Wismar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Wismar (olika betydelser).
Koordinater: 53°54′N 11°28′Ö / 53.900°N 11.467°Ö / 53.900; 11.467
Wismar
Ort
Wappen Wismar.svg
Land  Tyskland
Förbundsland Mecklenburg-Vorpommern
Kreis Nordwestmecklenburg
Koordinater 53°54′N 11°28′Ö / 53.900°N 11.467°Ö / 53.900; 11.467
Yta 41,69 km² (2011)[1]
Folkmängd 42 290 (2011)[2]
Befolkningstäthet 1 014 inv./km²
Borgmästare Dr. Thomas Beyer
(SPD)
Postnummer 23952, 23966,
23968, 23970
Riktnummer 3841
Registreringsskylt HWI
Kommunkod 13 0 74 087
Wismar i Tyskland (mörkröd).
Wismar i Tyskland (mörkröd).
Webbplats: http://www.wismar.de www.wismar.de
Marknadstorget i Wismar.

Wismar är en tysk hamnstad, belägen vid Östersjön och huvudort i distriktet Nordwestmecklenburg i Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland. Antalet invånare uppgår till 44 057 (2011).

Wismar var medlem i det medeltida handelsförbundet Hansan och kallar sig därför än idag formellt Hansestadt Wismar ("Hansestaden Wismar"). Från 1648 till 1803 var guvernementet Wismar en svensk besittning, därefter pantsatt till hertigen av Mecklenburg-Schwerin fram till 1903, då Sverige valde att inte lösa lånet och staden övergick i tysk ägo.

Sedan 27 juni 2002 ingår gamla staden i Wismar tillsammans med Stralsund i Unescos världsarvslista.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Före stadens grundande[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1100-talet beboddes området av slaver som hade sitt huvudfäste, Wyszomierz, i det nuvarande Dorf Mecklenburg, som ligger nära Wismar. Första gången namnet Wismar nämndes var 1147 när den danske kungen Svend Grade landsteg på "Wizmar Havn". Från år 1211 existerar ett dokument som ger tillåtelse för dem som kom från staden Schwerin att åka in i hamnen i Wismar, men denna hamn låg troligtvis inte på samma ställe som Wismars nuvarande hamn.

Stadens grundande[redigera | redigera wikitext]

Man uppskattar att staden grundades år 1226. Grundandet stod troligtvis i samband med Heinrich Borwin, som var furste i Schwerin. Det första omnämnandet i en urkund härstammar från 1229. Staden växte runt kyrkorna St. Marien och St. Nikolai och efter 1250 tillkom nya stadsdelar runt kyrkan St. Geo rgen. Vid denna tid byggdes Wismars ringmur, som ännu idag är gräns för den gamla staden.

Nyare historia[redigera | redigera wikitext]

Fürstenhof, ursprungligen hertigligt residens, sedan lokal för svenska överdomstolen (se Wismarska tribunalet).

År 1280 bildade Wismar tillsammans med Rostock, Lübeck och Hamburg det så kallade vendiska stadsförbundet. Under medeltiden var staden en viktig medlem av förbundet Hansan. Från 1632 till 1803 styrdes Wismar av Sverige. Staden ockuperades i praktiken 1632 av svenska trupper och efter westfaliska freden 1648 hade staden den svenske kungen som länsherre under den tysk-romerske kejsaren. Under skånska kriget styrdes Wismar under en kort tid av Danmark. Sverige anlade här den största befästningen på den tyska nordkusten. År 1803 pantsattes staden på 100 år av den svenske kungen till hertigen av Mecklenburg-Schwerin som säkerhet för ett lån på 1,25 miljoner riksdaler Hamburger Banco, och inlöstes inte när perioden löpt ut. Wismar var alltså en del av den svenska staten till 1903 då hertigen av Mecklenburg-Schwerin den 20 augusti höll sitt ceremoniella intåg och övertog staden. Under denna period fick fartyg från staden segla under kommunal flagga dvs varken under svensk eller mecklemburgsk.

Intåget firas än idag under den s.k. Schwedenfest, arrangerad av stadens myndigheter i samarbete med Schützenverein Hansa e.V., då man återuppför svenska militära och civila aktiviteter såsom vaktparad, fältläger, konserter och annat. Till Wismar inbjuds då ca 150 historiska soldater ur svenska militärkulturhistoriska föreningar.

1848 byggdes en järnväg till Schwerin, 1883 till Rostock och 1887 till Karow.

Under andra världskriget var Wismar utsatt för hårda flygbombningar emedan flygplanstillverkaren Dorniers huvudfabrik låg i stadens utkant. Många historiska byggnader, till exempel stadskyrkan, fick stora skador. Efter en kort besättning av kanadensiska armén kom staden den 1 juli 1945 till den sovjetiska ockupationszonen och senare till Östtyskland. I DDR var Wismar statens största exporthamn och säte för gränstruppskolan. Staden hade också en sovjetisk armégarnison. Efter DDR fall och föreningen med Förbundsrepubliken har ingen garnison ännu flyttat in i Wismar.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling i Wismar

Källa: [3], [4],[5], [6]

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

De viktigaste sevärdheterna ligger i gamla staden. Här finns till exempel marknadstorget, som är det största i norra Tyskland, med rådhuset i klassicistisk stil, som byggdes mellan 1817 och 1819. Vid platsen finns även restaurangen Alter Schwede Wismars äldsta byggnad och museet Schabbelhaus, samt byggnaden Wismarer Wasserkunst, en slags vattenreservoar och pumpverk i renässansstil för stadens bryggerier.

Likaså betydande är byggnaden Fürstenhof, som är uppförd i tegel och rikt dekorerad med terrakotta från konstnären Statius von Dürens verkstad i Lübeck. I denna byggnad finns idag den kommunala domstolen och stadsarkivet. Tidigare residerade här det svenska Tribunalet - förvaltningsdomstolen för de svenska provinserna i Tyskland. Sevärd är även den historiska gamla hamnen som hyser en nybyggd kogg och ön Poel med den enda tyska havsvattenbefästningen, som idag är en ruin.

Den svenske kungen besökte Wismar 1999 och lät renovera det svenska riksvapnet på Zeughaus stadens svenska tyghus där tidigare vapen- och ammunitionsförrådet befann sig.

Zeughaus i Wismar, Tyskland 2006

Kända personer från Wismar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013. 
  2. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013. 
  3. ^ Wismars folkmängd i 1890 i Nordisk familjebok, 1:a upplagan (1893)
  4. ^ Wismars folkmängd i 1910 i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1921)
  5. ^ Folkmängd 1819, 1945 och 1986: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
  6. ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrå)


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]