Splits

För splitsning inom biokemi, se RNA-splitsning.

Splits är ett sätt att foga ihop rep (slaget tågvirke eller vajer) i varandra eller sig självt genom att kardelerna sticks in under varandra. Vissa splitsar går även att göra på flätade linor, men då på lite annat sätt. En splits är svårare och tar längre tid att göra än en knop, men är i gengäld hållbarare och smidigare. En knop är alltid svagare än en oskarvad lina, ibland så mycket som 50 %, medan en korrekt utförd splits alltid vidmakthåller linans fulla styrka.^[1]^{[ifrågasatt uppgift]}

Några olika typer av splitsar

Kortsplits är det säkraste sättet att skarva en slagen Lina. Kortsplitsen blir tjockare än vad tågvirket är vilket gör den olämplig för löpande tåg som ska löpa genom ett block.^[2]^[3]
Långsplits används för att foga ihop två rep där resultatet inte får bli väsentligt tjockare än vad själva repet är. Detta åstadkomms genom att kardelerna tunnas ut genom att garn avlägsnas och att endast två kardeler i taget (en från vardera repet) splitsas samman var för sig. De andra kardelerna splitsas samman på samma sätt, men förskjutet så att de inte överlappar.
Fallsplits används för att skarva flätad lina till vajer, något som är vanligt till fall för att kombinera vajerns styvhet och styrka med linans hanterbarhet. Viktigt är att först kärnan och sedan höljet splitsas ordentligt med vajern. Vajern måste också tunnas ut och kläs för att inte skava på linan.^[4]^[5]
Ögonsplits används för att avsluta ett rep med en "ögla" (öga). Ofta skos ögat med ett kaus för att minska risken för nötning.^[6]^[7] Ögonsplits kan även göras på flätad lina, men då genom att höljet dras tillbaka, kärnan dras ut varefter höljet träs in i kärnan och höljet dras ut över den ögla som bildas.^[8]^[9]^[10]
Ringsplits används för att fästa ett rep i en ring som är tunnare än repet. Den är ett smidigare alternativ att skarva ett rep med en kätting än att använda ögonsplits med kaus och schackel.^[11]
Backsplits, används för att göra en repända tjockare, något som är viktigt för att kunna känna av när ett rep är på väg att ta slut. Backsplitsen används ibland i stället för tagling och kallas därför också för spansk tagling.^[12]
Fallrepsknop är ett dekorativt sätt att avsluta ett rep med en rund boll. Den räknas ofta som en knop och inte en splits, men eftersom den slås av kardeler och inte av hela repet så är det tekniskt sett en splits.^[13]

Källor

Noter

^ Merry 1993, s. 10.
^ Pille 2002, s. 78.
^ Merry 1993, s. 36–37.
^ Pille 2002, s. 84–85.
^ Merry 1993, s. 58–61, 72–75.
^ Pille 2002, s. 75–77.
^ Merry 1993, s. 28–30.
^ Pille 2002, s. 80–83.
^ Merry 1993, s. 46–50.
^ Hinsholmen.
^ Merry 1993, s. 34–35.
^ Merry 1993, s. 39.
^ Pille 2002, s. 98.

Tryckta källor

Repmakar'n, Pille (2002). Knop, stek & splits. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-2122-1
Merry, Barbara (1993). Handbok i splitsning. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-1534-5

Webbkällor

”Öglesplits” (PDF). Hinsholmens båtförening. http://www.hinsholmen.se/pdf/eye_splice.pdf.

Externa länkar

Domeij, Urban. ”Proffsriggarens Ögonsplits”. http://web.comhem.se/~u77479609/eyesplice_sv.html.

[1] Merry 1993, s. 10.

[2] Pille 2002, s. 78.

[3] Merry 1993, s. 36–37.

[4] Pille 2002, s. 84–85.

[5] Merry 1993, s. 58–61, 72–75.

[6] Pille 2002, s. 75–77.

[7] Merry 1993, s. 28–30.

[8] Pille 2002, s. 80–83.

[9] Merry 1993, s. 46–50.

[10] Hinsholmen.

[11] Merry 1993, s. 34–35.

[12] Merry 1993, s. 39.

[13] Pille 2002, s. 98.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]