Ljuskrona
En ljuskrona är en större, vackert utarbetad takkrona för ljus.
De äldsta ljuskronorna förekommer i kyrkorna, och från medeltiden härstammar takkronor som efterbildar det himmelska Jerusalems murar och torn i en krans, som löper runt. Hildesheims domkyrka äger en sdåan av brons, liksom Aachens domkyrka. Vissa ljuskronor hade utklippta löv och liknade i järnplåt för att reklektera ljuset.[1]
Under gotiken fick ljuskronorna ett rikt accentuerat mittstycke, från vilket sidarmar stack ut i djärva kombinationer. Materialet var brons, järn eller mässing.[2]
Under renässansen och barock förekom likande ljuskronor, där mittstycket ofta är koncentrerat till rundade former, de typiska mässingstakkronorna.[3]
Under 1600-talet förekommer ljuskronor i glas, under 1700-talet blir ljuskronor behängda med glasprismor moderna.[4]
Bästa ljusbrytande verkan fås med glassorter med starkt ljusbrytande verkan, till exempel blyglas. Blyglas är dock något som börjar försvinna då tekniken gått så pass mycket framåt att man har hittat andra sätt att skapa klar kristall. Prismor av hög kvalitet har slipat glas; Många tror att de bästa kvaliteterna brukar benämnas böhmisk kristall. Men det är egentligen bara en ursprungsbeteckning och säger inget om kvaliteten på prismorna. Prismor av dålig kvalitet kan vara gjutna i glassort med svag ljusbrytning.
Belysta av solljus skapar ljusprismorna spektra på de ytor där ljuset faller, sedan det passerat ett prisma.
Noter [redigera]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 499
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 499
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 499
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 499
Se även [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Ljuskrona
