Synligt högenergiljus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Synligt högenergiljus (engelska high-energy visible light – HEV light) avser inom oftalmologi högenergiljus inom det violetta/blåa våglängdsbandet från 380 - 500 nm i det synliga spektrumet.[1] HEV-ljus har implicerats som orsak till åldersförändringar i gula fläcken.[2][3]

Sedan 2004 har solglasögon konstruerats specifikt för att blockera HEV.[1]

Risker med blått ljus[redigera | redigera wikitext]

Faran med blått ljus definieras som potentialen för en fotokemiskt åstadkommen skada på näthinnan som resultat från strålningsexponering av våglängder primärt mellan 400 och 500 nm. Detta har inte visats inträffa hos människor, bara oklara slutsatser i en del gnagar- och primatstudier.[4]

Mekanismerna för fotokemiskt orsakad näthinneskada orsakas av absorption av ljuset genom fotoreceptorer i ögat. Under normala förhållanden när ljus når fotoreceptorn, bleks cellen och blir oanvändbar tills den har återhämtat sig genom en metabolisk process som kallas den visuella cykeln.[5][6]

Absorption av blått ljus har, hursomhelst, visats orsaka en omvändning av processen där cellen blir oblekt och åter mottaglig för ljus innan den är redo. Detta ökar risken stort för potentiella oxidativa skador.[7]

Genom denna mekanism kan en del biologiska vävnader såsom hud, ögats lins, och i synnerhet näthinnan uppvisa obotliga skador orsakade av långvarig exponering för måttliga nivåer av ultraviolett strålning och ljus med kort våglängd.[källa behövs]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Dykas, Carol (June 2004). ”How to Protect Patients from Harmful Sunlight”. www.2020mag.com. http://www.2020mag.com/CE/TabViewTest/tabid/92/LessonId/3127/Default.aspx. 
  2. ^ Glazer-Hockstein C, Dunaief JL (January 2006). ”Could blue light-blocking lenses decrease the risk of age-related macular degeneration?”. Retina (Philadelphia, Pa.) "26" (1): sid. 1–4. doi:10.1097/00006982-200601000-00001. PMID 16395131. http://meta.wkhealth.com/pt/pt-core/template-journal/lwwgateway/media/landingpage.htm?issn=0275-004X&volume=26&issue=1&spage=1. 
  3. ^ Margrain TH, Boulton M, Marshall J, Sliney DH (September 2004). ”Do blue light filters confer protection against age-related macular degeneration?”. Prog Retin Eye Res "23" (5): sid. 523–31. doi:10.1016/j.preteyeres.2004.05.001. PMID 15302349. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1350946204000412. 
  4. ^ ANSI/IESNA RP-27.1-05: Recommended Practice for Photobiological Safety for Lamp and Lamp Systems – General Requirements. American National Standard Institute/ Illuminating Engineering Society of North America. 10 June 2007. https://www.iesna.org/shop/ 
  5. ^ Williams TP, Howell WL (March 1983). ”Action spectrum of retinal light-damage in albino rats”. Invest. Ophthalmol. Vis. Sci. "24" (3): sid. 285–7. PMID 6832904. http://www.iovs.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=6832904. 
  6. ^ Pautler EL, Morita M, Beezley D (May 1990). ”Hemoprotein(s) mediate blue light damage in the retinal pigment epithelium”. Photochem. Photobiol. "51" (5): sid. 599–605. doi:10.1111/j.1751-1097.1990.tb01972.x. PMID 2367557. http://www3.interscience.wiley.com/resolve/openurl?genre=article&sid=nlm:pubmed&issn=0031-8655&date=1990&volume=51&issue=5&spage=599. 
  7. ^ Grimm C, Wenzel A, Williams T, Rol P, Hafezi F, Remé C (February 2001). ”Rhodopsin-mediated blue-light damage to the rat retina: effect of photoreversal of bleaching”. Invest. Ophthalmol. Vis. Sci. "42" (2): sid. 497–505. PMID 11157889. http://www.iovs.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=11157889. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]