Måttstock

Meterstock

En tumstock är ett hopfällbart mätverktyg av trä, glasfiber eller aluminium. Namnet kommer av att graderingen ursprungligen var i tum, eventuellt med en kompletterande skala i meter. Idag är graderingen ofta endast i meter. En tumstock graderad i meter kan kallas meterstock, men en meterstock behöver inte vara hopfällbar. Tumstocken är ett slags måttstock, men inte heller måttstockar behöver vara hopfällbara.

Historik och utformning

Måttstockar har funnits sedan antiken. Även om vikbara måttstockar sannolikt funnits länge räknas den av chalmersingenjören Karl-Hilmer Johansson Kollén år 1883 uppfunna ledbara tumstocken som den första moderna. Detta ledde till grundandet av Hultafors AB som idag är en ledande tillverkare av meterstockar. 1930 fick Hultafors konkurrens av AB Måttstockar i Mellösa som femtio år senare köptes upp av Hultafors. I Sverige har man så gott som hela marknaden.

Hultafors tumstockspatent är för länge sen utgångna, men i början av verksamheten drev man ett antal processer om patentintrång och plagiat. Som kuriosum kan nämnas att ett av tvisteämnena var tryckstilen på tumstockens siffror; ett annat om originaliteten av rödmålning av den hopvikta tumstockens kortändar.

Karakteristiskt för en tumstock är att graderingen på ena sidan går från vänster till höger, medan "baksidan" är graderad från höger till vänster. Detta gör mätningen bekväm vid många praktiska tillämpningar, då mått ska tas omväxlande från vänster och från höger.

Äldre tumstockar

Tumstock, måttskalor för decimallinjer, svenska tum och tunnrymd.

Har en äldre tumstock nära ena änden märkningen VERKTUM är den graderad för gamla svenska tum = 24,74 mm. Består märkningen av ordet LONDON avses engelska tum (25,4 mm).

De äldsta tumstockarna var 24 tum långa, det vill säga 1 aln, och veks i två eller fyra delar med ett mässingsgångjärn. I och med metersystemets införande övergick man till först 1 meter (sex delar) och senare även till 2 meters längd (tio delar, alltså i hopfällt läge något längre än enmetersmodellen).

Tumstockar har genom tiderna tillverkats i många olika kombinationer av graderingar på framsida och baksida, varav följande är kända:

• På ena sidan bara cm och mm från vänster till höger och på andra sidan samma sak från höger till vänster med rättvända siffror. Den i dag vanligaste varianten, men upp-och-nedvända siffror efter vändningen kan förekomma.

• På ena sidan cm och mm från vänster till höger på nedre halvan, och VERKTUM på liknande sätt på övre halvan. Tumskalan indelad i delar ½, ¼, ⅛, ⅟₁₆. På den andra sidan samma sak från höger till vänster, men texten illa nog upp och ner. I hopfällt skick 205 × 18 mm.

• På ena sidan cm och mm från vänster till höger på nedre halvan, och LONDONtum (= engelska tum) på övre halvan. Den engelska tumskalan indelad i delar ½, ¼, ⅛, ⅟16. På den andra sidan, fortfarande från vänster till höger, med rättvänd text: Undre halvan VERKTUM indelad i delar ½, ¼, ⅛, ⅟₁₆. Övre halvan NYA FOT (1 ny fot = 12 verktum). Det nya består i att foten är indelat i decimaltum  och decimallinjer. Det går alltså 100 decimallinjer på 1 "ny" fot. (Lika lång som en gammal (svensk) fot – det nya var bara den decimala indelningen av smådelarna.) En intressant detalj är att på fotskalan, mellan 50 och 60 decimallinjer, står texten PRIS PER METER som påminnelse om att om man beställde virket efter antal fot, så betalade man per meter.

• En enmeters miniatyrmodell i tio delar med bredden 12 mm och tjockleken ca 2 mm. Gradering enbart cm och mm på båda sidor, den ena från vänster till höger, och den andra från höger till vänster, men upp och ned. I hopfällt skick 128 × 25 mm.

De äldsta tumstockarna var tillverkade av trä (särskilt träslaget oxel användes), men även metall och ben förekom. Nutida tumstockar tillverkas främst av trä, plast eller aluminium (speciellt för användning inom plåt och metall).

Dagens tumstockar

Bredden (åtminstone på nutida tumstockar) tycks genom åren ha följt en de facto-standard om 16 mm^{[källa behövs]} (eventuellt motsvarande 5/8 verktum) med en tjocklek av omkring 2 mm.

Det förekommer också många tumstockar med reklampåtryck från diverse brädgårdar och varuhus, med eller utan angivelse av tillverkare.

Se även

• Måttsystem

Externa länkar

• Historien om Hilmer Kolléns tumstock 1883