Supernovarest

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sammansatt foto av supernovaresterna efter Keplers supernova, SN 1604.

När en stor stjärna exploderar som en supernova kastas större delen av stjärnan ut i rymden i gasform, med en hög hastighet. Gasmassan bildar en supernovarest, en så kallad nebulosa.

Typer[redigera | redigera wikitext]

Man kan se två sorter av supernovarester, typ I där strålningen verkar komma från en tunn ring och typ II som är ljusast i mitten och är oregelbunden. I typ I är den tunna ringen en chockvåg som bildas när supernovarestens gas kolliderar med den interstellära gasen(som existerar mellan stjärnsystemen i en galax), medan typ II bara bildas när det finns en roterande puls i supernovarestens centrum som hela tiden skickar ut supernovans gasrester och liknande.

I Vintergatan[redigera | redigera wikitext]

I vintergatan finns det ca 120 supernovarester som vi känner till, till exempel Kepler's supernovarest.

Kända supernovarester[redigera | redigera wikitext]

Exempel på några kända supernovor som exploderat och blivit nebulosor är Cassiopeia A supernovaresten, Keplers supernovarest, Tycho Brahes supernovarest, Cirrusnebulosan NGC 6960 och Krabbnebulosan M1.

Supernovaexplosioner händer inte ofta, så det är sällsynt att se resterna. Den senaste synliga supernovans rester (i Vintergatan) ligger ca 20 000 ljusår bort.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Supernova remnant, 2011-02-28.