SWOT-analys

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett diagram för SWOT-analys.

SWOT-analys (SWOT är en akronym byggd på de engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats") är ett frekvent förekommande företagsekonomiskt planeringshjälpmedel, där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. Det hindrar inte alla möjliga typer av organisationer att använda sig av SWOT, som till exempel statliga institutioner, förskolor, fotbollsklubbar och syföreningar. Det går också bra att göra en SWOT som person, till exempel vid ett yrkesval. Nedan ges några exempel på vad som kan förekomma i en mer företagsekonomiskt hållen SWOT.

Styrkor

  • man är marknadsledare
  • goda resurser
  • bra kompetens

Svagheter

  • okänd bland kunderna
  • dålig kvalitet
  • höga priser

Möjligheter

  • ekonomiskt klimat (låg- eller högkonjunktur)
  • demografiska förändringar (åldersfördelning, socialklass)
  • teknik (nya uppfinningar)

Hot

  • konkurrenternas aktivitet (ny lansering av en produkt)
  • demografiska
  • politiska (olika förbud)

SWOT-analysen brukar även användas i samband med s.k. PEST- eller STEEP-analys, vilka är olika modeller för att kategorisera omvärlden.

SWOT-landskapsanalys[redigera | redigera wikitext]

SWOT-landskapet fångar upp olika styrsituationer– dynamiskt över tiden – genom att visualisera och förutsäga prestationer hos jämförbara objekt.[1] Relativa utvecklingsförändringar identifieras kontinuerligt. Projekt (eller andra mätta objekt) som kan stå för risker eller möjligheter markeras.

SWOT-landskapsanalys.

SWOT-landskapsanalysen indikerar också de bakomliggande styrka/svaghetsfaktorer som har haft (ex post) eller som kan förväntas ha (ex ante) störst påverkan på nyttjandevärden eller andra typer av kapitalvärden.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://de.scientificcommons.org/534302

Se även[redigera | redigera wikitext]