Hoppa till innehållet

Användare:Boberger/Arbetsbänk 10: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 46: Rad 46:


==Källor==
==Källor==
*[http://www.tolatsga.org/iro.html Lee Sultzman: ''Iroquois History'' i ett pågående projekt att sammanställa ett större antal nordamerikanska stammars historia], läst 2010-07-29
*[http://www.thecanadianencyclopedia.com/index.cfm?PgNm=TCE&Params=A1ARTA0004060 Peter G. Ramsden: ''Iroquis'' i The Canadian Encyclopedia]
*
*[http://ww
w.thecanadianencyclopedia.com/index.cfm?PgNm=TCE&Params=A1ARTA0004060 Peter G. Ramsden: ''Iroquis'' i The Canadian Encyclopedia]
*[http://books.google.com/books?id=zibNDBchPkMC&lpg=PP1&dq=encyclopedia+haudenosaunee&pg=PA135&hl=sv#v=onepage&q&f=false Bruce Elliot Johansen och Barbara Alice Mann (redaktörer):''Encyclopedia of the Haudenosaunee, Greenwood Press, Westport, Connecticut, [[ISBN]]0-333-308813-2]
*[http://books.google.com/books?id=zibNDBchPkMC&lpg=PP1&dq=encyclopedia+haudenosaunee&pg=PA135&hl=sv#v=onepage&q&f=false Bruce Elliot Johansen och Barbara Alice Mann (redaktörer):''Encyclopedia of the Haudenosaunee, Greenwood Press, Westport, Connecticut, [[ISBN]]0-333-308813-2]
*The Economist 2010-07-24/-30, sid 37, ''Unfair play''
*The Economist 2010-07-24/-30, sid 37, ''Unfair play''

Versionen från 30 juli 2010 kl. 03.05

Haudenosaunees flagga. Flaggan, som är från 1980-talet representerar de fem ursprungliga nationer som enades omkring år 1600. Trädet i mitten är en Weymouth-tall (pinus strobus), vars barr sitter i grupper om fem[1]
Traditionellt irokesiskt långhus
En Onondaga-by 1615 av Samuel de Champlain i samband med en misslyckd attack. Den visar en by med långhus i grupper om tre eller fyra och med ett torg i mitten, skyddad av palisader.
Irokesisk stenpipa, gravyr från 1800-talet
Tre Ha..-krigare som deltog i kriget mot England 1812. Från vänster Young Warner (född omkring 1797, John Tutela (född omkring 1797) och Mohawk-hövdingen Sakawaraton, också känd som John Smoke Johnson (född omkring 1792). Foto taget i Brantford, Ontario, tidpunkt ej känd..Överlevare från 1812 med mohawkhövdingen John Smoke Johnson till höger
Wah-Ta-Waso, irekosesiska fotograferad 1898
Frank A. Reinhart
Irokeser i Buffalo 1914

Irokeser, på irokesiska Haudenosaunee, "Folket i långhus, är medlemmar i en federation av sex nordamerikanska indianstammar]], Six Nations.

Medlemmar i Haudenosaunee

Haudenosaunee bildades runt år 1600 av fem stammar på hövdingen Hiawathas inrådan för att få slut på ständiga krig mellan stammarna. Tuscarora anslöt under 1700-talet till federationen.

Federationen omfattade vid europeernas ankomst geografiskt ett område i norra delen av det som skulle bli USA:s delstat New York. Den ligger idag i delstaten New York och i en bit av södra delen av den kanadensiska provinden Quebec.

Iroquois Five Nations c. 1650 Iroquois Six Nations c. 1720

Historia

Tidig historia

Irokesernas historia kan arkeologiskt beläggas till åtminstone 500 e.Kr., och kanske sträcker sig tillbaka till omkring år 2000 f.Kr. En tydlig irokesisk kultur synes ha utvecklats omkring år 1000 e.Kr. Under 1400-talet kan individuella byar ha fogats samman till de stammar som under slutet av 1500-talet förenade i "de fem nationernas federation" Irokeserna stred, när pälshandels med europeerna börjat, mot grannstammar för att utvidga sitt territorium, fördrev Huron 1649 och besegrade under 1650-talet Petun, Neutral och Erie och skaffade sig ett rykte om militär styrka.

Efter europeernas ankomst

Vid tidpunkten för irokesstammarnas kontakt med europeerna beräknas befolkningen ha uppgått till 10.000-16.000 personer. De bebodde ett område från Geneseefloden i väster över Finger Lakes till Hudsonfloden i öster.[2]

På 1700-talet låg Storbritannien och Frankrike i krig i så kallade Sjuårskriget. Irokeserna ställde sig på britternas sida.

Samhällsorganisation

Irokesernas byar var permanenta och bebodda under större delen av året. En by som besöktes 1677 hade 120 hus, 50-60 fot långa och bostad för omkring 20 familjer[3]. Långhusen var uppdelade i lägenheter och kunde hysa 100-200 människor.

Matriarkat

Kvinnorna ansågs kunna påverka växtligheten, vilket i sin tur gjorde att de inte bara sådde och skördade, utan även ägde marken och var sina storfamiljers överhuvuden. Alla irokesbyar hade ett råd. I detta råd satt betrodda män, utsedda av kvinnorna.


Källor

w.thecanadianencyclopedia.com/index.cfm?PgNm=TCE&Params=A1ARTA0004060 Peter G. Ramsden: Iroquis i The Canadian Encyclopedia]

Noter

<references> http://www.thecanadianencyclopedia.com/index.cfm?PgNm=TCE&Params=A1ARTA0004060 Canadian EncyclopediaĎ