Metersystemet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Metersystemet kallas det decimalsystem för mått och vikt som är grundat på metern som enhet. Metersystemet introducerades i Frankrike efter revolutionen 1789 genom en lag "den 18 germinal år III" enligt den franska revolutionskalendern, motsvarande 7 april 1795 enligt vår nuvarande tideräkning. [1]

Enhetsdefinitioner[redigera | redigera wikitext]

En grundtanke för metersystemet var att man skulle utgå från oföränderliga naturkonstanter i stället för tillverkade prototyper (Se arkivyard, Rydaholmsalnen.)

De ursprungliga måtten var:

Systemet har efter hand utvecklats till det internationella enhetssystemet, SI.

För att kunna beräkna storleken på jordmeridiankvadranten gjordes med den tidens största möjliga precision gradmätningar.

Dessa definitioner har numera ersatts av nya definitioner med större precision och vetenskapligt mer noggranna. 1 meter definieras sålunda som det avstånd ljus tillryggalägger i vakuum under 1 / 299 792 458 sekund.[2]

Parallellt med införandet av detta försökte man i Frankrike även införa ett system med metrisk tid där man har tio månader per år, tio dagar per vecka, tio timmar per dag, hundra minuter per timme och 100 sekunder per minut. Men det slog aldrig igenom, och avskaffades 1812 av Napoleon, som i sitt krigande med övriga Europa fann att revolutionskalendern skapade förvirring, när vän och fiende räknade tid på olika sätt, se Franska revolutionskalendern.

Införande[redigera | redigera wikitext]

Metersystemet har efter hand införts i allt fler av dåtidens och nutida europeiska länder:[1]

I Sverige infördes metersystemet officiellt genom en Kunglig förordning den 22 november 1878 med en tioårig övergångsperiod. De gamla måtten var tillåtna fram till ingången av år 1889. För åren 1887 och 1888 skulle i alla taxor, förordningar o.s.v. mått och vikt anges med både det gamla systemet och det nya.

I denna förordning ersattes den gamla milen (36 000 fot) med en ny mil, kallad myriameter = 10 000 meter [1] Som ytmått myntades samtidigt kvadramyriameter = 108 kvadratmeter. Prefixet myria innebärande en faktor 104 har numera fallit praktiskt taget helt ur bruk.

Även Grekland, Rumänien, Ungern och Turkiet ansöt sig till metersystemet under senare delen av 1800-talet. Inledningsvis höll sig Danmark, Irland, Ryssland och Storbritannien jämte besittningar utanför metersystemet. Numera har även dessa länder antagit metersystemet, men det har ännu inte helt slagit igenom i Storbritannien, där man fortfarande använder enheter som feet, inch, pound, stone i vardagliga sammanhang. Exempelvis anges bilars bensinförbrukning i miles per gallon, och öl beställs i pintpuben.

Måttförvirring[redigera | redigera wikitext]

Ännu idag håller sig de gamla måtten i vissa fall kvar även i Sverige. Exempelvis anges storleken på teveapparater och datorskärmar i tum, vilket dessutom mättekniskt är felaktigt. Tum skall förstås som verktum, medan det man menar i annonser och kataloger är inch. (En svensk tum är något mindre än en inch) Samma konservatism finns som artefakter även på andra håll, t ex fritidsbåtar och rörmokeri.

Innebörden av dessa enheter kan skilja sig mellan olika områden; det är till exempel omkring 20 % skillnad mellan en engelsk gallon och en amerikansk gallon. Speciellt litet genomslag har systemet haft i USA, där metriska enheter i stort sett bara används av myndigheter (till exempel militären) och i vetenskapliga sammanhang.

Detta ledde bland annat till den förvirring som gjorde att den amerikanska marssonden Mars Climate Orbiter missade sitt mål och brann upp i Mars atmosfär då något delsystem räknade med amerikanska enheter och något annat med metriska enheter[3]. Dock ökar sakta användningen av metersystemet inom de engelskspråkiga områdena, just på grund av att man vill undvika denna typ av missförstånd vid internationell handel och samarbete/forskning.

Enligt 2006 års upplaga av US CIA World Factbook är metersystemet det enda eller dominerande mätsystemet för alla länder utom tre, nämligen Burma (f d Myanmar], Liberia och USA.[4]

SI[redigera | redigera wikitext]

Arbetet med metersystemet sker internationellt och regleras i meterkonventionen, som först undertecknades 1875. År 1960 fick metersystemet det nya namnet SI (Système International d'Unités).

Internationella byrån för mått och vikt (av franska Bureau international des poids et mesures (BIPM)), är en tillsynsorganisation för meterkonventionen som arbetar under uppsikt av Conférence générale des poids et mesures. Dess uppgift är att ställa SI till förfogande över hela världen som ett enhetligt och entydigt måttsystem. Organisationen har sitt säte i Sèvres nära Paris. Generalförsamlingen samlas vart fjärde år.

BIPM utför kalibrering åt meterkonventionens medlemsländer samt deltar i och organiserar internationella jämförelser mellan nationella måttstandarder. BIPM bedriver också metrologisk forskning. Hos BIPM förvaras arkivkilogrammet, den internationella prototypen för massa, och dess sex systerprototyper. I Sverige svarar SP Sveriges Provnings- och forskningsinstitut i Borås för normaliehållningen med undantag för joniserande enheten som Strålskyddsinstitutet ansvarar för.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Vilhelm Kôrsner: Mått, vigt och mynt, med särskild hänsyn till det förestående införandet av metersystemet. Ingår i Svenska Biblioteket, avd VI, Praktisk handbok för alla, del 2, Fahlcrantz & Co, Stockholm 1888
  2. ^ Bureau International des Poids et Mesures. BIPM:s hemsida.
  3. ^ ”NASA's metric confusion caused Mars orbiter loss”. CNN. 30 september, 1999. http://www.cnn.com/TECH/space/9909/30/mars.metric/. Läst 2007-12-30. 
  4. ^ The World Factbook. (2006). Washington: Central Intelligence Agency. Uppgiften kollad den 19 februari 2009. CIA:s hemsida.