-12-31) |
| - kommun | 1 575,91 km² (2011-01-01) |
| Folkmängd | |
| - tätort | 104 232 (2010-12-31)[1] |
| - kommun | 147 334 (2011-12-31)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 2 472 invånare/km² |
| - kommun | 93 inv./km² |
| Grundad | 1100-talet |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postnummer | 58x xx |
| Riktnummer | 013 |
| Tätortskod | 1152 |
Linköping [ˈlɪnːɕøːpɪŋ] är en tätort i Östergötland samt centralort i Linköpings kommun, residensstad i Östergötlands län och stiftsstad för Linköpings stift, belägen på Östgötaslätten, strax söder om Stångåns utlopp i Roxen.
Linköping är Sveriges sjunde största tätort med 104 232 (2010-12-31)[1] av kommunens totalt 147 334 invånare (2011-12-31)[2].
Linköping har två flygplatser (Linköping City Airport och Malmens flygplats), och bland annat E4:an och södra stambanan passerar staden. Linköping är en av de större universitetsstäderna; Linköpings universitet (grundat 1975) har i dag cirka 26 500 studenter och doktorander. Universitetets huvudcampus är Campus Valla där teknisk- och filosofisk fakultet har största delen av sina respektive verksamheter.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Fram till 1600-talet
Fornlämningar från bronsålder och äldre järnålder finns i Linköping. Runstenar från vikingatid har påträffats, av vilka två stått nära Stångebro. Sedan 1100-talet är Linköping den kyrkliga centralorten för Östergötland, Småland och Gotland. Första gången man vet att namnet Liunga Kauping nämns är i Florensdokumentet 1104 då samtliga svenska stift listas. Linköpings biskop Gisle var tillsammans med kung Sverker d.ä. värd för det första svenska kyrkomötet i Linköping 1153. Nästa gång Linköping nämns är i påven Alexander IIIs skyddsbrev för biskopens alla gårdar år 1178[3]. Klostret Vreta kloster grundades som Sveriges äldsta kloster av Inge den äldre senast 1100. Den första romanska domkyrkan härrör från tidigt 1100-tal. Under biskop Bengt Magnussons tid på 1230-talet påbörjades den nuvarande domkyrkan. Växjö stift bildades 1163, när Värend skildes från Linköpings stift. Visby stift avknoppades så sent som 1570. Den ännu mycket unge kung Valdemar Birgersson, son till Birger jarl, kröntes år 1251 i Linköpings domkyrka, för att bekräfta kungavalet i februari 1250.
Biskopsgården äldsta delar byggdes redan till det första kyrkomötet 1153, nyligen genomförd datering visar att detta är landets äldsta profana byggnad. Sedan fortsatte utbyggnaden i många olika etapper ofta efter en brand. Birger jarls yngste son blev biskop 1286 och han och bror kung Magnus Ladulås anses var stadens grundare även om dokumentet inte bevarats. Biskop Bengt byggde ett riddartorn av det nya materialet tegel. På 1380-talet höjdes biskopsgårdens västra länga till tre våningar. Först på 1470-talet byggdes den ringmur och det stora huset i sydväst med stora likheter med Glimmingehus. Samme arkitekt Adam van Düren som byggde Glimmingehus var först i Linköping och byggde ut såväl biskopsborg som domkyrkokoret. Den medeltida huslängan,vid nuvarande biskopsgården vid Ågatan, troddes tidigare felaktigt vara en del av ett kloster uppfört under mitten av 1200-talet av Magnus Ladulås.Numera vet man att Franciskankonventet låg söder om Stora torget där Hospitalstorget ligger idag. Som en viktig kyrklig ort så besöktes Linköping av de nykrönta kungarna under deras Eriksgata.
Religiösa centrum brukar även medföra högre utbildning och Linköping var inget undantag. En katedralskola kan dateras tillbaka till 1232, möjligen Sveriges första.
Den siste biskopen som bodde på slottet var Hans Brask. Idag bor landshövdingen i slottet, och här finns även ett Slotts- och Domkyrkomuseum.
År 1598 utkämpades Slaget vid Stångebro mellan Hertig Karl och hans brorson Sigismund. Hertig Karl, sedermera Karl IX, gick segrande ur striden och slaget blev början på det polsk-svenska kriget 1599–1629. Tretton rådsherrar och en fågelskytt som stått på Sigismunds sida fängslades, och efter en rättegång år 1600 avrättades fem av dem i Linköpings blodbad.
[redigera] 1600-tal till mitten av 1900-talet
År 1627 grundades Gymnasium Lincopense, då Sveriges tredje gymnasium. Skolan anlades i anslutning till den gamla domskolan och efter en period som högre respektive allmänt läroverk kallas den idag Katedralskolan.
Den 29 januari 1700 drabbades staden av en omfattande eldsvåda som förstörde praktisk taget all bebyggelse. Vissa stenbyggnader, slottet och domkyrkan klarade sig.[4]
Linköping är en gammal militärstad. Omkring 1900 flyttade flera regementen i Linköpings garnison in i kaserner i staden: Svea artilleriregemente A1, Livgrenadjärregementet I4, och Svea trängkår T1. Till detta kom Kungl. Östgöta Flygflottilj F3 i Malmslätt strax väster om staden. De utgjorde ett viktigt inslag i staden under hela 1900-talet, men kasernområdena har efter kalla krigets slut omvandlats till bostäder (T1) respektive kontor för offentlig förvaltning (A1/I4). De militära övningsfälten söder om staden har omvandlats till naturreservatet Tinnerö eklandskap. Malmens flygplats används fortfarande militärt, och hyser Flygvapenmuseum.
[redigera] Tiden efter andra världskriget
Under andra världskriget och kalla kriget upplevde staden en stark tillväxt tack vare SAAB:s tillverkning av stridsflygplan, etablerad 1937. Den i slutet av 1960-talet grundade högskolan gjordes 1975 till Linköpings universitet och har sedan 1980-talet fortsatt att driva på stadens expansion.
Linköping brukar i folkmun benämnas "flygstaden" eftersom staden är starkt förknippad med SAABs utveckling och tillverkning av flygplan för militärt bruk. Tack vare detta växte Linköping kraftigt under andra världskriget och kalla kriget, men efter 1980-talet har det militära inslaget minskat i betydelse. Försvarsmakten har dock fortfarande verksamhet i staden med bland annat stridspilotutbildning vid Malmens flygplats utanför Linköping samt en filial till Totalförsvarets forskningsinstitut, vid Campus Valla.
Stadens motto är "Där idéer blir verklighet" och syftar på samarbetet mellan näringslivet (till exempel Mjärdevi Science Park) och universitetet.
Under åren har Linköping intagit en position som en av Sveriges ledande miljöstäder, efter att ha genomfört en rad åtgärder på biogas- och färrvärmeområdet. Svensk Biogas producerar biogas åt stadens bussar, vilket sker från slakteriavfall och annat livsmedelsavfall från lokala aktörer.[5] Utanför Linköping, i Gärstad, produceras fjärrvärme till 90% av kommunen genom förbränning av hushållsavfall.[6] 2009 och 1997 utsågs Linköping till "Årets stadskärna"[7] och 2002 utsågs staden till "Årets cykelstad". Sedan början av 2000-talet har Linköping tillsammans med Norrköping marknadsförts som den Fjärde storstadsregionen.[8]
[redigera] Stadsbild
Linköpings stadsbild domineras av domkyrkan, en mäktig och massiv stenkyrka i gotisk stil, och dess 107 meter höga torn. Bebyggelsen i övrigt är jämförelsevis låg. När det 17 våningar höga Drottningtornet skulle byggas startade en diskussion om hur höga hus som ska få uppföras i staden och hur det påverkar stadssilhuetten.[9]
Det gula stadshuset byggdes ursprungligen för att hysa läroverket och ligger strax intill domkyrkan. Strax intill ligger även Linköpings slott, som är residensbostad för Östergötlands läns landshövding, och biskopsgården som är Linköpings stifts biskops bostad. Nedanför Storgatsbacken återfinns bland annat Stora torget med Carl Milles staty Folkungabrunnen med Folke Filbyter.
Under rivningsvågen på 1950- och 1960-talet beslutade staden att grunda Gamla Linköping dit gamla träbyggnader flyttades för att skapa ett område med kvarter i gammal stil. Utmärkande för området är att de flesta av husen används, antingen av verksamheter och museer eller som bostäder.
Staden rymmer en rad intressanta byggnader såsom tegelborgen Frimurarehotellet, Miljonpalatset (uppfört 1897–1898), Gamla vattentornet (som numera är ombyggt till bostäder) och Katedralskolan. Under 2000-talet har flera byggnader med visst arkitektoniskt intresse tillkommit. Hit räknas Linköpings stifts- och landsbibliotek, Drottningtornet, Mjärdevi Science Park samt Cloetta Center, som alla har en modern utformning.
Staden har under årens lopp fått en geografisk utsträckning som närmast kan liknas vid ett uppochnervänt "V", eller en "banan". Det militära före detta övningsområdet som ligger i mitten av detta "V" kommer att bli ett naturskyddat område och hindrar effektiv kommunikation mellan de sydöstra och sydvästra utlöparna av staden. Anledningen till naturskyddet är det stora beståndet av ekar, som är en del av norra Europas största eklandskap. Det sträcker sig över stora delar av södra Östergötland, och där finns flera rödlistade växt- och djurarter. Nyligen höjdes kritiska röster mot planerna på att ytterligare förlänga det sydöstra "benet". Kritikerna menade att denna stadsdel skulle dela upp staden, med bostäder i södra Linköping, handel och arbetsplatser i norr och universitetet i den svåråtkomliga västra delen.
Natur och parker finns det relativt gott om i staden och närområdet. Exempel på detta är parken Trädgårdsföreningen i centrala staden, Rydsskogen och Vallaskogen, där den senare är naturreservat. Tidvis har diskussionerna om kommunikationen i öst-västlig led kommit att beröra Vallaskogen när den så kallade tvärleden eller Vallaleden debatterats.
[redigera] Stadsdelar i tätorten[10]
[redigera] Kulturliv
Linköpings stifts- och landsbibliotek brann ner i september 1996 efter en anlagd brand, och en 700-årig bibliotekshistoria fick ett snöpligt slut. Biblioteket återuppfördes igen på samma plats och kunde invigas i mars 2000 i form av en ljusare och modernare byggnad.
Andra exempel på kultur är Östergötlands länsmuseum, Östgötateatern (med barn- och ungdomsteaterensemblen ung scen/öst) och konsthallen Passagen. Bland orkestrar märks framför allt Östgöta blåsarsymfoniker som har sitt säte i Linköping, samt Linköpings symfoniorkester. Linköping är också en körtät stad med många körer av hög nationell klass, bland andra Chorus Lin, Den akademiska damkören Linnea, Linköpings Studentsångare och Östgöta Kammarkör.
När det gäller musik har flera artister börjat sin karriär på Skylten, bland annat Lars Winnerbäck. Andra kända musiker/musikgrupper är Louise Hoffsten, Pusjkins och Cloudberry Jam. I Linköping finns flera kända hårdrocksband, såsom Los sin nombre, Witchery, Morifade, W.E.T, Axewitch och Mindless Sinner. The Haunteds gitarrist Patrik Jensen bor i staden.
I Linköping kan man även besöka Fun SkatePark som är en av Nordens största skateparker i betong. Den har bland annat dragit till sig internationella tävlingar av större klass, till exempel en deltävling i Etnies European open.
Östgöta Correspondenten är stadens äldsta dagstidning och ges ut sedan 1838. Tidningen täcker västra delen av Östergötland. Här finns även gratistidningarna Extra Östergötland och Linköpingsposten. Tidigare fanns även den socialdemokratiska dagstidningen Östgöten men denna lades ner i början av 1990-talet.
Den lokala tv-kanalen NollEttan startades av de allmännyttiga bostadsföretagen och stadens energiverk 1996-1997 som en informationskanal. Kanalen bytte sedan namn till Kanal Lokal. Kanalen sände lokal sport, nyheter, med mera. Från början var kanalen knuten till Linköping men sändningsområdet omfattade senare hela Östergötland. Kanalen har numera upphört att sända.
Under första halvan av 2006 dök en rondellhund upp i Nygårdsrondellen. Detta var början på en helt ny typ av gatukonst som sedan blev mycket uppmärksammad i media och som spridit sig i Sverige och även till andra länder.
[redigera] Utbildning
Linköping har allt sedan kyrkans etablering varit en utpräglad läroverksstad och är idag en av de större universitetsstäderna. Vid Linköpings universitet studerar idag drygt 26 500 studenter. En del av dessa studerar vid Campus Norrköping som är universitetets campus i grannstaden. På Campus US vid Universitetssjukhuset i Linköping bedrivs utbildningen vid Hälsouniversitetet. Övriga utbildningar är samlade till Campus Valla som är universitetets huvudcampus.
Linköping har flera gymnasieskolor. Av dessa är fem kommunala, nämligen Anders Ljungstedts Gymnasium, Berzeliusskolan, Birgittaskolan, Folkungaskolan och Katedralskolan. Dessutom finns andra utbildningsformer, som exempelvis Valla folkhögskola.
[redigera] Näringsliv
Linköping består huvudsakligen av företag med teknisk inriktning. Saab, där 4 900 personer arbetar (sep 2003), dominerar. En viktig del i Linköpings utveckling från handels- till industristad var när AB Svenska Järnvägsverkstäderna Aeroplanavdelning, ASJA, etablerades i staden år 1907. ASJA blev senare SAAB AB. Telefonbolaget Ericssons utvecklingsavdelning för GSM-telefoni, med 1 000 anställda (aug 2009), återfinns i staden. Avdelningen är en av bolagets lönsammaste grenar. Det finns också ett par livsmedelsindustrier i staden, exempelvis Arla och Scan.
Linköping är för övrigt en expansiv företagsregion som bland annat inhyser Mjärdevi Science Park, vilket är en teknikpark med 5 800 anställda och studenter (aug 2009). Anmärkningsvärt är att flera populära affärssystem har sin vagga i Linköping: IFS, Intentia (Movex) och Allegro (Guda).
Även handeln är betydande där köpcentrumområdet Tornby är ett av Sveriges största med varuhus såsom Ikea, Ikano-huset, Biltema och många fler. Tornbyområdet har näst högst omsättning i Sverige för köpcentrum utanför stadskärnorna (sept 2005).[11]
[redigera] Kommunikationer
Flyget har länge haft stor betydelse för Linköping, där SAAB har haft stort inflytande. Linköping har två flygplatser, den civila Saab-ägda flygplatsen centralt belägen, strax sydöst om stadskärnan samt Malmens militära flygplats väster om staden, där Försvarsmaktens helikopterflottilj finns. Eftersom både Linköpings och Norrköpings flygplatser har problem med lönsamheten så har det under många år diskuterats byggandet av en ny flygplats någonstans mellan de två städerna, dock utan något resultat delvis på grund av de höga kostnader som ett nybygge skulle medföra.
Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö passerar Linköpings centralstation och det går ett större antal dagliga turer med X2000 både till Stockholm och Köpenhamn. Just nu[när?] sker även planering av Ostlänken, vilken planeras bli en dubbelspårig snabbjärnväg upp till Stockholm. Stångådalsbanan till Kalmar och Tjustbanan till Västervik har Linköping som slutstation. På Tjustbanan går dessutom på försök Sveriges första biogasdrivna tåg.[källa behövs]Motorvägen på E4 passerar norr om staden och har tre avfarter benämnda väst, norr och öst. Detta kan tyckas förvirrande när man färdas från sydväst mot Stockholm i nordost men genom Östergötland går E4 i stor del i mer väst-östlig riktning.
Göta kanal går cirka en mil norr om staden, genom sjön Roxen och genom Bergs slussar som är ett populär turistmål sommartid. Kinda kanal och Stångån går från Roxen söderut, rakt genom Linköping.
Linköping är känd som cykelstad. Mer än 30 % av alla resor utgörs nämligen av cykeltransporter.[12] Kommunen har nästan 40 mil cykelvägar och nya byggs efterhand. Staden blev "Årets cykelstad" 2002 och har beskrivits av Montréal-tidningen La Presse som "cyklarnas drömstad" ("ville rêvée pour le vélo"), framför allt på grund av snöröjningen på cykelbanorna.[13] Omkring 70 % av sommarcyklisterna cyklar även på vintern.[14] Linköpings kommun tillhandahåller cykelkartor och rekommenderade cykelrutter[15] online samt hos turistbyrån.
[redigera] Statliga myndigheter
Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har sin verksamhet i Linköping, nu på det före detta militära Garnisonsområdet. Även Rättsmedicinalverket (RMV) samt polis, domstol, (tingsrätt) och åklagarkammare finns samlat på gamla Garnisonsområdet i ett "Rättscentrum".
VTI, Väg och transportforskningsinstitutet, har forskat om vägtrafik och transporter sedan 1975. FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, har verksamhet i Linköping. FMV, Försvarets Materielverk, har en avdelning för validering och verifiering av flygmateriel vid flygfältet i Malmslätt. Tidigare benämning var FC och PROV.
[redigera] Militärstaden
Linköping är staden som anses vara flygets vagga i Sverige. Redan 1912 startade Carl Cederström en flygskola på Malmen som senare blev flygflottiljen F 3. Svenska Aeroplan AB grundades 1937 och startade ett par år senare sin flygplanstillverkning i staden. Numera finns Flygvapenmuseum och Försvarsmaktens helikopterflottilj på Malmen.
Bland de övriga förband som fanns inom Linköpings garnison är, Svea trängregemente, T 1, Svea artilleriregemente, A 1, Livgrenadjärregementet, I 4, Andra livgrenadjärregementet, I 5 och Östgöta luftvärnsregemente, Lv 2 samtliga nedlagda. Garnisonsområdet håller på att omformas till en ny stadsdel där de gamla kasernerna används för andra ändamål. Det finns även ett Garnisonsmuseum vid Garnisonsområdet.
[redigera] Trossamfund och kyrkobyggnader
[redigera] Lutherska kyrkofamiljen
Linköping är stiftsstad inom Svenska kyrkan, med biskopsgården och stiftskansliet placerat i nära anslutning till Linköpings domkyrka. I tätorten har de flesta av Svenska kyrkans församlingar gått samman i Linköpings kyrkliga samfällighet, som sedan 2011 består av åtta församlingar som var och en har en eller flera kyrkobyggnader:
- Linköpings Berga församling: Berga och Vidingsjö kyrkor.
- Linköpings domkyrkoförsamling: Linköpings domkyrka och Tomaskyrkan
- Gottfridsbergs församling: Ansgarskyrkan byggdes av EFS Missionsförening i Linköping 1970 och föreningen ansvarade för stadsdelens gudstjänstfirande fram till 2006, då Svenska kyrkan bildade Gottfridsbergs församling för att tillsammans med EFS Missionsförening driva verksamheten i Ansgarskyrkan som en samarbetskyrka.
- Linköpings Johannelunds församling: Sankta Maria i Johannelund
- Landeryds församling: S:t Hans kyrka i stadsdelen Ekholmen och Landeryds kyrka strax utanför tätorten.
- Linköpings Ryds församling: Mikaelskyrkan
- Linköpings Sankt Lars församling: S:t Lars kyrka och Tanneforskyrkan
- Linköpings Skäggetorps församling: Skäggetorps kyrka
Linköpings kyrkliga samfällighet ansvarar även för tätortens begravningsverksamhet, med Centrala griftegårdarna i Linköping och griftegården i Lilla Aska och kyrkogården i Landeryd utanför tätorten. På Centrala griftegårdarna finns ett begravningskapell, krematoriet är beläget i Lilla Aska.
Stadsdelen Lambohov tillhör Slaka församling med Lambohovskyrkan som den enda av församlingens kyrkor inom Linköpings tätort. Lambohovskyrkan är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och Linköpings missionsförsamling. En mindre del av Linköping tillhör också Åkerbo församling, som dock inte har någon kyrkobyggnad inom tätorten.
[redigera] Katolska kyrkofamiljen
Efter reformationen var antalet katoliker i Linköping litet, och kyrkoherden i Norrköpings katolska församling ansvarade under lång tid även för de katolskt troende i Linköping. Först efter en större arbetskraftsinvandring från norra Italien i början av 1950-talet började mässa firas regelbundet på orten. Hösten 1962 invigdes ett katolskt kapell på Teatergatan 1, och under 1960-talet flyttade ett antal prästvigda franciskaner in i fastigheten för att bilda en kommunitet. Den 1 januari 1974 upprättades S:t Nikolai församling i Linköping, annexförsamling till S:ta Birgitta församling i Norrköping. Församlingen blev självständig och fick sin första egna kyrkoherde 1978. En ny kyrka invigdes 24 mars 1990. Franciskanerbröderna lämnade Linköping år 2000, men sedan 2008 finns en ny kommunitet av präster knutna till kyrkan, aktiva inom Congregatio Passionis.
[redigera] Frikyrkofamiljen
Inom tätorten finns ett stort antal frikyrkoförsamlingar fördelade på en flera olika samfund. De flesta av församlingarna samarbetar inom Linköpings frikykoråd, bland annat kring sjukhuskyrkan och universitetskyrkan/studentpastor.
- Adventistsamfundet: Adventkyrkan
- Gemensam Framtid: Linköpings första baptistförsamling, Linköpings kår av Svenska Frälsningsarmén och Linköpings Missionsförsamling (inklusive Lambohovskyrkan, som är samarbetskyrka med Svenska kyrkan)
- Evangeliska frikyrkan: Citykyrkan, Johanneskyrkan och Ryttargårdskyrkan
- Frälsningsarmén: Linköpings kår av Frälsningsarmén
- Pingströrelsen: Sionförsamlingen, som också äger Bjärka-Säby slott utanför tätorten där en ekumenisk kommunitet är verksam sedan 1980.
Till frikyrkoverksamheten i Linköping får även den bas som Ungdom med uppgift etablerat räknas in.
[redigera] Andra trossamfund
I Linköping finns även St Georgis syrisk-ortodoxa församling, mormonkyrkan (Linköpings gren av Stockholms stav), Skäggetorps Islamiska Kulturcenter och en församling av Jehovas vittnen.
[redigera] Sevärdheter
Linköpings domkyrka dominerar stadens profil och är en imponerande syn såväl interiört som exteriört. Strax bredvid ligger den gamla biskopsborgen som drogs in till kronan och blev Linköpings slott, idag med Slotts- och domkyrkomuseum. Den återuppbyggda stadsmiljön i Gamla Linköping med sina hantverksbodar och museer är ett populärt utflyktsmål. I Gamla Linköping finns också ett litet "fenomenmagasin" där man kan göra olika experiment. Strax väster om stadskärnan ligger Flygvapenmuseum med samlingar av de flesta militära flygplan som använts i det svenska flygvapnet. IT-ceum är ett unikt datahistoriskt museum. Länsmuseet innehar stora konstsamlingar och konstnärer som Albrecht Dürer och Pehr Hörberg finns representerade i utställningarna. Museet har en filial i Onkel Adams-gården.
Under Sankt Larskyrkan finns rester av stadens äldsta kyrkobyggnad. Stora torget pryds av skulpturen Folkungabrunnen av konstnären Carl Milles. Mitt på torget finns även en minnessten över Linköpings blodbad. Blodbadet föregicks av slaget vid Stångebro och ett minnesmonument restes på Stångebrofältet 1898.
Kinda kanal börjar/slutar i Linköping och inom staden finns slussar vid Nykvarn, Tannefors, Hackefors och Hjulsbro.
Sedan 1990-talet har allt fler caféer öppnat och restaurangerna har börjat med uteservering på sommaren. Studenterna bidrar även med att liva upp staden med diverse arrangemang, där det största är SOF, Studentorkesterfestivalen som anordnas vartannat år och bland annat genomför en stor så kallad Kårtege genom staden.
[redigera] Vinterljus
Sedan 2005 har kommunen arrangerat en årlig utomhusutställning, från början kallad Novemberljus men ändrat till Vinterljus 2009.[16] Olika konstnärer, ofta i samarbete med ljussättare, pryder staden med ljusskulpturer under månaderna från november till och med januari. Fram till 2009 ägde utställningen bara rum under månaden november, men detta ändrades på grund av utställningens popularitet.[16] Syftet med utställningen var att "locka ut linköpingsbor till sköna promenader" samt att "lyfta Stångån Kinda kanal och visa upp dess skönhet även under dygnets mörka timmar". Ytterligare ett syfta var att tillföra mer ljus till staden under den mörka hösten (och senare vintern).[17]
Projektet har blivit mycket uppmärksammat, och Östgöta Correspondenten, Östergötlands största dagstidning, har ordnat omröstningar om vilka konstverk som är vackrast. Enligt Linköpings kommun hade flera hundratusentals människor följt Novemberljusets stråk från grundandet 2005 till namnbytet 2009.[16]
Första året var det Ronny Andersson och Åsa Wikström som, tillsammans med Charlotta Mattsson på Linköpings Kraftnät (sedermera grundare av Tindra Design[18]), utformade ljussättningen på 14 platser längs Stångån mellan Tannefors slussar och Tullbron.
2006 var det 22 ljusinstallationer i innerstaden av 17 olika ljussättare.[19] De projicerade eldslågorna på det gamla gymnastikhuset vid domkyrkan fick många att tro att elden var lös.[källa behövs]
Tredje året, 2007, deltog 9 ljussättare med 25 installationer längs en 4 km lång slinga från Berga längs Tinnerbäcken till stadens centrum.[20]
Fjärde året, 2008, ingår 20 installationer av 17 ljussättare längs en 5 km lång promenadslinga i innerstaden. Några tidigare favoriter har upprepats. Till nyheterna hör rött och grönt ljus vid järnvägsstationen och kristallkronor i träden vid Stångån.[21]
[redigera] Sport och fritid
- Ishockeyklubben Linköpings HC (LHC) bildades 1976. Linköpings HC är sedan en storsatsning i slutet av 1990-talet ett etablerat lag i Elitserien. Laget huserar sedan år 2004 i en ny arena med namnet Cloetta Center på Stångebrofältet.
- Linköpings FC (LFC) är stadens mest framgångsrika fotbollslag och spelar i Damallsvenskan. De spelar sina hemmamatcher på den klassiska Folkungavallen. LFC vann SM-guld 2009.
- Stadens bästa herrlag i fotboll, IK Östria Lambohov, FK Linköping och BK Kenty spelar i Division 3 Nordöstra Götaland och har även de sina hemmaplaner på Lambohovsvallen, Folkungavallen och Fredriksbergs IP.
- Linköping Innebandy (LIBK) är världens största innebandyförening med över 1600 medlemmar. Herrlaget spelar i Svenska superligan och damlaget i näst högsta serien (division 1).
- BK Derbys bandysektion spelade i Elitserien senast säsongen 2005-06, men återfinns nu i Allsvenskan.
- I staden finns även ett antal orienteringsklubbar, Linköpings AIK, Linköpings OK och IFK Linköpings OS (bildar OK Roxen tillsammans med OK Skogsströvarna).
- Linköpings Judoklubb är en den näst äldsta klubben i Sverige och en av de större med sina 300 medlemmar.
- Linköpings budoklubb är med sina drygt 500 medlemmar och snart 50 år en av Sveriges största och äldsta budoklubbar.
- Linköpings VC (LVC) är stadens mest framgångsrika volleyboll-lag. De spelar i elitserien för volleyboll och spelar sina hemmamatcher i Linköpings Sporthall. LVC vann SM-guld 2010.
- Linköpings Långfärdsskridskoklubb (LLK) är Sveriges största långfärdsskridskoklubb som bara är inriktad på långfärdsskridskoåkning och en av Linköpings största ideella föreningar med över 2 000 medlemmar.
- Linköpings Allmänna Simsällskap (LASS) grundades 1824. LASS har de fyra senaste åren av Svenska Simförbundet fått utmärkelsen Sveriges bästa simidrottsklubb.
- Linköpings Allmänna Schacksällskap (LASS) grundades på Stora Hotellet den 17 mars 1901.
- Cykelklubben Hymer bildades 1924 och har haft framgångar såval nationellt som internationellt.
[redigera] Media
[redigera] Radio
- SR P1 - 91,1 MHz
- SR P2 - 93,1 MHz
- Bandit Rock - 94,4 MHz
- Linköpings Närradio - 95,5 MHz
- SR P3 - 97,3 MHz
- SR P4 Östergötland - 101,2 MHz
- Rix FM - 101,7 och 104,3 MHz
- East FM - 103,2 MHz
- Mix Megapol - 106,9 MHz
[redigera] Tidningar
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Linköping 1960–2010[22] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 64 304 | |||
| 1965 | 68 659 | |||
| 1970 | 77 063 | |||
| 1975 | 80 274 | |||
| 1980 | 79 742 | |||
| 1990 | 82 451 | 3 852 | ||
| 1995 | 92 584 | 4 177 | ||
| 2000 | 94 248 | 4 190 | ||
| 2005 | 97 428 | 4 201 | ||
| 2010 | 104 232 | 4 216 | ||
| Anm.: Sammanvuxit med Hackefors och Hjulsbro 1970, med Jägarvallen och Tallboda 1995 | ||||
[redigera] Kända personer
[redigera] Historiska
|
[redigera] Levande
|
[redigera] Se även
- Östnytt - Regionalnyheter
- Linköpings stift
- Rantzaus raid
- Offentlig konst i Linköping
[redigera] Referenser
- ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228185.aspx. Läst 20 februari 2012.
- ^ http://fornvannen.se/pdf/1950talet/1952_178.pdf
- ^ ”Värmlands brandhistoriska klubb — Bränder i Sverige före 1950”. http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.htm.
- ^ ”Råvaror - Svensk Biogas - Tekniska Verken”. http://www.svenskbiogas.se/sb/ravaror/.
- ^ ”Kortfakta - Om oss - Tekniska Verken”. http://www.tekniskaverken.se/om_oss/kortfakta/.
- ^ [1][död länk]
- ^ [2]
- ^ ”Klart vi måste upp på höjden”. Östgöta Correspondenten. http://www.corren.nu/ostergotland/linkoping/?articleId=4195547. Läst 26 juni 2010.
- ^ Linköpings stadsdelar, Linköpings kommun
- ^ SVD
- ^ Cykling - linkoping.se
- ^ François Cardinal. Linköping, ville rêvée pour le vélo. I La Presse, 14 november 2006.
- ^ Säkrare stråk ökar vintercykling - Corren.se
- ^ http://www.linkoping.se/Organisation/Namnd/TeknikSamhallsbygg/Samhallsbyggnad/tos_ahoj/tos_ahoj_turist.htm
- ^ [a b c] ”Novemberljus blir Vinterljus”. Linköping kommun. http://www.linkoping.se/sv/Kultur-fritid/Nyheter/Arkiverade-nyheter/Novemberljus-blir-Vinterljus1/. Läst 19 juli 2011. ”I samband med femårsjubileet i år byter den populära ljustraditionen namn. 100 000-tals människor har under åren vandrat längs Novemberljusstråken i fantastiska upplevelser. Ljusets popularitet gör att vi i år förlänger tiden för ljuset och därmed blir Novemberljus Vinterljus.”
- ^ ”Novemberljus 2005”. Linköping kommun. http://www.linkoping.se/sv/Kultur-fritid/Teater-Dans-Musik-Konst/Konst/Offentlig-konst/vinterljus/Bilder/2005/. Läst 19 juli 2011. ”Novemberljus föddes 2005. Med Novemberljus ville man lyfta Stångån Kinda kanal och visa upp dess skönhet även under dygnets mörka timmar. Det fanns två tydliga syften. Ett var att tillföra mer ljus och det andra byggde på upplevelser. Genom intryck och upplevelser ville man locka ut linköpingsbor till sköna promenader. Man kunde konstatera att intresset var oerhört stort och Novemberljus blev en succé.”
- ^ Novemberljus 2006 i Linköping, bilder från Tindra Design.
- ^ Novemberljus 2006 i Linköpings city förlängs till 31 januari!, pressmeddelande 31 oktober 2006.
- ^ Stad i ljus för tredje året i rad, pressmeddelande 22 oktober 2007.
- ^ Upptäck din stad i ett nytt ljus!, pressmeddelande 31 oktober 2008.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2011. http://www.webcitation.org/5ywEWdyrd. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Linköping
- Linköpings turismorganisation- Information om boende, restauranger, evenemang och sevärdheter i Linköping
- Linköpings kommun
- Arkitektur i Linköping - Fakta om kulturhistoriskt intressanta byggnader
- LKPG.nu Lokal evenemangsguide för Linköping
- Mitt Linköping - Linköpingsportal med bio, evenemang, väder och lokalnyheter
- Linköpings universitet - Ett av Sveriges största universitet
|
||||||||||
|
||||||||||