Portal:Huvudsida

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Välkommen till Wikipedia
– den fria encyklopedin som alla kan redigera.
I dag är det lördag den 23 mars 2019.
Just nu finns det 3 749 088 artiklar på svenska.


HSutvald2.svg
Utmärkt artikel
Ludovico Antonio Muratori.

Muratoriekanon (latin Canon Muratorii eller Canon Muratorianus) är namnet på en lista från någon gång under perioden omkring 170–omkring 400 som innehåller merparten av de böcker som ingår i Nya Testamentets kanon. Denna lista, eller hellre redogörelse, återfinns i en ofullständig handskrift på uselt latin daterad till ungefär 700-talet och som av många antas var en avskrift av en översättning gjord från ett grekiskt original. Texten börjar mitt i en mening och avslutas tillsynes likaså mitt i en mening. Lukasevangeliet nämns först, därefter Johannesevangeliet och Apostlagärningarna. Sannolikt avhandlades Matteusevangeliet och Markusevangeliet dessförinnan. Vidare nämns 13 Paulusbrev, två apokryfiska brev tillskrivna Paulus, tre katolska brev, två apokalypser (av Johannes och Petrus), Salomos vishet, Hermas Herden och ett antal verk författaren benämner kätterska och avvisar.

Den traditionella och fram till nyligen helt dominerande teorin var att förlägga originalets tillkomst till Rom under slutet av 100-talet (cirka 170–200). Författaren skriver att Hermas Herden skrevs helt nyligen i vår tid samtidigt som Pius I var påve i Rom (omkring 142–157). Därmed menar många forskare att texten inte kan ha skrivits så långt därefter. Och om så är fallet skulle Muratoriekanon utgöra en av de äldsta bevarade uppgifterna om merparten av de skrifter som kom att utgöra den kristna nytestamentliga kanon på 27 böcker. Vissa forskare anser det vara ett av de viktigaste dokumenten för att fastslå slutet av 100-talet som den tid då den kristna kanon formerades och till viss del fixerades.

Dokumentet har fått sitt namn från dess upptäckare, Ludovico Antonio Muratori (1672–1750), som påträffade handskriften med kanonlistan i Ambrosianska biblioteket i Milano (där det än i dag förvaras) och lät publicera sin upptäckt år 1740. ► Läs mer


Senast visade utvalda artiklar: Zhaolings sex hästarElisabet I av England i porträttkonstenPerson Pitch

PL Wiki Aktualnosci ikona.svg
Aktuella händelser
Нурсултан Абишович Назарбаев (cropped).jpg


Pågående: Brexit Rättegången mot Kataloniens självständighetsledare
Nyligen avlidna: Roland Hedlund George Morfogen Keith Flint Luke Perry Stanley Donen

PL Wiki CzyWiesz ikona.svg
Visste du att …
Spaniens högsta domstol, plats för rättegången.


Redigera  Från Wikipedias nyaste artiklar   Arkiv
Datum23.svg
Dagens datum

Den ryske tsaren Paul I mördades denna dag för 218 år sedan.

23 mars

Pakistans nationaldag

Namnsdag: Gerda, Gerd (Sverige)  Axel (Finland)

Denna dag i historien:

Fler händelser: 22 mars  23 mars  24 mars
HS Skand.svg
Dagens skandinaviska artikel
Den engelske filosof John Locke regnes ofte for liberalismens grundlægger.

Liberalisme er en politisk ideologi, der har spillet en væsentlig rolle i de fleste vestlige lande siden dens fødsel i årtierne omkring den franske revolution. Liberalismen tager udgangspunkt i et individualistisk menneskesyn og betoner menneskets frihed i forhold til staten.

Liberalisme er ikke noget entydigt begreb. Ofte skelnes mellem politisk liberalisme, som John Locke anses for at have stået fadder til, og økonomisk liberalisme, som startede med Adam Smith. Den økonomiske liberalisme betoner markedets frihed, mens den politiske liberalisme især interesserer sig for individets frihed og rettigheder.

I det hele taget har liberalismen udviklet sig meget forskelligt i forskellige lande og perioder, og der findes mange forskellige afskygninger, der betoner hver deres udlægning. Nogle temaer går dog igen hos de fleste liberale grupperinger:Troen på lige rettigheder og individuelle frihedsrettigheder (f.eks. tros- og ytringsfrihed), støtte til privat ejendomsret og en afgrænset konstitutionel statsmagt samt betydningen af beslægtede værdier som pluralisme, tolerance og folkets suverænitet. Andre liberale kendetegn er tilslutningen til de grundlæggende retsprincipper, markedsøkonomi, og civilsamfundets rolle.  ► Læs mere

HSBild.svg
Utvald bild
Icon of three people in different shades of grey.svg
Deltagande

Wikipedia är en encyklopedi med öppet och fritt innehåll som utvecklas av frivilliga bidragsgivare från hela världen. Alla kan vara med och förbättra Wikipedia. Du också.

Natur
Arkéer  Bakterier  Djur  Ekologi  Insekter  Klimat  Meteorologi  Naturskydd  Protister  Svampar  Världsarv  Växter
Samhälle
Ekonomi  EU  Familjeliv  Fritid  Hälsa  Juridik  Militärväsen  Personer  Politik  Sport  Statistik  Transport  Utbildning
Gnome-globe.svg
Wikipedia på andra språk
Wikimedia-logo.svg
Wikipedias systerprojekt
Commons-logo.svg Commons
Den fria mediedatabasen
Wiktionary small.svg Wiktionary
Den fria ordboken
Wikisource-logo.svg Wikisource
Det fria biblioteket
Wikibooks-logo.svg Wikibooks
Fria läroböcker och manualer
Wikiquote-logo.svg Wikiquote
Den fria citatsamlingen
Wikivoyage-Logo-v3-icon.svg Wikivoyage
Den fria reseguiden
Wikispecies-logo.svg Wikispecies
Den fria artförteckningen
Wikiversity-logo.svg Wikiversity
Fritt e-lärande
Wikidata-logo.svg Wikidata
Den fria databasen
Wikimedia Community Logo.svg Meta-Wiki
Om projekten