Slovenien

Republiken Slovenien Republika Slovenija
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
'Nationalsång: ''Zdravljica'
Huvudstad (och största stad)		Ljubljana
Officiellt språk		Slovenska, I vissa delar har även italienska och ungerska officiell status
Statsskick		republik
-	president	Borut Pahor
-	premiärminister	Alenka Bratušek
Självständighet		från Jugoslavien
-	Deklarerad	25 juni 1991
-	Erkänd	1992
Area
-	Totalt	20 273 km2 (150:e)
-	Vatten (%)	0,6%
Befolkning
-	års uppskattning	2 010 347 (143:e)
BNP (PPP)		2005 års beräkning
-	Totalt	$54.70 miljarder (81:a)
-	Per capita	$27 300
HDI (2012)		0,892 (21:a)
Valuta		Euro ([[ISO 4217|EUR), (tidigare slovensk tolar]])
Tidszon		CET (UTC+1)
Nationalitetsmärke		SLO
Landskod		SI
Landsnummer		386
¹I vissa kommuner.

Karta över Slovenien

Ingången till Škocjan-grottorna

Ribniško jezero i Pohorje i norra Slovenien

Portorož: Hotel Palace

Slovenien (slovenska: Slovenija), formellt Republiken Slovenien (Republika Slovenija), är en republik i Centraleuropa. Landet gränsar till Italien, Österrike, Ungern och Kroatien. Landets huvudstad är Ljubljana.

Slovenien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen Nato sedan 2004. Sedan 1 januari 2007 har Slovenien euron som valuta och ingår därmed i euroområdet.

Historia

Slovenien var en del av Romerska riket fram till Västroms sönderfall. De slaviskspråkiga anfäderna till dagens slovener antas ha bosatt sig i området på 500-talet. Det slaviska hertigdömet Karantanien, den första proto-slovenska och den första stabila slaviska staten, grundades på 600-talet. År 745 förlorade Karantanien sin självständighet till förmån för Frankerriket och många slaver konverterade då till kristendomen.

Under andra hälften av 900-talet skrevs de freisingska skrifterna, som var de första slovenska och även de första slaviska skrifterna skrivna på det latinska alfabetet. Under medeltiden var dagens Slovenien delat främst mellan Venedig och Bayern. På 1300-talet kom det mesta av Slovenien att hamna under det habsburgska Österrike. 14- och 1500-talen karaktäriseras av bondeuppror. Slovenien förblev i det habsburgska väldet ända fram till första världskriget slut och Österrike-Ungerns kollaps år 1918 då slovenerna ingick i serbers, kroaters och sloveners kungadöme, som efter 1926 kom att bli känt som Jugoslavien.

Efter andra världskriget återbildades Jugoslavien, efter en tid av italiensk och tysk ockupation, som en socialistisk förbundsrepublik den 29 november 1945. Under Josip Broz Titos ledarskap bestod Jugoslaviens inre sammanhållning, men efter Titos död 1980 ökade splittringen mellan delstaterna. Slovenien genomförde under 1980-talet steg mot ökad demokrati och yttrandefrihet och blev det första land som bröt sig ur och förklarade sig självständigt från Jugoslavien, den 25 juni 1991. Efter att ha klarat sig lindrigt undan de jugoslaviska krigen kunde Slovenien snabbt närma sig EU ekonomiskt och politiskt. Landet gick med i NATO den 29 mars 2004 och blev medlem av den europeiska unionen den 1 maj samma år.

Politik

Slovenien är en parlamentarisk republik. Statschef är presidenten, som väljs i allmänna val vart femte år. Den verkställande makten innehas av premiärministern och ministerrådet (regeringen), vilka väljs av parlamentet.

Slovenien har ett tvåkammarparlament som består av Nationalförsamlingen (Državni zbor) och Nationalrådet (Državni svet). Nationalförsamlingen har 90 ledamöter som väljs i allmänna direkta val i en kombination av majoritetsval och proportionella val. Två platser är reserverade för den ungerska och den italienska minoriteten. Nationalrådet har 40 indirekt valda ledamöter som representerar samhällsgrupper, ekonomiska grupper, yrkesgrupper och lokala intressegrupper. De väljs vart femte år av en elektorsförsamling. Nationalrådet har begränsad makt och är mestadels ett rådgivande organ.

Slovenien är medlem av EU och NATO.

Administrativt är Slovenien indelat i 119 kommuner, varav 11 större städer.

Geografi

Slovenien har en omväxlande natur med både alplandskap och en kort medelhavskust mot Adriatiska havet. Landets högsta punkt är berget Triglav på 2 864 meter över havet och landets medelhöjd över havet är 557 meter. Nationalparken Triglav är den enda nationalparken i Slovenien. Den täcker en yta på 880 kvadratkilometer och är en av de äldsta och största nationalparkerna i Europa. Ungefär halva landets yta (10 124 km²) är täckt av skog, vilket gör Slovenien till Europas tredje skogstätaste land efter Finland och Sverige. Rester av de uråldriga skogarna kan fortfarande hittas, den största finns i Kočevjeområdet. 5593 km² av landet täcks av gräsmarker, och 2471 km² täcks av fält och gårdar.

Städer i Slovenien

• Ljubljana (huvudstad)
• Maribor
• Celje
• Kranj
• Koper (hamnstad)
• Nova Gorica
• Ptuj
• Tolmin

Maribor

Maribor (på tyska Marburg an der Drau) är Sloveniens näst största stad. Under 2012 utsågs staden till Europas kulturhuvudstad tillsammans med Guimarães i Portugal. I januari 2010 bodde det cirka: 95 787 invånare i Maribor. Floden Drava rinner genom staden. Staden ligger nära gränsen till Österrike i utkanten av den slovenska delen av Alperna. Maribors flygplats är den näst största flygplatsen i Slovenien och med en tågtransport som förbinder staden till bland annat Zagreb, Budapest och Wien är Maribor i anknytning till många slovenska grannländer. Det går även en stor motorväg (A2/E59) genom staden. Högplatån Pohorje ligger invid staden Maribor och har en stor och populär skidanläggning som vetter mot staden. Där arrangeras oftast stora skidtävlingar. I Maribor, på ett värdshus i flodhamnen Lent, växer även världens äldsta vinranka (Stara trta). Lent är den äldsta delen av Maribor nära floden Drava. Lent var en riktigt viktig hamn förr i tiden. Sedan 1993 anordnar man en festival vid Lent varje sommar, vilket är uppskattat av många slovener och turister.

Ptuj

Ptuj (tyska Pettau, latin Poetovio) är den äldsta slovenska staden. Staden har ca: 23 000 invånare och har en area av 66,7 km². Man har hittat bevis på att området har varit bebott ända sedan stenåldern. I sen järnålder var det kelterna som bodde på området. Senare var det romarna som tog över området och byggde en stad, med över cirka: 40 000 invånare. Staden blev plundrad av hunnerna år 450. År 570 blev området ockuperat av slaviska stammar. Det finns ett slott på en kulle, jämsides med floden Drava, i Ptuj som heter Ptujski Grad (Ptuj Slott). Från slottet han man se hela Ptuj. Det sägs att slottet byggdes omkring 1200-talet. Slottet sägs ha byggts som skydd mot ungrarna. Från 1941 till 1944 var Ptuj endast bebott av tyskar, enligt en överenskommelse mellan Adolf Hitler och Benito Mussolini. Den slovenska befolkningen blev alltså deporterad från Ptuj under andra världskriget. Men sedan år 1945 har området varit bebott av nästan bara slovener.

Tolmin

Tolmin

Tolmin är en stad och kommun i nordvästra Slovenien. Den är administrativt, ekonomiskt och kulturellt centrum för övre Sočaregionen. Själva staden har endast cirka 3 800 invånare, medan kommunen har nära 12 000. Staden har en historia av uppror och krig. År 1713 slogs ett bondeuppror brutalt ned av kejsarens armé och elva upprorsledare halshöggs. Under första världskriget gick den så kallade Sočafronten (Isonzofronten) här, och här finns flera monument över stupade soldater från olika länder. Ett av dem, "Crkev svetega duha" i Javorca, finns med på Europeiska kulturarvslistan.

Populära turistmål är Ljubljana, Koper, Portorož, Lipica, Postojna, Kranjska Gora, Rogaška Slatina, Bled, Bohinj, Piran och Maribor.

Floder i Slovenien

• Sava
• Drava
• Soča
• Mura

Klimat

Sloveniens väder är varierat och därför finns 20 meteorologiska stationer från vilka det hämtas information för att sammanställa väderstatistiken. För år 2009 var den genomsnittliga lufttemperaturen 9.8 °C, januari månads genomsnitt var -2.2 °C och juli månads 19.4 °C. Samma år hade Portorož den högsta årliga genomsnittstemperaturen,14.1 °C, medan Kredarica hade den lägsta, -0.8 °C, vilket även var den enda metrologiska stationen som hade ett genomsnitt under 0 °C. Portorož, Bilje och Slap pri Vipavi var de enda som hade högre genomsnittlig lufttemperatur än 0 °C i januari, Kredarica hade det lägsta genomsnittet -7.6 °C. Den lägsta genomsnittliga temperaturen i juli var i Kredarica 7.7 °C och den högsta i Portorož, 23.3 °C.

Den genomsnittliga nederbörden för år 2009 var 1552 mm, i januari 125 mm och juli 135 mm. Bovec hade den högsta genomsnittliga nederbörden, 3000 mm, och det lägsta genomsnittet hade Portorož och Murska Sobota, båda under 1000 mm. Nederbörden varierade kraftig mellan månaderna, den högsta nederbörden uppmättes i december och den lägsta i maj och september.

Infrastruktur

Ljubljanas flygplats

År 2007 hade Slovenien nästan 6 500 km statligt ägda vägar varav mer än 500 km var motorväg. Under 2008 fortsatte man bygga motorvägar och lade till 94 kilometer ny väg medan 65 kilometer var under konstruktion. Slovenien har järnvägsförbindelser med alla sina grannländer. År 2009 åkte mer än 16,3 miljoner passagerare tåg i Slovenien och tillsammans reste de mer än 840 miljoner kilometer.

Slovenien har tre internationella flygplatser: Ljubljana, Maribor och Portorož. År 2009 anlände 25 524 flygplan på dessa flygplatser och de hade mer än 1,46 miljoner passagerare. Koper är den största hamnstaden och den har under de senaste åren haft ökad skeppslast och passagerartrafik men har även bra förbindelser med Central- och Östeuropa. År 2009 fraktades 6,6 miljoner ton gods via sjötransporter i Slovenien.

Demografi

Sloveniens befolkning består till största del av slovener (83%). Andra större folkgrupper är kroater, serber, bosniaker, albaner, ungrare, italienare och romer . Den förväntade medellivslängden låg 2010 på 76 år för män och 83 år för kvinnor. Den största religionen i Slovenien är katolicismen. Se romersk-katolska kyrkan i Slovenien.

Slovenien har en befolkningstäthet på 103 invånare per kvadratkilometer (2010), vilket är lågt för Europa. Ungefär 50% av befolkningen bor i städer, och resten på landsbygden. Officiellt språk är slovenska, som är ett språk i den sydslaviska språkfamiljen. Ungerska och italienska är också officiella språk i de språkblandade regionerna nära ungerska och italienska gränsen.

Folkhälsa

Alkohol

Slovenien har en av Europas högsta alkoholkonsumtion per capita - 15,2 liter ren alkohol per person, ner från nära 20 liter på 1980-talet - och en av de högsta andelen alkoholrelaterade sjukdomar, som leversjukdomar, trafikolyckor orsakade av alkohol och olika typer av alkoholrelaterade dödsfall. År 2004 dog 303 slovener av skrumplever. Nära 9 % av befolkningen är alkoholister. Varje år dör över 500 personer från alkoholskador varav nästan 70% dör i förtid. 2008 dog 774 personer på grund av alkoholen, en 33-procentig ökning från 2007 då 581 personer dog.

Trenden visar på en sjunkande konsumtion av sprit och vin, vilket dock till största delen kompenseras av en kraftigt ökande ölkonsumtion. För 2005 fördelar sig konsumtionen på 39% öl, 48% vin och 13% starksprit. Till detta kommer att konsumtionen av hembränd alkohol uppskattas vara lika stor eller större än konsumtionen av legal alkohol. Total legal etanolkonsumtion per capita håller sig kring 10 liter (varav öl står för hälften). I genomsnitt betyder detta en konsumtion på 103 liter öl, 41,4 liter vin och över en liter starksprit per person och år. Därtill kommer en kvot av hembränt på kring 7-8 liter per capita, vilket ger en total siffra en bra bit över de 10 liter per capita som WHO satt som högriskgräns. Den stora konsumtionen av hembränt av dålig kvalité ökar ytterligare hälsoriskerna. Leversjukdomar stod tidigare för den största andelen av förlorade levnadsår, men mentala och beteendeskador ökar alltmer. Då dessa drabbar yngre person går fler potentiella levnadsår förlorade, varav värdet 2002 uppskattades till 480 miljoner euro. En undersökning från 1995 visade att 73% av 16-åringar hade druckit alkohol det senaste året och 43% druckit sig till berusning. Två tredjedelar hade någon gång varit berusade. "Binge-drinking" förekommer alltmer. Statistiken visar att snittåldern då barn först smakar alkohol är precis under 10 år ålder och 90% av alla lågstadieelever har provat alkohol.

Slovenien är ett land som producerar öl, vin och sprit, varför alkohol är ett naturligt inslag i den sociala samvaron. Insikten om dess nackdelar vinner långsamt insteg. Alkoholskatten höjdes 1 juli 2010 med 10%. Transportministeriet arbetar aktivt med att minska antalet trafikolyckor men 2009 fann polisen 20 242 förare som körde berusade (i Sverige är det cirka 30 000 som åker fast för rattfylleri per år). Det kan noteras att chefen för Sloveniens säkerhetsdetalj (som beskyddar politiker och utländska ambassader) i början av 2011 avgick då han orsakat en trafikolycka då han framförde en officiell bil i berusat tillstånd. 171 personer dog på vägarna i Slovenien under 2009, vilket ändå var en minskning från året innan med 43 personer.

Tobak

Rökning som hälsofara har planat ut i Slovenien. Enligt Tomaz Caks på Världshälsoorganisationen (WHO) ökar inte längre antalet kvinnliga rökare och antalet manliga rökare fortsätter att minska. 22% av kvinnorna och 18% av männen över 15 år rökare. Minskningen av rökningen beror till stor del på det förbud mot rökning på allmänna platser som infördes 5 augusti 2007. Enligt en undersökning från 2006 rökte 16% av alla 15-åriga flickor och 20% av pojkarna. Undersökningen visade att om man börjar röka i unga år är det svårt att sluta: 80-90% av alla rökare började röka som unga. 1 200 nya fall av lungcancer upptäcks varje år i Slovenien, de flesta för sent: endast 15% överlever i fem år. 3 000 slovener dör varje år i sviterna av rökning.

Källor: www.sta.se Slovenska tiskovna agencija / Slovenian Press Agency http://www.ivz.si/ Sloveniens nationella folkhälsoinstitut / Inštitut za varovanje zdravja RS Världshälsoorganisationen http://korkortonline.se/teori/alkohol-rattfylla/

Ekonomi

Slovenien är idag ett högutvecklat land som åtnjuter välstånd och stabilitet, BNP per capita är betydligt högre än andra övergångsekonomier i Central- och Östeuropa. Landet drar nytta av en välutbildad och produktiv arbetskraft, samt effektiva politiska och ekonomiska institutioner.

Trots att Slovenien har intagit en försiktig inställning till ekonomisk förvaltning och reformer, med stor betoning på att nå konsensus innan, är på det hela taget en framgång. Av de forna delrepublikerna i Jugoslavien är Slovenien den som klarat övergången till marknadsekonomi bäst. Sloveniens handel är inriktad på EU-länder, främst Tyskland, Österrike, Italien och Frankrike. Detta är ett resultat av en omorientering av handeln mot väst och växande marknader i Central- och Östeuropa efter de jugoslaviska marknadernas kollaps.

Sloveniens ekonomi är starkt beroende av utrikeshandeln. Handeln utgör ungefär 120% av BNP (export och import). Ungefär två tredjedelar av Sloveniens handel sker med EU-länder. Denna höga nivå av öppenhet gör ekonomin extra känslig för ekonomiska förhållanden hos sina viktigaste handelspartner och förändringar i den internationella priskonkurrensen. Men trots den ekonomiska nedgången i Europa under 2001-2003, växte den sloveniska ekonomin med cirka 3% per år. Att hålla lönekostnaderna i linje med produktiviteten är en viktig utmaning för Slovenien, och slovenska företag har reagerat genom att specialisera sig inom mellan- och högteknologisk tillverkning. Sloveniens industri består dessutom av det kända skidmärket Elan, husvagnstillverkaren Adria Mobil och inte minst vitvarumärket Gorenje. Tillverkningsindustrin och byggindustrin omfattar över en tredjedel av BNP. Som i de flesta industriländer, utgör tjänstesektorn en allt större andel av produktionen (57,1 %), i synnerhet finansiella tjänster. Slovenien har även en stor turistnäring.

En stor del av ekonomin är fortfarande i statliga händer och utländska direktinvesteringar i Slovenien är en av de lägsta i EU per capita. Skatter är relativt höga, arbetsmarknaden ses av affärsintressen som oflexibel, och industrin förlorar terräng till Kina, Indien och annorstädes. Arbetslösheten är relativt låg, men ökade till 5,5% 2009.

Under 2000-talet skedde privatiseringar i bank-, tele- och kommunikationssektorerna. Restriktioner för utländska investeringar håller på att nedmonteras, och utländska direktinvesteringar väntas öka. Slovenien kan anses som en av mest ekonomiskt framskridna av EU:s nya medlemsstater. Slovenien övergav 1 januari 2007 tolarn som valuta till förmån för euron.

Turism

Med över en tredjedel av sin yta (total yta 20 273 km²) skyddat som naturområde är Slovenien ett europeiskt land som har mycket natur att erbjuda. Landets relativt lilla storlek och dess läge mellan Karavankerna och Julijanska alperna i norr, pannoniska slätten i mitten, karstlandskap i väster och medelhavsklimat i söder, erbjuder unika möjligheter till olika klimatzoner och fauna. Förutom en rikt varierad natur kännetecknas Slovenien av ett aktivt och diversifierat kulturliv, historiska lämningar, flertalet lokala gastronomiska specialiteter och ett stort utbud av olika fritidsaktiviteter. Det finns bland annat ett femtontal moderna spa-anläggningar som erbjuder allt från rekreativt bad, hälso- och fitnescenter till konvalescens och rehabilitering. De mest besökta sevärdheterna (utvalda av slovenska Statistikbyrån) var under sista kvartalet 2008 (senast tillgängliga data) Postojna-grottan, Ljubljanas zoo och Bleds slottmuseum. De flesta turisterna kom från Italien, Österrike, Tyskland, Kroatien, Nederländerna, Storbritannien, Ryssland och Ungern.

Källor : Slovenia in Figures 2010, Statistical office of the Republic of Slovenia, 2010, http://www.stat.si/doc/pub/slo_figures_10.pdf. Development Plan and Policies of Slovene tourism 2007-2011, Ministry of Economy of the Republic of Slovenia, 2007,http://www.mg.gov.si/fileadmin/mg.gov.si/pageuploads/turizem/RNUST-summary-final.pdf. Statistic information rapid reports, Statistical office of the Republic of Slovenia, http://www.stat.si/doc/statinf/21-si-080-0901.pdf.

Icke-statliga organisationer i Slovenien

Slovenien har en rik tradition av frivilliga föreningar och intresseorganisationer som går tillbaka till långt före andra världskriget. Mer moderna icke-statliga organisationer (ISO) började dock utvecklas först under 1980-talet (mänskliga rättigheter, miljö med mera). I början av 2000-talet startade en dialog mellan regering och företrädare för icke-statliga organisationer (ISO) med syfte att formalisera ett framtida samarbete inom olika sektorer. Idag finns runt 22.000 olika icke-statliga organisationer/föreningar registrerade i Slovenien och de arbetar inom ett vitt spektrum av verksamheter; brandkåren, välgörenhet, miljö, mänskliga rättigheter, sociala frågor, ungdomsutbildning m.m. Till en allt större grad finansieras ISO:ernas verksamheter indirekt genom bidrag från EU:s strukturfonder, främst sociala strukturfonden. Andra finansiella källor är lokala myndigheter, kommuner och välgörenhet från allmänheten. Även om utbytet mellan regering och civila samhällets representanter har ökat de senaste åren utför ISO:s en mycket liten del av samhällets allmännyttiga tjänster. I ljuset av finanskrisen har dock senare politiska röster föreslagit att fler tjänster läggs ut på ISO:s.

Källor: Facts about Slovenia, Government communication office: http://www.ukom.gov.si/en/promotion_of_slovenia/publications/facts_about_slovenia/ The 2009 NGO Sustainability Index, USAID: http://www.usaid.gov/locations/europe_eurasia/dem_gov/ngoindex/2009/index.htm

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2010	61 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2011-2012	36 av 179
Transparency International	Korruptionsindex 2011	35 av 183
United Nations Development Programme	Human Development Index 2012	21 av 186

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Slovenien
  Bilder & media
• Slovenia.si. Your gateway to information on Slovenia.
• Government of the Republic of Slovenia
• Detaljerad artikel: Tiodagarskriget - Kriget i Slovenien 1991
• Official Travel Guide to Slovenia www.slovenia.info
• Scenic Slovenia - Travelguide to the Republic of Slovenia
• 3D photos of Slovenian landmarks
• Svensk-slovenska Vänskapsföreningen
• InfoSlovenia.be