Ramjet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
1. Luftintag
2. Kompression
3. Bränsleinsprutning
4. Flamhållare
5. Brännkammare
6. Dysa
7. Utlopp

En ramjet är en typ av jetmotor som saknar förturbin och kompressor, i stället använder den motorns hastighet relativt den omgivande luften för att komprimera luften för att kunna upprätthålla en effektiv förbränning i brännkammaren. En ramjet-motor kan därför inte starta från stillastående, den kräver hög hastighet, ofta överljudsfart, för att starta. På grund av detta används den huvudsakligen i raketer, robotar och granater som drivs upp till hög hastighet på annat sätt. Den används också i vissa flygplan, till exempel SR-71 Blackbird, där luft passerar utanför jetmotorn och leds direkt in i efterbrännkammaren.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Inlopp[redigera | redigera wikitext]

Ramjetmotorer försöker utnyttja det höga dynamiska trycket i luften som strömmar mot inloppet. Ett effektivt inlopp återvinner så mycket som möjligt av friströmmens stagnationstryck till en ökning av det statiska trycket i luften som strömmar in i brännkammaren. Majoriteten av alla ramjets används i överljudshastighet och använder en eller flera koniska eller sneda stötvågor, följt av en normalstöt för att bromsa upp den inströmmande luften till underljudshastighet och öka det statiska trycket.

Brännkammare[redigera | redigera wikitext]

Brännkammarens uppgift är att öka temperaturen på luften för att accelerera den ut genom dysan, denna temperaturökning sker under i stort sett konstant tryck. Genom att ramjeten saknar turbin så finns det ingen direkt begränsning på förbränningstempraturen som i en turbojetmotor, detta gör att man kan använda en stökiometrisk bränsleluftblandning istället för en blandning med luftöverskott. För att stabilisera förbränningen i brännkammaren så sker den vanligtvis bakom någon typ av flamhållare.

Se även[redigera | redigera wikitext]