Tycho Brahe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tycho Brahe
Porträtt av Tycho Brahe, Skoklosters slott
Porträtt av Tycho Brahe, Skoklosters slott
Född 14 december 1546
Knutstorp
Skåne, då en del av Danmark
Död 24 oktober 1601 (54 år)
Prag
Böhmen (nuvarande Tjeckien)
Forskningsområde Astronomi
Astrologi
Alkemi
Alma mater Köpenhamns universitet
Namnteckning Tycho Brahe Signature.svg


För andra betydelser, se Tycho Brahe (olika betydelser).

Tycho Brahe, född 14 december 1546Knutstorp i Skåne, då en del av Danmark, död 24 oktober 1601 i Prag i Böhmen (nuvarande Tjeckien), var en dansk astronom, astrolog och alkemist. Brahe har eftermäle(omdöme) som skicklig instrumentbyggare, noggrann, systematisk observatör och en av ytterst få som upptäckt en supernova i Vintergatan.

Tycho Brahes stora murkvadrant.

Ungdomsåren[redigera | redigera wikitext]

Tycho Brahe föddes som Tyge Brahe, men antog den latiniserade formen Tycho i 15-årsåldern. Han hade en dödfödd tvillingbror och två systrar, en äldre (Kristine Brahe) och en yngre (Sophie Brahe). Tycho hade dessutom en bror, Jørgen Ottesen Brahe. Otte Thygesen Brahe, Tychos far, var adelsman och en viktig person vid den danska kungens hov. Beate Bille, Tychos mor, kom också från en betydelsefull familj med ledande personer inom kyrka och politik.

Tycho skrev senare att när han var runt två år gammal tog hans farbror, den danske adelsmannen Jørgen Brahe, hand om honom: utan mina föräldrars vetskap tog han mig när jag var mycket liten. Uppenbarligen ledde inte detta till något gräl och hans föräldrar gjorde inga försök att få honom tillbaka. Tycho bodde med sin barnlöse farbror och faster, Jørgen Brahe och Inger OxeTosterups slott utanför Tomelilla tills han var sex år. Omkring 1552 fick hans farbror ansvar för Vordingborg slott på södra Själland, varför de flyttade dit och Tycho studerade latin till dess att han blev tolv år.

Vetenskapsmannen[redigera | redigera wikitext]

När Tycho Brahe var 13 år gammal och studerade vid Universitetet i Köpenhamn såg han solförmörkelsen den 21 augusti 1560 och blev fascinerad över att denna händelse hade kunnat förutses. Händelsen ledde till att han på sin fritid studerade himlen samtidigt som dagarna ägnades åt studier. Adelsfamiljen förväntade sig att Tycho Brahe skulle bli en högre ämbetsman och inte någon stjärnskådare.

I augusti 1563 låg planeterna Jupiter och Saturnus mycket nära varandra på himlen. När Tycho jämförde det han såg med uppgifter i publicerade tabeller, fann han stora skillnader. Uppenbarligen borde astronomin reformeras och noggrannare instrument behövdes. Den tidens efterfrågan på navigationsinstrument skapade ett stort intresse för pålitliga mätdata. Det ledde till slut åt att Tycho Brahes fritidsintresse vann släktens gillande, varför han fick ägna sig åt sin hobby på heltid.

Brahe lät på ön Ven bygga Uraniborg, som blev ett astronomiskt forskningscentrum i sin tid. Brahe revolutionerade den astronomiska vetenskapen genom att införa noggranna mätningar av stjärnors, planeters och kometers banor. Han kunde i sin bok De Nova Stella bland annat bevisa att en ny stjärna, som han observerade i Cassiopeias stjärnbild 1572, befann sig på större avstånd från jorden än månen, vilket på sin tid var en sensation, eftersom de högre sfärerna var perfekta och inte kunde ändra sig. Härmed hade han inte bara myntat beteckningen nova, utan även, skulle det visa sig, sällat sig till den exklusiva skaran, som skådat en supernova. Efter Keplers stjärna 1604 har ingen supernova observerats i vår galax.

Hans mätdata visade att den tidigare geocentriska världsbilden, det vill säga jorden i centrum, inte kunde stämma. Tycho Brahe gjorde en egen utveckling av denna där han behöll jorden i mitten med solen och månen roterande runt denna och övriga planeter roterande runt solen. Hans argument var att med en heliocentrisk världsbild skulle stjärnorna skenbart röra sig i en ellips under året, vilket inte observerades. Han visste inte att avståndet till stjärnorna är så stort att det inte kunde observeras med hans mätmetod. Inte heller hans modell stämde särskilt väl med mätdata, utan det var först då Kepler efter Brahes död placerade solen i mitten och lämnade de cirkulära planetbanorna som han kunde få en modell att stämma med mätdata. Detta födde vår heliocentriska världsbild, det vill säga med solen i centrum och med elliptiska planetbanor.

Då Tycho dog övertogs hans mätdata av Johannes Kepler som sedan byggde sina teorier på dessa.


Tycho Brahes död[redigera | redigera wikitext]

Den 13 oktober 1601 deltog Tycho Brahe i ett gästabud. Efter festen insjuknade Tycho och dog 11 dagar senare. Han begravdes i Týnkyrkan i Prag. Tycho lär ha lidit av prostataförstoring och man har länge trott att han dog av komplikationer av denna. Dock är det så att akut kvicksilverförgiftning leder till symptom som liknar de vid prostataförstoring vilket tidigare skapat tanken om att han avlidit efter att ha förgiftats med kvicksilver.

Tidigare gjorda undersökningar av hans hår syntes visa detta.[1] Vissa skribenter har pekat ut Johannes Kepler som den som skulle ha varit skyldig till detta mord.[2] 2010 öppnades graven på nytt och en genomgripande undersökning av kvarlevorna gjordes. Det visade sig då att kvicksilverteorin helt kunde avskrivas. Kvicksilverinnehållet i skägget visar på en nivå som inte kan ha förorsakat hans död. Genom radiokemisk neutronaktiveringsanalys avspeglades kvicksilverintaget under hans sista månader att nivån var normal och faktiskt minskade fram till hans död.

Vid undersökningen kunde också fastställas att Tycho Brahes legendomspunna silvernäsa varit gjord av mässing. Näsprotesen var försvunnen men avlagringar av den på benet kunde analyseras. [3]

Familjeförhållanden[redigera | redigera wikitext]

Tycho Brahe var äldste sonen till Otto Brahe och Beate Bille. Tycho var sonson till Tyge Brahe, riksråd och godsägare, död i Malmö 1523. Tycho var gift med Kirstin Jörgensdatter från Kågeröd i Skåne, men de var aldrig vigda av präst.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Kirstine Brahe f 1573
  2. Magdalene Brahe f 1574
  3. Claus Brahe f 1577, även kallad Claudius
  4. Sophie Brahe f 1578
  5. Elisabeth Brahe f 1579, även kallad Lisbeth
  6. Sidsel Brahe f 1580, även kallad Cecilie
  7. Tyge Brahe f 1581
  8. Jörgen Brahe f 1583

Festen på Ven 1846[redigera | redigera wikitext]

På initiativ av diktaren och Tycho-entusiasten Johan Ludvig Heiberg firades 300-året för Tycho Brahes födelse med en fest på Ven sommaren 1846. Festen beskrevs av hans hustru, skådespelerskan Johanne Luise Heiberg i hennes självbiografi Et Liv gjenoplevet i Erindringen. Läs kapitlet "Toget til Hveen 1846" (band II, sid. 118–126). Bland deltagarna omnämner fru Heiberg biskop Johan Henrik Thomander (sid. 119).

Statyinvigningen 1946[redigera | redigera wikitext]

Invigningen av statyn.
Tycho Brahe, tolkad av Ivar Johnsson.

Söndagen den 25 augusti 1946 invigde kronprins Gustav Adolf den nya statyn av Tycho Brahe, placerad på platsen för det forna Uraniborg. Statyn har skapats av konstnär Ivar Johnsson.

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

  • De nova et nullius ævi memoria prius visa Stella. Köpenhamn 1573, första boken över en supernova från 1572 i stjärnbild Cassiopeja.
  • Utgivare Tycho Brahe: Diarium Astrologicum et Metheorologicum. (astrologisk och meteorologisk dagbok), Uranienborg 1596, sammanställt av Brahes elev Elias Olsen Morsing.
  • De mundi aetheri recentioribus phaenomenis. Uranienborg 1588.
  • Utgivare Tycho Brahe: En Elementisch oc Jordisch Astrologia. Uranienborg 1591, samlad bondevisdom angående vädret.
  • Epistolarum Astronomicarum Liber Primus. Uranienborg 1596, samlade brevkontakter del 1.
  • Astronomiae Instauratae Mechanica. Wandsbek 1598, om astronomiska instrument (Reprint: KLP Koniasch Latin Press, Prag, 1996, ISBN 80-8591723-8), original hittas i Digital Library vid Lehigh University [1]), dessutom beskrivning av byggnader på Ven samt en liten självbiografi.
  • Stellarum octavi orbis inerrantium accurata restitutio, Wandsbek 1598.
  • Utgivare Johannes Kepler: Astronomiae Instauratae Progymnasmata. Prag 1602-1603, andra boken om supernovan från 1572, till stor del skriven i Uranienborg, original hittas i Fondos Digitalizados vid Universidad de la Sevilla [2] .
  • De mundi aetherei recentioribus phaenomenis, liber secundus, Frankfurt 1610,
  • Opera omnia sive astronomiae instauratae. Frankfurt 1648, i 15 band (Omtryck: Olms, Hildesheim 2001, ISBN 3-487-11388-0), omfattande samling av Tycho Brahes data om planeter.

Brahe i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mineralmarknaden - tema Bly” (pdf). SGU. 2006-05-24. Arkiverad från originalet den 2013-10-22. http://web.archive.org/web/20131022154901/http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/perpubl_2006-1.pdf. Läst 6 november 2009. 
  2. ^ Staffan Skevring, Hans Welinder och Jan Pallon (2004). ”Planetärt mord uppklarat?”. Bulletin från Centrum för yrkes- och miljömedicin Lund/Malmö, nr 4/2004, sida 8-9. http://www.skane.se/Public/USIL/Dokument/Division5/VOArbetsMiljomed/Bulletin/2000-2005/2004nr4.pdf. Läst 3 februari 2010. 
  3. ^ http://projekter.au.dk/tychobrahe/pressemeddelelser/kviksoelv-slog-ikke-tycho-brahe-ihjel/