Västerfärnebo kyrka

Version från den 25 oktober 2014 kl. 09.46 av NirmosBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Byggnadshistorik: Lägger till mellanslag efter punkt med AWB)
Västerfärnebo kyrka
Kyrka
Västerfärnebo kyrka
Västerfärnebo kyrka
Land Sverige Sverige
Län Västmanlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Västerås stift
Församling Västerfärnebo-Fläckebo församling
Koordinater 59°56′41.28″N 16°16′44.76″Ö / 59.9448000°N 16.2791000°Ö / 59.9448000; 16.2791000
Invigd 1300-talet

Västerfärnebo kyrka tillhör Västerås stift och ligger mitt i en liten tätort med samma namn. Västerfärnebo är den största av två kyrkor i Västerfärnebo-Fläckebo församling.

Beskrivning

Västerfärnebo kyrka är av medeltida ursprung, men nuvarande exteriör, en korskyrka med centraltorn, tillkom vid om- och tillbyggnad 1767-70. Fasadmurarnas nedre två tredjedelar har spritputsats och avfärgats gula, den övre tredjedelen och tornet slätputsats och vitkalkats. I de rundbågiga fönsteröppningarna sitter gjutjärnsfönster målade i ärggrön nyans. Ingångarna i norr, väster och söder har höga 1700-talsdörrar som senare kopparbeslagits. I tornet sitter parvisa, tjärade ljudluckor. På yttertaken ligger falsad kopparplåt.

Kyrkorummets västra del och koret är täckta med medeltida stjärnvalv, medan korsmitten och korsarmarna från 1767-70 täcks med kryssvalv. Valvens och väggarnas putsytor är slätputsade och har sedan 1934 en gråvitskiftande avfärgning. Genomgående ligger lackade brädgolv. Bänkinredningen har spegelindelade, gröna fasader.

Byggnadshistorik

Västerfärnebo kyrka uppfördes troligen omkring 1300, från början en rektangulär gråstenskyrka med trätunnvalv över kyrkorummet. Valv slogs på 1400-talet.

I mitten av 1700-talet var kyrkan i dåligt skick, dessutom otillräcklig för socknens växande befolkning. En stor utbyggnad skedde därför 1767-70, då den medeltida kyrkans långväggar bröts upp, för att få korsarmar mot norr och söder.

År 1866-67 ersattes takens spåntäckning med falsad järnplåt från Surahammar, målad med svart oljefärg. Vid stor yttre renovering 1880 fick kyrkan sina alltjämt befintliga fönster i gjutjärn.

Kyrkorummets brädgolv och huvuddelen av inredningssnickerierna tillkom 1890-91, vid renovering efter handlingar av arkitekt C F Ekholm.

Vid nästa förnyelse, 1934 efter program av arkitekt Einar Lundberg, tillkom korets glasmålningar, bänkfasaderna och nuvarande, gråvit färgsättning på valv och väggar.

1959-60 täcktes hela kyrkans tak med kopparplåt (istället för järnplåten från 1866-67) . 

Senaste fasadrenoveringarna skedde 1967 och 1997, båda gånger med i stort sett samma färgsättning som förut.

Inventarier

Kyrkans dopfunt av kalksten är från 1200-talet.

Altarskåpet tillverkades i Antwerpen ca 1500. Dess mittparti har omkring 50 gestalter skulpterade i ek.

Äldsta predikstolen byggdes på 1630-talet. Den var försedd med snidade apostlar, vilka idag förvaras på Nordiska museet.

Nuvarande predikstol är från 1824, tillverkad av Johan Petter Milenius från Kumla, efter ritningar C G Blom Carlsson. 1934 fick predikstolen nytt ryggstycke med solkors.

Nuvarande orgel, med fasad i nygotisk stil, tillkom 1891 och renoverades 1934.

Äldsta ljuskronan från 1689 hänger i koret.

Referenser

Tryckta källor

Webbkällor

Externa länkar