Skytten (stjärnbild)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skytten
Sagittarius
Klicka för större bild.
Lista över stjärnor i Skytten
Latinskt namn Sagittarius
Förkortning Sgr
Rektascension 19[1] h
Deklination -25[1]°
Area 867 grad² (15)
Huvudstjärnor 12
Bayer/Flamsteedstjärnor 68
Stjärnor med exoplaneter 32
Ljusa stjärnor 7
Stjärnor nära solsystemet 2
Ljusaste stjärnan Kaus Australis, Epsilon Sagittarii (1,79m)
Närmaste stjärnan Ross 154 (9,69 )
Messierobjekt 15
Meteorregn inga
Närliggande stjärnbilder Örnen, Skölden, Ormen, Ormbäraren, Skorpionen, Södra kronan, Kikaren, Indianen, Mikroskopet, Stenbocken
Synlig vid latituder mellan +55° och −-90°
Bäst synlig klockan 21:00 under augusti.
För andra betydelser, se Skytten (olika betydelser).

Skytten (Sagittariuslatin) är en stjärnbild i riktning mot Vintergatans centrum, full av ljusstarka stjärnor och djuprymdsobjekt, framför allt stjärnhopar, både öppna och klotformiga.[2][3] Skytten var en av de 48 konstellationerna som listades av astronomen Klaudios Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.

Skytten är också en av zodiakens stjärntecken med symbolen Sagittarius.svg.

Konstellationen är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[4]

Mytologi[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden föreställer kentauren Keiron, som var odödlig men som blev träffad av en av Herakles giftiga pilar och valde att dö istället för titanen Prometheus. Gudarna värdesatte Keiron högt och när han dog placerade gudarnas konung Zeus honom bland stjärnorna på himlen i form av stjärnbilden Skytten.

Stjärnor[redigera | redigera wikitext]

Skytten en stjärnbild som innehåller många ljusstarka stjärnor.[4]

  • Kaus Australis – Epsilon Sagittarii är en dubbelstjärna med den kombinerade magnituden 1,79. Egennamnet är arabiskt och latinskt och betyder ”den södra bågen”. Den bildar tillsammans med Delta Sagittarii (Kaus Media) och Lambda Sagittarii (Kaus Borealis) skyttens båge.[5]
  • Nunki – Sigma Sagittarii är näst ljusstarkast med magnitud 2,1. Den är också den ljusstarkaste stjärnan som kan ockulteras av en planet. Det gäller endast planeten Mars och hände senaste den 3 september 423 e. Kr. Dess moderna namn Nunki är ett assyriskt eller babyloniskt namn som arkeologen R. H. Allen återinförde.[6]
  • Kaus Media – Delta Sagittarii är en multipelstjärna av spektralklass K3 III och med magnitud 2,72. Egennamnet betyder ”den mellersta bågen”. Delta Sagittarii figurerar i romanen ”Into the Sea of Stars” av William R. Forstchen (1969)
  • Kaus Borealis – Lambda Sagittarii är en orange jättestjärna med magnitud 2,82. Egennamnet betyder ”den södra bågen”.
  • Rukbat – Alfa Sagittarii är en blå dvärgstjärna av magnitud 3,97. Egennamnet är arabiska för ”knä”, vilket stjärnan delar med Delta Cassiopeiae. Alfa Sagittarii förekommer i Anne McCaffreys romanserie “Dragonriders of Pern”
  • Arkab – Beta Sagittarii består av två stjärnor som delar Bayer-beteckning. Den starkare, Arkab Posterior, har magnitud 4,27 och den svagare, Arkab Prior, 7,4.
  • Ascella – Zeta Sagittarii) är också en dubbelstjärna med den kombinerade ljusstyrkan 2,60
  • Fi Sagittarii är en jätte av spektraltyp B8 och magnitude 3,17
  • Albaldah – Pi Sagittarii är en trippelstjärna med den kombinerade magnitud 2,88. Den egyptiske astronomen Al Achsasi al Mouakket kallade den Nir al Beldat i sin starkatalog Calendarium (i mitten av 1600-talet). Det översattes senare till latin, som Lucida Oppidi, vilket betyder “ljusast i staden.”[4]
Foto av Pistolstjärnan och Pistolnebulosan taget med NICMOS (Near Infrared Camera and Multi-Object Spectrometer).
  • Alnasl eller Nushaba – Gamma Sagittarii är en jättestjärna av spektraltyp K0 III och magnitud 2,98
  • Tau Sagittarii är en orange jätte av spektraltyp K1 III och magnitud 3,31[7] Tau Sagittarii är känd bland astronomer som den synliga stjärna som är närmaste den så kallade Wow-signalen – en första och enda radiosignalen som mottagits från rymden med misstanken att den skapats av utomjordisk intelligens. Signalen mottogs av SETI-forskaren Jerry R. Ehman i augusti 1977. Den varade i 72 sekunder, men har aldrig upprepats. Namnet Wow-signalen kommer av Ehmans tillkännagivande, då han ringade in signalen och skrev ”Wow!” bredvid.[4]
  • Sephdar eller Ira Furoris – Eta Sagittarii är också en multipelstjärna av magnitud 3,08. Tidigare räknades Sephdar till Kikaren där den hade Bayer-beteckningen Beta Telescopii.
  • Pistolstjärnan är en av de mest luminösa stjärnor som astronomerna känner till. Den är ungefär fyra miljoner gånger ljusstarkare än solen och har en massa av 120-200 solmassor. Den ligger på 25000 ljusårs avstånd, men skulle ändå vara en stjärna av magnitud 4, om det inte låg så mycket interstellär gas emellan. Stjärnan har fått namn av den nebulosa som den lyser upp, Pistolnebulosan.
  • KW Sagittarii är en av de största kända stjärnorna. Den är en röd jättestjärna som varierar i ljusstykra 8,5 – 11.0. Den har en diameter som är 1460 gånger solens.
  • Polis – My Sagittarii är en multipelstjärna där huvudkomponenten, Polis A, varierar i ljusstyrka 3,84 – 3,96.
  • Rho Sagittarii är en dubbelstjärna med magnitud 3,93
  • Ypsilon Sagittarii är en spektroskopisk dubbelstjärna som är vätefattig.
  • Ross 154 – V1216 Sagittarii är en röd dvärg som befinner sig på endast 9,68 ljusårs avstånd från jorden.

Andra objekt[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden innehåller hela 15 Messierobjekt och åtskilliga andra intressanta objekt.[8][4]

Del av Omeganebulosan, Messier 17.
Lagunnebulosan fotograferad av La Silla-observatoriet i Chile. Fotot täcker mer än 1,5 båggrader, dvs en yta åtta gånger större än fullmånen.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Skytten är Närkes landskapsstjärnbild.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Sagittarius, constellation boundary”. The Constellations. International Astronomical Union. http://www.iau.org/public/constellations/#Sgr. Läst 24 april 2014. 
  2. ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  3. ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 24 april 2014. 
  4. ^ [a b c d e] ”Sagittarius Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/Sagittarius-constellation/. Läst 26 april 2014. 
  5. ^ ”Basic data: * eps Sgr -- Double or multiple star”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Epsilon+Sgr&submit=SIMBAD+search. Läst 26 april 2014. 
  6. ^ Richard Hinckley Allen. Star Names, their lore and meaning. sid. 359 
  7. ^ ”Basic data: * tau Sgr -- High proper-motion Star”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Tau+Sgr&submit=SIMBAD+search. Läst 27 april 2014. 
  8. ^ Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]