von Hartmansdorff

Från Wikipedia
Version från den 15 maj 2015 kl. 09.28 av Dan Koehl (Diskussion | Bidrag) (→‎Källor: Lade till kategorin Artiklar som behöver faktamallar (Adelsätt) med AWB)

von Hartmansdorff är en svensk adelsätt.

Ätten härstammar från Pasewalk och Rügen, Pommern i nuvarande Tyskland, och inkom till Sverige och svensk tjänst när Pommern blev svenskt. Ätten tillhörde borgarståndet, tills hovrättsrådet i Wismar, Mathæus Hartmann (1641-1690) adlades av den svenska kungen Karl XI med namnet von Hartmansdorff. Året innen han adlats hade han för Sveriges räkning varit sändebud till Sachsen. Ätten introducerades 1743 på Sveriges ridarhus med nummer 1861 med den förste av ättens medlemmar som var bosatt i Sverige, den föregåendes sonson Joachim Christoffer von Hartmansdorff, som var major i Jönköpings regemente. Hans hustru, Johanna Margareta Bogeman, var Bureättling. Från dem härstammar alla senare medlemmar av ätten.

En av deras söner, Christoffer Aegidus von Hartmansdorff, förlorade sin tjänst efter misstankar om delaktighet i mordet på Gustaf III. Han bosatte sig i Finland men fick inga efterkommande. Han upptogs dock på Finlands riddarhus och var dess direktör.

En sonson till Joachim von Hartmansdorff och Johanna Bogeman var August von Hartmansdorff.

Källor

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
  • Adelskalendern 1923
  • Riddarhusets ätt- och vapendatabas