Slaget vid Chapultepec
| Slaget vid Chapultepec | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av mexikanska kriget | |||||||
 En litografi föreställande amerikanska segern vid Chapultepec. |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
 USA |
.svg){kind=small} Mexiko |
||||||
| Befälhavare/ledare | |||||||
| Winfield Scott |
Nicolás Bravo (P.O.W.) |
||||||
| Styrka | |||||||
| 3 447 | 3 400 | ||||||
| Förluster | |||||||
| 130 döda 703 skadade 29 saknade |
2 623 döda, skadade eller tillfångatagna 13 artilleripjäser erövrade |
||||||
|
|||||
Slaget vid Chapultepec stod 12-13 september 1847 och var sista slaget i mexikanska kriget innan USA:s invasionsarmé intog Mexico City. Efter att Antonio López de Santa Anna genomfört ett katastrofalt försvar av landet stod försvaret av Chapultepec-palatset i händerna på ett kompani kadetter. I Mexiko kallas kadetterna, som var i 16-17-årsåldern, för los niños héroes (hjältebarnen).
Efter bombardemanget beordade general Winfield Scott anfall. George Pickett (mest berömd för Picketts attack i slaget vid Gettysburg under amerikanska inbördeskriget) ledde anfallet. General Nicolás Bravo gav order om reträtt men en mängd av hans unga kadetter vägrade ge upp huvudstaden och slogs tills de dödades av den dubbelt så stora invasionsstyrkan. En klassisk händelse är då en av kadetterna var på väg att dödas av amerikanerna och han lindade in sig i mexikanska flaggan och hoppade från palatsets mur. Ett monument efter honom är rest i Chapultepec parken.
General Nicolás Bravo tvingades retirera och redan 15 september gick amerikanska trupper in i Mexico City.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Slaget vid Chapultepec.
