Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Kompakta språklänkar – uppföljning[redigera | redigera wikitext]

Tack allihop för diskussionen om kompakta språklänkar. Er feedback har varit till hjälp för teamet som arbetar med funktionen. Vi är nu redo att aktivera den och räknar med att göra så i dag, 22 februari.

Med hänsyn till diskussionen som tidigare förts här på Bybrunnen har vi gjort några ändringar, och den kommer inte att automatiskt slås på för aktiva registrerade användare, men vi föreslår att ni testar den och ser om ni tycker om den.

Den kommer att kunna slås på eller av i dina inställningar. Du hittar den under “Utseende” > “Språk”. Mer information och svar på vanliga frågor hittar ni på projektsidan. Om en översättning av den sidan inte finns till ditt språk får du gärna hjälpa till, så att andra användare kan dra nytta av den. Nirmos har också skapat en möjlighet att slå på eller av den globalt. Kryssa i rutan här i inställningarna så dyker det upp en knapp på Special:Tom sida.

Funktionen har genomgått testning för att hitta buggar och dylikt, men berätta gärna om du ser några problem. Vi ser också fram emot återkoppling och förslag, som kan lämnas på projektets diskussionssida. Tack!

För Wikimedia Foundations språkteam, – Runa Bhattacharjee (WMF) (diskussion) 22 februari 2017 kl. 06.12 (CET)

(Översatt av Johan (WMF).)

Varför finns ingen möjlighet att komma ihåg att man vill se alla språk, när den kommer ihåg vilka språk man klickat på utan att vara inloggad? 81.237.245.154 23 februari 2017 kl. 21.37 (CET)
Jag har skickat vidare frågan till språkteamet. /Johan (WMF) (diskussion) 24 februari 2017 kl. 17.50 (CET)
Svaret jag fick är att det är en lite annan funktion och därför skulle kräva extra UI-elemant i en redan belamrad sidomeny som läsare (som inte är närmare bekant med Wikipedia) redan finner väldigt rörig och förvirrande (exempel: många har aldrig noterat att det finns en diskussionssida, eller en redigeraknapp, även om de använder Wikipedia nästan dagligen), och att det därför krävs inloggning så att man kan ställa in det i inställningarna.
(Jag besvarar gärna frågor efter bästa förmåga, men vill man föreslå ändringar i hur det hela fungerar är bästa stället att göra det mw:Talk:Universal Language Selector/Compact Language Links, där man kan prata med dem som faktiskt utvecklar funktionen – de är inte aktiva här, eftersom de inte talar svenska. Jag har egentligen ingenting med utvecklingen av kompakta språklänkar att göra, just här råkar jag bara tala rätt språk.) /Johan (WMF) (diskussion) 24 februari 2017 kl. 18.26 (CET)
Vad är syftet med den här ändringen? Jag ser ingen fördel, den är bara bökig. Har någon på allvar efterfrågat det här, eller är det bara utvecklare som leker? Bandy Hoppsan (diskussion) 2 mars 2017 kl. 00.10 (CET)
Olika lösningar på att folk har tyckt att språklistan har gjort det svårt att hitta språken de letar efter har diskuterats av och till i åtminstone ett halvdussin år. Den stora poängen är den här: De undersökningar som gjorts pekar mot att folk klickar mindre på länkar eftersom de inte hittar dem. Användandet av språklänkarna ökar markant när listan blir kortare, framför allt vad det gäller trafik som går till mindre språkversioner (men också för större, om än inte lika mycket). Det finns mer om det här på mw:Universal Language Selector/Compact Language Links/metrics/data. /Johan (WMF) (diskussion) 2 mars 2017 kl. 01.22 (CET)
Så för att somliga inte kan läsa innantill, så förkortar man listan på språk och gör en mängd av länkarna ännu svårare att hitta genom att gömma dem? Den förklaringen känns inte trovärdig, det är ju uppochnedvända världen. Jag tycker att länkarna skall återställas. Om någon möjligen vill gömma språklänkarna (väl för att personen inte är intresserad alls av andra språkversioner) så kan man väl göra det som en valbar ändring, men den gamla fullständiga listan borde självklart vara grundinställningen. Pepparkaksgubbe (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.31 (CET)
Jag tyckte kompakta språklänkar verkade vara en bra idé, så jag testade att bocka för detta val. Nu har jag på Bybrunnen länkar till engelska, spanska, hindi, interlingua, samiska, finska, urdu, jiddisch och kinesiska. Känns inte riktigt som det optimala urvalet för mig...--Skogsfrun (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.38 (CET)
Har du varit inne på "exotiska" språkversioner? Då man visar intresse för något språk läggs det till i listan, varvid det tränger ut något annat. Det är ett problem för dem som har halvdussinet språk de gärna använder och som också tillfälligt besöker andra språkversioner, t.ex. för att tips om bilder och källor. --LPfi (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.33 (CET)
Finska ja, kanske samiska också, men knappast hindi, interlingua, urdu, jiddisch och kinesiska... Däremot har jag besökt de franska och tyska versionerna.--Skogsfrun (diskussion) 2 mars 2017 kl. 18.24 (CET)
Skogsfrun, jag har pekat språkteamet på den här diskussionen.
Pepparkaksgubbe, informationsöverflöd är ett reellt problem för användargränssnitt på webbplatser. Man försöker överlag ha så lite information som inte behövs som möjligt, för annars hittar användare inte vad som är användbart för dem. Se diskussionen lite längre ned där en etablerad användare verkligen inte hittade Bybrunnens arkiv, till exempel. Det är så vi fungerar, tyvärr. /Johan (WMF) (diskussion) 2 mars 2017 kl. 23.30 (CET)
Just listan över språk har dock aldrig varit svåröverskådlig. Alla språk finns i bokstavsordning och vissa språk känns lätt igen på att de har andra alfabet. Det problem finns inte, som den här ändringen är tänkt att åtgärda. Tvärt om blir språken svårare att hitta på det här sättet och det blir svårare att surfa runt på många olika språkversioner. Pepparkaksgubbe (diskussion) 3 mars 2017 kl. 09.08 (CET)
Pepparkaksgubbe: Fast datan pekar mot att det faktiskt är enklare att använda språklänkarna nu – annars hade färre personer använt dem, inte fler. Eller finns det någonting vi missar i den tolkningen av insamlad data?
Skogsfrun: Dels kan vi lägga till några språk lokalt för Wikipedia (mitt förslag vore da, no och nn, givet att de är enkelt läsbara för de flesta svenska läsare oavsett om de talas eller inte), dels bygger listan på den här databasen som har ganska fattig information om språk talade i Sverige (men som ser till att engelska alltid skall finnas bland alternativen). Jag kan se om jag kan hitta bara referenser till antal talare av stora språk som tyska, franska, spanska, arabiska et cetera; den som är intresserad får gärna hjälpa till. /Johan (WMF) (diskussion) 3 mars 2017 kl. 13.44 (CET)
@Johan (WMF), om man gör om en länk, logga, bild eller liknande, om än bara litegrann, så får man alltid fler träffar på den till att börja med. Det är välkänt inom statistikvetenskapen och marknadsföringsbranschen (om du tittar på Coca-Cola-burkar från år till år, så ändras de lite, lite varje år, vilket beror på att Coca-Colas marknadsförare känner till detta psykologiska trick och alltid gör små, små ändringar för att man skall känna igen loggan men ändå samtidigt uppfatta den som ny och fräsch och därför välja just den läsken). Fler klick på språklänkarna beror alltså sannolikt bara på att fler har sett att "å, här är det något annorlunda" och klickat av ren nyfikenhet. Det beror sannolikt inte på att folk skulle ha klickat ändå men bara inte hittade länkarna tidigare. Detta förvanskar undersökningens data. Pepparkaksgubbe (diskussion) 3 mars 2017 kl. 14.16 (CET)
Johan (WMF): Intressant, då förstår jag varför det blev som det blev! Men ganska lustigt att även språk som på listan anges ha 0,0% talare i Sverige (som jiddisch och interlingua) väljs ut!--Skogsfrun (diskussion) 3 mars 2017 kl. 16.48 (CET)
Jiddisch är trots allt ett officiellt minoritetsspråk i Sverige, men varför interlingua skulle vara framhållet kan jag inte förstå.
För min del skulle jag vilja - om det nu måste vara så här - ha olika språk på den korta listan beroende på vad jag redigerar för artiklar. När jag skriver om bandy, vill jag ha länkar till de finska, norska och ryska sidorna, om jag skriver om japanska serier vill jag ha länkar på japanska, engelska och kanske koreanska och kinesiska, om jag skriver om något som finns i Schweiz så vill jag lätt kunna komma åt motsvarande sida på tyska, franska, italienska och rätoromanska, och så vidare. Hur åstadkommer man det med det här nya systemet? Bandy Hoppsan (diskussion) 4 mars 2017 kl. 01.19 (CET)

[indrag]
Det vore tänkbart att funktionen skulle kolla artikeln eller Wikidata för något attribut som kan kopplas till ett språk (jag vet inte hur resurskrävande det skulle vara). Till exempel borde ditt önskemål för Schweiz gå att genomföra. Att bandy generellt skulle kopplas till en viss uppsättning språk är det dock svårt för ett datorprogram att veta, om man inte skapar något som lär sig om just dina preferenser (och sådan komplexitet har en rad problem). Ett botemedel vore att tillåta tillräckligt många språk för att man sällan skulle tränga ut något språk man använder (då skulle du ha norska och ryska också för Schweiz). Man skulle ganska snabbt lära sig att hitta i sin egen språklista. För dig eller mig skulle antagligen ett tjugotal språk kunna fungera (också om jag föredrar den kompletta listan). Det nuvarande antalet är valt för att listor med fler än nio punkter i regel är svåra att gestalta, men en längre bekant lista torde ha en fördel framom en mer varierande kort lista. --LPfi (diskussion) 4 mars 2017 kl. 13.03 (CET)

För smala ämnen är det troligt att de flesta artiklar inte finns på så många språk. Inom t.ex. bandy bör de tio språk som visas räcka för att oftast få med ryska, finska, och norska. Vill man (inloggad) alltid se länkar till ett visst språk kan man lägga till regler -i sin special:mypage/common.css. T.ex. för ryska:
li.interwiki-ru { display: list-item !important; }
För andra språk får man byta "ru" i "interwiki-ru" till språkkoden för det språk man vill se. EnDumEn 4 mars 2017 kl. 13.26 (CET)
Ja, men det löser ju inte problemet att man vill se olika språk i olika artiklar. Läste du inte vad jag skrev? Bandy Hoppsan (diskussion) 4 mars 2017 kl. 19.27 (CET)
Som LPfi säger skulle det vara extremt svårt eller omöjligt att göra ett skript som väljer "rätt" språk oavsett ämnesområde. Om du vill ha ryska, finska och norska – men inte nahuatl, yoruba eller indonesiska – i artiklar om hockey/bandy, så har det rimligtvis att göra med förekomsten av is på de ställen där dessa språk talas. Det är enkelt för människor som du och jag att göra sådana kopplingar, men nästintill omöjligt för datorer (återigen förutsatt att ämnesområdet är godtyckligt). Du får helt enkelt kryssa bort kompakta språklänkar här om du inte gillar det (och om du vill ta bort det på alla Wikimediaprojekt utan att göra det manuellt på alla ställen så får du kryssa i den här finessen och sedan gå till Special:Tom sida och slutligen klicka på knappen för att ta bort det på alla projekt). Nirmos (diskussion) 4 mars 2017 kl. 21.34 (CET)
Nirmos, om du tror att jag framför mina synpunkter av egenintresse, så har du jättefel. Jag vet redan att man kan ändra sina egna inställningar. Dem jag tänker på är alla oinloggade och ovana användare, som med den här lösningen aldrig kommer att hitta rätt språklänkar. Det gamla systemet har varit oerhört lättnavigerat, det har bara varit att leta rakt upp och ner i den alfabetiska listan. Nu kommer det inte att fungera längre. Och som du också skriver, är det nästintill omöjligt för datorer att göra de kopplingar som krävs. Det är ju ett sort, stort argument emot hela idén. Om jag finge bestämma, skulle det här med kompakta språklänkar skrotas omedelbart. För allas bästa. Bandy Hoppsan (diskussion) 9 mars 2017 kl. 20.48 (CET)
Fast den data som finns antyder bestämt att det inte har varit lättnavigerat eftersom folk inte har använt språklänkarna lika mycket som när listan blir kortare, trots att den varit fullständig. Beslutet att införa det här är ju inte tagit helt ur luften lite på chans. Vad det gäller argumentet om att förändring leder till nyfikenhet lite längre upp, så skulle vi förstås se det med tiden i så fall, men jag ställer mig djupt skeptisk till att så många läsare skulle ens notera skillnaden och leta upp fler språk, när det stora argumentet mot är att det är krångligare att göra så. Det förutsätter att människor i allmänhet har god koll på hur våra länkar ser ut – men väldigt många har inte ens noterat att det finns en "redigera"-knapp och att vem som helst kan skriva. /Johan (WMF) (diskussion) 12 mars 2017 kl. 03.32 (CET)
Men, skall tilläggas, jag skall inte sitta här och försöka övertyga alla om att de måste vara övertygade om att det här utan tvivel måste vara en god sak. Min huvudsakliga poäng är att försöka förtydliga hur språkteamet har resonerat och på vilka grunder den här utvecklingen är gjord. /Johan (WMF) (diskussion) 12 mars 2017 kl. 22.00 (CET)
Nej, data säger inte att det inte har varit lättnavigerat tidigare. Data säger bara att folk inte har använt språklänkarna lika mycket tidigare. Varför, kan man bara spekulera i. Pepparkaksgubbe (diskussion) 15 mars 2017 kl. 15.13 (CET)
Jag föreslår att ändringen omedelbart avaktiveras. Pepparkaksgubbe (diskussion) 15 mars 2017 kl. 15.21 (CET)
Jag håller inte med. Förändringen är bra och statistiken pekar också på att förändringen är positiv. dnm (d | b) 30 mars 2017 kl. 18.21 (CEST)

Dödbok på skiva, kyrkoböcker på riksarkivets webbplats[redigera | redigera wikitext]

Jag fick frågan om kyrkoböcker anses vara en lämplig källa (för sådant som födelsedag, föräldrar, etc), och försökte ta reda på svaret. Jag gick bet, och placerade en fråga i Wikipediadiskussion:Ingen originalforskning.

Har jag blivit blind? Borde inte detta ha varit diskuterat många gånger redan? /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 09.34 (CET)

Det har diskuterats flera gånger och åsikterna går isär. /Ascilto (diskussion) 2 mars 2017 kl. 11.02 (CET)
Jag är som jag framfört i tidigare diskussioner mycket tveksam. Vad gäller om tolkningen av källan om handstilen är otydligt eller kanske dokumentet ofullständigt? Min erfarenhet är också att det är vanligt med faska matchningar i släkforskarsammanhang. Låt säga att vi har en Olof Andersson född utifrån åldersuppgifter i en husförhörslängd från tidigt 1800-tal omkring 1754. Födelseboken i socknen visar en Olof Andersson född 14 maj 1754 och uppgiften läggs in med hänvisning till detta. Men Olof Andersson var kanske inte alls född i den här socknen utan i en grannsocken och kanske inte alls 1754 utan några år senare eller tidigare och den här Olof Andersson är någon helt annan. Det blir då rejält knepigt att reda ut. Det går givetvis genom att dokumentera alla uppgifter om Olof Andersson på diskussionssidan och följa honom från år till år och anteckna exakta uppgifter i husförhörslängder, flyyningsbetyg, bouppteckningar och andra dokument, helt också ladda upp avfotograferingar av längderna på commons och lägga in i diskussionstrådarna - men hör det här verkligen hemma på wikipedia? Är det inte bättre att den typen av information hålls på släktforskarforan och att vi håller oss till etablerad fakta? --FBQ (diskussion) 2 mars 2017 11:40 (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av Skottniss.)
Tack FBQ!
En fråga till er som är bättre på det tekniska än jag: Är det möjligt att använda någon slags sökfunktion för att hitta tidigare diskussioner? /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.15 (CET)
@FBQ: Felaktiga födelsedata m.m. är inte ovanliga i litteraturen och går det att visa ska vi inte föra vidare felaktiga uppgifter. Exempel som jag kommer att tänka på nu är Lovisa Fredrica Bellman och Henry Reuterdahl. För den senare, se särskilt disk.sidan på enwp. I Reuterdahls fall kompliceras det av att svenska källor kunde letas upp som angav rätt datum, men att felaktigheter etablerats i amerikanska källor och i Ugglan. I ett sådant fall, när olika källor står mot varandra och det går att säkert fastställa rätt datum, ser jag absolut inget problem. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.36 (CET)
Att det finns problem ibland använda dessa gör inte att vi kan säga det skall vara totalstopp. Att de numera finns för alla tillgängliga, gör att det enligt min mening måste ses som OK använda, dock med försiktighet, och ibland kanske restriktivt. Och om det finns bättre källor bör de användas.Yger (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.54 (CET)
@Yger: I båda mina exempel ovan finns det bättre källor. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.56 (CET)
Jag skulle nog börjat mitt inlägg med FBQ, vars inlägg jag avsåg kommentera.Yger (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.01 (CET)
@Johan M Olofsson : Jag jobbar och sitter vid mobilen. Jag kan försöka återkomma imorgon om ingen annan fixar det innan. Jag kan se att det finns poänger men då gäller att vara restriktiv. Om det finns biografisk litteratur som behandlar skillnaden mellan uppgifterna så anser jag att den är en bättre källa. I fråga om Reuterdahl kunde man ju ana att svenskspråkiga författare som obehindrat kunde läsa källmaterial på svenska skulle ha bättre koll på sådan detaljer och att litteratur som var modernare än ugglan var mer tillförlitligt vilket underlättar.FBQ(diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.06 (CET)
Här handlar det väl om precis samma källkritiska vaksamhet som i alla andra fall. Är uppgiften rimlig? Finns det andra trovärdiga källor som presenterar samma uppgifter? Finns det motsägelsefulla uppgifter? Vilken källa kan bedömas som mest trovärdig? Osv. Generellt anser jag dock att rädslan för förstahandskällor och "originalforskning" känns lite överdriven när det handlar om att ta stöd i officiella uppgifter från t ex kyrkböcker, domar och liknande. Men om man känner sig osäker kan man ju alltid förklara att det finns en viss osäkerhet. Det vore dock mycket märkligt om vi generellt skulle undvika den typen av primära källor, speciellt om vi istället väljer att luta oss mot litteratur (årsböcker, matriklar o dyl som i sin tur ofta bygger på samma primära - eller helt okända - källa men som genomgått ytterligare ett led av möjlig feltolkning). Lindansaren (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.14 (CET)
Källkritik gäller generellt. Felidentifieringar kan ske även vid läsning av uppslagsverk och sekundärlitteratur. Vi kommer inte ifrån att göra en värdering av källornas faktauppgifter. Ofta är den okontroversiell, men vi gör den alltid. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.29 (CET)
Visst kan man feltolka en uppgift i en digitalt publicerad arkivhandling. Men det kan man med en uppgift i en tryckt bok också om den t ex är tryckt med fraktur, skriven på ett ålderdomligt eller främmande språk som man inte är van vid etc. Som jag ser det är den viktiga frågan: har andra möjlighet att kolla originalkällan själva? Så länge som arkivhandlingar i huvudsak bara fanns att tillgå på en enda fysisk plats var det kanske rimligt att av detta skäl inte godkänna sådana källor på wp, men med den ökande tillgången online tycker jag att saken kommer i ett helt annat läge. Jag kan inte se varför vi inte skall kunna hämta rena hårddata från RA:s "digitala läsesal", Arkiv digital etc likaväl som från liknande databaser med skannad litteratur som Google böcker, Litteraturbanken, Internet Archive etc.
"Ingen originalforskning" är i huvudsak en annan fråga. Den handlar om att wp inte skall vara först med att presentera nya tolkningar, teorier och slutsatser av källor. Men att bara hämta en uppgift om t ex ett födelsedatum är knappast "forskning" i den bemärkelsen. /FredrikT (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.37 (CET)
Jag skulle säga att i enlighet med FBQ ovan kan det vara lika mycket originalforskning att publicera ett födelsedatum som vilken som helst annan uppgift. Jag förstår inte varför just den här typen av personuppgifter skall vara så speciella att det är orimligt att kräva att de finns i en tryckt källa som inte är en databas eller faksimil. Det är inte ett speciellt restriktivt krav, och en artikel lider knappast obotolig skada av att inte meddela vilken dag på året någon fötts - då skulle i princip hela vårt biografibestånd om medeltida personer vara bortom all räddning.
andejons (diskussion) 2 mars 2017 kl. 14.38 (CET)
Det finns jättemånga uppgifter hos Gabriel Anrep som uppfyller dina krav men som inte bör spridas vidare. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 14.44 (CET)
Det finns många fall där Ugglan är betydligt mer pålitlig än senare publicerade verk. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.09 (CET)
Edaen: Ja? Att något publicerats är alltså ett minimikrav, inte ett tillräckligt krav. Att det finns källor som inte är tillförlitliga är inte ett speciellt bra argument för att stökande i arkivmaterial inte skulle vara egen forskning.
andejons (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.40 (CET)
Vad skulle då tillräckliga krav vara? Publicering i Anrep brukar räcka så länge det inte finns, eller ingen letat reda på, bättre källor. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.51 (CET)
Tillräckliga krav brukar vara publicering i trovärdig källa. Om du menar att Anrep inte är trovärdig så borde han inte användas som källa. Om du menar att han är trovärdig så förstår jag inte vad han har med kyrkböckerna att göra. Och om du vill använda kyrkböckerna som facit, och bara använda Anrep som källa när de inte motsäger honom och annars gå på kyrkböckerna, så tycker jag det förhållningssättet är högst tveksamt, av flera skäl. Varför överhuvudtaget använda Anrep i sådana fall? Varför inte Elgenstierna och SBL?
andejons (diskussion) 2 mars 2017 kl. 22.14 (CET)

Angående efterlysningen av tidigare diskussioner: här är en från januari 2016 som jag avläser som övervägande positivt ställd till att kunna använda arkivmaterial som källor för hårddata. /FredrikT (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.10 (CET)

Och här är ytterligare en diskussion från så sent som i höstas. /FredrikT (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.16 (CET)
Jag ställde frågan i höstas och uppfatta svaret positivt. Jag har i min personliga backlog att ta fram ett förslag till en mall och hur man skall lägga in en referens till kyrkböcker i WikiData. Har just nu fastnat i Kyrkogårdar och koppla Svensk Biografiskt lexikon till Wikidata - Salgo60 (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.34 (CET)
Skulle det vara möjligt för dig att ta fram en första prototyp som kan prövas på försök? Jag tror att det viktigaste att börja med vore doplängd (a.k.a. födelsebok)?
(För säkerhets skull: Jag arbetade med kodning, som programmerare, i min ungdom. Men jag tror aldrig att jag var särskilt duktig. Och numera är jag det definitivt inte. Därför vore det idiotiskt av mig att påbörja en sådan sak – oavsett om det handlar om Lua eller inte.) /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 19.52 (CET)
Förhoppningsvis är vi överens om att länkning till kyrkoböcker är att föredra, jämfört med länkning till myheritage.com, vars kvalitet är mycket skiftande. Se exempelvis Christina Brodersonia. /Johan M. Olofsson (diskussion) 9 mars 2017 kl. 18.21 (CET)

OT vi borde även ha en mall för NAD Nationella Arkiv Databasen såg att sökfrågor använts på Statens_normalskola#cite_note-3 vilket känns mindre bra. Bättre vore använda SE/SSA/1380 jag skall kolla med Riksarkivet hur dom tänker med länkar - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 10.43 (CET)

Förslag finns att åtkomst till kyrkböcker föreslås bli avgiftsfritt se Regeringen inleder arbete med avgiftsfri släktforskning. Antar om det blir fallet så blir var och hur man länkar enklare - Salgo60 (diskussion) 28 mars 2017 kl. 01.37 (CEST)

Autopatrullerade?[redigera | redigera wikitext]

Appropå detta, behöver vi användargruppen Autopatrullera? Själv tycker jag att det vore bra då det finns många duktiga användare som av olika skäl inte vill bli tillbakarullare. Mvh Luriflax (diskussion)

Instämmer. Skottniss (diskussion) 11 mars 2017 kl. 06.28 (CET)
Jag är också positiv. Men tycker att gruppen skall kallas för Autopatrullerade eller något sådant. Deras alster blir ju automatiskt patrullerade, de har ingen aktiv roll i patrulleringen av nya sidor.--MagnusA 11 mars 2017 kl. 09.17 (CET)
en:Special:ListGroupRights kallar gruppen "Automatiska granskare". Det låter direkt missvisande! -- Innocent bystander (diskussion) 11 mars 2017 kl. 11.33 (CET)
Håller med om att gruppen behövs. Jag antar att vi enkelt kan ändra hur mjukvaran benämner den till något passande. /NH 11 mars 2017 kl. 13.15 (CET)
Finns den vita listan inte kvar? I så fall stöder jag förslaget. MagnusA:s namnförslag låter bra i mina öron. Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2017 kl. 13.21 (CET)
Som tostarpadius. Adville (diskussion) 11 mars 2017 kl. 14.25 (CET)
Det vore bra att införa. Det finns flera användare som borde hamna i den gruppen.--Historiker (diskussion) 11 mars 2017 kl. 18.37 (CET)

Är vi överens om att

  1. Ta bort rättigheten autopatrol för tillbakarullare, och
  2. skapa en ny grupp med rättigheten autopatrol?

Jag kan bara se att punkt 2 har diskuterats, varför jag önskar förtydligande. Om ingen motsätter sig detta kan jag ta på mig att ta upp saken på Phabricator. Nirmos (diskussion) 13 mars 2017 kl. 14.20 (CET)

Nej, den första punkten finns ingen anledning att genomföra. Administratörer och tillbakarullare bör alltjämt bli autopatrullerade. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2017 kl. 14.23 (CET)
Punkt 1 tänkte jag också ta upp först när det verkar klart att överhuvudtaget införa gruppen. Jag tycker att autopatrol kan tas bort från tillbakarullargruppen då det är två helt olika roller. Den fanns där som en "nödlösning" när vi inte har någon särskild autopatrol-grupp. Vidare kanske det skall sägas explicit att det är administratörer som kan lägga till och ta bort användare ur denna nya grupp (liksom för tillbakarullare idag). --MagnusA 13 mars 2017 kl. 14.27 (CET)
Det som diskuterats är punkt 2, och det finns det konsensus för. Punkt 1 är en separat fråga. /NH 13 mars 2017 kl. 14.37 (CET)
Instämmer, vad gruppen ska heta har vi också diskuterat. "Autopatrullerade" är ett gott val där, men det är absolut inget jag ser ngn poäng att bråka om. -- Innocent bystander (diskussion) 13 mars 2017 kl. 17.52 (CET)
Mitt förslag är att en grupp skapas som heter "Autopatrullerade" och att användare i gruppen heter "Autopatrullerad". Att ändra gruppen "Tillbakarullare" ser jag inget behov av, har man förtroendet att rulla tillbaka är man rimligtvis betrodd att patrullera. Mvh Luriflax (diskussion) 18 mars 2017 kl. 08.12 (CET)

Det vore lite synd om det här rann ut i sanden. Förslaget gäller alltså (enbart) att skapa en användargrupp sådan att när en medlem ur gruppen skapar en ny sida så "patrulleras" den automatiskt. Åtta användare har uttryckt sitt stöd för detta (nio om man även räknar Nirmos), och ingen har motsatt sig det. Det borde tolkas som klar konsensus för förslaget. För att det ska kunna genomföras måste man göra en begäran på "Phabricator", där man tyvärr måste uppge sin epostadress (vilket jag själv inte vill). Hur gruppen och dess medlemmar ska benämnas behöver egentligen inte tas upp i begäran, för det styrs av vissa systemmeddelanden som vi själva kan ändra, lokalt på sv.wikipedia eller på Translatewiki. /NH 22 mars 2017 kl. 18.16 (CET)

Tack vare Användare:Skottniss är detta nu genomfört. Tack! /NH 28 mars 2017 kl. 12.06 (CEST)

Har ni verkligen tänkt igenom vad ni gör när ni ändrar namn på en grupp på translatewiki? Nirmos (diskussion) 29 mars 2017 kl. 14.31 (CEST)

Nej, det är inte självklart att ett sådant namnbyte görs bäst på Translatewiki. -- Innocent bystander (diskussion) 29 mars 2017 kl. 15.04 (CEST)
Såvitt jag kan se så står det på engelska autopatrolled. Sen hur det för länge sedan har blivit Autopatrullerare på svenska förstår jag inte.--MagnusA 29 mars 2017 kl. 17.56 (CEST)
Nej, på engelska är namnet på gruppen "Autopatrollers", och en medlem i gruppen heter "autopatroller". Den svenska versionen på translatewiki ska vara en så bra översättning som möjligt till det engelska originalet. Vill vi ha versioner som inte är en direkt översättning, ska det istället läggas in i MediaWiki-namnrymden här på svwiki. Boⅳⅰᴇ (🖉) 29 mars 2017 kl. 21.11 (CEST)
Hur grupperna betraktas på olika projekt kan se olika ut. Vi har här valt att se dem som passiva.
  • 29 mars 2017 kl. 17.43 MagnusA (Diskussion | Bidrag) markerade automatiskt versionen 39439745 av sidan Neger (hudfärg) som patrullerad
  • 29 mars 2017 kl. 21.14 Yger (Diskussion | Bidrag) markerade versionen 39440395 av sidan Nils Sahlin (kyrkomålare) som patrullerad
Jag vet inte om jag tycker det är självklart även på andra projekt. På sv.Wikisource har nu "Autopatrullerade" verktyg som inte bara är passiva, tex suppressredirect, reupload och upload. Det är inget passivt alls med dessa tre rättigheter. -- Innocent bystander (diskussion) 29 mars 2017 kl. 21.22 (CEST)

Wikipedia-dagen 2017[redigera | redigera wikitext]

Hej!

När Wikimedia Sverige vann Sociala medier-priset 2017 i höstas beslutades, efter att gemenskapen här hade kommit med inspel, att prispengarna skulle användas för att arrangera "Wikipedia-dagen 2017" (tanken är att det ska bli ett årligen återkommande evenemang). Dagen kommer att sammanfalla med årsmötet den 22 april. Förmiddagen kommer att ägnas åt föreningens årsmöte, och eftermiddagen åt föreläsningar och panelsamtal om falska nyheter, faktaresistens och källkritik på internet. Tema-namnet är "Wikipedia som motgift", och bland annat kommer Jack Werner, Elza Dunkels (som moderator), medgrundaren till en:De Correspondent och Katarina Areskoug Mascarenhas medverka. Mer information går att hitta i Facebook-eventet eller på Wikimedia Sveriges wiki. Det finns även listat på Wiki-träffar.

Varmt välkomna! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 14 mars 2017 kl. 11.52 (CET)

Kul, men är ni säkra på att ni vill använda termen motgift med tanke på den nynazistiska webbsidan med samma namn? /Grillo (diskussion) 14 mars 2017 kl. 18.43 (CET)
Låt inte dem få monopol på ordet. Motgift är betydligt äldre och viktigare som begrepp än någon webbplats.//Hannibal (diskussion) 14 mars 2017 kl. 18.51 (CET)
Trevlig nyhet detta med Wikipediadagen! En olycklig omständighet kring namnet kan ju vara att det kommer ge den nynazistiska sidan uppmärksamhet, och kommer Wikipedia arbeta med detta namn frekvent (ifall man inte ska låta extremhögern ta monopol på ordet)? Jag är dock inte speciellt orolig egentligen. Jag hoppas bara inte det ger Motgift uppmärksamhet eller att Wikipediadagen kommer missförstås i ljuset av just Motgift. dnm (d | b) 14 mars 2017 kl. 19.05 (CET)
Hej! Roligt med positivt gensvar! Apropå namnet så tror jag att risken för sammanblandning är minimal. Vi marknadsför dessutom evenemanget under namnet "Wikipedia-dagen", så det är det som kommer att användas mest i marknadsföringssammanhang. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 20 mars 2017 kl. 09.53 (CET)

Vad vill vi skapa eller åstadkomma tillsammans under de kommande 15 åren?[redigera | redigera wikitext]

Genväg till detta avsnitt: Wikipedia:Strategi 2030

Under de gångna 15 åren har wikimedianer arbetat tillsammans för att bygga upp den största fria kunskapsresursen i mänsklighetens historia. Under denna tid har vi vuxit från en liten grupp av redigerare till ett omfattande nätverk av redigerare, utvecklare, föreningar, läsare, donatorer och partners. Idag är vi mer än ett antal webbplatser. Vi är en rörelse präglad av genomtänkta värderingar och av den kraftfulla visionen att sammanställa all kunskap för alla människor.

Det hålls just nu en rörelseomfattande diskussion för att definiera Wikimedias framtida roll i världen och utveckla en strategi, i samråd, för att nå dit. Du är varmt välkommen att delta i samrådet.

Steg 1: Läs gärna det här innan du börjar

Dialog-information on.svg

Strategi-genomgång

Detta dokument ger en första överblick över eventuella problem som kan uppstå under de olika samtalen om strategin för vår rörelse och framtiden. Det kommer att uppdateras och förbättras när det dyker upp ny information och diskussioner kring forskning. Här kan du ta reda på mer om:

  • Kommande befolkningsutveckling, utbildning och teknik
  • Vår rörelse och ekosystemet: vilka är vi idag
  • Varför vi utvecklas som en rörelse (trender i bidrag, innehåll och läsare)

Steg 2: Låt oss diskutera vår framtid

Den stora fråga

Målet vi har som rörelse är att identifiera en riktning som passar och inspirerar oss alla på vår väg mot 2030. Det kommer att hjälpa oss att bättre organisera och prioritera våra aktiviteter för hela rörelsen. Målet bör vara tillräckligt flexibelt så att det kan fortsätta gälla för en lång tid framåt.

Den stora frågan som vi söker ett svar för är:

Vad vill vi skapa eller åstadkomma tillsammans under de kommande 15 åren?

Diskussion om 15-årsmålet[redigera | redigera wikitext]

Hjälp gärna till att svara på denna stora fråga! --Jonatan Svensson Glad (WMF) (diskussion) 15 mars 2017 kl. 16.20 (CET)

Jag ser inget behov av ett nytt gemensamt mål utan anser att det räcker att vi fortsätter som hittills. Uppslagsverket utvecklas bäst när det sker spontant, genom frivilliga insatser. Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2017 kl. 16.53 (CET)
En anledning till varför det kan vara bra att ha gemensamma mål över alla wikiprojekt (Wikipedia, Commons, Wikidata, etc.) kan vara så att lokala avdelningar (chapters), användargrupper, partners och WMF kan fokusera sitt arbete mot dessa mål, eller starta nya projekt för att bidra mot dessa mål. Vi kan vilja t.ex. att Wikipedia ska finna på alla språk som talas i världen, eller att alla i världen ska ha tillgång till våra hemsidor och kunskap, etc. Läs gärna Vanliga frågor § Hur kommer detta att påverka mig? Jonatan Svensson Glad (WMF) (diskussion) 15 mars 2017 kl. 18.45 (CET)
Språkversionerna är självständiga och bör vara det även framdeles. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 07.14 (CET)

Ett uppslagsverk som är tillförlitlig, komplett i sina ämnessortimnet och fullt ut samutnyttjar kraften i alla språkversionerna.Yger (diskussion) 15 mars 2017 kl. 19.09 (CET)

Ja, jag tycker just ordet tillförlitlighet är extra viktigt. Jag tycker vi ska fästa stor, och ökad, vikt vid trovärdigheten i allt som vi tillför Wikipedia framöver. Ett gemensamt mål tycker jag kan vara att försöka ge Wikipeda en status som är jämförbar med NE. När det blir rumsrent att i offentligt sammanhang hänvisa till Wikipedia som en trovärdig källa så har vi nått långt. På 15 år tror jag det är möjligt. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 15 mars 2017 kl. 19.41 (CET)
Tillförlitligheten har växt över åren, men måste alltjämt vara ett viktigt mål, för det är alltjämt lång väg att vandra. Att integrera wikierna med varandra, både de olika projekten och de många språkversionerna, känns också viktigt. Det ligger en oerhörd kraft i kunna läsa en artikel på flera olika språk och på det sättet både få bättre koll på informationen, men också perspektivbyten. Däremot ser jag inte det som viktigt med wiki på alla språk, eftersom ett antal av dessa är på väg att dö ut och inte lär gå att blåsa liv i bara för att man startar språket i en Wikipedia. Se bara på flera senkomna försök de senaste åren. Vad gäler status kan jag på flera sätt tycka att Wp har glidit förbi NE, och på andra sätt ännu har en bra bit kvar. Jag tror därför man ska sätta målet högre än en status jämförd med NE. SMirC-beam.svgDeryni (diskussion) 15 mars 2017 kl. 20.22 (CET)
Jag håller helt och hållet med Bairuilong, att öka tillförlitligheten till en genomgående stabil nivå måste vara det viktigaste. En avgörande skillnad mellan NE och Wikipedia är att NE är en godtagbar källa. /Ascilto (diskussion) 15 mars 2017 kl. 20.33 (CET)
Jag delar inte uppfattningen att vi glidit förbi NE. Allt beror givetvis på hur man ser det. Ja, vi har fler artiklar än NE. Inom begränsade områden är vi också bättre. Men våra artiklar är generellt sett mycket sämre disponerade än NE:s. Vissa är tydligt vinklade, andra till och från nedklottrade. Även om det kanske är förhållandevis få så måste det ju ändå vägas in. Sedan är vår mängd artiklar inte jämförbara. Vi har till exempel väldigt många artikar om nazistiska krigförbrytare. Mängder med statister i svenska filmer, väldigt många artiklar om svenska sjöar (sällan med något om historia eller hur de ser ut men ganska mycket data om vattenkvalitet och förekommande fisk), amerikanska senatorer med mera. Däremellan dock stora luckor. Jag har tidigare tagit exemplet att olika länders litteratur ofta saknas eller är ganska bristfälliga. Upptäckte nyligen att länders geologi är ett annat stort bristområde, inte ens artikeln om Sverige hade tidigare inte ens något sådant avsnitt eller någon länk till en artikel om ämnet. Över huvud taget har jag sett att geografiavsnitten i artiklar om olika länder är väldigt dåliga. Vanligen innehåller de bara listor över stora städer eller regioner. Inget om landets form, natur osv. Väldigt många artiklar om breda och viktiga ämnen blir ofta bara "namedropping" och listor till "se även" eller länkar till andra artiklar. Oftast är sådana ämnen som borde vara de viktigaste de sämsta, just för att de ofta är svåra att skriva för att de kräver att man lägger fram den viktiga och centrala informationen på ett sätt om inte får den att drunkna i detaljer. Det är ju svårt när det är mängder med kockar med i soppan.
NE kommer troligen att förlora i alla fall - eftersom de måste betala sina redigerare och måste ta betalt av sina prenumeranter - och det finns för få som är beredd att betala den extra kostnaden större tillförlitlighet. Handlar det om ämnen som hamnat utanför NE:s 500.000 artiklar eller vill ha längre artiklar än det som står där så kommer man ju ändå att få lov att hitta andra källor.
Men nog om NE, det här skulle handla om wikipedia. Till viss mån tror jag att problemen är ett något ofrånkomligt kopplat till själva wikipediaprojektet. Men kanske skulle en satsning på en grupp artiklar, förslagsvis 50.000 mer centrala vara en god idé. Kring basartiklarna har ju tidigare funnits ett projekt, jag vet inte hur livskraftigt det fortfarande är. Även om det givetvis är viktigt att få de artiklarna i bra skick är ju 1.000 artiklar ganska lite, ett uppslagsverk med tusen artiklar skulle i allmänhet ses som ganska futtigt. Det vore ju bra om en lite större grupp särskilt viktiga ämnen kunde ha en bra struktur. Kanske kunde man ge sig på en del av artiklarna som samarbeten med skolor eller universitet där det kanske finns kompetens och synpunkter kring vilken information som kan ses som den viktigaste. Annars tror jag väl att alla artiklarna med tiden ändå sakta kommer att bli bättre. Sedan får vi se hur lång tid det tar. Kanske kan vi klara det på 15 år. Det handlar ju då om i vilken grad vi lyckas värva nya skribenter. Med ökade krav på artiklarna blir också kraven på skribenterna och att de skall kunna klara av att åstadkomma vettiga resultat ganska snart efter sina första redigeringar allt större. Troligen kommer det att innebära att färre nya stabila redigerare tillkommer.FBQ (diskussion) 15 mars 2017 kl. 22.35 (CET)
Den dammiga statusen på wp:Basartiklar blev jag varse när jag arrangerade Wikipedia:Veckans tävling/Basartiklar december 2016 härförleden. Basartiklar, och oftast bra sådana, är vad NE oftast lyckas få till. Wikipedia är på den fronten mer än lovligt ojämn.--Paracel63 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 18.56 (CET)
Skall bara för säkerhets skull påpeka att jag inte var ute efter att peka ut någon särskild användares intresseområden. Det handlade bara om att försöka belysa svagheterna i att jämföra antalet artiklar på en wiki där var och en kan skriva om det den helst vill och ett uppslagsverk där en redaktion valt ut antalet artiklar utifrån deras vikt och ett planerat omfång på verket.FBQ (diskussion) 15 mars 2017 kl. 23.12 (CET)
Eftersom det är längesedan jag prenumererade på Nationalencyklopedin har jag svårt att bedöma hur den ser ut idag. Men jag upplever att vi har betydligt bättre täckning. Jag blev besviken på pappersversionen när den kom därför att man lagt så mycket historiskt material åt sidan. Där har man knappast blivit bättre. Jag ser heller inget generellt problem med tillförlitligheten och upplever det som att man numera i alla sammanhang kan konsultera Wikipedia utan att skämmas. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 07.19 (CET)
Täckning är en sak. Vi har fler artiklar i fler områden, och inom områden som idrott, asteroider, underhållning och adeln i Sverige är vi överlägsna. Men det är trots allt nischer, det inkluderar inte majoriteten av basartiklar. Jag vill gärna se till så just basartiklarna och de mer övergripande artiklarna blir betydligt bättre och mer heltäckande under de närmaste 15 åren. Då tror jag våra läsare lättare kan se oss som en ersättare till NE.--Paracel63 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 19.02 (CET)
Jag hör ytterst sällan: "Jag läste i Nationalencyklopedin på nätet". Däremot hör jag ofta: "Jag läste på Wikipedia". Numera sägs det sällan med en förringande biton. Förtroendet är redan grundmurat i vida kretsar. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 21.20 (CET)
Där har du givetvis en poäng Tostarpadius, och jag upplevde samma sak. Men ugglan finns ju idag fritt via tillgänglig via runeberg, så rimligen bör ju wikipedia även kunna ge något mer än bara kopior av de artiklarna.FBQ (diskussion) 16 mars 2017 kl. 09.29 (CET)
Vi har mycket sällan kopior. Vi har uppdaterade artiklar som har Ugglan som en viktig källa. Det går inte att jämföra med Runebergs versioner, som varken tar hänsyn till senare utvecklig eller är wikifierade i andra avseenden. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.49 (CET)
Jag skall inte gå i hårklyverier om det - många artiklar är uppdaterade och utvecklade. Numera finns ju i och för sig även SBL fritt tillgängligt över nätet. Men nu kan vi väl säga att biografier är inte wikipedias stora svaghet. Särskilt inte över svenskar. Finns det svagheter så är det då främst biografier över personer som blivit kända efter 1930 och då utländska personer.FBQ (diskussion) 16 mars 2017 kl. 17.13 (CET)

Tja, jag har väl sagt vad jag vill ha sagt under den engelska rubriken ovan. Strategier, Visioner, blablabla, är det någon som vågat sig på att definiera var vi är nu? Och då menar jag INTE svwp eller wikipedia, något frågan inte gällde. -- Innocent bystander (diskussion) 15 mars 2017 kl. 20.49 (CET)

Ja, du har rätt att vi behöver alla perspektiv och typer av människor att delta i detta - det är det enda sättet vi kan få nya idéer, eller bestämma hur och var att fokusera på befintliga idéer. Du kan föreslå konkreta idéer om hur du tror att projekten kommer att se ut 2030, förklara varför du tycker att vi bör sträva efter dessa mål, och föreslå sätt att vi (eller delar av rörelsen) kunde arbeta för att komma dit. T.ex. om du tycker att "den enskilt viktigaste saken vi kan göra tillsammans under de kommande 15 åren, är att skapa bättre samarbeten med allierade grupper, liksom de andra fria kunskapsprojekt, och att fokusera mer energi i den riktningen skulle hjälpa oss att undvika åter uppfinna hjulet", förklara (och eloborera) på det. Om du tycker att vi bör fokusera på att göra våra projekt mer användbar i utbildningssyften (både i klassrum, och för de självständiga studerande), förklara gärna det. Om du först vill definiera vad vi är just nu, för att vi sedan kunna sikta framåt från det, gör gärna det!
Vi måste ta ett språng i tro, men med tanke på principen om god tro, som är i centrum för vårt arbete, tror jag inte att åtaganden som kommer att visas som ett resultat av denna process inte kommer att respekteras. Jonatan Svensson Glad (WMF) (diskussion) 15 mars 2017 kl. 21.31 (CET)
Den tekniska miljön om 15 år känns meningslös att försöka sia om.
Min bild är att jag vill se en kontrast emot det sociala Internet. (Titta på min rumpa/barn/katt/lunch.) Till det hör att få bort prestationshetsen. (Mitt användarnamn finns i historiken till många bra artiklar.) Avidentifiera användarna är dock nog inte rätt väg att gå idag, med tanke på umgänges-miljön på nätet i stort. Det gäller att fokusera på innehållet, inte historiken eller bevakningslistorna. Nyckelordet här blir hur vi definierar "fri". Wikidata har redan avskaffat licensen. Är nästa steg att avskaffa historiken?
Jag skulle också vilja ta diskussionen om projekten ryms bäst i WMF-familjen eller någon annanstans. Och hur skulle en sådan någon annanstans kunna se ut? Alphabet är i ina ögon inte alls lösningen där. Biblioteksvärlden är där betydligt intressantare! Många av våra projekt, inklusive svwp, börjar sakta bli en integrerad del av denna. Våra artiklar blir idag katalogiserade på samma sätt som böckerna och författarna i ett bibliotek. -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 09.42 (CET)
Att avskaffa historiken vore ännu ett bidrag till den historielöshet som vår tid lider av. Även om vi alla har drivkraften att bidra till att göra uppslagsverket bättre behövs andra sporrar. För vissa av oss är det tävlingar som ger rosetter, för andra att ha skapat många artiklar. Det vore ytterst olyckligt om den senare försvann. Visst skulle vi behöva mindre av prestationshets i vår värld, men så länge den är självvald utgör den inget problem. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 10.09 (CET)
Jag pratar inte om att ta bort versionshanteringen. Den behövs nog. Men jag ser nog gärna att användarnamnen tas bort från den. Tetrahydrocannabinol är också ofta en självvalt sätt att få en kick, men det ger på sikt inget annat än problem för samhället. -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.18 (CET)
En dystopi. Att jämföra glädjen över att kunna följa sina många bidrag med en drog känns inte särskilt seriöst. Ett sådant projekt har jag ingen lust att vara någon del av. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.49 (CET)
Problemet är att det ger projekten en riktigt stor björntjänst på köpet. Ska kunskapen i Wikipedia och Wikimedia överleva öht måste den fjärma sig från användarna. Det har Wikidata redan börjat göra. Det har sina praktiska nackdelar ibland, men fördelarna överväger. -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 19.17 (CET)
Det är av oerhört stor vikt att kunna se vem som skrivit vad, framförallt är det ett av de viktigaste källkritiska verktygen. /Ascilto (diskussion) 16 mars 2017 kl. 19.26 (CET)
Fjärma projektet från användarna? Det är en bisarr idé. Då kommer vi aldrig att kunna rekrytera fler aktiva. Vi kommer tvärtom att skrämma iväg merparten av dem vi har. Jag kan glädja mig över mina insatser på Wikidata också. Vore det inte fallet skulle jag tvärt upphöra att lägga in objekt där. Att kunna se sin egen bidragshistorik och efterhand förbättra de objekt man skapat är A och O. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 21.20 (CET)
Är det ens nödvändigt att rekrytera om femton år? Innehåll till Internet skapas hela tiden, det behöver man inte skapa ett konto på Wikimedia för att göra. På Wikisource har det ifrågasatts om vi behöver skapa dubbletter på sådant som finns på Runeberg och liknande. Vad är det som säger att Wikimedia (om 15 år) behöver ha encyklopediska artiklar i ämnen om det redan finns andra alternativ? Nu är jag djävulens advokat. Den nyansen behövs här! Varför ska vi egentligen på svwp ha artiklar i ämnen där det redan finns dugliga artiklar i SBL och Ugglan? Vad är det som säger att de argument du kan föra fram för detta nu, är relevanta om 15 år? -- Innocent bystander (diskussion) 17 mars 2017 kl. 16.30 (CET)
Fördelen med wikipedia blir ju att man inte måste själv gå till Ugglan, sedan till SBL, sedan vidare till nästa verk utan kan få en sammanställning av den viktigaste informationen. Visst går det att googla, men det riskerar ju att ge en rad irrelevanta träffar och man i stället hamnar på "Huberts historiesida" som kan ha en hel del obskyr information som är svår att upptäcka. SBL hamnar ofta ganska långt ned i sökträffarna. Kanske finns det om 15 år bättre sökmotorer som gör att det finns sätt att vaska fram tillförlitlig och fri information som skulle göra wikipedia överflödigt, men jag tror faktiskt inte det. Förutom den förbättring av sökmotorerna som då skulle behövas skulle det också krävas att mängden fri högkvalitativ information ökar. Om så sker skulle det ju ställa andra krav få wikipedia att strukturera sin information, och att presentera informationen som annars gick att hitta i 150 olika biografier på ett bra sammanfattande sätt. Men visst, möjligheten finns ju också att något annat projekt med en profil liknande wikipedias men med ett annat upplägg tar över wikipedias roll, särskilt om aktiviteten skulle sjunka. Materialet är ju fritt så det går ju att återanvända om man skulle ha intresse av det. Jag har dock svårt att se att det skulle kunna gå så fort som inom 15 år.FBQ (diskussion) 17 mars 2017 kl. 23.21 (CET)
Ett Wikipedia som saknar artiklar som finns i andra uppslagsverk ser jag i sig som en dystopi. Det viktiga för mig är att få själva encyklopedien så heltäckande som möjligt, så att vi slipper interna rödlänkar. Jag skiter rent ut sagt i systerprojekten i de sammanhangen. Att Wikisource kan avstå från det som redan finns i Projekt Runeberg ser jag som en självklarhet. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2017 kl. 23.47 (CET)
Att det redan nu förekommer katalogiseringar av varje artikel i Wikipedia, SBL, NE, Ugglan med många många flera, gör att jag tror det inte alls tar så lång tid som 15 år. Det når såsmåningom Wikia, Seriewikin med många flera, om det inte redan gjort det. Och Wikipedia kan idag inte alls mäta sig med Wikia inom vissa nischer. Jag tror varken sökmotorerna eller maskinöversättningarna kommit så långt på 15 år. Utvecklingen av befintlig teknik tenderar ta mycket längre tid än vad de flesta kan föreställa sig. Utvecklingen av helt ny teknik brukar däremot övergå våra vildaste fantasier. -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 08.46 (CET)
Det där får den som vill roa sig med. Jag utgår ifrån att det finns en gemenskap på själva Wikipedia som håller fast vid koden och vidareutvecklar det vi har med befintlig teknik. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2017 kl. 09.23 (CET)

Jag skulle vilja se fler sänkta trösklar. Göra det enklare för människor som har kunskaper och skulle vilja bidra men skräms bort eftersom de tror att det skall vara så svårt. Tekniskt (bättre verktyg), socialt (om vi lär oss att ta bättre hand om nykomlingar, eller får verktyg för att enklare göra det) och så vidare. Ett lite mer välkomnande Wikipedia, utan att därför sänka murarna för vandaler, klottrare och POV-pushare. /Julle (disk.) 16 mars 2017 kl. 00.32 (CET)

Wikipedia är levande och har en fantastisk ämnesbredd. Det ska vi vara stolta över. Det visar att det går att åstadkomma mycket med gemensamma krafter. Tyvärr är Wikipedia på väg i fel riktning och jag upplever att tilltron minskar. Egenintressen blir allt starkare och allt fler blundar för riktlinjerna i allt högre utsträckning. Många talar om att höja kvalitén. Det låter utmärkt, men kan definieras väldigt olika. För att höja den generella kvalitén behöver vi höja lägstanivån och få bort fördomar. Man höjer den exempelvis inte genom att begränsa urvalet av källor. Tvärtom, eftersom det slår hårt mot många ämnen med begränsad källtillgång. Det skulle alltså kunna förstöra mycket av det som gör Wikipedia unikt, exempelvis ämnesbredden och att det lockar många olika målgrupper både som läsare och bidragsgivare.
Man höjer inte heller standarden genom att några enstaka användare utser favoritartiklar (som redan är genomarbetade och populära artiklar) åt resten och ger dessa artiklar företräde. Tvärtom behöver vi starkare insatser för artiklar i störst behov. Jag talar om vissa ämnen med låg aktivitet bland rutinerade användare, allmänt bortglömda artiklar och artiklar med åtgärdsbehov. Det handlar om att höja statusen för artiklarna, uppmärksamma artiklarna och skapa ett engagemang för att förbättra artiklarna. Istället för ett fokus på att skapa många artiklar, vara bättre än någon annan och att passera nästa miljongräns borde det läggas mer på att exempelvis skapa artiklar som varit efterfrågade länge och som minskar rödlänkar. Det som Julle tar upp är också viktigt. Att alla ska känna sig välkomna och fler ska vilja stanna kvar och bidra. Sudda ut vi-och-dem-känslan. Det är nybörjarna som är framtiden här, som ska ta över och i sin tur ta hand om kommande nybörjare. Det här är inte bara viktigt just nu, utan hela tiden. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 16 mars 2017 kl. 02.27 (CET)
Det finns inget fokus på att skapa många artiklar. Det läggs ner ett enormt arbete på att för att förbättra artiklarna, där över ett dussin av oss arbetar med det systematiskt. Samma gäller artiklar med åtgärdsbehov, vi arbetar mycket med det och är framgångsrika, i de flesta åtsgärdskategorierna betas gamla synder av systematiskt.Yger (diskussion) 16 mars 2017 kl. 07.12 (CET)
@Yger:Jag håller inte med dig. Jag har sett positiva diskussioner och inlägg om miljongränser, jubileum och robotskapade artiklar. Vi behöver satsa på kvalitet istället för kvantitet. Syftet är inte att kritisera riktat förbättringsarbete, men effekten märks inte av mycket i artikelsamlingen. Jag stöter ständigt på bortglömda eller ratade artiklar. Totalt rör det sig om uppemot hundratusentals artiklar. Jag har sett kvalitetsmätningen och siffrorna är långt ifrån noll i alla kategorier. Lägg sedan till att många av dessa artiklar saknar åtgärdsmallar och därför inte syns i statistiken. Ett dussin låter väldigt lite i förhållande till artikelmängden. Jämför det med hur många som engagerar sig i populära artiklar. Jag talar inte om att anstränga sig för att minska eller nolla bristerna i en kategori tillfälligt, utan att hålla det lågt över lag och kontinuerligt och utan att några enstaka användare sliter ihjäl sig. Det är dessutom fördelaktigt att det är flera som redigerar en artikel och inte samma användare varje gång. För populära och positivt uppmärksammade artiklar sker uppdateringar och förbättringar naturligt i takt med att många läser artikeln, bevakar den och har ett intresse i ämnet även utanför projekt. Artiklarna behöver få synas och den personliga inställningen till artiklarna behöver bli mer positiv. Först då har artiklarna möjlighet att utvecklas lika mycket som övriga. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 18 mars 2017 kl. 16.04 (CET)

Min förhoppning är att all fakta kan beläggas med en eller flera källor med stor trovärdighet. Tycker kopplingen med WikiData känns spännande och försöker förstå vad WikiCite innebär. Detta plus att information i Wikipedia/Wikidata blir maskinläsbar tror jag öppnar många spännande möjligheter - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 11.14 (CET)

Spännande att tänka i dessa banor. Men nu ska jag svära i kyrkan. Ett sätt att fundera över framtiden är att försöka titta tillbaka lika lång tid, och se vad som har förändrats. 2002: Inga smarta telefoner. Inga paddor. Inga streamingtjänster, varken i ljud eller bild. Inget YouTube. Inget Twitter. Inget Facebook. Inget Google. Internetbankerna föds just åren kring år 2000 men vi har inga mobila ID. Osv... Min fråga blir därför - finns Wikipedia överhuvudtaget om 15 år, i den form som vi känner det idag? Med största säkerhet: Nej, i alla fall om WP/Wikimedia inte håller sig ajour och anpassar sig till den utveckling som även fortsättningsvis kommer att rulla på i en mängd olika riktningar.
För nyckelfrågan för alla aktörer - även detta hobbydrivna uppslagsverk - är: Vad gör ni för nytta och vad skapar ni för värden, när mycket av det som kännetecknar er kan åstadkommas och säkras på annat sätt? Kommer vi att skilja på "uppslagsverk" och andra sammanställningar av information? Denna fråga - den övergripande utvecklingen och olika verksamheters plats i den - har oerhört stor betydelse, både för samhället som helhet och för de olika aktörer som ideellt (som WP) eller kommersiellt ägnar sig åt att sammanställa och presentera information - vilket blir just deras bidrag till helheten? Jag tror det kommer att dyka upp helt nya "intelligenta" lagrings-, sök- och bearbetningsfunktioner och tjänster kommer att sammanställa encyklopediskt presenterat innehåll av god kvalitet och som bygger på en mängd olika sammanvägda källor. Möjligheten att skräddarsy och avgränsa individuellt vald information från Öppna databaser, en utveckling av sökalgoritmer och rutiner, ökad bandbredd i kommunikationen o s v kommer att ställa mycket av det som vi känner till idag på ända.
Så - som svar på frågan "Vad vill vi skapa eller åstadkomma tillsammans under de kommande 15 åren": Jag tror jag att Wikipedia/Wikimedias enda möjlighet att överleva i det långa perspektivet är att redan nu vara mycket aktiv i den tekniska utvecklingen, arbeta med nya och bättre lagrings- och sökfunktioner, samt vara tydlig (och ständigt omprövande) i verksamheten. Men jag tror egentligen inte att det räcker. WP blir kanske som mjölkpallarna och faxarna - oerhört viktiga för att klara vissa grundläggande samhällsfunktioner under en begränsad tid, men ganska hopplöst överspelade när den mänskliga utvecklingsivern har skapat nya och mer effektiva alternativ. Lindansaren (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.04 (CET)
Vilket väl vore okej om det som komme efter oss bättre tjänar vårt syfte. Jag tror inte heller Wikipedia är för evigheten, och just därför önskar jag att jag såg någonting som kändes rimligt att det skulle ta vår plats. Det gör jag inte. /Julle (disk.) 16 mars 2017 kl. 15.42 (CET)
Jag skulle aldrig ha lagt ner så många timmar här om jag inte trodde att detta kommer att läsas om hundra år (under förutsättning att världen står), precis som Ugglan läses ännu idag. Hur det är om tusen år är svårare att sia om, men med tanke på att internet gör även gammal information tillgänglig skulle det inte förvåna mig. Om uppslagsverket fryses vid en viss tidpunkt bekymrar mig mindre, även om det inte är vad jag hoppas på. De flesta av mina egna artiklar ser jag dock inget större behov av vidareutveckling av, eftersom de berör historisk tid och sällan är beroende av tolkningar. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.52 (CET)
Också jag tror att Wikipedia kommer att vara i huvudsak beständigt de kommande femton åren, även om tekniken och olika internetföreteelser och -möjligheter fortsätter att utvecklas i snabb takt. Möjligheterna med Wikidata kommer att bli alltmer integrerade i Wikipedia, där är vi ännu bara i början, ungefär där Wikipedia befann sig för femton år sedan. Den viktigaste utvecklingslinjen är den konsolidering och stabilisering när det gäller källbeläggning som flera talat om ovan. Det kommer att bli vanligare att vi källbelägger med digitaliserade verk som idag bara finns hos ett fåtal bibliotek och förhoppningsvis kommer vi att kunna integrera detta med även ekonomiskt användarvänliga tjänster. Jag tror att mycket kommer att hända på upphovsrättens område. Förhoppningsvis kommer fler att bli skickliga på att söka upp den här typen av källor som nu är utspridda på ett antal mer eller mindre obskyra tjänster. Utökad samordning kommer förhoppningsvis att ske, t.ex. inom ramen för projekt Gutenberg eller liknande. Möjligheterna är enorma. /Ascilto (diskussion) 16 mars 2017 kl. 16.06 (CET)
Jag har inte (hunnit) läsa det som skrivts. Men jag skulle vara glad om strategin verkligen innehöll "Fri Kunskap (åt alla)", och "tänka på användarna, de som söker information". Fick det en mer tydlig plats, eller bättre funktion, så skulle jag vara glad. --Janwikifoto (diskussion) 17 mars 2017 kl. 11.05 (CET)

Jag ser Wikipedia som att vi gör molekyler (begriplig basinfo) av atomer (källdata) (som i sig kan göras av andra aktörer). Och som flera skriver att med Wikidata och bra översättningverktyg kan denna molekylsoppa utvecklas till en kraftfull plattform av alla information från alla språkversioner och sådana externa databaser som IB nämner ovan. Och att även med hjälp av språköversättningsverktyg kan visa upp artiklar om alla dessa saker på all språk, dvs 20M+ uppslagsord. Och att när denna språkövergripande plattform av tillförlitligt data börjar bli verklighet om 5-10 år kan vi börja bygga vidare. Idag är det svårt får ordning på en artikel om kriget i Syrien (både alla detaljer och politiska allianser etc) speciellt på en liten version som vår. Tänk om vi kan få denna från ett ställe (wikidata+), vilket styrka borde det inte vara att kunna ge korrekt data om komplexa skeenden som sker i nutid. Och denna nisch öppnas upp när tidningar inte har råd att hålla ordning på detta utan behöver fokusera på analyser.Yger (diskussion) 17 mars 2017 kl. 16.57 (CET) Livet uppstod en gång genom att allt mer komplex molekyler växte fram i ursoppan som först bestod av enkla molekyler. Våra enkla molekyler kommer på 15 år bilda betydligt mer komplexa molekyler på vägen till att det är ren kunskap, mediaoberoende, vi kan erbjuda inte bara fakta.Yger (diskussion) 17 mars 2017 kl. 17.37 (CET)

I egenskap av någon som varit relativt aktiv på Wikipedia, och varit aktiv i på sätt och vis liknande projekt i stället en längre tid (flygsimulatorn FlightGear, dock ej så mycket med själva mjukvaran, och OpenStreetMap) har jag en del andra tankar om svenskspråkiga Wikipedia nu än jag hade då.
En egenskap hos Wikipedia jag uppskattar oerhört mycket är transparensen och den ökade trovärdigheten genom tillgången artikelhistoriken, diskussionssidor och redigerarnas användarnamn (jag saknar alla den mobila vyn). I dagens värld ser jag det som lika viktigt med den öppenheten som att artiklarna i möjligaste mån är källbelagda och redovisar när flera åsikter förekommer. Jag har helt enkelt svårt att lita på en artikel om jag inte kan se om den varit kontroversiell eller om det pågår ett redigeringskrig.
För att gå till något annat, som jag ser på med andra ögon nu än då, är att jag ännu mer har svårt för kortsiktiga ansträngningar nu än jag hade då. Framför allt vad det gäller kvantitet över kvalitet. Jag upplevde att många såg som ett större mål för tio år sedan att ha många artiklar än att ha hög kvalitet på dem. Något jag sett framför allt i gemenskapen runt FlightGear är att det ofta är mycket enklare att förbättra något som redan är välgjort än att förbättra något som är skapat i all hast med tanken att någon annan kan lyfta kvaliteten senare. En dåligt disponerad artikel kan vara mycket jobbigare att förbättra (läs "skriva om") än att förlänga en stubbe eller en orboksartikel. Kort sagt är "Rätt från mig" effektivt.
—Johan G (KJG2007 | Disk.) 24 mars 2017 kl. 11.50 (CET)

Årets nyuppladdade bild[redigera | redigera wikitext]

Årets nyuppladdade bild på svenskspråkiga Wikipedia 2016
Domnarvet kraftledning med advektionsdimma

Årets nyuppladdade bild för 2016 blev, efter en mycket jämn omröstning, Hangsnas bild av en större hackspett. Stort tack till Hangsna, förstås, men också till alla andra som laddar upp bilder som gör uppslagsverket bättre och bidrar med ytterligare förståelse av de ämnen vi skriver om. Den större hackspetten vann i hård kamp med Edaens bild på advektionsdimma. Dimman förtjänar också vårt tack och vår uppskattning. /Julle (disk.) 16 mars 2017 kl. 01.41 (CET)

Bilden visas nu på huvudsidan för cirka en vecka. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 21 mars 2017 kl. 07.45 (CET)

Dödsort församling eller stad[redigera | redigera wikitext]

Eftersom data i Wikidata nu med de nya mallarna kommer även att synas i Wikipedia ibland så undrar jag vad skall användas som Dödsort:

1) Stockholms Stad eller Klara församling, Stockholms län
2) Finns församlingar som Hovförsamlingen som anges som dödsplats men den är Icke-territoriella_församling är det ok?
Som släktforskare föredrar jag församling i vars kyrkoböcker jag kan leta vidare. Tittar vi på SBL så använder dom församling ex. Johan Gabriel Oxenstierna medans Wikipedia artikeln har Stockholms, Stad - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 12.23 (CET)
På WD har jag nu ändrat till Klara församling. Det var vad som stod i den angivna källan. -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.21 (CET)
Aldrig Svenska kyrkans församlingar för födelse eller dödsfall som inträffat efter 1 januari 2016 i alla fall. J 1982 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.31 (CET)
Det borde följa hur det beskrivs i artiklarna Födelsehemort och Dödsattest som bägge kanske bör uppdateras. Numera (2016–) är födelseplatsen = kommun. Maundwiki (diskussion) 16 mars 2017 kl. 14.29 (CET)
Det är ju valfritt - men om man gör så kan det ju vara värt att notera att församlingarna i dödboken är folkbokföringsförsamlingar. I äldre tid upptas personer vanligen i dödboken i den församling de begravdes i - även om det kan hända att de noteras i båda.FBQ (diskussion) 16 mars 2017 kl. 14.48 (CET)
Data från Wikidata syns ju bara om mallarna används (om man inte har specialfunktionen påslagen). Jag hoppas det dröjer länge innan det sker i alla biografier. Vi skriver inte för släktforskare, så jag anser alltjämt att församling är en onödig detaljeringsnivå för städer i våra artiklar. Jag plockar dock inte bort det i de fall det redan är inlagt. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.06 (CET)
F ö tillhörde Stockholms stad inte länet så länge Överståthållareämbetet fanns, så för äldre tid blir det anakronistiskt att föra Klara församling dit. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.11 (CET)
Klara församling låter bra för Johan_Gabriel_Oxenstierna då vi har en källa på det
TostarpadiusVi skriver inte för släktforskare, så jag anser alltjämt att församling är en onödig detaljeringsnivå för städer i våra artiklar.
Målet bör vara att uppgifter har källa och kan verifieras och har man då församlingen så är det enormt mycket enklare att för personer äldre än 70 år att verifiera detta i kyrkböckerna. Snyggast vore att ha 2 fält ett för dödsort och ett där man är skriven om det skiljer sig - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.59 (CET)
FBQ Jag har släktforskat ganska intensivt nu i några år och har aldrig hittat någon som dykt upp i "fel" dödsbok så det kan inte vara så vanligt. Folk var ju tvungna att ha inrikespass och byta jobb var bara speciella dagar på året så det var inte helt trivialt att förflytta sig... Tyvärr är detta med källor och kyrkböcker lite vagt ännu inom WIkipedia.... - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.59 (CET)
Jag Salgo60 känner ganska många exempel. Troligen har de varit fler då kyrkböckerna långtifrån alltid angav var personen avled om omständigheterna inte var speciella sedan är ju givetvis det vanligaste att man avlidit på sin gård. Man behövde inte inrikespass för alla resor. Om ens by hade utjordar i grannsocknen behövdes inget respass för en resa dit, inte heller när man skulle på gravöl hos sin kusin där. Dalfolk och västgötaknallar behövde inga inrikespass. För normala marknadsresor behövdes de inte heller, inte heller när man skulle utföra kronoleveranser eller leverera kronouppbörd.
Det som kallas födsel, vigsel och dödböcker är ju egentligen inte alls det. Det är dop, vigsel och begravningsböcker. I många av de äldre anges vanligen inte ens födelsedatum.FBQ (diskussion) 16 mars 2017 kl. 17.46 (CET)
Jag har alltid hör dem omtalas som "dop-" respektive "begravningsböcker". Det finns kanske olika praxis i det avseendet. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 17.50 (CET)
En uppgift att någon är född i Klara församling efter 1635 belägger ju att vederbörande är född i Stockholm. Något källproblem föreligger inte. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 16.10 (CET)
Ur Wikidata-synpunkt vet jag inte riktigt vad Stockholm är för något djur. Tätorten har vi en annan artikel för och för staden finns ytterligare en, för kommunen finns en tredje. Det är därför väldigt oklart (ur WD-perspektiv) när och till vad d:Q1754 ska användas. Påståendena i detta objekt är rena cirkusen! -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 18.45 (CET)
I det här sammanhanget struntar jag fullkomligt i Wikidata. Där får det stå hur det vill så länge det inte påverkar våra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 21.23 (CET)
Det jag kommenterat hela tiden i denna tråd är vilket värde som ska stoppas in i Wikidata. Vad vi skriver i brödtext här, det är mig ointressant! -- Innocent bystander (diskussion) 17 mars 2017 kl. 10.53 (CET)
Det är däremot det enda som i grunden intresserar mig. Wikidata ser jag som ett biprojekt. Det är bra för interwikin och auktoritetsdata, men i övrigt bör uppgifter därifrån inte synas direkt i våra artiklar (bortsett från vissa data som måste uppdateras kontinuerligt). Den grundhållningen avser jag inte att revidera. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2017 kl. 14.18 (CET)
På WD krävs en viss stringens. Att ha dött i Stockholms stad betyder att man dött i Södermanland eller Uppland. Att ha dött i Klara församling betyder att man dött i Uppland. Ibland vet vi inte och då får ett mer inexakt påstående duga. Men så var det inte detta fall. -- Innocent bystander (diskussion) 17 mars 2017 kl. 16.17 (CET)
Före 1913 tillhörde väl hela Stockholm Uppland? Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2017 kl. 23.51 (CET)
Nej, gränsen gick ursprungligen vid Palmstedts hus i Gamla stan men flyttades till det som idag är Slussen. För övrigt tycker jag att det är en anakronistism att "dödsort" är något annat än platsen där man drog sitt sista andetag. /ℇsquilo 18 mars 2017 kl. 08.40 (CET)
Må så vara. Jag tvivlar dock på att det är den gränsen Wikidata håller sig till. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2017 kl. 09.30 (CET)
Är detta skälet till att du alltid svarar i diskussionerna om Wikidata? -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 09.49 (CET)
I många fall ja. Dessutom ser jag Wikidata som ett hot mer än en möjlighet om det på sikt skall tillåtas ersätta det vi byggt upp här. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2017 kl. 10.15 (CET)
Tycker du att din strategi fungerar? -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 10.54 (CET)
Visst ja, jag sa inget om Wikidata, och då behöver du inte svara! Det finns vissa saker Wikidata är bra på. Det finns andra saker Wikipedia är bra på. Det "hot" jag anar i 15 års-diskussionen ovan är inte alls Wikidata. Det är snarare Kungliga biblioteket och deras kollegor! De kan du inte skrämma bort genom att skriva papegoj-inlägg här! -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 11.47 (CET)
Varför skulle KB:s digitaliseringar hota Wikipedia? Låt dem sköta sitt så sköter vi vårt! Jag ser dem inte som konkurrenter utan som värdefulla komplement. Att Wikisource kan komma att ha spelat ut sin roll långt före 2030 är däremot enbart glädjande. Då tar myndigheterna sitt ansvar. Tostarpadius (diskussion) 19 mars 2017 kl. 09.24 (CET)
Nej, KB digitaliseringar hotar inte Wikipedia. Det gör däremot bibliotekens katalogiseringar av inte bara böcker, utan av artiklar och författare. -- Innocent bystander (diskussion) 19 mars 2017 kl. 15.48 (CET)
Jag kan omöjligt förstå att de skulle inverka på nyttan med våra uppdaterade och wikifierade artiklar. Tvärtom underlättar de för oss, genom att vi får det enklare att hitta källor. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2017 kl. 10.28 (CET)
Det ökar tillgängligheten för dessa andra källor. Tekniken finns där ute. Det handlar bara om att kombinera ihop olika dem och ge dem mer resurser. Jag skulle säga att även dagens generation av sökmotorer är allvarligt hotade av detta! -- Innocent bystander (diskussion) 20 mars 2017 kl. 17.52 (CET)
Det vi gör genom våra artiklar är ju just att sammanställa det som finns i olika källor. Det kommer att vara lika efterfrågat om femtio år eller hundra år som nu. Det är min fulla och fasta övertygelse. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2017 kl. 18.05 (CET)
Ja, det tror jag också. Men jag tror inte Wikimedia alltid kommer att vara bäst överallt. Wikia är tex redan nu överlägset Wikipedia när jag letar info om StarTrek-romaner. Nischade siter har sina styrkor, det gäller bara att få fram det verktyg som kan välja ut den bästa platsen för respektive nisch. Komponenterna till detta verktyg finns där ute. Det behöver bara monteras ihop och komma i händerna på en ägare med resurser. -- Innocent bystander (diskussion) 20 mars 2017 kl. 18.29 (CET)
Tack för klargörandet! Jag sörjer inte om vi får färre artiklar om populärkultur och internetfenomen på sikt. Då kan vi fokusera på mer beständiga ting som historiska biografier med mera. Att sådana finns tillgängliga på svenska för människor från hela världen ser jag ett stort värde. Vi har redan ett stort antal om personer som troligen aldrig tidigare behandlats på ärans och hjältarnas språk. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2017 kl. 10.15 (CET)
Det som försöker sägas är att alla dessa samlingar med fri information kommer att användas av annan reklamfinansierad verksamhet, exempelvis Google, och i och med det kommer ingen att besöka dessa sidor mer. Allt gratisarbete här kommer då att utnyttjas av företag som tjänar pengar på det hela. Till viss del sker det redan gällande Google! Prova själv och sök med Google och se att de tar info från Wikipedia, men tar bort det de inte vill ha och lägger till reklam... 185.113.97.217 21 mars 2017 kl. 20.12 (CET)
Och då bidrar detta till att den kunskap vi skapat sprids, vilket är önskvärt. Att WMF tar in intäkter från Wikipedia gränssnitt är en teknikalitet som inte påverkar det vi bidragsgivare skapar.Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.33 (CET)

Denna tråd här sedan länge lämnat sitt ursprungliga ämne. Att människor skulle sluta besöka Wikipedia på grund av att innehåll härifrån sprids tror jag inte ett ögonblick. Tvärtom är det bästa tänkbara reklam för oss. Med hjälp av Google är det ju lätt att spåra informationen och se var den finns i ocensurerat skick. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2017 kl. 22.07 (CET)

We invite you to join the movement strategy conversation (now through April 15)[redigera | redigera wikitext]

18 mars 2017 kl. 06.09 (CET)

Finsk[redigera | redigera wikitext]

Om något är från Finland, är det finskt. Det är inte finländskt. Det senare ordet används bara ibland när man vill vara noga med att skilja på finskspråkigt och (i Finland befintligt) svenskspråkigt. Det skall inte överanvändas och skall inte användas alls när inte språkfrågan är inblandad. Bandy Hoppsan (diskussion) 18 mars 2017 kl. 14.53 (CET)

För bakgrund till denna diskussion, se historiken till artikeln Allan Ljungqvist samt på Användardiskussion:Bandy Hoppsan#Finska/Finländska. --Hastrian (diskussion) 18 mars 2017 kl. 14.56 (CET)
Vi har sedan länge praxisen att använda finländskt till allt som är relaterat till landet, finskt det som är relaterat till språket. Vad har du för källor att det inte skulle gälla?Yger (diskussion) 18 mars 2017 kl. 15.24 (CET)
Här finns en sida från "institutet för de inhemska språken" som skriver om detta. Kan den vara till nån hjälp? --Larske (diskussion) 18 mars 2017 kl. 15.34 (CET)
SAOL har samma inställning som Yger: Den anger finländsk enbart som adjektiv, men finländare som "innevånare i Finland"; finne anges på samma sätt som "finskspråkig invånare i Finland".
Tillägg: Jag inser att min skrivning ovan angående vad SAOL anger för uppslagsordet finländsk är dunkel och dubbeltydig. Vad jag menar är följande: För uppslagsordet finländsk anger SAOL endast att det är ett adjektiv, utan att lägga till någon ordförklaring, men för finländare anger den ordförklaringen "innevånare i Finland". / TernariusD 18 mars 2017 kl. 18.25 (CET)
Institutet för språk och folkminnens Språklåda konstaterar "Ordet finsk används om sådant som har att göra med finska språket eller den finska (i motsats till den finlandssvenska) kulturen. I andra kulturella sammanhang använder man finländsk för att även inkludera det svenskspråkiga Finland. (Finland är ju officiellt tvåspråkigt.)
Man skiljer alltså på finländsk litteratur (all litteratur som skrivs i Finland oavsett språk) och finsk litteratur (all litteratur som skrivs på finska)."
Sedan fortsätter man visserligen "När det inte handlar om språk kan man ofta välja mellan finländsk eller finsk. Det går alltså bra med t.ex. finsk formgivning, finsk industri, finska flaggan. Och det heter Finska viken.", men märk väl att man inte hävdar att man måste använda finsk (annat än för "Finska viken", men jag tror inte det är någon här som skriver "Finländska viken"). (Se denna länk)
Vi har alltså tre tunga länkar, varav en finländsk, som hävdar motsatt åsikt som Bandy Hoppsan: När språkfrågan är inblandad, skall "finländskt" användas som ett generellt adjektiv (omfattande både svenskt och finskt). I annat fall går det bra att använda det. Varken Språklådan eller Institutet för de inhemska språken (Larskes länk) hävdar att "finländsk" skulle vara olämpligt som ett generellt (=språkoberoende) adjektiv, den senare t.o.m. rekommenderar det i flera fall. / TernariusD 18 mars 2017 kl. 16.22 (CET)
Hur läser du in motsatt åsikt där, Ternarius? Gränsen läggs annorlunda, men inte motsatt min. En åsikt motsatt min, skulle vara att hävda att "finländsk" alltid skall användas i språkneutrala sammanhang kring Finland men aldrig när det handlar om att omfatta både finskspråkigt och svenskspråkigt i Finland, utan då skulle man säga "finskt" om både det finskspråkiga och det svenskspråkiga. Bandy Hoppsan (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.23 (CEST)
Jag instämmer i åsikten att finländsk är att föredra, inte minst i kategorier som gäller landet. Det är inte minst tydligare. I den här artikeln används båda namnformerna flitigt (finländsk[-] 82 gånger, finsk[-] 216 gånger), ungefär lika ofta som synonymer som med olika betydelse. Detta motsäger vad Bandy Hoppsan hävdar ovan.--Paracel63 (diskussion) 18 mars 2017 kl. 17.10 (CET)
När det gäller enskilda personer kan, som Ternarius pekade på ovan, "finsk" vara ett adekvat adjektiv som bär mer information än "finländsk". Men med tanke på den här aktuella personens namn verkar det snarare som "finlandssvensk" vore korrekt. Är det så är "finsk" direkt missvisande.
andejons (diskussion) 18 mars 2017 kl. 18.07 (CET)
Kan bara inflika ett enligt Europeiska unionens interinstitutionella publikationshandbok, som innehåller bindande bestämmelser för hur rättsliga termer ska användas i EU-dokument, så ska "finländsk" användas och inte "finsk". Följande anges i en fotnot: ”Finsk” (i betydelsen finskspråkig) eller ”finlandssvensk” används när den språkliga aspekten är relevant. I många fall har ”finsk” en neutral innebörd och motsvarar då ”finländsk”, t.ex. ”finsk industri”. Vid tveksamhet är det bättre att använda ”i Finland/Finlands”, t.ex. ”Finlands regering”, ”Finlands grundlag”. Se [1]. --Glentamara (diskussion) 18 mars 2017 kl. 18.59 (CET)
För kategoriernas del kanske det är bäst att resonera som Mikael Reuter i den länkade språkrutan:
Inte minst för svenskarna kan det vara svårt att lära sig komplicerade regler om användning av finsk och finländsk. Därför vill jag gärna förespråka tolerans och valfrihet. Jag ser ingen orsak att avråda från finländsk enligt den allmänna huvudregeln även i sådana fall där finsk dominerar i det rådande språkbruket.
Däremot ser jag gärna att vi där standardisering är mindre viktig fortsätter följa rådande språkbruk och tala om finska flaggan, finska armén, finska mark o.s.v. i de fall där vi inte använder "Finlands" eller "i Finland" – och ordet inte är tvetydigt.
--LPfi (diskussion) 18 mars 2017 kl. 19.26 (CET)
Det bör kanske tilläggas att Mikael Reuter (den finlandssvenske språkvetare som citerades i institutet för de inhemska språkens sida) skriver "Jag har själv tidigare sagt att det i sådana fall [när språket inte spelar någon roll] går bra att använda finsk i enlighet med rådande språkbruk, och det håller jag fast vid. Men det ska inte tolkas som att det är fel att använda finländsk." För omkring 30 år sedan skrev han enligt egen uppgift att det i vissa fall i praktiken var obligatoriskt att använda "finsk" (som finska flaggan, finska mark, finsk medborgare, finska armén och Finska viken), men det har han numera (fortfarande enligt institutets sida) tagit tillbaka. Faktum är, att han snarast rekommenderar formerna "finländska regeringen, finländska myndigheter, det finländska ordförandeskapet" (bl.a. med motiveringen att ett ord som "finska myndigheter" kan tolkas som enspråkigt finska myndigheter). Ingenstans står det alltså att det är fel att använda finländsk, som Bandy Hoppsan hävdade. / TernariusD 18 mars 2017 kl. 19.57 (CET)
När det gäller saker som har med språk att göra (personer, böcker, m.m.) är det naturligt att göra distinktionen finsk/finländsk, men när det gäller döda ting känns den indelningen lite märklig ibland. På finska använder man väl suomen för det som rör språk och suomalainen för det som rör nationaliteten om jag har förstått det hela rätt? Om man direktöversätter det till "finsk" respektive "finländsk" så är det den praxis vi tillämpar idag. /ℇsquilo 19 mars 2017 kl. 07.48 (CET)
Finska kyrkan 2016.jpg
Bra med regler och praxis, men i fallet finska/finländska verkar det finnas en del avvikelser mot denna praxis inte bara här på svwp. Bör Finska Vetenskapsakademien flyttas till Finländska Vetenskapsakademien eftersom den på finska tydligen heter Suomalainen Tiedeakatemia? Hur är det med Finska kyrkan och Finska församlingen, se bilden. Detta är exempel på offciella namn på svenska som naturligtvis inte ska ändras om de är korrekt återgivna, men samtidigt bidrar sådana "avvikelser från reglerna" till att göra det svårare att skriva rätt där inga officiella namn finns.
I Finländska tatarer står det Finska tatarer i inledningen. Mallen {{Finska ubåtar}} bör flyttas till {{Finländska ubåtar}}. Vi har Finländska mästerskapet i fotboll 19xx men Finska mästerskapet i bandy 19xx. Är det också "officiella namn" som bryter mot reglerna eller bör vi ändra något? --Larske (diskussion) 19 mars 2017 kl. 08.56 (CET)
De finska orden är inte entydiga. Man kan skilja mellan genitiv av Suomi (landet: Suomen) och av suomi (språket: suomen), men suomalainen kan vara en adjektivform av endera (adjektiv skrivs ju med gemen oberoende av grundord) – och kan dessutom syfta på den finska folkgruppen. --LPfi (diskussion) 19 mars 2017 kl. 08.52 (CET)
@Larske: Beträffande Finska kyrkan och Finska församlingen är det just det finska språket som står i fokus. För svenskspråkiga finländare som bor i Sverige finns inga särskilda församlingar. Taxelson (diskussion) 19 mars 2017 kl. 10.23 (CET)
Så är det idag, men det verkar inte alltid ha varit fallet. Jag har i varje fall aldrig sett uppgifter om att Anders Nohrborg predikade på finska. Om detta berodde på att även "finlandssvenskar" (ett ord som är anakronistiskt i en 1700-taleskontext) anslutit sig till församlingen eller enbart på försvenskning som i de tyska församlingarna vid samma tid vid samma tid vet jag dock inte. Jag antar att det finns någon litteratur som belyser detta, annars vore det värt en undersökning. Tostarpadius (diskussion) 19 mars 2017 kl. 14.20 (CET)
Namn som Finska kyrkan, Finska församlingen och Finska Vetenskapsakademien är just namn och där behöver vi inte ändra. Om någon av föreningarna byter namn i framtiden kan vi ändra då. Samma sak gäller Finska vinterkriget och Finska fortsättningskriget, stämmer nog att man inte skilde så mycket på det innan. J 1982 (diskussion) 19 mars 2017 kl. 20.16 (CET)
Ingen av de redovisade källorna har ju hävdat att man måste använda "finländsk" för icke-språkrelaterade begrepp, bara att man kan göra det. Dessutom behöver vi inte känna oss låsta av bruket i Svenskfinland: Rikssvensk språklig praxis är inte densamma som finlandssvensk språklig praxis, de båda dialekterna skiljer sig åt i många fall. Vi har alltså relativt stor frihet att arbeta fram en egen praxis, om vi nu känner att vi måste göra så. Det enda vi bör komma ihåg är att det inte är fel, som Bandy Hoppsan hävdare, att använda "finländsk" som ett neutralt/generellt adjektiv. / TernariusD 19 mars 2017 kl. 23.16 (CET)
Det är inte heller fel, vilket visas i alla länkar ovan, att använda "finsk" som ett neutralt, generellt adjektiv. Bandy Hoppsan (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.23 (CEST)
Nej, men vi har en etablerad praxis att i alla sammanhang då det inte handlar om namn eller uttryck som vann burskap redan innan distinktionen etablerades för omkring hundra år sedan använda "finländsk". Sådan konventioner finns det all anledning att följa. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2017 kl. 17.51 (CEST)
När man tänker på saken, är det ett problem att svenska språket inte är konsekvent när det gäller sådana här saker. Om man talar om Irland, så används alltid begreppet "irländskt" om allt som har med hela landet att göra, utom det keltiska språket iriska, men den engelska dialekt som talas på Irland kallas irländska. Om man tänker på länder som Tyskland och Ryssland, så finns det inga ord "tyskländsk" eller "ryssländsk", även om båda länderna har många olika inhemska språk. Och framförallt, hur skall man dra gränsen i Sverige? Det som är svenskt är svenskt, eller är det inte det om det handlar om i landet boende finnar, samer, romer som talar egna språk eller för den delen nyare grupper som turkar eller araber? Vad skall det kallas i så fall om det inte är svenskspråkigt men finns i Sverige? "Sverigeskt"? Bandy Hoppsan (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.45 (CEST)
Du har rätt att det är en språkligt spretig fråga. Det är därför tacksamt för oss att det finns officiella riktlinjer för hur detta skall hanteras språkmässigt, som vi kan luta oss mot. Och det är också helt i enlighet med vår grund att vi alltid skall utgå från vad källor säger, även om det kan känns avigt för några av oss ibland.Yger (diskussion) 29 mars 2017 kl. 21.54 (CEST)

Kvalitetsmärkning av Wikipedias hjälpsidor[redigera | redigera wikitext]

Hej, en snabb fråga innan läggdags. Har vi kvalitetsmärkning för våra, Wikipedias hjälpsidor? Om inte, kan vi arbeta för att skaffa fram en? Känns som en angelägen fråga. --Vannucci (diskussion) 19 mars 2017 kl. 01.51 (CET)

Vi har inte någon kvalitetsmärkning annat än av artiklar. För hjälpsidorna ser jag inte hur ett kvalitetssystem skulle fungera. Hjälpsidor skall vara bra, och om de inte är det skall de förbättras. Ett par av oss hade ett sådant projekt för något år sedan, då åtminstone de viktigaste sidorna och arbetsfördelningen mellan dem sågs över och en hel del skrevs om. De torde ha acceptabel kvalitet nu. Att kvalitetsmärka dem skulle inte vara till någon nytta, då det främsta problemet är saker som förändras, de senaste åren t.ex. Commons' roll och riktlinjer, monobook/vector, VE & co, SUL och källhänvisningspraxis. Hjälpsidorna skulle fortsätta att vara kvalitetsmärkta trots helt vilseledande innehåll. Däremot kunde man tänka sig att aktivt använda vissa åtgärdsmallar och framförallt åtgärdskategorier, och sätta i system att se över sidorna regelbundet. --LPfi (diskussion) 19 mars 2017 kl. 09.07 (CET)
En kvalitetsmärkning kan ha en tidstämpel som anger när sidan (senast) har kvalitetsbedömts. Mallen {{Bäst före}} går att använda för att få en påminnelse efter till exempel ett år eller vad man bedömer vara ett lämpligt intervall för översyn av en specifik hjälpsida. Det skulle minska risken att en kvalitetsmärkning är obsolet. Det gäller förstås att någon bryr sig om att åtgärda sidor med utgångna "bäst före-datum". Wikipedia:Illustrationer är en sida med ett "bäst före-datum" som har löpt ut för mer än tre år sedan. --Larske (diskussion) 19 mars 2017 kl. 09.32 (CET)
Man kunde förstås ha som praxis att alltid lägga en bäst före som pekar ett år framåt. Det främsta problemet med den strategin är att det inte finns någon garanti för att den som uppdaterar mallen upptäcker allt som är föråldrat. För en del sidor kan man förutsätta att uppdateringen görs av någon med koll på det specifika området (robotar, bildfrågor), men sidor kan påverkas av ändringar som det inte är uppenbart att man behöver känna till. Den som uppdaterar mallen på Wikipedia:Redigering kanske inte använder verktygen och märker därför inte att de bytts ut, eller använder monobook och ser inte ändringen i vector. En uppdatering, också utan ändringsbehov, kräver alltså mycket kontrollarbete.
Med nuvarande system hoppas vi att någon av dem som märker en ändring också ändrar i de relevanta hjälpsidorna. Då man från början vet vad som hänt går ändringen snabbt – men flera människor borde säkert vara alerta och ha koll på vilka hjälpsidor som finns.
--LPfi (diskussion) 22 mars 2017 kl. 09.54 (CET)

Nyligen avlidna på huvudsidan[redigera | redigera wikitext]

I skrivande stund består sektionen med aktuella händelser på huvudsidan av fyra personer som nyligen avlidit samt bara en annan händelse. Dödsfallen räknas dessutom upp två gånger i samma ruta. På Portaldiskussion:Huvudsida/Aktuella händelser har det diskuterats om vi skulle ändra på formatet, kom gärna med synpunkter! /Ariam (diskussion) 21 mars 2017 kl. 10.38 (CET)

Det är olyckligt att de nyligen döda räknas upp två gånger. När jag har uppdaterat har jag fört ner de från nedersta raden till nyligen döda som då innehållit personer som avlidit tidigare än de i huvudavdelningen samt ibland några som bara räknas upp på Nyligen avlidna-raden. Att döda räknas upp två gånger infördes med dagens uppdatering, inte bra. /Ascilto (diskussion) 21 mars 2017 kl. 10.59 (CET)
Det har hänt innan med några gånger. Jag svarade i den aktuella diskussionen. Adville (diskussion) 21 mars 2017 kl. 11.00 (CET)
Det stora problemet med Aktuella händelser är kravet på att det måste finnas en artikel att länka till. Vi har inte många artiklar om aktuella händelser. Jag tycker att det borde räcka att man kan länka till t.ex. Donald Trump eller Paolo Macchiarini för aktuella händelser där exempelvis dessa är inblandade. Men det finns de som starkt motsätter sig att man gör så, iallafall i vissa fall som konstigt nog tydligen är kontroversiella, se Diskussion:Alternativa fakta#Händelserna i Sverige. /Ascilto (diskussion) 21 mars 2017 kl. 11.09 (CET)

Wikipedia, Wikidata eller Google?[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av en diskussion tidigare så blev jag nyfiken. Finns det någon form av direkt samarbete mellan Google och Wikipedia? Sker någon form av optimering just enkom för Google? Får Wikipedia pengar från Google? Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.30 (CET)

Självklart finns det en dialog som mellan två fria aktörer som vill göra bra saker mot läsarna. Wikipedia får inga pengar direkt från Google, dvs inget ekonomiskt beroendeförhållande. Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.36 (CET)
Citat från ovan: "Att WMF tar in intäkter från Wikipedia gränssnitt är en teknikalitet". Det innebär alltså att Wikipedia får reklamintäkter ändå fast via omvägar, eller? Hur vet då användaren att detta uppslagsverk verkligen är "fritt", och då menar jag inte "gratis", utan fritt från påverkan? Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.40 (CET)
Jag menar med detta att Wikipedia i sitt gränssnitt under tider på årets visar upp en banner som ber om donationer. Det är inget hemligt med det.Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.45 (CET)
Aha, då förstår jag. Men en annan undran är ju hur man kan veta om Google skaffar sin egen information eller bara åker snålskjuts på Wikipedia och Wikidata? Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.49 (CET)
Då information i Wikipedia är fri för vem som att använda kan vi inte säga att en användare utnyttjar Wikipedia.Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.51 (CET)
Citat från ovan: "Tekniken finns där ute. Det handlar bara om att kombinera ihop olika dem och ge dem mer resurser. Jag skulle säga att även dagens generation av sökmotorer är allvarligt hotade av detta!". Men egentligen finns där inget hot alls som säger att all denna data kommer att användas på ett sätt som gör Wikipedia obsolet? Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.54 (CET)
Jag är bara intresserad av om de artiklar etc jag skapas kommer användas av flera eller ej och för mig är Wikipedia det datat. Om åtkomsten görs via dagens gränssnitt eller helat anda produkter är ointressant för mig.Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.58 (CET)
Ah, det låter ju betryggande för dig, men det är ju bara din åsikt och vad du tycker, eller hur? Vad tycker alla andra om detta? Jag vill gärna höra andras åsikter också! Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 21.01 (CET)
Wikimedia Foundation, som driver Wikipedias servrar, utvecklar programvaran och mycket annat, är en stiftelse som finansieras av donationer. En stor del av donationerna kommer från privatpersoner, men större summor kommer även från företag, däribland Google, Microsoft och Apple. Vem som bidragit under 2015 framgår av denna lista. // jorchr 22 mars 2017 kl. 05.18 (CET)
Jag vill bara bekräfta att Ygers synpunkter ovan delas av fler flitiga skribenter, eftersom Grau Faus frågar efter det. Min övertygelse är att innehållet i uppslagsverk är till för att användas och att det verkliga jobbet är att se till att innehållet är källbelagt så att läsaren kan lita på det och gärna själv kolla källan. Vad är din farhåga, egentligen, Grau Faus?! Deryni (diskussion) 22 mars 2017 kl. 07.25 (CET)
Jag håller med om att det på inget sätt finns någon anledning att tro annat än att Wikipedias användare skapar ett trovärdigt uppslagsverk. Att andra aktörer kan utnyttja det är en fördel, inte ett bekymmer. Och det är just för att vi skapar ett trovärdigt uppslagsverk som en mängd organisationer och privatpersoner vill bidra till kostnaderna. Problem kan däremot uppstå om vissa aktörer skulle få en dominerande ställning bland bidragsgivarna. // jorchr 22 mars 2017 kl. 08.03 (CET)
Om du ser detta som voluntärsarbete där vi vill göra något bra för våra barn och andra som inte har råd att köpa ett uppslagsverk (som ändå inte skulle bli lika komplett) så blir det nog lättare att förstå. Tänkte ett exempel kan tydliggöra detta med att vilja göra något som är fritt att använda för alla: Jag var på semester i Spanien och tog kort på mina barn i Benidorm (Mina barn står vid stolpen i mitten, du ser deras ben skymta fram mellan räckets stolpar, resten har jag redigerat bort i paint). Jag lade upp bilden i artikeln Benidorm på svenska, vilket är det enda stället den används på på Wikipedia. Dock kan jag hitta andra ställen på internet där folk och företag använder bilden, som här (och har de glömt skriva fotografen). Bilden på min katt, som du ser på min användarsida hittar du på en discoteksplanch från Grekland och på en sida som säljer katter i Pakistan (vet ej om de lyckats sälja min katt än, men den har varit död i några år ;-) ). Jag tycker det är roligt att se hur mina verk används och blir sedda. På samma sätt är det när jag kan se att ex Norje Sunnansund som jag skapade blev läst ca 1300 ggr på 2 vecko efter att jag hade skapat den. Då blir man glad (och nu kommer den få fler läsningar när den ligger på bybrunnen... men konstigt nog så lästes den inte mycket igår fast de nämnde den på P1). Hoppas du förstår bättre vad somm driver oss som skriver när du läser detta inlägg. MVH Adville (diskussion) 22 mars 2017 kl. 08.39 (CET)
Den potentiella risk jag ser är om till exempel Googles lilla informationsruta leder till att färre går vidare till artiklarna vilket i längden minskar vår förmåga att dra till oss nya skribenter. Men det är en rent praktisk farhåga, inte en invändning mot att andra kan använda informationen, som jag gärna ser som en allmänning där vem som helst får ställa sina får, så att säga. Och nog hade Wikipedia inte varit samma sak om vi inte genom åren dragit nytta av att hamna så högt upp i Googles sökträffar, och nog länkar de klart och tydligt till oss om man vill läsa mer, så. /Julle (disk.) 22 mars 2017 kl. 14.07 (CET)
Adville, jag visste inte att du hade barn, fick för mig att alla här var singlar eller pensionärer :D Freeworlding (diskussion) 23 mars 2017 kl. 01.31 (CET)
3+2 bonusbarn, så det är en del. 4 på natur på gymnasiet, så därför försöker kag ha fokus på bra nv-artiklar jag vet de kommer behlva när de pluggar. För mig är det även viktigt försöka locka nya skribenter för det hjälper ju mina barn mer. (Och alla andra med) När det gäller google så är det en missuppfattning från folk att de plankar direkt från wikipedia. Detta beror på att texten står där och sedan under en länk till wikipedia som för att ge legitimitet till faktan. Ett tydligt exempel på att det inte är så och att google får felaktiga uppgifter där (vilket jag diskuterat med radioststationen Svensk pop när de sa detta. Tyvärr förstod de inte) är om ni skriver Sanna Nielsen. Ni ser på google vad hennes man heter. Gå in på wikipedia, ingenstans i någon version står det hon är eller varit gift... Dock så är hon sambo. Adville (diskussion) 23 mars 2017 kl. 09.59 (CET)

ICD-10, organisk personlighetsstörning, hjälp efterfrågas[redigera | redigera wikitext]

ICD-10 är något jag återkommande svär över, både att det i mångt och mycket är mer av en lista än någonting annat. DSM är betydligt bättre som källmaterial, men men... Till saken så skrev jag precis om organisk personlighetsstörning efter källan. Artikelns enda källa var ICD-10, men större delen av artikelns innehåll nämndes inte i ICD-10 utan var skribentens egna utsvävningar. Problemet till hands är... Vad i hela friden menar de med underrubrikerna "Organic" respektive "Syndrome"?! Jag antog att lobotomering stod med som ett exempel på en organisk personlighetsstörning, typ... Men i övrigt kändes det i stort obegripligt, i synnerhet då vissa av termer tycks vara ICD-10s egna påfund (så det ger inte många googleträffar...). Någon medicinskt kunnig som kan avkoda? Här är länk till berörd del av ICD-10: http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2016/en#/F07 Skottniss (diskussion) 22 mars 2017 kl. 20.43 (CET)

Jag har ett svagt intresse av psykiatri/psykologi och något poäng här och var, men hur som helst är min tolkning är att det som står skrivet under syndrom är orsaker till den organiska personlighetsstörningen. T.ex. epilepsi lokaliserat till limbiska systemet av hjärnan. Både lobotomi och leukotomi är neurokirurgiska ingrepp. Vad jag läst har man använt (och kanske fortfarande gör?) sådana ingrepp vid svåra former av epilepsi. Frontallober kan skadas av trauma och sjukdom(och står längst upp på ICD-sidan), och tolkar jag, man menar är orsak till personlighetsstörningen. Frontalloberna styr vad jag minns beteendehämning, impulskontroll. Beteende är ju till stor del vad personlighetsstörningar handlar om. I den här pdf:en på sid 21 står det något kort om kopplingen mellan lobotomi/leukotomi och personlighetsstörning. Pseudo betyder väl ungefär icke-egentlig, och googlar man på pseudopsychopathic och limbic hittar man lite som förklarar sambandet ytterligare. Vid behandling och för patientens egen förståelse anses det väl förmodligen som viktigt att förstå orsakerna, så jag antar att det är därför texten på ICD ser ut som det gör. Gissningsvis går det hitta någon överlappande/liknande klassificering/diagnos på DSM. Ingen aning om du blev något klarare av min amatörmässiga utläggning eller om vi bör fortsätta diskussion på artikelns sida. Någon annan kanske vet bättre på det här området. I artikeln hade jag bytt ordet stor mot påtaglig. DavidIvar (diskussion) 22 mars 2017 kl. 22.24 (CET)
Tackar! Jodå, jag blev lite klokare! Kunskap är oberoende av pompösa titlar. "Amatör" är man väl bara för att man inte har någon fin titel, men i verkligheten skulle jag nog tro att din/min kunskap kring sådana här ting i vissa fall säkert är större än hos yrkesverksamma inom området. :-) Länkarna här/på artikelns diskussionssida tycks vara högst användbara - ska försöka kötta ut artikeln lite nu efter länkarna. Åter igen, tack! Skottniss (diskussion) 22 mars 2017 kl. 23.10 (CET)

Sök en bok[redigera | redigera wikitext]

Hej alla! Jag sökar en bok "Det svenska hatet" (Gellert Tamas) för artikel om sång Friheten Leve! i ryska Wikipedia. Jag är från Ryssland och Bookmate/Google Play Books har dem inte för ryska account; TPB och andra illegal webplatsar har dem inte; Aftonbladet stöder inte ryska kortet. Finns det någon här med Bookmate account (eller i Malmös biblioteket med e-bok)? Kan du hjälp mig få det bok? Фред-Продавец звёзд (diskussion) 22 mars 2017 kl. 20.18 (CET) (ledsen för min svenska)

Den finns som ljudbok där man laddar hem poddar (jag lyssnar på den nu via Pocketcasts). Vivo (diskussion) 23 mars 2017 kl. 12.14 (CET)

Indian reservation duplicates[redigera | redigera wikitext]

@Lsj (as bot owner): I do not speak Swedish, so I do not know if this problem is already known to the communities of sv.wp and ceb.wp. I noticed this while searching for "Mount Currie" at Wikidata. There are a lot of duplicated Indian reservations created by Lsjbot:

Each pair has the same coordinates. The only difference is the name (probably taken from GeoNames) in English and in French. Both sv.wp and ceb.wp are affected by this and subsequently Wikidata.

There are probably hundreds of duplicates in Kategori:Områden i Kanada and the sub-categories like Kategori:Områden i British Columbia. -- Reise Reise (diskussion) 24 mars 2017 kl. 10.21 (CET)

Thank you, I have copied your post to Wikipediadiskussion:Projekt alla platser-städning where such issues are handled. User:Lsj has left the project. /NH 24 mars 2017 kl. 12.16 (CET)

SOFI namnregister för socknar byter URL[redigera | redigera wikitext]

Jag har pratat med Institutet för språk och folkminnen's IT-chef Carl-Niclas Odenbring och dom byter länkar dvs. Mall:Sn-SOFI fungerar inte längre och behöver göras om. Carl-Niclas lovade att koppla ihop mig med en utvecklare och förhoppningsvis kan vi hitta ett sätt att lösa detta.

Min förhoppning är att skapar en property i Wikidata och matcha den nya identifierare SOFI har med våra socknar och att sedan Mall:Sn-SOFI skrivs om så att den hämtar värdet direkt från Wikidata jmf Mall:Auktoritetsdata dvs. idag finns alla socknar i Wikidata med tillhörande socken kod ex. 3555 = Garpenbergs_socken som finns i Wikidata som d:Q10503165. Återkommer när jag vet mer - Salgo60 (diskussion) 24 mars 2017 kl. 13.10 (CET)

Tack för info. Jag lyckade med ringa möda ändra i mallen, så nu fungerar den (och alla artiklar som använder den utan att behöva anpassas) mot de nya urladresserna (och jag ger mig själv en klapp på axeln för att jag byggde upp mallar för dessa urlaccesser).Yger (diskussion) 24 mars 2017 kl. 14.35 (CET)
Snyggt Yger jag har inte ens kollat på felet... Jag gillar inte _s1wx001/414219a1 i URL:en utan hoppas att dom skaffar snyggare URL:ar typ bygger på sockenkoden etc... men som sagt nu funkar det och det är ju det viktigaste. Jag återkopplar om jag hör något. Om jag förstod rätt så fanns det mer saker SOFI har som dom tycker borde vara av intresse för Wikipedia ex. dialekter etc.... vor kul om vi kunde koppla oss närmare varanadra - Salgo60 (diskussion) 24 mars 2017 kl. 14.56 (CET)
Tack för att du gräver i det här, Salgo60 (och för snabb lösning, Yger). /Julle (disk.) 24 mars 2017 kl. 17.36 (CET)
Tack, båda, för kontakt och fix. @StenS:, som varit i kontakt med SOFI angående dialekter (och möjligheten att dialektprov kan släppas under fri licens).--Paracel63 (diskussion) 26 mars 2017 kl. 23.48 (CEST)

Veckans tävling - Norge II[redigera | redigera wikitext]

Vid midnatt börjar en ny Veckans tävling som handlar om Norge. Ämnet är stort och tävlingen går ut på att skapa nya, eller utöka befintliga, artiklar om Norge. Det kan röra alla möjliga ämnen, så som historia, arkitektur, litteratur, sport, kultur, geografi och mycket annat. Välkommen att deltaga!--Historiker (diskussion) 26 mars 2017 kl. 16.26 (CEST)

Påskdagen....[redigera | redigera wikitext]

Under dagens datum idag står det att det är påakdagen. Det känns lite fel. Firar någon kristen gren påsk nu? (Inte vad jag känner till).

Kan någon som vet anledningen till att det står idag fixa till så det blir tydligare. .. eller radera det. Adville (diskussion) 27 mars 2017 kl. 00.20 (CEST)

Har tagit bort det. Användaren som skrev dit det var @Qlql: samma datum för ett år sedan. Skottniss (diskussion) 27 mars 2017 kl. 00.23 (CEST)
Det är ju problemet med rörliga helgdagar att det stämmer ett år men inte nästa. Skulle det kunna finnas något sätt att hantera detta? Med hjälp av Wikidata? Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2017 kl. 21.32 (CEST)
Det finns (nu) inga användbara uppgifter d:Q1512337 annat än att den kommer dagen efter Påskafton, och det blir ju ingen lyckligare av...
datum på året för återkommande händelser finns som property, men den korrekta användningen här vore att ange "den första söndagen efter första metonska fullmånen som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen", och det blir ju heller ingen lyckligare av.
Man skulle kunna tänka sig att ange ett statement som "P1837:1 paril" och sedan ange "berörd del:år 1234" som qualifier. Men det blir hundratals påståenden bara för en av tideräkningarna i en kyrka. Här är det nog lämpligare med en algoritm i Lua för den som är väldigt händig. -- Innocent bystander (diskussion) 27 mars 2017 kl. 22.26 (CEST)
Jag gjorde för ett par år sedan Lua-funktionen Paskdagsdatum och lyfte nu in den i Modul:Kalenderfunktioner.
  • 5 april 2015
  • 27 mars 2016
  • 16 april 2017
  • 1 april 2018
  • 21 april 2019
  • 12 april 2020
--Larske (diskussion) 27 mars 2017 kl. 22.51 (CEST)

Finess för kartor[redigera | redigera wikitext]

Jag har gjort en ny finess som kan kryssas i här. Den lägger till en interaktiv karta om sidan har koordinater och inte redan har en interaktiv karta. Om det finns en infobox på sidan läggs kartan till i slutet av infoboxen, annars läggs den till i början av sidan. Vill vi göra det här tillgängligt även för oinloggade? Nirmos (diskussion) 27 mars 2017 kl. 21.26 (CEST)

Snarare än att aktivera finessen för oinloggade skulle jag nog hellre se att den byggdes in i Mall:Geobox (som ligger till grund för de flesta infoboxarna) så att den kan överridas i en artikel genom att ange en karta på vanligt sätt (men om kartparametern lämnas tom så hämtas den automatiskt på detta sätt) om det finns speciella kartor som passar bättre. Det skulle ju också göra att det inte blir två kartor i samma artikel om en redan är finns där. Ainali diskussionbidrag 27 mars 2017 kl. 23.12 (CEST)
Jag hoppas verkligen att den går att kryssa bort för inloggade om den införs som standard. Det här inte något jag efterfrågar. Jag skulle hellre se färre kartor än vi redan har. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2017 kl. 17.48 (CEST)
Inte som standard för oinloggade tack. Den riskerar att på ett okontrollerat sätt förstöra genomarbetade layouter. --I99pema (diskussion) 30 mars 2017 kl. 11.41 (CEST)
I99pema: Kan du ge ett exempel på en sida där finessen förstör layouten? Nirmos (diskussion) 30 mars 2017 kl. 20.15 (CEST)
En intryckt karta som första bild kommer trycka ned ordinarie intro-bild. När jag skapar artiklar och gör bildurval så ser jag till att högerställda bilder inte krockar med nedanstående gallerier etc för att få en snygg och balanserad layout som funkar på skärmar med olika upplösningar. Denna automatiska kartbilden kommer ställa till det. Se exempelvis Stensättra gård där galleriet bryts av kartan på fullskärm. Låt det fortsatt vara ett medvetet val i artikelskapandet (både initialt och i senare redigeringar) huruvida en karta är det som är mest relevant att visa som första "bild" i artiklarna. --I99pema (diskussion) 30 mars 2017 kl. 20.33 (CEST)
Ok, jag ser vad du menar nu, fast det verkar inte ha med finessen att göra. Det verkar som att gallerier tillåter floatade element vid sidan om. Det ser ut att kunna lösas genom att lägga till
.gallery {
	clear: right;
}
MediaWiki:Common.css eller liknande. Tack. Nirmos (diskussion) 30 mars 2017 kl. 22.00 (CEST)
@Nirmos: Den kod du föreslår byter bara ett layoutproblem till ett annat. Med clear:right blir själva galleriet "snyggt" men det skapas ett "vitt fält" mellan rubriken "Bilder" och galleriet eftersom infoboxen/kartan "skjuter ner galleriet". Höjden på det vita fältet beror på vilken bredd man har på webbläsarfönstret. Med ett bredare fönster räcker inte brödtexten till utan man får "luckan". Med ett smalare fönster märker man inte av det. Men lägger man till ytterligare information i infoboxen så att den blir högre kan det bli en lucka igen. Ta en titt på Stuvsta gård som har en annan typ galleri och lite mindre brödtext. Det blir en klar försämring där med "clear:right" --Larske (diskussion) 30 mars 2017 kl. 23.31 (CEST)
Ja, du har helt rätt. Nirmos (diskussion) 30 mars 2017 kl. 23.56 (CEST)

Språklänkar[redigera | redigera wikitext]

Varför syns inte alla språklänkar på en gång längre om det finns många? Nu verkar det som om man måste leta efter dem i en särskild lista som känns instabil, bortsett från några till synes slumpmässigt utvalda som fortfarande syns på sidan. Kan det ändras tillbaka? --83.251.64.88 (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.01‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Om du är inloggad kan du nog göra en del med inställningar och stylesheets. Har du ett konto på Wikipedia? - Tournesol (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.05 (CEST)
Kan vem som helst göra den ändringen, bara man är inloggad? Jag trodde att man behövde vara någon form av administratör för att göra det så att språklänkarna kommer tillbaka för oinloggade användare. --83.251.64.88 (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.29‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)
Inte ens administratörer kan ändra för oinloggade. Inloggade kan däremot ändra för sig själva. --Boⅳⅰᴇ (🖉) 29 mars 2017 kl. 10.31 (CEST)
Se även avsnittet #Kompakta språklänkar – uppföljning ovan. /NH 29 mars 2017 kl. 10.33 (CEST)
Då så. Jag ber alltså administrationen att ändra på detta. Det borde jag kanske ha varit tydligare med från början. Det borde ju finnas någon överadministratör som kan ändra tillbaka, eftersom det har ändrats av någon.
Tack för synpunkten! Detta har diskuterats ingående och motståndet har, om jag minns rätt, varit praktiskt taget kompakt, men det har införts ovanifrån, över våra huvuden. Det kan givetvis ändras från samma håll, men så vitt jag förstår inte av någon på svenskspråkiga Wikipedia. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2017 kl. 17.45 (CEST)
Vill man prata med utvecklarna i språkteamet som ligger bakom det här och förklara vad man tycker borde ändras med hur språklänkarna fungerar går det att göra det på mw:Talk:Universal Language Selector/Compact Language Links – tyvärr talar de inte svenska. Annars vidarebefordrar jag förstås vad som sägs här, men jag tror inte att det är lika effektivt. /Johan (WMF) (diskussion) 29 mars 2017 kl. 18.03 (CEST)
Den sidan har Flow, den tar jag inte i med tång! -- Innocent bystander (diskussion) 30 mars 2017 kl. 07.37 (CEST)

Personbästa resultat för idrottare[redigera | redigera wikitext]

För utövare av individuella idrotter är personernas relevans sällan ett problem, men jag vill här ifrågasätta om personbästa reultat inom olika friidrottsgrenar hör hemma i vårt uppslagsverk. En terräng- och hinderlöpare, som en gång vunnit SM är utan tvekan relevant för en artikel, men gäller detta också för 16 indivuduella resultat som visar vederbörandes förbättringar över tid, men som ligger ett gott stycke från gällande svenska rekord? Jag menar att svaret är nej, men vill gärna ha gemenskapens kommentarer innan jag ändrar.

Mitt eget idrottsintresse är numera minimalt. Fortfarande kan personbästa vara intresant för de historiskt mest framstående idrottarna, typ Gunder Hägg. Om inte annat visar de hur utvecklingen av träningen har påverkat resultaten. Roufu (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.21 (CEST)

Huruvida personbästa är relevant för artikeln om idrottaren tycker jag inte beror på hur framgångsrik idrottaren varit. Den som läser artikeln är ju intresserad av just den personen, och resultatutvecklingen kan ju vara intressant. Däremot tycker jag det verkar jobbigt med en person som tävlat i många grenar, såsom de flesta löpare. Kanske framställningen kunde förbättras med en lämplig tabell? --LPfi (diskussion) 30 mars 2017 kl. 10.53 (CEST)