Portal:Huvudsida
| Välkommen till Wikipedia – den fria encyklopedin som alla kan redigera. |
Idag är det tisdag den 17 juli 2018. Just nu finns det 3 781 498 artiklar på svenska. |
Första Petrusbrevet (grekiska: Πέτρου επιστολή α’ eller bara Πέτρου α’) är en skrift som ingår i Nya testamentets brevlitteratur. Brevet tillhör, tillsammans med Jakobsbrevet, Andra Petrusbrevet, de tre Johannesbreven och Judasbrevet, de sju så kallade katolska breven genom att ha en allmän (katolsk) adressat och alltså inte vara riktat till en bestämd person eller församling. Brevet är skrivet i Jesu lärjunge Petrus namn till ”de utvalda som lever skingrade, som främlingar, i” ett antal regioner i Mindre Asien (1 Pet 1:1), från ”Babylon” – ett troligt kodord för Rom.
Författaren av Första Petrusbrevet vittnar om den kristna identiteten och betydelsen, påtalar hur man som kristen bör uppträda såväl mot andra kristna som mot icke-kristna för att verka som ett föredömligt vittne och hur man i en värld bestående mestadels av icke-kristna bör bemöta omgivningens fientlighet. Det är ett brev som uppmanar kristna att hålla fast vid hoppet om pånyttfödelse. Dopet sägs vara ett avgörande steg i de kristnas förvandling och befrielse från lidande, och genom att leva ett rättskaffens och fördragsamt liv under den återstående knappa tiden ska även andra inspireras till att omfamna den kristna förkunnelsen. Första Petrusbrevet är ett brev om frälsning och omvändelse och vilka följder det kan ha för kristna. Det är ett brev som anses skänka tröst i en värld av lidande och förföljelser, men som även uppmanar till ståndaktighet. Det kom därför också att bli en text som kristna har tytt sig till i tider av förföljelser.
Forskarna är delade i frågan om huruvida brevet är skrivet av Petrus eller inte. Med ledning av främst den kristna traditionen och att brevet inte ifrågasattes av den tidiga kyrkan, försvaras ofta brevets traditionella koppling till Petrus och att han ska ha skrivit brevet under tidigt 60-tal. Det är dock en utbredd uppfattning bland dagens forskare att det inte har skrivits av Simon Petrus och, borträknat de grupper som rent generellt menar att det inte förekommer förfalskningar i Nya testamentet, är den allmänna uppfattningen bland kritiska forskare att det är en pseudepigrafi. De främsta anledningarna till att man anser detta är att det är besvärligt att få teologin, språket och det allmänna historiska sammanhanget att passa in i den tid när Petrus ska ha verkat (före cirka år 65), däremot förhållandevis enkelt att få dem att passa i den senare kristna historien. Det anses osannolikt att den olärde arameisktalande Petrus skulle ha kunnat producera brevets sofistikerade grekiska. Det faktum att författaren brukar Septuaginta, likheten med Paulus teologi och att författaren inte ger sken av att ha känt Jesus personligen, talar emot att Petrus är författaren. Följaktligen menar många historiker att brevet inte är skrivet av Petrus utan av någon annan efter hans tid, någon gång under senare delen av nollhundratalet, ungefär 70–100. ► Läs mer
Senast visade utvalda artiklar: Anna av Kleve – Dennō Senshi Porygon – Uranus ringar
- Europaparlamentet röstar nej till ett direktiv om utökad upphovsrätt. (5 juli 2018)
- Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor röstar ja för ett direktiv om utökad upphovsrätt. (20 juni 2018)
- VM i fotboll 2018 (se bild) i Ryssland inleds. (14 juni 2018)
- USA:s president Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-un träffas i Singapore. (12 juni 2018)
- I tennisturneringen Franska öppna vinner Rafael Nadal och Simona Halep herr- respektive damfinalen. (10 juni 2018)
Pågående: Syriska inbördeskriget • VM i fotboll
Nyligen avlidna: Vlatko Ilievski • Claude Lanzmann • XXXTentacion • Anthony Bourdain • Per Ahlmark
- ... Betevé (se bild) är staden Barcelonas egen TV-kanal, eller att den grundades 1994 under namnet Barcelona Televisió?
- ... kontorskollektiv samlar fristående företagare på en tredje plats?
- ... kastrullkonsert är en protestmetod som varit del av många politiska demonstrationer i Latinamerika?
- ... Pernillastolen, formgiven av Bruno Mathsson 1944, fick sitt namn efter en journalist på Dagens Nyheter?
- ... Michèle Mouton 1981, som första kvinnliga förare, vann Sanremorallyt och året därpå var en voltande bil från att vinna hela rally-VM?
Namnsdag: Bruno (Sverige) • Ossian (Finland)
Denna dag i historien:
- 1790 – Symaskinen patenteras i Storbritannien.
- 1883 – Den svenske regissören, skådespelaren och manusförfattaren Mauritz Stiller föds i Helsingfors.
- 1918 – Den siste ryske tsaren Nikolaj II avrättas tillsammans med sin familj i Jekaterinburg.
- 1945 – Potsdamkonferensen mellan andra världskrigets segrarmakter USA, Storbritannien och Sovjetunionen inleds och pågår till 2 augusti.
- 1955 – Den första Disneylandparken invigs i Anaheim i Kalifornien.
- 1975 – Sovjetiska Sojuz och amerikanska Apollo dockar i rymden (se bild), vilket kan ses som slutet på rymdkapplöpningen.
- 2003 – Brittiske vapenexperten David Kelly begår självmord, vilket utlöser "Kellyaffären" som skakar premiärminister Tony Blairs regering.
( ) er det tredje studioalbumet åt det islandske post rock-bandet Sigur Rós. Albumet innheld åtte spor, alle utan namn. Ein kan dele albumet inn i to halvdelar med fire songar i kvar halvdel. Dei to halvdelane er skilde av 36 sekund stille. Alle tekstane er sungne på språket «vonlenska», der orda ikkje har noka tyding.
Albumtittelen er samansett av to parentesar som anten representerer dei to halvdelane av albumet eller at albumet ikkje har nokon tittel slik at lyttaren sjølv kan finne seg ein. Den fyrste halvdelen av albumet er musikalsk lystig og optimistisk, med meir vekt på tangentar enn gitar og sampling av stemma åt vokalisten Jónsi. Den andre halvdelen er meir melankolisk og spelar i fylgje Jónsi med kjenslene åt lyttaren. Les meir …
Wikipedia är en encyklopedi med öppet och fritt innehåll, som utvecklas av frivilliga bidragsgivare från hela världen. Alla, även du, kan vara med och förbättra Wikipedia.
Afrika • Antarktis • Asien • Europa • Amerika • Nordamerika • Sydamerika • Oceanien • Kulturgeografi • Länder • Naturgeografi • Biogeografi • Fysisk geografi
Tid • Datum • Årtal • Arkeologi • Ekonomisk historia • Historiska epoker • Historia efter geografiskt område • Kulturhistoria • Militärhistoria • Politisk historia • Religionshistoria
Arkitektur • Dans • Datorspel • Internet • Film • Formgivning • Fotografi • Hantverk • Konst • Litteratur • Mat och dryck • Museer • Musik • Massmedia • Kultur efter geografiskt område • Teater • Tecknade serier • TV
Arkéer • Bakterier • Djur • Ekologi • Insekter • Klimat • Meteorologi • Naturskydd • Protister • Svampar • Världsarv • Växter
Buddhism • Hinduism • Islam • Judendom • Kristendom • Mytologi • Litteratur inom religion • Personer inom religion • Teologer • Teologi
Ekonomi • EU • Familjeliv • Fritid • Hälsa • Juridik • Militärväsen • Personer • Politik • Sport • Statistik • Transport • Utbildning
Dialekter • Grammatik • Lingvistik • Ord • Skriftsystem • Språk efter land • Språkfamiljer • Tal • Typer av språk
Byggteknik • Datateknik • Elektronik • Energiteknik • Flygteknik • Husgeråd • Kemiteknik • Motorteknik • Radioteknik • Rymdfart • VVS
Astronomi • Biologi • Datavetenskap • Filosofi • Fysik • Geovetenskap • Kemi • Kriminologi • Matematik • Medicin • Naturvetenskap • Penologi • Psykologi • Sociologi
Upplagor med fler än 1 000 000 artiklar
Deutsch · English · Español · Français · Italiano · Nederlands · 日本語 · Polski · Русский · Sinugboanong Binisaya · Tiếng Việt · Winaray
Upplagor med fler än 500 000 artiklar
Català · Português · Українська · 中文
Upplagor med fler än 250 000 artiklar
العربية · Čeština · فارسی · Suomi · Magyar · Bahasa Indonesia · 한국어 · Bahasa Melayu · Norsk (bokmål)
Upplagor med fler än 100 000 artiklar
Azərbaycanca · Български · Dansk · Ελληνικά · Esperanto · Eesti · Euskara · Galego · עברית · हिन्दी · Hrvatski · Հայերեն · Қазақша · Latina · Lietuvių · Minangkabauiska · Norsk (nynorsk) · Română · Simple English · Slovenčina · Slovenščina · Српски · Türkçe · O'zbek · Volapük
|
Commons Den fria mediedatabasen |
|---|---|
|
Wiktionary Den fria ordboken |
|
Wikisource Det fria biblioteket |
|
Wikibooks Fria läroböcker och manualer |
|
Wikiquote Den fria citatsamlingen |
|
Wikivoyage Den fria reseguiden |
|
Wikispecies Den fria artförteckningen |
|
Wikiversity Fritt e-lärande |
|
Wikidata Den fria databasen |
|
Meta-Wiki Om projekten |
