Sagittarius A*
| Sagittarius A* | |
 Sagittarius A* (mitten) med två inringade ljusreflektioner från en nylig explosion. | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Skytten |
| Rektascension | 17t 45m 40.045s |
| Deklination | −29° 0′ 27.9″ |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | Radiokälla |
| Astrometri | |
| Avstånd | 25 900 ± 1 400 lå (7 940 ± 420[1] pc) |
Sagittarius A* (Sgr A*; i stjärnbilden Skytten) är en ljusstark och extremt kompakt radiokälla i Vintergatans centrum, och är en del av objektgruppen Sagittarius A. Centrum för vår galax befinner sig ca 26 000 ljusår från Jorden.
Svart hål
Den 16 oktober 2002 upptäckte ett internationellt forskarlag lett av Rainer Schödel vid Max Planck-institutet för extraterrestriell fysik efter tio års studier att stjärnan S2 roterar i en elliptisk bana kring galaxens centrum med en omloppstid av 15 år, vilket verkade tyda på ett oerhört massivt objekt i centrum med en massa motsvarande 2,6 ± 0,2 miljoner solmassor i en volym med en radie på högst 17 ljustimmar (120 AU). Senare observationer utförda av UCLA Galactic Center Group fastställde objektets massa till 3,7 miljoner solmassor i en radie på 6,25 ljustimmar (45 AU). Som storleksjämförelse roterar Jorden runt Solen på ett avstånd av 1 AU (per definition) och vårt solsystems yttersta planet Neptunus på ett avstånd av ca 30 AU. Trots att objektet skulle omfatta vårt solsystem i storlek är detta ändå en oerhört liten storlek med tanke på dess massa.
Observationer med röntgenteleskopet Chandra bekräftade att det är mest troligt att objektet är ett så kallat supermassivt svart hål, dvs ett svart hål med ovanligt stor massa. Tidigare teorier har bl.a. handlat om att massan i själva verket kunnat vara en kompakt stjärnhop, men med så hög massa som man slutligen observerat, i en så liten radie, bedömer man att stjärnorna i detta fall skulle kollapsa in i varandra på grund av den höga gravitation de skulle utöva på varandra. Chandras observationer har också visat tecken på att det svarta hålet slukat minst en närliggande himlakropp, med de sedvanliga efterföljande fluktuationerna i röntgenljusstyrka som sedan återgått till den normala igen.
Sagittarius A* innehåller den enda kandidaten i Vintergatan till ett svart hål med en miljon solmassor eller mer. Man har upptäckt kandidater till supermassiva svarta hål i centrum av många galaxer, och det anses att Sagittarius A* innehåller Vintergatans centrala svarta hål, Vintergatans mittpunkt.
Referenser
- ^ Eisenhauer, F., Schödel, R. et al. "A geometric determination of the distance to the galactic center." The Astrophysical Journal, 597, L121–L124, (2003).