Internationella rymdstationen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
ISS omdirigerar hit. För andra betydelser av förkortningen, se ISS (olika betydelser).
Internationella rymdstationen
ISS Logo.svg
Isspost128.JPG

Internationella rymdstationen i september 2009 fotograferad av STS-128

ISS Statistik
Besättning: 6 28 juli 2009
Perigeum: 416 km[1] 13 oktober 2013
Apogeum: 419 km[1] 13 oktober 2013
Omloppstid: c:a 91 min
Banlutning: 51,63°
Varv per dag: 15,78
I omloppsbana: 15 år, 10 månader och 11 dagar 1 oktober 2014
Bebodd: 13 år, 10 månader och 29 dagar 1 oktober 2014
Antal genomförda omloppsvarv: c:a 62150 1 september 2009
Tillryggalagd sträcka: ≈2*109 km "
Medelhastighet: 27 743,8 km/h "
Massa: 303 663 kg 28 mars 2009
Längd: 73 m 28 juli 2009
Bredd: 108.5 m 28 juli 2009
Boyta: 358 m³ 28 juli 2009
Lufttryck: 101,3 kPa "

ISS (av engelska: International Space Station, Internationella rymdstationen) är en rymdstation ägd av USA, Ryssland, Kanada, Japan och ett antal europeiska länder. För USA och Ryssland är den en efterföljare till två tidigare rymdstationer: USA:s Skylab och det tidigare Sovjetunionens, sedermera Rysslands, Mir. ISS är ett internationellt projekt, och kan ses som en symbol för att det kalla kriget, där rymdkapplöpningen spelade en stor roll, är över.

Den första sektionen sattes i omloppsbana 1998. Sedan den 2 november 2000 har stationen varit bemannad med minst två besättningsmän, och sedan 29 maj 2009 är ISS normalt bemannad med minst sex personer. De första besättningsmännen kallade stationen Alpha, men detta namn användes bara under deras uppdrag. ISS betjänas främst av Rysslands Sojuz och Progress, men även av ESA:s ATV (Automated Transfer Vehicle), japanska H-II Transfer Vehicle samt raketer uppskickade av privatägda SpaceX. Tidigare när NASA:s rymdfärjor var i bruk användes även dessa för trafik till stationen.

Stationen har fått mycket kritik på grund av sin höga kostnad, uppskattningsvis 100 miljarder dollar, innan den är klar. Tidigare rymdprogram beräknas ha återfört närmare sju gånger sin insats i form av tekniska tillämpningar som kunnat återanvändas i andra sammanhang.

ISS omloppsbana[redigera | redigera wikitext]

ISS omloppsbana skiljer sig 51,6 grader från ekvatorns plan. Omloppstiden är ungefär 92 minuter; 1 december 2003 hade den genomfört över 28 700 varv sedan uppskjutningen.

Höjd[redigera | redigera wikitext]

Höjden varierar från 340 till 400 km. Detta innebär att ISS ganska ofta behöver en "knuff" för att inte åka in i jordatmosfären. En högre bana hade medfört att man inte behövt att "knuffa upp" stationen då och då. Men praktiska och säkerhetsmässiga skäl gjorde att man valde en lägre bana. Den nuvarande höjden är lätt att nå med alla raketer som är inblandade i bygget av stationen. Den faktiska höjden varierar över tiden med flera kilometer på grund av atmosfärisk friktion och korrigeringar görs med hjälp av antingen ISS egna raketer, eller någon dockad rymdfarkost. Alla farkoster som dockar med ISS kan användas för att korrigera ISS höjd.

Attityd[redigera | redigera wikitext]

ISS hålls i en konstant attityd relativt jordytan med hjälp av i huvudsak två system. Det första systemet är fyra gyroskop som i normalfallet klarar att korrigera ISS attityd. Skulle en större avvikelse från korrekt attityd än vad gyroskopen kan korrigera uppstå, träder det andra systemet som är raketmotorer på de ryska delarna automatiskt in och korrigerar attityden tills den åter kommer inom det område som gyroskopen kan hantera. Raketmotorerna har endast behövt användas en gång och det skedde 2005 efter ett misstag från markkontrollen. Raketmotorerna kontrollerade ISS attityd under ett varv runt jorden innan gyroskopen åter fick kontrollen.

I normal attityd befinner sig Harmony främst i färdriktningen, Pirs i nadir, S trussstyrbord sida och P truss på babord sida.

Tyngdlöshet[redigera | redigera wikitext]

På grund av den relativt låga omloppsbanan är jordens gravitation på ISS endast drygt tio procent lägre än vid havsytan. Då ISS egentligen befinner sig i fritt fall är detta enligt ekvivalensprincipen i Albert Einsteins allmänna relativitetsteori detsamma som tyngdlöshet. Eftersom hastigheten enligt nämnda princip måste vara konstant och ISS hastighet varierar talar man i stället om att på ISS råder mikrogravitation, vilket kan vara endast milliodelar av gravitationen på jorden. De små variationerna i ISS hastighet beror på vibrationer från astronauter som rör sig eller annan utrustning, friktion från atmosfären, attityd-korrigeringar eller ojämnheter i ISS viktfördelning.

ISS faller mot jordytan som vilken annat objekt som helst skulle göra från samma höjd men på grund av ISS höga horisontella hastighet "missar" den hela tiden jorden, därav befinner sig ISS i ett konstant fritt fall.

ISS markkontroller[redigera | redigera wikitext]

Då ISS är en internationell rymdstation kontrolleras ISS från sju olika markkontroller. Varje deltagare i projektet har en eller flera markkontroller för sina egna delar av rymdstationen.

USA[redigera | redigera wikitext]

Ryssland[redigera | redigera wikitext]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Kanada[redigera | redigera wikitext]

Japan[redigera | redigera wikitext]

ISS konstruktion och byggande[redigera | redigera wikitext]

Den första sektionen sattes i omloppsbana 1998. Två ytterligare delar sattes dit innan den första besättningen skickades upp. Konstruktionen av ISS pågår fortfarande, men viss experimentverksamhet har påbörjats. Innan ISS är färdigställd kommer mer än 50 uppskjutningar krävas för konstruktionen. Av dessa uppskjutningar är 39 med rymdfärjor. Utöver dessa uppdrag kommer ungefär 30 Progress-farkoster att tillhandahålla förnödenheter. När konstruktionen är avslutad kommer ISS att ha en trycksatt volym av 1 200 kubikmeter, en massa av 419 ton, 110 kilowatt krafttillförsel, en fackverksbom på 108,4 meter, moduler med 74 meters längd och en besättning på sex personer.

Stationens utbyggnad stod stilla i ungefär två och ett halvt år, från februari 2003 till juli 2005 (STS-114), sedan den amerikanska rymdfärjan Columbia förolyckats under STS-107.

ISS delar[redigera | redigera wikitext]

Del Flygning Farkost Uppskjutning Längd
(m)
Diameter
(m)
Vikt
(kg)
Zarja FGB 1A/R Protonraket 20 nov 1998 12,6   4,1   19 323
Unity Node 1 2A STS-88 Endeavour  4 dec 1998 5,49 4,57 11 612
Zvezda Service Module 1R Protonraket 12 jul 2000 13,1   4,15 19 050
Z1 Truss 3A STS-92 Discovery 11 okt 2000 4,9   8 755
P6 Truss - Solar Arrays 4A STS-97 Endeavour 30 nov 2000 15 900
Destiny 5A STS-98 Atlantis  7 feb 2001 8,53 4,27 14 515
Canadarm2 6A STS-100 Endeavour 19 apr 2001 17,6   0,35 4 899
Quest Airlock 7A STS-104 Atlantis 12 jul 2001 5,5   4,0   6 064
Pirs Airlock 4R Sojuzraket 14 aug 2001 4,1   2,6   3 900
S0 Truss 8A STS-110 Atlantis  8 apr 2002 13,4   13 970
Mobile Base System till Canadarm2 UF-2 STS-111 Endeavour  5 jun 2002 5,7   1 450
S1 Truss 9A STS-112 Atlantis  7 okt 2002 13,7   12 598
P1 Truss 11A STS-113 Endeavour  24 nov 2002 13,7   12 598
External Stowage Platform (ESP-2) LF1 STS-114 Discovery  26 jul 2005 4,9   2 676
P3/4 Truss - Solar Arrays 12A STS-115 Atlantis  9 sep 2006 13,7   15 900
P5 Truss 12A.1 STS-116 Discovery  9 dec 2006 3,37 1 819
S3/S4 Truss - Solar Array 13A STS-117 Atlantis  8 jun 2007 13,7   15 824
S5 Truss 13A.1 STS-118 Endeavour  8 aug 2007 3,37 1 819
Harmony/Node 2 STS-120 Discovery  23 okt 2007 7,2   4,4   14 500
Columbus 1E STS-122 Atlantis  7 feb 2008 6,9   4,5   12 800
Kibō tre stycken se artikeln   2008-2009
Poisk 5R Sojuzraket  10 nov 2009 4,049 2,55 3 670
Tranquility/Node 3 STS-130 Endeavour  8 feb 2010 6,706 4,48 19 000
Cupola STS-130 Endeavour  8 feb 2010
Rassvet STS-132 Atlantis  14 maj 2010
Leonardo STS-133 Discovery  24 feb 2011
Nauka 3R Protonraket  2014 13 4,11 20 300

Truss = fackverkskonstruktion
Solar Array(s) = solcellgrupp(er)

Delar som slopats[redigera | redigera wikitext]

Internationella rymdstationen över Kaspiska havet

Tekniska fel[redigera | redigera wikitext]

På lördagskvällen den 31 juli 2010 gick ett av rymdstationens två kylsystem plötsligt sönder. Utan kontroll över temperaturen kan rymdstationens temperatur stiga till 121 °C på solsidan och sjunka till -157 °C på skuggsidan, enligt NASA. När rymdstationen bara har ett fungerande kylsystem finns det inget säkerhetssystem ifall även det skulle gå sönder. NASA hävdade ändå att de tre amerikanerna och tre ryssarna ombord inte befann sig i fara.[3] Försök att laga kylsystemet lördagen den 7 augusti 2010 misslyckades, trots en rymdpromenad på åtta timmar av två astronauter, en av de längsta i historien. Om det andra kylsystemet skulle sluta fungera, vilket vore högst osannolikt, kan hela besättningen flytta till den ryska delen av rymdstationen, som har sitt eget kylsystem.[4]

Bemannade ISS-expeditioner[redigera | redigera wikitext]

Sedan den 2 november 2000 har rymdstationen alltid varit bemannad med minst två besättningsmän. Kortvarigt har ISS varit obemannad under rymdpromenader, till exempel den 30 mars 2007 i 24 minuter då Sojuz TMA-9 skulle byta plats. ISS har tagit emot den förste rymdturisten, amerikanen Dennis Tito som betalade 20 miljoner dollar för att föras upp ombord på en rysk underhållsfarkost, och det första rymdbröllopet när Jurij I. Malentjenko ombord på stationen gifte sig med Ekaterina Dmitrieva som var i Texas, USA. Världens första kvinnliga rymdturist besökte ISS under år 2006 som heter Anosheh Ansari. Ur svensk synvinkel är den kanske viktigaste personen som besökt ISS Christer Fuglesang som reste till och arbetade på stationen under december 2006 samt under 2009. Uppskjutningen 2009 skedde med rymdfärjan Discovery den 29 augusti 2009, kl. 23.59 lokal tid.

Nationaliteter[redigera | redigera wikitext]

215 människor har besökt ISS (26 september 2014), inklusive de sex personer som för tillfället är ISS-besättning nummer 41. 79 av besökarna har besökt stationen två gånger, 26 av dem har besökt den tre gånger och fem av dem har besökt den fyra gånger. 32 kvinnor har besökt ISS, varav tio ISS-besättningsmedlemmar. Sju rymdturister har besökt ISS.

Nation Antal
USA 140 amerikaner (45 ISS-besättningsmedlemmar)
Ryssland 43 ryssar (37 ISS-besättningsmedlemmar)
Kanada 7 kanadensare (2 ISS-besättningsmedlemmar)
Japan 6 japaner (4 ISS-besättningsmedlemmar)
Italien 4 italienare (2 ISS-besättningsmedlemmar)
Frankrike 3 fransmän (1 ISS-besättningsmedlem)
Tyskland 3 tyskar (2 ISS-besättningsmedlemmar)
Belgien 1 belgare (1 ISS-besättningsmedlem)
Brasilien 1 brasilianare
Nederländerna 1 holländare (1 ISS-besättningsmedlem)
Kazakstan 1 kazak
Malaysia 1 malaysier
Spanien 1 spanjor
Sverige 1 svensk
Sydafrika 1 sydafrikan
Sydkorea 1 sydkorean
Antal
16 215


Livet ombord på ISS[redigera | redigera wikitext]

En rymdtoalett ombord på ISS i Zvezda-modulen.

Befälhavare är normalt varannan gång en astronaut från USA och varannan gång en kosmonaut från Ryssland. År 2009 var den ryske kosmonauten Gennadij Padalka befälhavare för ISS två expeditioner i följd, Expedition 19 och Expedition 20, vilket innebär att han är den ende som varit befälhavare tre gånger eftersom han även var det år 2002 för Expedition 9.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Det är krav på att alla medlemmar av ISS besättning talar flytande engelska och ryska. Språkutbildning är en väsentlig del i den utbildning man får innan man blir uttagen som besättning på ISS. Grundregeln är att när man arbetar med ryska system i ryska moduler talar man ryska, om man arbetar med amerikanska system i amerikanska moduler talar man engelska. Det är tillåtet att komma överens om vilket språk man vill använda.

Sömn[redigera | redigera wikitext]

Det finns fasta sovkabiner i Zvezda som ryska kosmonauter normalt använder och i Harmony som astronauterna använder. Därtill finns det tillfälliga sovkabiner i Destiny och i Kibō som packas undan när de inte används. Vem som sover var är inte hårt reglerat och ibland byter man om man finner det lämpligt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Peat, Chris (13 October 2013). ”ISS - Orbit”. Heavens-Above. http://www.heavens-above.com/orbit.aspx?satid=25544. Läst 13 October 2013. 
  2. ^ "Canadian Flight Controllers – Mission Control Centres". Asc-csa.gq.ca, 2008-06-03. Läst 15 oktober 2012. (engelska)
  3. ^ Cooling system fault hits International Space Station, BBC den 1 augusti 2010.
  4. ^ Third repairs spacewalk for ISS astronauts, BBC den 9 augusti 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]