Simon Gråsten
| Simon Gråsten | |
| Född | 1619[1][2] Linköpings församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 22 maj 1690[1][2] Kuddby församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Conrektor, Linköpings trivialskola (1653–1654)[1][2] Rektor, Linköpings trivialskola (1654–1659)[1][2] Lektor, Katedralskolan (1659–1673)[1][2] Kyrkoherde, Landeryds församling (1673–1674)[1][2] Lektor, Katedralskolan (1673–1674)[1] Kyrkoherde, Kuddby församling (1674–1690)[1][2] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1682–1683 (1682–1683)[1][2] Kontraktsprost, Vikbolands kontrakt (1685–1690)[1][2] | |
| Barn | Andreas Simonsson (f. 1659)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Simon Gråsten, född 1619 i Linköping, död 22 maj 1690 i Kuddby socken, var en svensk präst i Landeryds församling och Kuddby församling.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Simon Gråsten föddes 1619 i Linköping. Han var son till kopparslagaren Nils Gråsten. Gråsten studerade i Linköping och blev 5 oktober 1543 student vid Uppsala universitet. Han blev 19 februari 1652 magister och 1653 konrektor i Linköping. Den 5 april 1654 blev han rektor och 1659 matematiklektor vid Linköpings gymnasium. Gråsten prästvigdes 30 juni samma år. Han blev 1673 andre teologi lektor i Linköping och kyrkoherde i Landeryds församling. Gråsten blev 1674 kyrkoherde i Kuddby församling och 1685 kontraktsprost i Vikbolands kontrakt. Han avled 22 maj 1690 i Kuddby socken och begravdes 11 juli samma år.[3]
Gråsten var riksdagsman vid riksdagen 1682.[3]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Gråsten gifte sig med Margareta Prytz (1620–1694). Hon var dotter till kyrkoherde Ericus Prytz och Catharina Valentinsdotter Höckert i Kuddby socken. De fick tillsammans barnen Karin, Andreas Simonsson och en dotter (död 1667).[3]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Gratulatio in dessertationem Wentilii, Uppsala 1647.[3]
- De Stellis, Uppsala 1651.[3]
- Selenographia, Uppsala 1652.[3]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 442-443, läst: 9 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Klas Odén, Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, 1902, s. 36, läst: 9 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 442-443. Libris 41149