Tunna

Klassiska trätunnor.

En tunna eller ett fat är en typ av cylindrisk behållare som oftast är gjord av trä eller plåt. Tunnor har sedan länge använts som behållare för våta och torra varor.

Tunna som rymdmått i Sverige

Tunna användes förr som ett rymdmått för både våta och torra varor.

Det tidigaste i Sverige kända tunnmåttet var den så kallade rostocktunnan om 117,3 liter, ursprungligen en silltunna ("heringsbant"). Den är känd från medeltiden och blev omkring 1550 officiell slottstunna i Stockholm. Den användes av kornskrivaren för att räkna om spannmålsskatten som inkom från de olika landskapen. Som namnet visar (mål = mått) uppmättes skatten med ett annat mått, spannen. Spannstorleken varierade mycket mellan olika landskap och städer, vilket var den direkta orsaken till att slottstunnan infördes som standardmått. Den rymde 2-4 spannar beroende på landskap.

På 1600-talet reformerades det medeltida svenska måttsystemet. Måttreformen under 1600-talet definierade en våt tunna till 4 fjärdingar = 48 kannor = 125,630 4 liter. För den torra tunnan infördes i början av 1600-talet en ny rikslikare, den så kallade gamla stockholmstunnan (146,24 liter) och 1665 kom den "gamla" svenska tunnan (146,6 liter), konstruerad av Georg Stiernhielm.

För den torra tunnan fanns även varierande definitioner beroende på varuslaget, exempelvis:

• säd (upphov till ytmåttet tunnland = den area som kan besås med en tunna utsäde)
• stångjärn
• sill

När det gäller torra varor var det skillnad på om angivelsen avsåg rågat mått eller struket mått. Ibland blev det tvist mellan säljare och köpare om hur stor rågen skulle anses vara, och det resonerades om både råge och överråge. Till slut blev det nödvändigt med en statlig förordning som definierade att rågen för 1 tunna fast mål skulle vara exakt 4 strukna kappar. Men det kunde ju fortfarande tvistas om det borde vara råge på kappen (1 kappe är ungefär 4,6 liter.)

Tunna som värdemått i Sverige

Tunnan användes förr även som ett värdemått. "Tunna guld" är lånad till Sverige från Tyskland (tonne goldes), redan under 1500-talet värderat till 100,000 dal. smt. I Tyskland betydde "tonne goldes" 100,000 thaler. Värdet af en tunna guld i mynt varierade naturligtvis i Sverige med värdet av 1 dal. smt. Ursprungligen var det = 100,000 rdr sp. men fick, alltefter dalerns sjunkande värde, med tiden ett motsvarande mindre värde i rdr. Då enligt 1776 års myntrealisation l dal. smt sattes = 1/6 rdr spec., blef värdet af l tunna guld endast 16,666⅔ rdr spec. (under tiden 1807-30 = 16,666⅔ rdr i bankosedlar) = 66,666⅔ kr. Slutligen, efter 1830 års myntreform, då l rdr spec. var = 2⅔ rdr b:ko = 4 rdr rmt, d. v. s = 16 dal. smt, var värdet af en tunna guld = 6,250 rdr spec. = 16,666⅔ rdr b:ko = 25,000 kr.

Se även

• Wikimedia Commons har media som rör tunnor
  Bilder & media
• Badtunna
• Laggkärl
• Tunnbindare
• Oljefat

Källor

• Artikeln Tunna i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid.
• David Hannerberg, Svenskt agrarsamhälle under 1200 år (Stockholm 1971).