Snedsegel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fock och storsegel på en modern segelbåt är snedsegel.

Snedsegel är en typ av segel som sitter i fartygets eller båtens längdriktning till skillnad från råsegel (segel fästade till tvärgående horisontella rår).

Storsegel och fock på en typisk modern segelbåt är snedsegel (bermudarigg med bermudasegel respektive stagsegel), liksom stagseglen och mesanen på råseglare, spri-, gaffel- och loggertseglen på nordeuropeiska allmogebåtar samt latinseglen vanliga i medelhavsområdet och kring Indiska oceanen, för att nämna några vanliga typer.

Snedseglen är i regel bättre än råsegel på kryss och i halvvind och kom därför att dominera i kustfart och i segelsport. Däremot är de sämre i medvind, varför fartyg för oceanfart sällan var snedseglare, termen för ett fartyg som i huvudsak förde snedsegel.

Ordet snedseglare har också kommit att användas som skällsord, nedsättande dels om seglare med bristande marin kompetens, dels om en person i allmänhet som kommit på sned i livet.[1] Det har även varit ett vardagligt ord för bisexuell mansperson.[2][3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska akademins ordbok
  2. ^ Svensk ordbok, utarbetad vid Språkdata, Göteborgs universitet, Esselte studium, 1986
  3. ^ Språkbanken, Saldo, snedseglare
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.