Postojnagrottan
Postojnagrottan eller Adelberggrottan (slovenska Postojnska jama) är ett 21 kilometer långt grottsystem i Postojna i Slovenien. Grottsystemet har uppstått som en karstbildning. Det är den näst längsta grottan i Slovenien[1] och en stor turistattraktion. Bara vissa lager av grottan är torra och öppna för besökare, andra är vattenbelagda och oåtkomliga. I grottan finns den sällsynta olmen.
Historia
Postojnagrottan har blivit formad och skapad av vatten från floden Pivka. De äldsta inskriptionerna är från 1500- och 1600-talet. Under 1800-talet byggde ryska straffångar en stenbro mitt i grottan, "ryska bron". Under andra världskriget använde nazisterna grottan som förvaringsplats för vapen. Nu finns en järnväg för turisterna.
Grottan beskrevs för första gången av Janez Vajkard Valvasor på 1600-talet. Nya delar av grottan upptäcktes 1818 av Luka Čeč, när han skulle förbereda grottan för ett besök av den österrikiske kejsaren Frans I. Det var även år 1818 som man installerade ljus i grottan och byggde små vägar. År 1819 öppnades grottan för allmänheten och Luka Čeč blev den första guiden. Detta år besökte även prins Ferdinand av Habsburg grottan. År 1857 när den nya järnvägen mellan Wien-Ljubljana-Trieste var färdigbygd ökade besökarantalet i grottan. År 1872 öppnades den första lilla järnvägen i grottan. I början av 1900-talet gjorde man så att lokomotivet drevs av gas, men 1945 ersattes detta av ett elektriskt lokomotiv. År 1884 installerade man elektriskt ljust i grottan, vilket gjorde att grottans popularitet ökade. År 1968 byggdes vägarna som än idag används av besökare i Postojnagrottan.
Grottan har alltid haft en naturligt enkel ingång som gjorde den användbar under mycket lång tid. Den har använts som lagringsutrymme, som gömställe och den har även använts som bränsledepå av tyskarna under andra världskriget. När de slovenska partisanerna förstörde bränsledepån orsakades en stor explosion som brann i cirka sju dagar och förstörde en stor del av rummen i grottan.
Turism
Postojnagrottan är den längsta grottan i världen som är öppen för allmänheten, med hela 5,3 kilometer att besöka. Ett besök i grottan tar ungefär en och en halv timme. Många människor har genom historien ristat in sina namn i grottan och rört vid väggarna. Delar där kända personer har ristat in sina namn studeras av historiker. I grottan kan man även se den märkliga olmen (Proteus anguinus), som bara finns i Postojnagrottan.
Idag får man inte röra något i grottan, eftersom man vill skydda och bevara den. Temperaturen i grottan är alltid runt 9,4 grader celcius. I grottan finns en restaurang, en konsertsal som rymmer mer 10 000 människor och ett postkontor.
Referenser
- ^ Močnik, Blaž (16 augusti 2012). ”Nov najdaljši jamski sistem je pod Migovcem” (på slovene). Delo.si (Delo, d. d.). ISSN 1854-6544. http://www.delo.si/novice/slovenija/nov-najdaljsi-jamski-sistem-je-pod-migovcem.html.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Externa länkar
- Officiell webbplats (engelska)