Tatsuta-taisha

	Tatsuta-taisha ; (龍田大社)
	Shinto-helgedom
	Haiden
Land	Japan
Region	Kansai
Läge	Sangō, Nara prefektur
- koordinater	34°35′35″N 135°41′15″Ö / 34.5931°N 135.6876°Ö
Invigd	Första århundradet f.Kr. (tradition)
	Webbplats: https://www.tatsutataisha.jp/index.php

Tatsuta-taisha (龍田大社) är en shinto-helgedom belägen i Tatsunominami, Sangō i Nara prefektur. Den nämns i verket engishiki från 900-talet (klassificerad som myōjin-taisha) och var en av De Tjugotvå Helgedomarna. Dess f.d. shakaku-rang var kanpei-taisha (kejserlig helgedom, 1:a rang) och den räknas nu till en av shintoförbundets beppyō-jinja (speciella helgedomar). Dess tidigare namn var Tatsuta-jinja. Den är sedan länge känd för sina vindgudar^[1].

Dedikering[redigera | redigera wikitext]

Helgedomen är dedikerad till följande två kami.

Amenomihashira-no-Mikoto - högra byggnaden
Kuninomihashira-no-Mikoto - vänstra byggnaden

De kallas gemensamt för Tatsuta-no-Fūjin (Tatsutas vindgudar) jämte Hirose-no-Suijin (Hiroses vattengud) Enligt helgedomens norito är Amenomihashira-no-Mikoto densamma som Shinatsuhiko (manlig kami) och Kuninomihashira-no-Mikoto samma som Shinatobe-no-Mikoto (kvinnlig kami).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Översikt[redigera | redigera wikitext]

Enligt engishiki sträcker sig helgedomens historia tillbaka till Kejsar Sujins tid, under det första århundradet f.Kr. Det sägs att efter flera år av dålig skörd och farsotor bestämde sig kejsaren för att persoligen be till himlen och jordens kami om hjälp. Snart därefter besöktes han av Amenomihashira-no-Mikoto och Kuninomihashira-no-Mikoto i en dröm, där de beordrade honom att bygga en helgedom i deras ära vid Tatsuta-berget. Detta genomförde han, och därmed grundades Tatsuta-taisha.

I verket nihon shoki nämns för första gången att ett kejserligt sändebud utskickats den 10 april 675, och att man dyrkat Kaze-no-Kami (vindgudar) vid en allmänning i Tatsuta, samt Ōimi-no-Kami (Wakaukanome) vid åkröken i Hirose.

I jinmyō-chō, vilket utgör en del av verket engishiki, står det att helgedomen klassificerades som myōjin-taisha, och blev i samband med de kejserliga ritualerna tsukinami-no-matsuri och niiname-no-matsuri tilldelat heihaku.

Efter meijirestaurationen blev helgedomen år 1871 klassificerad som kanpei-taisha (kejserlig helgedom, 1:a rang) under namnet Tatsuta-jinja.

År 1948 blev den en av shintoförbundets beppyō-jinja (speciella helgedomar).

I juni 2020 blev helgedomen utsedd till japanskt kulturarv.[1]

Tatsuta-taisha är även känd för sina vackra höstlöv. Tatsuta-hime som dyrkas i en av helgedomens setsumatsusha (Tatsuta Hiko-no-Mikoto-no-yashiro) anses vara höstens gudinna, och har inspirerat många dikter genom tiderna.

Shinkai (kami-rang)[redigera | redigera wikitext]

3 augusti 822 - mindre femte rang, längre grad (nihon giryaku)
11 juli 850 - mindre femte rang, övre grad (nihon montoku-tennō jitsuroku)
25 juli 852 - mindre fjärde rang, lägre grad (nihon montoku-tennō jitsuroku)
2 oktober 852 - lägre tredje rang (nihon montoku-tennō jitsuroku)
27 januari 859 - övre tredje rang (nihon sandai jitsuroku)

Huvudsakliga festivaler[redigera | redigera wikitext]

Taki-matsuri (3 april)
Fūchin-taisai (första söndagen i juli)
Shūki-taisai (3:e lördagen och söndagen i oktober)

Område[redigera | redigera wikitext]

2 Honden
- Vänstra
- Högra
Noritoden
Shinsensho
Tatsuta Hiko-no-Mikoto-no-yashiro - dedikering: Hiko-no-Mikoto (比売命)
Tatsuta Hiko-no-Mikoto-no-yashiro - dedikering: Hiko-no-Mikoto (比古命)
Amaterasu-Ōmikami-Sumiyoshi-Daijinja
Hiraoka-Daijin-Kasuga-Daijinja
Takamochi-Ōhime-sha
Haiden
Hakuryū-jinja
Tatsuta Ebisu-jinja
Mimuro Inari-jinja
F.d. Shinsensho
Kitō Sanshūden
Korridor
Shamusho
Kagura-den (f.d. haiden)
Shitateru-jinja - Sorei-sha
Yōhaijo
Setsumatsusha utanför området
- Kannabi-jinja
Andra platser ägda av helgedomen
- Gozagamine
- Mimuroyama
- Iwase-no-Mori
Kagura-den (f.d. haiden)
Tatsuta Hiko-no-Mikoto-jinja (vänster)
Tatsuta Hiko-no-Mikoto-jinja (höger)
Hakuryū-jinja
Tatsuta Ebisu-jinja
Mimuro Inari-jinja
Shitateru-jinja

Kulturegendomar[redigera | redigera wikitext]

Viktiga kulturegendomar[redigera | redigera wikitext]

Hōsōgesaie Keirōkodō (Hantverk) - Tillverkad under Heian-perioden. Utsedd 15 juni 1995.^[2]

Förlorade kulturegendomar[redigera | redigera wikitext]

Pagod - Utifrån verken "yamato-meishozue" från 1791 och "jinshin kensa kankei shashin" från 1872 vet vi att den fanns en pagod på området, men den är inte bevarad. Den liknade pagoden i Kichiden-ji templet.