Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Innehåll

Lsjbot sex månader senare[redigera | redigera wikitext]

Det är nu sex månader sedan den stängdes. I diskussionen i anslutning till detta var det konsensus att inte radera det som skapas, även om där fanns stora brister i de skapade artiklarna och Wikipedia:Projekt alla platser-städning startade. Jag har sett att det gjort mycket bra i detta arbete och att i speciellt våra nära länder Finland och Estland botresultaten vidareförädlats. Jag tycker det vore intressant att höra av de som jobbat med dessa frågor om deras uppfattning om Lsjbots artiklarnas värde i de områden som inte bearbetats. Behöver vi ha dåligt samvete för det flyter omkring över 1,5 M artiklar vi inte riktigt har koll på, eller har erfarenheten visat på att dessa har tillräcklig substans för att ge värde? Yger (diskussion) 16 maj 2017 kl. 08.45 (CEST)

Själv ser jag någon gång i månaden något som denna begäran. I det fallet gav lsjbot artikeln stort värde jämfört med den som låg där, men inte om "felet" uppträder mer än sporadiskt.Yger (diskussion) 16 maj 2017 kl. 09.11 (CEST)
Jag tycker inte att lsjbots version ger så mycket mer information än den äldre artikeln. Att folkmängden tillkom var en klar förbättring, men i övrigt är "förbättringarna" tveksamma, i synnerhet klimatinformationen som har varit mer eller mindre vilseledande i alla artiklar där jag har haft möjlighet att verifiera den. /ℇsquilo 17 maj 2017 kl. 16.53 (CEST)
Min erfarenhet från Nicaragua är att det finns faktafel i nästan alla robotskapade artiklar. Jag har tagit bort faktafel och fluff i alla ortsartiklar men de korrigerade artiklarna är av låg kvalité med mycket lite infomation av intresse. Det är enklare, effektivare, roligare och ger bättre slutresultat att skriva nya artiklar från början än att kämpa med att korrigera botartiklarna. Som princip är jag dock positiv till robotskapade geografiartiklar, men då bör vi använda tillförlitliga officiella källor från varje land istället för det mycket bristfälliga Geonames. Martinogk (diskussion) 17 maj 2017 kl. 17.48 (CEST)
Jag bearbetade ju ett antal länder. Det positiva med boten var att en grundartikel med namn, position och folkmängd skapades. Det negativa var dels allt fluff-fluff som lades till; dels att det blev för detaljerat för vissa objektstyper. Varje namngiven udde, kulle, vik och bäck i världen är inte relevanta för svwp. Det blev ännu värre genom att Geonames användes. Arbetet med att ta till vara det goda i botens artiklar blev dock för svårt till slut på grund av artikelkramarfundalisterna som inte vill ge samtycke till ens en varsam städning av artikelfloran. Allt skapat är relevant enligt dessa. En udde eller ett rev som knappt finns på lokala kartor är relevant, samtidigt som stora diskussioner kan uppstå om en svensk författare/musiker är relevant. Sila mygg, svälja kameler. Kitayama (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.02 (CEST)
Men är den frågan annorlunda nu än vid diskussionen för sex månader sedan?Yger (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.14 (CEST)
Det var rätt att stoppa boten med de "artiklar" som skapades då. Under tiden som gått har jag konstaterat dels att "artiklarna" är tveksammare än vad vi trodde när boten stoppades, dels att konsensus saknas för att göra något bra av det boten skapade. Jag anser själv att alltför många artiklar är tveksamma och att de i nuvarande omfattning och skick sprider ett löjets skimmer över hela svwp. Kitayama (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.29 (CEST)

Eftersom frågan väcktes om en utvärdering kan jag inte underlåta att framhålla att jag alltjämt beklagar att boten inte kunde fortsätta sitt arbete. Cebwp är att gratulera! Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2017 kl. 18.21 (CEST)

Allt granskningsarbete som utförts har övertygande visat att GeoNames är en undermålig källa. Som Användare:Martinogk skriver bör framtida botarbete inom geografi utgå från officiella nationella databaser. /Ascilto (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.15 (CEST)
Håller med User:Martinogk, men då hänvisar jag till alla växtartiklar. Många av dem är så knasiga att man inte vill ta i dem med tång ens. Man bara suckar djupt och försöker glömma att de finns, tyvärr. Christer T Johansson (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.33 (CEST)
Vad gäller geografiprojektet kan även jag se att det fanns problem. Biologiprojektet har däremot tillfört artiklar av stort värde. Jag har inte upptäckt några konstigheter ö h t (bortsett från auktorsnamn som behöver gås igenom och kompletteras). Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.12 (CEST)

Min mening var inte att starta om diskussionerna om Lsjbot igen, utan bara få fram vad nytt vi lärt oss de senaste sex månaderna, var det värre eller bättre än vi trodde). Martinogk redogör tex för en handfast erfarenhet hn lärt sig denna tid.Yger (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.56 (CEST)

Då får jag ursäkta att jag kommenterade. Kommer inte att ske igen. Christer T Johansson (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.58 (CEST)
@Christer T Johansson: Ingen fara. Det du skrev tycker jag ändå var relevant - och det är nog mycket, mycket sällan som ett inlägg i en diskussion eller dylikt är så särskilt olämpligt om det inte är personangrepp eller dylikt... Om det är off-topic eller liknande lär det bara inte få några svar - jag tror Ygers mening var att förhindra en ny evighetsdiskussion kring lsjbot - inte att tillrättavisa någon. mvh Skottniss (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.07 (CEST)
Jag har inte lagt jättemycket möda på dessa artiklar de senaste sex månaderna. Men det jag ser i bevakningslistan är att det finns användare som jobbar häcken av sig för att få begränsade mängder artiklar vettiga. Hur vi ska få fram användare som vill ta sig an Sydsudan och andra mer obskyra del av världen ser jag inte. Att det finns artiklar med samma problem på cebwiki är en stor huvudvärk när man ska reda ut länkhärvorna på WD. -- Innocent bystander (diskussion) 17 maj 2017 kl. 21.17 (CEST)
Ja det är lite så jag börjar undra. Är det ett mindre sortiment på 100-200 tusen artiklar som tagits om hand/kvalitetssäkrats och som nu är en tillgång, medan det är över 1,5 miljoner som ingen orkar ta itu med och som är potentiella problemartiklar. Och att vi då om ungefär ett år eventuellt borde identifiera och radera dessa lösliga artiklar (efter intelligent analys av vad som utgör löslighet).Yger (diskussion) 17 maj 2017 kl. 21.31 (CEST)
En riktigt stor huvudvärk är att det visat sig otillräckligt att finna ett namn utsatt på kartan för att bekräfta att något existerar. Beyne-Heusay (ort) som vi diskuterade är ett gott exempel på där det tolkats för mycket utifrån ett namn på en karta. -- Innocent bystander (diskussion) 18 maj 2017 kl. 08.30 (CEST)
När boten skrämdes iväg försäkrades det att ingen massradering var på gång. Nu låter det annorlunda. Det känns inte uppmuntrande att vara aktiv på en språkversion som riskerar att nästan halveras i storlek. Låt det ta sin tid att komplettera artiklarna och ta bort eventuella tveksamheter! Tostarpadius (diskussion) 18 maj 2017 kl. 21.49 (CEST)
Antalet artiklar är inget mått på kvalitet. Tvärtom om. Om vi massraderar de robotskapade geografiartiklar som ingen orkar ta itu med kommer kvalitetsnivån att öka väsentligt. /ℇsquilo 21 maj 2017 kl. 07.33 (CEST)
Rom byggdes inte på en dag. Det är alldeles för tidigt att säga att ingen orkar ta itu med dem. När det gäller biologiprojektet har det gjorts stora framsteg. Tostarpadius (diskussion) 22 maj 2017 kl. 22.41 (CEST)

Jag är ambivalent. Okontrollerade artiklar kan vara riktiga, men då så många inte är det, kan man ändå inte lita på dem. Jag har lagt ner mycket ansträngningar att reda upp en del av Finland, men det har krävt mer programmering (och väldigt mycket handpåläggning därtill) för att hantera befintliga artiklar. Att skapa artiklar direkt från de källor (främst Lantmäteriverket) jag nu använder för att komplettera, korrigera och sovra de befintliga, hade antagligen krävt en mindre arbetsinsats för att skapa motsvarande artiklar utan att behöva ta hänsyn till ett botskapat artikelbestånd, men då utifrån mer välinformerade urvalskriterier. Mycket kraft måste nu läggas på exempelvis öar så små att de saknas på 1:100000-kartan, eller små f.d öar sammanvuxna med stora, eller tveksamt kategoriserade objekt, och därtill berg och vattendrag med dåliga koordinater och ofta därigenom felaktiga uppgifter som alltså framtagits genom deduktion med felaktiga premisser. De är dessutom ofta nästlade med varandra genom ömsesidiga länkningar, vilket gör att ett fel påverkar ett stort antal artiklar. När man går igenom stora artikelkategorier (av hög kvalité) är det lätt att korrigera en stor del av artiklarna, men de svåra artiklarna blir kvar. Jag botkorrigerade/kompletterade exempelvis ca 11000 finländska havsöar, men ca 3000 som jag identifierat som liggande i havet återstår, och jag vet inte om jag kommer att göra något åt dem. Det kan vara delar av sammanvuxna öar, öar så små att de saknar polygon på 1:100000-kartan, har både felaktiga koordinater och namn. Därtill finns ett antal tusen som saknar polygoner av andra skäl, t.ex eftersom de ligger mellan vattendrag och sjö/hav, eller ligger i vattendrag (som jag ännu inte gått igenom), eller på land, men kallas öar ändå av olika skäl. Så det kommer säkert säkert ligga åtskilliga tusen overifierade finländska öartiklar och "skvalpa" i all överskådlig tid: Globalt, där det kanse inte ens finns användbara kvalitativa referenser att tillgå, kommer vi att ha många 100000-tals artiklar avspeglande blott hur Geonames såg ut ca 2015. Jag är också bekymrad över klimatuppgifterna, som i varje fall avser något annat än motsvarande brukar avse - marktemperaturer istället för lufttemperaturer (kan man förresten verkligen mäta marktemperatur från satellit genom molnen? Annars är det dessutom marktemperatur vid klar väderlek...) - eller är alltför grova/globala indelningar, så att de åtminstone för skandinaviska förhållanden ofta blir förvirrande/ickeintuitiva, jag snarast lustiga - hade vi nämligen haft artiklar för Sverige, så hade göteborsområdet men inte Särna haft påstått inlandsklimat, t.ex! Så visst är det roligt att vi har hög geografisk täckning, men detta kan t.o.m visa sig vara kontraproduktivt på sikt, då det är mycket svårt att genomföra geografiska botprojekt med bra data, där Lsjbot redan lagt en matta av artiklar som varje sådant projekt måste hantera. Taxelson (diskussion) 17 maj 2017 kl. 21.43 (CEST)

Ett problem är att den tveksamma robotskapade informationen sprider sig via infogningar till andra artiklar som inte är märkta med varningsmallen om felaktig information i robotskapde artiklar. Jag har t.ex. lagt tillbaka varningen i East District, Sikkim som nämndes ovan där tveksam klimatdata och felaktigt datum för folkräkning infogats. Robotvarningen försvinner också från många robotskapade artiklar utan att informationen verifierats med pålitligare källhänvisningar än geonames. 90.227.175.244 17 maj 2017 kl. 21.50 (CEST)

Jag vill inte ha massradering av artiklar inom det område som speciellt intressrar mig, Kinas geografi, men jag skulle vilja ha en möjlighet at sätta botskapade artiklar utan tydlig lägesangivning i det som marinen kallar malpåse, för att kunna plocka fram dem om och när bättre kartor och bättre beskrivningar av administrativa tillhörigheter blir tillgängliga. Som det nu är riskerar den verkliga informationen att drunkna bland artiklar utan amvändbart innehåll. Roufu (diskussion) 19 maj 2017 kl. 14.45 (CEST)
Min erfarenhet av arbetet med Wikipedia:Projekt alla platser-städning är att det var värre än vad jag trodde. Jag jobbade aktivt under en längre tid med Island, numera rätt sporadiskt. Jag inser att mina tekniska kunskaper inte är tillräckliga för kunna göra en så kvalificerad bearbetning av artiklarna som t.ex. Taxelson har gjort med Finland. Trots min ringa insats för närvarande fick jag för någon vecka sedan av en slump se att ett större antal platser på Island, som bergstoppar, dalar, åsar, kullar m.m. har placerats i sjöar (rödlänkade sådana) istället i närheten av dessa. När jag då kontrollerade andra länder hittade jag samma fel i vissa av dem, t.ex. Montenegro, Mexiko och Sri Lanka. Min inställning till omfattande raderingar av Lsjbot-artiklar om geografi är likväl att jag, liksom Taxelson, är tveksam. Det är ju ett stort steg att ta. Men givetvis skulle, som Taxelson framhåller, de artiklar som Lsjbot har gjort vara till förfång om ett nytt botprojekt om geografi med bättre källor skulle startas. Ett projekt med officiella källor som är specifika för varje enskilt land skulle kunna ge ett mycket gott resultat. Sjunnesson (diskussion) 20 maj 2017 kl. 09.14 (CEST)
Massradering är lätt att säga. Själv har jag inte kommit dit att jag tänker i de banorna ännu, men om detta blir aktuellt, måste man betänka att det är ett komplicerat företag, först att identifiera raderingskandidater utifrån både vederhäftiga och bothanteringsmässiga kriterier, för att undvika att artiklar som tillförts väsentlig information tas bort. Jag tänker då att artiklar som antingen har källor utöver Lsjbots standardkällor ELLER har redigering av icke-bot användare som inte är flaggad som "mindre" eller är förgreningssida ska sparas i ns0. Om sidor tas bort genom att flyttas från ns0 utan omdirigering, skulle grensidorna fortfarande fungera, och borttagna artiklar kunna återfinnas och flyttas tillbaka till ns0 när de behövs. Sedan vet jag inte om det behövs någon åtgärd för att koppla bort artikeln från wd när den flyttats bort från ns0. Återstår sedan mängder av dödade omdirigeringar, som jag inte heller vet hur man skulle identifiera och hantera i så fall.
Med detta inte sagt att jag alls förordar massbortflyttning/massradering, utan snarare att detta i sig vore ett mycket komplicerat och omfattande projekt: först att säkert identifiera bortflyttningskandidaterna och sedan att med en bot genomföra rensningen (vill minnas att man kan flytta utan att lämna omdirigering med botkonto, så högre rättigheter för botkontot behövs väl inte?). Jag tror det finns några få här som har den tekniska kompetensen att genomföra första delen i ett sådant projekt: Skapa listor över raderingskandidaterna, men vet inte om någon skulle vara villig att göra det och sedan genomföra själva bortflyttandet. Det kan nog bli ett rätt otacksamt arbete? Taxelson (diskussion) 20 maj 2017 kl. 11.59 (CEST)
Går det inte att få en förenklad raderingsbegäran och även en förenklad raderingsmetod. Robbotmallen kan innehålla en knapp med uppmaning att klicka på den om man finner artikeln tveksam enligt ovan. Det skulle bli två, om än summariska, mänskliga kontroller. Edaen (diskussion) 20 maj 2017 kl. 12.06 (CEST)
När vi nu börjar tala i termer av eventuell radering måste man också ha i åtanke att det finns robotskapade artiklar som är värdefulla genom att de fått länkar som t.ex. födelseorter eller universitet där någon studerat. Även om dessa artiklar inte fått någon handpåläggning måste även dessa undantas från eventuell radering. Detta gör inte ett eventuellt framtida botprojekt mindre komplicerat. Jag har inte deltagit städprojektet men följt dess disussionssida så jag har börjat förstå vidden av bristerna hos mängder av botskapade artiklar. Men jag måste tillägga att alla botskapade artiklar jag haft skäl att besöka har varit relevanta och så vitt jag helt flyktigt kunnat bedöma korrekta. Detta handlar främst om olika orter i Europa. /Ascilto (diskussion) 20 maj 2017 kl. 12.20 (CEST)
Jag ser heller inte att det kan vara frågan om någon "platt" radering eller något som sker "snart". Det krävs först en avancerad analys för att identifiera de som kan var av värde (typ, förutom manuellt redigerats, är länkade till, finns på andra språkversioner, tillhör ett sortiment vi finner ge mervärde etc). Sedan tror jag att även efter det skall inte radring ske direkt, utan det kvarvarande "slasksortimentet" ges en kraftigare mall, typ den Edaen nämner. Och sedan det ges en tid på ett år eller två för att se om det ändå går att ta bort slaskvarningsmallen ur delar av det sortimentet. Så min grova tidplan, börja analaysdiskussion om 6-12 månader, ommalla om 12 -18 månader, och ev massradering tidigast om cirka 3 år. Vi har ingen anledning göra något fort eller förhastat, men i ett långtidsscenario kan de utgöra ett hinder. I mina tankar om framtiden ligger tex om en sorts masskapande av geografiartiklar utifrån Wikidata (eller motsvarande)/annan källa, och om och när något sådant kan ske får inte slaskartiklarna utgöra en bromskloss.Yger (diskussion) 20 maj 2017 kl. 12.40 (CEST)
Mitt bidrag till denna diskussion: Jag har ingen större lust att rätta till det som robotarna rör till! Se vidare om detta här: [1] Vame (diskussion) 20 maj 2017 kl. 12.44 (CEST)
Jag kan också tillägga att OM vi anser en utrensning av de värsta och mest onyttiga artiklarna (tänk kullar i Kanada) så behöver vi expertishjälp utifrån, och jag tänker då på föreningen. De kommer senare i år fråga oss i gemenskapen om det är något tekniskt vi vill ha gjort som de kan hjälpa med, och sedan att vi "röstar" fram vilket av framlagda förslag vi ser som mest önskvärt göras. Jag har i detta tidigare mest tänkt i termer som att hjälp till med införa kraftfullare verktyg för klottersanering, typ ORES, men detta är ju ett annat möjligt förslag, det kan ju dock skjutas upp ytterligare ett år om vi har annat som har högre prio.Yger (diskussion) 20 maj 2017 kl. 13.03 (CEST)
Jag stöder helt det som Yger har skrivit här ovan om analys och en kraftigare mall. Även tidsplanen verkar bra. Det behövs tid, eftertänksamhet och noggrannhet för att det ska bli bästa möjliga resultat av geografiprojektet som sådant och av städningsprojektet. Jag ser också positivt på om vi kan få experthjälp utifrån, så att vi i möjligaste mån kan få det resultat vi vill ha, efter diskussioner som visar vad gemenskapen önskar att det ska bli, samt en bedömning av vad som är möjligt att göra utan att förlora information som av gemenskapen bedöms som värdefull. Sjunnesson (diskussion) 20 maj 2017 kl. 16.06 (CEST)

Det bästa med det geografiska Lsjbot projektet är det globala perspektivet, så att vi har fått artiklar om länder där vi inte har tillräckligt många skribenter. Det största problemet var bristen på ett globalt perspektiv, då artiklarna skapades utan att konsultera personer med god lokalkännedom. Ett annat problem var att faktauppgifter togs från det otillförlitliga GeoNames. Ett tredje problem var att diskussioner om projektet inte fokuserade på att korrigera alla faktafel utan att de istället ofta fick en lite tråkig stämmning. Jag ser tre alternativ för hur vi kan gå vidare:

  1. Sämsta Alternativet: Behåll artiklarna. Att mannuelt granska och korrigera alla artiklarna är omöjligt, så det betyder att vi för evigt kommer att ha massvis av artiklar med faktafel. Det är oackeptabelt för en encyklopedi, och när (inte om) dessa brister blir mer allmänt kända kommer svenska wikipedia att få minskat förtroende, och det kommer också att svärta ner förtroendet för de handskriva artiklarma. När vi jämfördes positivt med Nationalencyclopedin för några år sedan var det en stor framgång, men om någon skulle rapportera om tusentals artiklar med faktafel skulle det bli pinsamt för oss.
  2. Näst Sämsta Alternativet: Radera artiklar som fortfarande har Lsjbotmallen kvar Detta borde vara tekniskt enkelt, men det robotskapande geografiprojektet var ett kollektivt konsensusbeslut som togs av wikipediagemenskapen och det vore tråkigt att ge upp bara för att det första försöket inte blev så bra som vi trott och hoppats.
  3. Tänkbart Alternativ: Prova att göra det bättre Jag föreslår att vi gör ett test med två mindre länder för att se om vi kan göra det bättre, där ansvaret delas av en person som är tekniskt kunnig med att skapa robotgenerarade artiklar och en person som har god lokalkännedom. Vi raderar sedan de artiklar där Lsjbotmallen är kvar, och skapar nya robotgenererade artiklar med hjälp av officiella och andra tillförlitliga källor vad gäller befolkningstal och dyligt. Vi kan välja ett industriland, som exempelvis Island eller Estland, och ett utvecklingsland, som exempelvis Nicaragua.

Detta skall inte ses som en kritik av Lsj. Han tog ett fantastiskt initiativ och det är vanligt och naturligt att man måste prova sig fram och ibland försöka flera gånger innan man lyckas helt ut. Det vore mycket roligt om han ville återkoppla till projektet som den tekniskt kunnige personen. Om Lsj inte kan ställa upp är frågan om vi har någon annan tekniskt kunnig person som är villig. Martinogk (diskussion) 20 maj 2017 kl. 17.57 (CEST)

Som du skriver är radering av allt inte aktuellt. Och det är heller inte så att kvalitetsproblemen skall överdramatiseras. Jag som Ascilto träffar på ett åt på 20-30 Lsjbot skapade geografiartiklar, och även om de känns lite "svampiga" har jag inte träffat på direkt fel (och svampigheten, typ "löjliga" klimtadata, kan relativt lätt åtgärdas) Men mitt sätt att komma till artiklar är att jag följer interna länkar eller söker från artiklar på andra språk, dvs helt standalone artiklar kommer jag inte till, och det gör knappast några andra läsare heller. Och det är i detta "udda" sortimentet det finns mest klara tveksamheter, kullar i ett land ingen känns vid, små putte öar som heller ingen vill kännas vid etc. Dessa är det främst vi diskuterar och här finns det ingen möjlighet botskapa dessa från annan källa, för det finns inga register över "kullar" etc. Så att göra om rätt vore önskvärt, men löser inte det frågeställning vi står inför. (om du inte menar att först radera allt skapat för ett land och sedan botskapa, där "Först radera" är lika kontroversiellt som alternativ 2).Yger (diskussion) 20 maj 2017 kl. 18.52 (CEST)
Jag varnade för detta, att robotskapade artiklar är ohållbart och blev anklagad för "häxjakt" när jag hade svenskspråkiga Wikipedias bästa för ögonen. Jag har inte hunnit analysera den här diskussionstråden och undrar därför om någon kan länka till den konsensusdiskussion som ledde till robotarnas fall och om detta gäller ett stopp för alla robotskapade artiklar? Kan för diskussionens skull bidra med synpunkten att alla spår av robotskapade artiklar och data(information) måste raderas in i det längsta. Det var tråkigt att vi för det första tillät robotskapade artiklar och nu när vi har kvicknat till bör vi lära oss av misstaget och återställa svenskspråkiga Wikipedia enligt dess ursprungliga grundtanke, att individer bidrar till projektet, inte robotar, och att det är de mänskliga resurserna som vi ska ta tillvara på. --Vannucci (diskussion) 20 maj 2017 kl. 21.32 (CEST)
Vi har en lång rad av oerhört lyckade projekt med botsakapade artiklar, inklusive Lsjbot för arter. Denna tråd handlar om hur vi skall ta hand om artiklar skapade av Lsjbot för geografiska platser, där för vissa sortiment det finns problem. Om du vill starta en diskussion om botskapande av artiklar generellt så föreslår att du skapar en egen tråd om detta, så fokus för denna tråd inte tappas bort. Yger (diskussion) 20 maj 2017 kl. 21.40 (CEST)
Lsjbots första geografi-projekt med fokus på Filippinerna har inte samma problem som GeoNames-projektet har. Precis som för människoskapade artiklar, så bygger artiklarnas kvalité på källorna. Det finns delar av GeoNames som har god förankring med verkligheten, främst ADM-delen. De har dock lite för ofta tveksam interwiki. -- Innocent bystander (diskussion) 20 maj 2017 kl. 22.14 (CEST)
Jag tror mest på variant av "Prova att göra det bättre". Om man med massradering menar en maskinell bearbetning som tar bort artiklar baserat på kriterier så är jag motståndare till detta. Allt för mycket bra riskerar att gå till spillo. Däremot tror jag på att gå igenom land för land; verifiera alla artiklar som är av intresse (alla orter, hyfsat stora sjöar och berg etc) och försöka förbättra dem; radering av ointressanta objekt som inte kan verifieras eller det inte är värt att lägga ned tid på (kullar i Kanada, sjöar på 10x10 m, de flesta uddar etc). Radering ska ske baserat på en bedömning från fall till fall. Man måste kolla mot andra wikis om det finns där, om det länkas från någon artikel etc. Jag jobbade så med ett antal mindre länder; uppskattningsvis behöll jag ca 3/4 av artiklarna för de länder jag jobbade med. Jag gick dock på pumpen när jag ville tillämpa metoden för grund, s k rev, runt Jersey som inte fanns i lokala källor. Då fick jag nej som svar i SFFR. Det beslutet bör omprövas om vi ska kunna göra något bra av botartiklarna. Det går, bara vi får konsensus på att obetydliga objekt får raderas. Kitayama (diskussion) 20 maj 2017 kl. 22.24 (CEST)
Jag vill hävda att "orter" tillhör de mer svårverifierade kategorierna. -- Innocent bystander (diskussion) 21 maj 2017 kl. 08.31 (CEST)
Jag har, när jag kollat på ett så litet land som Falklandsöarna, funnit groteskt många sådana botskapade artiklar. De flesta handlar om öar, uddar, berg etc och innehåller ofta inte så mycket. Det är svårt att kolla vad som är korrekt eftersom artiklar om objekten ofta saknas på engelska, utan normalt bara finns på svenska och cebuano (!) (med förmodligen samma innehåll). Jag har försökt "normalisera" en del av dessa genom att ta information från den engelska artikeln om sådan finns. Slopar också svammel om att "i trakten kring X finns ovanligt många namngivna kullar" eller liknade. Klimatinfon vet jag inte om det går att kolla upp. Men behöver vi verkligen så många artiklar om fullständigt gudsförgätna platser "worldwide"? Det måste ju handla om hundratusentals. --Andhanq (diskussion) 20 maj 2017 kl. 23.30 (CEST)
Tre saker som har diskuterats här ovan:
  1. Kullar (kanadensiska), som Yger har nämnt som exempel på vad som skulle kunna vara lämpligt att radera. Just Lsjbot-skapade artiklar med kategorier för kullar har, förutom tveksam relevans, det problemet att det kan vara nästan lika många "åsar", enligt brödtexten, som det faktiskt är "kullar" i kategorin. Till yttermera visso finns det 4 artiklar i kategorin som Kategori:Kullar i Island som dels handlar om "åsar" och dels också, felaktigt, uppges ligga i en liten rödlänkad sjö. Dessa 4 artiklar skulle jag gärna radera, bl.a. Búðarháls (ås), men jag vet hur utfallet har blivit på de två sffr-diskussioner som har handlat om Lsjbot-artiklar: att man inte ska radera.
  2. Jag tycker att Kitayama har ett bra förslag här ovan - att gå igenom land för land osv., förbättra artiklarna och radera de artiklar som inte är värda att man offrar tid på (kullar i Kanada, sjöar på 10x10 m, de flesta uddar etc). Ett sådan systematiskt tillvägagångssätt skulle kunna fungera mycket bra.
  3. Det som Andhanq skriver om relevans i Lsjbot-artiklarna kan jag helt instämma i. Vilka objekt ska räknas som värda att ha med, samt vilken text är relevant att ha med i artiklar om objekt som i sig är värda att ha med? Det finns "svammel" som ständigt återkommer. Till skillnad från Andhanq har jag inte velat ta bort sådant, för jag vet inte om det finns konsensus för att göra det, lika litet som jag vet om det från början har funnits konsensus för Lsj att utforma artiklarna så som han har gjort. Sjunnesson (diskussion) 21 maj 2017 kl. 10.08 (CEST)
Att ta bort svammel uppfattar jag är OK, klimatdata verkar vara helt misslyckat, "i omgivningen finns" kan kanske vara relevant men oftast just svammel, bedömningen kan nog överlämnas till om någon "tar tag" i ett sortiment. Och radering av plutt saker som är helt isolerade från länkar, i grunden ointressant objekt etc anser jag kan bli en slutsats av denna diskussion, men efter att vara beskrivet lite mer kvalificerat. Yger (diskussion) 21 maj 2017 kl. 10.27 (CEST)
Jag instämmer med flertalet övriga i att kvaliteten på geonames som källa är för låg, och i att behålla artiklar som inte fått någon mänsklig handpåläggning därför är det "sämsta alternativet". Kan man tänka sig att flytta vissa typer av botskapade artiklar från artikelrymden till någon undersida till Wikipedia:Projekt alla platser-städning? På så sätt finns det färre lågkvalitativa artiklar i artikelrymden och mer för den geografiintersserade wikipedianen att ta tag i. Det är kanske så Martinogk, Kitayama och Sjunnesson har tänkt sig att det ska fungera i Prova att göra det bättre/land-för-land-alternativet?--Gotogo (diskussion) 23 maj 2017 kl. 12.37 (CEST)
Förslaget låter bra. Då undviker man att radera problematiska artiklar, men får bort dem ur artikelrymden. Sedan kan de användare som är intresserade försöka att förbättra de artiklarna i lugn och ro. Sjunnesson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 12.53 (CEST)
(Redigeringskonflikt) med Ygers sammanfattning nedan: Tekniskt sett torde en eventuell massradering genomföras just som en bortflyttning från ns0 till någon annan namnrymd, eftersom detta kan göras med normal botbehörighet medan regelrätt radering ju kräver adminbehörighet och skulle fylla SÄ på ett orimligt sätt. Yger har föreslagit att artiklar enligt vissa kriterier ska få en hårdare mallning i ett första steg och i ett senare steg flyttas bort. Vi behver i så fall tydliga kriterier som en bot kan avgöra, och någon som programmerar och kör denna. När en lista över artiklar som uppfyller dessa kriterier skapats kan dessa enkelt förses med mall. De kriterierna jag kommer ihåg och som samtliga skall vara uppfyllda för mallning är:
  • Artikeln har robotmall
  • Artikeln har ingen version utan "m" av icke-bot (kategorisering med hotkat och flyttning mm räknas alltså inte)
  • Artikeln har endast de källor som Lsjbot använt (bör räcka att kolla att strängen "<ref>" saknas och att inga "name=*" utöver botens standardsortiment finns. I övriga fall faller artikeln ändå rimligen på kriterie 2)
  • Artikeln har max n (hur många?) inkommande länkar från icke-botartiklar eller grensidor. (Detta kriterium kan bli svårare att algoritmisera på ett helt tillfredsställande sätt, jfr även Kategori:Kontrollbehov inkommande wikilänkar.)
  • IW finns inte till mer än ceb.
  • Inte ingår i någon undantagen kategori (kriterium tillagt i efterhand)
Kanske jag missat något, och kanske finns det fler kriterier, eller något av dessa som bör modifieras eller tas bort. Om det visar sig att vi verkligen vill detta (koncensus), så finns det säkert flera här som skulle kunna skriva kod för att göra det. En full genomsökning kräver flera miljoner anrop så det tar sin tid om det ska göras från en enskild dator. En del går kanske att göra med databasdump, så att antalet anrop kan minskas, men jag har aldrig arbetat med sådana. Vid nästa steg, själva undanflyttningen av då ännu "hårdmallade" artiklar i den framtid då det är dags för själva undanflyttningen tillkommer hanteringen av omdirigeringarna och WD-objekten, som kanske inte är trivial (grensidohänvisningarna bör emm vara kvar så att artiklarna enkelt kan återfinnas och rehabiliteras). Taxelson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 14.02 (CEST)
Ren teknisk kommentar: En användare med både robotflagga OCH adminflagga fyller inte SÄ med raderingsloggar. Men det kräver ganska bred konsensus för att tillåta något sådant. -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2017 kl. 15.25 (CEST)
Till de kraven du anger skulle jag vilja lägga till ytterligare ett: Att vi undantar sortiment vi vet det finns trovärdiga källor till, även om de just nu saknas. Om vi tar orter tex, så vet vi det finns i statistik mm och anser det är slänga ut barnet med badvattnet radera dessa, lika borde det väl var med sjöar som har en utbredning. Och de båda sortimenten är ofta önskvärt länka till. Motsatsen är grupper som kullar och rev, där jag mycket väl tycker de villkoren du skriver kan räcka. Och personligen tror jag inte på undanflyttning utan raderingYger (diskussion) 23 maj 2017 kl. 16.29 (CEST)
Just orter har väl visat sig inte vara okomplicerade att verifiera och just sjöars beräknade utsträckning är en av de stora problemkällorna. Utflytt utan omdirigering eller radering tåls nog att tänka på när den dagen kommer. Med radering är det kanske i praktiken bara administratörer som kan nysta i det som säkerligen kommer att behöva nystas i efter en sådan omfattande operation. Taxelson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 16.48 (CEST)
Rent körningstekniskt bör väl en sådan här sak göras genom att först stoppa in en datumsatt "specialraderingsmall", medan själva raderingen genomförs i en annan körning ett antal månader senare. Och som jag en gång (utan effekt) rådde lsjbot när han startade, börja med en sådan grej genom att köra några okontroversiella sortiment (typ klippor rev) för att om det utfaller till belåtenhet fortsätta med mer kompliceraade som orter.Yger (diskussion) 23 maj 2017 kl. 16.56 (CEST)

Försök till summering[redigera | redigera wikitext]

Lsjbt skapade geografi artiklar ger en hel del värde, inte minst att det går länka till objekt som det finns mer om på andra versioner. Dock det finns problem och jag listar tre huvudtyper här nedan:

  • Att innehållet i en artikel är till del "svammel" som inte tillför värde och också kan var direkt fel (tänk klimatdata). Medan objekten mycket väl kan tillföra värde så ger "svamlet" ett oseriöst intryck. Olika sort (semi-)manuella insatser bord relativ lätt kunna ta bort denna svammelinfon
  • Att innehållet är lite oprecist etc. Här finns dock en grundvärde och dessa har mycket bearbetats/förbättrats i Ta-hand-om -Projektet
  • Att väldigt många artiklar är skapade om objekt som inte kan (eller kommer att kunna) verifieras av rimligt tillgängliga trovärdiga källor utanför geonames (tänk kullar, rev). Det gör inte att uppgiften behöver vara felaktig, men att objektet är obetydligt och aldrig kommer kunna föras bort från att "skvalpa" omkring här, då de inte kan bli rimligt källbelagda. Detta kan röra sig så om något mellan 0,5-1,0 M artiklar av de 1,5 skapade. Dessa artiklar tillför mycket ringa eller inget värde och upplevs skämmiga, dock är de inte mycket skadliga då ingen lär träffa på dem, mer än i exceptionella situationer

Jag uppfattar sedan att det är klar konsensus att dåligt "svammel" i artiklar kan raderas utan stora åthävor. Också att det finns en ökande insikt att artiklar om overifierbara objekt kan behöva raderar på sikt. Däremot uppfattar jag att det finns en olust (åtminstone i det tidsskede vi är i nu) inför tanken att köra mekanisk borttag (om än efter intelligent analys). Och att det snarast är så man vill med mänskliga insatser gå igenom olika sortiment för att identifiera grupper som är bäst de raderas. Och här borde det gå underlätta detta genom någon sort variant på dagens ta-hand-om projekt, där förslag på radering av grupper av artiklar tas upp och diskuteras för att sedan genomföras.Yger (diskussion) 23 maj 2017 kl. 13.35 (CEST)

@Yger: Jag förstår inte varför vi ska sjabbla, den konsensus som har lett till denna diskussion är självklar: alla robotskapade artiklar ska raderas med omedelbar verkan och all den sortens verksamhet ska upphöra. --Vannucci (diskussion) 6 juni 2017 kl. 00.04 (CEST)
Det är inte konsensus, Vannucci.//Hannibal (diskussion) 6 juni 2017 kl. 00.23 (CEST)
Nej, absolut inte. Det är Din personliga uppfattning och inget annat. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2017 kl. 13.33 (CEST)

Fundering[redigera | redigera wikitext]

Jag som inte deltagit i första vändan (vad jag kan minnas) är lite frånkopplad kring detta. Jag undrar vad det är för typ av problem? Vissa utlägg är så allvarligt formulerade att det verkar fullständigt kompakt nattsvart. Är det verkligen så illa? Om fel ligger i enstaka detaljer finns inget skäl till alarmism och kraftord, är felen av avgörande betydelse för informationen som helhet är det såklart problematiskt. Kan någon klargöra detta med några exempel, konkreta genom diffar eller liknande, altrrnativt konstruerade exempel som visar på problemets allvar.

Det skulle vara bra om man gör ett slumpmässigt urval, kontrollerade dessa artiklar och kategoriserar typen av problem. Då lär vi få en bra översikt av 1.5 miljoner artiklar. Kan man tänka sig att göra detta med 100 artiklar? Då kan vi även se vart de robotskapade artiklarna är i störst behov av översyn. dnm (d | b) 23 maj 2017 kl. 17.52 (CEST)

Jag uppfattar att bland oss som arbetat med dessa frågor finns det nu börjar finnas en bred samsyn över hur problembilden ser ut (och som jag summerat ovan). Och det är genom att ha denna samsyn, vi nu börjar diskutera åtgärder (förutom det som redan hanteras i "städprojektet). Det är i praktiken ogörligt att tro att alla som inte jobbat med detta kan förstå allt, men att starta att starta om på det sättet du föreslår skulle ta tid och erfarenhet från tidigare sådan diskussioner är att de lätt/snabbt går in i sidospår och där spårar ut. Däremot förklarar/utvecklar jag gärna mer om problembilden. Yger (diskussion) 23 maj 2017 kl. 18.17 (CEST)
@Dnm: En sammanfattning av min syn gjorde jag här. Många andra synpunkter har framkommit som gör det ännu mer komplicerat. -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2017 kl. 18.28 (CEST)
Det finns många olika problem. För att försöka sammanfatta några av de värsta:
  1. Vi har artiklar om platser som egentligen inte finns, som "orter" som egentligen bara är ett kommunnamn.
  2. Vi har artiklar med direkt felaktiga uppgifter (t.e.x uppgifter om tropiskt monsunklimat i engelska kanalen)
  3. Vi har artiklar med vad som får sägas vara korrekta, men nonsensaktiga uppgifter (t.ex. sägs om en del orter i brittiska territorier på Cypern att de ligger i "sydöstra delen" av Storbritannien).
  4. Vi har artiklar med missvisande uppgifter, som att uppgifter om bergskedjor är framtagna för en enda punkt längs dem.
  5. Vi har artiklar där endast koordinaten egentligen är relevant (t.ex. skrevs en massa artiklar om "universitet", som egentligen handlade om platsen någon universitetsbyggnad låg på).
Och detta i halvannan miljon artiklar, vilka dessutom som bäst kan räknas som stubbar.
andejons (diskussion) 23 maj 2017 kl. 21.26 (CEST)
Och med tanke på att (de relevanta) koordinaterna både är trubbigt avrundade och ibland fel (som på Färöarna) så kan det vara riktigt illa ibland.
Till det kan läggas att temperaturuppgifterna i klimatdatan är marktemperaturer, inte lufttemperaturer. -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2017 kl. 21.33 (CEST)
Konkret förslag: radera alla klimatavsnitt från artiklar om orter, kommuner och liknande. Några invändningar? Hur kan det smidigast genomföras? Sådan info bör hur som helst inte ligga på ortsbasis utan på landbasis eller möjligen regionbasis där infon oftast redan finns. /Grillo (diskussion) 28 maj 2017 kl. 12.11 (CEST)
Bra förslag! Gärna klimatdata på regionnivå, och snävare vid relevanta mikroklimat.--LittleGun (diskussion) 28 maj 2017 kl. 16.17 (CEST)
Instämmer med Grillo Martinogk (diskussion) 29 maj 2017 kl. 16.33 (CEST)
Den robotskapade klimatdatan från nasa tycker jag kan tas bort. Men för en del platser har klimatdiagrammen ersatts med data från väderstationer på orten, den tycker jag är relevant och kan behållas. 90.227.175.244 29 maj 2017 kl. 18.15 (CEST)
Inte heller jag har problem med att klimat-data finns i enskilda orts-artiklar. Det kan skilja en hel del mellan en kuststad och inlandet. Problemet med den här datan är främst kvalitéen, att det är markdata isf luftdata, vilket är det en väderstation mäter upp. -- Innocent bystander (diskussion) 29 maj 2017 kl. 18.39 (CEST)
Precis, snävare vid mikroklimat alltså. Men relevansen, eller VIKT:en, måste visas då.--LittleGun (diskussion) 30 maj 2017 kl. 16.53 (CEST)

Östeuropa[redigera | redigera wikitext]

Har någon bearbetat bot-artiklarna om platser i östra Europa? Går det att göra någon summering av läget, helst med siffror? Jag är nyfiken på hur många artiklar som skapades, helst land för land, och hur många som senare har blivit förbättrade, markerade som tvivelaktig kvalitet eller raderade. Detta undrar jag dels för att det kunde bli inspiration för mer arbete inom Östeuropa, dels för att det kunde bli en kort presentation (lightning talk) på CEE Meeting i september, dit jag reser. --LA2 (diskussion) 21 juni 2017 kl. 11.48 (CEST)

Artiklar skapade per land som ännu ej är åtgärdade kan du hitta i Kategori:Robotskapade geografiartiklar, i princip slutat på Mo, så inte Polen, Tjeckien, Rumänien och Ungern. Områden som åtgärdats är lite udda. Finland, Estland, Aruba och Nicaragua och till mindre del Kanada vet jag om och lite special med tex flygplatser. Det länkas lite då och då till de botsakapade artiklarna, men inte mycket till saker i Östeuropa, vi har få skribenter som skriver om saker alls i dessa länder.Yger (diskussion) 21 juni 2017 kl. 12.20 (CEST)
@Yger: Slutat på Mo? --Larske (diskussion) 21 juni 2017 kl. 12.37 (CEST)
Vad gäller Estland, så pingar jag Gotogo! (Instämmer i att det är nog det enda Östeuropeiska land som efter-bearbetats ordentligt.)
Och en lite korrigering. Bokstavsordningen gjordes inte efter namnet på svenska, utan efter någon ISO-kod, där Tjeckien stavas med C.
Men just Tjeckien tror jag togs mycket tidigt när projektet utprovades. Kännetecknande för Tjeckien är därför att vi kan hitta artiklar om platser där som inte har något namn. Men det mesta av dessa borde dock vara borta nu. -- Innocent bystander (diskussion) 21 juni 2017 kl. 12.39 (CEST)
I tabellen nedan kan man, förutom antalet sidor och antalet redigeringar per kategori, se när första och senaste redigering av någon sida inom kategorierna som heter "Robotskapade <någonting>artiklar" gjordes. Mexiko tycks vara den senast skapade. Själva kategoriseringen är dock nuvarande kategorisering och den kan ha gjorts långt senare än när artikeln skapades.
--Larske (diskussion) 21 juni 2017 kl. 15.05 (CEST)
Jag har tyvärr ingen statistik över Estlandsartiklarna. Jag har under knappt ett år i maklig takt betat av artiklar om 5-7 av Estlands 15 landskap, säkerligen över tusen artiklar (svårt att uppskatta antalet). Merparten (kanske 95 procent?) av de botskapade artiklarna avser relevanta objekt. Ibland har jag raderat artiklar för att de är dubbletter, overifierbara (kontroll mot estländska lantmäterikartor och etwp) eller obetydliga (endast i några enstaka fall och då grund, öar och uddar utan interwiki). Många botskapade artiklar måste flyttas, ibland för att rubriceringen är engelsk (parish, port, river m.m. eller pga. versalisering), särskiljningsledet omständligt eller för att geonames helt enkelt har angett ett väldigt konstigt namn. Många förgreningssidor är överflödiga, eftersom egentlig namnkonflikt saknas. Sen har vi blandat ihop län och landskap, här hoppas jag få robothjälp. Boten hade dessutom placerat alla objekt i landskapet Dagö i landskapet Valgamaa. De botskapade artiklar har ofta bara interwiki med cebuano, varför många dubbletter även skapats på wikidata. Det finns också dubbletter i kategoriträdet eftersom boten inte alltid tagit hänsyn till befintlig kategoristruktur. Höjdsiffrorna håller mycket låg kvalitet i Estland samt anges för hela kommuner (tidigare även för floder och annat som per definition inte har en höjdnivå). Det som är bra med artiklarna är geobox-mallen, koordinater, administrativ indelning och distanser från Tallinn och närmsta större samhälle. Vet inte om det var svar på frågan.--Gotogo (diskussion) 21 juni 2017 kl. 15.56 (CEST)
Larske, förstår jag dig rätt att statistiken endast avser artiklar som fortfarande är bot-mallade? De artiklar som fått mänsklig handpåläggning ingår inte?--Gotogo (diskussion) 21 juni 2017 kl. 15.56 (CEST)
@Gotogo: Den avser de sidor som nu ligger i kategorin, men om ingen har kategoriserat en sida manuellt dit så är det samma sak som att sidan har mallen {{Robotskapad}} kvar. Jag gjorde tabellen mest för att få en överblick i vilken ordning och när olika länder betades av. --Larske (diskussion) 21 juni 2017 kl. 18.38 (CEST)

Artikelkopior i massor[redigera | redigera wikitext]

Som det verkar så har vi på Wikipedia en hel del artiklar baserad på större arbeten såsom Nordisk familjebok, Svensk uppslagsbok, Svenskt konstnärslexikon m fl. För artiklar från Nordisk familjebok har vi åtminstone en mall för, men inte för (men borde även ha) t ex Svensk uppslagsbok. De här artiklarna är mer än en källa, de är snarare textkopior. Jag tycker att vi måste ha mall med kategori för dessa därav, t ex Kategori:Nordisk familjebok, Kategori:Svensk Uppslagsbok o.s.v. Det blir "mer vägledande och mindre vilseledande" för Wikipedia som ett uppslagsverksprojekt, lättare att hitta fram, trovärdigare, tillgängligare med mera. --Vannucci (diskussion) 26 maj 2017 kl. 15.36 (CEST)

Det finns ett antal mallar, som gör att artiklarna kategoriseras i någon underkategori till Kategori:Wikipedia-källor. Där finns såväl Kategori:Ugglan som Kategori:Svensk uppslagsbok.--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 19.01 (CEST)
Hur hamnar artiklarna i kategorierna? --Vannucci (diskussion) 26 maj 2017 kl. 20.20 (CEST)
Det brukar Tostarpadius sköta. /Annika (diskussion) 26 maj 2017 kl. 20.22 (CEST)
De har dock inget med trovärdigheten att göra. Dessa artiklar, särskilt de med Nordisk familjebok som källa, tillhör de bästa artiklar vi har i det kortare formatet. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2017 kl. 20.29 (CEST)
Artiklarna hamnar i kategorierna, antingen genom att någon källmall använts, till exempel mall:Ugglan, eller genom att de lagts in som (dolda) kategorier i artiklarna.--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 20.58 (CEST)
@Vannucci: Kan du utveckla lite hur du menar att det blir "mer vägledande och mindre vilseledande" om artiklarna kategoriseras på detta sätt? På vilket sätt blir det trovärdigare?--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.02 (CEST)
Det är klart att om en artikel inte är en originalartikel för Wikipedia utan har annat ursprung så måste detta på ett tydligt sätt talas om, gärna med en grafiskt lätt igenkännbar mall. /Ascilto (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.06 (CEST)
För ett antal år sedan fördes en diskussion om att fasa ut Ugglanmallen. Där framfördes synpunkter om att mallen såg ut som en stubbmall. Mallen kom att behållas, men jag ser inte att den används i nya artiklar med Nordisk Familjebok som källa, utan istället används Runebergsmallen (utan symbol).--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.17 (CEST)
Jag avsåg inte artiklar med t.ex. Nordisk Familjebok som källa, utan artiklar som till betydande del är kopior av deras artiklar. Det är då mallen måste komma till användning. /Ascilto (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.50 (CEST)
Jag förstod att du avsåg artiklar som till största delen är avskrifter av annat uppslagsverk, men jag uppfattar att i de fall artiklar numera skapas utifrån Nordisk Familjebok, så används inte Ugglanmallen. Å andra sidan, så har artikelskapandet utifrån NF minskat.--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 22.20 (CEST)
Beklagligtvis har den minskat, men en del av förklaringen är att mycket redan förts över hit. Det finns för övrigt inga kopior i egentlig mening. Allt har bearbetats för att passa in i ett modernt uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2017 kl. 22.25 (CEST)
Viktigt påpekande av Tostarpadius. OM någon artikel "till största delen är avskrift" bör den hamna i giftskåpet som ett plagiat. Även texter som är fria bör inte skrivas av okritiskt. Deryni (diskussion) 27 maj 2017 kl. 09.39 (CEST)
Om det vore ett plagiat, på vilket sätt skulle det vara problematiskt? Så länge man anger källa och man har rätt att kopiera texten så gäller knappast några särskilda ytterligare krav jämfört med vilken annan text som helst.
andejons (diskussion) 27 maj 2017 kl. 10.30 (CEST)
Jag håller med andejons här. Det var så svenskspråkiga Wikipedia byggdes upp i början, genom att utgå från Ugglan och göra lämpliga anpassningar.--Historiker (diskussion) 27 maj 2017 kl. 19.08 (CEST)
Detta är en diskussion som förts på Wikipedia sedan 2003. Varför måste vi älta den ännu en gång? /Grillo (diskussion) 28 maj 2017 kl. 12.07 (CEST)
Därför att Wikipedia är ett levande uppslagsverk i ständig förändring. De aktiva är andra nu än 2003 och de som är kvar kan ha modifierat sina ståndpunkter, just eftersom uppslagsverket är statt i ständig förändring. /Ascilto (diskussion) 28 maj 2017 kl. 12.12 (CEST)
Den fördes inte sist 2003. Den har förts i omgångar och jag ser inte riktigt vad mer som vi kan uppnå av att det här dras ännu en gång, speciellt inte med tonen i inlägget som startade tråden. /Grillo (diskussion) 28 maj 2017 kl. 12.36 (CEST)
@Grillo: Vi diskuterar inte tonen i inlägget utan det faktiska läget och om hur vi kan bättre vägleda läsare och göra Wikipedia "mer navigerbar". Det vill säga så att man kan dela upp vad som är skrivet av wikipediaanvändare och vad som är hämtat från andra böcker rakt av. Jag ser inget problem med varför vi inte kan göra på det viset, vi har inget att dölja för läsarna. Tvärtemot vore det nyttigt när privatpersoner, organisationer och företag citerar Wikipedia. Det vore olyckligt om de istället citerar Nordisk familjebok o.s.v. i tron på annat. Det är ett sannolikt scenario. --Vannucci (diskussion) 2 juni 2017 kl. 20.26 (CEST)
Har de hämtat texten här är det Wikipedia de citerar. Vi skall inte krångla till saker i onödan. Tostarpadius (diskussion) 4 juni 2017 kl. 00.29 (CEST)
2003-2007 ungefär var detta ett problem som diskuterades och åtgärdades. Kan du visa på att detta fortfarande är ett problem 2017? Vad jag upplevt har de flesta Ugglanartiklar städats upp under de senaste 15 åren. /Grillo (diskussion) 5 juni 2017 kl. 20.46 (CEST)

Om Wikipedia har en avskrift ur ett äldre uppslagsverk, så kan det vara sämre än vi önskar oss. Men detta blir inte bättre av någon mall/kategori/varningsruta som i princip talar om för läsaren att detta är något som är sämre än vad vi önskar oss. Det som förbättrar sakläget är att skriva bättre artiklar, inte att märka upp skräpet som skräp. --LA2 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 21.54 (CEST)

Under de gångna åren har med hänsyn till vetenskap, ny kunskap, historisk relevans med mera fått radera betydande innehåll ur uggle-artiklar då det som stått varit såpass undermåligt och felaktigt att någon justering inte hade hjälpt. Det är dock ett påpekande som ligger något vid sidan av, men tycker att det knyter ann till Grillos upplevelse som kan mycket väl stämma men jag tycker oerhört stora problem fortfarande kvarstår med anledning av just den "källan". dnm (d | b) 10 juni 2017 kl. 22.00 (CEST)
Det är en av de bästa källor vi har, men den måste användas med urskiljning. Det finns ämnesområden där den inte bör brukas alls eller möjligen för att lyfta fram dåtidens syn. Tostarpadius (diskussion) 11 juni 2017 kl. 00.12 (CEST)

Om "på" och "i" för kategorinamn relaterade till TV-program[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha klickat runt en stund i kategoriträdet Kategori:TV-program tycker jag mig se att följande regel/princip har tillämpats på svwp:

Denna regel verkar gälla för de flesta av kategorierna i trädet med följande undantag som jag vill ha gemenskapens stöd för att ändra:

Nuvarande kategori Flyttas till Kommentar
Kategori:Historieprogram i TV Kategori:Historieprogram på TV se Kategori:TV-program efter genre
Kategori:Inredningsprogram i TV Kategori:Inredningsprogram på TV
Kategori:Naturprogram i TV Kategori:Naturprogram på TV
Kategori:Nyhetsprogram i TV Kategori:Nyhetsprogram på TV
Kategori:Religionsprogram i TV Kategori:Religionsprogram på TV
Kategori:Sport i TV Kategori:Sport på TV
Kategori:Barn- och ungdomsprogram på Sveriges Television Kategori:Barn- och ungdomsprogram i Sveriges Television
Kategori:Nyhetsprogram på Sveriges Television Kategori:Nyhetsprogram i Sveriges Television
Kategori:TV-program på Special Broadcasting Service Kategori:TV-program i Special Broadcasting Service se Kategori:TV-program efter kanal
där de svenska TV-kanalerna, förutom TV8,
avviker från övriga länder.
Kategori:TV-program på Kanal 5 Kategori:TV-program i Kanal 5
Kategori:TV-program på Sjuan Kategori:TV-program i Sjuan
Kategori:TV-program på SVT Kategori:TV-program i SVT
Kategori:TV-program på TV3 Kategori:TV-program i TV3
Kategori:TV-program på TV4 Kategori:TV-program i TV4
Kategori:TV-program på TV4 Plus Kategori:TV-program i TV4 Plus
Kategori:TV-program på TV6 Kategori:TV-program i TV6
Kategori:TV-program på ZTV Kategori:TV-program i ZTV
Kategori:TV-program på Mnet Kategori:TV-program i Mnet

Bör flyttning ske med eller utan omdirigering från det gamla namnet? Alla länkar till de gamla namnen kommer givetvis att ändras. --Larske (diskussion) 31 maj 2017 kl. 08.02 (CEST)

Skillnaden mellan på och i är nog en av de svåraste aspekterna av svenska språket, men jag tycker nog att vi genomgående borde använda "i TV". Om inte annat för konsekvensens skull. /ℇsquilo 31 maj 2017 kl. 11.34 (CEST)
Bra att du tar upp det, jag har också noterat den inkonsekventa namngivningen där. Sedan finns ju även specialfallen Kategori:TV-program av Netflix‎ och Kategori:TV-program av Sky plc. /Ariam (diskussion) 31 maj 2017 kl. 12.58 (CEST)
Jag stöder Larskes ursprungliga förslag, om det är det enklaste sättet att uppnå konsekvens. Helst hade jag sett "på" överallt. Det överensstämmer bäst med min språkkänsla. Tostarpadius (diskussion) 31 maj 2017 kl. 13.04 (CEST)
Jag stöder också Larskes förslag. Vad beträffar Ariams riktiga påpekande om "TV-program av Netflix" gäller det produktioner och avser därför något helt annat. Deryni (diskussion) 31 maj 2017 kl. 21.50 (CEST)
Det är bra med en konsekvent namngivning för kategorierna så långt det är möjligt. Det underlättar när man ska hitta kategorier via sökfönstret och ger ett mer enhetligt intryck i kategoriträd. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 11 juni 2017 kl. 14.51 (CEST)

Det låter som om artikeln i eller på skulle behöva utökas. --LA2 (diskussion) 11 juni 2017 kl. 20.21 (CEST)

Wiki Loves Earth[redigera | redigera wikitext]

WLE Austria Logo (transparent).svg

Efter en lite långsam och smygande inledning är vi igång med Commons:Wiki Loves Earth i Sverige nu, och fototävlingen som går ut på att få in nya fina bilder på naturreservat och nationalparker pågår under hela juni. Vi är inte riktigt klara med allt som behövs, men hjältarna Alicia och Andre håller på att färdigställa import av alla områden till Wikidata för att sen skapa Wikidatalistor att ha som grund för tävlingen. Listorna kommer inledningsvis att placeras på undersidor till Wikipedia:Projekt naturgeografi (eller annat bättre förslag om det finns) och kan sen om intresse finns användas för att ersätta dom punktlistor (se till exempel Lista över naturreservat i Blekinge län) som finns i dagsläget. När listorna är på plats kommer uppladdningarna kunna gå till på samma sätt som under Wiki Loves Monuments, att bilderna automatiskt förses med dom ID-nummer Naturvårdsverket har på parker och reservat, men vi är inte riktigt där än. Än så länge har det kommit in 26 bilder till kategorin där tävlingsbidrag hamnar, och all hjälp med att förbättra beskrivningar, lägga till naturskyddsområdesmallen, kategorisering och annat mottages tacksamt. Tillägg av bilder till artiklar och i wikidataobjekt uppmuntras också, då listorna plockar bilderna direkt från wikidata.

Om någon med god blick för det som gör en bild bra, både rent fotografiskt men också i att vara en bra illustration till artiklar, känner sig manad att vara med i juryn för tävlingen går det bra att kontakta mig. Det juryverktyg som används för tävlingen gör det enkelt att bedöma bilderna och välja ut vinnare och kandidater till den internationella finalen. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 2 juni 2017 kl. 15.58 (CEST)

Efter att äntligen fått godkännande av den Bot som gör importen håller listorna nu på att skapas och kommer att fyllas på med data tills importen är klar (om ungefär 48 timmar). Kolla gärna in på listorna då och då (men uppdatera med försiktighet för att inte sänka ListeriaBot helt) och pinga mig, Alicia eller André om det är några konstigheter. Kända egenheter än är till exempel att kommuner med endast ett naturreservat hamnar under Misc och att naturreservat som ligger i flera kommuner bara kommer under den första kommunen. Kolla gärna på dom redan uppladdade bilderna och se om det går att lägga till naturskyddsområdesmallen eller om det går att lägga in bilden på Wikidataobjektet. Fortfarande gäller också att någon eller några som gillar att titta på bilder får anmäla sig som jury. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 juni 2017 kl. 15.09 (CEST)
@Axel Pettersson (WMSE): Om du inte vill ha kommuner med bara ett naturreservat under "Misc" kan du ändra min_section = 2 till min_section = 1, se exempel Hallands län. --Larske (diskussion) 8 juni 2017 kl. 15.19 (CEST)
Tack Larske, fixat nu. Dessutom är importen klar och listorna uppdaterade, hojta eller uppdatera Wikidata om ni hittar några konstigheter. Med den här sökningen går det att hitta alla hittills uppladdade bilder som saknar mall och ID-nummer, hjälp gärna till att nolla den så att det går att hitta var alla bilder är från. På den här sökningen finns det dessutom en bunt naturskyddsområden där det behövs lite handpåläggning för att reda ut vad som gäller (till exempel en artikel om en ö som också är ett naturreservat eller ett naturreservat som ligger i två län) så att den kan närma sig, men inte nödvändigtvis bli, noll. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 juni 2017 kl. 11.34 (CEST)
För att förtydliga: det finns flera fall där ett naturreservat på Wikipedia egentligen är två i Naturvårdsverkets register, med varsitt ID-nummer. Till exempel Järvafältets naturreservat som består av d:Q30204726 och d:Q30158554, samt de ovannämnda som spänner över flera län, såsom Sandsjöbacka (d:Q30169832 och d:Q30173729). Det verkar även finnas en del artiklar som inte borde ligga i en reservat-kategori, tex. Korpberget biotopskyddsområde, samt artiklar om reservat som av någon anledning inte fanns med i den data vi använt, tex. Broälvens naturreservat som enligt Kartverket Skyddad Natur endast är ett Naturvårdsområde. --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 12 juni 2017 kl. 13.28 (CEST)

Översikt över ...[redigera | redigera wikitext]

På engelskspråkiga Wikipedia finner man denna typ av sammanställning eller översikt Outline of Albania och Outline of Sweden med flera och undrar nu om intresset finns för samma typ av sammanställning eller översikt här på svenskspråkiga Wikipedia? --Vannucci (diskussion) 6 juni 2017 kl. 22.38 (CEST)

Jag ser inget "problem" med sådana, listor(?) men en tanke är väl att... Det blir extremt långa artiklar/listor, lär ta kopiöst mycket tid för varje sida. Tid som jag då tycker kan spenderas på "riktiga" artiklar istället... men, ja, det kanske är någon som skulle nyttja sådana översiktssidor. Skottniss (diskussion) 7 juni 2017 kl. 01.24 (CEST)
Den här typen av listartiklar fyller åtminstone ett behov… Jag gissar att de översiktligt och hierarkiskt kan lista alla artiklar som finns i ett sammanhållet ämne (typ land), där artiklarna hunnit bli väldigt många. Det är ibland svårt att göra i en enda navigationsruta och väl omöjligt i kategoriträdet. Däremot tror jag kvaliteten på en sådan listartikel kan behöva löpande uppdateringar. Jag noterar också att Outline of Albania inte har överdrivet många källhänvisningar.--Paracel63 (diskussion) 9 juni 2017 kl. 18.27 (CEST)
Hur skapas denna outline, är det genom att traversera kategori-träd? mvh AadaamS (diskussion) 11 juni 2017 kl. 14.34 (CEST)

Strategidiskussion - Wikimediarörelsen 2030[redigera | redigera wikitext]

Inom Wikimediarörelsen pågår nu en global strategidiskussion där den stora frågan är:

Vad vill vi skapa eller åstadkomma tillsammans under de kommande 15 åren?

Schemat för strategiarbetet är följande:

Omgång 1 (generera) Sensemaking Omgång 2 (debattera) Sensemaking Omgång 3 (prioritera) Sammanställa utkast Fas 2
14 mars–18 april 18 april–5 maj 11 maj 11–12 juni 12 juni–21 juni 28 juni–28 juli 29 juli–8 augusti augusti 2017–2018

I mars/april förde svenskspråkiga Wikipedia diskussionen inom omgång 1 här på Bybrunnen. Utifrån resultatet av den globala diskussionen i omgång 1 har det tagits fram fem förslag på teman, vilka nu diskuteras inom ramen för omgång 2.

Läs igenom nedanstående teman och frågor och besvara så många frågor som du vill. Inled din kommentar med en markering av vilket tema och vilken fråga du refererar till, till exempel A4 eller C2. Du kan även svara anonymt i följande undersökning.

Föreslagna utkast till prioriteringar ("Teman") (A-E)[redigera | redigera wikitext]

A: Hälsosamma, inkluderande gemenskaper[redigera | redigera wikitext]

Wikimediagemenskapen är rolig, belönande och inkluderande för både erfarna skribenter och nykomlingar. Vi välkomnar nya frivilliga till vår rörelse och handleder dem för att säkerställa att de har en trevlig upplevelse och fortsätter delta i projekten. Människor från alla bakgrunder känner sig delaktiga i nätverk av grupper och organisationer med djupgående relationer. Resultatet av detta är att vår rörelse växer i storlek och kvalitet, eftersom våra projekt frodas i en kollektiv skötsel.

B: Den förbättrade eran (Framsteg genom teknologi)[redigera | redigera wikitext]

Wikimediagemenskapen använder aktivt teknologiska innovationer för att hjälpa frivilliga att bli mycket mer kreativa och produktiva. Vi använder maskinlärning och -design för att göra kunskap lätt att nå och använda. För att kraftigt öka kvaliteten och kvantiteten av information på fler språk, har frivilliga till exempel åtkomst till bättre maskinöversättningar. Vi presenterar och organiserar kunskap på ett sätt som underlättar för människor att delta och bidra - bortom webbläsaren, appen, och encyklopedin.

C: En sannerligen global rörelse[redigera | redigera wikitext]

Vi är en sann global rörelse. I synnerhet riktar vi vår uppmärksamhet mot de regioner, där vi inte ännu fungerar tillräckligt bra, det vill säga Asien, Mellanöstern, Afrika, och Latinamerika. Vi arbetar med gemenskaper av läsare, bidragare och partners i dessa delar av världen. Vi tillgängliggör utrymmen för nya former av bidrag från dessa regioner (referenser, citering, etc.). Vi skapar medvetenhet om den fria kunskapens makt och överbygger åtkomstbarriärer. Vi konstruerar produkter som är anpassade för de behov, som dessa nya rörelsemedlemmar har.

D: Den mest respekterade kunskapskällan[redigera | redigera wikitext]

Vi arbetar för att åstadkomma ännu mer korrekt och verifierbar information. År 2030 ses Wikimediaprojekt som den mest högkvalitativa, neutrala och relevanta kunskapskällan. Vi ökar djupet på den tillgängliga kunskapen och fasthåller vår standard för verifierbart och neutralt innehåll. Vi bjuder in experter att delta. Vi hjälper människor att förstå hur vår process gör våra produkter mer pålitliga. Vi visar den mest relevanta informationen som finns, när och där den behövs.

E: Engagemang i kunskapsekosystemet (Delta i kunskapsnätverket)[redigera | redigera wikitext]

Vi bygger relationer med ett stort antal organisationer, vilka likaledes är hängivna anhängare till fri kunskap. Wikimediagemenskaper arbetar också med likasinnade, som de tidigare inte kände till. Vårt innehåll spelar en central roll i akademisk och annan utbildning världen över. Vi är medspelare till ledande institutioner inom utbildning, konst, underhållning, civilsamhälle, den offentliga sektorn samt den vetenskapliga och teknologiska världen. Tillsammans bjuder vi in en ny generation människor som kan ta dela av, skapa, och förvalta ett växande bibliotek med fri kunskap åt alla.

Frågor (1-5)[redigera | redigera wikitext]

  1. Vilken påverkan kommer vi att ha på världen, om vi följer detta tema?
  2. Hur viktigt är detta tema i förhållande till övriga fyra teman? Varför?
  3. Fokus kräver avvägning. Om vi ökar våra insatser inom detta område de kommande 15 åren, finns det någonting som vi gör idag som vi måste lägga åt sidan?
  4. Vad skulle kunna läggas till för att ge detta tema större tyngd?
  5. Vilka andra (organisationer, grupper, företag, myndigheter) kommer att arbeta inom detta område, och hur skulle vi i så fall kunna bli partner med dem?

Gemenskapen på svenskspråkiga Wikipedia uppmuntras att diskutera de olika temana och besvara de olika frågorna för respektive tema. Observera att detta är diskussionen beträffande svenskspråkiga Wikipedias synpunkter (Grupp B). Om du även/hellre vill bidra till det svar föreningen Wikimedia Sverige kommer att lämna in, är du välkommen att diskutera det på föreningens wiki (Grupp A).

Diskussionen förs nedanför följande rubrik. Svaren skall lämnas in senast den 12 juni på Meta.---Historiker (diskussion) 7 juni 2017 kl. 21.43 (CEST)

Diskussion om 15-årsmålet[redigera | redigera wikitext]

Jag har kommenterat på föreningen Wiki och också skickat in ett individuellt svar enligt vad som nämns ovan. Om det ses som önskvärt kan jag upprepa vad jag skrivit på föreningens wiki här, men blir det inte lite väl dubbeldiskussion?Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 16.51 (CEST)

Flertalet användare är nog inte medlemmar i föreningen så det vore till fördel om diskussionen fördes här. /Ascilto (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.31 (CEST)
OK läger in nedan.Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.42 (CEST)
För den som inte känner till det: man behöver inte vara medlem i föreningen för att vare sig läsa eller redigera på den wikin. Ainali diskussionbidrag 8 juni 2017 kl. 18.53 (CEST)
@Yger: Tack för dina inlägg, både här och på föreningens wiki. Det kan bli lite dubbelt, men det kanske är olika som deltar i de olika diskussionerna, även om föreningens wiki är öppen även för andra än medlemmar, vilket Ainali så riktigt påtalat.
Jag hoppas att fler engagerar sig i diskussionen, för att därigenom påverka den framtida strategin.--Historiker (diskussion) 8 juni 2017 kl. 20.55 (CEST)
Hi. My name is Szymon, I'm a Polish Wikipedian hired by WMF to help editors to participate in the movement strategy discussion. There are two independent "tracks" of the discussion, designed for different audiences. Track A is designed for organizations (e.g. chapters, like Wikimedia Sverige), and Track B is designed for online communities. In my personal private opinion, it's because everybody should be able to discuss comfortably. There are many editors who aren't close to any organization; that's quite obvious. But there are also some people who are closer to an organization rather than to any online community (e.g. some staffers). Eventually, all feedback will be passed on to the same point, and from that point of view, yes, Yger, repeating one's thoughts isn't needed. Unless you expect to gain some reaction from those who haven't participated or aren't likely to participate in the WMSE discussion. SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 9 juni 2017 kl. 12.09 (CEST)
Tack till er som deltar i diskussionen. Fler är välkomna att deltaga.--Historiker (diskussion) 9 juni 2017 kl. 20.41 (CEST)
Nu är sammanfattningen inlämnad på Meta. Tack till er som deltog!--Historiker (diskussion) 12 juni 2017 kl. 20.36 (CEST)

A.Hälsosamma, inkluderande gemenskaper[redigera | redigera wikitext]

Detta vill vi ju alla, det är väl snarast omöjligt argumentera emot. Men jag själv ser inte att vårt primära mål och syfte är att skapa och sprida ett nytt välfungerande samarbetsmetod, även om det är ett mycket trevligt och bra om det ändå blir så. Jag ser detta som en enabler till våra primära mål, innehåll och spridning (pkt 4 och 3 nedan). Och att ev mål inom detta är av hygienkaraktär (vi skall uppfylla att driva diskussioner så de är välfungerande och inkluderande för alla)Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.42 (CEST)

Gemenskap - kanske först och främst i form av gott samarbete och ett positivt konstruktivt arbetsklimat, både inom ett språkprojekt och mellan dem - är naturligtvis en viktig förutsättning för ett gott resultat. Men det huvudsakliga syftet är ett annat: Att erbjuda den kunskapssökande god och kvalitetssäkrad information. Lindansaren (diskussion) 8 juni 2017 kl. 20.14 (CEST)
Samtidigt ser jag det här som en fullständigt nödvändig del i att kunna göra det, på samma sätt som vi behöver ha fungerande servrar som inte går ned hela tiden, juridiskt skydd så att Wikipedia inte kan sänkas och så vidare – det som inte heller är vårt huvudsyfte, men utan vilket vi får svårt att verka. Dessa två exempel kan Wikimedia Foundation stå för; välfungerande gemenskaper ligger på oss alla. Om vi inte gör det trevligt och välkomnande att redigera tror jag att vi snart har dömt ut oss själva. /Julle (disk.) 9 juni 2017 kl. 11.57 (CEST)
Själv ser jag det här (tillsammans med mål 2) som ett av det viktigaste. /Julle (disk.) 9 juni 2017 kl. 12.03 (CEST)

För min del är det här det viktigaste målet. Som Yger skriver ovan är det här en enabler till våra primära mål - men det är även något som möjliggör de andra målen. Vi har redan sett att, och jag är bekymrad för det. Tyvärr är det här målet svårare att göra något åt än vad vi hittills har trott, och många här verkar tro. Det mest framgångsrika programmet för att skaffa nya bidragsgivare i Wikipedias historia är Wiki Education Foundations olika projekt, och det är en massiv satsning med stora resultat. Vi skulle behöva mycket mer fokus, enligt mig, på att göra Wikipedia mer välkomnande, så att läsare förstår att de är välkomna att bidra och hur de ska göra. Problemet är att vi inte riktigt vet hur vi ska göra det utan att tumma på kvalitetskrav, etc. Jämför hur enkelt det är att starta en närvaro på i stort sett alla andra webbplatser, med hur mycket instruktioner vi ger våra nybörjare. Jag är inte helt övertygad om att det bara är en teknisk fråga, utan det kanske är en pedagogisk fråga (många läsare vet inte vad som saknas i dåliga artiklar, eller hur de skulle bidra om de ville), eller en PR-fråga (många vi pratar med vet inte om att man kan bidra till Wikipedia). Mitt förslag är därför mycket större fokus på gemenskapen, nyrekrytering och att få wikipedianer att stanna kvar. Utan gemenskapen dör Wikimedia-rörelsen.//Hannibal (diskussion) 9 juni 2017 kl. 17.07 (CEST)

Även jag ser det här som ett av de viktigaste målen, rent av livsnödvändigt för Wikipedia. Framförallt för att vi behöver fler som bidrar till projektet och inte färre – och för att detta ska uppnås behöver vi fokusera på just det här målet. Jag tror även att det här målet är något av en springande punkt för att kunna öka mångfalden på Wikipedia. //Vätte (diskussion) 10 juni 2017 kl. 17.36 (CEST)
Jag tycker också att denna del är överordnad de andra. Så länge Wikipedia är ett fritidsprojekt och vi inte kan göra allt med botar, är vi beroende av att många kan trivas med att samarbeta mot ett gemensamt mål. Genom att vara många, ökar vi också spridningen i innehållet och bidrar bara på så sätt till en ökad kvalitet. Med rimliga krav på deltagandet kan vi också både skapa kvalitet och se till så att det behåller sin kvalitet över tid (= uppdateras och kompletteras).--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 20.14 (CEST)
Instämmer helt med Julle, Hannibal, Vätte och Paracel63, då en trevlig stämning är grunden som allt annat vilar på. Själv kände jag mig mycket välkommen när jag började redigera för nästan två år sedan, av bland andra Ataraxim, Hangsna, Yger, Rassdyt, Pontuz, Tostarpadius och Maundwiki. Som nybörjare blir det alltid lite fel och lite inkomplett, men det var roligt när de bemödade sig att ägna tid åt att fixa felen och kompletera det jag skrev, då det visade att de tyckte att det var värdefulla bidrag som också var värd deras tid. Samtidigt har jag sett andra nybörjare som blivit lite bryskt behandlade, när deras bidrag inte varit på tillräckligt hög nivå eller när de har uttryckt frustration över att något blev raderat. Jag tror att grundprincipen för att få nybörjare att känna sig välkomna och fortsätta sitt engegemang är dels att visa uppskattning för deras arbete genom att (i) förbättra det de skrivit, (ii) tacka dem för deras bidrag, (iii) ställa frågor när något är konstigt, och (iv) uppmuntra ytterliggare bidrag när något är inkomplett, och dels genom att gå mjukt fram och (v) vara försiktig med att snabbradera nya inkompletta sidor, (vi) inte rulla tillbaka redigeringar som inte är rent klotter, (vii) vara generös med relevanskriterierna, (viii) inte klaga eller överreagera på bristande kunskap om wikipediaregler, och (ix) endast blockera för att stoppa återkommande destruktiva redigeringar men aldrig för att exempelvis en fråga på deras diskussionssida inte har besvarats. Vi kan inte ställa samma krav på nybörjare som vi gör på etablerade användare. Med tiden lär de sig om de blir positivt och hjälpsamt bemötta. Martinogk (diskussion) 15 juni 2017 kl. 05.06 (CEST)
Jag skriver även under på i princip allt detta ovanstående (om nu någon trodde något annat). (ställer mig på ölbacken) Det där med "(vi) inte rulla tillbaka redigeringar som inte är rent klotter" är kanske en helt annan diskussion, men jag ser ibland att tidskrävande redigeringar rullas tillbaka (eller görs ogjorda) med tveksam vilja till utvecklande av artikeln. Sådant känns inte som seriöst deltagande i ett kreativt samarbete utan snarast som en simpel snabblösning i brist på engagemang. (går ner från ölbacken) SMirC-smile.svg Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 16 juni 2017 kl. 00.15 (CEST)

B. Den förbättrade eran (Framsteg genom teknologi)[redigera | redigera wikitext]

Vi får naturligtvis inte försumma att utveckla vår tekniska system och hjälpmedel, men jag ser inte heller detta område som ett primärmål. Och mål kan formuleras defensivt (vi skall ha et tekniskt system up to standrad med våra användares behov och förväntningar, vi skall ha fullgott stöd för nya teknologier som dyker upp, och vi skall inte bli omkörda av potentiell konkurrenter. Men som sagt jag anser vi inte behöver vara ledande i sig i dessa saker. För hjälpmedel mer direkt kopplade till vårt skapande och spridande av kunskap kan vi dock gärna ligga närmare framkanten (översättningar, AI för klotterbekämpning etc)Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.42 (CEST)

Den tekniska utvecklingen är nog den enskilt viktigaste faktorn som Wikimediaprojekten måste följa, samt förhålla och anpassa sig till. Informationen kommer alltid att finnas överflöd. Den kommer att sammanställas till presentations- och läsbara former, kanske inte just när någon mänsklig hjärna arbetar med den, utan i datorn i samma ögonblick som någon söker efter den. Vi ser idag hur vi har kunnat massproducera artiklar med rådata som har sammanställts till löptext. Kvalitén har (än så länge) kanske inte alltid riktigt den kvalitet som vi skulle önska. Men den utvecklingen kommer att gå oerhört snabbt. Utan en avancerad teknisk utveckling (främst genom databas- och sökteknik samt nya presentationsmöjligheter) kommer Wiki-projekten att fasa ut sig själva. Lindansaren (diskussion) 8 juni 2017 kl. 20.14 (CEST)
Ja, om vi inte hänger med här kommer vi rätt snabbt kunna göra oss irrelevanta. Det gäller såväl redigeringsmöjligheter (vi har lidit av att släpa efter på mobilsidan) som presentation. Till exempel: Om allt fler söker information via ljud snarare än text, är vi redo för det? /Julle (disk.) 9 juni 2017 kl. 11.54 (CEST)
Själv ser jag det här (tillsammans med mål 1) som ett av det viktigaste. /Julle (disk.) 9 juni 2017 kl. 12.04 (CEST)
Jag vill INTE se Wikipedia som en experimentlåda för att testa och utveckla nya tekniker! Sådant får hållas på dedikerade projekt om så önskas, men Wikipedia (och systerprojekten) är inte rätt plats för det. Göra Wikipedianer ofrivilligt till betatestare är ett effektivt sätt att få etablerade användare att lämna in. -- Innocent bystander (diskussion) 9 juni 2017 kl. 20.59 (CEST)
Jag instämmer helt med Innocent bystander. Själv ger jag inte upp i första taget, men om redigeringsverktygen förvandlad till oigenkännlighet kommer nöjet med stor sannolikhet att försvinna. Tostarpadius (diskussion) 10 juni 2017 kl. 17.42 (CEST)
Jag är lite kluven. Jag tror att kvaliteten är viktigare än gränssnittet, för att locka och bibehålla läsarna. Redigeringsmiljön har kompletterats med alternativa redigeringsverktyg, vilket sänker tröskeln för nybörjarna. Mer behövs göras, men en snabbt teknikutveckling (minns Winter?) är möjligen inte rätt lösning. Däremot behöver vi skapa bättre kompatibilitet mellan befintligt innehåll och moderna plattformar (exempel: navigationsrutor behöver kunna visas också på en mobil).--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 20.20 (CEST)

Det här avsnittet heter i original "the augmented era", dvs den tidsepok där man talar om "augmented reality" (svenska Wikipedia-artikeln heter förstärkt verklighet), med teknik som Pokemon go, där dagens verklighet utökas med information från nätet. Det kan vara experiment som nutida fotografier kombinerade med historiska fotografier av samma plats. Givetvis är begreppet vidare än så och behöver inte handla varken om spel eller om geografiska koordinater (byggnader, stadsmiljöer). Men det antyder ändå att nätet (med Wikipedia) smyger sig in i existerande sammanhang, snarare än att enbart vara en produkt (en encyklopedi) som man medvetet går till. När jag behöver veta hur man skalar en banan, så kommer banan-informationen ur Wikipedia upp (informationen tillgängliggörs utifrån situationen), i stället för att jag väljer att gå till en encyklopedi, nämligen Wikipedia, för att där söka efter information om skalning av bananer. Jag tror detta är tankarna som ligger bakom det här avsnittet. Och det framgår av ordet "augmented", men inte av den svenska rubriken. Ska då detta vara en punkt i strategin? Jag tror man måste skilja på vision, strategi och taktik, det vill säga mellan långt, medellångt och kort perspektiv. Valet av redigering av wikitext eller visual editor eller konstruktionen av mallar, det är taktik, det korta perspektivet. All kunskap åt alla, det är vår långsiktiga vision. Men däremellan ligger det mellanlånga tidsperspektivet, som omfattas av strategin, saker som händer under ett årtionde och skiljer 2001 och 2011 från 2021 och 2031. Och dit hör nog även tankar på "augmented relality". --LA2 (diskussion) 11 juni 2017 kl. 09.18 (CEST)

C. En sannerligen global rörelse[redigera | redigera wikitext]

Då vi (=jag?) som jobbar drivs av att vi är besjälade av rörelsens vision, så är det viktigt vi inte bara hjälper sprida kunskap inom våra närområden utan även i de delar av världen som inte har så lätt skapa egna språkversioner med god substans. Och för att hålla vår drivande ideal levande, så ser jag det viktigt det finns tydliga (och om nödvändigt resurskrävande mål) för detta områdeYger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.42 (CEST)

Det här är någonting jag tycker är viktigt finns med när vi fördelar insamlade resurser och så vidare, så att utveckling sker för alla språk (annars blir det lätt så att skrift som skrivs från höger till vänster lätt hamnar på efterkälken, till exempel), att det finns stöd för gryende gemenskaper, men som är svårare för mig som enskild wikipedian – eller wikimedian – att förhålla mig till. Alltså: Jätteviktigt, men framför allt relevant och viktigt att tänka på för en mindre skara, jämfört med de flesta av de andra målen (kvalitetsnivå, välkomnande miljö etc) som är centrala för vårt vardagliga arbete här. Jag vet inte om det är viktigt att alla, eller ens de flesta, behöver känna sig som en del av en internationell gemenskap. Många vill bara göra sin lokala wiki bättre. Det är gott nog. /Julle (disk.) 10 juni 2017 kl. 15.54 (CEST)
Detta är en av Wikipedias styrkor idag (många språkversioner, globalt fokus, läsare över hela världen). Jag ser den som en följd av vår verksamhet. Lokala satsningar behövs säkert för att fortsätta upprätthålla denna kvalitet, men det ser jag snarare som en del av Mål A.--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 20.23 (CEST)

D. Den mest respekterade kunskapskällan[redigera | redigera wikitext]

Jag ser detta som det viktigaste området vi behöver fokusera på. Wikipedia innehåll är imponerande men också ojämna och parallellt med våra skapande redigeringar förekommer också förstörande. Jag skulle som mål vilja se två saker:

  • 1.För de ämnesområden, vi bedömer som "viktiga" har vi 2030 för hela sortiment, artiklar som uppfyller grundkrav på substans och källbeläggning, samtidigt som vi kan ha många artiklar som är än starkare
  • 2.Vi 2030 har en större del av våra artiklar som är kvalitetssäkrade, dvs de har källor substans och stabilitet, men också att för dessa finns det inbyggda begränsningar av redigerande att klotter från oinloggade inte kan föras in

Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.42 (CEST)

Förutsättningarna att vara och uppfattas som en intressant och relevant kunskapskälla hör intimt samman med tre saker - projektens (WM-rörelsens) egna definitioner av sina uppdrag, förmågan att leverera det unika, samt förmågan att följa och anpassa sig till den tekniska utvecklingen. Jag tror inte att WP och de andra projekten kommer att vara valda och eftersökta källor på samma sätt som har gällt hittills. De blir istället - om de kan försvara sin kvalitet - källor i större och mer komplexa informations- och sökkluster, tillsammans med öppna förstahandskällor, databaser, algoritmprocessade sökresultat, textproducerande robotar o s v. Om Wikimediaprojekten trots allt ska kunna ses som relevanta i det sammanhanget gäller det att man har renodlat och utvecklat det som är unikt - för WP:s del att vara ett "uppslagsverk" med en starkare identitet än att bara vara en samling artiklar. I mina ögon handlar det om den mänskliga hjärnans förmåga att sammanfatta, sätta in saker i ett sammanhang, ge perspektiv, värdera relevans o s v. Om vi inte renodlar uppdraget och engagemanget, med mycket strikta och högt ställda krav på kvalitet och innehåll, riskerar Wiki-projekten att bli en av oändligt många dataresurser i Googles (eller andra liknande och antagligen betydligt mer utvecklade tjänsters) utbud. Även detta är en överlevnadsfråga och jag är - med tanke på att vi tycks ha så olika målbilder - ärligt talat ganska pessimistisk. Lindansaren (diskussion) 8 juni 2017 kl. 20.14 (CEST)
Ja, här tror jag en av de stora skiljelinjerna ligger – i praktiken tror jag att kvalitetsarbetet (det här målet) och att vara välkomnande (starkt kopplat till mål 1, diskuterat ovan) står emot varandra, i det att det ena ofta blir lidande när vi fokuserar på det andra. Är vi välkomnande måste vi tillåta människor att göra misstag utan att det blir en stor grej eller att deras artiklar plockas bort. Det innebär i sin tur att vi måste acceptera material av något lägre kvalitet. Personligen är jag mer oroad över de höjda trösklarna för att bidra än kvalitetsnivån, men anledningen till att trösklarna har höjts är ju just ökade käll- och kvalitetskrav. Jag undrar om det inte just nu är den stora konflikten inom Wikimediaprojekten, lite väl ofta outtalad. /Julle (disk.) 9 juni 2017 kl. 12.02 (CEST)
Jag tycker din hypotes/frågeställning egentligen vore värd en egen tråd på Bybrunnen. Ser du det som ett misslyckande att vi numer har flera postgraduates (doktorander) som nyblivna bidragsgivare, men förre med bakgrund att gå första eller andra året på högskolan. Jag ser det som en naturlig och bra utveckling då det svårare för en studerande på grundnivå tillföra nytt medan det finns hur mycket som helst för en på högre utbildningsnivå. Och de med högre utbildningsnivå skulle antagligen bli avskräckta med lägra krav på källor/noter tex.Yger (diskussion) 9 juni 2017 kl. 16.35 (CEST)
Nej, jag tycker att det är två bra saker som jag personligen tyvärr misstänker i praktiken i någon mån står mot varandra, där vi får det ena lite på bekostnad av det andra (som ett försök att besvara fråga tre ovan, vad vi tappar när vi lägger fokus här). Jag tror personligen att våra höjda krav kan ha gjort det svårare att delta – ofta oavsett kunskapsnivå, eftersom många av våra krav handlar om hur saker skall skrivas – vilket jag betraktar som ett allvarligt långsiktigt problem; det betyder naturligtvis inte att jag inte uppskattar kvalitetsarbetet eller resultatet därav, som är fantastiskt, och vi skall inte glömma hur otroligt mycket bättre Wikipedia är nu än för tio år sedan. Det är en svår balansgång. /Julle (disk.) 9 juni 2017 kl. 17.36 (CEST)
@Lindansaren. Jag ser på våra artiklar i förhållande till primärinfon, som på molekyler till atomer. Livets byggstenar är aminosyror, en form av mellankomplexa molekyler sammanbyggda från atomer, inte råa atomer. Och även om vi har många artiklar som har ett enkelt samband till tillgängliga källor, är huvuddelen en halvkomplex sammanbyggnad av info från Källor (jag tänker själv på "Mina" sockenartiklar som har 10-15 källor per styck). Och medan jag delar din syn att det kan komma nya starka (AI-)hjälpmedel för att vidareförädla kunskap utifrån basal data, så är det min uppfattning det krävs vårt "lager" av förädlad källinfo för att det skall gå att göra vidare bearbetning. Våra artiklar lämpar sig utmärkt för att ge elementära svar på frågor, "var ligger orten X", "hur många invånare finns i X år 20xx" etc vilka behövs som komponenter för att bygga vidare kunakaper utifrån.Yger (diskussion) 9 juni 2017 kl. 19.54 (CEST)
Att bjuda in experter har sina risker. Wikipedia är öppet och experter kan bli stötta om amatörer ger sig på deras texter. Här finns ett problem där vi antingen riskerar att driva bort experterna eller stänga Wikipedia. Öppenheten, att alla kan redigera, är en grundbult och den kan vi inte förhandla om. Istället kunde vi ha en mer strukturerad utredning på diskussionssidan eller eventuellt en egen namnrymd för bakgrundsutredning där man, till skillnad från på diskussionssidorna, måste följa en ganska strikt mall. Edaen (diskussion) 10 juni 2017 kl. 09.03 (CEST)
Nej, det är möjligt att det inte skall tolkas så men jag reagerar när jag läser att wikipedia jag skall vara den mest aktade källan. Jag hoppas att etablerade forskare och vetenskapliga publikationer fortsätter vara den mest aktade kunskapskällan. Sedan får vi gärna komma nära med sådana som källor och gärna presentera informationen på ett mer lättillängligt sätt.FBQ (diskussion) 10 juni 2017 kl. 09.36 (CEST)
Man kan se för sig en framtid där sökmotorer och robotar utvecklats dithän att robotar kan generera sammanställningar likt Användare:Lsjbots on demand i samma sekund som någon utför en sökning. Det skulle vara ett värdefullt komplement till både användargenererade uppslagsverk som Wikipedia och expertskapade och auktoritativa som Nationalencyklopedin och Encyclopædia Britannica. Det skulle också skärpa konkurrensen och ställa större krav på att vi höjer oss över nivån som består av relativt enkla sammanställningar likt de som Lsjbot kan åstadkomma. Precis som Användare:Lindansaren och Användare:Yger skriver ligger vår främsta konkurrensfördel i sånt som kräver mänskligt omdöme och analysförmåga, t.ex. källkritik och relevansavgöranden. Också sammanhang och fördjupning är viktiga konkurrensfördelar vi har i en alltmer tekniskt avancerad internetmiljö. Även om robotutvecklingen är häpnadsväckande snabb kommer det att dröja längre än till 2030 innan robotar har något som liknar fantasi, kreativitet och empati, vilka alla i olika grad spelar in i våra tankeprocesser när vi redigerar artiklar. Jag menar inte att vi någonsin skall bli mer subjkektiva än vad vi redan är, men ett visst mått av subjektivitet ingår alltid i intellektuella och kognitiva processer och det måste vi alltså se som en styrka och konkurrensfördel.
Våra främsta konkurrenter i kunskapsbranschen är de auktoritativa, officiella nationaluppslagsverken. I förhållande till dessa är vår främsta konkurrensfördel just att vi inte är auktoritativa. De gör anspråk på att vara källor i egen rätt, vilket vi aldrig kan göra. Just därför måste vi bli allt noggrannare med att ange våra källor vilket de sällan gör. I längden kan det ge oss trovärdighetsfördelar. En stor fördel för oss är också att vi gör sammanställningar utifrån flera källor, vilket nationalencyklopedierna åtminstone inte redovisar att de gör.
När det gäller källhänvisningar och källkritik skulle jag säga att vi idag befinner oss på ungefär den nivå som lärs ut på och krävs av gymnasiet. Nuförtiden lärs grundläggande källanvändning och källkritik ut redan på högstadiet. Många av oss användare är äldre och vi som gick i skolan på 60-, 70- eller 80-talen kan inte föreställa oss hur mycket skolans kursplaner och didaktik har utvecklats sedan dess. Enligt min mening behöver vi inte vara rädda för nybörjare utan akademisk utbildning. En högstadieelev av idag, iallafall på nivå C och däröver - dvs de allra flesta - förstår våra källkrav även om eleven ännu inte har träningen att göra rätt från början. Jag ser det inte som ett självändamål att få fler doktorander och andra högre upp i den akademiska hierarkin som användare. Det vi skriver skiljer sig väldigt mycket från uppsats- och avhandlingstexter. Akademiska texter består av så stora mängder formalia att de till stora delar är ointressanta för kunskapsinhämtning, man måste söka efter det substantiella med lupp. Vad vi behöver är användare som kan skriva populärvetenskapligt och jag tror att vi kan rekrytera dessa personer lika mycket bland duktiga gymnasister som bland akademiker.
Det är stor skillnad på det vi producerar idag och det vi producerade för bara fem år sedan, det kan jag se som för närvarande sysslar med biografier. Det är oftast mer lustfyllt och lättare att producera nya artiklar efter dagens krav än att fylla på befintliga artiklar som från dagens perspektiv framstår som lättfärdiga. En stor utmaning för oss är att lyfta hela artikelbeståndet så att det uppfyller dagens krav på källanvändning. /Ascilto (diskussion) 10 juni 2017 kl. 13.42 (CEST)
Jag borde kanske vänta till jag har tid att sätta mig vid datorn, men är inte säker jag får det. Jag vet inte om jag missuppfattade svaret och har väl begränsade kunskaper om dagens ungdomars förmåga till källkritik men jag är dock skeptisk. Tvärtom upplever jag att konspirationsteorier idag får en allt större spridning idag på grund av misstro mot auktoritativa källor. Vi har bland annat en president i USA som tror att växthuseffekten är en venskapsmännens konspiration. Jag tror för övrigt inte att en gymnasieelev annat än undantagsvis är tillräckligt intellektuellt utvecklad för att kunna ägna sig åt källkritik i egentlig mening. Visst, att kunna förstå när en hemsida är fejkad eller skapad i reklamsyfte eller av särintresse, men att verkligen kunna granska källor kräver något mer. De skolmaterial jag sett i ämnet har varit extemt basalt. Dessutom, för att kunna ägna sig åt verklig källkritik krävs dessutom att man är insatt i ämnet, känner till vilka originaldokument som är bevarade, vilka forskare som ägnat sig åt ämnet, vilka arbeyen de skrivit i ämnet, vilka teser de lagt fram och vilken auktoritet de har. Sedan beror väl hur oroade vi skall vara vilka ambitioner vi anser att det är rimligt att wikipedia skall ha. Jag ser det som sagt inte som vår målsättning att vara någon främsta kunskapskälla.FBQ (diskussion) 10 juni 2017 kl. 16.16 (CEST)
@FBQ:Jag tror inte att alla dagens användare är akademiker, mycket tyder på att så inte är fallet. Det är min bestämda övertygelse att, som jag skrev, en duktig gymnasist klarar att uppfylla våra källkrav. För de flesta krävs träning och det är vad vi inte kan låta bli att erbjuda, enligt tråden Hälsosamma, inkluderande gemenskaper. För min del är det en policyfråga att även personer med enbart gymnasieutbildning skall kunna redigera Wikipedia, vår slogan är ju "den fria encyklopedin som alla kan redigera", det måste vi leva upp till - eller ändra slogan. Jag måste upprepa att de källkrav vi idag utvecklat är på en nivå motsvarande gymnasiets. /Ascilto (diskussion) 16 juni 2017 kl. 13.10 (CEST)
Nej, jag tror inte heller att alla användare här är akademiker, och jag tror inte alls man behöver vara det. Jag tror att man har en klar fördel av det men det går nog bra ändå. Jag är kanske lite skeptisk till gymansister men det handlar då snarare om mognad och perspektiv - jag tror i många fall att en 40-årig bilmekaniker kan göra bättre ifrån sig än gymnasister. Men en mogen gymnasist klarar säkert av att skriva här, med god vägledning tror jag faktiskt att de flesta gymnasister klarar det. Men att skriva bra uttömmande artiklar som kan tävla med uppslagen i traditionella uppslagsverk krävs sakkunskaper i ämnet eller att någon med dessa kunskaper tittar på artikeln. Då spelar det kanske mindre roll om det är en städare eller en professor i molekylärbiologi som försöker skriva om statsvetenskap. Jag ser för övrigt inget skäl att någon skall behöva redogöra för sin bakgrund innan de får lov att börja skriva, då kan vi ju lika gärna dela ut personliga konton och särskilt godkända redigerare och då är ju wikipedia som vi känner det dött. Återigen handlar det ju om vilken ambitionsnivå man har, men "Den mest respekterade kunskapskällan" är ju är att sätta ribban väldigt högt. Jag möter yngre som upplever att de inte behöver några böcker eftersom allt redan finns på wikipedia och vill få svaret på en oklar fråga i TP eller kolla upp något i en diskussion med polaren kanske det inte är så noga. Har man högre ambitioner tror jag att det är viktigt att man förstår att man måste gå djupare än wikipedia, och jag tror inte att vi bör ha några högre ambitioner. Som Paracel63 påpekar är det ju primär- och sekundärkällor som vi på wikipedia skall använda när vi skriver artiklar. Vad gäller källkraven på wikipedia så gäller det ju att skilja mellan källkrav och tillförlitliga artiklar. Det skrivs ju fortfarande källösa artiklar. Det innebär inte nödvändigtvis att de är de faktamässigt sämsta artiklarna oavsett vad vi tycker om det. Att en högt aktad källa använts betyder inte att den inte tolkats felaktigt eller vinklats. Kom efteråt på att jag inte tog upp problemen med POV i svårigheterna med wikipedias väg mot, jag föredrar väl att skriva "en av de mest relevanta informationskällorna", det är ju ytterligare ett problem längs vägen. Jag tror att om vi vill nå dit måste vi ha högre ambitioner än att ha artiklar skrivna av gymnasister. Å andra sidan finns så många artiklar kvar som är betydligt sämre att det inte behöver vara något problem för den som vill redigera, den dag det inte finns någon artikel som en gymnasist klarar av att förbättra tror jag aldrig kommer. Med det sagt, jag kanske låter negativ, men jag ser absolut att wikipedia går framåt och att artikelbeståndet sakta men säkert blir bättre. Men jag tycker att det inte är något skäl att inte påpeka bristerna som ännu finns kvar, och troligen alltid kommer att finnas kvar. Uppslagsverkets uppbyggnad har ju både för- och nackdelar.FBQ (diskussion) 16 juni 2017 kl. 13.51 (CEST)
Att vara främst är inget mål, utan möjligen en konsekvens. Wikipedia ska inte och kan inte vara en informationskälla som tar död på primär- och sekundkällor (som vi ju alltid måste kunna stödja våra uppgifter på). Vi ska inte heller sikta på att ersätta fackverk, eftersom vårt mål är att ge översikt i alla ämnen (inte att ersätta facklitteratur i specialämnen). Vi har nytta av att vara en av de mest relevanta informationskällorna, om vi (bl.a. via Googles algoritmer) ska kunna behålla våra läsare -> gynna återväxten bland bidragsgivarna -> överleva. Vi blir hela tiden bättre och mer relevanta (vill jag tro), både för yngre och äldre läsare, vilket förhoppningsvis gynnar vår överlevnad. Men tema A är även i denna jämförelse viktigare.--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 20.31 (CEST)
Nej, med en sådan utgångspunkt är målet helt rimligt. Jag ser ju gärna att vi både satsar på att fylla ut luckor och att utveckla och fördjupa befintliga ämnen. Och jag ser inget hinder i att vi även framöver även själva som tidigard använder bot för att fylla ut luckor om resultatet blir OK. Men jag tror att botartiklarna kommer att kräva mänsklig översyn och bevakning såväl 2030 som 2080, och jag tror inga botar ens 2130 utan tydlig direkt mot artikelämnet riktad programmering klarar av att skriva utvalda artiklar. Får väl se om jag har fel. Och jag tycker att ett riktat projekt mot fördjupade och förbättrade artiklar borde ha fokus på breda övergripande artiklar. Vi har ganska omfattande artiklar om vissa keramiska fabriker och ett flertal keramiker men artikeln om keramik är rejält undermålig.FBQ (diskussion) 11 juni 2017 kl. 14.26 (CEST)
Tack för kompletteringen! Jo, vi är ännu rent ut sagt dåliga på wp:Basartiklar. Lite kan vi rikta fokus mot det via den här och liknande veckosatsningar, men vi behöver även i vårt vardagsarbete bli bättre på de allmänna ämnesartiklarna. Det är där vi kan förbättra vår kvalitet mest märkbart.--Paracel63 (diskussion) 12 juni 2017 kl. 00.01 (CEST)

E. Engagemang i kunskapsekosystemet (Delta i kunskapsnätverket)[redigera | redigera wikitext]

Detta är enormt viktigt för det som jag ser som vårt främsta primärmål, pkt 4. Och för mig platser detta område bland de tre främsta (3 och 4 de andra)Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.42 (CEST)

Det är här Wikipedia har sin plats, bland alla andra, om inte nödvändigtvis fria, men åtminstone öppna kunskapskällor! -- Innocent bystander (diskussion) 10 juni 2017 kl. 09.49 (CEST)
Detta är och kommer även i framtiden att vara en konsekvens av vår kvalitet. Genom vår förbättrade kvalitet gynnar vi tillgången på samarbeten med institutioner av olika slag och i olika länder. Vi kan också spela politisk roll för informationsspridningen, genom att vår blotta närvaro bidrar till att urholka nationella och traditionella hinder för informationsspridning (exempel: wikipedia:panoramafrihet). Öppna kunskapskällor kommer att bli allt viktigare, och här har Wikipedia ett stort försprång genom sin storlek och sin spridning. Genom ökat fokus på tema A blir det också lättare att fördela vår gemensamma fritid, så att vi får tid att ta till vara de olika samarbetsmöjligheterna när de dyker upp.--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 20.35 (CEST)

Ny faktamall för hälsotillstånd[redigera | redigera wikitext]

Hej, som några av er sett sitter jag återigen med sommarjobb åt SBU och skriver om diverse medicinska ämnen här på svenska Wikipedia. Det är jätteroligt, och jag hoppas att det uppskattas att dessa artiklar får lite välbehövlig kärlek.

Hursomhaver, så har jag även använt tiden för att få in lite andra gosaker här på sv-wiki. Vi har på engelska Wikipedia under en tid arbetat fram en ny faktamall för medicinsk artiklar, som jag precis fört över till svenska Wikipedia under Mall:Faktamall hälsotillstånd ny. Som det ser ut nu är denna live på 1 artikel: Gallblåseinflammation, och vi är tredje efter en-wiki och ja-wiki att ha mallen installerad och live någonstans.

Målet är att faktamallen skall ge information (med källor) som är med begriplig och behövlig för läsaren. T.ex. så är det mycket få som faktiskt vet eller vill veta vad ICD-nummer betyder. Därför paras även mallen ihop med en annan mall (som till viss mån bygger på Wikidata): Mall:Medicinska resurser som läggs i externa länkar avsnittet.
Ex. från före och efter artikeln ändrades:

Ny
Kolecystit
AcuteCholMark.png
Akut kolecystit på CT-avbildning. Märk den stråkiga (inflammerade) fettväven som omger den förstorade gallblåsan.
Medicinsk specialitet Allmänkirurgi, gastroenterologi
Symptom Övre högersidig buksmärta, illamående, kräkning(ar), feber[1]
Varaktighet Kortvarig eller långvarig[1]
Orsaker Gallsten(ar), allvarlig sjukdom[1]
Riskfaktorer P-piller, graviditet, kolecystit i familjen, fetma, diabetes, leversjukdom, snabb viktnedgång[1]
Diagnostisk metod Ultraljud buk[1]
Liknande diagnoser Hepatit, magsår, pankreatit, lunginflammation, angina pectoris[1]
Behandling Kirurgi för att ta bort gallblåsan, kolecystostomi[1]
Prognos Generellt god med behandling[1]

Kolecystit eller cholecystit (även kallat gallblåseinflammation) är inflammation i gallblåsan.………

Externa länkar

Gammal
Gallblåseinflammation
latin: cholecystitis
Akut kolecystit på CT-avbildning. Märk den stråkiga (inflammerade) fettväven som omger den förstorade gallblåsan.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 K81
ICD-9 575.0, 575.1
DiseasesDB 2520
MedlinePlus 000264
eMedicine med/346 
MeSH engelsk

Kolecystit eller cholecystit (även kallat gallblåseinflammation) är inflammation i gallblåsan.………

Källor

  1. ^ [a b c d e f g h] Detta är en exempelkälla

Kom gärna med synpunkter och tyck till.
(Någon till och med kanske kan förklara för mig varför bottenmallen {{Medicinska resurser}} inte korrekt tillämpar {{hlist}}, trots att jag installerade min egen version enkom för att det skulle fungera)
P.S. Detta gör jag alltså inte som del av mitt arbete vid SBU, utan mer som en extra grej när jag ändå håller på.

Carl Fredrik 💌 📧 8 juni 2017 kl. 09.56 (CEST)

Nya mallen ser mycket bättre ut. Mer informativ. Adville (diskussion) 8 juni 2017 kl. 10.28 (CEST)
Mycket bra, och jag har också sett du med omsorg utökat flera artiklar inom ämnet, jättekul.Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 10.32 (CEST)
Ser bra ut (även om jag hellre skulle skriva "Högersidig övre buksmärta"). Vame (diskussion) 8 juni 2017 kl. 10.36 (CEST)
Okej, jag skrev om det eftersom för mig tycks det naturligare att smärtan i detta fall sitter högt upp än att den sitter till höger. Detta är dock bara att ändra. Carl Fredrik 💌 📧 8 juni 2017 kl. 19.54 (CEST)
Klart steg framåt – innehåller information som läsaren faktiskt har en chans att förstå. Den gamla mallen är helt meningslös för de flesta läsare. /Julle (disk.) 8 juni 2017 kl. 15.16 (CEST)

Jag tycker att den är problematisk. Rubriker som orsaker, behandling, liknande tillstånd m.m. kan tyckas oproblematiska men behöver i själva verket ofta utredas för att vara begripliga. Jag förstår inte hetsjakten mot latin. Länkarna till ICD-10 och de svenska som dock inte genomförts bör vara kvar för att visa på skillnaden mellan sjukdomar och "sjukdomar" ("hypotyreos typ 2" och dylika påfund som gärna smyger sig in som artiklar men som gärna kan få vara kvar för att upplysa om det kvasivetenskapliga. Men mest för att de föreslagna rubrikerna är mycket mera kontroversiella att fylla med innehåll än vad man kan tro.Klementin (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.18 (CEST)

Aha, där var jag i så fall inte helt med, var tanken alltså en ny "faktamall" och en enklare "brödtext" utan, eller med färre, rubriker (och inte med underrubriker som exempelvis: 1 Symptom / 2 Diagnos / 3 Behandling / 4 Läs mer eller 1 Historia / 2 Utseende / 3 Förekomst i Sverige / 4 Sjukdom / 5 Patogenicitet / 6 Mottaglighet / 7 Källor till smitta och spridningsvägar / 8 Komplikationer / 9 Behandling / 10 Förebyggande / 11 Källor)? Beskriv mer hur målet med detta är. Är Gallblåseinflammation representativt som exempel? Vame (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.53 (CEST)
  • Innehållet i artikeln skall ju självklart vara kopplat till innehållet i faktamallen, men jag menar inte alls att det på något sätt skall styras av det. Faktamallen styrs istället precis som vanligt av artikelinnehållet. (Att de rubriker som finns kan ge vägledning till vad som kan vara relevant innehåll, är en annan sak.)
    Alltså föreslår jag inte att faktamallen har någon som helst påverkan på artikelinnehållet. Att gallblåseinflammation saknar flertalet underrubriker är för att det endast är lite mer än en stubbe.
  • Faktamallen (som ännu inte har någon dokumentation) är helt enkelt till för att innehålla information som är begriplig och användbar för gemene man (vilket jag påstår att den gamla inte var).
  • Ingenting har tagits bort från artikeln, utan den lite mer obskyra informationen har flyttats ner till ett ställe där de som är erfarna redigerare lätt finner den (och den dyker upp på Google), samtidigt som faktamallen innehåller sådant som faktiskt är relevant. Huruvida ICD-10 koden skulle kunna flyttas upp och ligga precis under titeln (innan bilden) är eventuellt ett rimligt förslag (dock bara för att läkare och annan vårdpersonal söker efter det – dock har jag aldrig varit med om någon som använt Wikipedia på detta sätt förutom jag själv – andra använder icd.nu).
  • Det finns ingen som helst hets mot medicinsk terminologi, men när man slänger in latinska namn, inte för att de används, utan för att de finns med i en databas: så hör de hemma i en resurslista snarare än i sådant innehåll som gemene läsare tar del av. Det torde finnas en anledning att inga andra Wikipedia versioner (eller några andra källor överhuvudtaget, förutom finska MeSH) använder sig av dessa latinska namn i något sammanhang. Se t.ex. "perturbationes edendi" (ätstörning) eller "Perturbatio modi se gerendi oppositionalis" (trotssyndrom) — dessa begrepp är "påhittade" och förekommer inte utanför denna katalog som ämnade att översätta engelska namn (i bruk endast på engelska) till latin.
  • Att tro att gemene läsare kommer se att hypotyreos typ-2 och hypotyreos har samma ICD-kod är nog att ha en viss övertro på intresset bland gemene läsare för kategorisering av sjukdomar. Att se till att pseudovetenskapligt innehåll hålls borta från Wikipedia är vårt ansvar, och visst skall vi ge läsaren verktyg att upptäcka sådant som är tvivelaktigt, men ICD-koden är i ärlighetens namn inte ett sådant verktyg.
  • Att det är svårt att fylla i en ruta är inte argument för att den inte skall finnas – i alla fall så länge det finns tillgång till ytterligare information i artikeln, eller så länge som den erbjuder funktion i en del av fallen. Går det inte att fylla en ruta utan att det är obegripligt är det bättre at den står tom än att det finns länkar till material som för de allra flesta är fullkomligt irrelevant. För det mesta tror jag att dessa rubriker är oproblematiska.
Hoppas att dessa svar reder ut de frågor som rests och de missförstånd som verkar ha skapats. Carl Fredrik 💌 📧 8 juni 2017 kl. 19.33 (CEST)
Snygg mall, mycket bra gjort. Håller med i dina resonemang du fört ovan också; tror inte icd koder och liknande är särskilt begripligt för gemene man. Har gjort lite småfixar och infört DSM-4/5 i den horisontella mallen. Skottniss (diskussion) 9 juni 2017 kl. 09.32 (CEST)
Hm... Försökte införa den nya i borderline personlighetsstörning men det känns som att det kan bli väldigt tokigt att använda den för psykiatriska diagnoser. Det känns som det kan vara missvisande att lista symptom exempelvis, eftersom de dels varierar från person till person och att man behöver uppfylla ett visst antal för att diagnosticeras med diagnosen, och så vidare. Kanske går att gå runt på något vis, eller ska vi bara strunta i att använda den nya faktamallen i artiklar inom psykiatriområdet? Skottniss (diskussion) 9 juni 2017 kl. 09.55 (CEST)
Om det blir svårt eller konstigt att fylla i vissa parametrar är mitt förslag ändå att använda mallen, men hålla parametrarna tomma (ev. fylla i en kommentar med <!-- Behåll tom, se diskussionssida--> eller dyl.).
Ett exempel från en-wiki är att som på en:Borderline personality disorder endast ange de allra vanligaste, okontroversiella symptomen som:
P.S.Tack för hjälpen med DSM.
Carl Fredrik 💌 📧 9 juni 2017 kl. 11.51 (CEST)
Den nya faktamallen är ett stort framsteg. För mig som läsare kan det leda till att en artikel blir läst istället för att den inte blir det. Faktamallen är en viktig ingång i en artikel, och rätt utnyttjad behöver den inte bli ett slagfält mellan olika förespråkare utan en tydlig och lättläst sammanfattning av en artikels innehåll. Det målet når inte "den gamla" faktamallen, som däremot är full av länkar ut från Wikipedia (ökar inte möjligheten att en artikel blir läst). Jag tror också att vissa andra faktamallar också skulle gynnas av en förenklad struktur, mindre obskyra facktermer och färre externa länkar (exempelartikel). Däremot är jag inte säker på att vi i gemen är mogna att övergå till att redigera våra faktamallar på Wikidata (en faktaruta full av notsiffror har sina sidor).--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 20.43 (CEST)

Wikimedia CEE Meeting 22-25 september[redigera | redigera wikitext]

Den 22-25 september 2017 hålls Wikimedia CEE Meeting 2017 i Warszawa. Det är ett forum för wikigemenskaperna i Central- och Östeuropa (CEE = Central and Eastern Europe), vilket numera även inkluderar Sverige. Det betyder att föreningen Wikimedia Sverige kan utse två delegater som får resa till mötet på stipendium från Wikimedia Foundation. Är du intresserad av Östeuropa, så är det här en unik chans att träffa likasinnade, en sorts Wikimania i miniatyr. Anmäl ditt intresse nu. För senast 15 juni måste WMSE (Axel Pettersson, tror jag) anmäla vilka delegater de tänker skicka på stipendium. Du kan även åka på egen bekostnad. Om du vill hålla ett föredrag, ska förslagen lämnas in senast 30 juni. Jag har redan anmält mitt intresse. Jag deltog på egen bekostnad sommaren 2015 då mötet hölls i Tartu i Estland och det var mycket givande. --LA2 (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.11 (CEST)

Se även vad jag skrev om detta i oktober. Ping Vanucci. --LA2 (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.15 (CEST)
Det låter trevligt. Ska kika på det. --Vannucci (diskussion) 8 juni 2017 kl. 23.44 (CEST)
Ping @Vannucci: Är du (eller någon annan) intresserad av att åka? LA2 har en plats och Boberger (som sitter i WMSEs styrelse) är intresserad annars. Säg till här eller kontakta mig på annat sätt. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 juni 2017 kl. 12.02 (CEST)
Jag hade velat om jag hade kunnat men har fullt upp med mitt liv. Men tack för förfrågan. Mvh --Vannucci (diskussion) 12 juni 2017 kl. 13.34 (CEST)

Jag har nu anmält mig till CEE Meeting. -- Med lite kort varsel har det dykt upp en annan resemöjlighet i österled: Wikipedianerna i Vitryssland/Belarus ordnar ett sommarläger den 11-17 juli. EU-medborgare kan numera resa till Vitryssland utan visum om man dels anländer och avreser via Minsk flygplats och dels stannar högst 5 dagar (inberäknat ankomst- och avresedagen). Här finns lite information om detta. Det finns direktflyg Arlanda-Minsk med Belavia. --LA2 (diskussion) 13 juni 2017 kl. 21.01 (CEST)

Varför syns så ofta historiska tyska nazister och engelska våldsaktivister på wikipedias startsida?[redigera | redigera wikitext]

Urvalet över tid av utmärkta artiklar som presenteras på svenska Wikipedias startsida upplever jag som icke-representativt, osmakligt och möjligen våldsförhärligande: Det finns fyra om tyska naziförbrytare. Som merårig wikipedian har jag sett Hans-Adolf Prützmanns foto minst tre dagar på svwikis startsida. Om jag ombeds ange den bild jag mest förknippar med svwiki skulle jag säga Prützmanns och Joachim von Ribbentrops foton... Dessutom syns ofta Wannseekonferensen och Operation Reinhard. En annan stor ämneskategori är Storbritanniens historia, där många artiklar handlar om krutkonspiratörer.
Även om artiklarna kan vara varnande exempel finns en risk att årligen återkommande namn på och foto av grova brottslingar som delvis avlidit innan de kunnat avtjäna sitt straff upplevs som våldsförhärligande.
Bör alla utmärkta artiklar få lika stor framsidespublicitet i svwiki? Jag vet att det finns få utmärkta artiklar, men varför inte blanda upp med "tillräckligt" bra eller rekommenderade artiklar?--Bibsol (diskussion) 11 juni 2017 kl. 11.51 (CEST)

För några år sedan syntes både bra och utmärkta artiklar på förstasidan. Resonemanget var att vissa av dom bra artiklarna var för dåliga för att visas på förstasidan - och då togs alla bra artiklar bort. Det är mycket lättare att få en artikel om ett smalt ämne (t.ex. Toaletter i Japan och Avrättning med elefant) genom det utmärkta synålsögat än det är för ett brett ämne. Breda ämnen går oftast igenom det bra stoppnålsögat, men det gör även en del korta och inte helt färdiga artiklar om smala ämnen. Kanske borde det vara andra urvalskriterier för artiklar som syns på första sidan. Historisk artikel på måndag, biografi på tisdag, vetenskap på onsdag, osv. Nasko () 11 juni 2017 kl. 12.37 (CEST)
Om inte annat så är nuvarande rundgång lite tröttsam. /NH 11 juni 2017 kl. 12.46 (CEST)
Det är rundgången jag också har mest problem med. Jag tycker vi gott kunde peta in några bra artiklar också. Eller kanske tvärtom: Ersätta med "Utvald artikel" och välja sådan som behöver för att de behöver förbättras?--LittleGun (diskussion) 11 juni 2017 kl. 13.20 (CEST)
Jag kan bara hålla med om att antalet nazistartiklar på förstasidan är iögonfallande. Nazistiska fenomen är populära på t ex History Channel och det vore tråkigt om vi ådrog oss epitetet Hitler Channel som tv-kanalen fått pga det. Det kan se ut som om vi lägger upp s k click-bait. Därmed inte sagt att svwp ska mörka nazisternas illgärningar, tvärtom hade jag ingen aning om den fulla vidden av det nazistiska barbariet förrän jag läste i enwp om deras folkrättsbrott i Öst som rysktalande skribenter har fyllt på med där. Till exempel har vår artikel om 3. SS-Panzer-Division Totenkopf inte med krigsbrotten som står med i enwp:s motsvarighet. AadaamS (diskussion) 11 juni 2017 kl. 14.06 (CEST)
Jag fick en gång en fråga av en kollega om det bara var Stockholmare som utsåg utvalda artiklar, då det var så många artiklar om Stockholm. Problemet är att vi inte har så många utmärkta artiklar – just nu är det bara 347 stycken, vilket gör att det inte räcker till en om dagen under året. Vi borde försöka få upp kvalitén på fler artiklar, så att de kan få guldstjärna och därmed visas på förstasidan.--Historiker (diskussion) 11 juni 2017 kl. 20.00 (CEST)
Låter som en rimlig förklaring, 347 är inte många. AadaamS (diskussion) 12 juni 2017 kl. 19.57 (CEST)
Rekommenderade artiklar skall inte vara på förstasidan. Bättre att analysera de bra artiklarna och se vilka som antagligen snabbt kan uppgraderas med lite arbete, så vi kommer upp i minst 366 utmärkta artiklar (skottår). Det är "bara" 19 till. Adville (diskussion) 12 juni 2017 kl. 20.30 (CEST)
Det visar väl om något att nuvarande system är ganska meningslöst. Om vi hade precis 366 utmärkta artiklar, så skulle en av dem bara visas på huvudsidan en gång vart fjärde år. Övriga en gång om året. Dags för något nytt, efter sådär 10 år med samma system. /NH 13 juni 2017 kl. 18.03 (CEST)
Och då har vi inte ens diskuterat kvalitetsskillnaderna mellan de äldsta utmärkta artiklarna och de nyare, som har betydligt högre krav på sig... - vilket skulle kräva en ordentlig genomgång av alla utmärkta, bra och rekommenderade för att se vilka som bör flyttas från en kategori till en annan.
Vi kanske inte ens behöver ha en artikel per dag, utan att man får upp en slumpmässig utmärkt artikel varje gång man besöker huvudsidan.//Hannibal (diskussion) 13 juni 2017 kl. 18.43 (CEST)
Mycket bra förslag. Slumpas det är det lättare att låta både bra och utmärkt synas. Blir större urval och det kan visas olika under dagen för samma person. Blir mer spännande. Adville (diskussion) 13 juni 2017 kl. 22.14 (CEST)
Stockholms stadshus
Stockholms stadshus, vy från sydost över Riddarfjärden, 2011.

Stockholms stadshus är beläget på den gamla eldkvarnstomten vid Hantverkargatan 1 på Kungsholmen i centrala Stockholm. Byggnadsverket invigdes på midsommaraftonen den 23 juni 1923, på 400-årsdagen av Gustav Vasas intåg i Stockholm.

Arkitekten Ragnar Östberg lär ha inspirerats av Dogepalatsets volym och arkader mot vattnet samt Markuskyrkans kampanil i Venedig. Stadshusets yttre och inre bär även influenser av bland annat italiensk arkitektur, nordisk gotik och islamisk konst. Stadshuset räknas till ett av landets främsta byggnadsverk i den nationalromantiska stilen. Med sitt 106 meter höga torn är det även ett känt landmärke i Stockholm och ligger år 2012 fortfarande på fjärde plats bland Stockholms högsta byggnader.

Stockholms stadshus är säte för Stockholms kommunfullmäktigesammanträden och borgarrådens arbete. Stockholms stadshus är troligen Sveriges mest kända byggnad, inte minst tack vare dess användning som inramning för de årligen återkommande Nobelfestligheterna. ► Läs mer

Här i raden ovan ser ni nu en funktion som (i princip) slumpar fram titlar på olika utvalda artiklar. Testa att ladda om sidan några gånger! -- Innocent bystander (diskussion) 13 juni 2017 kl. 22.20 (CEST)
Det räcker inte att "ladda om", man måste rensa cachen också, men det var kanske det du menade. Är det någon som vet hur man kan slippa den där frågan om man verkligen vill ladda om cachen? --Larske (diskussion) 13 juni 2017 kl. 22.37 (CEST)
Ja, det är i princip varje gång sidan redigeras här jag syftade på (plus alla gånger sidan renderas om av andra orsaker). Vi har väl redan en robot som gör en null-edit varje natt på huvudsidan? @Fluff:? Man skulle kanske kunna förhöra sig om denna robot vill redigera huvudsidan lite oftare? Principen bakom "slumpgeneratorn" här är att den räknar antalet sekunder från en fix tidpunkt. Den siffran divideras med antalet artiklar och resten vid den divisionen används som en parameter för att välja ut vilken artikel som ska visas. Tillägg och borttagning av artiklar i listan gör alltså inte att koden i sig måste skrivas om. -- Innocent bystander (diskussion) 14 juni 2017 kl. 08.31 (CEST)
Smart och välgjort, och kanske en bra lösning för den här delen av huvudsidan?
Ett par tankar:
  • Behöver vi verkligen en ny artikel per dag? Är inte en, två eller möjligen tre per vecka fullt tillräckligt? Jag undviker aktivt huvudsidan, så å ena sidan så kanske det ger låg relevans åt min åsikt – å andra sidan så undviker jag huvudsidan (till stor del) just för att där hela tiden finns för mycket ny information :) (helt ensam är jag kanske inte?)
  • Detta har väl konsekvensen att vi inte egentligen riktigt vet vilken utvald artikel som har visats vid en viss tidpunkt, i efterhand? Men det är ändå samma artikel för alla besökare? Eller är det individuellt olika? flinga 14 juni 2017 kl. 15.33 (CEST)
@Innocent bystander: Ja, har ett skript sosm gör nulledits en gång varje natt, går att öka något om det behövs. /Fluff?Fluff! 21 juni 2017 kl. 08.47 (CEST)
Jag har egentligen ingen jättestark åsikt, men jag har pysslat en del med den mall som idag styr artiklarna som visas på huvudsidan. Jag tycker det vore lite tråkigt om det vore helt slumpartat. Ganska många av artiklarna idag är placerade utifrån dagar när de kanske har lite högre relevans. Många utmärkta artiklar om personer visas på deras födelse- eller dödsdatum, osv. Det gör att vi ofta visar upp en artikel som både är väldigt välskriven (ska vara bland det bästa vi har) och relevant för just det datumet.
Vad gäller urval så har vi ju några olika "artikelserier" där väldigt många bra artiklar har skrivits. Det handlar väl främst om brittisk 1600-talshistoria och olika fenomen i Stockholm. Kanske kan man istället försöka sprida ut dem ännu mer? Att blanda ut med bra artiklar som har valts ut för att vara "extra" bra har jag inget spontant emot. Och så kan ju fler av oss försöka skriva utmärkta artiklar på fler områden…
Med det sagt så kommer jag inte strida mycket för att det blir slumpmässigt utvalt istället. Tanzania (diskussion) 14 juni 2017 kl. 17.13 (CEST)
Det är nog fortfarande möjligt att kombinera det här systemet med ett som tillåter att vi lägger in särskilda artiklar på en specifik dag på året eller stoppa in Djurgårdens IF Fotboll under några dagar om de skulle vinna SM-guld eller något dylikt.
Nej, det går inte att nu i efterhand enkelt se vilka artiklar som legat på förstasidan. Men det går att ändra! Nu blir det en specifik artikel beroende på en sekund-räknare. Vi kan ändra den till en timräknare istället så att det kan bli högst X antal olika artiklar per dag. Då har vi kanske hyfsade möjligheter att också se vilka dessa artiklar varit vid olika tidpunkter.
Jag vet inte hur ofta förstasidan renderas om, det beror nog på hur många som redigerar relaterade sidor och hur upptagna servrarna är. @EnDumEn:? -- Innocent bystander (diskussion) 14 juni 2017 kl. 21.32 (CEST)

Jag ser inget som helst behov av en förändring av nuvarande system. Att åter låta bra artiklar placeras på huvudsidan är definitivt en dålig idé. Enligt min uppfattning är just det faktum att utmärkt status leder till placering i skyltfönstret den avgörande skillnaden. Skulle detta inte längre gälla kommer jag att bli betydligt mer restriktiv i omröstningarna för den lägre nivån. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2017 kl. 02.00 (CEST)

Dessutom genomförs omprövningar av dem som varit antagna länge, så det är en verklig kvalitetsskillnad. Låt oss nu inte i hastigt mod på grund av en högst förståelig motvilja mot krigsförbrytare byta ut en beprövad ordning. Artikelnomineringarna skulle definitivt att bli mindre intressanta om de som utväljs inte med regelbundenhet visas på huvudsidan. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2017 kl. 02.07 (CEST)
Tostarpadius har rätt om "bra" artiklar. Glöm det jag skrev om dem. Bäst skulle vara med fler utmärkta. Adville (diskussion) 15 juni 2017 kl. 06.57 (CEST)
Jane Seymour (1509 - 1537)

Jane Seymour, född mellan 1507 och 1509, död 24 oktober 1537, var engelsk drottning samt Henrik VIII:s tredje hustru från 1536 till sin död. Hon påbörjade sin bana vid hovet genom att anställas vid Katarina av Aragoniens hov. Katarinas äktenskap med Henrik VIII förklarades ogiltigt 1533, och han gifte sig istället med Anne Boleyn. Jane tvingades då återvända hem till Wolfhall, och där vänta på äktenskapsförfrågningar. Då inget lämpligt äktenskap kunde arrangeras anställdes hon vid okänd tidpunkt även vid Annes hov.

1536 skall Jane ha träffat Henrik VIII för första gången, och kungen uppvaktade Jane, trots att Henrik och Anne var gifta. Anne skall ha funnit Jane sittande i Henriks knä, och då ställt till med en stor scen. Den 19 maj 1536 avrättades Anne, och dagen efter förlovades Henrik och Jane officiellt. Den 30 maj gifte de sig, och den 4 juni utropades Jane till drottning. Hon kröntes dock aldrig, då Henrik ville vänta med kröningen tills en son fötts. 1537 blev Jane gravid. Den 12 oktober födde hon Edvard, som senare kom att efterträda Henrik som kung. Förlossningen ledde dock till att Jane insjuknade i barnsängsfeber och avled den 24 oktober. Hon begravdes kungligt i St. George's Chapel, Windsor, och är den enda av Henriks drottningar som fått dela hans gravrum. Efter Jane tog det tre år innan han tog en ny hustru. Som mor till Henriks ende överlevande son anses Jane ofta ha varit den hustru Henrik hållit främst. ► Läs mer

Jag har gjort lite förändringar av koden efter diskussionen här. För det första så blir det artikelbyte högst var 7:e timme och det går att särskilt välja att ha en specifik artikel en specifik dag. Som Jane Seymour är inlagd på 17 oktober i demokoden nu. -- Innocent bystander (diskussion) 15 juni 2017 kl. 10.01 (CEST)
Varför reparera det som inte är trasigt? Någon kommer med ett hugskott och genast tvingas vi att lägga energi på att motarbeta ett helt onödigt förslag. Skall det behöva vara på det sättet? Det är störande för arbetsron. Strax under 366 utmärkta artiklar är precis lagom. Då syns de en gång om året och vi hinner fulla luckorna efter de omprövade efterhand. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2017 kl. 15.57 (CEST)
Orsaken till att folk kommer med förbättringsförslag är att något faktiskt är trasigt. Som att Wikipedia ger intryck av att vara en naziromantisk site som titt och tätt puffar för artiklar om gamla nissar och andra våldsverkare, vilket var det som påpekades i ursprungsinlägget. /ℇsquilo 15 juni 2017 kl. 16.48 (CEST)
Andelen artiklar av det slaget förändras inte om de utmärkta presenteras på ett annat sätt. Dessutom är påståendet starkt överdrivet. Tostarpadius (diskussion) 16 juni 2017 kl. 07.22 (CEST)
En slumpgenerator skulle inte ändra på det faktum att en oproportionerligt stor andel av våra utmärkta artiklar handlar om nazister, engelskt 1600-tal eller Stockholm, detta är helt enkelt resultatet av vad duktiga användare varit intresserade av att lägga ner extra mycket arbete på. Men jag tycker ändå att idén med slumpgenerator är värd att pröva, det skulle om inte annat fördela det ökade antalet besökare vid förstasidesvisning mer jämnt under året. Lösningen på att få ett mer representativt urval är att stimulera fler att lägga ner det extra arbete som krävs för att göra artiklar utmärkta. En väg att gå vore att åstadkomma ett mer proportionerligt röstningsförfarande, enligt de diskussioner som förts på Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar#Riktlinjer för rösträkning vid omprövning. En annan väg att gå vore att lägga krut på att få basartiklar att nå utmärkt status, exakt hur det skall gå till vet jag inte, idéer efterlyses. (I min femårsplan ingår att ta itu med basartikeln Hund.) Att vi skulle utöka förstasidesurvalet med bra artiklar är jag bestämt emot. Det skulle urvattna den kvalitet vi vill skylta med. Dessutom är det ju så att en ganska stor andel av våra äldre utmärkta artiklar i själva verket är bra med dagens mått mätt. Vi måste intensifiera arbetet med omprövningar. /Ascilto (diskussion) 16 juni 2017 kl. 10.40 (CEST)
Min bedömning är att vi knappast kan ompröva i snabbare takt. Däremot måste vi verkligen systematiskt gå igenom de artiklar som blivit antagna för länge sedan. Tostarpadius (diskussion) 16 juni 2017 kl. 19.04 (CEST)
Jag har själv inte har några starka synpunkter på vilka artiklar som ska finnas på förstasidan. Jag går aldrig någonsin dit, annat än när jag hoppar mellan projekten. Därför har jag inte heller några starka synpunkter på huruvida bra är "good enough" för förstasidan. Men om urvalet på förstasidan upplevs som bestående av mest krigsförbrytare och andra nidingar så förstår jag att det finns ett problem. Historietidningarna är en intressant genre i tidningsståndet i butikerna, men jag vet själv att jag tröttnat på dessa då var och varannan tidning har WW2 eller andra krigsförbrytelser på förstasidan. En relevant fråga är om urvalet på förstasidan MÅSTE bestå av samma mängd som blivit utvalda som utmärkta och/eller bra? Själv bryr jag mig inte mycket om de utvalda artiklarna då jag ofta upplever dem som lite för långa och överarbetade för att jag ska fatta intresse för dem. Att de dessutom ofta bevakas lite för väl gör det inte välkomnande att engagera sig i dem. Det känns ärligt talat inte som en mängd artiklar som det känns särskilt relevant att inbjuda nybörjare till. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juni 2017 kl. 12.14 (CEST)
Less is more - det finns inget självändamål att huvudsideartikeln ska bytas ofta, det är bättre vi plockar de 61 absolut bästa artiklarna och skiftar dem var sjätte dag: 6 * 61 = 366. Artiklarna borde också för den slumpmässige läsaren klart och tydligt markeras som våra bästa artiklar, så ingen får för sig att de artiklarna är "standardkvalitet" på svwp. AadaamS (diskussion) 16 juni 2017 kl. 18.19 (CEST)
Nej, utmärkt är och skall förbli den högsta nivå man kan uppnå. Tostarpadius (diskussion) 16 juni 2017 kl. 19.00 (CEST)
Tack till Innocent Bystander och andra för goda idéer, återkopplingar och förslag.. skulle man kunna tänka sig en ämneskvot per tidsperiod, för de överrepresenterade ämnena, för att minimera effekten som togs upp i trådstarten? Att tråden lever och folk har verkat komma med instämmanden/förslag tolkar jag som att de i viss mån ser ett problem med det.. vilket jag kan göra, åtminstone på ett sätt. flinga 17 juni 2017 kl. 02.34 (CEST)
Det är inte särskilt många som yttrat sig. Det finns redan nu en strävan att fördela ämnena någorlunda jämnt, men visst kan artiklar byta dagar om det misslyckats. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 08.49 (CEST)
I stället för att samtliga utmärkta artiklar visas på startsidan skulle vi kunna välja bort kanske några tiotal av de obehagligaste ämnena och låta några av de övriga utmärkta artiklarna visas två gånger per år, lämpligen med ett halvårs mellanrum. (Man når ju ändå samtliga utmärkta artiklar med länken "Fler utmärkta artiklar".) Svensson1 (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.26 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Enligt min mening är visning på första sidan inget kvalitetsmått i sig. Jag ser ingen självklarhet i att en artikel ska vara skyltfönster åt SVWP bara för att den är "utmärkt". "Utmärkt" svar på frågan:

  • Vilken kvalitet har denna artikel?

medan förstasideartikel svarar på frågan

  • Vilka artiklar vill vi att den slumpmässige läsaren ska få sitt försa intryck av?

De är två olika frågeställningar. Att en artikel om en massmordisk nazist inte hamnar på förstasidan har knappast med artikelkvaliteten att göra. Tvärtom, ju mer välskriven artikeln är, desto brutalare lär artikelinnehållet bli. Innocent bystanders inlägg väckte frågan:

  • Vad vill vi uppnå med förstasidan?
    • Är det att få den slumpmässige besökaren att läsa i Wikipedia?
    • Är det att få den slumpmässige besökaren att bidra till Wikipedia?

mvh AadaamS (diskussion) 17 juni 2017 kl. 10.24 (CEST)

Det är att öka läsarens förtroende för Wikipedia. Det skall ~konkret visa vi vill sprida kunskap med hjälp av högkvalitativa,substantiella och intressanta artiklar. Den vill också väcka nyfikenhet hos läsaren att läsa artikeln och på så sätt öka kunskapen hos läsaren. Jag anser nuvarande urvalskriterier är alldeles för fyrkantiga. Inom gruppen utmärkta, bra och rekommenderade artiklar bedömer jag flertalet skulle vara Ok visa upp. Men att spridningen över ämnen borde vara jämnare. Om vi har 10 utmärkta artiklar om nazister, men bara en om sömnad, så borde de 10 ha en betydligt lägre frekvens än den om sömnad.Yger (diskussion) 17 juni 2017 kl. 10.45 (CEST)
Jag orkar inte läsa igenom hela diskussionen, men mina åsikter i korthet är i alla fall:
  • Det utgör inget problem att vissa ämnen är överrepresenterade, systematisk skevhet är en nästintill oundviklig följd av ::användargenererat innehåll
  • Alla ämnen platsar (även ”Avrättning med elefant”) då Wikipedia inte skall vara censurerat
  • En ny utmärkt artikel per dag, och endast utmärkta artiklar (inte rekommenderade eller dylikt)
Conexum (✔|✘) 17 juni 2017 kl. 11.15 (CEST)
Jag instämmer helt med Conexum. Viktning vore djupt olyckligt. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 15.28 (CEST)
Jag orkar inte läsa igenom Conexums inlägg. /NH 21 juni 2017 kl. 09.22 (CEST)
Spydigheter och gliringar för inte diskussionen framåt. /Ascilto (diskussion) 21 juni 2017 kl. 09.53 (CEST)

Wikimedia Commons, Twitter[redigera | redigera wikitext]

Kan man använda bilder ur Wikimedia Commons på sina tweets på Twitter, vilka regler gäller och hur gör man när tweets inte får vara längre än 140 tecken? Vad för licenskrav genomsyrar Wikimedia Commons och hur funkar det? --Vannucci (diskussion) 11 juni 2017 kl. 13.24 (CEST)

Bilder på Commons har alla individuella licenser, somliga är helt fria att använda andra skall bara användas med cred till upphovsrättsinnehavaren. Det är en bedömningsfråga för varje enskild bild. AadaamS (diskussion) 11 juni 2017 kl. 13.56 (CEST)
Hur gör man då om man vill lägga upp en tweet på Twitter med en "(cred) bild" så att säga? --Vannucci (diskussion) 11 juni 2017 kl. 20.16 (CEST)
För CC-BY-SA och CC-BY räcker cred "rimligt för mediet". Jag tolkar det som att "foto: LPfi (CC-BY-SA 3.0)" skulle duga, och det ryms ju utan problem. Jag vet inte hur bildadresser hanteras i tweets, men http://commons.wikimedia.org/wiki/File:exempel.jpg är ca 50 tecken. Det ryms alltså också ganska enkelt (om filnamnet är långt får du kanske skapa egen omdirigering). För CC-bilder som har ytterligare krav (verkets namn, sponsrande institution etc.) får du eventuellt problem, och t.ex. GFDL kräver att den fullständiga licensen bifogas (länk torde räcka, men där går ytterligare ett antal tecken). --LPfi (diskussion) 13 juni 2017 kl. 15.32 (CEST)
Länkar räknas som 23 tecken oavsett längd. "Foto: Julle (CC BY-SA 3.0), https://commons.wikimedia.org/wiki/bildlänk" får alltså plats utan att äta upp så hemskt mycket plats. Det tillfredsställer nästan alla som laddar upp bilder till Commons. Sedan finns det något problem med någon användare som har gått till domstol så snart någon tagit minsta lilla steg från vad licensen kräver, men ... /Julle (disk.) 13 juni 2017 kl. 22.57 (CEST)

Problematisk artikel/användare[redigera | redigera wikitext]

Flera helt nya användare (och Ip-adresser) lägger till lågkvalitativ information på Neurofeedback (en artikel som jag djärvt omdirigerade till EEG), och försöker med lågkvalitativa källor sälja in metoden som behandling av ADHD och Migrän. Hjälp att hålla detta rent från pseudovetenskapligt nonsens och hype uppskattas. Se gärna WP:TKIM. (Det är oklart om kontona tillhör en och samma person, eller helt enkelt ett lite lag som arbetar tillsammans för att pusha denna metod). Jag fick reda på detta från den icke-så-följda Wikipediadiskussion:Projekt_medicin-sidan. Carl Fredrik 💌 📧 12 juni 2017 kl. 14.27 (CEST)

Jättebra att någon med fack-kunskap arbetar med våra medicinska artiklar. På enwp finns "extended confirmed user" vilket jag har för mig är användare som har varit en viss tid och ett visst antal redigeringar, man kan låsa artiklar på den nivån också. Ja, det ser ut som om en användare reggade 30 maj 2017 och sedan började pusha. Jag har själv försökt radera bort en del pseudovetenskapligt ur pseudomedicin-artiklar, ibland motarbetad av andra svwp användare. AadaamS (diskussion) 12 juni 2017 kl. 21.27 (CEST)
Brainpro registrerade sig 16 mars, den nya användaren är möjligen en marionett. Skottniss (diskussion) 13 juni 2017 kl. 10.17 (CEST)
Observera att det nu är en omdirigering, så man måste trycka på den lilla blå länken tillbaks till neurofeedback när man trycker på länken ovanför. Tack cfcf. Detta hade gått under min radar. Adville (diskussion) 13 juni 2017 kl. 12.10 (CEST)
CFCF: Som den som postade på Wikipediadiskussion:Projekt medicin för ett tag sedan, finns det bättre platser att rapportera medicinska redgeringar man misstänker inte följer det etablerade forskningsläget? Det faller långt utanför mina kompetensramar, är jag rädd. /Julle (disk.) 13 juni 2017 kl. 20.14 (CEST)
Det nådde ju i och för sig Skottniss förra gången, som tog hand om det. (: /Julle (disk.) 13 juni 2017 kl. 20.15 (CEST)
Mest effektivt vore kanske att gräva fram alla med intresse/kunskap och pinga alla när det är något som står fel till. Annars kanske skriva här, antar jag. Känns som projektdiskussionssidan borde vara mer välbevakad men, kanske inte. Skottniss (diskussion) 13 juni 2017 kl. 21.25 (CEST)
Tyvärr känner jag endast till 2 (mig själv inkluderat) som redigerar medicinartiklar med någon form av regelbundenhet. Det går inte att sopa problemet under mattan, utan jag anser verkligen att hela gemenskapen behöver se efter problem som dessa. Carl Fredrik 💌 📧 15 juni 2017 kl. 19.17 (CEST)
Jag har en extra bevakningslista överst med projekt neutralitet, artiklar som är neutralitetsmärkta och behöver extra översyn. Kan man inte höra en liknande för medicinartiklarna, en länk till en sä för alla artiklar som har en medicinkategori. De som är intresserade kan då ha den överst med så man slipper ha allt på sin bevakningslista. Blir då lättare att se de som saknar bevakning, eller de som är nya och får en medicinkategori (dvs även underkategorier) Adville (diskussion) 13 juni 2017 kl. 22.05 (CEST)
Hur gör man det? Annat än att införa kategori:projekt medicin eller liknande, i alla artiklar. Skottniss (diskussion) 15 juni 2017 kl. 01.05 (CEST)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Ja, det skulle lösa så många problem om man kunde skapa en sådan. Carl Fredrik 💌 📧 15 juni 2017 kl. 19.17 (CEST)

Wikipedia:Robothjälp#Kategori_f.C3.B6r_projekt_medicin. Skottniss (diskussion) 15 juni 2017 kl. 19.38 (CEST)
Vadå skapa Kategori:Projekt medicin? För Wikipedia:Projekt medicin? Jag ser en fara med det. Varför inte också skapa Kategori:Projekt Albanien för Wikipedia:Projekt Albanien? --Vannucci (diskussion) 18 juni 2017 kl. 14.33 (CEST)
Vad är det för fara med det? Det finns sådan kategori för projekt Kina, exempelvis. Jag vet inte om det finns några andra lösningar för att undvika det problem som tråden handlar om/bevaka alla medicinartiklar. Ingen har kommit med några andra förslag i alla fall. Man kan nog argumentera för att det är viktigare att medicinartiklar inte innehåller felaktigheter (i alla fall av den här graden...) än Albanien, men ja jag vet inte... Större risk för att personer ska falla för pov-användarens påståenden i alla fall, vilket i värsta fall kan leda till problem. Vet inte om just neurofeedback är "farligt", men... Skottniss (diskussion) 18 juni 2017 kl. 19.31 (CEST)
Det skulle faktiskt lösa oerhört många problem, och underlätta statistiksammanställning. Gör vi det till en gömd kategori bör ju ingen störas av det, eller? Carl Fredrik 💌 📧 20 juni 2017 kl. 00.12 (CEST)
Dolda kategorier har vi kopplade till en del olika projekt och ämnen (kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner, kategori:WP:Projekt Japan, kategori:Fotbollspersonstubbar-Grekland, Kategori:Portal: Internet i Sverige etc). Fördelen är att vi kan skapa listningar med artiklar och uppdateringar av artiklar i kategorin. Sedan måste en sådan kategori underhållas för att göra någon nytta. Några andra direkta nackdelar har jag inte upptäckt.--Paracel63 (diskussion) 22 juni 2017 kl. 18.46 (CEST)

Bilder på fornminnen och kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Hej! I helgen laddade Wikimedia Sverige i samarbete med Riksantikvarieämbetet upp över 8 000 bilder på fornminnen och kulturarv på Wikimedia Commons. De ligger alla samlade i den här kategorin. Det finns en hel del guldkorn och det vore fantastiskt kul om de kom till användning!

KMB på Riksantikvarieämbetet håller för närvarande på att digitalisera bilderna i högre upplösning. När det är färdigt kan vi snabbt och enkelt ladda upp de högupplösta bilderna och automatiskt ersätta de lågupplösta som har kommit till användning i artiklar.

I Almedalen kommer vi att anordna en skrivstuga som går ut på att använda materialet från bland annat den här uppladdningen (där en stor del av bilderna är från Gotland) på Wikipedia. Ni får gärna vara med fysiskt eller digitalt där!

Eric Luth (WMSE) (diskussion) 15 juni 2017 kl. 09.01 (CEST)

Fototillfälle på söndag 18/6?[redigera | redigera wikitext]

Vill bara tipsa om detta evenemang, som hålls på ett antal platser i Sverige: De vilda blommornas dag. Svenska Botaniska Föreningen arrangerar. Läs mer här: [2] . Zquid (diskussion) 15 juni 2017 kl. 14.32 (CEST)

Hjälp med att koppla SBL -> Wikipedia -> Wikidata[redigera | redigera wikitext]

Jag skapade för några månader sedan en property i Wikidata för att koppla ihop Wikipedia/Wikidata och SBL (Svensk Biografisk Lexikon). Idag har vi +3130 kopplingar från Wikidata och mallen:SBL finns på +2850 profiler i Wikipedia.

Senaste veckan har jag pushat för denna koppling och försökt få igång Riksarkivet att förstå vikten/möjligheterna av Wikipedia/Wikidata och igår kom ett liketwitter från Karin Åström Iko riksarkivarie och chef för Riksarkivet dvs. vi är på deras radar och det vore kul om vi kunde koppla ihop fler artiklar.

Så detta inlägg är ett rop på att flera är med och jobbar på denna koppling och vi visar Riksarkivet att dom skall vara mer aktiva på WIkipedia/Wikidata....

Alla tankar förslag är välkomna...

Min tanke om vad som behöver göras är:

  1. Lägga till mallen SBL till profiler i WIkipedia som är samma person som i SBL
    1. Jag brukar göra det under rubriken Vidare läsning
  2. Lägga till property d:Property:P3217 i Wikidata dvs. den säger att artikeln i WIkipedia beskriver samma person som artikeln i SBL
  3. Uppdatera Wikidata från SBL med data om det saknas
    1. ex. Robert H Nobel
      1. Födelsedatum 1829-08-04
      2. Födelseort Maria Magdalena församling
      3. Dödsdatum 1896-08-07
      4. Dödsort Krokeks församling
      5. .....
  4. Många gånger om Wikidata är uppdaterat så lägger jag till Faktamall WD ==> att det uppdaterade datat i Wikidata syns i artikeln på Wikipedia

Se även bloggar jag gjort om denna koppling:

jmf. vi SBL och finska Kansallisbiografia så har dom + 5000 poster kopplade och SBL som sagt endast +3100 se blog - Salgo60 (diskussion) 15 juni 2017 kl. 14.45 (CEST)

Om Wikidata är uppdaterat... Vore inte det bästa att lägga in det där direkt, om man nu ändå skall lägga ned så stort arbete? Jag vet att ingen användare har plikter, men det borde vid det här laget vara rutin att upprätta poster på Wikidata om man skapar en artikel vars ämne inte finns där. Själv lägger jag sällan in mycket stoff, men jag brukar leta efter personer på VIAF, ibland även pi andra databaser. Tostarpadius (diskussion) 16 juni 2017 kl. 07.30 (CEST)
Wikidata är tyvärr inte uppdaterat. Idag är 3292 profiler kopplade av kanske 9000.
Har också insett att många av dessa profiler som finns i SBL och i Wikipedia/WIkidata inte är profiler som uppdateras varje dag och har rätt dålig kvalite jmf med SBL. Känns som en bra kandidat att ha en bot som kollar alla profilerna hur dom överensstämmer med SBL med avseende på: födelsedatum, dödsdatum, födelseort, dödsort, sysselsättning. Även många artiklar använder inte SBL mallen då dom länkar till SBL - Salgo60 (diskussion) 17 juni 2017 kl. 00.05 (CEST)
Min poäng var att det är viktigare att lägga in länken till SBL på Wikidata än i artiklarna här. Det bästa är givetvis att de läggs in samtidigt. Tostarpadius (diskussion) 19 juni 2017 kl. 00.16 (CEST)

"Same As" SBL feedback önskas[redigera | redigera wikitext]

Jag startade en diskussion om ny parameter på SBL mallen och önskar lite feedback se Malldiskussion:SBL - Salgo60 (diskussion) 15 juni 2017 kl. 22.01 (CEST)

Förtydligande Same as är för mig det den sematiska web:en kallar owl:sameAS dvs. där man länkar ihop objekt som beskriver samma sak.... se video om linked open data dvs. svenska Wikipedia artikeln Ivar_Kreuger beskriver samma person som

Många av dessa kopplingar finns i Wikidata Q703091...

The Semantic Web Compared To The Traditional Web.svg

Detta koncept lanserades av samma person som startade internet Tim Berners-Lee och hans TED föreläsning The Next Web är väl värd att lyssna på och försöka förstå.

  • 1989 ville han att vi skulle koppla ihop web sidor
  • Nu vill han att vi skall koppla ihop data med data.

I detta är Wikidata en väldigt bra pusselbit. Och kan vi koppla ihop Wikipedia/Wikidata med Svenskt biografiskt lexikon så är det ett stort steg i att höja kvaliten på de artiklar vi kopplar ihop - Salgo60 (diskussion) 17 juni 2017 kl. 11.13 (CEST)

Bra exempel Wikipedia artikel Burislev på hur rörigt det kan bli med att tolkningen ändras över åren och att vid vissa tider anses 2 beskrivna personer vara samma person....
I artikeln refereras SBL 3 ggr.
Nedan mitt försök att mappa rätt. Snyggast vore om dom 3 ggr Mall:SBL används i artikeln enkelt gick att översätta till Wikidata dvs. att parametrarna på Mall:SBL speglade relationen Wikipedia/Wikidata
  1. SBL 17182 - Burislev Sverkersson, år: 1926
    1. jag tolkar att SBL och WIkipedia artikel är samma person och sätter då i Wikidata d:Q127279#P3217 17182
  1. SBL 12185 - Jon jarl, år: 1973-1975
    1.  ???!?!?!
    2. Wikidata d:Q642319#P3217 12185
  1. SBL 11708 - Kol, år: 1975-1977
    1. syskon med Burislev
    2. Wikidata d:Q642319#P3217 11708
Går säkert utnyttja WIkidata att beskriva detta bättre - Salgo60 (diskussion) 20 juni 2017 kl. 14.14 (CEST)

Skrivstugeblänkare[redigera | redigera wikitext]

Förutom alla skrivstugor, främst i Göteborg, som går att hitta via Wikiträffar kommer här förhandsinfo om två skrivstugor i Stockholm ni gärna får lägga in i era kalendrar redan nu.

För båda skrivstugorna får ni gärna komplettera med förslag på relevanta artiklar att jobba med, och alla är välkomna att vara med på plats eller på distans och skriva. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 16 juni 2017 kl. 13.37 (CEST)

Facebook like thumb.pngGillar Kul att det händer nåt i Stockholm också! Face-wink.svg--Paracel63 (diskussion) 19 juni 2017 kl. 17.33 (CEST)

Fotboll: Ange hela namnet eller bara efternamn på målskyttar?[redigera | redigera wikitext]

Den här begäran gör att jag tar upp frågan. Finns det överhuvudtaget något syfte med att enbart skriva efternamnet? Det sättet känns föråldrat (det är väl i princip bara text-tv som skriver ut enbart efternamn numera?). I ibland blir personernas förnamn inte ens förkortade om två personer med samma efternamn gjort mål, såg det någonstans på wikpedia (är säker på att förnamnen var Joe och Joel, alltså blev namnen helt utskrivna för att skilja dessa). I hockeysammanhang skriver vi ut hela namnet. Ibland kan det även vara svårt att veta vilket som faktiskt är efternamnet (syftar då främst på asiatiska namn). Jag anser att man får en lättare överblick över informationen om man skriver ut hela namnet istället för bara efternamnet. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 16 juni 2017 kl. 19.54 (CEST)

Det finns ingen anledning att frångå hittillsvarande praxis. Detta är ett av många tillfällen när utskrivet efternamn är fullt tillräckligt. Tostarpadius (diskussion) 16 juni 2017 kl. 23.18 (CEST)
Man skall vara väldigt restriktiv med att kalla någon vid enbart efternamn, det ger ett patroniserande intryck. /Ascilto (diskussion) 16 juni 2017 kl. 23.32 (CEST)
Tvärtom. Det är ett tecken på respekt i de flesta sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 01.16 (CEST)
Godsherrar och officerare plägade/plägar kalla sina underlydande vid efternamn. I andra sammanhang kan det därför uppfattas som nedlåtande. /Ascilto (diskussion) 17 juni 2017 kl. 01.27 (CEST)
@Tostarpadius: Fullt tillräckligt, när man strax ovan påpekat att olika spelare kan ha samma efternamn! Dessutom noterade jag problemet att man för islänningar tydligen i de flesta fall endast anger faderns eller moderns förnamn – alltså varken eget förnamn eller släktnamn. Det är ju absurt och knappast meningen. Finns det någon riktlinje eller ämnesguide där man slår fast hur namnen skall anges? --LPfi (diskussion) 17 juni 2017 kl. 08.06 (CEST)
(Redigeringskonflikt) @Ascilto: Användandet av efternamn istället för förnamn är snarast att se som en artighet. @LPfi: Länken går alltid till rätt artikel. Vad gäller isländska patronymika behandlas de i internationella sammanhang som släktnamn. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.01 (CEST)
Hm. Det sistnämnda tror jag gärna, men jag ger inte mycket för det. Skall vi börja skriva Raesaenen och Maeaettae också? --LPfi (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.22 (CEST)
Det finns en tradition inom lagsportsjournalistik, särskilt radio och tv, att bara använda efternamn. Säkert en rest från militärt tänk, kombinerat med en artighetsgrej innan man blev "du och Bror" med generaldirektör Rexhed, samt kombinerat med tidsbrist. Det var svårt att hinna med "herr Liedholm passar brandsoldat Nordahl". Jag kan förstå poängen att bara skriva efternamn i tabeller och statisitksammanställningar. Men eftersom vi varken har ont om plats eller tid håller jag med om att det inte finns någon anledning och att det är tydligare att skriva ut.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2017 kl. 08.52 (CEST)
Gott så, det finns anledningar att skriva ut för och efternamn:
1. Vi har plats.
2. Vi har tid.
3. Det blir globalt (att inte följa en svensk publicistisk, normalt verbal, tradition. Efternamn är inte självklart mest identifierande i alla länder.).
4. Det blir tydligare (det ska inte krävas att man går till en annan artikel för att veta vem som gjorde mål).
5. Det följer Wikipedia-praxis:
a. Skriv ut det självklara.
b. Inga förkortningar.
6. Det är inte mer respektlöst eller oartigt att skriva ut för- och efternamn.
Däremot verkar det inte finnas någon anledning att underlåta att skriva ut både för och efternamn.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.24 (CEST)
Att vara tydlig är bra, att vara övertydlig är irriterande för läsaren. Det är ett argument så gott som något. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 15.21 (CEST)

Det stämmer inte att det är en svensk tradition, inte alls. Se t.ex här, här och här. Det stämmer inte heller att "vi" i hockeysammanhang skriver ut för och efternamn: "ni" skriver inte ut målskyttarna alls (som t.ex. VM 2017). Och Ola Toivonen blir inte tydligare än Toivonen om man ändå inte vet vem personen är utan att behöva gå till en annan artikel.

Det är som tidigare sagts praxis att ange efternamn och även om jag skarpt ogillar devisen "vi gör som vi alltid gjort" så tycker jag den borde följas här. Annars kolliderar det med en annan käpphäst jag har: konsekvens. Har egentligen inget emot att ange både för- och efternamn men då bör det göras överallt där det idag står enbart efternamn. Alla sporter, alla år, alla matcher. Och DET tror jag inte vi har tid till. /Inno (diskussion) 17 juni 2017 kl. 15.01 (CEST)

Allt som överensstämmer med praxis på engelska behöver inte vara anglicismer. Ibland sammanfaller traditionerna. Den nämnda devisen hör till mina favoriter. Det krävs starkare skäl för en ändring än för status quo. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 15.25 (CEST)
Det finns fler länder som bara använder efternamn i lagsportsammanhang och det finns fler länder än Sverige som har samma upplägg med för- och efternamn. Men alla har det inte, det är det som är det globala. Och tid har vi gott om. Arbetsinsats är aldrig ett gångbart argument för Wikipedia för att göra annorlunda, det är möjligen ett gångbart argument för dig vilket är helt OK. ingen användare har plikter.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2017 kl. 19.06 (CEST)
Och ska vi hålla fast vid tradition, så brukar det väl inte finnas detaljerade sportreferat i uppslagsverk alls? -- Innocent bystander (diskussion) 18 juni 2017 kl. 12.18 (CEST)
Skrivt ut, finns en hel del spelare med samma efternamn (Andersson, Johansson och liknande). J 1982 (diskussion) 18 juni 2017 kl. 12.25 (CEST)
Hela namnet torde givetvis skrivas ut. Det följer alla wikipedias riktlinjer som LittleGun(?) skrev. Dessutom är det mindre encyklopediskt att enbart skriva efternamnet. -Att det är "respektlös" att skriva hela namnet, som Tostarpadius skrev, är bara absurt. Om något är respektlöst är det att bara skriva efternamnet. Att skriva hela namnet ger ett de facto encyklopediskt värde. Toivonen är ett dåligt exempel, men tänk på att detta är ett allmän encyklopedia, och ingen sport-cyklopedia (eller fotbolls-cyklopedia). Det finns än så länge inga gångbara argument på denna diskussionen för att enbart skriva ut efternamnet. 151.177.133.38 18 juni 2017 kl. 14.25 (CEST)
Ip-nummer har vi ingen anledning att lyssna till i samtal som detta. Det finns inga gångbara argument för att skriva ut hela namnet. Det strider mot all encyklopedisk tradition. Tostarpadius (diskussion) 19 juni 2017 kl. 00.13 (CEST)
IP-nummer lyssnar vi på precis som vi lyssnar på alla andra. Men OK, inga gångbara argument alltså: 1. Vi har plats., 2. Vi har tid., 3. Det blir globalt (att inte följa en svensk publicistisk, normalt verbal, tradition. Efternamn är inte självklart mest identifierande i alla länder.)., 4. Det blir tydligare (det ska inte krävas att man går till en annan artikel för att veta vem som gjorde mål). 5. Det följer Wikipedia-praxis (Skriv ut det självklara och inga förkortningar. 6. Det är inte mer respektlöst eller oartigt att skriva ut för- och efternamn.
Samt: Vi är inte ett traditionellt uppslagsverk, som traditionellt inleder artiklarna som inte är egennamn med gemen och använder förkortningar och bara anger begynnelsebokstaven som markör för att slippa skriva ut hela namnet. Däremot har vi skapat våra egna traditioner. Men jag ska försöka sluta lyssna på Tostarpadius.--LittleGun (diskussion) 19 juni 2017 kl. 07.39 (CEST)
Användare:LittleGun argumenterar väldigt väl för varför vi skall skriva ut hela namnet. Inte mycket finns att tillägga. /Ascilto (diskussion) 19 juni 2017 kl. 08.00 (CEST)
Ip-nummer är alltför ofta trollande användare när de deltar i diskussioner... Jag hittar inga sakargument, endast löst tyckande. Det krävs mer för att ändra status quo. Tostarpadius (diskussion) 19 juni 2017 kl. 08.36 (CEST)
Jag håller med om att vi inte har någon anledning att lyssna på Tostarpadius när han, som här, bara kommer med löst tyckande. De argument som LittleGun listar är bra, relevanta och tillräckliga. Boⅰⅵᴇ (🖉) 19 juni 2017 kl. 08.56 (CEST)
Tala då om på vilket sätt de har bärighet för det vi diskuterar här. Övertydlighet är ingen dygd. Tostarpadius (diskussion) 19 juni 2017 kl. 09.41 (CEST)
För övrigt stämmer det inte att traditionella uppslagsverk använder gemener. Ugglan, som är den verkliga klassikern i sammanhanget, gör det exempelvis inte. Tostarpadius (diskussion) 19 juni 2017 kl. 09.46 (CEST)
────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────
Jag ska försöka förklara varför mina argument har bärighet här på Wikipedia, det förvånar mig att det ska behövas eftersom jag tycker de är självförklarande. Jag förstår inte hur "Vi har plats" och "Vi har tid" och "Wikipedia praxis är skriv ut och redovisa det självklara" kan missförstås som åsikter. Därför är det också svårt att förklara:
1. "Vi har plats." Wikimedia foundation har garanterat Wikipedia och övriga systerprojekt utrymme för all information för att samla världens kunskap. Vi behöver därför inte spara utrymme som man av ekonomiska skäl väljer att göra i pappersburen media och tabellverk.
2. "Vi har tid." Jag menar att en av anledningarna till att efternamn används, främst i lagsport, är att vid rapportering i realtid fanns inte tid att säga fullständiga namn med titel. Därför blev efternamn en god kompromiss. Den tidsbristen finns inte i en Wikipediatext.
3. "Det blir globalt (att inte följa en svensk publicistisk, normalt verbal, tradition. Efternamn är inte självklart mest identifierande i alla länder.)". I många länder, t ex Island och stora delar av Asien, används inte efternamn på samma självklara sätt som i Sverige. Normalt har man ändå krystat till det i svensk press, säkert även inom UEFA och FIFA. Det behöver inte vi göra. Vi kan vara både globala och ange fullständigt namn, där ett av dessa presenteras på tröjan.
4. "Det blir tydligare (det ska inte krävas att man går till en annan artikel för att veta vem som gjorde mål)." Varje artikel ska förklara sig själv. Jag ska inte behöva gå till en annan artikel för att kolla om det var Anders Andersson eller Patrik Andersson som gjorde mål i matchen mot Nordirland 1997 bara för att båda inte var på plan den matchen. Därför är det heller inte övertydligt.
5. Det följer Wikipedia-praxis:
a. "Skriv ut det självklara." Vem som menas med ett efternamn är känt och självklart under en given tid, sedan kommer nya idrottare med samma namn, då är det inte självklart vem som menas.
b. "Inga förkortningar." Att bara skriva efternamnet är att förkorta namnet. Det är inte heller POMMF, Larsson var mer känd som Henke (eller Sebbe beroende på tidpunkt)
6. "Det är inte mer respektlöst eller oartigt att skriva ut för- och efternamn." Nä, det är ju inte det.
Hoppas det blev tydligare nu.--LittleGun (diskussion) 20 juni 2017 kl. 08.59 (CEST)
För mig är det självklart att alltid skriva ut (och länka) hela namnet. Enda undantaget är om artikelsubjektet själv i biografiartiklar, för då kan det bli rätt tjatigt. Det finns få saker som irriterar mig mer än att läsa att "problemet löstes av Nilsson som..." och därmed stanna upp i läsandet för att ta reda på vilken jävla Nilsson. /ℇsquilo 20 juni 2017 kl. 09.24 (CEST)
Syftet med all publicering här är att vi ska underlätta kunskapsspridning. Därför bör alla texter och all annan information som vi formulerar här utformas för att understödja detta syfte. Om det blir lättare för en läsare att ta till sig fakta, genom att berätta att Andersson heter Kalle förnamn (till skillnad från Pelle Andersson) - och mycket tyder på att en sådan särskiljning bidrar till tydlighet - ska vi naturligtvis berätta det. Ur ett läsvänlighetsperspektiv är det ingen nackdel att vara maximalt tydlig. Om namnet Kalle Andersson förklarar ett sammanhang så underlättar det även läsandet. Meningsuppbyggnad, formuleringar och ofullständigheter som kräver extra tankearbete under läsningens gång stoppar upp flödet och försvårar förståelsen. Jag begriper faktiskt inte att detta öht skulle kunna vara ett angeläget diskussionsämne, och ger mitt fulla stöd till LittleGuns argumentation. Lindansaren (diskussion) 20 juni 2017 kl. 09.38 (CEST)
Jag förstår inte varför vi skall vara övertydliga. I mina ögon är det störande med det fulla namnet i detta sammanhang. I brödtext kan det däremot vara motiverat. För mig är det alltid den som vill ha en ändring som måste argumentera övertygande. Att försvara status quo är det naturliga. Jag har ännu inte lyckats begripa poängen med att lägga ned så mycket krut på att införa en ny praxis. Tostarpadius (diskussion) 21 juni 2017 kl. 16.25 (CEST)

Kursivering av tidningsnamn[redigera | redigera wikitext]

Det verkar vanligt att vi kursiverar tidningsnamn vilket tagits upp på Aftonbladets diskussionssida. Jag tycker det är onödigt i de allra flesta fall, men gissar att det finns någon gammal diskussion om det. Så har ni historiken eller en åsikt delta gärna i diskussionen.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2017 kl. 07.58 (CEST)

@Skottniss: Jag flyttade din kommentar om referenser till diskussionen. Hoppas det var OK.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2017 kl. 08.57 (CEST)
Gärna för mig som förtydligande av "verk, såsom böcker, teaterpjäser, filmer, större musikstycken och skivalbumtitlar ... vid behov för att förtydliga gränsen mellan namnet och omgivande löptext. Om det tydligt framgår vad som är namn (enligt mig som i uppslagsordet som vanligen står först i översta löptexten/brödtexten) behövs ingen kursivering".(ref Kursiv) Det låter rimligt, tycker jag (men inte kursivering av både uppslagsordet och genomgående i löptexten). Vame (diskussion) 17 juni 2017 kl. 10.33 (CEST)
Menar du i tidningsref? J 1982 (diskussion) 18 juni 2017 kl. 12.13 (CEST)
Ja, tidningsref är inställd så.--LittleGun (diskussion) 20 juni 2017 kl. 08.17 (CEST)
Jag tycker att det är både tydligare och känns som en praxis att kursivera titlar (av både verk och publikationer) där det är möjligt. För flerordiga verktitlar blir kursiverandet ett tydliggörande av vad som är titel och inte (jämför citattecknen runt låttitlar). Även tidningstitlar kan ju vara flerordiga, så det känns för mig även naturligt att göra det där. Detta är en praxis som vi nog i viss mån ärvt från enwp, men i mina ögon är det en tydlig och praktisk praxis. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 19 juni 2017 kl. 17.43 (CEST)
Jag skulle säga att det är väl etablerad praxis i svensk akademisk prosa också: titlar på tidningar, tidskrifter, böcker etc kursiveras, titlar på enskilda artiklar, kapitel, dikter etc häri skrivs inom citationstecken. /FredrikT (diskussion) 19 juni 2017 kl. 17.51 (CEST)
Jag skulle inte hålla med efter att ha tittat i diva, det är verkligen inte genomgående kursiverat. Tvärtom, min bild är att det oftare skrivs helt utan markering:[4], Ugglan skriver utan markering [5], språknämnden rekommenderar att inte kursivera:[6], media skriver genomgående utan att markera:[7],[8]. Boken Aftonbladet-en svensk historia markerar inte Aftonbladet men kursiverar "de andra" tidningarna (Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet). --LittleGun (diskussion) 20 juni 2017 kl. 08.17 (CEST)
I uppslagsverk kursiveras vanligen inte uppslagsordet när det är satt i fetstil, se t.ex. Robinson Crusoe i Ugglan och NE (som jämförelse sätts den engelska titeln kursivt och den svenska översättningen inom citattecken i Ugglans artikel om författaren). I brödtext är kursivering i de flesta fall onödig, och, om det förekommer ofta, enligt min mening direkt störande.
andejons (diskussion) 20 juni 2017 kl. 08.19 (CEST)
Jag skulle snarare säga att det är vanligt att tidningsnamn är undantagna från normen att titlar (på längre verk) kursiveras, och att det är vanligt att man inte alls markerar dem (till skillnad från till exempel romantitlar, där normen är kursivering). /Julle (disk.) 21 juni 2017 kl. 01.07 (CEST)

Flygfotosafari i Norrbotten[redigera | redigera wikitext]

Kära Wikipedianer! För ungefär ett år sedan diskuterades lämpliga ändamål för en vinstsumma som Wikimedia Sverige fått i sin hand i oktober 2016. Jag lyfte därvid förslaget om en (flyg)fotosafari i Norrbotten och har för avsikt att ånyo lyfta frågan. Både jag och Allexim finner det vara av stor vikt att genom flygfotograferingar dokumentera Kiruna, som ny flyttas, och Malmberget som successivt försvinner. Det kan vara sent att genomföra något under denna sommar eller tidig höst, men jag vill orientera mig för att se om någon annan är intresserad av att deltaga i detta under möjligvis nästa sommar? En diskussion om detta finns på min användardiskussion, men jag lyfter åter frågan här. Lantgård (diskussion) 17 juni 2017 kl. 18.30 (CEST)

Heja Lantgård! Från WMSEs sida hurrar jag för det här initiativet, och ser gärna en fotosafari till Kiruna redan den här sommaren då det passar bra som aktivitet både inom Kopplat öppet kulturarv (som tar slut sista september) och inom stöd till gemenskapen. När jag lite snabbt kollade på resor går det att (från Stockholm, huvudstadscentrerad som jag är) att åka fram och tillbaka för ungefär 2000:- helgen 1-3 september, och med kringkostnader för resande från andra platser, boende, hyrbil, helikopter (om det inte är några drönarpiloter intresserade) går det att göra ett gemenskapens projekt för i storleksordningen 4-5 personer. Jag hjälper gärna till med koordinering, bokning, fix och annat som behövs om någon sätter upp en passlig projektsida enligt förslag i tidigare diskussion och där kommer fram till en helg som passar och hittar några intresserade deltagare. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 19 juni 2017 kl. 10.35 (CEST)
Kul! Om denna proposition går igenom innan 1 augusti som föreslaget kan jag tänka mig att delta som drönarpilot. Om inte den går igenom deltar jag gärna som vanlig fotograf i projektet. Ainali diskussionbidrag 19 juni 2017 kl. 10.59 (CEST)
@Lantgård: Viktigt att debatten hålls bara här eller på en projektsida, annars blir det bara rörigt.
@Axel Pettersson (WMSE): Instämmer med att det vore mycket bra om det blev en fotosafari redan den här sommaren, men om det blir genomfört till hösten så är det bättre än inget alls. Detta så man kan dokumentera hur Kiruna och Malmberget ser ut innan de stora omflyttningarna är slutgiltigt genomförda. Förflyttandet av Kiruna har påbörjats nyligen så det brådskar med en flygfotodokumentation.
@Ainali: Riksdagen har väl redan i princip stängt? Den 14 juni 2017 hölls den sista partiledardebatten under riksdagsåret 2016/17. Från och med v.27 till och med v.34 är det tomt i riksdagens planering. Vet du exakt när de skall rösta om propositionen?
Övrigt: En fotosafari i Norrland vore mycket bra och då speciellt en dokumentation av Kiruna och även Malmberget från luften p.g.a. dess förestående omflyttningar. En artikel om Kiruna stadsomvandling finns men inga flygfoton. Jag saknar kunskap och färdigheter att starta projekt, endast inspiratör har jag varit tidigare. Därför vore det mycket tacksamt om någon kunde skapa en projektsida, förslagsvis rubrik Wikipedia: Projekt flygfotosafari i Norrbotten alt. Wikipedia: Projekt Norrland/Flygfoto alt. Wikipedia: Projekt flygfotosafari över Kiruna och Malmberget, liknande Wikipedia:Projekt Göteborg/Flygfoto 2013. Kan någon skapa en projektsida för flygfotosafari i Norrbotten/Norrland/över Kiruna och Malmberget?
Mvh --Allexim (diskussion) 19 juni 2017 kl. 18.18 (CEST)
Planerat beslutsdatum är imorgon. Ainali diskussionbidrag 19 juni 2017 kl. 19.50 (CEST)
Hade ni tänkt fotografera från drönare, helikopter eller flygplan? /ℇsquilo 20 juni 2017 kl. 09.17 (CEST)
Om det är kompatibelt med lagen och tillgång finns till drönare och piloter är det mest kostnadseffektivt, men annars går det att få upp tre personer i helikopter en timme för ~7 000:- också. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 20 juni 2017 kl. 09.43 (CEST)
Om man bara vill fotografera på ett ställe duger drönare. Vill man fotografera både Malmberget och Kiruna behöver man nog en helikopter. Vill man fotografera mer behöver man nog ett flygplan. Norrbotten är mycket större än Stockholm. /ℇsquilo 20 juni 2017 kl. 13.05 (CEST)
Borde inte Fiskeflyg kunna ställa upp mot rätt betalning? De brukar anordna flygningar över Gällivare sommar som vinter. Lantgård (diskussion) 20 juni 2017 kl. 13.34 (CEST)
@Lantgård: Om du kunde kontakta Fiskeflyg och fråga dem så vore det mycket bra.
@Esquilo, ℇsquilo: Är du intresserad av att delta i projektet genom att fotografera?
--Allexim (diskussion) 20 juni 2017 kl. 15.51 (CEST)
Inte den här gången. Jag har fortfarande ett par tusen gamla pressbilder från Intermational Magazine Service att gå igenom och dessutom har jag ett par egna fotoprojekt som jag tänkte genomföra i sommar. /ℇsquilo 20 juni 2017 kl. 16.11 (CEST)
Nu är det i alla fall beslutat om lagändring för drönare, från 1 augusti behövs inget kameraövervakningstillstånd för enskilda personer för att fotografera från dessa. Ainali diskussionbidrag 20 juni 2017 kl. 16.38 (CEST)
@Esquilo, ℇsquilo: Beklagar! Skulle ha varit mycket bra att ha en van fotograf som du med i ett sådant här projekt.
@Ainali: Tack för beskedet! Då vet vi vad vi har för förutsättningar för projektet.
Vi behöver därför bestämma oss för hur fotograferingen skall ske. Drönare, helikopter eller flyg?
Vi behöver också bestämma oss för när fotograferingen skall ske. Axel Pettersson (WMSE) föreslår helgen 1-3 september 2017. Finns det andra förslag på datum?
--Allexim (diskussion) 21 juni 2017 kl. 00.14 (CEST)
Jag vill bara meddela om att jag tagit kontakt med Fiskeflyg och väntar på svar, som troligen kommer i veckan. Lantgård (diskussion) 21 juni 2017 kl. 01.04 (CEST)

För att komma vidare har jag skapat en sida för (en eventuell) fotosafari. Välkommen att fortsätta där. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 21 juni 2017 kl. 12.09 (CEST)

Olika förgreningssidor för samma sak på olika språk[redigera | redigera wikitext]

Det finns Askungen (olika betydelser) och Cinderella som förgreningssidor. Det känns tämligen onödigt på sätt och vis, då större delen av de uppslagsord under "Askungen" ex. är amerikanska filmer som således heter "Cinderella" på originalspråket, och söker man efter någon av dessa filmer lär man söka efter "Cinderella" snarare än "Askungen". Cinderella har f.ö. långt fler visningar per dag jämfört med Askungen (olika betydelser). Lär finnas fler fall där det finns två förgreningssidor för samma sak på olika språk. Kanske är emot någon etablerad praxis dock, att slå ihop? Skottniss (diskussion) 18 juni 2017 kl. 19.26 (CEST)

Vem söker upp en sida med ett särskiljningsled som "olika betydelser" som första alternativ?
Ur Wikidata-perspektiv kan du få problem om du försöker koppla samman "sv:Askungen (grensida)" och "en:Cinderella (grensida)". Det är dock inget problem som inte går att lösa med {{Interwiki extra}} -- Innocent bystander (diskussion) 18 juni 2017 kl. 19.50 (CEST)
Troligen ingen söker efter "Askungen (olika betydelser)", men det länkas dit från "Askungen" så jag vet inte hur det är relevant. "Cinderella" har ju inte "olika betydelser" efter sig. Hur blir det ett wikidataproblem? "Cinderella" har väl inget objekt på wikidata? Det skulle väl bli en dublett då, eftersom "Askungen (olika betydelser)" har ett wikidataobjekt? Skottniss (diskussion) 18 juni 2017 kl. 19.54 (CEST)
Det är så att på Wikidata lägger man stor vikt vid att i objekt som är uppmärkta som grensidor, ska alla Wikipedia-artiklar ha samma namn, med eller utan särskiljning. På Wikidata betraktar man grensidor som homonymer. Och "Cinderella" och "Askungen" är inte homonymer och ska då inte dela Wikidata-objekt. Att två ord är synonyma är inte tillräckligt, du kan till och med råka ut för att "Johansson" inte tillåts dela uppslag med "Johanson" om du råkar ut för en tillräckligt bångstyrig Wikidatian. Många dylika sidor hamnar dock under radarn. Grensidor tillhör en av de största typerna av "artiklar" som finns på Wikimedias siter. -- Innocent bystander (diskussion) 18 juni 2017 kl. 20.08 (CEST)
"Cinderella" betraktas alltså inte som en översättning av "Askungen"? För översättningar bör ju inte ställa till det, "Apple" och "Äpple" lär ju ha samma wikidataobjekt. Skottniss (diskussion) 18 juni 2017 kl. 20.11 (CEST)
Frukten "Äpple" (på svenska) kan dela objekt med frukten "Apple" (på engelska) men homonymen "Äpple" (på svenska) ska enligt Wikidatas principer inte dela objekt med den engelska homonymen "Apple". Att det ena är en översättning av det andra spelar ingen roll alls. Homonymer kan transkriberas, men de översätts inte. Som sagt, så kommer du att hitta många undantag på Wikidata, då det inte går att övervaka att den här principen efterlevs till hundra procent. Olika projekt har ju inte ens samma definition av vad en grensida är. Johansson är ur Wikidata-perspektiv inte alls en grensida. Det är en sida om ett efternamn.
Tilläggas kan att en annan princip som det blir bråk om på Wikidata är att växten "Äpple" inte ens ska dela objekt med frukten "Äpple". Det ena är en produkt av det andra, och ska därför inte dela WD-objekt. Den principen övervakas mer noggrant än principen om Homonymer och kan leda till mycket långa redigeringskrig. -- Innocent bystander (diskussion) 18 juni 2017 kl. 20.23 (CEST)
Hm, låter mycket märkligt, men jag är väl bara obildad inom wikidatasfären. Nu blir det ju väldigt off-topic men... Vad är syftet med att inte länka Äpple till Apple? För de flesta ord lär det ju i sådana fall innebära att varje artikel på en enskild språkversion har ett wikidataobjekt som inte länkas till någonting annat, medan det finns en drös med andra wikidataobjekt för samma sak på olika språk. Varför? Om det skulle efterlevas skulle väl jättemånga artiklar vara utan länkar till andra språkversioner? Skottniss (diskussion) 18 juni 2017 kl. 20.39 (CEST)
Äpple finns inte som grensida på svenska WP, så den kan inte länka till något. Men om äpple (olika betydelser) fanns så skulle antagligen inte innehålla Apple Inc., Apple Records eller Apple (album). Därför skulle är apple (olika betydelser) passa bättre ihop med engelska grensidan för Apple. Det är kanske tydligare med grensidor där inte alla betydelser har någon gemensam etymologi. 90.227.175.244 18 juni 2017 kl. 20.54 (CEST)
Så är det också! En Äppelpaj görs inte på växten Äpple utan på frukten Äpple. Den distinktionen är den viktiga på Wikidata, inte att maximera antalet iw-länkar. Just "Äpple" kanske kan råka behandlas annorlunda eftersom en stor del av världen tycker prickarna i Ä bara är ett A med fåglsk-t ovanpå. Hur många brukar skriva Citroën tillvardags för att ta ett närliggande exempel? -- Innocent bystander (diskussion) 18 juni 2017 kl. 21.08 (CEST)
Kan tillägga att jag inte tillhör den falang på WD som ivrigt försvarar det här systemet för grensidor. Min åsikt är att jag inte tycker grensidor ska finnas på Wikidata över huvud taget. Jag anser de vara Wikidatas motsvarighet till oartiklar som det inte går att göra något användbart av. Den åsikten är jag dock ganska ensam om, så jag hävdar den aldrig. Men när vi väl nu har grenside-objekt så tycker jag vi kan tillåta projekten göra i princip vad de vill med dem. Den senare åsikten finns det lite mer stöd för på WD.
Och sedan kan jag tillägga att det fortfarande går att ha interwiki mellan två wikisidor, även om de inte delar WD-objekt. Det är detta mallen jag nämner ovan kan fixa. Den ligger redan i ett antal grensidor. Se hur den används i AU. -- Innocent bystander (diskussion) 18 juni 2017 kl. 22.15 (CEST)
Ja där kan jag förstå och hålla med en aning. Från ett Wikipedia-perspektiv så är det väl bekvämt att ha wikidataobjekt för förgreningssidor, men från ett perspektiv med Wikidata som enskilt projekt är ju förgreningssidor fullständigt värdelösa. Mm, ja jag vet inte, vet inte om du uttryckt någon åsikt kring det specifika fallet Cinderella / Akungen (ihopslagning) men ja... Även om det går an kanske det inte är generaliserbart för andra förgreningssidor. Skottniss (diskussion) 18 juni 2017 kl. 23.02 (CEST)
Jag kan inte se någon poäng med att uppslagsord här inte har objekt på Wikidata. De båda förgreningssidor som nämns i det första inlägget bör hållas åtskilda i alla avseenden. Tostarpadius (diskussion) 19 juni 2017 kl. 00.10 (CEST)
Här (på svwp) blir det i allmänhet konstigt att ha olika förgreningssidor för samma namn på olika språk, liksom för olika stavningar av samma namn. Sådana förgreningssidor vidhäftas istället med "Se även", vilket minskar överskådligheten drastiskt. Sådana här uppdelningar gör det svårare att hitta vad man letar efter. Att vara pedagogiska är bättre än att vara petimetrar som på WD. /Ascilto (diskussion) 19 juni 2017 kl. 08.19 (CEST)
Förgreningssidor bör hanteras konsekvent. Att något råkar betyda något annat på ett annat språk ger oss inte skäl att behandla orden på samma sida. Det skulle leda till en oöverskådlig röra. Tostarpadius (diskussion) 19 juni 2017 kl. 08.33 (CEST)
Förgreningssidorna är väl om något inkonsekventa... Smiley.svg
@Tostarpadius: Ur vissa perspektiv har grensidorna vissa likheter med uppslagen på Wiktionary. Och vad gäller Wiktionary så är, så vitt jag vet, målsättningen att inte ansluta dessa med Wikidata. Åtminstone inte göra detta med samma teknik som Wikipedias uppslag använder. Istället är målet där att använda en teknik som automatiskt interwiki-länkar "äpple" på Svenskspråkiga Wiktionary med "äpple" på Långtbortistanspråkiga Wiktionary. Denna teknik kräver inte att man redigerar Wikidata. Vi vet ju att alla Wiktionary-uppslag om "äpple" skrivs just "äpple" på alla språkversioner och på inget annat sätt. Och då "Tostarpadius" skrivs som just "Tostarpadius" och inget annat sätt, finns det funderingar på att använda samma teknik för att iw-koppla användarsidor.
Vad gäller mallar så säger Wikidatas relevanskriterier att dessa får ha egna objekt om och endast om det finns minst två länkar till klienterna (Wikipedia et al). Samma sak skulle man kunna säga om grensidor också, men man har här valt att inte göra så. -- Innocent bystander (diskussion) 19 juni 2017 kl. 09.32 (CEST)
@Skottniss: Vad gäller min personliga åsikt om Askungen/Cinderella så har jag ingen starkt utvecklad åsikt. Jag har vissa åsikter om hur jag tycker grensidor ska se ut grafiskt. (I "blåa" uppslag ska bara själva uppslagsordet länkas, inte stödtexten. (Dvs bara en länk till Askungefilmer vi har artiklar om.) I "röda" uppslag kan enstaka ord i stödtexten länkas som kan hjälpa till att få en förklaring som de röda länken missar att ge. (Dvs kanske en länk till regissör/skådespelare, men inte till film och 1987.) ) -- Innocent bystander (diskussion) 19 juni 2017 kl. 10.00 (CEST)
Vad gäller de många amerikanska filmerna kan man fundera på vilken grensida man bäst lägger dem på (kanske båda i något fall). Men jag tycker det vore konstigt om artikeln Askungen (Rossini) hamnade på en grensida för olika betydelser av "Cinderella", och det vore lika konstigt om Cinderella (musikgrupp) eller M/S Viking Cinderella hamnade på en grensida för olika betydelser av "Askungen". /NH 19 juni 2017 kl. 09.36 (CEST)

Hur kommunicera med fladdrande IP-nummer[redigera | redigera wikitext]

Vi har en dryg månad haft en ivrig bidragsgivare som använder olika IP.nummer vid varje inloggning. Användaren är ivrig infoga dubletter (för det mesta bra) och lite för ivrigt sätta dit relktrlmallar, ibland korrekt men oftast onödiga. Jag har slitit idag med att ta bort över 50 felaktiva relktrlmallar och ogöra några felaktiga infogningar. Men hur återkopplla när ipnumret byts flera gånger om dagen? exempel från idag kvällYger (diskussion) 18 juni 2017 kl. 21.41 (CEST)

Finns det några alternativ annat än att försöka vara illa kick med att skriva på senast använda ip numrets diskussionssida? Det enda jag kan tänka på annars vore IP-kontroll och fysiskt brev eller något om man fick tag på namnet på personen... men det känns ganska banalt att göra något sådant. Skottniss (diskussion) 18 juni 2017 kl. 23.02 (CEST)
Att avslöja någons identitet vore ett allvarligt avsteg från vår anonymitetsprincip. IP-kontroll kan knappast heller användas i ett fall som detta. Tostarpadius (diskussion) 19 juni 2017 kl. 00.06 (CEST)
Om man skriver utan att vara inloggad så märker man väl inte om någon skriver meddelande på IP-nummrets diskussionssida? Mvh, --Bairuilong (diskussion) 19 juni 2017 kl. 06.18 (CEST)
Jo, nästa gång någon med det IP-numret besöker Wikipedia så får den en notifiering tror jag. Ofta är det samma person.--LittleGun (diskussion) 19 juni 2017 kl. 07.31 (CEST)
Hur får denna någon detta meddelandet menar du? Om man inte är inloggad kan man väl inte få meddelanden? Mvh --Bairuilong (diskussion) 19 juni 2017 kl. 12.20 (CEST)
Det kommer upp en gul banner med länkad text som ungefär lyder: "Du har fått ett meddelande, klicka för att läsa". Klickar man på den kommer man till IP-numrets diskussiossida, och kan läsa den text som skapats där. Ofta har man samma IP-nummer, men om tillexempel en router startas om får man ett nytt (eller om telia mobil växlar oftare vilket är vad IB menar nedan). Den första som, efter att meddelandet skrivits, tilldelas IP-numret och går in på Wikipedia får också meddelandet.
Du kan testa själv: Gå in på användardiskussionen för ditt IP-nummer och skriv något. När du loggar ut från WP får du meddelandet. (Här kan du få IP-numret: http://whatismyipaddress.com/, byt ut IP-numret i den här länken:[9] och se till att du är inloggad. Skriv ditt meddelande och logga ut från WP). Notera att det betyder att du kopplar ihop ditt användarnamn med ett IP-nummer.--LittleGun (diskussion) 19 juni 2017 kl. 12.42 (CEST)
Här rör det som om svenska Telias mobilnät. Det lär därför vara ganska svårt att fånga upp användaren ifråga. -- Innocent bystander (diskussion) 19 juni 2017 kl. 09.34 (CEST)

Läsårsblockeringar, förlängning?[redigera | redigera wikitext]

Nu har sluttiden för de läsårsblockeringar som lagts under våren löp ut och det är dags att ta nästa steg. Jag tycker att åtgärden med lång blockering för både redigeringar och kontoskapande fungerat väl och föreslår att vi arbetar på samma sätt framöver. Därför skulle det behöva läggas upp en ny fast tid (juni 2018?) för blockeringar som jag tycker ska användas så fort ett oseriöst bidrag kommer från ett tidigare läsårsblockerat IP. Mvh Luriflax (diskussion) 19 juni 2017 kl. 10.37 (CEST)

Instämmer. Men ska vi börja med det redan nu under sommaren eller avvakta till augusti? Adville (diskussion) 19 juni 2017 kl. 10.46 (CEST)
Yger har redan fixat nytt datum för låsårsblockeringen, 15 juni 2018. JohanahoJ (diskussion) 19 juni 2017 kl. 10.56 (CEST)
Tack Yger! Mvh Luriflax (diskussion) 19 juni 2017 kl. 12.11 (CEST)
Man kan förstås vänta med att använda den tills höstterminen kommit igång. I min kommun startar terminen den 16 augusti. JohanahoJ (diskussion) 19 juni 2017 kl. 11.01 (CEST)
Jag ser dessa ip-nummer som "evighetsbannade" men att vi ger dem möjlighet en gång om året att visa att de är bra användare. Så jag anser nu till läsårets slut så fort nytt klotter uppstår, och vad jag så var det inget sådant förra veckan när skolorna var stängda.Yger (diskussion) 19 juni 2017 kl. 11.05 (CEST)
Jag köper vad Yger säger. Börja direkt. Vill någon seriös börja redigera nu så har de chansen, som jag gjorde veckan efter skolan slutade när jag var lärare... Det var så jag började här. Annars kan man skaffa konto hemma och sedan redigera var man vill. Adville (diskussion) 19 juni 2017 kl. 11.21 (CEST)
Håller med Yger, lägg läsårsblockering vid första destruktiva bidrag även om den inte gjorts under skoltid. Mvh Luriflax (diskussion) 19 juni 2017 kl. 12.11 (CEST)

Jag kan bara tala av egen erfarenhet att jag började redigera från skolan, och att en blockering skulle då inte ha varit av godo. Om det inte handlar om enorma problem, varför måste vi ha dessa blockeringar?
Vi tillåter i alla fall användare att skapa konton hoppas jag? Carl Fredrik 💌 📧 19 juni 2017 kl. 14.31 (CEST)

Det ÄR enorma problem, och vi diskuterade detta länge i januari. Det var då uppe att förbjuda ip-nummer generellt vilka många var emot. Denna kompromiss med ipnummer som har återkommande klotter och bara åstadkommit klotter och inget vettig. Och de har möjlighet komma tillbaks vi varje nytt läsår. Yger (diskussion) 19 juni 2017 kl. 14.37 (CEST)
Okej, det var intressant att det i alla fall var på tapeten att förbjuda IP-redigeringar helt. Det är ett totalt tabu-ämne på en-wiki.
Men hursomhelst, vi tillåter dem att skapa konton hoppas jag? Carl Fredrik 💌 📧 19 juni 2017 kl. 14.53 (CEST)
När vi har samma tid för alla skolor och frukostraster blir det extremt vissa klottertider. När det är fler än 20-30 klotter/återställningar/blockeringar på en timme, bryter vårt system, där vi är 1/30 av de som finns på enwp, ihop. Med vår regel har det minskat med uppemot 3/4 dessa tider, vilket gör det hanterbart på ett helt annat sätt. Och då vi också konstaterat hur mycket dessa 650 skolIPar belastar oss så beslöt vi också förbjuda registrering av konton, då vi inledningsvis nästan drunknade i sådana efter vår hårdare regel (och efter det slutade 3/4 av registrerade klotterkonton, och närmast helt "bråda" tider). Däremot om man registrerar ett konto hemma går det använda på skolan. Det finns för- och nackdelar att vi är mindre, vi kunde följa detta mycket konkret och har i princip nästan direktkontakt med de skolor som är uppe klottrar och vet det är lönlöst "ge dem chansen". Men att vi är små gör också vi kan följa upp nya artiklar bättre, vi har tex noll owikifierade mot de över 40000 om enwp har, samma med POV och relevanskontroll etc. Yger (diskussion) 19 juni 2017 kl. 16.40 (CEST)

Sommar i P1[redigera | redigera wikitext]

2015 års sommarpratare. Klicka här för att se vilka som pratar i år.

Hej! Den här veckan tävlas det för fjärde gången i ämnet Sommar i P1. Här skapar vi och bygger ut artiklarna med koppling till sommarens radioklassiker. Just nu saknar sju av sommarpratarna egna artiklar, och möjligen är inte alla relevanta för det. Men det tar vi reda på gemensamt. Varmt välkommen! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 19 juni 2017 kl. 17.51 (CEST)

Teaterrepertoar[redigera | redigera wikitext]

I januari 2017 skrev jag ett kort idéinlägg här Teaterrepertoar. Nu vill jag bara tillägga att konsertsalen Carnegie Hall har publicerat hela sin repertoarhistoria 1891-2016 som länkade öppna data på Github. Det handlar om 45.000 föreställningar som sedan 2013 också har kunnat sökas i "performance history search" på deras webbsajt, men nu kan man alltså även ladda ner hela databasen och analysera den själv. Detta kan ju vara ett projekt för svenska teatrar eller konsertarrangörer att kopiera, en ny typ av samarbeten för Wikimedia Sverige, men också något som Wikipedia kan dra nytta av. --LA2 (diskussion) 21 juni 2017 kl. 11.07 (CEST)

Tack för informationen!--Bemland (diskussion) 22 juni 2017 kl. 16.59 (CEST)

Listor över fraser[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera tveksamma listor över fraser på Wikipedia:

De har diskuterats i omgångar, med resultat i stil med "nej de borde inte men OK då". Är det inte läge att flytta dem till Wiktionary (ord och uttryck) och Wikiquote (citat och motton)? Det är ju precis det de siterna är till för. Argumentet att de används är inte tillräckligt för att ha kvar dem på Wikipedia. Ska man ha sammanställningslistor på Wikipedia behöver de ha ett tydligt fokus och vara kopplade till ett specifikt ämnesområde, som Svenska regenters valspråk. Ylleman (diskussion) 22 juni 2017 kl. 09.17 (CEST)

Behåll! Flera av fraserna i listorna har egna utförliga artiklar på Wikipedia. – Conexum (✔|✘) 22 juni 2017 kl. 09.20 (CEST)
Jag ifrågasätter inte artiklarna, utan sammanställningarna. Där alls inte alla fraser är kopplade till några Wikipedia-artiklar. Om artiklar berör närbesläktade ämnen bör de länkas under "Se även" i respektive artikel; sammanställningen "alla fraser som har något (oklart vad) gemensamt" fyller ingen funktion. Korta beskrivningar av uttryck och citat hör hemma på Wiktionary/Wikiquote.Ylleman (diskussion) 22 juni 2017 kl. 09.33 (CEST)
Eftersom att det finns utförliga artiklar om vissa fraser är även sammanställningarna relevanta. Dessutom är det mycket mer praktiskt att länka till dem än varje enskild fras under ”Se även”. – Conexum (✔|✘) 22 juni 2017 kl. 09.37 (CEST)
Se Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Lista över latinska ordspråk och talesätt. Det verkar finnas ett starkt stöd för att behålla i alla fall den första av dessa listor. /ℇsquilo 22 juni 2017 kl. 10.47 (CEST)

Skendöda länkar[redigera | redigera wikitext]

Vad ska man göra om man ser att InternetArchiveBot dödförklarar levande länkar? Kan man bara göra botens redigering ogjord, eller riskerar man att "ställa till med" något då? Exempel: Länken till not 6 på sidan Bjarne Kolbeinsson är inte avliden, som påstås. I dag såg jag ännu en levande länk dödförklarad på sidan Ella Odstedt. (Den länken är kanske inte särskilt relevant, och pekar möjligen inte på samma innehåll nu som när den först lades in – men den är inte död. Det som länken var tänkt att källbelägga finns för övrigt i Vem är det-artikeln som länkas till i slutet av den artikeln.) /Srv.rosen (diskussion) 22 juni 2017 kl. 09.26 (CEST)

När roboten postar information om ändrade länkar på diskussionssidor, så anger den att man kan använda https://tools.wmflabs.org/iabot/index.php?page=reportfalsepositive&wiki=svwiki för att rapportera sådana fel. Det verkar vara ett krångligt interface som kräver inloggning och att man godkänner användarvillkor(!), vilket inte borde behövas för att rapportera ett fel, kan man tycka. /NH 22 juni 2017 kl. 09.35 (CEST)
Det är oproblematiskt att återställa botens redigering. Den enda risken är att boten återkommer och gör samma ändring igen. – Conexum (✔|✘) 22 juni 2017 kl. 09.34 (CEST)
Jag antar att förhastad dödförklaring inträffar när servern är onåbar av någon anledning (kanske en gång inte räcker, men en skakig server kan ju vara nere eller onåbar flera gånger efter varandra). Det finns också en omvänd risk, där servern inte anger att sidan inte existerar utan istället erbjuder alternativt innehåll, vanligen reklam för icke-relaterade tjänster. Därför är man tvungen att rätt snabbt dödförklara länkar om man skall göra det med bot. --LPfi (diskussion) 22 juni 2017 kl. 09.50 (CEST)
InternetArchiveBot dödförklarade den här levande länken Efficient Teleportation ... i artikeln Kvantteleportering. Länkar till prl.aps.org brukar inte försvinna. Jag ogjorde redigeringen och försökte felanmäla men ville inte godkänna att boten ska få redigera i mitt namn. Nu är boten inne på andra varvet och har dödförklarat samma länk igen. Plumbum208 (diskussion) 22 juni 2017 kl. 10.19 (CEST)
Anledningen till att InternetArchiveBot dödförklarat länken i artikeln Kvantteleportering är att den omdirigeras. Alla länkar som omdirigeras korrekt blir antingen länkade av boten till en arkiverad version eller märks upp med död länk. Det blir lite som att laga något som inte är trasigt samt att det i slutänden skapar merjobb. Boten har även lyckats med konststycket att märka upp länkar som döda när en hemsida tillfälligt legat nere för planerat underhåll (musikverket.se och dess databas som exempel). I vissa artiklar har fel död länk märkts upp, har det funnits två referenser varav den ena är OK och den andra är död så har boten vänt på förhållandet. Lite för hög felprocent av boten och onödigt krångligt att felanmäla är min åsikt. Skivsamlare (diskussion) 22 juni 2017 kl. 16.14 (CEST)
Noterade att boten för ett tag sedan började lägga in icke-fungerande arkivlänkar till lantmäteriets karta, som fungerade. Försökte anmäla att den skulle sluta med det, men lyckades aldrig. Byte därför alla sådana mot {{kso}}. (Det hade i detta fall den fördelen att jag kunde hitta och speca de av dem som saknade koordinater) Men det var likväl fråga om småtråkig "nedskräpning". Taxelson (diskussion) 22 juni 2017 kl. 17.18 (CEST)
Jag har gått igenom många av de ändringar som boten gjort på artiklar på min bevakningslista. Det är inte särskilt enkelt att kontrollera om en sida till exempel är nere för planerat underhåll eller inte, så några misstag får man räkna med, men det vore önskvärt om det var enklare att åtgärda dem. Däremot tror jag fortfarande att vi vinner mer än vi förlorar – det är blir merarbete, men å andra sidan så var det väldigt många länkar som helt enkelt inte fungerade som boten nu faktiskt ser till att läsare kan hitta till hos Internet Archive. Det problemet är större än de som orsakas av boten. /Julle (disk.) 22 juni 2017 kl. 17.23 (CEST)
Jag har flera gånger under dagen testat Project Gutenbergs länk till The Discovery of Muscovy av Richard Hakluyt som InternetArchiveBot dödförklarade idag på sidan Gutar. Länken fungerar i ca 70% av fallen, men ibland får man felkoden 404, sidan kunde inte hittas. Att kalla länken död är överdrivet, men eftersom den inte alltid fungerar skulle den kanske märkas upp som skendöd (?). /Srv.rosen (diskussion) 22 juni 2017 kl. 19.10 (CEST)

Förgreningssidor och indexsidor[redigera | redigera wikitext]

Är s.k "indexsidor" något som vi diskuterat att införa, men anledning av detta? Jag har just kollat på några exempel och det verkar inte vara annat än ett byte av namn på förgreningssidor till indexsidor. Indexsidor är inget jag hört om förut, och jag upplever det inte som konsensus att byta ut förgrening mot index, är också tveksam till behovet av två olika "typer", eller vad är skillnaden i funktion? Handlar det om ordval? Vi har traditionellt kallat det förgreningssidor och jag ser ingen anledning att ändra det. Det blir bara förvirrande att byta. Ett exempel Höstblomma (diskussion) 22 juni 2017 kl. 09.32 (CEST)

Jag är inte medveten om någon diskussion om saken och ser inte heller något behov. Namnförgreningar har hanterats lite annorlunda och inkonsekvent, men det är inte en orsak att införa en ny typ av förgreningar generellt. --LPfi (diskussion) 22 juni 2017 kl. 09.53 (CEST)
Jag har inte helt koll på namnförgreningarna, men det här verkar vara generellt, då det ändrats i mallarna sockennamn och kommunnamn, t.ex. Där fattar jag inte skillnaden mellan förgrening och index. Höstblomma (diskussion) 22 juni 2017 kl. 10.02 (CEST)
Jag har återställt ändringar gjorda på existerande mallar, men inte gjort något åt nyskapade mallar. Det är en ytterst tveksam ändring och ingen konsensus.Yger (diskussion) 22 juni 2017 kl. 10.09 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Jag har stött på det när jag jobbat med Grensidor på WD. Där beskrivs de som "list article about a set of items of a specific type that share the same (or similar) name". Vi har väl "de facto" sådana sidor, när exempelvis Stortjärn bara handlar om sjöar. Men jag ser inget behov av att särskilja dem här hos oss. Skilja namngrensidor från vanliga grensidor är dock en annan sak. Där får det gärna vara tydligare. -- Innocent bystander (diskussion) 22 juni 2017 kl. 10.20 (CEST)
Jag ser det som en stor fördel att särskilja dem! Förutom bättre kompatibilitet med Wikidata, ger det en bättre strukturering bland kategorier och mallar. Det skulle vara fördelaktigt med flera underkategorier, eftersom underhåll då skulle bli enklare. – Conexum (✔|✘) 22 juni 2017 kl. 12.25 (CEST)
Wikipedia är i första hand till för läsare och för att de ska hitta informationen, det är viktigt att det inte blir för komplicerat. Om jag förstår rätt att en indexsida alltså ska lista både "typ av objekt" och "gemensamt namn" så skulle det alltså innebära att en sida som Stockholm (olika betydelser) skulle brytas upp i en sida för orter, en sida för regioner, en sida för fartyg, en sida för musikalbum osv om det ska vara rena indexsidor? Nej, det låter inte mer praktiskt tycker jag, om det är så det menas, en vanlig förgreningssida är bättre då man lätt hittar dit man ska, det är enklast med så få led som möjligt. Förgreningssidorna så som vi använder dem idag är ju en väldigt väl etablerad användning, och jag tycker inte att någon omstrukturering av dem behövs. Höstblomma (diskussion) 22 juni 2017 kl. 12.55 (CEST)
Jag som ändå är en mycket van användare förstår inte ens skillnaden och namnet Indexsida är för mig inte på något sätt klargörande vad det handlar om, jag associerar index med pekare i en tabell och trodde det först var något som handlar om tabeller. Och om jag inte fattar, tror jag det är väldigt många med mig som inte fattar och då kommer det inte bli tillämpat även om det går hitta skäl till det. Laga inte det som inte är trasigt. Detta fungerar väl idag.Yger (diskussion) 22 juni 2017 kl. 13.01 (CEST)
Jag tycker det är bra att Conexum är djärv och försöker strukturera upp förgreningssidor. Men ordet "indexsida" har jag också lite svårt att förstå. Sen undrar jag vad som händer ifall en musikgrupp börjar kalla sig C2H6O eller S/S America. Ska sidan då omvandlas till en vanlig förgreningssida, eller ska vi både ha en grensida och en indexsida för samma namn? Boⅳⅰᴇ (🖉) 22 juni 2017 kl. 13.28 (CEST)
(Redigeringskonflikt) @Höstblomma: Jag håller med om att det är opraktiskt att bryta ut förgreningssidor till indexsidor, det är inte syftet med deras existens. Dock försvårar det underhåll om förgreningssidor och indexsidor generellt komprimeras till en kategori, eftersom de har vissa fundamentala olikheter (t.ex. brukar det finnas rödlänkar på indexsidor, vilka även bör finnas där till dess artiklar skapas). Därav är vi i behov av en omstrukturering. Se vidare nedan.
@Yger: En förgreningssida listar olikvärdiga saker med samma namn, medan en indexsida listar likvärdiga saker med samma namn. Jag försökte förklara skillnaden i Wikipedia:Särskiljning ifall det skulle uppstå tvivelaktigheter, men det återställdes. Jag associerar index med en lista snarare än en tabell (med kolumner), exempelvis är innehållsförteckningen i en bok ett index. Dessutom kan det som inte är trasigt alltid förbättras – det är så wikin utvecklas.
Conexum (✔|✘) 22 juni 2017 kl. 13.31 (CEST)
@Boivie: I så fall skulle man kunna lägga till en hänvisning under rubriken ”Se även”. – Conexum (✔|✘) 22 juni 2017 kl. 13.34 (CEST)
I alla exempel jag sett har det inte varit annat än ett "ordval". Våra förgreningssidor fungerar bra och jag ser inte varför vi skulle behöva en parallell struktur med indexsidor. Även förgreningssidor kan ju innehålla rödlänkar, om de konstaterats relevanta. Wikipedia är ingen databas eller katalog, utan ett uppslagsverk. Det är ganska meningslöst att ha dubbla system av något som i princip är samma sak. Höstblomma (diskussion) 22 juni 2017 kl. 13.40 (CEST)
Jag anser inte att förgreningssidor och indexsidor i princip är samma sak, även om de har ett flertal likheter. Rödlänkar på indexsidor förekommer mer konsekvent än på förgreningssidor, så om man vill skapa dessa rödlänkade artiklar är det mer praktiskt med en egen kategori och underkategorier. Eftersom Wikipedia är ett Internetuppslagsverk kan man med fördel tillämpa en databasliknande struktur som inte är möjlig i tryckta uppslagsverk, så länge den fortfarande är encyklopedisk och relevant. – Conexum (✔|✘) 22 juni 2017 kl. 13.54 (CEST)

Varför krångla till saker och ting? Det finns uppenbarligen en enda användare som förstår skillnaden och ser ett värde i den. Det kan inte kallas konsensus. Tostarpadius (diskussion) 22 juni 2017 kl. 13.58 (CEST)

Indexsidorna krånglar inte till det, snarare sker en bättre uppdelning och struktur bland kategorierna. – Conexum (✔|✘) 22 juni 2017 kl. 14.16 (CEST)
Bland vilka kategorier? Höstblomma (diskussion) 22 juni 2017 kl. 14.33 (CEST)
Kategori:Förgreningssidor och dess underkategorier. – Conexum (✔|✘) 22 juni 2017 kl. 14.42 (CEST)
@Conexum: Om Du är den ende som upptäckt detta och Du inte lyckas förklara det för oss andra på ett begripligt sätt är det kanske dags att inse att svenskspråkiga Wikipedia inte är moget för att införa detta. Du är av allt att döma ensam om att se behovet av denna uppdelning. Ingen annan verkar se det som en förbättring. Tostarpadius (diskussion) 22 juni 2017 kl. 15.41 (CEST)
Jag tycker inte vi ska utveckla understrukturen i Kategori:Förgreningssidor. De som finns tycker jag istället ska avvecklas eller avskiljas. -- Innocent bystander (diskussion) 22 juni 2017 kl. 15.54 (CEST)
Inte ens enwp verkar dela upp i "indexsidor" och "förgreningssidor", eller "index pages" och "disambiguation pages" och deras huvudkategori som motsvarar vår huvudkategori för förgreningssidor heter "Disambiguation pages" och underkategorierna heter också "disambiguation..", de särskiljer med "disambiguation.." osv. Det närmaste jag hittar i deras Wikipedianamnrymd som heter index är en:Wikipedia:Directories and indexes och en:Wikipedia:Indexes, men detta handlar om något annat, dels det vi kallar listor, som listor över artiklar om samma ämne, och dels olika interna typer av listor så som listor över policys, riktlinjer, redigeringsverktyg etc. Deras en:Category:Wikipedia indexes verkar inte ha mycket med samma "typ" och "namn" att göra, de samlar bara alla artiklar som berör samma ämne. Sammanfattningsvis tycker jag att indexsida är främmande för svwp i betydelse och användning enligt ovan, vilket blir förvirrande, och att den typ av sidor som avses lika gärna kan kallas för förgreningssidor så som etablerat. Det är bra att vara djärv, men det är inget enmansprojekt och etablerade benämningar av den här typen finns ingen poäng med att ändra, allra minst om det inte finns en stark önskan om det från gemenskapen som helhet. Höstblomma (diskussion) 22 juni 2017 kl. 16.21 (CEST)
en:Wikipedia:Set index articles heter ENWP:s riktlinje, och kategorin ifråga heter en:Category:Set indices. – Conexum (✔|✘) 22 juni 2017 kl. 17.05 (CEST)
en:WP:Set Index Articles är sidan på enwp som du inte hittade. Där finns några exempel som inte är grensidor. ser ut ungefär som många av våra bilartiklar (fast vi saknar artiklar om bilens olika generationer). De två andra exemplen två listor över saker med vissa namn, en:List of peaks named Signal och en:List of ships of the United States Navy named Enterprise. De exemplen tycker inte jag har något med grensidor att göra, det första är en övergripande artikel som länkar vidare till mer specialiserade artiklar, de två andra är listor. Tittar man i kategorierna för olika typer av set index så finns många sidor som skiljer sig från vanliga grensidor på något sätt (exempel en:Barking spider), det råkar bara inte finnas andra typer av saker att ta med där. Skulle ett företag (Barking spider AB) eller något annat med samma namn skapas så platsar det också på samma grensida som då inte längre skulle vara ett "set index". Där finns ingen anledning att införa någon ny förgreningsmall.
På svenska WP har vi två typer av sidor i förgreningssidskategorierna som skiljer sig från övriga. Det är efternamns- och förnamnssidorna som är vanliga artiklar som dessutom innehåller listor över personer med de namnen, och på så sätt fungerar som ett slags grensida. Men set index verkar vara tillkrångling även för dem. 90.227.175.244 22 juni 2017 kl. 17.20 (CEST)
Nämnda sidors uppgift är att vidarehänvisa läsarna, så tekniskt sett är de indexsidor, även om tabeller på dito är okonventionella. Det är just för att de skiljer sig från vanliga grensidor, vilket du beskriver, som behovet av en ny kategori och mall tillkommer. Förteckningarna över efternamn och förnamn är en annan anledning till införandet av generella indexsidor, eftersom de utgör specifika exempel ur samma kategori. – Conexum (✔|✘) 22 juni 2017 kl. 23.25 (CEST)
Vi ser inte det behovet. Det saknas därför stöd i gemenskapen för detta. Att Du inte insett detta är det allra mest obegripliga. Tostarpadius (diskussion) 23 juni 2017 kl. 01.24 (CEST)

(utdrag) Själva utgångspunkten för den här diskussions känns inte helt klockren. Våra nuvarande förgreningssidor fungerar visst som grensidor mellan artiklar med samma eller snarlika namn. Och de kan kompletteras med information om relaterade begrepp (med andra namn). Så vad "indexsidor" skulle förbättra förstår jag inte riktigt. Förgreningssidor är också hjälpsidor som nog inte tjänar särskilt mycket på någon formaliserad struktur (inte heller i kategoriträdet). Mina två ören.--Paracel63 (diskussion) 22 juni 2017 kl. 18.55 (CEST)

Fråga om kategorier till namnkategorier[redigera | redigera wikitext]

Det har för några olika användare uppstått vissa oklarheter rörande kategorier med egennamn (och för den delen även kanske ort-/företagsnamn etc), t ex Kategori:Ingmar Bergman. Kutym är att alla beskrivande kategorier placeras under personartikeln i fråga, men någon har börjat radera vissa sådana och i stället flytta (bara några!?) dem till personkategorin i stället. Kan vi klargöra hur detta ska förhålla sig framöver så vi undviker oklarheter eller dubbelkategoriseringar? Med vänliga midsommarhälsningar --Bemland (diskussion) 22 juni 2017 kl. 17.11 (CEST)

Vi har haft uppe detta tidgare och det har alltid rått konsensus om att de flesta kategorier skall placeras under själva biografin, endast ett fåtal under kategorin (som det ser ut i fallet Ingmar Bergman just nu). Det är bara att återställa! Tostarpadius (diskussion) 22 juni 2017 kl. 17.23 (CEST)

Obalans i kommentarer[redigera | redigera wikitext]

Hur kommer det sig att bli kallad för albansk nationalist är okej medan att kalla någon för svensk nationalist är inte okej? --Vannucci (diskussion) 22 juni 2017 kl. 17.21 (CEST)

Är det inte egentligen ganska naturligt, om du tänker efter: När du kallar grannen någonting, vadsomhelst, finns det många åsikter om hur hen är och hen kanske också själv tycker någonting. När du kallar någon långt bort någonting, någon som inte hör, finns det kanske inte någon som ens vet vem den är!? Deryni (diskussion) 22 juni 2017 kl. 19.26 (CEST)
Vad menar du egentligen med det? Man kan vända på det och ändå blir det samma sak. Varför skulle det ha företräde och hur rimmar det (det ovannämnda) med att diskutera i sak och inte i person? Även albaner har känslor, så varför vore det okej att kränka även dem? --Vannucci (diskussion) 22 juni 2017 kl. 20.04 (CEST)
För mig är inte ordet nationalist så laddat som det tycks vara för en del. Taget ut sitt sammanhang så blir din fråga ganska platt. Är det något specifikt fall där du avser att någon gjort etikettsbrott.? Mvh --Bairuilong (diskussion) 22 juni 2017 kl. 20.46 (CEST)
Inte heller för mig är ordet nationalist särskilt laddat och nedsättande blir det för mig först när det sammankopplas med fascist eller sammansätts till nationalsocialist. Vidare kan jag inte se att jag någonstans skrev att det är OK att kränka. Vad jag ville påminna om är att förståelsen avtar med avståndet, liksom empatin. Dessutom skriver jag "grannen" och denne är nödvändigtvis inte svensk, för det beror helt på var du bor och kanske ännu mer på var du växt upp. Vem vet, kanske är grannen alban ... Deryni (diskussion) 22 juni 2017 kl. 21.09 (CEST)