Skattefjällsmålet

Från Wikipedia

Skattefjällsmålet var ett rättsfall som togs upp 1966 och avgjordes av Högsta domstolen 1981 (NJA 1981, sid 1).

I domen behandlas frågan om vem som äger de s.k. skattefjällen i norra Jämtland (enligt HD: staten), om samerna har några rättigheter till skattefjällen utöver den rätt som tillkommer dem genom rennäringslagen (enligt HD: i vart fall inte i de omtvistade områdena), samt om rennäringslagstiftningen strider mot förbudet mot diskriminering i grundlagen (enligt HD: nej). Det bör understrykas att det sätt på vilket samerna formulerat sin talan i målet sannolikt påverkade utgången (ref.: Bengtsson nedan). Bland annat yrkade samerna "äganderätt". Hade man i stället yrkat "nyttjanderätt" kunde domen sett annorlunda ut enligt Bertil Bengtsson, justitieråd och referent i målet. Bengtsson uppger i sin nedan angivna bok att hans ställningstagande i målet varit annorlunda om vad som numera är känt genom Kaisa Korpijaakko-Labbas avhandling från 1994, varit känt vid tidpunkten för domen.

Se även

Litteratur

  • Jämten 1981
  • Bengtsson, Bertil; Samerätt - en översikt, Norstedts Juridik 2004, ISBN 91-39-01081-3
  • Kaisa Korpijaakko-Labba; Om samernas rättsliga ställning i Sverige-Finland, Helsingfors 1994, ISBN 951-640-728-5