Polizia di Stato

Från Wikipedia
Version från den 13 mars 2013 kl. 16.04 av Addbot (Diskussion | Bidrag) (Bot överför 5 interwikilänk(ar), som nu återfinns på sidan d:q897817Wikidata)
Polizia di Statos heraldiska vapen
Skylten vid en polisstation, Rom 2009
Utryckningspoliser, Rom 2007
Kvinnliga polischefer parader på nationaldagen 2007

Polizia di Stato är Italiens statliga civila poliskår. Den är direkt underställd det italienska inrikesministeriets Dipartimento della Pubblica Sicurezza, vars generaldirektör har ansvar för samordning av Italiens alla statliga polismyndigheter och tillika är chef för Polizia di Stato.

Polizia di Stato har en personalstyrka om cirka 100 000 poliser. Till skillnad från Carabinieri är den huvudsakligen verksam i städerna. Larmnumret är 113.

Organisation

Centralt

Dipartimento della Pubblica Sicurezzas tolv avdelningar leder och förvaltar alla statspolisens tjänstegrenar. Deusstom koordinerar den det arbete som utförs av Carabinieri, Guardia di Finanza och andra italienska statliga polismyndigheter. Den centrala antimaffiapolisen DIA (Direzione Investigativa Antimafia) och centrala säkerhetspolisen (DIGOS) (Polizia di Prevenzione).

Regionalt

Under chefen för Polizia di Stato lyder sju polisregioner:

Lokalt

I varje italienskt län (provincia) finns det en länspolismästare (questore) som chef för den statliga civila länspolismyndigheten (Qeustura) Han är på landshövdingens (prefetto) uppdrag även länskoordinator för de övriga statliga polismyndigheter som är verksamma i länet.

Genom questuren utövas ledningen över kriminal- och ordningspolisen i länets städer. Där finns också avdelningar för utlänningsspolis och säkerhetspolis. Trafikpolisen och andra specialpolisgrenar har en egen parallell struktur som dock oftast är fysiskt belägen i samma eller närliggande byggnader som den vanliga ordningspolisen. Varje questur har en länskriminalavdelning (squadra mobile) i länets residensstad och ett flertal ordningspolistationer (commissariato) i länets städer.

Tjänstegrenar

Följande tjänstegrenar finns vid Polizia di Stato.

Personal

År 2005 hade Polizia di Stato 105 324 poliser anställda. Av dessa tillhörde 3 455 polischefskarriären, 19 896 kommissariekarriären, 13 677 polisinspektörskarriären, 68 296 polisassistentkarriären.

Grader och gradbeteckningar

Med fetstil står polisens grader. I kursiv står graderna för polisläkare och kriminaltekniker.

Polischefskarriären: Högre polischefer

dirigente generale di pubblica sicurezza
dirigente generale medico

dirigente superiore
dirigente superiore medico

primo dirigente
primo dirigente medico
Polischefskarriären

vice questore aggiunto
medico capo
direttore tecnico capo

commissario capo
medico principale
direttore tecnico principale

commissario del ruolo ordinario
(direktrekryterad polischefsaspirant under utbildning vid polishögskolan)
medico
(polisläkare under utbildning vid polishögskolan)
direttore tecnico
(teknisk polischefsaspirant under utbildning vid polishögskolan)

commissario del ruolo direttivo speciale
(polischefsaspirant rekryterad från poliskommissariekarriären efter genomgången utbildning vid polishögskolan)

vice commissario del ruolo direttivo speciale
(polischefsaspirant rekryterad från poliskommissariekarriären under utbildning vid polishögskolan)
Poliskommissariekarriären

ispettore superiore sostituto commissario
perito tecnico superiore – sostituto direttore tecnico

ispettore superiore sostituto ufficiale di Pubblica Sicurezza
perito tecnico superiore

ispettore capo
perito tecnico capo

ispettore
perito tecnico

vice ispettore
vice perito tecnico
Polisinspektörskarriären

sovrintendente capo
revisore tecnico capo

sovrintendente
revisore tecnico

vice sovrintendente
vice revisore tecnico
Polisassistentkarriären

assistente capo
collaboratore tecnico capo

assistente
collaboratore tecnico

agente scelto
operatore tecnico scelto

agente
operatore tecnico

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från italienskspråkiga Wikipedia.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.


Se även

Externa länkar