Upper Atmosphere Research Satellite

Från Wikipedia
Upper Atmosphere Research Satellite (UARS)
Statusuppdraget slutfört
Typjordresurssatellit
OrganisationNasa
Större entreprenörLockheed Corporation
NSSDC-ID1991-063B[1]
Webbplatsumpgal.gsfc.nasa.gov
Uppskjutning
UppskjutningsplatsKennedy Space Center LC-39A
Uppskjutning12 september 1991, 23:11:04 UTC
UppskjutningsfarkostDiscovery STS-48
Omloppsbana runt Jorden
Gick in i bana15 september 1991
Halv storaxel600 km
Excentricitet0
Banlutning56,97999954223633°
Omloppstid95,9 minuter
Apoapsis575,0 km
Periapsis574,0 km
Egenskaper
Massa5900 kg
Effekt1 600 W

Upper Atmosphere Research Satellite (UARS) var en observationssatellit i omloppsbana runt jorden med syfte att studera jordens atmosfär, i synnerhet det skyddande ozonlagret. UARS hade en omloppsbana på 600 kilometers höjd med en banlutning på 57 grader.

Den 5 900 kilogram tunga satelliten sköts upp 1991 med Discovery under STS-48-uppdraget. Det ursprungliga uppdraget var planerat att pågå i tre år, men förlängdes flera gånger. När uppdraget slutligen avslutades i juni 2005 fungerade fortfarande sex av tio instrument.[2] Den 26 oktober 2010 genomförde den Internationella rymdstationen (ISS) en undanmanöver för att undvika kollision med satelliten.[3]

Satelliten återinträdde i jordens atmosfär den 24 september 2011. Händelsen omgavs av påtaglig mediabevakning, till stor del på grund av Nasas förutsägelse att större satellitdelar kunde nå marken och utgöra fara i bebodda områden. Satelliten slog emellertid ner i avlägsna delar av Stilla havet.[4]

Uppdragets avslutande och satellitens nedslag[redigera | redigera wikitext]

Sänkning av omloppsbanan[redigera | redigera wikitext]

UARS togs ur bruk 2005 med en slutgiltig styrraketavfyrning för att sänka omloppsbanan, följt av en passivation av satellitsystemen som utfördes i början av december samma år.

Återinträdet i jordens atmosfär[redigera | redigera wikitext]

Den 7 september 2011 tillkännagav Nasa att ett okontrollerat återinträde i atmosfären av UARS var nära förestående och att det utgjorde en mindre risk för allmänheten.[5] Den 15 september 2011 var UARS i omlopp mellan 265 och 235 kilometer över jordytan. Återinträdet beräknades inträffa den 23 september 2011.[6] Nasa varnade för att vissa skrotdelar kunde ta sig igenom atmosfären ända ner till marknivå.[7]

Klockan 07.46 (UTC) den 24 september 2011 tillkännagav Nasa på UARS webbplats att Joint Space Operations Center vid militärflygplatsen i Vandenberg i Kalifornien sagt att satelliten inträtt i atmosfären över Stilla havet. I början framkom inga exakta uppgifter om klockslag och plats.[8][9] Nicholas Johnson vid Nasas Johnson Space Center menade att de inte visste var nedslagsplatsen fanns och kanske aldrig kommer att få veta det.[10] Joint Space Operations Center meddelade dock senare att återinträdet skedde klockan 04.00 (UTC) den 24 september över 14°6′0″S 170°6′0″V / 14.10000°S 170.10000°V / -14.10000; -170.10000, strax utanför Amerikanska Samoa. Enligt Nasa skulle delar av satelliten slagit ner mellan 480 och 1 300 kilometer nordost om positionen för atmosfärinträdet.[4]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Upper Atmosphere Research Satellite, 22 augusti 2012.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=2015-007A. Läst 28 mars 2020. 
  2. ^ W. Henry Lambright (2005). NASA and the Environment: The Case of Ozone Depletion, ”The UARS controversy” s. 43f.
  3. ^ ”Orbital Debris Quarterly News”. NASA. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111020092342/http://orbitaldebris.jsc.nasa.gov/newsletter/pdfs/ODQNv15i3.pdf. Läst 10 september 2011. 
  4. ^ [a b] ”Final Update: NASA's UARS Re-enters Earth's Atmosphere”. Arkiverad från originalet den 25 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180225204106/https://www.nasa.gov/mission_pages/uars/index.html. Läst 27 september 2011. 
  5. ^ David, Leonard (7 september 2011). ”Huge Defunct Satellite to Plunge to Earth Soon, NASA Says”. Space.com. http://www.space.com/12859-nasa-satellite-falling-space-debris-uars.html. Läst 10 september 2011. 
  6. ^ Tariq Malik (16 september 2011). ”Huge Defunct Satellite Falling to Earth Faster Than Expected, NASA Says”. Space.com. http://www.space.com/12982-dead-nasa-satellite-falling-earth-sept-24.html. Läst 17 september 2011. 
  7. ^ ”Orbital Debris ORSAT”. NASA. http://orbitaldebris.jsc.nasa.gov/reentry/orsat.html. Läst 17 september 2011. 
  8. ^ Joel Achenbach (September 24(updated)). ”NASA: Satellite debris has hit Earth”. http://www.washingtonpost.com/national/health-science/nasa-satellite-debris-might-hit-us/2011/09/23/gIQA5VmiqK_story.html?hpid=z2&wpisrc=al_national. Läst 24 september 2011. 
  9. ^ ”Center for orbital and re-entry debris studies”. The Aerospace Corporation. Arkiverad från originalet den 24 september 2011. https://web.archive.org/web/20110924050046/http://reentrynews.aero.org/1991063b.html. Läst 24 september 2011. 
  10. ^ ”UARS: When and Where Did It Go Down?”. ADRIAN WEST. Universe today. http://www.universetoday.com/89185/uars-when-and-where-did-it-go-down/#more-89185. Läst 25 september 2011. ”We don’t know where the debris field might be... We may never know.” 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Goddard Space Flight Center (1987). The UARS Instruments. I UARS Project Data Book, pp. 4–1–4-63. NASA.