Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Det här är en sida för diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. För mer information om vårt samarbete, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. For permissions to execute bots on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan.

Många diskussioner passar bättre på specifika diskussionssidor. Vid flytt av diskussioner härifrån till sådana, lämna gärna kvar en hänvisning här. Passar din förfrågan bättre någon annanstans? Se nedan:

Artiklar som inte är tidlösa, nytt redigeringsfilter?[redigera | redigera wikitext]

Det finns mer än 5 000 artiklar som innehåller de tidsbundna fraserna "för tillfället", "för närvarande", "på senare tid" eller "just nu" utan åtföljande parentes med tidangivelse, något som avråds från i wp:Tidlöshet. Räknar man med artiklar med "idag" blir det ytterligare mer än 20 000 artiklar. Någon som känner sig manad att attackera denna omfattande kvalitetsbrist? Bör vi skapa ett redigeringsfilter som varnar när nya redigeringar görs som inför tidsbundna fraser utan efterföljande parentes? --Larske (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 17.51 (CEST)

Jag skulle även vilja kunna märka upp sådana uppgifter så att de kategoriseras och kan uppdateras senare. Många Wikipedior har en motsvarighet till en:Template:As of, vilket jag saknar här. Jag har någon varit på väg att skapa en sådan mall, men avstod efter att ha stött på tekniska problem i utformningen. Väsk 23 oktober 2016 kl. 18.53 (CEST)
Tycker inte ett redigeringsfilter är lämpligt här. Exemplen hör till kategorin "dåligt", men filtren är till för att hindra vandalism, mer tekniska felaktigheter och liknande. En mall för uppmärkning kan man ju ha. /NH 23 oktober 2016 kl. 18.59 (CEST)
Jag stör mig på dessa uttryck men är väldigt osäker om och hur detta bör hanteras. Det är ju egentligen lika illa eller tom värre skriva, VD är xxx, som ju är typiskt tidsbundet. Och denna typ av "dålighet" kan troligtvis ändå förstås rätt av läsaren. Jag tycker då det är svårare med mitt exempel på den tunga ämbetsmannen som i Wikipedia bara omnämns för att han vann ett 100-meters lopp 1908. Där närmast lurar vi läsaren och jag har inte ens i det fallet någon lösning hur detta kan hanteras. Yger (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 19.27 (CEST)
@NH: Det behöver inte vara ett filter som förhindrar redigeringen utan bara ett som varnar och skapar ett märke i redigeringshistoriken. Tanken är att det är lättare att fixa till det när det är färsk och uppenbart när "för närvarande" är. För gamla redigeringar måste man leta upp i historiken när frasen las in för att kunna ange vilket år det var och det är mycket mer tidskrävande för artiklar med en omfattande redigeringshistorik. --Larske (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 19.50 (CEST)
I många fall kan "för närvarande", "för tillfället" eller "just nu" klassas som en helt onödig fras då det är underförstått. Den kan då raderas utan att någon information går förlorad. --Larske (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 19.54 (CEST)
Om man hittar en artikel med för närvarande och vill förbättra det enbart genom att lägga till årtalsangivelse, utan att kontrollera källor, så kan man lika gärna ange innevarande år (2016). Och vill man å andra sidan göra sig omaket att kontrollera källor, då ska man naturligtvis använda en så "sen" tidsangivelse som möjligt, oberoende av när påståendet lades in i artikeln. Därför ser jag inte att det argumentet håller. /NH 23 oktober 2016 kl. 21.04 (CEST)
Nej, man kan inte ersätta "för närvarande" med "för närvarande (2016)". Det skulle bli helt fel i till exempel Eurovision Song Contest 2013. --Larske (diskussion) 23 oktober 2016 kl. 21.12 (CEST)
Där är "för närvarande" språkligt fel redan från början. Att skriva "för närvarande (2013)" eller liknande vore lika illa. Där borde man använda "vid tillfället" eller något sådant. /NH 23 oktober 2016 kl. 21.26 (CEST)
Hur som helst är det fel att skriva in ett årtal om man inte vet vilket år uppgiften gällde. Om man ser "för tillfället" i en artikel så vet man att det kan vara fel (i synnerhet om artikeln saknar ny information), om man ser ett årtal antar man att den som lade in året visste att det gällde då. Att lägga till redigeringsåret borde egentligen inte bli fel (det borde ju ha gällt då), men den som analyserar historiken kan övertolka (t.ex. om en etablerad användare lägger årtal efter en uppgift skriven av en okänd). --LPfi (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 00.38 (CEST)
Jag håller med om att det är ett problem med att inte skriva tidlöst; förmodligen beror det på att måna bidragsgivare inte är medvetna om hur glest det kan bli mellan uppdateringar/revideringar av annat än de allra mest lästa artiklarna. De nämnda orden kan i och för sig också förekomma i citat, bok- och filmtitlar o.s.v., så det är för all del inte 100% säkert att en artikel är "felskriven" bara för att någon av fraserna förekommer. Värt att notera ifall man vill införa "spärrfilter", automatisk uppmärkning eller något annat. Sådant är jag alltså skeptisk till. --Tomas e (diskussion) 24 oktober 2016 kl. 15.00 (CEST) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Jag har inte hängt med i diskussionen, så det är möjligt att jag återupprepar något eller halkar in på ett sidospår nu. Jag tänker att det kan finnas olika anledningar till att uttrycken används. En är att användaren är nutidsfokuserad och saknar kunskap om det här med tidlöshet. Men det kan även handla om att en användare inte har alla händelser och årtal tillgängliga. Den vet att något har förändrats, men inte när förändringen trädde i kraft eller hur det förändrades. "För närvarande" kan alltså även betyda att så är det nu, men tidigare var det på ett annat sätt. Därför kan det finnas anledning att behålla uppgiften tills vidare. På sikt är däremot målet att kunna hitta källor och omformulera texten.

"Idag/i dag" anser jag att man ska undvika till varje pris eftersom det kan tolkas som en endagsföreteelse och dessutom snabbt blir inaktuellt om så är fallet. Att skriva ut årtal kan bli vilseledande när det rör sig om flera år. "För närvarande" säger inget om hur länge det har pågått. Det kan vara en dag eller hundratals år. Årtal kan man ange när det är en engångsföreteelse som med säkerhet inträffat just i år. Är det något som var aktuellt men inte nödvändigtvis är det längre kan man skriva "läst" följt av årtalet för källan eller när uppgiften hamnade i artikeln (alltså inte aktuellt årtal om det läggs in i efterhand ett annat år). /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 november 2016 kl. 01.55 (CET)

"Idag" uppfattar jag ofta som en ren synonym till "numera" eller "i våra dagar" och det kan användas till exempel vid beskrivningar av forskningsläge. Tostarpadius (diskussion) 10 november 2016 kl. 08.07 (CET)
Jag tror säkert att det finns användare som använder/uppfattar "idag" eller "dagens" som "numera" och "igår" eller "gårdagens" som "tidigare". Men anledningen till att undvika användningen i artiklar är att orden även kan uppfattas eller syfta på en specifik dag. Gör en läsare en annan tolkning än skribenten kan innehållet få helt fel innebörd. Man bör inte heller skriva "idag" eller "igår" när man syftar på ett specifikt datum. Det går att ersätta orden och det är därför vi ska göra det. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 19 november 2016 kl. 11.47 (CET)
Jag ser ingen anledning att ersätta uttryck som dessa generellt. I vissa sammanhang kan jag inte tänka mig att någon missförstår dem. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2016 kl. 23.50 (CET)

fvt kontra fkr[redigera | redigera wikitext]

Ascilto har redigerat i Vår tideräkning där det i åtminstone en av källorna inte står enligt vad som påstås (läs onlie). Det gäller också anklagelser mot Ataraxim som rättat en del förekomster av fvt till fkr helt enligt pommf. Detta har diskuterats förr (2012 & 2013).Har konsensus ändrats eller är detta ett exempel på pov? Synpunkter är välkomna här eller på Diskussion:Vår tideräkning. --افيراتير (diskussion) 14 november 2016 kl. 16.23 (CET)

Att anklaga mig för att förfalska källor är allvarligt. Som jag påpekat står det fvt konsekvent i den tryckta upplagan. Från tidigare diskussioner vet vi att det är Averater som har en lättfärdig inställning till källor.
Jag har inte anklagat Ataraxim för någonting. Användaren redigeringskrigar utan att diskutera och förklara varför denne vill göra förändringarna.
Vad som har hänt sedan 2013 är att ingen då visste att skolorna håller på att övergå till fvt. Skolan skall nämligen vara konfessionsfri och stå för alla människors lika värde, dvs respektera alla elever lika oberoende av trostillhörighet. Om man kallar Jesus för Kristus har man uttalat att man ser honom som världens frälsare, och den tron är det miljarder människor som inte delar. /Ascilto (diskussion) 14 november 2016 kl. 16.44 (CET)
Ytterst handlar det väl om POMMF, praxis och konsistens inom verket. Kategorierna har också benämningar som innefattar f.Kr. (Ganska dråpligt att se hur det ibland har länkats kovert till ett årtal f.Kr. och sedan visas f.v.t.) Dessutom är wikiartiklar inga instrument för att driva egna agendor. Ataraxim (diskussion) 14 november 2016 kl. 16.47 (CET)
De elever som bara möter fvt i skolan behöver få f.kr. förklarat för sig. POMFF håller alltså på att förändras. De läroboksförfattare som följer läroplanens ord om konfessionsfri skola och alla människors lika värde följer knappast någon egen agenda. Om vi förbjuder användare att skriva fvt hindrar vi judar, muslimer, hinduer, buddhister och konfucianer från att redigera på svwp. Det strider mot att svwp skall vara ett globalt uppslagsverk. /Ascilto (diskussion) 14 november 2016 kl. 16.53 (CET)
Argumenten emot fvt har hittills främst vänt sig emot "vår"-perspektivet (vi-mot-dom-pov). När jag sett fvt skrivas ut, har jag dock oftast sett det beskrivas som en förkortning av "vanlig tideräkning", inte "vår". -- Innocent bystander (diskussion) 14 november 2016 kl. 16.53 (CET)
Tideräkningen må vara vanlig, men skrivsättet är än så länge mycket ovanligt. Jag tycker att vi ser tiden an. f.Kr. är verkligen praxis. WP skall inte vara någon sorts förelöpare. Ataraxim (diskussion) 14 november 2016 kl. 16.56 (CET)
Skolböckerna går före, men det har du dristat dig att censurera. /Ascilto (diskussion) 14 november 2016 kl. 16.57 (CET)
Mycket ovanligt, vet jag inte. Jag ser f/evt. nästan varje vecka, ibland oftare än f/e.Kr. Det finns även kristna som inte använder f.Kr. då det saknas uppgifter om exakt när han föddes. -- Innocent bystander (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.00 (CET)
Vi diskuterade detta i juni 2016, fast jag kan nu inte hitta var. Då skrev jag till Språkrådet med en allmänt hållen fråga och fick följande svar: Det är inte fel att använda förkortningen f.Kr. Förkortningen f.v.t. förekommer men är ännu inte så vanlig och kan eventuellt behöva förklaras om ni väljer att använda den. En kollega har tidigare svarat på frågan: ”Det är svårt att frigöra sig från kulturbehäftade skrivningar, och det är inte säkert att det är önskvärt eller görligt. Det beror lite på målgruppen. Handlar det om någon enstaka tidsuppgift bara, kan man skriva ca 500 år före vår tideräknings början, 500 år före år 0 e.d. Men det är inte fel att skriva år 500 f.Kr. Före/efter Kristus är ett fast uttryck för tidsangivelser och ska inte ses som ett uttryck för en viss religiös föreställning. Vi har ju massor av uttryck för saker som utgår från historiska personer som verkat i västvärlden eller andra världsdelar utan att haka upp oss på det. Här är det väl bara för att det finns en underliggande (men i mitt tycke ganska avlägsen) religiös kontext som uttrycket kan uppfattas som känsligt. Men såvida man accepterar den tideräkning som säger att det är år 2015 i dag, bör man också acceptera tidsuttrycket före/efter Kristus (födelse). Men som sagt, det finns alternativa skrivsätt som inte explicit utgår från Kristus.”
Ett svar på en närliggande fråga finns även i Frågelådan på vår webbplats (www.sprakochfolkminnen.se/frageladan): Fråga: Hur ska förkortningen f.v.t.b. utläsas? Svar: Förkortningen f.v.t.b. ska utläsas före vår tideräknings början. Varianten f.v.t. (före vår tideräkning) förekommer också och är klart vanligare än f.v.t.b. Betydelsen är densamma som f.Kr. (före Kristi födelse) och många som använder f.v.t. anser att deras sätt att förkorta är mindre kulturcentrerat. (Av samma skäl används på engelska förkortningen BCE (before the common era) i stället för BC (before Christ). Det är dock tveksamt om beteckningen f.v.t. är mer neutral än f.Kr. Båda utgår ju från att tideräkningen börjar vid Kristi födelse. Skillnaden är att det i den senare är den religiösa utgångspunkten öppet deklarerad, i den förra är den dold.
Allt det kursiva ovan är alltså svaret från Språkrådet. --Chandra Varena (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.04 (CET)
Språkrådet hade väl en enskild avsändare? - Man kanske kan förutsätta att inte hela rådet haft ett sammanträde om frågan. /Ascilto (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.14 (CET)
Javisst, en person med titeln "språkvårdare". Men eftersom jag, som privatperson, ställde frågan till "Språkrådet" och inte har bett om lov att publicera namnet på den som svarade så gör jag inte det.--Chandra Varena (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.22 (CET)
(Redigeringskonflikt) Det finns hittills inga källor på att "läroböckerna" ändrat skrivsätt. Möjligen har så skett i ett fall, men även det är omstritt. Det finns ingen anledning att dra detta på ett tredje ställe just nu. Tostarpadius (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.24 (CET)
Jo jag har angett fyra källor, de SO-böcker jag har tillgång till på jobbet, men det har två användare förgripit sig på. /Ascilto (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.26 (CET)
Språkrådets svar är ganska uttömmande och berör också det vi kallar POMMF. Ataraxim (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.28 (CET)

På enwp ger BCE 36 900 träffar, där har de nämligen kommit fram till att den skrivningen måste tillåtas av globala skäl. /Ascilto (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.29 (CET)

Det är förståeligt att Du efter beskedet från Språkrådet måste ta till alla tänkbara medel. Men nu är ju inte svenskspråkiga WP helt identisk med engelskspråkiga WP. Svenskt språkbruk skiljer sig också från engelskt. Ataraxim (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.32 (CET)
Tagga ner några grader. Påpekandet om BCE/enwp var inte relaterat till Språkrådet. /Ascilto (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.38 (CET)
(Redigeringskonflikt) Varje språkversion fattar sina egna beslut. BCE är långt vanligare än f.v.t., som inte har slagit igenom på samma sätt (ännu?). Tostarpadius (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.33 (CET)
Förutsättningarna att uppslagsverket skall ha globalt perspektiv och kunna redigeras av alla på samma villkor, skiljer sig inte åt. /Ascilto (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.36 (CET)
Se Diskussion:SPQR för den korta diskussion några av oss hade om detta i somras, och där det finns länkar till riktlinjer och annat. --Chandra Varena (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.39 (CET)
Också om skolböcker börjat gå över till den nyare skrivningen (vilket alltså inte ännu visats) så har vi tiotals årskullar som inte sett de böckerna. Då gäller allt som sades i de tidigare diskussionerna. Om skolorna ändrar så tyder det förstås på en förändring i samhället, men språkrådets svar motsäger detta. Det är inte förlagen som skall vara vår auktoritet. Jag skulle dessutom hoppas att man inte blandar in Jesus/Kristus/vi i diskussionen (om man inte har nya argument eller vill väga dem mot det nya som kanske kommit fram), då det på inget sätt ändrats sedan de tidigare diskussionerna. --LPfi (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.49 (CET)
Du stödde nyss [1] att källorna censurerades, då är det magstarkt att sedan påstå att övergången "inte ännu visats". Du vet mycket väl att vi inte kan publicera inskannade sidor på Commons. /Ascilto (diskussion) 14 november 2016 kl. 18.04 (CET)
Källorna censurerades inte, de togs bort ur artikeln, och jag står för mitt resonemang på BOÅ. Jag har inte tillgång till böckerna och på diskussionssidan ifrågasattes att de innehöll förkortningarna ifråga (om saken är omstridd och jag inte har tillgång till bevisen måste jag uppfatta saken som inte visad). Det är vanligt att ta bort källor som inte visar det de uppges visa, eller av andra orsaker inte är lämpliga i sammanhanget (också det argumentet kan tolkas ha förekommit på diskussionssidan). --LPfi (diskussion) 14 november 2016 kl. 19.13 (CET)

Min syn (inte för frågan är viktig för mig eller jag är kunnig, utan mer för att ge syn från någon som aldrig uttalat sig i denna fråga)

  • Både f.kr och f.v.t förekommer och båda accepteras av auktoriteter som språkrådet
  • I olika sammanhang fördras endera av skrivningarna men i större veks som Sverige Historia används en av alternativen konsekvent
  • Jag känner mig inte övertygad att det är POMMF som styr vad vi skall använda utan att det är ett valt vi kan göra fritt. Så gör vi ju tex med versalisering som alls inte utgår från POMMF
  • Egentligen borde vi av enhetlighetssynpunkt ha en av dem som används konsekvent, men med tanke på hur verket kommer till kanske det är orealistiskt

jag tycker faktiskt det ligger mycket i alls olika (motstridiga) argument, så jag har ingen rekommendation, mer än att jag tycker det starka påpucklandet känns lite onödigt.Yger (diskussion) 14 november 2016 kl. 17.58 (CET)

Så orealistiskt är det inte med konsekvens. Jag hade ändrat samtliga förekomster av f.v.t., fvt, f.v.t, FVT, e.v.t., evt, e.v.t, EVT, v.t., VT o s v efter de samstämmiga diskussionsinläggen på min användarsida, d v s samtliga som i går förekom på sv WP. Ataraxim (diskussion) 14 november 2016 kl. 18.06 (CET)
(Redigeringskonflikt) Det orealistiska är att hindra alla som inte delar din uppfattning att redigera uppslagsverket. /Ascilto (diskussion) 14 november 2016 kl. 18.12 (CET)
Då tycker jag den som gjort något konkret skall ges credit, och lutar åt att det då borde bilda praxis, inte för det teoretiskt är rätt utan för det finns konkret gjort.Yger (diskussion) 14 november 2016 kl. 18.11 (CET)
Om "fvt" skall användas får det heta "före västerländsk tideräkning" (se http://spraktidningen.se/blogg/fore-kristi-fodelse-ligger-fortfarande-i-tiden) eftersom vi skall skriva ut. J 1982 (diskussion) 14 november 2016 kl. 19.38 (CET)
Att skriva god svenska innefattar bland annat att undvika uttryck som är svåra att förstå om det finns likvärdiga uttryck som är lättare att begripa. Enligt språkrådet är "f.v.t" såpass ovanligt att det bör ha en förklaring när det används. Varför ta fokus från artikelämnet och ge det till en detalj som måste ses som perifer i de flesta sammanhang?
Sedan tycker jag också att det är fel att gå igenom artiklar och ändra något språkligt såvida inte det tidigare alternativet är direkt felaktigt. Ändra för konsekvens i en artikel, visst, och om man ändå skriver om den, men att hålla på att söka efter "fvt" bara för att ändra tycker jag inte är särskilt lyckat, även om jag i våra riktlinjer skulle vilja framhäva att "f.Kr." ofta är ett bättre alternativ.
andejons (diskussion) 14 november 2016 kl. 20.44 (CET)
Jag instämmer helt med andejons inlägg ovan. /Elzo 90 (diskussion) 14 november 2016 kl. 22.57 (CET)

Jag är historiker i grunden och jag kan knappast erinra mig att jag har sett "fvt" och "evt" i svensk text någonstans utanför de då och då här på svwp uppblossande diskussionerna i frågan. Nu ligger förvisso mina formella studier ett par decennier tillbaka i tiden, men för att se vad som kan anses normerande i dag har jag plockat fram första bandet av det nyligen utgivna flerbandsverket Norstedts Sveriges historia (utgiven i samarbete med bl a Historiska museet, alltså en officiell svensk myndighet) och konstaterar att här använder man konsekvent f.Kr. och e.Kr (inkl i bandets underrubrik). Samma språkbruk finner man på Historiska museets egen hemsida liksom hemsidorna för det Historiska museet vid Lunds universitet (se t ex högerspalten här), Gotlands museum och ämnet antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet. Detta är bara några få snabbt uppletade exempel på hur man anger historiska årtal vid ett antal offentliga institutioner i Sverige, och jag tycker att de synes tala sitt ganska entydiga språk: att f.Kr./e.Kr. är fortfarande det etablerade svenska skrivsättet och därmed POMMF. Att någon enstaka skollärobok börjat göra på ett annat sätt ändrar knappast på det. /FredrikT (diskussion) 14 november 2016 kl. 21.21 (CET)

Jo, det är början på ett större genomslag, det måste börja någon stans, eller hur? Det handlar inte om enstaka läroböcker, utan böcker från två olika förlag av fyra som tillsammans dominerar skolmarknaden. När det gäller de andra två förlagen, har jag inte tillgång till de senaste upplagorna. Norstedts och Historiska museet behöver inte anpassa sig till läroplanen som säger att skolan skall vara konfessionslös samt stå för alla människors lika värde, dvs respektera alla elever lika oberoende av trosinriktning. Norstedts och Historiska museet behöver heller inte ta hänsyn till globalt perspektiv och att alla oberoende av trosinriktning skall kunna redigera. Det måste vi göra, precis som enwp gör. /Ascilto (diskussion) 14 november 2016 kl. 22.47 (CET)
@FredrikT: När jag studerade religionsvetenskap på 90-talet var det etablerat att uttrycka sig med fvt istället för fkr. Med det sagt vet jag inte hur det är idag. Matanb (diskussion) 14 november 2016 kl. 22.58 (CET)

Personligen ska jag inte engagera mig i denna fråga men kan tillföra en erfarenhersbaserd sakupplysning: fvt ökar bland ny skollitteratur medan fkr minskar och är i klar minoritet bland ny litteratur (enligt min erfarenhet). Tar man med ny och gammal litteratur som används i skolan är fkr i minoritet (mycket äldre litteratur byts ut då dessa inte håller måttet i historia och samhällskunskap). Har detta betydelse för Wikipedia? Tja. Beror nog på hur man ser på språkutveckling gissar jag, men en god princip är att både fvt och fkr et al förklaras. Vi befinner oss i ett skifte och begripligheten för alla läsare är väsentlig. Vi bör inte motverka skiftet och systematiskt ändra fvt till fkr eller liknande. Det är att ta språkpolitisk ställning på ett sätt vi inte bör göra. Det kan vara en idé att fundera på en rekommendation om hur vi skriver årtal för att undvika framtida diskussioner. dnm (d | b) 15 november 2016 kl. 00.13 (CET)

Vi har redan en sådan, nämligen att "f.v.t." bör undvikas. Ataraxim är värd ett stort tack för sin insats. Detta bör göras systematiskt även i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 15 november 2016 kl. 00.22 (CET)
@Ascilto: Du skriver att "det måste börja någon stans". Det må så vara, men den platsen är inte svwp. Här har vi tvärtom en etablerad en praxis som säger att vi inte skall gå i bräschen för språkliga förändringar utan avvakta och se i vilken utsträckning de får genomslag i språket i stort innan vi anammar dem. Jämför t ex vårt förhållningssätt till pronominet "hen". Du skriver också att offentliga museer inte behöver anpassa sig efter skolans läroplan. Sant, men varför skulle då svwp vara tvunget att anpassa sig efter just detta enskilda dokument? Vi är ju inte heller en skola (och sedan undrar jag om läroplanen verkligen uttryckligen föreskriver att man skall skriva just "fvt" eller om det bara handlar om vissa läromedelsförfattares egen tolkning av konsekvenser av konfessionsfrihet). /FredrikT (diskussion) 15 november 2016 kl. 07.59 (CET)
Argumenten om att skolan står för en konfessionslös och global synvinkel faller på att ingen vad jag vet förespråkat f.Kr. på grunder som strider mot målen. Den frågan handlar om huruvida det är bättre att tala om "vår" (där inte alla behöver känna sig inkluderade) eller explicit ange grunden för tideräkningen. I den här senare frågan har inget hänt sedan de tidigare diskussionerna. En tänkbar ändring vore att f.v.t. allmänt skulle tolkas att stå för den "västerländska tideräkningen", men jag ser inget större stöd för det. --LPfi (diskussion) 15 november 2016 kl. 08.31 (CET)
Även religiösa bör förstå att f.Kr./e.Kr. inte har med religion att göra, utan är ett praktiskt sätt att ange en neutral global nollpunkt i historieskrivningen. Wikipedia är inte det forum som skall införa nya begrepp, så låt oss slippa ytterligare diskussion i den här saken.--Wvs (diskussion) 15 november 2016 kl. 10.07 (CET)
Ang. FredrikT & Wvs: Wikipedia behöver inte gå före eftersom läroböckerna gör det, det är nytt sedan förra gången frågan diskuterades. Ang. LPfi & Wvs: Om man väljer att kalla Jesus för Kristus har man uttalat tron att han är världens frälsare. /Ascilto (diskussion) 15 november 2016 kl. 11.09 (CET)
Enlgt en extremt formalistisk syn är det möjligen så, men i praktiken inte. Jag refererar till Siddharta Gautama som Buddha utan att tro på den föreställningen, och det vore opraktiskt att inte dagligdags med avgudars namn benämna dagarnas gång. Bortrensning av vardagliga/kulturella religiösa uttryck är något som jag tar starkt avstånd ifrån. Franska revolutionens kalenderreform såväl som talibanväldets (m.fl) förstörelse av buddhastatyer förskräcker. Sedan kan e/f.kr vara ganska opraktiskt i vissa sammanhang, t.ex när man sysslar med t.ex nytestamentlig kronologi, eftersom tiden för Jesu födelse sannolikt ligger ett antal år f.v.t. Och avsaknaden av år noll är synnerligen opraktiskt när man sysslar med t.ex dendrokronologi. Då kan det vara bättre att referera år 10 f.kr som -9 AD! (nej, inte på svWp...) Taxelson (diskussion) 15 november 2016 kl. 12.02 (CET)
Den jämförelsen håller inte. Det finns minst två avgörande skillnader: Buddhismen har inget missionsbud och den gör inte anspråk på att Buddha är världens frälsare. Buddha är därför inte lika kontroversiell som "Kristus". Benämningen "Kristus" är lika laddad som "Messias" som i princip endast används av troende. Betydelsen är densamma. /Ascilto (diskussion) 24 november 2016 kl. 14.32 (CET)
Jämförelsen är helt adekvat. Detta är inte en fråga om tro och har aldrig varit det. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2016 kl. 22.00 (CET)
Jämförelsen blir inte adekvat för att du råkar påstå det. Det är knappast upp till dig att definiera vad det är frågan om. Det är inte din sak att styra vilken riktning diskussionen tar sig. Låt du den som har något att säga, säga det efter bästa förmåga. Det är en av dina diskussionstekniker att försöka klippa av diskussionerna när det som sägs inte passar dig. /Ascilto (diskussion) 24 november 2016 kl. 22.33 (CET)
"Messias" och "Kristus" har samma betydelse, det ena hebreiska och det andra på grekiska. Messiasbegreppet är dock bredare och syftar i judisk kontext normalt inte på Jesus från Nasaret, men det är ovidkommande i detta sammanhang, liksom missionsbefallningen. Både kristendom och budhism gör givetvis anspråk på att säga något avgörande, och som de menar generellt sant, om hur människan är insatt i och behöver förhålla sig till tillvarons övergripande metafysik, och där de hävdar att Buddha respektive Kristus är nycklar till det rätta förhållningssätt till tillvarons och den individuella mänskliga existensens mening (eller möjligen icke-mening). Anspråket på att säga något som är sant, tillgängligt och av avgörande vikt för alla människor oavsett etnecitet gör båda religionerna missionerande på ett relativt likartat sätt. Men i detta sammanhang är likväl religionsfilosofin ovidkommande. Anledningen till beteckningen för tideräkningen är historisk och konventionell och inget annat. Användandet av "e.Kr" är inte uttryck för religionsutövning. Lika lite som det är religionsutövning att kalla den innevarande veckodagen "fredag" och den hypotetiske "puritan" som för att slippa befatta sig med avgudar driver beteckningar som "dagen före sabbat"(!) eller 6:e (5:te?) dagen, eller dag x efter vintersolståndet, bör inte ges utrymme när skolschemat får sin grafiska utformning. Och notera att redan det där med sjudagarsvecka inte heller är religionsneutralt, och torde med den den logik A driver utan större svårighet pressas till att bli en bekännelse till den judisk-kristna skapelseberättelsen - som i värsta fall ställs mot naturvetenskapen. Till sådan religionsfrihet säger jag bestämt nej! Taxelson (diskussion) 25 november 2016 kl. 13.08 (CET)
I det här sammanhanget väljer jag inte att kalla Jesus för Kristus. Jesus föddes inte vid "Kristi födelse". Jag väljer det etablerade namnet på en ursprungligen kristen tideräkning. --LPfi (diskussion) 15 november 2016 kl. 13.09 (CET)
Håller med LPfi ovan, använd det etablerade namnet. WP ska inte gå i bräschen för att byta beteckning. Däremot ska i t.ex. artiklar om Asien kanske årtal nämnas även enligt den tideräkning de använder - för att användare här lätttare ska kunna orientera sig. --Janwikifoto (diskussion) 22 november 2016 kl. 16.37 (CET)
Detta inlägg görs för att tråden inte skall arkiveras. Det finns mer att säga i diskussionen, men jag har just nu inte tid. /Ascilto (diskussion) 7 december 2016 kl. 19.58 (CET)
Nej, det finns inte mer att säga just nu. Jag kommer att arkivera manuellt. När man är ensam om en ståndpunkt måste man böja sig för konsensus. Kom tillbaka om några år så får vi se om läget ändrats! Tostarpadius (diskussion) 7 december 2016 kl. 20.29 (CET)

Lsjbot-artiklar: att göra[redigera | redigera wikitext]

Eftersom lsj verkar ha lämnat projektet tar jag upp detta här. Jag är just nu inte intresserad av att diskutera projektets generella värde, för oavsett om man tycker det är bra eller dåligt finns det en stor mängd artiklar skapade av Lsjbot som har diverse olika problem. Min tanke är att vi kan försöka att börja med att identifiera i alla fall de allra grövsta bristerna som på olika sätt behöver åtgärdas systematiskt (antingen helt eller delvis med bott, om så bara för att samla ihop en viss grupp artiklar för manuell åtgärd). Här nedan är vad jag kan komma på på rak arm, fyll gärna på. andejons (diskussion) 18 november 2016 kl. 11.35 (CET)

Lsjbotartiklar som behöver åtgärdas
  1. Artiklar om floder och bergskedjor anger klimatdata. I de flesta fall torde dessa vara missvisande på grund av objektens utsträckning, och borde därför tas bort.
  2. Artiklar om fornlämningar är ofta substubbar, eftersom "fornlämning" är en såpass bred kategori att denna benämning i sig själv är rätt meningslös. Se t.ex. [2]
  3. Artiklar om objekt i det brittiska protektoratet på Cypern hävdar att orten ligger i "den sydöstra delen av landet". Troligen finns fler liknande formuleringar om områden utanför ett lands huvudsakliga landmassa.
  4. Administrativ indelning i länder där det finns olika typer av enheter på samma nivå. Finns problem redan på nivå 1 (t.ex. provinser/territorier i Kanada, departement/autonoma regioner i Nicaragua), men är kanske mer jobb att reda ut på lägre nivåer (t.ex. civil parishes i Storbritannien som kan ligga antingen på nivå 3 eller 4).
  5. Transkriberingsproblem från kyrilliska (se nedan).
  6. Nederbördsdata, dvs regnmängder, är felaktiga i ett stort antal artiklar. (Detta är alltså ett separat problem från nr 1 ovan.)
  7. Kategori:Finlands öar (och Kanada fler?) diskuteras om de verkligen ska anses relevanta hur små de än är, eller om inte samlingsartiklar vore lämpligare
  8. Kategori:Kanaler i Finland dåliga koordinater, dåliga namn och oftast utan iw till fiwp med bra täckning. Kan kanske handfixas?
  9. Kategori:Vattendrag i Finland många med dåliga koordinater och ofta svåra att fixa. (raderas med urskiljning?)
  10. Kategori:Klippformationer i Finland. Uppfyller inte relevanskriterierna och förvirrande då de på -kivi som ligger på land vanligen avser flyttblock, vilket inte framgår av artiklarna. koordinaterna är dock bra. (raderas)
  11. Samma geografiska objekt med utsträckning, t.ex. träskmarker, förekommer som flera artiklar och förvirrande förgreningssidor.
  12. Geografiska objekt med stor utsträckning, t.ex. regioner i Kamerun, hanteras som punkter (med antal meter över havet och dominerande terräng).
  13. Namn på utländska språk skrivs normalt med kursiv stil, inte fet stil (i t.ex. regioner i Kamerun).
  14. Fel preposition när det handlar om vissa geografiska objekt som ligger en ö som också är juridiska entiteter (t.ex. Irland och Malta).

En liten kommentar: Det vore ämnet för en annan tråd, som jag själv har planer på att initiera, men som jag avvaktar med för att vi skall få litet hälsosam distans, att utvärdera följderna av den diskussion som förts här om projektets brister. Den mest uppenbara verkar vara att inga nya artiklar kommer. Jag ser det samtalet som angeläget, men det får gärna vänta ännu en tid. Därför hoppas jag att det som hamnar under denna rubrik blir just det Andejons avser. Själv har jag inget att tillföra just nu i det avseendet. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2016 kl. 11.43 (CET)

Min bedömning är att denna frågeställning är mycket mer komplex än att lista olika sortiment. Lsj har gjort en extremt avancerad intellektuell prestation men baserad på två tveksamma premisser: kvalitet på källan, och underhållsbarheten av de skapade artiklarna. För Naskobot 50K sjöar var innehållet mycket gediget, men inte perfekt (sockentillhörighten var tveksam), källan stark, men med tveksamheter i namnsättningen, underhållsbarheten möjlig och kvaliteten mycket hög, dock viss tveksamhet med kraftdammar. För Lsjbot för arter 1,3 M, var innehållet per artikel knapp men helt OK (taxoboxen alltid bra), källan inte perfekt, men måste ändå ses som OK, underhållsbarheten svår men ändå möjlig, det är ändå ett väldefinierat sortiment bevakad av flera källor. Jag har i mina analyser funnit att felfrekvensen legat undre 0,05%, där dubbletter etc ofta upptäcks via bland annat Wikidata. Att underhålla med de frekventa namnändringarna och taxoändringar är en utmaning, men inte värre än om de skapats manuellt, och underhållsproblemet för detta sortiment är inte unikt för sv:wp så hjälp kan nog kommas från hur andra versioner/wikidata tar hand om detta. Lsjbot med geonames är ur alla aspekter besvärligare, skapat innehåll per artikel är mer ifrågasatt, källan mer tveksam, felfrekvensen upp till 10 ggr större än för species och underhållsbarheten ett närmast olösligt problem. Så det finns en grundproblem: bör vi peta bort de värsta sakerna (som blir lite subjektivt i urvalet) eller bör vi bara behålla det som kan säkras vara bra/OK?Yger (diskussion) 18 november 2016 kl. 12.28 (CET)
Det finns såklart massor av komplexa frågor också. Frågan nu var dock om det finns sådana där vi vet att det finns saker som behöver åtgärdas på större skala. Det är inte en komplex fråga att avgöra om det är rimligt att kalla saker på Cypern för liggande i sydöstra delen av Storbritannien. Vet vi att vi har fel i beståndet, och att vi lätt kan hitta dem, då bör vi åtgärda dem, och det må sedan vara genom att korrigera dem eller bedöma artiklarna som så dåliga att de lika gärna kan raderas. Vi måste göra något åt det här, och jag föreslår en punkt att börja från, något som vi kanske kan sätta andra bottar på att fixa. Har någon en annan som till rimlig insats kan ge en uppryckning, varsågod, föreslå den också, bara vi börjar göra något åt det här. Bättre att vi gör åtgärder nu i artiklar som senare raderas än att vi bara låter allt ligga och multna. Det blir inte lättare att åtgärda i morgon.
För övrigt är dessa "0,05 %" en fantasisiffra; om vi antar att Lsjbot skapat 1,5 miljoner artiklar om platser skulle det motsvara 750 artiklar. Rimligen överstiger enbart de finska sjöartiklarna det antalet.
andejons (diskussion) 18 november 2016 kl. 13.08 (CET)
0,05% var om arter, inte platser. Yger (diskussion) 18 november 2016 kl. 13.14 (CET)

Från finlandssjöarnas horisont (har gåt igenom alla, och dessutom kompletterat med de som saknas och är större än ca 40 ha upp till Lappland utifrån god källa) ser jag några behov i de artiklar som frekvent dyker upp i sjöarnas närhet: Sådana artiklar som inte skulle ha skapats enligt kriterierna efter pausen behöver identifieras och fixas/raderas. Kategori:Kanaler_i_Finland per landskap har dåliga koordinater och dåliga namn, och är sällan iw-länkade till fiwp/enwp (inte jättemånga, och värda att fixas). Kategori:Vattendrag i Finland har dåliga koordinater och är väldigt svåra att få fason på tror jag. Kategori:Klippformationer i Finland uppfyller inte relevanskrav, och de flesta som slutar "-kivi" avser flyttblock, och är därför förvirrande skrivna (koordinaterna är nästan alltid korrekta). Dessa (åtminstone de på "-kivi") bör massraderas i de fall de inte fixats av mänsklig hand. Alla små insjööar i Kategori:Finlands öar: koordinatdatan är bra men finns nästan ingen annan tillförlitlig data, och beståndet är dessutom inte komplett: Inte sällan saknas den/de mest påtagliga ön/öarna i en sjö, medan flera mindre har artikel (jag länkar dessa i nyskapade sjöartiklar för mindre sjöar, men icke kompletta listor med hundratals småöar i de stora sjöarna är inte rimliga). Det största problemet jag ser med dessa är att de lusar ner kartbilden, så att de relevanta artiklarna blir mycket svårt att hitta när det ser ut t.ex så här (långt ifrån extremt). (Dessutom gjordes en misslyckad körning som delvis gjort sallad av många av öarna och "klipporna"). Eftersom den väsentliga informationen i dessa öartiklar inskränker sig till två saker: koordinater och i vilken sjö, där det senare oftast saknas (eller är felaktigt i öartikeln pga Lsjbots problem med att identifiera sjöarnas utsträckning), föreslår jag att dessa artiklar omdirigerades till sammlingslistor, för sjö när denna är känd eller kan identifieras med "länkar till", som är kontrollerat, till skillnad mot den uppgift som eventuellt står i artikeln, och i de fall någon vill/kan skriva öartikeln i senare skede finns den åtkomlig i historiken, men skräpar inte annars på kartöversikten och i kategorierna. Motsvarande insjööproblematik finns åtminstone i Kanada. (Detta borde väl flyttas till en projektsida?) Taxelson (diskussion) 18 november 2016 kl. 14.01 (CET)

Jag hade helst sett att projektet fortsatt, men i bantad form och "bara" skapat artiklar om alla orter med befolkningstal och alla administrativa enheter. Trots att kritiken bitvis varit hård, kan jag inte låta bli att tycka att det är ansvarslöst att bara överge projektet, då det är så mycket kvar att fixa i de befintliga artiklarna. Som jag skrev på projektets diskussionssida var det fel att arkivera pågående diskussioner, där många användare engagerade sig i att rätta felaktigheter. /Ascilto (diskussion) 18 november 2016 kl. 14.12 (CET)
Visst kan man tycka att det är ansvarslöst att överge projektet, samtidigt är det ju så att ingen användare har plikter. Om användaren verkligen kommer att sluta och inte bara tagit en paus är det kanske läge att flytta projektet till en sida som inte är direkt kopplad till boten och botföraren inför städningen.
Jag har kanske inte jättemycket tid framöver men jag kan gärna försöka hjälpa till - det skulle dock troligen behöva redas ut en hel del kring artikelnamnen och eventuella dubbletter för att ta itu med artiklarna. Jag har nyligen skrivit en hel del artiklar om Stockholms skärgård och då träffat en del av botens grensidor. I vissa fall pekar rödlänkarna där på existerande artiklar. Namnsättningen är ofta inte lyckad. Krokskär (ö i Sverige, Kalmar län, lat 57,58, long 16,75) bör lämpligen inte innehålla koordinater - alla artiklar med koordinater bör flyttas. Vi har i Sverige haft praxis att använda kommmun, och i de fall det leder till namnkonflikt socken som förgrening. I de fall detta varit omöjligt by som förgrening, även om jag nog kan tycka att någon av artiklarna då bör ha en ganska tveksam relevans. Ortnamnen är ju skapade för att skilja platserna från andra och om det finns flera platser med samma namn i samma namn så beror det ju vanligen på att namnet inte använts utanför den egna byn och att man då använt ett förtydligande vilken plats man syftar på. Krokskär (ö i Sverige, Storstockholm) har ett annat problem - Storstockholm bör rimligen inte vara förgrening - det är en ort som baserar sig på befolkningstäthet och beräkningsnormer från SCB. Deras omfattning varierar med 5 års mellanrum och är knappast lämpliga som grenar. Som jag ovan angett är vanlig praxis med kommun som gren bättre. Jag vet för övrigt varför man valt Storstockholm i stället för Stockholms län, boten verkar ju annars valt län som särskiljning. Krokskär (klippa) är också en mycket olämplig särskiljning. Här är det ett skär som av boten, baserat på rubriceringen i geonames blivit kallad klippa. Även övriga Krokskär är eller har varit skär. Den som söker efter rätt Krokskär kan omöjligt veta att det här skäret råkat klassas som klippa. Jag har tidigare påpekat för Lsj att jag tycker Paxton (countyhuvudort) är högst olämplig förgrening - Paxton, Illinois är betydligt bättre (det kan tyckas inkonsekvent att välja delstat som särskiljning här men det har ju att göra med praxis i respektive att göra och hur stor chansen för krockar är - här finns ju en tydlig POMMF betydelse av Paxton, Illinois). Den som söker efter Paxton i Illinois på svenskspråkiga wikipedia är troligen i de flesta fall helt ovetande om orten är coutyhuvudort eller inte. Men det skulle behövas tydligare direktiv när en grensida skall skiljas ut med Björkö (ort) eller Björkö, Norrtälje kommun. Som jag ser det senare oftast att föredra. En ort kan ha namnet efter en ö, eller ett berg som kanske också beskrivs i artikeln. Ett namn på en ö kan också ibland syfta på kringliggande mindre öar och då kallas ögrupp samt också vara namn på den största eller kanske enda byn på ön. Rimligen beskrivs då om det inte finns mycket annat att skriva specifikt om respektive begrepp allt i samma artikel, förslagsvis om ön. Om artikeln då kallas Björkö (ö) och skiljs från en annan artikel som heter Björkö (ögrupp) blir det bara förvirrande om båda kan användas som begrepp på två helt olika ögrupper.FBQ (diskussion) 18 november 2016 kl. 15.40 (CET)
En knepig knut att lösa är alla de geografiska egennamn som blivit feltranskriberade i artiklar om Vitryssland och Kazakstan. Det finns en prydlig kategori här med 1300 artiklar där själva artikelnamnet blivit fel. Däremot finns det ingen koll på när det blivit fel inne i artiklarnas brödtext. Och nej, det finns (?) inget sätt att mekaniskt gå från engelsk transkribering till svensk, eller tillbaka till kyrilliska bokstäver, det måste nog tyvärr göras för hand. Ett radikalt grepp vore att radera alla botskapade artiklar om Vitryssland och Kazakstan och sedan göra om botkörningen med modifieringen att man inte spottar ur sig någonting om det inte finns en namnvariant med kyrilliska bokstäver (boten vet hur man transkriberar dem). Marfuas (diskussion) 18 november 2016 kl. 15.49 (CET)
Att "Storstockholm" används som särskiljning beror på att geonames hade tre svenska namn på Stockholms län, "Storstockholm", "Stockholms län" och "Stockholms Län" när särskiljningarna skapades. Roboten kan inte själv avgöra om något av namnen är bättre eller sämre, utan ser alla tre som likvärdiga. Den varierande kvaliteten på namnen i geonames är inte bara problem i särkiljningar utan har även skapat en del konstiga punkter på grensidor och oväntade omdiringar (t.ex. White Drin -> Svarta Drin). Namnet "Storstockholm" (och engelska "Greater Stockholm") har senare tagits bort från länet geonames, men det hjälper inte oss eftersom alla särskiljningar skapades innan några artiklar skrivits. (Nu har geonames bara kvar den ekonomiska regionen Storstockholm i Täby socken.) 81.231.250.89 18 november 2016 kl. 17.38 (CET)
När jag försökte fixa listan konstaterade jag att två av de Krokskär som var tänkta att skapas från geonames som fanns båda låg i Misterhults socken så jag fick skapa gren utifrån byarna de låg på. Upptäckte dessutom ytterligare ett Krokskär i samma socken som jag lade till även om det nu inte finns i geonames. Jag vet inte om de alla är relevanta men jag kan inte se någon av dem som mer relevant än någon annan så de får stå med allihopa tills vidare.FBQ (diskussion) 18 november 2016 kl. 22.02 (CET)
En annan sak som skulle behöva ses över är ortnamnens stavning på vissa språk. Jag hade anledning att söka efter ett nordfinskt fjäll som jag i Wikipedia hittade under namnet Erdigvärri. På den finska kartsajten karttapaikka stavas namnet emellertid Erttetvárri. I äldre litteratur har jag sett Ertigvärri. Wikipedias namnform, Erdigvärri, hittar jag däremot vid en webbsökning bara på sajter som jag uppfattar som mer eller mindre automatgenererade och jag gissar går tillbaka på samma källa. Namnet är samiskt och följer på kartan nordsamisk ortografi. Ortnamn bör ju stavas enligt något slags standard, och för mig är Lantmäteriets (eller likvärdigt i andra länder) aktuella kartor den standard man bör följa. Om jag har förstått saken rätt kan man inte räkna med att Geonames följer någon standard alls, och då drabbar det sannolikt främst minoritetsspråk som först i sen tid fått en godkänd ortografi och medtagits på allmänna kartor. Riktigt hur man åtgärdar problemet vet jag inte, med tanke på hur många namn det torde röra sig om, men jag vill ända uppmärksamma det.--Skogsfrun (diskussion) 19 november 2016 kl. 08.27 (CET)
@Skogsfrun: Detta är ett viktigt och svårlöst problem och gäller inte bara Lsjbots artiklar utan lika mycket de svenska sjöarna mm. Och det är mycket svårt att fixa detta så länge det saknas en källa som kan läsas automatiskt (shapefilerna som lantmäteriet släppte i början av året har nästan ingen täckning för fjällen och (norra) Norrlands inland). Men fråga är om man kanske borde identifiera de områden inom vilka samiska namn bör finnas, och sätta en mall på de som inte ha något samiskt tecken eller annat kännemärke i titeln eller som alternativnamn, med en uppmaning att fixa och sedan ta bort mallen. Kanske man skulle inskränka sig till misstänkt felskrivna samiska namn? Jag vet inte med vilken precision de samiska artiklarna i Sverige och Finland skulle kunna identifieras, men möjligen är det värt ett försök? En sådan kvalitetsbristmall skulle kunna göra att dåliga namnvarianter inte plockas okritiskt härifrån. (För Norge och Ryssland har vi inga botartiklar, varför täckningen där är ringa). Taxelson (diskussion) 19 november 2016 kl. 12.15 (CET)
Det går säkert att definiera inom vilka områden samiska namn dominerar (svenska Lantmäteriet har i varje fall bestämt var samisk ortografi ska användas), men specialtecken förekommer inte inom alla samiska varieteter, så jag tror det är svårt att automatiskt identifiera vilka namn som är tveksamma. Dessutom gissar jag att problemet berör även andra mindre språk i andra länder som kanske redan har fått bot-artiklar.--Skogsfrun (diskussion) 19 november 2016 kl. 15.04 (CET)
Tråkigt om Lsj slutar bidra på svwp, men redan för flera månader sedan började det kännas som att projektet forcerades och detta stopp eller denna paus för Lsj-bot är nog konsekvensen av det. Tror att det behövs nya diskussioner om hur konsensus för botprojekt för artikelskapande framöver ser ut nu, men det var inte ämnet i denna tråd. Konkret angående det botskapade innehållet som vi har, oavsett om Lsj-bot kommer igång igen eller inte, tycker jag att eftersom vår backlog är så stor att det som tydligt är relevant och som kan konstateras vara korrekt bör behållas, men att allt som är tveksamt, till relevans eller innehåll, kan raderas, t.ex om det är oklart vad artikelobjektet faktiskt är, alltså vad det egentligen rör sig om, eller inte finns någon annan enkelt tillgänglig källa än Geonames som kan bekräfta innehållet, eller finns tveksamheter i framställningen, som med klimatdata, terräng osv som Andejons nämndes ovan. Höstblomma (diskussion) 19 november 2016 kl. 08.45 (CET)
Jag tryckte en (1) gång på slumpartikel, och hamnade direkt i "en burk med mask". Artikeln Ciénaga_Occidental_de_Zapata_(sumpmark_i_Kuba,_lat_22,42,_long_-81,50) handlar om ett träsk där det är "savannklimat", det kändes lite underligt eller åtminstone konstigt formulerat. Men jag är ingen klimatexpert, så jag köpte det och klickade på länken som säger att det kan finnas andra betydelser av Ciénaga Occidental de Zapata. Det fanns det ju också, nämligen Ciénaga Occidental de Zapata (sumpmark i Kuba, lat 22,57, long -81,55). Det fanns också Ciénaga Oriental de Zapata, som förgrenade sig i Ciénaga Oriental de Zapata (sumpmark i Kuba, Matanzas) och Ciénaga Oriental de Zapata (sumpmark i Kuba, Provincia de Cienfuegos). Alltihopa handlar förstås om samma träsk, som ligger både öster och väster om landsväg 122 på Kuba, och som sträcker sig in över gränsen till en annan provins. Jag tycker inte att detta håller måttet. De här artiklarna förvirrar och försvårar arbetet. Och detta var det jag hittade efter en (1) tryckning på slumpartikel. Marfuas (diskussion) 20 november 2016 kl. 01.44 (CET)
För artiklar skapade för hand vore sådant ju rätt absurt, men man måste erkänna att boten inte har stora chanser att veta vad som är "samma" träsk. Här ger det gemensamma namnet en vink, men om gränsen råkar vara en språkgräns faller den vinken bort.
Motsvarande fel förekommer i människoskapade artiklar, men då mer slumpmässigt. Jag plockade nyss bort en bild från Pyhäjärvi, som alls inte föreställde sjön kommunen fått namn efter, eller älven som avvattnar sjön, såsom bildtexten hävdade, utan en annan av över dussinet sjöar med det namnet i Finland (antagligen var bilden felkategoriserad p.g.a. kategorinamnet på Commons).
Det här är helt enkelt sådant man är tvungen att reda ut då man stöter på förgreningssidan eller en mysko artikel. En del av dem kanske man hittar genom att söka efter geografiskt närliggande objekt av samma typ på förgreningssidor, men träffsäkerheten är dålig.
--LPfi (diskussion) 21 november 2016 kl. 09.28 (CET)
Det känns inte helt hopplöst att lösa det här maskinellt. Man skulle åtminstone kunna gå igenom alla artiklar och mata ut misstänkta objekt till en lista, på samma sätt som Lsj gjorde med feltranskriberade namn i Vitryssland och Kazakstan. T.ex. om flera objekt med sammma namn ligger tillräckligt nära varandra, och om de är av en typ som har utsträckning (t.ex. sjöar och träsk). Jag lägger till det i listan, i alla fall. Marfuas (diskussion) 21 november 2016 kl. 11.03 (CET)
I t.ex. den här artikeln har en region (som sträcker sig över 66 000 km2) blivit representerad som en punkt, med en koordinat och antal meter över havet. Det är väl inte riktigt meningen? Norra regionen är större än Västerbottens län, och är det rimligt att tala om att terrängen "är huvudsakligen kuperad, men åt nordost är den platt" när vi skriver om så stora geografiska objekt? Det känns lite tveksamt, så jag sätter upp det på listan. Och hur är det med listorna över alla vattendrag som finns i regionen? Ska den verkligen vara med där? Marfuas (diskussion) 22 november 2016 kl. 12.22 (CET)
Kanske en småsak, men när vi nu ändå håller på: i samma artiklar vore det kanske bra om man ordnar så att objektens namn på utländska språk skrivs med kursiv stil och inte med fet stil, för så brukar vi väl göra? Kolla på t.ex. Esbo, Tyskland och Kalifornien. Marfuas (diskussion) 22 november 2016 kl. 13.34 (CET)
(Jag fortsätter och skriver upp saker på listan, med de allra bästa avsikter) Många geografiska objekt som ligger på öar ska nog skrivas med prepositionen , även om ön också är ett juridiskt område, t.ex. det här berget. Għar ta' Santa Katerina är visserligen en grotta som liger i republiken Malta, men det vore väl naturligare att säga att den ligger ön med samma namn. Jag vet att frågan har diskuterats förut, men det är nog någonting vi borde fixa. Kanske vore det också mindre förvånande att Buenavista del Norte presenteras som en ort Teneriffa än som ett kommuncentrum i Spanien (det har blivit längre ner i den här artikeln, så det borde gå att fixa). Marfuas (diskussion) 6 december 2016 kl. 18.11 (CET)

Jag föreslår att tråden här arkiveras och att listan flyttas till ett annat ställe. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2016 kl. 20.35 (CET)

Automatiska infoboxar i biografier[redigera | redigera wikitext]

Jag har gjort en ny finess som lägger till Mall:Faktamall biografi WD i biografier om det inte redan finns någon infobox på sidan. Finessen finns här. Ska jag slå på den? Nirmos (diskussion) 19 november 2016 kl. 07.36 (CET)

Det ser ofta mycket bra ut tycker jag. I en del biografier finns dock redan samma bild i artikeln som i Wikidata och då blir det lite osnyggt, se till exempel Argo Aadli, Thorvald Aadahl och Hans von Aachen. Att ovillkorligen ta bort (dölja) det första "elementet" i wikitexten om detta är en "Fil:", "File:" eller "Bild:" kanske vore lite brutalt.
Vad är det som gör att ingen infobox dyker upp i artikeln Marc-Michel? --Larske (diskussion) 19 november 2016 kl. 08.24 (CET)
Som jag svarat Nirmos på min användardisk: Den här mallen är inte anpassad för icke-gregorianska kalendrar. Datum före 1000 vt. ser grafiskt knas ut. Datum före 1 vt riskerar bli direkt felaktiga. Jag avråder därför från obegränsad användning av den här mallen! Vi har plockat bort den här mallen från flera sidor pga detta! Lägga tillbaka den genom en finess är därför inte särskilt välbetänkt! -- Innocent bystander (diskussion) 19 november 2016 kl. 09.25 (CET)
Det är klassen "infobox" i Mall:Commonscatbox som gör att WD-boxen inte visas i Marc-Michel. /EnDumEn 19 november 2016 kl. 09.58 (CET)
Jag håller med Innocent bystander. Bättre att istället manuellt lägga in den efter att man har verifierat att inget ser knasigt ut och undvika att använda den i artiklar med sådana tidiga datum (tills att kalenderproblemen har blivit lösta). Ainali diskussionbidrag 19 november 2016 kl. 11.15 (CET)

Larske: Jag har tagit bort HTML-klassen "infobox" från Mall:Interwikimall. Jag har också gjort så att skriptet jämför bilden i infoboxen med andra tumnagelbilder på sidan och vid en träff flyttas bildtexten till infoboxen och bilden utanför infoboxen döljs. Testa gärna igen.

Innocent bystander, Ainali: Finns det något jag kan göra för att begränsa skriptet till biografier som definitivt inte behandlar det gamla kalendersystemet? Kan jag titta på när personen är född och begränsa till ett visst årtal eller senare? Nirmos (diskussion) 20 november 2016 kl. 01.32 (CET)

Det här är en trevlig finess! Det verkar dock bli fel om det finns mer än ett datum för född ( och död, antar jag ). Om det går att fixa borde datumen skrivas med "eller" som mellanord, inte "och". Se Wilhelmine av Baden. // jorchr 20 november 2016 kl. 07.17 (CET)
Jag lade till en mall igår som gör att födelse- och dödsdatum enbart visas som år om det eventuellt gäller juliansk tideräkning. I samband med detta glömde jag att räkna med att det ibland kan förekomma flera födelsedatum, men det bör vara Fixat Fixat nu. Väsk 20 november 2016 kl. 08.53 (CET)
@Nirmos: Om man undviker årtal före 1919 så borde man vara säker. Ainali diskussionbidrag 20 november 2016 kl. 14.27 (CET)

Jag motsätter mig bestämt denna funktion. Den förstör våra biografier. Min lust att bidra till projektet minskar radikalt med den typen av brutala ingrepp. Vi har hittills haft konsensus att alls icke använda denna direkta inplockning från wikidata. Varför laga något som inte är trasigt? Tostarpadius (diskussion) 20 november 2016 kl. 09.21 (CET)

Hur kan denna information förstöra biografier? Om informationen är fel i wikidata ska den rättas, vilket jag uppfattar att den gör över tiden. Det är kanske inte lämpligt att den läggs in automatiskt, men för läsare som aktivt väljer att aktivera finessen är den ett bra tillägg. // jorchr 20 november 2016 kl. 09.44 (CET)
Tostarpadius, tror du att våra läsare skulle uppskatta det här? Nirmos (diskussion) 20 november 2016 kl. 10.01 (CET)
Nej, jag tror att de är lika skeptiska som jag själv. Enbart bild är både snyggast och mest ändamålsenligt. Tostarpadius (diskussion) 20 november 2016 kl. 15.49 (CET)
Jag kanske missförstår något, men problemet för mig är att förändringen inte syns i redigeringsläge (varken med VE eller wikikod). Att för en nybörjare, eller etablerade användare som är bättre på text och fakta än datorer, förstå och veta att de måste gå till Wikidata för att redigera en artikel måste vara omöjligt, och sen är det ytterligare en tröskel att redigera där.
Samma gäller WD-faktamallarna, men där syns åtminstone att något ändrats, och kan vi tvinga våra redigerare att leta upp commons för att ladda upp en bild kan vi kanske tvinga dom att gå till Wikidata. Helst skulle jag se att faktarutan blev en dialog direkt till Wikidata i redigeringsläge med VE. Fast när allt är osynligt är det jättejobbigt.
Ett annat problem är att det tar ett tag innan mallen laddas vilket gör att sidan verkar färdigladdad, men plötsligt hackar till och ändrar utseende, och texten får fler radbrytningar. Det är vansinnigt irriterande i alla sammanhang.--LittleGun (diskussion) 20 november 2016 kl. 10.35 (CET)
Jag tror ruwp har experimenterat med något dylikt. Förutom rena tekniska svårigheter (utvecklaren har lämnat projektet) så har det orsakat en del trassel på WD, med svårupptäckt pov och vandalism. Även skrivskydd av sidor lokalt (läs eswp) har orsakat problem, när vandalerna upptäcker att det fortfarande går att vandalisera infoboxen. -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2016 kl. 10.41 (CET)
Jo, min käpphäst är ju att det ska vara lätt att redigera. Det är enkelt att minska vandaliseringen, det är bara att försvåra redigerandet etc. Vill vi inte att användare enkelt ska kunna uppdatera info tycker jag inte den infon ska redovisas på Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 20 november 2016 kl. 10.48 (CET)
Det borde vara görligt att stänga av "redigera Wikidata"-knappen när sidan är skrivskyddad. -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2016 kl. 10.52 (CET)
Jag förselog en redigeraknapp för varje värde, såsom de har på franska Wikipedia. Om något värde är skrivskyddat skulle man istället kunna vissa ett litet hänglås (på samma sätt som vi gör med skrivskyddade artiklar). Ainali diskussionbidrag 20 november 2016 kl. 14.50 (CET)

Men det ovan nämnda problemet med kalendermodellen är inte det enda problemet. Om någon på Wikidata lägger in en födelseplats, en sysselsättning eller något annat som saknar svensk översättning, kommer icke-svenska ord in i mallen. Om den enda label som finns, är skriven på urdu, så är det med urdisk stavning namnet på yrket eller födelseplatsen skrivs ut. Om svensk label saknas, prioriteras ett gäng språk många svenskspråkiga är bekanta med. (En lista på dessa språk går att redigera längst upp i Modul:Wikidata2.) Men om inget av dessa finns, är det tillfälligheter som bestämmer vilket språk labeln skrivs ut på. Det här går att åtgärda löpande när mallen läggs in manuellt. Men det går inte alls att ha koll på när det sker med ett script. -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2016 kl. 10.05 (CET)

Är det inte "bara" att be skriptet att endast skriva ut parametrar med svensk label?--LittleGun (diskussion) 20 november 2016 kl. 10.38 (CET)
Jag tror det skulle göra att 80% av alla infoboxar över icke-svenskar skulle försvinna. I de flesta fall är det trivialt, det duger ofta lika bra med holländska namn på holländska platser, men knappast på holländska yrken och utmärkelser. -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2016 kl. 10.52 (CET)
Min största invändning är just svårigheten för särskilt nybörjare att redigera i en faktaruta om den är databasgenererad via mall - helt plötsligt så syns inte parametrarna och det är svårt för de som inte redan vet vad det är för något som går att lägga in i olika typer av boxar (olika parametrar funkar i olika typer osv). Ta bara grejen med att ändra bild i boxen, det kan vara tråkigt om alla biografiartiklar om person Y. Ysson visar exakt samma bild som den bild som dyker upp först i artikeln och tumnaglas i länkar med mera, och om den bilden hämtas via Wikidata beöver redigeraren specialkunskaper för att kunna lägga in en annan bild lokalt istället för att byta bild på Wikidata (som kanske inte är det önskvärda). //Vätte (diskussion) 20 november 2016 kl. 12.10 (CET)
Jag ser tyvärr inte finessen alls - måste man kryssa i något i sina inställningar? /Ascilto (diskussion) 20 november 2016 kl. 13.19 (CET)
Ja, du måste aktivt välja att se boxen genom att lägga till finessen Mall:Faktamall biografi WD på den här sidan. // jorchr 20 november 2016 kl. 13.27 (CET)
Om den här boxen enbart visas för läsare som så önskar, och endast när det saknas en box i artikeln lokalt, ser jag inga problem. Det går att lägga till en lokal infobox i artikeln för vem som önskar, precis som tidigare. Men när jag tittar runt bland artiklar om europeiska personer födda 1700-, 1800- och tidigt 1900-tal är det en övervägande andel som idag saknar infobox. // jorchr 20 november 2016 kl. 13.21 (CET)
Självklart, men när Nirmos inledde med att han ville "slå på den" trodde jag han menade just för alla, som default. Vill man ha lokala inställningar finns naturligtvis inget annat problem än att man kanske glömmer bort att man har ett avvikande utseende än standard. Då kan man leva med texter på urdu också och till och med få ett incitament att uppdatera Wikidata.
@Ascilto: Ja, gå in i dina inställningar: Här. Längs ner på fliken Finesser finns möjlighet till förbockning för finessen.--LittleGun (diskussion) 20 november 2016 kl. 13.32 (CET)
Tack för hjälpen. Jag tycker det ser bra ut och mallen är ju tydlig med att den skall redigeras på Wikidata. Statements hör ju också till det som är enkelt att redigera på Wikidata. Det är dock inte så snyggt att sidan hoppar till innan infoboxen visas. Ett annat problem är att om references-taggen inte är inlagd så listas hänvisningarna till wikidata på ett fult sätt längst ner i artikeln. Det innebär att alla biografier måste ha rubriken Noter (eller Fotnoter) och references-tagg, vilket i sin tur betyder att de som inte har finessen påslagen ser en tom Noter-rubrik, inte heller snyggt. Att lägga in Noter-rubrik och references-tagg borde vara någorlunda lätt att åtgärda med bot. /Ascilto (diskussion) 20 november 2016 kl. 13.57 (CET)
Ascilto: Jag har gjort så att skriptet lägger till en rubrik för referenser nu. Som du själv har kommit fram till är det inte så bra att anpassa artiklar efter huruvida en finess är på eller av. Det är bättre att göra alla utseendeförändringar som skriptet kräver i själva skriptet. Nirmos (diskussion) 20 november 2016 kl. 15.38 (CET)
Jag missade "Redigera Wikidata"-knappen i mallen, jag trodde IB menade den i vänstermenyn. Det gör såklart det problemet mindre, men det är ganska stor skillnad mellan mallen och Wikidata-interfacet och knappen skickar iväg dig till en helt ny webbsida vilket gör det kladdigt att komma tillbaka. Särskilt om man är ovan.--LittleGun (diskussion) 20 november 2016 kl. 14.37 (CET)
@Nirmos: Jag är inte säker på att Referenser-rubriken var någon förbättring, nya problem har uppstått. Det mindre problemet är att rubriken bör vara Noter istället för Referenser för att inte krocka med rubriken Källor som skall finnas i alla artiklar. Det riktigt stora problemet är att finessen slår ut de noter som redan finns. Nu kan det finnas en not som säger att födelsedatumet är hämtat från svwp medan den ursprungliga noten med hänvisning till Sveriges befolkning är försvunnen. Så får det inte se ut, det är en allvarlig försämring. /Ascilto (diskussion) 20 november 2016 kl. 16.58 (CET)
Ascilto: Det ska inte hända. I vilken artikel ser du det? Nirmos (diskussion) 20 november 2016 kl. 17.01 (CET)
@Nirmos:Nu gick jag igenom 21 svenska biografier jag skapat senaste tiden och problemet finns faktiskt bara i två: Christer Brosjö och Peter Ferm. (Med reservation för att det saknas Wikidata-objekt för artiklar med särskiljningsparentes: Anders Carlberg (regissör), Olof Hanson (regissör) och Peter Holm (scenograf), men inte Jan Mark (dramaturg) - men det är förstås ett helt annat problem.) /Ascilto (diskussion) 20 november 2016 kl. 17.39 (CET)
@Nirmos:Det visade sig att problemet inte låg i mallen utan i artiklarna, ett oförklarligt fel som nu är rättat. Nu har jag inga invändningar mot mallen. /Ascilto (diskussion) 20 november 2016 kl. 20.24 (CET)
Ok, jag ser att referenserna är förskjutna nu. Jag får fixa det i morgon. Bra att du sade till. Nirmos (diskussion) 20 november 2016 kl. 17.10 (CET)
@LittleGun Hmm! Det är möjligt att Nirmos tänkt sig att slå på finessen för alla. Det är jag skeptisk till. Det är inte alltid boxen blir snygg och det finns småsaker som behöver justeras. Nu blir det fel i biografierna över medlemmar i danska och norska kungahusen, t.ex Benedikte av Danmark, vilket beror på att mallen där ligger i en tabell. Möjligen kan man göra det enkelt för en läsare att aktivera finessen, men den bör nog inte vara på för alla. // jorchr 20 november 2016 kl. 14.35 (CET)
Jorchr: Fixat. Testa gärna igen. Nirmos (diskussion) 20 november 2016 kl. 15.00 (CET)
Nej, det verkar som att varken Wikidata eller Wikipedias interface till Wikidata är moget för det ännu.--LittleGun (diskussion) 20 november 2016 kl. 14.40 (CET)

Gäller det bara för den som önskar se "skiten" (vilket det är i mina ögon, en högst subjektiv uppfattning, detta eftersom faktarutorna vanställer utseendet) har jag inga invändningar. Tostarpadius (diskussion) 20 november 2016 kl. 15.41 (CET)

Tostarpadius: Vanställer faktarutor artiklarnas utseende oberoende av hur de skapas? Så ditt ställningstagande har inget att göra med att de är automatgenererade?--LittleGun (diskussion) 20 november 2016 kl. 15.47 (CET)
Jag är ingen vän av faktarutor i biografier, men jag är extra skeptisk till de automatgenererade. Tostarpadius (diskussion) 20 november 2016 kl. 15.51 (CET)

En nackdel mellan scriptinläggning relativt "manuell" inläggning, är att de kategorier som ska rapportera problem inte kommer att läggs in i dessa sidor. -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2016 kl. 19.15 (CET)

Ja, det som Innocent bystander tar upp är ett tungt argument emot scriptinläggning av infoboxar. Kan vi inte vända på det så att vi låter en robot lägga in {{Faktamall biografi WD}} i de biografiartiklar som saknar infobox och sedan skapa en finess som kan styra dessa infoboxars synlighet; antingen osynliga som default med möjlighet att göra synliga, eller synliga som default med möjlighet att göra osynliga. Då skulle artiklarna hamna i åtgärdskategorier som kan betas av manuellt. För en sådan finess krävs väl endast en unik "class" för denna typ av infobox, eller hur Nirmos? --Larske (diskussion) 20 november 2016 kl. 19.31 (CET)
Mja, vad händer bland referenserna om en manuellt inlagd mall görs osynlig? Blir det inte spökreferenser då?
Personligen tycker jag en inläggning av den här mallen, ska åtföljas av inlägg av referenser i WD där WD bara har "hämtat från aöskdjfh Wikipedia" som källa. -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2016 kl. 19.37 (CET)
Spökreferenserna kanske går att undvika om referenserna som används i infoboxen läggs i en egen "refgroup" som även den styrs av samma "synlighetsregler" som själva infoboxen. --Larske (diskussion) 20 november 2016 kl. 19.44 (CET)
Innocent bystander, Larske: Visst, fördelen med att en mall finns i wikitexten är att kategorier kommer med, och fördelen med att lägga till mallen med JavaScript är att man inte behöver lägga in mallen på en massa sidor. Jag tycker inte att den arbetsbördan (att lägga till mallar i enskilda artiklar) är trivial. Även om man skulle lägga in den mallen i alla artiklar som just nu ligger i Kategori:Män, Kategori:Kvinnor och Kategori:Personer med alternativ könsidentitet, så är det fler artiklar i morgon. Ska en bot lägga in mallen kontinuerligt i biografier då? På vem ska det ansvaret ligga? Å andra sidan är det en del användare som klagar på att det tar tid med JavaScript, vilket det inte skulle göra om mallen finns i wikitexten. Sedan finns det användare som inte vill ha mallen över huvud taget, även om den skulle finnas i wikitexten. Så det verkar inte vara en enkel fråga. Nirmos (diskussion) 20 november 2016 kl. 19.54 (CET)
Ett stort problem med införande av den här mallen ligger hos Wikidata. Det är en himla röra kring vilka svenska församlingar som har objekt, födelseorterna blir därför inkonsekventa. Det finns också en brist i vilka yrken som har objekt, alldeles för oprecist. /Ascilto (diskussion) 20 november 2016 kl. 20.32 (CET)
Jag har inte satt mig in i alla teknikaliteter med länkningar, wikidata etc. och misstänker att det gäller även andra wikipediander. Vi (eller åtminstone jag) skriver gärna om saker som intresserar oss men blir helt ställda när det blir för krångligt. jag har heller inte kunnat följa diskussionen ovan i alla delar, men vill ändå uttrycka en varning : Det får inte bli krångligare att skriva och redigera på wikipedia. De tekniska finesser som vissa tycker är jättebra kan bli ett hinder för andra, och därför kan /bör man inte införa dem generellt. --Chandra Varena (diskussion) 20 november 2016 kl. 20.44 (CET)
@Chandra Varena: Den här mallen går att redigera manuellt, genom att lägga in rätt parametrar. Den saknar också en massa saker, som finns i andra biografi-relaterade mallar. Då finns de andra infoboxar som alternativ. Även om mallen läggs in med script, så borde man kunna "stänga av" den genom att lägga in en osynlig dummy-infobox. -- Innocent bystander (diskussion) 21 november 2016 kl. 07.51 (CET)
@Innocent bystander: Det problematiska är inte huruvida det går eller inte går att lägga in parametrar manuellt, utan att det (oftast) blir svårare att redigera om Wikidatamallar är inblandade, och då särskilt för nybörjare eller mer dataovana användare. //Vätte (diskussion) 21 november 2016 kl. 17.58 (CET)
RE:Vätte: Till viss del handlar det om vana. I {{Ortsfakta Sverige}} går det inte att påverka tidszonen, och vissa data bygger där på {{Stat}}-mallen, något många användare nu vant sig vid. Nu finns {{Ortsfakta Sverige WD}} som gått ett steg till. Det är fortfarande tillåtet att använda Stat-mallen eller skriva in siffrorna manuellt. Alla möjligheter är öppna, inklusive den att inte ha någon mall alls! -- Innocent bystander (diskussion) 22 november 2016 kl. 12.13 (CET)
@Innocent bystander: Är tanken att den automatiskt ska läggas ini alla redan befintliga biografiartiklar? --Chandra Varena (diskussion) 21 november 2016 kl. 08.37 (CET)
Det är det vi försöker diskutera oss fram till! Jag är skeptisk till generell användning, både att lägga in den (överallt) med bot och att lägga in dem med script (överallt). -- Innocent bystander (diskussion) 21 november 2016 kl. 08.40 (CET)
Jag tror inte att det är någon bra idé att lägga in den automatiskt. Definitivt inte för de biografier i "äldre tid" som jag ibland arbetar med - där kan det ju vara så att man inte känner till sådant som födelsetid- och ort utan känner personen främst genom hens verk eller genom vad andra källor berättat. Men inte heller för "nutida" personer. Vad som är väsentligt att säga om en person varierar mycket. Till exempel kan man placera hen i flera olika yrkeskategorier, och då blir infon i en mall antingen kortfattad och missvisande eller alldeles för lång. --Chandra Varena (diskussion) 21 november 2016 kl. 08.47 (CET)
@Ascilto: Om det saknas objekt för församlingarna är det bara att skapa dem, det kan ju inte vara speciellt många kvar så de betar vi av snabbt. Samma med yrkena, det kan inte heller vara så jättemånga kvar med tanke på hur många som jobbar med att förbättra objekt om människor på Wikidata. Ainali diskussionbidrag 20 november 2016 kl. 22.30 (CET)
@Ascilto: Som Ainali, saknar du ett församlings-objekt som det finns artikel till, så skapar du det. Samma sak om det är en församling som det saknas artikel till. Detsamma kan sägas om yrken. Hittar du inget lämpligt, så skapar du ett! Lägger du in en översättning till ett större språk (engelska, tyska, ryska, franska) så kan fler fylla i det som saknas. Skulle någon i efterhand upptäcka att det redan fanns ett objekt för detta yrke, så är det enkelt att slå ihop dem. -- Innocent bystander (diskussion) 21 november 2016 kl. 07.51 (CET)
@Ainali:@Innocent bystander: Av 21 svenska biografier saknade 20 församlingsobjekt. Om det är biografiobjekt man går igenom så vill man inte först behöva gå igenom efterfrågade församlingar och skapa objekt för dem, det blir mer än dubbelt arbete. Wikidata är inte helt förberett för den här förbättringen, som jag trots allt tycker att mallen är. /Ascilto (diskussion) 21 november 2016 kl. 15.01 (CET)
@Ascilto: Ok, du menar att födelseort "X församling" inte är inlagd?! Så kan vara fallet, men då är det vårt arbete att lägga in den uppgiften, precis som det är vårt arbete att lägga in det i en vanlig faktaruta när vi har en sådan. Objekt för (de flesta) församlingar tror jag bestämt att det ska finnas. Det knepiga är att lägga in referenser för sådana uppgifter. Det går att lägga in "dödsboken på CD" som källa enkelt, men måste man ange "Husförhörslängden för X socken 1753" så blir det lätt att man tvingas skapa ett objekt för varje kyrkbok i Sverige historia. -- Innocent bystander (diskussion) 21 november 2016 kl. 15.37 (CET)
@Larske: Lägga in en egen refgroup är nog görbart. Det borde vara enkelt att lägga in en sådan funktion i Modul:Wikidata2. Men risken finns nog att det ger många osynliga syntaxfel och ganska mycket frustration.
@Nirmos: Precis som LittleGun är jag ingen fan av funktioner som får sidor att "hoppa", men jag försöker ändå vara så positiv jag kan vara här. Den här mallen och Wikidata är inte fähig nog att läggas in i alla sidor än. I Nick Roud finns både "skådespelare" och "filmskådespelare" i parameter yrke. Mallen vet inte (än) att det här är en tautologi. Mallen där anger itwp och dewp som "källa" för den data som finns. Jag tycker vi ska anstränga oss med att ersätta sådana "källor" innan mallen läggs in i artiklarna. Därför finns det också en åtgärdskategori som sådana artiklar hamnar i. Sidor som får mallen med script hamnar inte i sådana åtgärdskategorier. Det finns betydligt allvarligare åtgärdskategorier, såsom Kategori:Wikidatabaserade länkar som leder till sidor utan label. Vi kommer också att få se felaktiga transkriberingar av ryska namn, namn på yrken och utmärkelser utskrivna på främmande språk. Så sent som igår lade jag till en svensk transkribering till Lev Platonovitj Karsavin, som är medförfattare till ett ryskt biografiskt lexikon som används friskt som källa på WD. -- Innocent bystander (diskussion) 21 november 2016 kl. 07.51 (CET)

@Innocent bystander: Förstår jag saken rätt: om detta slås på som standard (det Gud förbjude!) går det att slippa ifrån eländet genom att lägga in en kod som genererar en faktaruta som inte syns? Hur ser den i så fall ut? Tostarpadius (diskussion) 21 november 2016 kl. 08.08 (CET)

@Tostarpadius: Det skulle vara en mall som har class=infobox, men som i övrigt är tom, ungefär som "Mall:Commonscatbox" längre upp i tråden trollade bort den här script-inlagda mallen. -- Innocent bystander (diskussion) 21 november 2016 kl. 08.21 (CET)
(Kopierat från högre upp - jag skrev kanske på fel ställe). Jag tror inte att det är någon bra idé att lägga in den automatiskt. Definitivt inte för de biografier i "äldre tid" som jag ibland arbetar med - där kan det ju vara så att man inte känner till sådant som födelsetid- och ort utan känner personen främst genom hens verk eller genom vad andra källor berättat. Men inte heller för "nutida" personer. Vad som är väsentligt att säga om en person varierar mycket. Till exempel kan man placera hen i flera olika yrkeskategorier, och då blir infon i en mall antingen kortfattad och missvisande eller alldeles för lång. --Chandra Varena (diskussion) 21 november 2016 kl. 08.47 (CET)
Jag delar Användare:LittleGuns skepsis mot att lägga in saker i våra artiklar som inte är intuitivt och begripligt synliga i artikelns redigeringsläge. Minns själv hur vansinnigt frustrerad jag blev när jag förstå gången försökte byta en bild mot en bättre och bildfilnamnet inte ens var synligt när man öppnade artikeln för redigering - just för att den, på ett för mig obegripligt sätt, hämtades från Wikidata. /FredrikT (diskussion) 21 november 2016 kl. 09.09 (CET)
Delvis med anledning av nedanstående undertråd: Att andra språkversioner kommer in som källa via Wikidata är ett otyg. Och att skapa Wikidataobjekt för varje källhänvisning är ett merarbete, som jag inte tror kommer att kunna genomföras konsekvent. Tyvärr, för det hade varit smidigt om det blivit gjort. Men i verkligheten är det för omständligt. /Ascilto (diskussion) 24 november 2016 kl. 07.52 (CET)
En möjlighet är också att försöka beskriva hela källan i själva claimet. Då slipper man skapa nya objekt. Och jag håller med om att användandet av Wikipedia som källa är ett JÄTTEproblem på Wikidata. Jag ersätter själv dagligen ett dussintal sådana källor med bättre dylika. Problemet är att det utvecklas verktyg i rasande fart för att skapa nya sådana källor. En möjlighet vore förstås att dölja hos oss när sådana källor används. Men det känns inte som att sopa under mattan, är det bästa sättet att lösa det här på. -- Innocent bystander (diskussion) 24 november 2016 kl. 09.17 (CET)
Det absolut bästa vore om Wikidata-källorna helt avlägsnades från mallen. Förutom att Wikidata anger andra språkversioner som källor så är deras källhänvisningar fult, inkonsekvent och slarvigt formaterade. De passar inte in alls i hur våra artiklar ser ut. Ett skräckexempel: [3]. Dessutom är de fortfarande rubricerade som Referenser i konkurrens med de egentliga källrubrikerna och hamnar efter auktoritetsdata. Inte snyggt eller förtroendeingivande alls. /Ascilto (diskussion) 24 november 2016 kl. 19.04 (CET)
@Ascilto: Att noterna hamnade längst ner, berodde på att mallen var inlagd med Nirmos script och att rubriken var "Referenser" berodde på samma sak. (De av oss som är mer vana vid tekniska och naturvetenskapliga ämnen är nog mer vana vid den rubriken än de som jobbar med biografier.) Det går att förbättra noternas utseende med några minuters arbete. Men få det att se exakt ut som när man lägger in det med källmallar är riktigt svårt. -- Innocent bystander (diskussion) 25 november 2016 kl. 08.17 (CET)
Asciltos exempel var belysande. En artikel helt utan noter som iaf fick några. Det i sig är en klar förbättring, men är det något annat som ändrats sedan dessför jag ser inte andra problem. Vad som skulle göra noterna bättre hade varit om "läs online" i noterna byttes mot själva länken när det inte finns någon annan titel. Det skulle göra noterna mer läsbara. --افيراتير (diskussion) 25 november 2016 kl. 09.44 (CET)
@Averater: Det finns några tekniska problem med att skapa länkar som: Svenskspråkiga Wikipedia då systemet inte vet vilken "titel" som hör till vilken "url". Det är (till skillnad från våra källmallar) fullt möjligt att ange flera url'er och titlar i samma källa när man gör det genom Wikidata. (Risken är då att det blir som: Tyskspråkiga Wikipedia, Svenskspråkiga Wikipedia.) Att lägga in "sv.wikipedia.org" när titel saknas är förstås tekniskt möjligt, men jag vet inte om det blir så snyggt när url'en är 350 tecken lång. Tills vi har en bättre lösning får läs online duga. Dessutom finns det andra protokoll än http(s) som används, och det kan vara knepigt att stödja dem alla. -- Innocent bystander (diskussion) 25 november 2016 kl. 11.13 (CET)
För krångliga fall (de du nämner med dewp) inser jag att det inte finns någon lätt lösning. Men jag föredrar nog en 350 tecken lång länk framför enbart "läs online". Inget av det är snyggt med en lång länk är något läsbarare tycker jag. --افيراتير (diskussion) 25 november 2016 kl. 11.54 (CET)
@Averater: Jag började kika på saken nu, med ett par ideer i huvudet. (Om det finns exakt 1 url och exakt 1 titel -> skapa länk av den typ vi är vana vid.) Men när jag började titta på koden så upptäcker jag att "titel"-parametern också används på annat sätt. Motsvarigheten till bokref, (typ: "Douglas Adams, Liftarens guide till galaxen, s 123") använder också titel-parametern, men då är det tänkt att det ska länka till vår artikel om boken (om vi har en sådan artikel). Det ska då också gå att länka till en webb-version av boken OCH ha en länk till artikeln. Det blir en j-a röra, är jag rädd. -- Innocent bystander (diskussion) 25 november 2016 kl. 12.24 (CET)
Jag har testat att lägga in mallen i två artiklar om en historisk person Titus Livius och en som ev. bara är mytologisk men som har kategoriserats som "Kvinna" Lucretia. Resultaten är, som jag ser det, klara försämringar av båda artiklarna. Detta talar mot att lägga in mallen automatiskt i alla artiklar. (Jag låter de fula artiklarna stå kvar några dagar men tar sedan bort mallen igen)--Chandra Varena (diskussion) 25 november 2016 kl. 10.11 (CET)
@Chandra Varena: För att se hur {{Faktamall biografi WD}} ser ut i en artikel behöver du inte redigera artikeln. Det räcker med att aktivera den finess som heter Lägg till Mall:Faktamall biografi WD i biografier om det inte redan finns någon infobox. som du hittar längst ner under Övrigt på sidan Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. --Larske (diskussion) 25 november 2016 kl. 10.24 (CET)

Tack, då gör jag det fula ogjort och testar på annat sätt i stället. Men jag uppmanar er andra att göra samma test i dessa två artiklar - resultatet är avskräckande. Dessutom, även om alla data skulle kunna plockas in i mallen så innebär det att en del av noterna går till andra wp-versioner. Vi har just haft en lång diskussion om andra wp-versioners värde som källor. Kanske är vi inte eniga, men det finns i alla fall många (däribland jag) som menar att wp inte ska vara källa till wp. Och då är det, som jag ser det, fel att föra in detta bakvägen genom en mall.--Chandra Varena (diskussion) 25 november 2016 kl. 10.30 (CET)

@Chandra Varena: Det är därför jag tycker mallen kan användas, men att man bör ha gjort något åt dessa "hämtat från Wikipedia"-källor innan mallen läggs in. Det finns en åtgärdskategori (Kategori:Artiklar med importerade Wikidatavärden) för de artiklar som använder mallen och har sådana källor. Denna kategori, likt alla åtgärdskategorier, bör vi sträva efter är så liten som möjligt. Denna kategorisering funkar dock inte när mallen läggs in med ett script. -- Innocent bystander (diskussion) 25 november 2016 kl. 11.04 (CET)
Jag har upptäckt nya problem med mallen. När mallen läggs in automatiskt överförs bilden automatiskt till mallen om den är identisk med WD-bilen och bildtexten förljer automatiskt med. Men då får man som sagt stå ut med den fula och förvirrande Referenser-rubriken under auktoritetsdata. Om man för att slippa det senare fenomenet lägger in WD-mallen manuellt så finns det ingen bildtext från WD och det finns heller ingen funktion på WD att lägga in bildtexter på olika språk. Det kan bli fatalt som i den här artikeln: [4] - vem är vem på bilden och vilket sammanhang visar den (det fanns det tidigare en förklaring till). /Ascilto (diskussion) 26 november 2016 kl. 12.30 (CET)
RE:Ascilto: Om du tittar i artikeln nu, så går det utmärkt att lägga in bildtexter, men det går inte att lägga in vadsomhelst, exempelvis inte länkar. -- Innocent bystander (diskussion) 26 november 2016 kl. 12.37 (CET)
Tack, det visste jag inte, men hur ser det ut på andra språkversioner? /Ascilto (diskussion) 26 november 2016 kl. 12.43 (CET)
Jag kan inte svara på hur det ser ut i andra språkversioner. Det är upp till dem hur de har programmerat mallen. Vi visar här i denna mall tex aldrig några andra bildtexter än de som är skrivna på svenska. -- Innocent bystander (diskussion) 26 november 2016 kl. 12.45 (CET)

Allt det som framkommit visar att det saknas konsensus för att mallen skall visas om man inte själv aktiverar detta. Den bör inte heller läggas in systematiskt. Tostarpadius (diskussion) 26 november 2016 kl. 13.34 (CET)

Även om jag fortfarande har vissa invändningar mot utformningen och konsekvenserna, tycker jag att mallen i princip är en såpass stor förbättring att jag bestämt mig för att lägga in den i biografier jag jobbat med. Med det sagt vill jag fortfarande att de som behärskar den svenska mallen skall ta bort alla hänvisningar till andra språkversioner som källa, det skämmer. Jag kan inte nog starkt betona detta.
För att mallen skall fungera optimalt måste man skapa objekt på WD för alla källor och det är ett så stort omak att jag befarar att det inte kommer att bli gjort.
Ett annat problem är att mallen ibland hämtar uppgifter från WD som inte har stöd i den svenska texten, i exempelvis Biljana Srbljanović. Visst, det är bara att redigera på WD, i sig en enkel sak, men jag kan tänka mig att diskussionsklimatet där kan vara en knivig sak då en del användare har engelska som modersmål och andra inte. Det finns då många källor till missförstånd.
Ett generellt problem som jag inte är säker på hur man skall rätta till är att writer översatts skribent och inte författare, som är den betydelse som oftast avses. Visst, det har båda betydelserna och ibland är den allmänna betydelsen den rätta, därav osäkerheten. Men oftast har man i den svenska artikeln definierat noggrannare vad det är personen skriver. /Ascilto (diskussion) 27 november 2016 kl. 12.11 (CET)
Ofta är det möjligt att fixa källor utan att skapa nya objekt. I princip var det så Väsk löste problemen Med Aina Beck-Friis nedan. Istället för att skapa ett nytt objekt för artikeln i 1963-numret av DN så lade han hela källan i själva påståendet.
Det kan finnas skäl att ha två olika objekt för "writer", ett för när det motsvarar "skribent" och ett för när det motsvarar "författare". Det finns många sådana fall på Wikidata. Det mest tydliga exemplet visade sig när nästan alla icke-engelskspråkiga motsatte sig att göra "hanar" och "honor" av alla människor. Vi har därför nu två olika objekt för att beskriva "människor" respektive "icke-människor" av hankön. Även icke-människor, såsom djur, fiktiva och mytologiska karaktärer kategoriseras nämligen efter kön. Och de kan förstås ibland ha fler alternativ att välja på än de vanliga.
Att det kan finnas motsättningar mot hur konsensus tolkas här och på Wikidata är ett skäl till varför det i mallen alltid bör finns en möjlighet att fylla mallen med värden lokalt.
Ja, användningen av Wikipedia skämmer och min åsikt är att vi inte ska dölja denna skam. När det finns två källor och den ena är "Wikipedia" så tycker jag du ska känna dig fri att ta bort "Wikipedia"-källan. Data som alltid kommer att verka trivial, (exempelvis vilken kommun en svensk ort ligger i) kan man välja att ta bort källhänvisningarna helt. Det är så jag gjort i {{Ortsfakta Sverige WD}}. Samma sak kan förstås inte alltid göras, såsom på Krim, Kashmir eller Kosovo eller andra omstridda områden. -- Innocent bystander (diskussion) 27 november 2016 kl. 12.47 (CET)
@Ascilto: Du behöver inte vara orolig att stöta samman med de som har engelska som modersmål eftersom du inte ändrar i den engelska etiketten utan på den på svenska. De du eventuellt kommer att diskutera med är troligtvis andra svensktalande personer. Så antalet kniviga fall blir ungefär lika många som vi har här. Ainali diskussionbidrag 27 november 2016 kl. 16.08 (CET)
Men när det gäller inadekvata uppgifter, som att Biljana Srbljanović representerar ett visst politiskt parti, så kan jag mycket väl tänka mig att den som lagt in uppgiften tänker försvara den. (Hon ställde upp i lokalval för partiet, oklart om hon blev invald, men hon lämnade kort därefter partiet). I kontext av vår artikels innehåll är uppgiften bara förbryllande. Och nu när jag gått igenom ett antal biografier så är det ganska mycket som skiljer sig mellan våra artiklar och WD och som därför blir förbryllande för läsaren. Det blir ganska mycket merarbete att införa mallen, även om den på lite sikt är en förbättring. /Ascilto (diskussion) 27 november 2016 kl. 16.17 (CET)
En svaghet med Wikidata är det här med "Signifikans". Lokalpolitiskt engagemang är kanske inte relevant för en begränsad artikel, och det är svårt att beskriva semantiskt. En möjlighet är att ange "novalue" som "preffered" value, då hon inte längre är verksam i partiet. Nu valde jag att modifiera mallen lite och lägga in en tom parameter. Det gör att datan från WD inte visas. -- Innocent bystander (diskussion) 27 november 2016 kl. 17.31 (CET)

Jag har lagt in i Wikidata koordinater för gravar på Norra begravningsplatsen och tycker det vore snyggt om det fanns en länk till var graven finns och inte bara Norra begravningsplatsen i Infoboxen se Hans_von_Euler-Chelpin Salgo60 (diskussion) 7 december 2016 kl. 05.11 (CET)

Visst vore det snyggt, men det är inte ett tillräckligt argument för att tvinga på alla denna typ av faktarutor. Den som vill kan slå på dem frivilligt även framgent. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2016 kl. 10.39 (CET)
Det var heller ingen önskan och lades inte fram som ett argument att tvinga något på alla. Däremot är jag inte säker på att Salgo60 menar bara i de automatiska, utan att det kunde vara en parameter generellt i Infoboxar? Den frågan skulle ha en egen rubrik i så fall.--LittleGun (diskussion) 7 december 2016 kl. 10.53 (CET)
Ja, det borde i så fall bli en egen tråd längst ned på Bybrunnen. Själv är jag som bekant allmänt skeptisk till faktarutor i biografier, i varje fall i dem som inte är riktigt långa och förtjänar utmärkt status. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2016 kl. 10.57 (CET)
Jag flyttade frågan till diskussionssidan för mallen. Jag jobbar en hel del med Wikidata och tycker denna mall är helt rätt att få konsistens mellan det som visas i Wikipedia och Wikidata. Ju mer vi använder våra data/källor i Wikidata desto bättre kvalitet får vi på data. Även det galna att i Wikidata länka till källa Wikipedia blir tydligt att det inte är rätt utan det skall vara bra externa källor... I min värld så blir det mer mobila klienter och mer wikidata som kommer att användas framöver Salgo60 (diskussion) 7 december 2016 kl. 14.38 (CET)
Att det blir svårare att bearbeta här är definitivt en nackdel. Tacka vet jag Lsjbots artiklar! Tostarpadius (diskussion) 7 december 2016 kl. 16.04 (CET)
Svårare för vem? Skall Wikipedia utvecklas så är Wikidata skapat för att kunna ha konsistens i datat mellan språk. Att vara del av den Semantiska webben:en och kunna koppla externa länkar, skapa SPARQL frågor kommer att höja kvaliten. Den här mallen gör att det blir bättre konsistens mellan Wikidata och Wikipedia sv vilket är ett stort steg framåt, dock håller jag med att det kanske kan bli svårare, att kunna uppdatera infoboxen som sedan skickas ned till Wikidata kan kanske vara en lösning... - Salgo60 (diskussion) 7 december 2016 kl. 19.53 (CET)
Användning av fikonspråk är definitivt inget som lockar nya. Wikidata är en utmärkt faktasamling. Invånartal och andra rörliga data kan med fördel hämtas direkt därifrån, men dessa rutor är en klar försämring, i varje fall i dagsläget. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2016 kl. 20.02 (CET)
Bara idag har jag pga dessa faktarutor hittat flera felaktigheter i Wikidata pga felaktiga uppdateringar av wikidata från Ryska och Tyska wikipedia. Som andra påpekar så krävs att även Wikidata kvalitetskontrolleras och det här är ett enormt bra sätt eftersom en infobox granskas av många Salgo60 (diskussion) 7 december 2016 kl. 20.32 (CET)
Den som vill ha dem påslagna får gärna ha det! Den möjligheten vill jag inte avskaffa. Men detta är inte rätt sätt att upptäcka fel i Wikidata. För övrigt tror jag fler läser brödtexten än tittar på faktarutor. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2016 kl. 20.43 (CET)

Källor i Aina Beck-Friis[redigera | redigera wikitext]

Vet inte om detta är rätt forum, men hos Aina Beck-Friis i noterna står Thomas Mattsson som företrädare för SvD. Tror inte han varit det, och speciellt inte 1963. -- KlasHass (diskussion) 23 november 2016 kl. 20.21 (CET)

@KlasHass: I Wikidata-objektet för Svenska Dagbladet är han angiven som utgivare och det är i den rollen han står i källan. Bättre vore att skapa ett eget objekt för den tidningsartikel som används som källa och inte hela tidningen. Pingar Väsk som lade in den källan. -- Innocent bystander (diskussion) 23 november 2016 kl. 20.35 (CET)
@KlasHass: Att Thomas Mattsson skulle vara utgivare för SvD är en uppgift som har lagts in i Wikidata 28 oktober 2016 av Ghuron som har angivit ruwp som källa för uppgiften. Och på ruwp har den uppgiften funnit alltsedan artikeln om SvD skapades 10 februari 2013. Enligt SvD:s webbplats är det Fredric Karén som idag är ansvarig utgivare, men vem det var 1963 är en annan fråga... --Larske (diskussion) 23 november 2016 kl. 20.56 (CET)
Wikidata är nu uppdaterat vad gäller utgivare för Svenska Dagbladet. --Larske (diskussion) 23 november 2016 kl. 21.09 (CET)
Vad bra! Fast Karén var väl inte född 1963; ska han stå till svars för vad tidningen skrev då? -- KlasHass (diskussion) 23 november 2016 kl. 21.15 (CET)
Som sagt, det är nog bättre att hänvisa till artikeln, än hela tidningen. Då slipper vi det här problemet. Ett annat problem är om denna property (P123) är avsedd för ansvarige utgivaren för tidningen. -- Innocent bystander (diskussion) 23 november 2016 kl. 21.19 (CET)
Men hur hänvisar man till artikeln på Wikidata? Eller kan man få bort ansvarig utgivare i referensen till tidningen då hen kanske inte var ansvarig för hundra år sedan? KlasHass (diskussion) 23 november 2016 kl. 22.53 (CET)
Först behöver man skapa ett Wikidataobjekt för den akuella artikeln, dvs ett objekt som är en instans av (P31) typen tidningsartikel (Q191067). Sen stoppar man in detta objekt som referens till dödsdatumet (P570) i objektet Aina Beck-Fris (Q26240329). --Larske (diskussion) 23 november 2016 kl. 23.13 (CET)
Oj, men tack! KlasHass (diskussion) 23 november 2016 kl. 23.20 (CET)
@Väsk: Jag vet inte om du sett eller läst artikeln själv och om du kan komma åt den idag. En annan möjlighet är ju att vi skapar ett objekt för ett nummer av SvD denna specifika dag 5 januari 1963. Det skulle sannolikt också vara tillräckligt. -- Innocent bystander (diskussion) 24 november 2016 kl. 11.23 (CET)
Jag har nu ändrat källhänvisningen från "anges i" till "publicerad i" vilket borde förhindra att utgivare hämtas om det läggs till igen. Överlag har Wikidata vissa problem med periodika eftersom källsystemet till stor del bygger på enskilda verk som norm. Väsk 25 november 2016 kl. 15.04 (CET)

Detta är inte ett ärende för Bybrunnen, men det visar med all önskvärd tydlighet olämpligheten i att använda dessa faktarutor. De som finns borde plockas bort av en bot istället. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2016 kl. 11.37 (CET)

@Tostarpadius: Att källorna är dåligt formaterade är inte ett skäl att ta bort information ur en artikel. -- Innocent bystander (diskussion) 24 november 2016 kl. 11.41 (CET)
Informationen i sig behöver inte tas bort enbart därför att mallen avlägsnas. Allt väsentligt i en biografi skall stå i brödtexten. Vill man ha en faktaruta kan man lägga in en manuellt med de uppgifter som hör hemma där. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2016 kl. 11.45 (CET)
För tillfället är källan inte dåligt formaterad, men däremot felaktig. Fredric Karén, född 1968, påstås vara upphovsman till eller ansvarig utgivare för en artikel tryckt 1963. Den uppgiften måste bort. /NH 24 november 2016 kl. 13.00 (CET)
@NH: Om du tittar i tråden ovan, så försöker jag kommunicera Väsk, som lagt in uppgiften. Hittar inte Väsk den aktuella artikeln nu, så skapar vi bara en hänvisning till 5 januari 1963-numret av SvD och lägger in den som källa. Uppgiften på WD är att Fredric Karén är utgivare till svenska dagbladet, den uppgiften är sannolikt inte rätt inlagd. Utgivare i den mening som P123 är avsedd, är nog snarare något bolag i Schibstedt-koncernen. -- Innocent bystander (diskussion) 24 november 2016 kl. 13.12 (CET)
Ja, det stämmer nog att P123 inte är avsedd för det som Fredric Karén är utan för det utgivande förlaget. Jag har därför tagit bort den uppgiften från Svenska Dagbladet. Om det finns något "statement" för chefredaktör och/eller ansvarig utgivare så är det där som Karén ska stoppas in. --Larske (diskussion) 24 november 2016 kl. 13.29 (CET)
Kanske chef (P1037) med rollen (P453) chefredaktör (Q589298) är det som bör användas samma sätt som i objektet Aftonbladet (Q389458). Jag har gjort så och hoppas att det blev bra. --Larske (diskussion) 24 november 2016 kl. 13.46 (CET)
RE:Larske: Ansvarig utgivare är en ganska Sverige-centrisk egenskap som det nog inte finns någon property till. Det hindrar nog dock inte att det går att få igenom en sådan property. Mycket smalare områden än så har diskuterats och gått igenom. -- Innocent bystander (diskussion) 24 november 2016 kl. 17.43 (CET)
Innocent bystander: Visst. Men för den som inte är insatt i hur Wikidata fungerar – jag är det inte – så är det ni talar om faktiskt helt obegripligt (ursäkta!). Att källhänvisningen är felaktig är däremot lätt att begripa, och för den – t ex jag – som inte kan rätta till det på Wikidata hade det naturliga då varit att plocka bort mallen ur artikeln. /NH 24 november 2016 kl. 14.07 (CET)
Wikidatas kvalitetsprocess!
RE:NH Det var ganska kryptiskt även för mig att fatta hur källmallarna fungerade när jag startade här. (Och jag använder dem fortfarande ganska sparsamt.) Det är dock delvis så här Wikidata är tänkt att lösa sina kvalitetsbrister. Datan används och justeras när fel upptäcks. I praktiken är det så det funkar på Wikipedia också. Vi får feedback genom direkta redigeringar, diskussioner och rapporter på AEF. -- Innocent bystander (diskussion) 24 november 2016 kl. 17.43 (CET)

Utökad bevakningsfunktion[redigera | redigera wikitext]

Det är utan tvivel så att utvecklingen går mot att WD får allt större betydelse för hur våra artiklar ter sig för läsarna. Det är inte utan problem. Därför efterlyser jag en utökad bevakningsfunktion, som helst skulle vara utformad så att WD-förändringar automatiskt noteras i bevakningslistan här på svwp (om man kryssar för den funktionen i sina inställningar). D.v.s. att alla artiklar man bevakar här också blir automatiskt bevakade på WD (om de har ett objekt) och notifierade här. Det handlar inte bara om faktamallsfunktionerna, utan även om interwiki. (Jag har just blivit varse att vissa artiklar jag jobbat med har väldigt missledande interwiki och sånt har man ju ingen som helst koll på då man sällan tittar på bevakningslistan på WD.) /Ascilto (diskussion) 29 november 2016 kl. 18.04 (CET)

Det låter i mina öron som ett bra förslag! //Vätte (diskussion) 30 november 2016 kl. 00.40 (CET)
Ja, det låter bra. Om man som jag är intresserad av själva innehållet i artiklarna men tycker att det är tråkigt och jobbigt att försöka hålla kolla på interwiki och wikidata så finns en risk att man tröttnar om man ska vara tvungen att hantera de sakerna. Bra då om man kan få hjälp att se vad som händer. Jag skulle också gärna se i bevakningslistan när det sker förändringar i de svenska mallar som finns i artiklarna. Som det nu är så kan ju mallinnnehållet ändras utan att man ser det, och risken finns att mallinnehåll och artikel inte längre stämmer med varandra.--Chandra Varena (diskussion) 30 november 2016 kl. 02.28 (CET)
@Ascilto, Vätte, Chandra Varena: Gå till Special:Inställningar#mw-prefsection-watchlist och klicka i "Visa Wikidataredigeringar i din bevakningslista". Detta finns alltså i en första version redan. Det är inte perfekt, eftersom Wikidata-redigeringar fullständigt fyller min bevakningslista ibland. Det jobbas dock på förbättringar här! Det är också meningen att Wikidata-redigeringar ska synas i artikelhistoriken, men där är vi inte riktigt ännu. -- Innocent bystander (diskussion) 30 november 2016 kl. 08.22 (CET)
Tack! Det vore toppen om något liknande kunde finnas för svenska mallar också.--Chandra Varena (diskussion) 30 november 2016 kl. 10.17 (CET)
Tack, Innocent bystander. Där ser man, precis vad jag efterfrågade. /Ascilto (diskussion) 30 november 2016 kl. 12.27 (CET)
@Innocent bystander: Eller förresten, det visade sig att jag redan hade funktionen ikryssad och jag kan inte påminna mig att jag fått några notifieringar. Är det kanske bara sidor jag själv redigerat på WD som notifieras? Jag skulle vilja ha med alla sidor jag bevakar här. /Ascilto (diskussion) 30 november 2016 kl. 12.42 (CET)
@Ascilto: Du ska få med alla sidor du har i din bevakningslista här. Vad som finns i din bevakningslista på WD ska inte spela någon roll. Du kan på prov lägga in Wikipedia:Sandlåda för Wikidata i din bevakningslista, ändra något i d:Q4115189 och se vad som händer. Ibland kommer det någon och provkör sin robot i den sidan, och då fylls hela ens bevakningslista snabbt med bara en användares ändringar. Det är också så att allt som länkas till genom mallar/moduler på Wikidata också kommer med i din bevakningslista. Det märks snabbt om man arbetat med de robotskapade sidorna och någon lägger in data om olika länder. Det är nämligen så att robotskapad-mallen jämför den data som finns i mallen och den som finns i P17 (land) på Wikidata. Det gör att en ändring i ett enda objekt påverkar tusentals sidor här hos oss och därmed också de användare som har dessa sidor i sin bevakningslista. -- Innocent bystander (diskussion) 30 november 2016 kl. 12.49 (CET)

Använda x hemsida som källa i x-artikeln[redigera | redigera wikitext]

Enligt regeln om intressekonflikter får man inte skriva om sig själv på Wikipedia. Har dock noterat att det finns en del fall där en verksamhets hemsida används som källa om verksamheten. Är detta lämpligt? Jag tycker att det luktar smygreklam. Ett företag eller en politisk organisation nämner ju knappast något negativt om sig själv på sin hemsida.217.214.145.146 26 november 2016 kl. 02.30 (CET)

Det beror på vad det är källa till. Vad de själva hävdar och tycker är de själva bästa källan till. För att skriva vad organisationen faktiskt är och gör är det mycket mer tveksamt. --افيراتير (diskussion) 26 november 2016 kl. 08.37 (CET)
Den egna webbplatsen brukar också användas för annat. Rena faktauppgifter (företags bokslutsuppgifter, ensemblers sammansättning, utgivna skivor) är oftast oproblematiska, men gränsen för var man skall vara försiktig är otydlig. Skivor där man medverkat i ett enstaka stycke kan framställas som egna. I historiker kan ursprunget härledas till en verksamhet som endast tangerade den egna och uppgifter som inte passar företagsbilden (såsom den råkar se ut för tillfället) kan vara bortgallrade. O.s.v.
I allmänhet litar man på att organisationen inte ljuger, och på redaktörens omdöme att se helheten och inte ta med tveksamma uppgifter. Att organisationen själv uppges som källa är ju en varningsklocka, så när något ifrågasätts har källan inte särskilt stor tyngd.
Om många organisationer är den egna webbplatsen eller historiken den mest lättillgängliga källan och jag ser t.ex. företagsartiklars korthet som ett större problem än att företaget beskrivs med partiska källor. I själva verket finns på Wikipedia ofta sådant om den äldre historian som hämtats från företagets webbplats men som företaget numera förtiger. Det är förstås bra att artiklarna utökas genom andra källor, och för kontroverser finns ju ofta åtminstone tidningsartiklar att använda – och kontroverserna kan bättre beskrivas om man har en någorlunda fyllig artikeln som grund.
--LPfi (diskussion) 26 november 2016 kl. 09.45 (CET)
Tidningsartiklar är ofta betydligt sämre källor. Det leder lätt till recentism och oproportionerlig vikt vid obetydliga incidenter i ett företags långa historia att lyfta fram sådant som stått i pressen. Varaktig uppmärksamhet krävs som regel. Tostarpadius (diskussion) 26 november 2016 kl. 11.14 (CET)
Ja, de är problematiska på andra sätt. Men viktiga kontroverser bör fås med, och det finns sällan bättre källor. Med gott omdöme kan man ofta skriva vettigt utgående från dem. En från tidigare fyllig artikel klarar ett stycke om kontroversen utan större problem, medan det är värre om stycket blir en tredjedel av artikeln. --LPfi (diskussion) 26 november 2016 kl. 23.26 (CET)

Nikanor Teratologen[redigera | redigera wikitext]

Fler röster är välkomna i artikeldiskussionen kring om samt i så fall hur och var sommarens pressdebatt skall presenteras i texten. Tostarpadius (diskussion) 26 november 2016 kl. 11.18 (CET)

Curlingförbund[redigera | redigera wikitext]

Europeiska curlingförbundet existerar tydligen inte längre, om jag är rätt ute. Utan numera arrangeras tydligen EM i curling av WCF (World Curling Federation). Skulle vilja veta om någon har koll på när det förstnämnda upphörde och när WCF tog över även EM. Hittar inga artiklar på frågeställningen, vare sig på Wiki eller externt. --Christian47 (diskussion) 26 november 2016 kl. 19.40 (CET)

ECF upphörde ett arrangera EM 1 januari 2013 efter att beslut tagits på ett tidigare möte 14 december 2012 att stegvis upplösa förbundet. Rättigheterna att arrangera EM skrevs omedelbart över till WCF.Arkiverad källa: ECF ANNUAL GENERAL MEETING AT KARLSTAD 2012. Dock fans förbundet kvar "på pappret",EFC upplöstes helt 2015. Källa:[5] Noia 64 mimetypes pdf.png PDF sid 8.Finns även lite i denna curlingblogg och gå efter:[6] En del nyckelpersoner i ECF verkar ha gått vidare inom WCF med olika uppdrag. - Skivsamlare (diskussion) 27 november 2016 kl. 11.52 (CET)
Bra information! Tack! :) --Christian47 (diskussion) 28 november 2016 kl. 11.43 (CET)

Featured Article och Länkar[redigera | redigera wikitext]

Högre upp här på bybrunnen har jag lagt in en länk till en slags inventering av artiklar i engelska Wikipedia som bedömts uppfylla den högsta kvalitetsstandarden där (FA, ungefär Utmärkt Artikel). Jag har försökt identifiera de FA-artiklar vars motsvarighet i svenska Wikipedia saknar kvalitetsstämpel och läses av många. Artiklarna i listan laddas ned 50 gånger per dag, eller mera. Mitt intryck både av artiklarna och processen för granskning är att det handlar om mycket högre kvalitetskrav än som tillämpas i svenska Wikipedia. Kvalitets-skillnaden jämfört med artiklar i svenska Wikipedia som saknar kvalitetsstämpel är rimligen ännu mycket större.

Jag ser det därför som en angelägen uppgift att utnyttja denna källa för att förbättra svenska Wikipedia. Men uppgiften är väldigt stor. Jag har därför begränsat mig till att översätta inledningen på engelska och lägga till den till svenska artiklar som har mycket kort inledning.

Nu har jag blivit invecklad i en diskussion och ett redigeringskrig, där två deltagare i en artikel tagit bort hela den text jag på detta sätt har lagt in. Deras motivering tycks vara att texten saknar källor. Mitt svar är att det visst finns källor redovisade. Det är ju nämligen så att inledningen i en Featured Article bara får innehålla påståenden som också återfinns i huvudtexten och som där stöds med referenser till trovärdiga källor. Den som vill kontrollera källorna kan alltså gå till den engelska artikeln och där hitta en referens. De som tar bort min text har inte på något sätt visat att de förstått denna förklaring och än mindre har de påvisat någon brist i mitt resonemang.

Som sagt, jag har påbörjat ett arbete med att tillföra material som med all sannolikhet är väl källbelagt (engelska Wikipedias hårdaste gransknings-process) och som ett mycket stort antal läsare är intresserade av. Jag vill fortsätta detta arbete för den goda sakens skull. Men jag vill förstås inte göra det om mina texter summariskt tas bort. Har någon något förslag till lösning på detta mitt problem?--Ettrig (diskussion) 27 november 2016 kl. 13.45 (CET)

Det är ingen som betvivlar din goda vilja och om du läser alla mina inlägg i diskussionen så ser du att jag inte är emot utökning av inledningar, utan att jag vill reda ut en sak i just den aktuella översättningen som är tveksam (ordval i själva översättningen av översättaren). För min del gick jag in i diskussionen för att försöka lugna ner vad som såg ut som en eskalerande redigeringstvist. Jag föreslog en kompromiss som lösning och det är att vi reder ut meningsskiljaktigheterna om översättningen och innehållet innan texten publiceras. Höstblomma (diskussion) 27 november 2016 kl. 14.02 (CET)
Du gjorde också en betydande återställning. Att redigeringskriga är inte ett effektivt sätt att lugna ner en tvist. --Ettrig (diskussion) 27 november 2016 kl. 15.59 (CET)
Jag skrev uttryckligen att jag återställde till senaste oomtvistade version. Jag är visserligen inte administratör längre, men det är ett vanligt sätt att hantera situationer där det blir tvist om vilken version som ska gälla tillsvidare, tills tvisten är löst. Höstblomma (diskussion) 27 november 2016 kl. 17.06 (CET)
Påståenden på svenska Wikipedia kan inte vara källbelagda på engelska Wikipedia, de måste vara källbelagda här. Om man tillför uppgifter i en artikel som inte har stöd i de redan angivna källorna måste man lägga till en ny källa som man själv haft möjlighet att kontrollera. Wikipedia kan inte användas som källa. Det avsnitt i artikeln Beagle (hundras), som Ettrig refererar till, där denne lagt in en källös inledning från enwp är tyvärr avskräckande vad gäller kvaliteten på enwp:s utmärkta artiklar (Featured Article). /Ascilto (diskussion) 27 november 2016 kl. 14.23 (CET)
Ascilto hävdar här ett antal regler. (1) Påståenden på svenska Wikipedia kan inte vara källbelagda på engelska Wikipedia, de måste vara källbelagda här. (2) Om man tillför uppgifter i en artikel som inte har stöd i de redan angivna källorna måste man lägga till en ny källa som man själv haft möjlighet att kontrollera. (3) Wikipedia kan inte användas som källa. Nr (3) tycker jag är självklar. De andra tre känner jag inte till. Kan jag få hjälp att hitta riktlinjer motsvarande (1) och (2)? --Ettrig (diskussion) 27 november 2016 kl. 15.59 (CET)
1) Stämmer, eftersom Wikipedia inte kan vara källa ska källan flyttas hit. Det står ingenstans men får väl anses vara lika självklart som 3)? 2) Råder det delade meningar om. Själv lägger jag inte dit en uppgift där jag inte själv har sett källan även om den används som källa på en annan version. Vid de diskussioner som förekommit här har vi aldrig kommit fram till någon "regel" vad jag vet. Så man kan säga att det är upp till egna samvetet.--LittleGun (diskussion) 27 november 2016 kl. 16.12 (CET)
Här finns en del om källor och om Wikipedias policy i frågan: Wikipedia:Verifierbarhet
"[...] Policyn innebär att alla kritiserbara uppgifter inklusive citat kräver verifiering med källhänvisning. [...]" Mvh, --Bairuilong (diskussion) 27 november 2016 kl. 16.17 (CET)
(Redigeringskonflikt) 2:an är något Ascilto själv tycker och inget som det finns riktlinjer kring. De flesta verkar tycka att man vid översättning ska flytta med källor oavsett om man vid översättningen kontrollerat dem eller inte. 1:an är lite konstigt formulerad. Verkar hänga ihop med 2:an om jag förstår rätt, alltså att källorna ska finnas i den svenska artikeln så att man inte ska behöva gå till artikeln som man översatt. Hela situationen kring artikeln verkar konstig och det framstår som väl demonstrativa raderingar utan att först ens försökt ta upp en diskussion. --افيراتير (diskussion) 27 november 2016 kl. 16.18 (CET)
När en artikel har källor måste läsaren kunna förvänta sig att allt som står i artikeln är förankrat i endera källan. Lägger man till ett påstående som inte är förankrat i de angivna källorna så är artikeln därefter falskeligen källbelagd. Så kan vi inte ha det. Det behövs inga regler för att verifiera det, men om någon vill förtydliga den policy som Bairuilong refererar till vore det förstås bra. /Ascilto (diskussion) 27 november 2016 kl. 16.22 (CET)
Den engelska motsvarigheten till Beagle (hundras) uppfyller antagligen inte FA-kriterierna. Det ger oss en bra bakgrund till den här diskussionen. En enkel regel som jag kan följa i fortsättningen är att inte arbeta på det här sättet med artiklar som blev FA för mycket länge sedan, säg före 2010. Kvar står ändå att det finns ett stort antal texter med i allmänhet högkvalitativt innehåll som är efterfrågat och lätt att översätta. Eventuellt har vi formella kvalitetsregler som sådana översättningar bryter mot. Har vi det? Jag tycker i så fall att vi ska ändra riktlinjerna, för att underlätta detta effektiva sätt att utöka svenska Wikipedia. --Ettrig (diskussion) 27 november 2016 kl. 17.06 (CET)
Det kan nog vara en god ide att välja med lite extra omsorg vilka artiklar man ska översätta innan man gör det jobbet. I stort har vi inga större skillnader mot EnWP angående kvalitetskrav. Därför är det helt ok att översätta artiklar därifrån (om de anses bra där). En god ide är nog att försöka översätta hela artiklar och ta inledningen sist eller jobba i sandlåda tills hela är klar. En del användare tycker även översättare/granskare/språkrättare med fler ska ha krav på sig att granska källor utöver författare och en del är måna om att befintlig text ska arbetas in även om den är dålig. Detta finns det ingen policy kring. Enklast är att välja artiklar där vi inte har motsvarande här och jobba i sandlåda. Då klagar ingen innan det finns en hel artikel och det finns då inget att rulla tillbaka till. --افيراتير (diskussion) 27 november 2016 kl. 17.59 (CET)
Jag tycker generellt att vi ska minimera översättningar, och i den bästa av världar helt undvika. Jag anser att man gärna kan inspireras av andra språkversioner, men inte kopiera/översätta. Allt som skrivs bör enligt min mening vara baserat på källor som skribenten själv anser vara relevanta, och som naturligtvis förs in i artikeln. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 27 november 2016 kl. 17.14 (CET)

Averaters påstående att de flesta accepterar att okontrollerade källor förs över utan vidare uppfattar jag som direkt felaktigt. Vi har haft ett flertal diskussioner om detta och jag anser bestämt att det efter dem råder konsensus om motsatsen. Exakt hur det skall hanteras finns det däremot skilda meningar om. Tostarpadius (diskussion) 27 november 2016 kl. 20.25 (CET)

Ingen accepterar okontrollerade källor här. Däremot verkar de flesta acceptera att översättningar görs utan andra krav än vid vanliga översättningar på andra platser. --افيراتير (diskussion) 27 november 2016 kl. 20.32 (CET)
Jag utgår även i andra fall ifrån att en översättning är faktagranskad. Tostarpadius (diskussion) 27 november 2016 kl. 20.47 (CET)
Jag med. Och precis som i andra fall har jag det kravet på författare, inte på språkgranskare, översättare, administratörer eller liknande. --افيراتير (diskussion) 27 november 2016 kl. 23.10 (CET)
När man skapar eller utökar artiklar på Wikipedia anser jag att man alltid har rollen "författare". Man kan inte ibland gömma sig bakom titeln "översättare" och därmed slippa ta ansvar för det man skriver. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 27 november 2016 kl. 23.16 (CET)
Vadå gömma sig bakom en titel? Ingen hävdar att Åke Ohlmarks skapat den svenska boken om Sagan om ringen. Han har enbart översatt den. Precis vid översättningar här som i det fallet är det någon annan som är författare. Den eller de författarna måste man givetvis alltid hänvisa till. Här sker det lämpligen i redigeringskommentaren. --افيراتير (diskussion) 28 november 2016 kl. 07.44 (CET)
En artikel på Wikipedia är inte att jämföra med ett översatt (statiskt) tryckt verk. Efter översättningen lever Wikipediaartikeln vidare och kommer att förändras, och policyn om verifierbarhet ska rimligen gälla hela tiden. Att det i redigeringskommentarerna går att hitta att en tidigare version av artikeln vid det tillfället var en översättning från en annan (levande) språkversions dåtida utförande tycker inte jag är tillräckligt för verifierbarheten. Jag anser att allt vi väljer att tillföra på Wikipedia ska ses som skapande (på eget ansvar). Att skribenten har friskrivit sig från faktamässigt ansvar genom att i en redigeringskommentar berätta att texten är en översättning är något som den dominerande delen av läsarna inte kommer att uppmärksamma. Jag anser definitivt att det är noterna och referenserna i en artikel som ska stå för verifierbarheten. Detta anser jag ska gälla även om artikeln har ett förflutet som en översättning. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 28 november 2016 kl. 08.23 (CET)
Allt stöd till Bairuilong. För mig är saken helt enkel och självklar: Det är klart att en ansvarsfull skribent kollar alla källor själv. Helheten handlar inte bara om att skriva och sprida information, utan minst lika mycket (och integrerat i processen) om att granska och bedöma den. Så om man går in i rollen som publicist, i detta eller vilket annat massmedium som helst (och det gör man i samma ögonblick som man trycker på spara-knappen), är det självklart att man själv (som individ och informationsspridare) har ett ansvar för det man sprider. Det ansvaret är kanske inte i första hand formellt och relaterat till WP, utan mer moraliskt och relaterat till läsaren/publiken. Det är därför en självklar del i publiceringsprocessen att personligen ta del av och värdera de källor som man hänvisar till. Det är, Averater, för övrigt orimligt att jämföra en översättning och tolkning av något av det mest fictionartade som skaptas i modern litteratur (Ohlmarks och Ringen) med ett skarpt publicerat innehåll i ett faktaspäckat uppslagsverk. Lindansaren (diskussion) 28 november 2016 kl. 10.33 (CET)

Att den frågan kommer upp igen. Av historiska skäl finns det en kvardröjande tolerans mot överförda källor. Vi borde slutligen sätta stopp för det och märka upp artiklar med en varningsmall där man kan misstänka att källorna följt med vid översättning. Lika självklart borde det vara att översättningar inte kan komma ifråga för någon form av stjärnstatus. Edaen (diskussion) 28 november 2016 kl. 11.49 (CET)

Självklart ska artiklarna ha noter och tydliga källor. Därför mycket bättre att översätta verk som har det (och då givetvis ta med dem) än de relativt usla artiklarna vi ofta har här med enbart några generella hänvisningar i botten. Där behövs rejält med varningsmallar om någonstans. Jag litar precis lika mycket på att författare till verk kollar de källor de lägger in här som jag gör på EnWP. Det är ingen skillnad (möjligen är de i så fall oftast bättre). Därför är jämförelsen med Ohlmark rimlig, han får (nästan) ingen cred för det han gjort eftersom han inte var författare (det har inget med fakta eller fiktion att göra, samma sak gäller givetvis andra översättningar). --افيراتير (diskussion) 28 november 2016 kl. 11.58 (CET)
Favorit i repris. Med anledning av diskussionen om överförda källor. Källhänvisningen här är fel och det felet kan komma från Wikipedia. Det är inte alls osannolikt att LiU-killen har kopierat både citat och källhänvisning från vår artikel. Det är alltid författaren som är ansvarig för att källorna stämmer. Påstår man att man har hämtat t. ex. citatet från en viss bok, då bär man det fulla ansvaret för att det finns där. Edaen (diskussion) 28 november 2016 kl. 12.08 (CET)
En översatt not räknas inte. En artikel med en omfattande notapparat som bara är översatt är sämre än en utan källor, den ger ett falskt intryck av vederhäftighet som är lätt att gå på. Edaen (diskussion) 28 november 2016 kl. 12.04 (CET)
Håller med Bairuilong , Lindansaren m.fl. Den som skriver en artikel på svwp har ansvar för att själv kolla källorna och inte bara förutsätta att någon annan har gjort det. --Chandra Varena (diskussion) 28 november 2016 kl. 12.01 (CET)

Varför ska andra regler gälla här än överallt annars? Det är ingenstans ok att översätta endast delar och hoppa över andra, till exempel källora(!), och säga att man översatt ett verk. Varför ska jag om jag går till historiken och hittar att det är en som inte översatt lita mer på innehållet än om jag i historiken kan hitta att det är översatt? Jag litar inte mer på skribenter här, utan generellt sett mindre. Därför är det för mig ett plus om jag kan se att något är översatt, men då givetvis endast om även källor tagits med. Utan källor är det inget att ha. Samma sak som vid vilka översättningar som helst. Ingen annan stans sätts krav på att översättare, språkgranskare, administratörer eller andra ska granska källmaterial. Vi har massor med uselt källbelagda artiklar där det endast finns en generell lista med källor som man får anta författaren använde för allt innehåll, där behövs granskning och åtgärder istället för på bra översatta verk. --افيراتير (diskussion) 28 november 2016 kl. 12.37 (CET)

En stor skillnad mot de exempel du tar är att i fallet Wikipedia så är det ingen som anlitar dig, eller ber dig att göra en översättning, utan du tar i så fall själv beslutet att implementera informationen i svensk Wikipedia. Wikipedia är ett uppslagsverk med sina egna fristående artiklar. Det är inte ett forum för att publicera koperade verk. Vare sig de kommer från andra språkversioner eller någon annan stans.
PS. Du har helt rätt i att det finns massor med artiklar på svenska Wikipedia med uselt källmaterial, och jag håller med dig om att det verkligen inte är bra när det bara står en bok nämnd i slutet och inga noter med sidhänvisningar. Detta är dock inget argument för att inte göra rätt när man själv bidrar i uppslagsverket. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 28 november 2016 kl. 13.18 (CET)
Det är framför allt artiklar som ser bra ut som är luriga. En artikel som saknar källor annonserar sin opålitlighet. Det gör inte en snyggt översatt artikel, som i praktiken är källös. Edaen (diskussion) 28 november 2016 kl. 12.39 (CET)
Andra regler gäller här eftersom Wikipedia inte är som andra liknande texter. En översättning på svwiki är inte "översättning av enwp:s artikel X till svenska", den är "svwikis artikel X". Den som skriver om ett stycke helt utan att kontrollera originalkällan bör inte heller låta den stå kvar. Man skall inte påstå att en källa använts för att skriva eller kontrollera ett stycke om den inte gjort det.
andejons (diskussion) 28 november 2016 kl. 13.10 (CET)

Under överskådlig framtid kommer direktöversatt material från enwiki till svwiki i de allra flesta fall göra svwiki bättre. Så att göra det besvärligare och krångligare att få in översatt material är generellt sett en dålig idé. Dessutom tar det förmodligen mycket mindre tid än att själv skapa lika bra artiklar från grunden. Jag tycker det vore tråkigt om svwiki inte vill ta tillvara frukterna av det ideella arbete som översättare är villiga att lägga ner. Boⅳⅰᴇ (🖉) 28 november 2016 kl. 13.23 (CET)

Själv har jag deltagit i denna och liknande diskussioner ett antal rundor, och väljer just nu att inte upprepa mig. Därför vill jag bara passa på att ge mitt fulla stöd till Bairuilong, Lindansaren, Edaen, Chandra Varena och Andejons som alla har argumenterat utmärkt om ansvaret att kontrollera de källor man hänvisar till. Eftersom den här diskussionen återkommer om och om igen vore det bra om vi kunde komma fram till någon form av konsensus som kan formuleras i riktlinjer. /Ascilto (diskussion) 28 november 2016 kl. 13.25 (CET)
@Averater: Vad är "överallt annars"? Varje publicering/medium måste naturligtvis styras av sina egna unika förutsättningar. WP:s unika förutsättning är att vi serverar något som utger sig för att vara kunskap. Då bör läsarna kunna förvänta sig att vi - i egenskap av innehållsredaktörer för ett uppslagsverk - tar ett publicistiskt ansvar för den fakta och grundläggande information (inte bara den läsupplevelse) som vi förmedlar. Och, Boivie, menar du att vi ska överse med risken att vi likt viskleken vidaresprider okontrollerade källuppgifter, bara för att saker och ting blir "besvärligare" och "krånligare" eller tar längre tid? Bör det inte istället vara så att vi utgår från respekten för läsaren och de kvalitetskrav som både de och vi kan ställa, och att vi anpassar produktionsformen till det? Snabbt, enkelt och fel blir sällan bättre än långsamt, lite mer omständligt, men rätt.Lindansaren (diskussion) 28 november 2016 kl. 13.36 (CET)
Den här tråden utgick ifrån import av material i ett steg från en engelsk FA. Alltså bara ett steg (och med osedvanligt bra utgångsläge). Så visklekstestet klarar vi med glans. Wikipedia är i mycket hög grad ett samarbetsprojekt. I andra skrivprojekt är det mycket ofta så att många av de personer som lägger handen på texten gör uteslutande andra saker än att kontrollera faktainnehållet. I den här tråden utgick vi från alternativet att utgå ifrån material som utger sig för att vara mycket noggrant kontrollerat och som dessutom erbjuder möjligheter att kontrollera igen. Är det då rimligt att radera endast på formella grunder? Nej, en mer rimlig inställning är att den som är kritisk undersöker de faktiska förhållandena och åtgärdar där det finns faktiska brister. Lägg märke till att vi här inte diskuterar text som saknar stöd, utan var och i vilken form detta stöd ska finnas. Som Boivie skriver: Det är en mer rimlig avvägning mellan kvalitetskrav och önskan om högt deltagande och hög produktivitet. --Ettrig (diskussion) 28 november 2016 kl. 16.32 (CET)
Det är framför allt den som påstår något genom att föra in uppgifter på wp som har ansvaret för att uppgiften är ok. Källkritik är visserligen allas uppgift, men man kan inte lägga över det arbetet på andra. Översatta artiklar är ofta snygga. Att börja ifrågasätta och slakta noter är knappast populärt bland dem som översatt. Överhuvudtaget är tröskeln för att vara kritisk mot snygga artiklar hög. Fasaden har å andra sidan inget med trovärdigheten att göra. En källös artikel signalerar åtgärdsbehov, en snygg artikel däremot rör mig inte.Edaen (diskussion) 28 november 2016 kl. 17.42 (CET)
Jag instämmer med flera ovanstående. Själv tycker jag om att översätta. Jag har dessutom från flera håll fått höra att jag är riktigt bra på det. Däremot så översätter jag inte Wikipediaartiklar längre på grund av att samtliga gånger jag försökt översätta en Wikipediaartikel så har jag upptäckt felaktigheter mellan originalartikeln och dess källor. Så oavsett vem man tycker borde ha ansvaret för det så anser jag att det blir viskleken att översätta om man inte granskar källorna till originalartikeln (och granskar man källorna är det oftast lättare att skriva direkt utifrån dem). Numera översätter jag enbart skönlitteratur, det är en helt annan grej. //Vätte (diskussion) 28 november 2016 kl. 18.21 (CET)

Jag gjorde en koll av källäget i 100 slumpartiklar:

Ingen källa angiven: 39
Källor endast på slutet: 6
Klart mindre än 50% av texten har angivet stöd: 18
OK, dvs ca 50-100% har angivet stöd: 38
Det var bättre än jag trodde, men fullständig täckning med källor är långt ifrån norm. --Ettrig (diskussion) 28 november 2016 kl. 16.38 (CET)
Att det finns källor säger väldigt lite om det som påstås har stöd i källorna. Den typen av ytliga metrics bör vi vara försiktiga med att dra långtgående slutsatser från. Edaen (diskussion) 28 november 2016 kl. 17.42 (CET)
Som skrivits ovan, så har frågan diskuterats ett antal gånger tidigare. Jag ser en svårighet i att översätta artiklar om källorna inte finns lätt tillgängliga, utan utgörs av tryckta böcker och tidskrifter. Då blir det svårt att kontrollera källorna. Jag anser det dock vara bättre att ta med källorna från den översatta språkversionen och på något sätt ange att man vid översättningen inte stämt av mot källan, än att översätta texten och utelämna källan. I det första fallet ges läsaren möjlighet att göra en bedömning av trovärdigheten och själv försöka få tag på källan. Till följd av dessa problem har jag slutat med att översätta artiklar.--Historiker (diskussion) 28 november 2016 kl. 20.30 (CET)
Ja, senaste diskussionerna om att översätta vill jag minnas landade i något sånär konsensus om att överförda men ogranskade källor borde märkas som just ogranskade? //Vätte (diskussion) 28 november 2016 kl. 22.28 (CET)

I Kategori:Wikipedia:Utmärkta artiklar finns ett antal artiklar, bland annat om fåglar, som är översatta från engelska. Där har fotnoter och källhänvisningar "följt med", men inte kontrollerats. Därför kan man inte gärna hävda att det inte är tillåtet att göra så, även om man naturligtvis kan argumentera för att det finns bättre sätt. Så om Användare:Ettrig vill översätta hela eller delar av artiklar går det alltså fint att göra på det viset – den som motsätter sig eller återställer har då en del att bevisa, nämligen att att konsensus för att det är ok att göra så inte längre gäller. (Praxis är också att använda Mall:Enwp eller liknande för att ange att en (del av en) artikel är översatt, bland annat av upphovsrättsskäl.) /NH 28 november 2016 kl. 22.03 (CET)

Ja det är ett problem för vår trovärdighet och vår kvalitet att vi har utvalda artiklar med importerade, okontrollerade fotnoter. Dessa artiklar bör granskas på nytt. Kraven har varit för lågt ställda, men under det senaste året har kravet på att källorna skall vara granskade eller åtminstone markerade som okontrollerade fått alltmer gehör. /Ascilto (diskussion) 28 november 2016 kl. 22.14 (CET)
Som Ascilto. Ett "vi hade inte lika höga krav förr, så därför måste den typen av åtgärd/artikel/etc vara okej idag med"-argument fungerar sällan i längden. Vi godkänner ju inte argumentet "Men det finns en likadan artikel!" på SFFR för att behålla undermåliga artiklar, så varför ska den typen av argument fungera i andra sammanhang? Vi har massor av artiklar som skapades innan det blev källkrav, det betyder inte att risken minskar för att en artikel som idag skapas helt utan källor tas bort. Det händer också att artiklar som blivit utmärkta förlorar sin status när kraven ökar. Nuförtiden är "källor överförda från annan språkversion utan att ha granskats" ett argument som använts flera gånger för att låta bli att utse en artikel till utmärkt. //Vätte (diskussion) 28 november 2016 kl. 22.28 (CET)

Det talas i några fall om att skriva om material. Om man skriver så betydelsen inte längre självklart är samma måste man givetvis vara noggrann och troligen kontrollera mot källor. De översättningar jag talar om handlar inte om omskrivningar utan om översättningar. Jag ser inte hur detta har något att göra med var materialet publiceras, vem som begär det eller att det handlar om faktabaserade texter. Att man kan bli besviken av kvaliteten på ursprungsmaterial när man översätter gäller också när man skriver om material inom SvWP. Det tror jag är en anledning till att vi behåller våra gamla skämmiga artiklar. Det är helt enkelt för jobbigt att baka in gammalt material med tveksam kvalitet och svårkollade källor. Att det är bättre ju fler som kollar källor håller alla med om och det är också en anledning att jag vill ha fler översatta verk. Det finns helt enkelt fler som haft möjlighet att kontrollera materialet om det är någon (flera?) författare på ursprungsspråket och en översättare här än om det enbart är en författare här. Att enbart lita på en författare här som säger sig ha kontrollerat källorna är faktiskt inte speciellt förtroendeingivande. --افيراتير (diskussion) 29 november 2016 kl. 10.31 (CET)

Lite större chans att komma i kontakt med författaren. Diskussion om artiklar på svwp förs på respektive artikels diskussionssida. Att fråga författare på enwp hur det var tänkt hör inte till standardförfarandet. Det handlar inte om att "lita på". Man litar inte på någon, man kollar källorna. Jag gör fel, missförstår, skriver fel mm. Vid tveksamheter med mina anteckningar får jag gå tillbaka till källorna. Edaen (diskussion) 29 november 2016 kl. 10.55 (CET)
Att lita på en författare på enwp vars verk översätts hit med mer eller mindre (tyvärr oftast mindre) lyckat resultat är ännu mindre förtroendeingivande än artiklar med svenskspråkiga källor som är lätta att kontrollera. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2016 kl. 18.24 (CET)

Bibliografi över ...[redigera | redigera wikitext]

På engelskspråkiga Wikipedia finns bibliografisk lista över böcker om specifika länder som till exempel denna. Finns det hinder för mig och för andra att skapa sådana bibliografiska listor på svenskspråkiga Wikipedia? --Vannucci (diskussion) 27 november 2016 kl. 17.42 (CET)

Det har förekommit en rad diskussioner på WP:SFFR om just listartiklar. Du måste nog själv bilda dig en uppfattning om en sådan artikel skulle överleva en dylik diskussion här på svwiki. Personligen tycker jag det är lite "out of scope", dvs det är inte riktigt inom det område Wikipedia är tänkt att fylla. Bibliografi-listor hör kanske snarare hemma på Wikisource. Men just listor om länder är nog tom på gränsen även där. Listor över böcker om och av personer går dock att finna där. -- Innocent bystander (diskussion) 27 november 2016 kl. 18.12 (CET)

Veckans tävling – Rekommenderat[redigera | redigera wikitext]

I Veckans tävling/Rekommenderat ägnar vi oss under den kommande veckan åt rekommenderade artiklar. Vi närmar oss fenomenet från fyra olika håll. Det handlar i klartext om att…

  1. hitta lovande artiklar och förklara hur de ganska enkelt kan bli rekommenderade
  2. rekommendera rekommendabla artiklar
  3. förbättra redan rekommenderade artiklar, så att märkningen kan behållas
  4. avrekommendera artiklar som inte håller måttet

Jag tror att vi kan hitta en hel del intressant innan veckan är över, bland våra över tre miljoner artiklar. Välkommen att vara med på upptäcktsresan – vi börjar vid midnatt! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 27 november 2016 kl. 22.08 (CET)

Dan Eliasson[redigera | redigera wikitext]

Jag har initierat en ny tråd i diskussionen. Tostarpadius (diskussion) 28 november 2016 kl. 19.51 (CET)

"Ur ett ... perspektiv"[redigera | redigera wikitext]

Noterar ofta att wikipediaartiklar skall skrivas ur diverse "neutrala perspektiv", men noterar att detta tydligen inte gäller ur organismsynvinkel. Geografi, språk, religion (eller andra vanförställningar) - det måste man ta hänsyn till!. Skrev (eller översatte, men skrev också en del själv) en artikel om imposex för någon dag sedan (en missbildning som drabbar könsorganen hos snäckor på grund av att människor bland annat tycker att det är viktigare att måla sina fritidsbåtar med tennföreningar än att snäckor finns och kan fortplanta sig). Behövde (nja, behövde och behövde - tyckte att det borde vara lämpligt att...) länka till vissa begrepp som penis (eftersom snäckhonorna utvecklar en sådan) och sädesledare, vilka båda blockerar honans äggledare. Och allt som står under dessa länkar behandlar bara männinskan. Allt! Inga andra organismer har tydligen könsorgan! Finns det en mall som man kan placera på alla dessa trångsynta artiklar i stil med "för snävt organismperspektiv, åtgärda eller artikeln raderas"?--Episcophagus (diskussion) 28 november 2016 kl. 22.32 (CET)

Obelix har gått bort[redigera | redigera wikitext]

Jag fick nyss bekräftat från Obelix familj att han har gått bort. Vi som träffat honom minns honom som en passionerad person. Han lämnade oss alldeles för tidigt.//Hannibal (diskussion) 28 november 2016 kl. 23.43 (CET)

Tankarna går åt närstående och vänner - beklagar deras sorg. Jag hade ingen egen relation till Obelix men hans engagemang för Wikipedia var tydligt, och jag kommer sakna hans närvaro. Nu är jag inte kristen, men låt säga att jag "ber" för honom, och fäller en tår till trots att jag inte kände honom. Vila i frid. --Skottniss (diskussion) 28 november 2016 kl. 23.52 (CET)
Jag förstod att han hade en svacka som var illavarslande, men jag trodde inte att det var så här allvarligt. Samhället svek honom när han behövde stödet som mest. Jag vet inte om jag är arg eller ledsen. Är nog båda... Livet är orättvist och det blir extra tydligt sådana här gånger. Det ska mycket till innan en människa ska anse att inget är bättre än något och handla. dnm (d | b) 29 november 2016 kl. 01.13 (CET)
Det har nyss uppdagats för mig att jag kan ha varit den sista personen han pratade med... det fanns så många signaler jag missade... fan.
Oj! Fy vad sorgligt! Jag hade lite kontakt med honom. Vi kände inte varandra personligen, men vi hade ändå lite kontakt. Han var väldigt trevlig. Fy vad ledsen jag blir!--Bruno Rosta (diskussion) 29 november 2016 kl. 01.18 (CET)
Det är verkligen tragiskt. Jag anade att hans engagemang på SFFR nyligen var djupt personligt, men hoppades verkligen att det inte skulle ta denna vändning. Requiescat in pace! Tostarpadius (diskussion) 29 november 2016 kl. 01.23 (CET)
Det var lätt att notera att det Obelix skrev i anmälan och diskussionen var väldigt sakligt, balanserat, välformulerat och genomtänkt - jag kunde inte ana att det var så personligt. Mycket sorgligt det här. /Ascilto (diskussion) 29 november 2016 kl. 17.52 (CET)
Det föll en stjärna inatt, från den kalla novemberhimlen. Fan också.... //Romulus74 (diskussion) 29 november 2016 kl. 01.45 (CET)
Ohyggligt tragiskt, hittar inte orden.--ボスニア (diskussion) 29 november 2016 kl. 04.21 (CET)
Jag fick en omtänksam "uppmuntrings-stjärna" av honom. En väldigt omsorgsfull, engagerad Wikipedia-stöttepelare under många år. Jag förstår han uppenbarligen sände ut "hjälpsignaler" med senaste redigeringarna, mycket sorgligt, en stor förlust, också en jobbig tid i världen för många. Jag är dock av den personliga övertygelsen att vår livsutveckling fortsätter på olika existensplan, men vi behöver varandra och den vänliga uppmärksamheten i tillvaron. Tack för ditt stora engagemang, Obelix, och var välsignad, med frid i vårt goda minne.--Bemland (diskussion) 29 november 2016 kl. 05.28 (CET)
Otroligt tragiskt. Jag har trots våra konflikter flera gånger påpekat för Obelix att han påminner om mig själv för tio år sedan och han sökte ständigt bekräftelse från mig av en anledning jag aldrig riktigt förstod mig på. Inte för att jag tror att det i slutändan hade spelat någon roll, men det faktum att jag inte gav honom någon sådan bekräftelse känns rätt tungt just nu. Jag tror verkligen att Obelix alltid ville väl och gjorde vad han trodde var rätt, men att det helt enkelt bara blev fel ibland. Tyvärr har man väl yttrat några lite väl hårda ord ibland i eftertankens kranka blekhet... /Grillo (diskussion) 29 november 2016 kl. 13.27 (CET)
Oj det var tråkigt att läsa. Mitt varma deltagande går ut till alla anhöriga. /Ariam (diskussion) 29 november 2016 kl. 16.46 (CET)
Detta var mycket sorgligt, väldigt ledsamt. Jag kände inte Obelix annat än genom Wikipedia, men jag minns att han var bland de första användare som jag kom i diskussion med här och det känns hemskt att han plötsligt gått bort. Så sorgligt det här. Må han vila i frid och frid över hans minne. Höstblomma (diskussion) 29 november 2016 kl. 17.12 (CET)
Även jag känner djup sorg och jag ångrar innerligt att jag en gång varit hård mot honom och sedan inte bett om förlåtelse. Dorcas (diskussion) 29 november 2016 kl. 17.40 (CET)
Att Obelix mådde dåligt har varit tydligt, men att det skulle sluta på ett så tragiskt sätt kunde jag aldrig tro. Det är fruktansvärt att samhället inte kunde ge honom den hjälp som han var i behov av. Tankarna går till hans närstående./Annika (diskussion) 29 november 2016 kl. 18.13 (CET)
Vilka tråkiga nyheter. Vi är nog många som har haft någon form av relation med Obelix genom åren, som kommer tillbaka en dag som denna. En liten marginell lättnad är alla de inläggen som jag inte skrivit som svar till honom. Ghostrider ♠ 29 november 2016 kl. 21.34 (CET)

Jag var den första Wikipedian Obelix träffade IRL. Det var 2008 då jag gjorde en avstickare på en resa för att träffa honom, då jag var så konfunderad över hans redigeringar som uppvisade en sådan blandning av god insikt och bra saker med vettlösa dåliga saker. Och även om jag lärde känna honom och inledde en relation där vi setts någon gång över åren och många år hade en maildaiog offwiki med honom, så inte lyckades jag få honom satsa på sina styrkor och sluta spendera energi på att försvara troll (som sedan, som "tack", utsatte honom för de elakaste attacker som skådats på svwp). Strax innan han stora utbrott för något år sedan släppte jag den reella kontakten även om mailkontakt fortsatte till bara 6-12 månader sedan. Det gick aldrig bra för Obelix på Wikipedia. Och kanske Wikipedia egentligen var dåligt för honom, gjorde hans personliga problem värre? Men jag uppfattar faktiskt det var tvärtom: han uppskattade vår denna lilla värld mycket och även om han fick möta hårdheter, så uppfattar jag han inte tog så illa vid sig som av trollen som slog under bältet. Här fick han var en i gänget och hade en identitet. Så jag tror inte någon behöver känna dåligt samvete för några förflugna ord, om detta var vad han kände sig hemma och bekväm med, vad hade han då mött IRL av hårdheter (trollangreppen har jag redan nämnt). Och om man följer lite noggrannare de senaste veckorna så finns det en del info runt hans senaste avhopp som till slut bara varade några dagar, och alls inte orsakade av något som hade med oss att göra. Och i motsats till andra som här uttrycker lite ånger så tycker jag det snarast känns bra att han de sista veckorna då han även då var en hel del ut och cyklade han bemöttes vänligt och det inte blossade upp något av de irritationsdialoger som annars kantat hans tillvaro här. Jag instämmer i beklagandet att han är död och jag kommer saknas honom på ett speciellt sätt men skuld tycker jag inte vi behöver känna Yger (diskussion) 29 november 2016 kl. 18.28 (CET)

Även jag noterade hans engagemang i den senaste SFFR-diskussionen, men som hos många andra fick hans lugna, sakliga argument mig att tro att det var ett objektivt intresse. Det ökar tragiken, nu när man sitter där med facit och inte uppfattade signalerna. Precis som Yger tycker jag det känns som åtminstone en liten tröst att det aldrig blev något bråk kring de sista diskussionerna. / TernariusD 29 november 2016 kl. 19.07 (CET)
Det var ett mycket sorgligt bud. Men jag tror och hoppas att vi kommer att minnas hans roll här som värdefull för utvecklingen av SVWP, även om engagemanget tog sig lite olika (och ibland vinglande) uttryck. Han trodde verkligen på projektet. Vi har alla olika syn på hur saker och ting bör fungera och det är våra olikheter som får projektet att utvecklas. Därför är samtalen och diskussionerna så viktiga, och därför var Obelix engagemang - även om han ibland slogs i motvind - en viktig faktor i dynamiken och dialogen. Dessutom - 52 000 redigeringar varav 29 000 i artikelnamnrymden är också en god och värdefull arbetsinsats som vi bör vara tacksamma för. Lindansaren (diskussion) 29 november 2016 kl. 19.37 (CET)
Adjö Obelix.--LittleGun (diskussion) 29 november 2016 kl. 21.45 (CET)
Angående skuldkänslor kan jag givetvis inte tala för någon annan än mig själv, och det här är självfallet inget försök till motsatsen. Men Grillos ord om att söka bekräftelse av en anledning han aldrig riktigt förstod sig på gjorde intryck på mig. Samma känsla känner jag igen hos mig själv, och, åtminstone på senare år, besvarade jag de försöken med allt stigande irritation. Det kommer säkert att ske igen med andra användare, men jag hoppas att jag lärt mig något och kommer att mildra mina ord när det gäller någon användare som jag vet, likt Obelix, bär på en personlig börda. Även jag känner den tyngden som Grillo talar om. Jag känner jag bör vara lika ärlig som Grillo, inte minst mot mig själv. Åter igen: Det här gäller enbart mig själv. Vad andra användare tycker och tänker, eller vad de borde tycka och tänka, har jag ingen rätt att yttra mig om, och det försöker jag verkligen inte heller. Men jag känner skuld, och det tycker jag bör redovisa. / TernariusD 29 november 2016 kl. 21.59 (CET)
Farväl. Vi drog inte alltid jämnt, men jag ville aldrig att det skulle gå dig illa. Må Gud vara med dig, J./77.218.247.225 29 november 2016 kl. 23.11 (CET)
Vad gäller SFFR-diskussionen delar jag uppfattningen att argumentationen var saklig från Obelix sida. Han spelade inte på känslosträngarna. Samtidigt upplevde jag tydligt att han talade av egen erfarenhet. Kanske är det mitt yrke som gör mig extra sensibel för sådana signaler, även om givetvis också jag kan ta miste. I det stora hela delar jag Ygers bedömning att han mådde bra av att tillbringa sin tid i Wikipediagemenskapen. Ibland gjorde han kortare eller längre pauser för att vårda sin hälsa. Det fanns säkert perioder då han borde ha hållit sig borta men inte förmådde göra det. Det sista försöket att dra sig ur genom att ta farväl hängde säkert samman med detta. Det hade föregåtts av en del dispyter. Min reaktion när han kom tillbaka efter några dagar var därför kluven. Men det som följde på detta återvändande var positivt.Det finns alltid anledning till självrannsakan i situationer som denna. Skuldkänslor är ofta ofrånkomliga. Men det är viktigt att ändå gå vidare och inte gräva ner sig i analyser av sitt handlande. Det kan hjälpa en att dra lärdomar av det skedde inför framtiden, men de är inte enbart av godo. Det gäller än mer för den som är nära anhörig. Jag tror på förlåtelse möjlighet för oss som är kvar och på att lägga allt i Guds starka och barmhärtiga händer, men de aspekterna avstår jag från att fördjupa i detta sammanhang. Helt livsåskådningsmässigt neutral känner jag dock inte att jag behöver vara på en sida som denna och i ett läge som detta. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2016 kl. 23.36 (CET)
Oerhört sorgligt. Även om jag knappast kan tillstå att jag haft någon relation till honom har jag givetvis kommit i kontakt med Obelix vid ett oräkneligt antal tillfällen. Trots alla diskussioner vi haft med anknytning till honom och de känslor som rörts upp så tror jag att Wikipedia inte varit detsamma utan honom. Men om vi bortser från detta är det framförallt, som flera anfört ovan, givetvis djupt beklagligt att det skulle sluta på detta sätt. Farväl Obelix, Gud vare med dig. Rasmus 28 29 november 2016 kl. 23.56 (CET)
Jag hade mycket kontakt med Obelix off-wiki, och ja- Wikipedia var nog det som stärkte honom och inte tvärtom. På något sätt blev vi som en del av hans familj kan man nog säga. Det ser man bara hur stark han var att stå ut med den långa blockeringen och inte starta på ny kula - Han ville ha sitt namn Obelix tillbaks, och det fick han.
Till Grillo och Ternarius, jag förstår er känsla och jag tänkte lite likadant när jag rannsakade mig själv om mitt val i SFFR, dock så är inte artikeln i sig anledningen till att vi skriver i denna tråden, eller de gånger när ni snäst till när ni kände de blev för mycket. Han såg upp till er, liksom till Yger, och ni var nog mer något han ville uppnå, bli som ni, medan jag var en som var nära men på ett annat sätt. När ni snäste åt honom, vilket jag med såg, så var det nog bara en bekräftelse att han hade längre att gå för att uppnå det målet. Korta mål för dagen och långa för att se framåt...
Det är inte vi på Wikipedia som skall känna skuld, och inte heller hans familj, utan det är samhället som svek på samma sätt som det svek hans barndomsvän Petzäll 2012... och vi här var det som höll honom uppe. Han får nu vila i frid och minnet av honom kommer att finnas kvar i historiken. Adville (diskussion) 30 november 2016 kl. 00.38 (CET)
Som en kommentar till det Adville säger vill jag betona att när jag talar om ofta ofrånkomliga skuldkänslor menar jag inte därmed att det finns en reell skuld hos någon här till att det gick som det gick. Jag vill absolut inte skuldbelägga någon. Många av oss har skrivit sådant som vi har anledning att ångra och det är alltid svårt efter ett dödsfall, oavsett hur det inträffade, när sådant funnits emellan personer i omgivningen och den avlidne, så att en uttalad försoning inte ägt rum. Mycket som dyker upp i ett sådant sammanhang får alldeles felaktiga proportioner. Vi skall därför inte överdriva vårt ansvar. Gemenskapen här var en plats där han kunde fungera, även om interaktionen ibland misslyckades, som vid ett tillfälle under hösten då han började hota med att vidta rättsliga åtgärder. Vi behöver inte fördjupa oss i de tillfällen då det gick snett. Tragiken ligger i att samhället inte förmår ge tillräckligt stöd till människor med en suicidal problematik. Möjligen har vi som medborgare del i ett slags kollektiv skuld för att nollvisionen inte är i närheten av att förverkligas. På trafikområdet har det skett verkliga framsteg i det avseendet, men statistiken över människor som berövat sig själva livet är en deprimerande läsning. Talen har sjunkit jämfört med de år då de låg som högst, men minskningen fortsätter inte utan kurvan har planat ut. Psykiatrin är i kris och alltför många försök att göra goda insatser har fått motsatt effekt än den avsedda. Det är inget Wikipedia kan lastas för och det är heller inget vi kan göra något åt här, mer än att tänka efter hur och vad vi skriver i ämnet. Som enskilda kan vi dock finnas till hands för varandra, men ingen av oss har rätt att klandra den som inte orkar i ett visst läge. Det står i en gammal psalm: "Varandras bistånd, tröst och råd Är här för oss av nöden Och Guds barmhärtighet och nåd I livet och i döden" (Sv Ps 1986 588). Åtminstone den första delen av detta kan vi nog vara överens om, oavsett hur vår egen livsåskådning ser ut. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2016 kl. 05.55 (CET)
Obelix levde mycket för Wikipedia är min uppfattning, han ville inte att det skulle vara så men i realiteten var det så. Alla mina samtal med användaren gav mig intrycket att Wikipedia var ett ankare i en annars, som jag nu förstår, synnerligen turbulent tillvaro och ett upprivet inre liv. Han uppskattade flera Wikipedianer som uttalat sig i denna diskussion. Det vet jag. När personer han uppskattade agerade på ett för honom obegripligt sätt påverkade det naturligtvis honom. Han kunde känna sig sårad, men på det hela taget är min uppfattning att det inte ändrade hans i grunden positiva inställning till personerna. I synnerhet inte efter att jag och han samtalat lite kring det han upplevt och vi tillsammans satt hans erfarenheter i andra ljus. Genast kunde en uppfattat negativ sak i själva verket betraktas som något positivt av honom. Även jag har varit brysk mot Obelix och till och med vid något tillfälle skällt ut honom, men jag har aldrig upplevt att han tyckt jag varit orättvis eller gått till personangrepp. Vi har båda lämnat sådant bakom oss rätt snabbt när det inträffat och haft våra sedvanliga vänskapliga samtal, även om vi på Wikipedia var återkommande motståndare i diskussioner, ibland parallellt. Jag funderade därför varför han var så tyst under en veckas tid, hans deltagande i några diskussioner saknades och tystnaden IRL var påtaglig, och så kom beskedet ovan. Alla pusselbitar började falla på plats. Klart jag känner skuldkänslor även om jag vet att jag inte borde ha sådana.
Med allt det ovan sagda vill jag ändå påstå att ingen av oss hade kunnat göra någon skillnad i det som nu hände. Problemet här var att samhället svek honom när han behövde stödet som mest. Så vitt jag vet svek vi inte honom. I det här fallet släpptes en människa med pågående suicidala problem ut ensam i natten. Det är inget någon här kunnat råda över. Som jag skrev ovan ska det mycket till innan en människa ska anse att inget är bättre än något och handla därefter. Jag hoppas dock innerligt att han kände och förstod att hans "ankare" inte hade varit samma utan honom och att hans energi var uppskattad (och kommer bli saknad). dnm (d | b) 30 november 2016 kl. 14.47 (CET)
Det är förbannat sorgligt, rent ut sagt. //Vätte (diskussion) 30 november 2016 kl. 15.20 (CET)
Samhället, sjukvården, familjen och alla andra runt omkring har väldigt få verktyg att ta till i situationer som dessa. De som faktiskt fungerar är oftast kränkande och begränsar kraftigt den drabbade på olika sätt. Att metoderna ibland används under en begränsad tid är sällan en tröst då problemen nästan aldrig är begränsade i tid. Jag har själv en väninna som blev räddad till livet för något halvår sedan. Stöttande familjer, vänner och sjukvård finns till hands, men verktyg för att få henne på rätt köl finns inte att frambringa. Det enda vi kan hoppas på är att hon åtminstone delvis självläker innan det är för sent. Det lyckas inte alltid och vi förlorar ibland några av våra vänner på vägen. Det är grymt, men det är så livet är... -- Innocent bystander (diskussion) 30 november 2016 kl. 15.59 (CET)

Jag har fortfarande inte funnit ord. Kommer sakna Obelix. --افيراتير (diskussion) 30 november 2016 kl. 18.11 (CET)

Så otroligt sorgligt. Gör så ont att hans liv blev så kort./Pontuz (diskussion) 30 november 2016 kl. 22.14 (CET)
Det var ett tungt besked. Vila i frid Obbe! /rrohdin (diskussion) 1 december 2016 kl. 21.11 (CET)
Jag har bara ett enda ord: Fan! Tack för den tid du fanns. Vad jag än skulle kunna ha sagt är det nu försent. Respekt! --Episcophagus (diskussion) 2 december 2016 kl. 22.23 (CET)
Jag tackar Obelix för hans bidrag här på wikipedia. Mociaty (diskussion) 3 december 2016 kl. 09.20 (CET)
Oj, det var mycket sorgligt att läsa. Frid över hans minne. Vivo (diskussion) 8 december 2016 kl. 13.38 (CET)
Jag läste om det här först ikväll. Mycket tråkigt och mycket sorgligt att Obelix har gått bort. Jag tillhör de som har haft synpunkter och varit kritiska till hans ageranden ibland, särskilt i början respektive i vissa fall. Jag vill för det första säga det att jag inte vad jag kan minnas, i alla fall inte efter att jag fått lite intryck av Obelix som med-användare här, för den skull haft intrycket att han någonsin har haft något dåligt uppsåt.
Jag hade också förmånen att några gånger tala privat med Obelix, några gånger nu för flera år sedan, via chatt på tu man hand. Jag minns honom privat från de tillfällena som en mycket vänlig, förstående och snäll person. Av ett slag som man på det sättet sällan möter. Jag har, ageranden och tyckanden och händelseutvecklingar på Wikipedia åsido, haft en tanke om att någon dag ska jag kanske höra av mig till Obelix för lite samtalande igen. Jag ångrar nu att jag inte kom mig för att göra det, och jag kommer på det sättet att sakna Obelix, som en vänlig människa att talas vid med.
Vila i frid, Obelix. flinga 9 december 2016 kl. 00.16 (CET)

Botskapade insjöartiklar Finland[redigera | redigera wikitext]

Man har skapat ett flertal artiklar om insjöar i Finland med bot och hämtat informationen från den Finska Miljöförvaltningens Järviwiki. Men varför har man inte hämtat informationen om avrinningsområden därifrån också? Det har man gjort när man har skapat artiklar om insjöar i Sverige och hämtat information från något motsvarande databas. Så varför har man inte gjort detsamma även med finska insjöar? Det är mycket svårt att förstå. Just nu har jag så bråttom med andra ärenden att jag inte hinner att läsa genom diskussioner ifall man har diskuterat detta, men om man kan ta övrig information från järviwiki hur skulle det vara svårare eller omöjligt att hämta också informationen om avrinningsområden? --Urjanhai (diskussion) 29 november 2016 kl. 07.10 (CET)

Och detsamma gäller för informationen om kommunen. I artiklar om insjöar i Sverige anger man kommunen lika väl som avrinningsområden. (Men lite överraskande är att man inte syns ha sorterat alla insjöar i kategorier efter avrinningsområden fast man skulle tro att det skulle ske snabbt med bot.)--Urjanhai (diskussion) 29 november 2016 kl. 07.24 (CET)
Diskussion om frågan började nu i Användardiskussion:Taxelson#Snabb_kommentar.--Urjanhai (diskussion) 29 november 2016 kl. 16.17 (CET)
Naskos sjöprojekt och skapandet av de finska sjöarna hade mycket olika förutsättningar. Medan Naskos projekt var väl genomtänkt och systematiskt, var det finska ett resultat av att Lsjbot skapade vad som visade sig vara inte bara relativt informationsfattiga, utan dessvärre ofta rent felaktiga artiklar, med missvisande koordinater och arealberäkningar inte sällan helt uppåt väggarna. Jag valde då att rätta dessa med järviwiki-data, och städa dem från påståenden baserade på felaktiga data, men ambitionen var alltså främst att rätta fel, snarare än att skapa kompletta artiklar. Jag har sedan skapat artiklar för resterande sjöar i Järviwiki ner till ca 35 ha med en halvautomatisk metod och nu också kopplat ihop wd-objekten. Viktiga saker som återstår är förutom huvudavrinningsområdena (borde ha gjorts i samma sväng, men så blev det inte), också att koppla alla öarna till respektive sjö, och sedan få till grensidorna förstås. Taxelson (diskussion) 29 november 2016 kl. 18.10 (CET)
Jag tror att slutresultatet ska bli positivt trots allt. Korrigeringarna är slutligen inte så stora. Projekten med svenska sjöar kan tävla med själva finska miljöförvaltningens järviwiki (som också är mycket professionell, fast den originala databasen inte alltid är so komplett) och den ska vara en bra förebild. I fiwiki (dvs. av fi:Käyttäjä:J Hokkanen) vi har skapat systematist sjöartiklar från stora områden, men börjar (eller J. Hokkanen börjar) vara lite trött med halvautomatiska excel makron eller liknande. Det syns alltså lovande när det gäller det möjliga samarbetet.--Urjanhai (diskussion) 30 november 2016 kl. 21.01 (CET)

Projektsidor för botskade Finlandartiklar till fi-wiki och sv-wiki[redigera | redigera wikitext]

Jag föreslog just i fi-wikis motsvarighet till bybrunnen (fi:Wikipedia:Kahvihuone_(sekalaista)#Sv-Wikipedian_botilla_luodut_Suomiartikkelit) att man skulle starta en projektsida för korrigering och utvecling av botskapade Finlandartiklar både i fi-wiki och sv-wiki.

Det skulle ske bäst (tror jag) med to do -listor för korrigeringar och med diskussion om teknisk utveckling (med bot eller andra automatiska eller halvautomatiska prosesser, och t. ex koordinater), och med diskussion och utvecklingsarbete om vilka resurser det finns gällande Finland och producerade i Finland (som en motsats till de globala amerikanska databaser av mycket dålig kvalitet).

Eftersom det finns användare som inte alls kan finska eller inte alls kan svenska, eller bara läser men inte skriver, och sedan användare som kan både läsa och skriva både finska och svenska (med finska som modersmål eller svenska som modersmål) och sedan nästan alla kan engelska, kan man troligen använda bäde finska och svenska och engelska i olika sammanhang.

Då det gäller innehållet, en innehållselement i fiwiki är interwiki-innehållet i wikidata. Det kan man redigera från fiwiki. Övrig innehåll mest redigeras troligen i svwiki. Men artiklar i en wiki säkert ska vara nyttiga för skapande och redigerande av artiklar i den andra wikin. Och det ska vara nyttigt för båda projetkt: fi-wiki och sv-wiki. Riktlinjer för t. ex. relevans kanske kan skilja sig från varandra i olika wikipedier, men när det gäller artiklar i sv-wiki man kan ju i svwiki ha de artiklar man vill ha och likväl så i fiwiki. De flesta troligen man kan anse vara relevanta i båda, och när man nu har skapat artiklar det kan också hjälpa att öppna ögonen för nya sätt att tänka om olika ämnens relevans.--Urjanhai (diskussion) 1 december 2016 kl. 05.23 (CET) Som jag redan sade, jag tror att nyttan från de skapade artiklarna slutligen är och ska vara större än problemen.

Men disclaimer: Jag själv troligen ska inte ha så mycket tid för detta. Men jag tror att när anvädarna i fiwiki lär sig känna de artiklar som nu har skapats, de ska väcka en stor intresse.--Urjanhai (diskussion) 1 december 2016 kl. 05.26 (CET)

(Och förlät min dålig skolsvenska.)--Urjanhai (diskussion) 1 december 2016 kl. 05.29 (CET)

@Urjanhai, LPfi, Nasko, Innocent bystander: Jag började lite här: Wikipedia:Projekt Finlands sjöar‎ Taxelson (diskussion) 1 december 2016 kl. 19.42 (CET)
Fint. I fiwiki finns det redan en gammal projektsida på samma namn på finska tidigare: fi:Wikipedia:Wikiprojekti Suomen järvet. Där har inte hänt särskilt mycket inom de senaste tiderna men möjligen kan det användas för syften av denna projekt i fi-wiki utan att behöva grunda en ny sida.--Urjanhai (diskussion) 1 december 2016 kl. 19.57 (CET)
Länkade ihop dem. Taxelson (diskussion) 1 december 2016 kl. 20.08 (CET)
Exellent. Jag tillade på den finska projektsidan en kort sammanfatting (får korrigeras och förbättras fritt). --Urjanhai (diskussion) 1 december 2016 kl. 20.18 (CET)

Att vara snäll mot nya[redigera | redigera wikitext]

Detta har vi diskuterat flera gånger och att det korrekta men något fyrkantiga sätt som patrullerare som jag bemöter nya med som gör "fel", ofta uppfattas mer negativt än faktiska sakinnehållet i min återkoppling. Vi har försökt med flera modeller som faddrar, fadderanrop och fika rummet, men det har inte gett så mycket rent konkret. Jag vill därför lyfta fram det som LittleGun börjat med som innebär han går in och via olika länkar (tex följa min disksionssida & inlägg) hittar några nya som känner sig frustrerade och ger dem en lång positiv förklaring/återkoppling, se tex Användardiskussion:Tomrandersson och idag. Yger (diskussion) 29 november 2016 kl. 08.31 (CET)

Seriösa nybörjare skall givetvis behandlas vänligt. Samtidigt bör vi inte vara alltför oroliga när vi tar itu med klotter. Visst kan det vara ett test av redigeringsfunktionen, men då bör det åtminstone inte innehålla otidigheter eller fula ord. Sådant bör vi bekämpa med full kraft. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2016 kl. 10.04 (CET)
Jag har också sett ett par av LittleGuns bra återkopplingar. Jag förstår att patrullerare inte alltid orkar det men uppmuntrar starkt till mer sådana bra kommentarer. --افيراتير (diskussion) 29 november 2016 kl. 10.19 (CET)
Jag har också försökt mig på något liknande ibland, förklarat på nybörjares diskussionssida vad som menas med "oartikel" m.m. Däremot har jag varit lite rädd för att patrullerare kanske känner sig trampade på fötterna och har mest hållit mig till de fall när jag själv har varit den som ogjort eller raderat. En tydligare redigeringskommentar kan ibland vara tillräckligt för att inte vara ivägskrämmande! Men jag skulle också vilja be alla att låta bli redigeringskommentarer i stil med "trams" och "löjligt" (det skulle jag säga är rent skadligt för projektet). Om det rör sig om klotter, skriv klotter, om det rör sig om något annat formulera det lite mer konstruktivt "följer inte artikelstandard", "inte relevant" osv. //Vätte (diskussion) 29 november 2016 kl. 14.02 (CET)
Din variant att skapa en helt ny och bra artikel Vävmagasinet istället för den undermåliga och reklamiga skapad av en seriös men ovan bidragsgivare ser jag också som en pärla! (men ordentligt krävande) Allt agerande som gör seriösa nöjdare och att bättre artiklar kommer till välkomnar jag mycket. Det är ju ett samarbetsprojekt, och vissa är bättre på patrullering och andra att göra så nya ovana känner sig välkomna fast de fumlar lite. --Yger (diskussion) 2016 november 29 kl. 14.09‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)
Tack för att ni låter mitt nick få exemplifiera något bra. Det är inte många såna inlägg jag gjort och jag har full förståelse för att det inte går att ta sig den tiden vid varje tillfälle.--LittleGun (diskussion) 29 november 2016 kl. 21.57 (CET)
Jag är en av de där faddrarna som gärna hjälper ovana att hitta rätt. Det finns en mall (för diskussionssidor) som kan användas när man tvingas radera en oanvändbar ny artikel, så att nybörjaren får ett konkret namn att be om hjälp av för ett nytt försök – {{fadderhjälp}} Den får gärna användas en del. Allt gott! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 2 december 2016 kl. 17.23 (CET)
Att lägga in en välkomsthälsning med tillhörande Wikipediainstruktioner/-förklaring i form av {{nybörjare}} på nyregistrerade användares diskussionssida är mycket bra gjort. Det får den nye att känna sig välkommen och om han/hon/hen saknar helt eller delvis kunskap om hur Wikipedia fungerar så kan det vara en ovärderlig hjälp som kan få den nye att fortsätta vara en bidragsgivare till Wikipedia. --Allexim (diskussion) 4 december 2016 kl. 15.45 (CET)
En välkomsthälsning är jättebra! Dock är mallen Nybörjare ofta too much som välkomsthälsning, det blir "big wall of text" som första intryck och kan lätt få en nybörjare att känna sig matt och som att det är så mycket att sätta sig in i så den vet inte var den ska börja och klickar inte på någon av länkarna (eller läser igenom texten ordentligt). Själv föredrar jag alla gånger som första hälsning mallen {{välkommen}}, den är tillräckligt kort för att läsas ordentligt och innehåller det viktigaste för att komma igång, samt information om hur man kan få hjälp (t.ex. faddrar). //Vätte (diskussion) 4 december 2016 kl. 16.27 (CET)
Medhåll Vätte, jag förstår att det är i största välmening som mallen {{nybörjare}} men jag tror den säger: "Välkommen, läs och förstå de 100 länkarna och 100 GB text innan du ens funderar på att redigera". Vad vi borde hälsa är "Välkommen att skriva! Blir det knas får du hjälp, kämpa på" och där ligger mallen {{välkommen}} närmre, men den har vuxit och fått fler blålänkar tror jag.--LittleGun (diskussion) 5 december 2016 kl. 17.15 (CET)
Och jag är nästan ännu mer skeptisk. Skolelever och de som är med på workshops har jag ibland sett uttrycka de gillar en hälsning. Men inte hos de som ändå kommer hit har en stor egen vilja och initiativkraft att komma igång. Och antingen har de läst lite intro under deltagarportalen eller också är de sådana att de vill lära genom att prova. Det är nästan så att jag upplevt de blir irriterade, speciellt av stora blaffan. Däremot upplever jag att en mindre justering/korrigering av deras alster gjort i positiv anda alltid uppskattas, och då kan man om det är större saker också inleda med ett kort "välkommen roligt du vill förbättra våra artiklar om X. Jag har ändrat/lagt till.../din skrivning av fff är inte riktigt bra, du kunde kanske....". Men att man bara lagt till en kategori eller så tycker jag inte heller skall generera ett inlägg,Yger (diskussion) 5 december 2016 kl. 17.34 (CET)

Jag försöker alltid att inleda med något positivt när jag skriver till nybörjare, förklara varför något anses vara fel, vad man kan göra istället och gärna länka till riktlinjer osv. Det är kanske bara en av tjugo som visar uppskattning tillbaka. Men någonstans tror jag ändå att det ger annat resultat än om man bara låter upprörd, kritiserar och skriver om fel. Jag minns när jag var nybörjare. Jag uppfattade det inte som att jag alltid fick ett glatt bemötande, en begriplig förklaring eller en hänvisning. Som nybörjare är det heller inte säkert att man vet hur man kan få hjälp. Något annat som jag skulle se i högre utsträckning är att man skriver en liten redigeringskommentar när man återställer en artikel och det inte är fråga om rent klotter. Orsaken kanske är självklar för den som återställer och för en rutinerad användare, men inte nödvändigtvis för en nybörjare. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 5 december 2016 kl. 18.15 (CET)

Om man lägger in kategorier i sin bevakningslista så kan man se om någon har skrivit något inom de ämnesområden man själv är intresserad av. När jag var ny (och fortfarande!) uppskattade jag mycket när det kom en personlig hälsning från någon mera erfaren som var intresserad av samma saker. Det öppnade också för en sakdiskussion på en högre nivå än bara "rätt och fel", och gjorde det lättare att känna att jag var en del i ett skapande kollektiv.--Chandra Varena (diskussion) 5 december 2016 kl. 18.52 (CET)
Jag ser inte Wikipedia som ett ställe att enbart skriva om sina intresseområden. Jag skriver t.o.m. om sådant jag avskyr. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 5 december 2016 kl. 19.07 (CET)

Medborgerlig samling[redigera | redigera wikitext]

Jag har varken tid, lust, eller WP-erfarenhet nog, men nån som har det, kan kanske kolla in senaste veckornas omändring av Medborgerlig samling. Personligen tycker jag att det är orimligt att ett nytt och nästan lbefintligt politiskt parti ska trumfa 60-talsrörelsen. Nåväl... over and out --Pyy (diskussion) 29 november 2016 kl. 10.29 (CET)

Jag har återställt artikeln. Om det nystartade partiet anses relevant, vilket är tveksamt, får det startas en separat artikel om detta. /Annika (diskussion) 29 november 2016 kl. 10.39 (CET)
Jag tycker borttag var en rimlig åtgärd. Partiet är ju f.n. inte ett registrerat, valbart parti. Om det "nya" partiet i en framtid bedöms som relevant, vore det kanske lämpligare med en separat artikel + en förgreningssida? / TernariusD 29 november 2016 kl. 20.17 (CET)
Ja, de bör definitivt inte behandlas i samma artikel om detta blir fallet. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2016 kl. 20.28 (CET)

Selma Lagerlöf[redigera | redigera wikitext]

Löpande sabotage mot artikeln, jfr. historik. Borde kanske skyddas ett tag. //--Bulver (diskussion) 30 november 2016 kl. 10.01 (CET)

Utfört Utfört Stigfinnare (diskussion) 30 november 2016 kl. 10.04 (CET)
För framtiden: Wikipedia:Begäran om åtgärder är avsedd för åtgärder som kräver administratörsverktyg, exempelvis skrivskydd. --MagnusA 30 november 2016 kl. 10.06 (CET)

Gemenskapens önskelista 2016 – rösta[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Foundation har ett utvecklarteam som heter Community Tech (som delvis är vad jag arbetar med) som sysslar med att försöka fixa mindre saker som de etablerade Wikimediagemenskaperna vill ha eller behöver (till skillnad från de enorma projekten som äter utvecklare i flera år, som till exempel VisualEditor). För att bestämma vad vi skall arbeta med använder vi en lista med förslag från gemenskapen (jag postade här för ett par veckor sedan om att man kunde komma med sådana) som det nu är dags att rösta på, så att vi vet vad vi måste prioritera. Förra årets lista har inte bara används av Community Tech, utan också varit fokus på hackathons, för andra utvecklare och så vidare. Ni kan se mer om det i resultatkolumnen här.

Ni röstar genom att gå in på kategorierna på m:2016 Community Wishlist Survey. /Johan (WMF) (diskussion) 30 november 2016 kl. 15.41 (CET)

Det går att rösta fram till 12 december. /Johan (WMF) (diskussion) 30 november 2016 kl. 15.48 (CET)

Wikipedias Asien-månad mot sitt slut[redigera | redigera wikitext]

Den sista november, onsdagen den 30 november, är tillika sista dagen för skrivarstugan Wikipedias Asien-månad 2016. När meddelande om detta tidigare idag gick ut från huvudorganisatören hade 7 289 bidrag lämnats av 669 användare runtom i världen, varav 8 användare lämnat bidrag i SvWp. Vid en sammanräkning den 1 december hade svenskspråkiga Wikipedia 89 godkända bidrag från 8 skribenter. En rejäl höjning från fjolårets 7 artiklar. Fyra skribenter nådde "vykorts-gränsen" (fyra bidrag) och ytterligare en kan fortfarande nå den! Tack alla bidragsgivare!

Under slutspruten krånglar WAM-verktyget för att lämna bidrag. I stället kan sista minuten-bidrag lämnas via följande länk: .

Efter 30 november gäller för deltagarna
  • Samtliga svenskspråkiga artiklar är redan bedömda, men förbättringar av ej godkända bidrag kan göras fram till den 10 december.
  • Bidrag kan alltjämt lämnas fram till den 2 december, via Meta-wiki, men då behöver de lokala domarna, läs Deryni och Bairuilong, få veta det. Detta sker enkelt genom att också lägga in bidraget på [Wikipedia:Wikipedias Asien-månad/Anmäl dig nu 2016 vår lokala sida]. Bidrag förutsätter att artikeln skapats under november månad och att tillägg för att göra den godkänd lämnats senast 10 december.
  • Svenskspråkiga Wikipedia erhåller i år två Asienambassadörer, eftersom två deltagare har nått mer än 30 bidrag.
  • I Metawiki-tävlingen om flest bidrag totalt ligger Bairuilong bra till för att komma på 20-i-topplistan.

Asien-hälsningar Deryni (diskussion) 30 november 2016 kl. 18.30 (CET)

Kvalitetsmätningen december[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ugglan Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt Andel
2015-12-01 44 363 82 59 194 0 67 321 0 0 46 731 385 820 12 3 124 26 696 29 820 1,38 %
2016-01-01 51 369 87 58 191 0 93 332 1 0 41 742 389 819 16 3 189 26 802 29 991 1,25 %
2016-02-01 44 372 91 58 199 0 104 345 0 0 41 590 405 839 1 3 089 26 792 29 881 1,07 %
2016-03-03 39 362 95 58 203 1 115 356 0 0 47 826 416 849 0 3 367 27 164 30 531 1,06 %
2016-04-01 44 245 96 60 206 1 125 351 1 0 56 862 420 947 0 3 414 27 171 30 585 1,06 %
2016-05-01 46 238 98 61 208 1 77 345 0 0 77 901 423 905 0 3 380 27 428 30 808 1,02 %
2016-06-01 46 233 90 61 199 0 48 350 0 0 87 928 420 924 0 3 386 27 587 30 973 0,97 %
2016-07-01 36 235 88 63 81 1 62 348 0 0 63 811 408 946 2 3 144 27 939 31 083 0,94 %
2016-08-01 36 173 79 62 81 0 51 355 0 0 63 715 409 958 0 2 982 27 974 30 956 0,92 %
2016-09-01 30 169 75 62 85 1 31 353 0 0 51 751 411 978 1 2 998 28 119 31 117 0,92 %
2016-10-01 31 156 77 62 88 0 49 343 0 0 53 765 414 991 1 3 030 28 343 31 373 0,89 %
2016-11-01 307 151 76 61 89 0 45 355 0 0 37 730 420 1 003 2 3 277 28 714 31 991 0,87 %
2016-12-01 287 150 70 63 90 4 54 348 1 0 27 757 417 1 012 0 3 280 28 856 32 136 0,85 %
Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorierna Förvirrande och Artiklar som behöver förtydligas
Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk.
Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt.
Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar.
Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.)
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Odramatiska ändringar. Lite upp på infoga och ouppdaterad.Yger (diskussion) 1 december 2016 kl. 08.35 (CET)

Månades surdeg är Finländska köket, fkmallad i över fem år.Yger (diskussion) 2 december 2016 kl. 15.01 (CET) Fixat Fixat av Lpfii.Yger (diskussion) 4 december 2016 kl. 22.00 (CET)
För förvirrande har vi en gräns på tre år, om det som är förvirrande då inte är åtgärdad så kan det strykas (raderas) - en liknande gräns borde vi nog kunna ha för faktakoll, dvs har det gått längre tid än så utan att någon varit villig att ta itu med problemet så kan det ifrågasatta strykas så att artikeln får "börja om"? Höstblomma (diskussion) 2 december 2016 kl. 16.59 (CET)
Jag har satt gränsen till 4 år för fk, och lyckas för det mesta hantera de vid gränsen, men här klarade jag inte det.Yger (diskussion) 2 december 2016 kl. 17.02 (CET)

Goda siffror[redigera | redigera wikitext]

I maj förra året gjordes statistiken över antalet accesser om, vilket gjort jämförelser svåra. Dock har det sett ut som vi har haft en trend med svagt minskande (-2-3%) accesser mot svwp i år. I oktober var det dock upp några procent och i november fick vi en stor uppgång på över 10% och en siffra över 100 M accesser (103) för första gången med nya mätesystemet. Även andra språkversioner har ökningar men svwp är större. I jämförelse med andra är siffran andelen accesser mot totalen för alla versioner (0,63%) ett signifikant mått som också visar klar ökning mot tidigare. Vi har sedan sedan en tid haft en nedåtgående trend med antalet bidragsgivare, vare sig man räknar de som gjort >0, >5 eller >100 redigeringar /per månad. Men nu idag är det åter över 3000 som senaste månad gjort >0, och det är första gången sedan mars förra året. Det är dock möjligt de väldigt många skolprojekten vi hade i november påverkat, och de bidragsgivarna brukar ju inte vara långlivade här.Yger (diskussion) 1 december 2016 kl. 16.48 (CET)

Hur många är vi som har gjort mer än 100 redigeringar under månaden? Och hur är det då, vad räknas som en redigering - är det varje gång man sparar eller räknas det ihop om man jobbar med en och samma artikel och sparar många gånger i rad? --Chandra Varena (diskussion) 1 december 2016 kl. 17.49 (CET)
De siffrorna kommer först om cirka 3 veckor, men den senaste (oktober) visade 117, mot 126 ett år tidigare. Jag är inte säker hur denna byggs upp.Yger (diskussion) 1 december 2016 kl. 18.13 (CET)
Det där med antalet redigeringar är ganska trubbigt också. Själv, till exempel, kommer jag sällan upp i över hundra redigeringar på en månad även om jag ser mig som rätt så aktiv på projektet, men jag jobbar ofta med "långa" redigeringar istället för många när jag skapar artiklar (ibland skriver jag dem rent av offline, och sen blir det bara en redigering på WP fast jag kan ha lagt ned otaliga timmar på artikeln). //Vätte (diskussion) 1 december 2016 kl. 18.38 (CET)

Om eventuella avhopp av mycket erfarna Wikipedianer[redigera | redigera wikitext]

På sistone har ovanligt många svwp-veteraner tröttnat (vad det verkar). Frågan är varför?
@Yger: och er andra. Det var trevligt med det stora antalet (inloggade) bidragsgivare på sistone. Samtidigt har jag upptäckt en annan statistik som kanske manar till eftertanke. Här listas 20 användare med många redigeringar men som inte gjort någonting de senaste månaderna. Det är rimligt att flera svwp-veteraner då och då "faller ifrån", och snittet borde kanske vara typ en tiondel om året. Men i listan är 10 av 20 namn från 2016!
Finns det någon gemensam nämnare för alla de här "avhoppen"? För ett tag sedan nämnde du, Yger, att svwp-användarna blir kvar när de väl passerat en viss tröskel. Den här tabellen antyder däremot att det kan finnas en motverkande faktor. Har det med arbetsklimatet att göra? Lsjbot? Våra rutiner (eller brist på rutiner)? Allt gott! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 5 december 2016 kl. 20.48 (CET)
Jag uppfattar du läser listan fel. Många av de som där är listade 2016 har varit inne efter listan gjordes, de kan göra redigeringar bara någon per år, så det är bara 2-3 som "slutat" 2016. I listan står Hangsna ut, han är den enda som är en reell och stor förlust 2016. Jag har också en klar uppfattning vad som är viktigt, att det är en mysig/trevlig bejakande ton i diskussioner och att det finns roliga samarbetsprojekt, som tävlingen att utse rekommendera artiklar. Och det finns faktorer som driver åt motsatt håll, som processen runt SW blockeringen, även om det resultatet gör mer för bättre trevlighet framöver. Sedan finns det/har funnits några fler användare som i inlägg uppfattas negativt/demotiverande och lsjbot som på slutet fungerade demotiverande. Yger (diskussion) 5 december 2016 kl. 21.09 (CET)
Tack för svaret och för insikterna. Finns det bättre statistik om det här någon annanstans? Vi har under den pågående wikifikan diskuterat ämnet och inte hittat någon tydlig förändring i arbetsklimatet, och många av de (enligt tabellen) inaktiva veteranerna har under senaste året(n) varit nästan helt inaktiva. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 5 december 2016 kl. 21.18 (CET)
Mangan2002 har bytt namn till Mangan02 och är i allra högsta grad aktiv.. Kanske gäller motsvarande även för någon av de andra listan? --Chandra Varena (diskussion) 5 december 2016 kl. 21.29 (CET)
Jssfrk är mer på Wikidata numera men har varit inne i nov, Essin och Kåre11 har varit halvaktiva senaste månaden. Nasko är en sporadisk användere som varit inne på sistone, och Nicke L är sporadisk men inte slutat. Nerium har i praktiken slutat, var på ett sällsynt besök i feb. Yger (diskussion) 5 december 2016 kl. 21.47 (CET)
Vi (jag och Hannibal) gick igenom hela listan och kunde radera fyra namn. Tyvärr vet vi två till som snart kommer läggas till listan. Det är ett tydligt trendbrott mellan 2009 och 2014 då endast en mycket aktiv användare slutade. Tidigare än 2009 slutade fler och sedan 2014 många fler. Att det är en övervikt för nyliga avhopp är inte konstigt men att det är så många mer är nog konstigt, särskilt i jämförelse med den tidigare långa perioden med endast ett avhopp. Vad var särskilt bra mellan 2009 och 2014? Är det något vi kan lära oss och återskapa? --افيراتير (diskussion) 5 december 2016 kl. 21.55 (CET)
Averater: Jag är förespråkare av Lsjbot, men skall se lite kritiskt. Det verkar som om avhoppen började när boten blev mer aktiv, så vissa kanske tyckte att det gick för snabbt och då tappade lusten. Är det så kanske några kan komma tillbaks nu, och förhoppningsvis kommer även Lsj tillbaks (men i långsammare tempo). Adville (diskussion) 5 december 2016 kl. 21.59 (CET)
Sverigekillen sysslade bara med en sak lägga in kategori:Perosner från och slutade nä han tyckt3e sig vara "färdig". Elinnea slutade då hon tyckte vi blev för lösliga beträffande relevansbegreppet och då vi hade för få seriösa som skrev om Nobelpristagre i litteratur. Hålsaget (liksom Rosp) hade slut på egen tid, Jono vet jag ej. Så inget som pekar på något systematiskt.Yger (diskussion) 5 december 2016 kl. 22.08 (CET)

Jag upplever att samtalsklimatet är väldigt viktigt. En sak är att vi naturligtvis ofta har olika uppfattningar, men jag har många gånger reagerat på att tonen i inläggen är så hård - mycket hårdare än jag är van vid i aldrig så laddade diskussioner mellan kollegor som sitter runt samma bord. Då blir det mindre roligt, och man kanske tröttnar och lägger av. Lyckligtvis finns det också mycket av motsatsen, med gott samarbete och vänliga meddelanden. WP är ett gemensamt projekt, och med goda relationer mellan oss som jobbar i projektet blir det så mycket roligare. --Chandra Varena (diskussion) 5 december 2016 kl. 22.14 (CET)

Varje enskild person är inte statistik, men med många personer kan man se mönster. Så även om varje enskild person kan ha sina skäl finns det något trendbrott ungefär 2014. Det är innan Lsjbot började med geografin och efter arterna. --افيراتير (diskussion) 5 december 2016 kl. 22.44 (CET)
Listan avslöjar inte hur lång deras frånvaro var innan de gjorde sin senaste redigering. Kanske kan man se det som en vinst, att de kom tillbaks någon gång under 2016? Jag har hört de som jobbar med statistik på WMF brottas med problemet på när en användare kan anses ha slutat. Det krävs ju bara en enda redigering för att man ska vara tillbaks igen. Så jag skulle inte kalla de i den listan för "avhopp", utan bara att de har varit inaktiva en stund. Ainali diskussionbidrag 5 december 2016 kl. 23.15 (CET)
Visst har något hänt de senaste åren vad gäller samtalsklimatet, men jag vidhåller ändå min uppfattning att detta är ett av de behagligaste ställen jag vistats på. I arbets- och föreningslivet har jag upplevt betydligt värre saker. Behandlingen av SergeWoodzing ser jag som ett undantag. I övrigt är mobbning/utfrysning sällsynt här. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2016 kl. 23.13 (CET)
Efter att ha läst fler av inläggen här måste jag erkänna att även Sverigekillen blev onödigt bryskt avvisad, om än på ett annat sätt. Jag saknar fortfarande vederbörandes systematiseringsiver. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2016 kl. 23.17 (CET)
Det var absolut inte så att användaren ansåg sig vara färdig. Avhoppet berodde på att förståelsen för ett av kategoriseringsprojekten var i det närmaste obefintlig. Jag stödde det inte heller, men vi kunde troligen hanterat det på ett mer psykologiskt sätt. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2016 kl. 23.27 (CET)
Ygers förklaringar, beskrivningar och påståenden har jag lärt mig att ta med en nypa salt eftersom dessa skiljer sig ganska mycket från verkligheten. Jag tror att Wikipedias svaga punkt är ovissheten kring policy och regler, de funkar inte tillräckligt optimalt, vilket skrämmer bort duktiga skribenter (syftar ej på robotar, som är mer av sammanställare än skribenter). Jag tycker att Wikimedia Sverige ska ta ett större ansvar för att se över och förbättra Wikipedias policy och regler och få det att fungera. Inte ens en inflytelserik administratör ska ha sig rätten att blockera seriösa bidragsgivare utan något egentligt stöd i Wikipedias policy och regler, bara för att administratören i fråga har störst makt eller är en maktfaktor. Något annat att se över vore de mallar som man lägger in, dessa ska inte tas bort utan diskussion, när en användare begär det. Jag tror Wikipedia har en lång väg framför sig för att förbättra saker och ting. Jag tycker att Wikimedia Sverige ska använda sina existerande resurser eller hyra in hjälp för att göra Wikipedias policy och regler enkelt, kortfattat och tydligt, och viktigaste av allt vetenskapligt beprövat. --Vannucci (diskussion) 7 december 2016 kl. 19.00 (CET)
Styrkan med detta uppslagsverk är att det är ett samarbetsprojekt. Vi behöver inte betald expertis för att bestämma reglerna, dem skriver vi tillsammans. Yger är en av de bästa uttolkarna av vad vi kommit överens om. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2016 kl. 19.51 (CET)
Wikimedia Sverige kommer inte att ta något ansvar för att förbättra policys och regler, det är helt upp till gemenskapen här. Däremot kan de kanske hjälpa till med utformning av hjälpsidor, undervisningsmaterial och liknande, men det är bara för att fler ska kunna ta till sig hur det fungerar, inte att förändra sättet det fungerar på. Ainali diskussionbidrag 7 december 2016 kl. 20.29 (CET)
@Vannucci: Föreningen Wikimedia Sverige har inte, och skall inte ha, inflytande över hur Wikipedias regler och riktlinjer utformas. Det är upp till gemenskapens användare att gemensamt utforma dess. I övrigt instämmer jag i Ainalis kommentar ovan.--Historiker (diskussion) 7 december 2016 kl. 20.38 (CET)
Själv jobbar jag heltid, skriver exjobb och har en femåring hemma, så har inte lika mycket tid som förr. Min uppsats handlar till stor del om confoundingvariabler och just det är något som vi inte ska underskatta. Som jag har förstått det är det fler gamla rävar än jag som numera har jobb, barn och/eller avslutar sina studier, så vi bör vara lite försiktiga med korrelation och kausalitet. Vivo (diskussion) 8 december 2016 kl. 13.37 (CET)
@Ainali:, @Historiker:, Jag har varit med i internationella föreningar där inhyrd (extern) hjälp har varit vanligt om det verkligen behövts eller som har gynnat den(de) nationella föreningen(arna) i ett visst land. Då talar jag om sådana som har gemenskapen i fokus. Det är inget problem med den saken och borde inte heller vara ett hinder för Wikimedia Sverige eller Wikimedia "International". Om det finns ett behov, finns också en väg. --Vannucci (diskussion) 8 december 2016 kl. 18.14 (CET)
@Vivo, den analys jag gjorde för något år sedan delade erfarna utifrån om de gjort fler eller färre än 38000 redigeringar. Och att de som gjort fler i princip nästan aldrig lämnar, meden de som har färre lämnar en hel del av skäl som du för fram. Och egentligen om man ser på den statistik som Paracel lyfter fram så gäller detta i stort sett fortfarande. Av de femtio med flest antal redigeringar har bara 2-5 definitivt lämnat.Yger (diskussion) 8 december 2016 kl. 18.29 (CET)
Vannucci, när det gäller Yger, eftersom han är en av de mest erfarna svenskspråkiga wikipedianerna. Han har varit med att utforma riktlinjer och även engagerat sig starkt i wikimedia-sfären. Det gedigna arbete med socknar mm och bevakningen av redigeringar gör honom till en person man bör lyssna på (men även solen har sina fläckar och han är inte ofelbar). När det gäller våra riktlinjer är de levande dokument. De skapas av oss användare, inte av en extern förening, eller inhyrda "experter". Utifrån de diskussioner som uppstår i olika sammanhang förfinas riktlinjerna lite åt gången, vilket är Wikipedias styrka, och så har vi regeln "Var djärv", som absolut inte skulle fungera i en internationell förening.
När det gäller tidsbrist att skriva så kommer nog många in i de faser när man inte hinner engagera sig så mycket. Som student och när barnen flugit ut har man mer tid att skriva, men mellantiden när man har småbarn och jobbar får man tidsbrist. Jag har upplevt det ibland (men mitt jobb gör att jag ganska ofta sitter på hotell på kvällarna och har tid över). Man får nog helt enkelt acceptera att användare försvinner efter några år, men att det (om de gjort några tusen redigeringar) är stor chans att de återkommer. Dock gäller det att vi försöker locka många fler som känner lusten att skriva, så att bortfallen inte ger så stor effekt. Adville (diskussion) 8 december 2016 kl. 22.16 (CET)

Månadens artiklar[redigera | redigera wikitext]

En genusrelaterad artikel samt en om en gammal huvudstad valdes ut, när oktober månads bästa nya och utökade artiklar röstades fram: Dam i nöd och Khanbalik. Och av projektets 300 nya och 60 utökade novemberartiklar har 23 respektive 17 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen.

Projektet det gäller heter numera Månadens artiklar – tre ord och sju stavelser kortare än tidigare. Målsättningen är dock fortfarande densamma, att funka som ett stort skyltfönster och samarbetsprojekt för alla större bidrag här i uppslagsverket. Välkommen att bidra med röster eller att lista artikelbidrag. Eller att bara titta in – möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 2 december 2016 kl. 17.37 (CET)

TF 250 år[redigera | redigera wikitext]

17 också! Det är ju Tryckfrihetsförordningens 250:de födelsedag idag. Vi borde haft något om det. Edaen (diskussion) 2 december 2016 kl. 23.05 (CET)

Geografiförgreningar[redigera | redigera wikitext]

Sedan en tid (oklart hur länge, säkert längre än jag tror) har vi ett antal geografiska förgreningar, till exempel Snøhetta (olika betydelser) som plötsligt är fyllda med kartor, geolänkar och allsköns "bråte", om man nu inte gillar det upplägget. Min fråga blir därför generell: information i all ära, men nog borde väl förgreningarna vara just förgreningar i enkel form och övrig information ligga i målartikeln? Personligen tycker jag att det annars upplevs som spretigt och "tårta på tårta", men kanske har vi kommit fram till konsensus om att det är så det skall se ut? Riggwelter (diskussion) 2 december 2016 kl. 23.08 (CET)

En tidigare diskussion om detta finns här. Thoasp (diskussion) 3 december 2016 kl. 09.03 (CET)
De som deltog där är förstås inte representativa för Wikipedia-gemenskapen i sin helhet. Personligen tycker jag att det är bra att ha kartor, i synnerhet i de fall där särskiljningstilläggen eller beskrivningarna inte är tydliga. Också då de i princip är det är det inte sagt att läsaren känner till just de aspekterna av platsen han eller hon söker. Koordinaterna känns som "bråte", men är till stor nytta då man t.ex. misstänker dubbletter.
Jag tror att både kartor och koordinater kunde utformas på bättre sätt, så att förgreningssidorna skulle bli redigare. Det torde förutsätta dels utvecklingsarbete för att hitta en ideal utformning, dels mänskliga ingrepp på de enskilda sidorna (och lämpliga verktyg för att lätt skapa kartor som är ändamålsenliga för just en viss förgreningssida).
--LPfi (diskussion) 8 december 2016 kl. 08.45 (CET)
Jag vill också slå ett slag för att vi bör bibehålla/återställa fler rena geografiförgreningssidor. Enwp har mallen "geodis" och vi borde kunna ha något liknande. Då blir inte de allmänna sidorna så grötiga. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2016 kl. 10.28 (CET)

Sektionen "Vidare läsning"[redigera | redigera wikitext]

Är det inte bättre att rent allmänt ha stycket "Vidare läsning" ovanför stycket "Referenser" istället för under. Om man nämligen tänker källhänvisa stycket "Vidare läsning" så hamnar referenserna längst ner på sidan. Eller går det att flytta upp de igen. Ex. Fredrik Reinfeldt. Tack! Mvh Mociaty (diskussion) 4 december 2016 kl. 10.09 (CET)

Vidare läsning brukar placeras efter referenser/källor, men före externa länkar. Det finns ingen anledning att källhänvisa något under vidare läsning, källhänvisningar görs bara i brödtexten. Thoasp (diskussion) 4 december 2016 kl. 12.39 (CET)
Som Thoasp säger, den vidare läsningen är ju i sig en källhänvisning och kan plockas bort direkt om den inte stämmer. Vi behöver inte ett system där källa X anger att bok Y är en bra läsning i ämnet, det vore att gå över ån efter vatten. Ainali diskussionbidrag
Jag vet att praxis är som ovan nämnts även om jag tycker att det i många fall hade varit snyggare med externa länkar och vidare läsning ovanför källorna. De hör ihop med ämnet på ett sätt som källorna inte gör. Detta dåde länkarna utgör en fortsättning på artikeln medan källorna endast är till för att källbelägga vad som nämnts (men många av källorna är också utmärkta som vidare läsning...). --افيراتير (diskussion) 4 december 2016 kl. 14.27 (CET)
Ofta verkar det som om externa länkar även har använts som källor, så i första hand försöker jag få in dem som källor och utöka utifrån dem. Man skall ju inte behöva gå vidare till externa länkar för att få mer information. Det skall stå på wikipedia (om det är relevant, annars kan ju länken tas bort) Adville (diskussion) 4 december 2016 kl. 17.32 (CET)
Det finns ett flertal olika slags länkar vi varken kan eller ska lägga in info från och flytta till källor. Mest uppenbart är väl officiella webbplatser, som ofta kan användas som källa men ändå hör hemma bland externa länkar. --افيراتير (diskussion) 4 december 2016 kl. 17.53 (CET)
Instämmer i att "vidare läsning" inte ska källbeläggas. Det kanske är en smaksak, men jag tycker att källor är viktigare än vidare läsning. Källorna är till för verifiering. Vidare läsning och externa länkar uppfattar jag snarare som fördjupning för den som vill. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 4 december 2016 kl. 18.03 (CET)
Ofta står officiell webbplats i infoboxen. Det tycker jag räcker (men jag vet att andra tycker annorlunda). Men visst kan det finnas något som skall vara på externa länkar. Adville (diskussion) 4 december 2016 kl. 18.12 (CET)
Jag intämmer fullständigt med Kyllo. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2016 kl. 22.25 (CET)
Infoboxen/faktamallen är väl något av en sammanställning. Mycket av det som står i den finns även på något annat ställe i artikeln. Många förväntar sig nog ändå att hitta en länk till en officiell webbplats under rubriken externa länkar. Om rubriken finns tycker jag att det är lämpligt att lägga in en officiell länk där också. Där har man även möjlighet att ta med flera officiella webbplatser vid behov. Eftersom det inte råder någon platsbrist där kan man lägga till en beskrivning också, om det finns anledning till det. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 5 december 2016 kl. 17.11 (CET)
Jag ber om ursäkt om jag var otydlig, men det som jag menade var att om man har till exempel "vidare läsning" ovanför "referenser" kan man källhänvisa "året" som boken sägs vara publicerad, så här:

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Book (2012)(här källa), sen isbn, författare, förlag... Ordningen spelar förstås ingen roll, men att man bekräftar året. Man skulle även kunna lägga källa på förlaget, eller bara en källa vid slutet om den innehåller all information. Förstår ni vad jag menar? Det kanske är för detaljerat? :D Mvh Mociaty (diskussion) 5 december 2016 kl. 22.19 (CET)
Vi förstår, men det behövs ingen ytterligare källa på det, eftersom att boken i sig duger för detta syfte. Ainali diskussionbidrag 5 december 2016 kl. 23.07 (CET)
Okej tack för info! :) Mvh Mociaty (diskussion) 5 december 2016 kl. 23.29 (CET)

Ungdomsfullmäktige i Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Det behövs input från andra i Diskussion:Ungdomsfullmäktige#Ungdomsfullmäktige Göteborg. Adville (diskussion) 4 december 2016 kl. 20.06 (CET)

Veckans tävling - Danmark[redigera | redigera wikitext]

Vid midnatt är det dags för en ny veckans tävling. Denna vecka beger vi oss till Danmark. Välkommen att deltaga!--Historiker (diskussion) 4 december 2016 kl. 20.37 (CET)

Tankar efter Veckans tävling – Rekommenderat[redigera | redigera wikitext]

Tävlingen inleddes på Sydpolen och avgjordes någonstans i Rom. Tävlingen inleddes på Sydpolen och avgjordes någonstans i Rom.
Tävlingen inleddes på Sydpolen och avgjordes någonstans i Rom.

Hej! Förra veckan arrangerades Wikipedia:Veckans tävling/Rekommenderat. Det var en lite annorlunda tävling, lite mer lik ett kvalitetsprojekt och med naturliga kopplingar till Månadens uppdrag (som en gång föddes ur en snarlik tävling). Under veckan hittade vi (minst) 22 lovande artiklar och 66 artiklar som höll måttet att rekommenderas. Dessutom förbättrade vi ett antal redan rekommenderade artiklar, så att de fortfarande skulle förtjäna sin märkning. Slutligen avrekommenderades 12 artiklar där rekommendationen inte längre passade; ett antal av dessa ligger nu som uppdrag på Månadens uppdrag, så att de åter kan förtjäna en grön stjärna.

Tävlingen gav mersmak, och de tävlande samarbetade ofta om hanteringen av artiklarna. Vi fick en vinnare, men framför allt blev nog svwp vinnare av det hela. Dessutom har vi utökat mängden Rekommenderade artiklar med cirka 10 procent. Jag tror att det finns fler artiklar där ute som kan förtjäna en stjärna, så den här tävlingen har nog inte arrangerats för sista gången.

Inför tävlingen skapades mallen {{Nyligen utvalt}}. Den listar artiklar som de senaste månaderna blivit Utmärkta, Bra eller Rekommenderade artiklar – eller förlorat "stjärnstatusen" helt. Mallen kan (i likhet med bl.a. {{Wikiträffar2}}) publiceras på valfri plats, och förhoppningsvis kan den få plats någonstans i projektsidorna om Utmärkta, Bra och Rekommenderade artiklar. Allt gott! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 5 december 2016 kl. 13.33 (CET)

Jag deltog inte själv i tävlingen, men följde den med intresse, och tyckte att det var en mycket bra tävling som bidrog positivt till svenskspråkiga Wikipedias kvalitet. Tack för arrangemanget och tack till alla tävlande!--Historiker (diskussion) 5 december 2016 kl. 18.09 (CET)
Instämmer med Historiker! SMirC-smile.svg /Mvh Vostok (disk.) 5 december 2016 kl. 22.37 (CET)
Även jag gillade tävlingen (men hade inte själv möjlighet att delta). Att återkommande ha kvalitetsprojektliknande tävlingar tror jag skulle vara bra. Kanhända kan det till och med vara mer givande än fortlöpande projekt som lätt rinner ut i sanden om inte tillräckligt många eldsjälar hänger sig? //Vätte (diskussion) 6 december 2016 kl. 03.17 (CET)
Det var väldigt roligt att delta, inte i första hand för tävlingsmomentet utan för att det blev till ett litet samarbetsprojekt där vi tipsade och hjälpte varandra. Jag tror som Vätte att en tidsbegänsad men återkommande satsning som denna ger mera än ett fortlöpande projekt. Det blir mycket gjort under kort tid, och förhoppningsvis kan den intensiva satsningen ge ringar på vattnet så att både deltagarna och andra fortsätter att tänka på möjligheten att rekommendera eller avrekommendera artiklar. --Chandra Varena (diskussion) 6 december 2016 kl. 03.44 (CET)

Orter och kommuner (Lsjbot)[redigera | redigera wikitext]

Vi skiljer ju på kommuner och tätorter när vi beskriver Sverige. Helt naturligt och rätt eftersom vi i Sverige har stora kommuner med många tätorter och andra platser inom en och samma kommun. Men vad är konsensus vad gäller andra länder? I många länder är ju kommunerna mycket små och täcker i princip bara en ort med lite landsbygd runtomkring. Det blir ett överflöd av artiklar med i princip samma innehåll om vi ska beskriva både kommun och ort i t ex Schweiz, Österrike och Tyskland. Anledningen till att jag frågar är att vi genom Lsjbot fått en mängd "tripplar" av artiklar som egentligen handlar om samma sak. Exempel: Absam (olika betydelser), en förgreningsartikel som pekar på Absam (kommunhuvudort) och Absam (kommun). De två artiklarna är nästan identiska. Ingen av de andra 23 wikiprojekten skiljer på orten och kommunen. Dessutom finns sedan tidigare en "riktig" artikel om kommunen Absam. Jag skulle vilja slå ihop dessa fyra artiklar till en artikel Absam som behandlar kommunen och orten. Någon däremot? Jag känner för att börja städa i alpländerna Schweiz och Österrike där Lsjbot skapat en uppsjö artiklar. Det finns ett visst värde i dem så efter städning och sammanslagning till kommunnivå så kan det bli riktigt bra. Österrike har 2100 kommuner och Schweiz 3000 kommuner. Det ger en finmaskighet som duger bra för dessa länder. Vi behöver inte ha både kommunartikel och ortsartikel. Det tillför inte läsaren något. Kitayama (diskussion) 6 december 2016 kl. 19.13 (CET)

Jag tycker det kan vara rimligt med bara en artikel i situationer där kommuner är helt eller starkt baserade på orter/byar. Det bör avgöras från land till land, och kanske kan skilja sig mellan olika delar inom ett land. I Schweiz har det gjorts en del kommunsammanslagningar så att det åtminstone i vissa kantoner behövs både kommun- och ortartiklar. 81.231.250.89 6 december 2016 kl. 19.42 (CET)
Instämmer både om att det är olika från land till land och att det i vissa fall är motiverat att ha separata ortsartiklar. Det jag söker konsensus för är att kunna slå ihop orts- och kommunartikar i de fall då det är "samma" objekt som ska beskrivas. Jag har sett skrivningar i olika diskussioner, som jag nu inte hittar, där det kan tolkas som att det alltid ska vara separata artiklar.Kitayama (diskussion) 6 december 2016 kl. 19.49 (CET)
Det får nog bedömas från land till land, men i alla fall i Nederländerna skiljer man på tätort och kommun (nl:Berg en Dal (plaats) respektive nl:Berg en Dal (gemeente)). /ℇsquilo 6 december 2016 kl. 19.53 (CET)
Instämmer om land for land och den diskussionen saknades kanske i början för det fanns tryck för "lika". Innan vi börjar med detta bör vi troligen skriva/uppdater artiklarna om den administrativa indelningen i landet (med historik) så när vi diskuterar landet har samma utgångspunkt. Om det ska vara en artikel bör den handla om kommunen (med orten). Maundwiki (diskussion) 7 december 2016 kl. 04.03 (CET)
Åtminstone på Schweiz behövs detta verkligen. Jag har redan rensat upp när det gäller orten Stans i Schweiz. Men jag vet att behovet finns för många fler där. Så om någon rensar upp på schweiziska och österrikiska orter så är det verkligen bra för det behövs--Bruno Rosta (diskussion) 7 december 2016 kl. 05.07 (CET)
Jag är helt emot en sammanslagning av orter och kommuner. Däremot bör det ena ha huvudordet. Det kan skifta från land till land. Förgreningarna behövs inte. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2016 kl. 12.54 (CET)
Ännu ett bevis på Lsjbots "förträfflighet". Det förvånar mig inte att Tostarpadius försöker putsa fasaden och istället för att komma till saken. --Vannucci (diskussion) 7 december 2016 kl. 20.42 (CET)
Jag putsar ingen fasad. Jag håller mig till ämnet. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2016 kl. 20.50 (CET)
Vi har länge strävat efter att standardisera hanteringen av enheterna. Och modellen vi gått in för för Sveriges del, där vi har kunnande och resurser, är att ha olika artiklar om de olika begreppen. Jag ser det som osannolikt att Sveriges geografi och administrativa indelning skulle vara så unik att motsvarande modell inte kunde vara lämplig i många andra länder. I de fall ort och kommun sammanfaller kan de förstås hanteras ihop, men jag tror att man i de allra flesta fall bör behålla minst en omdirigering med kategorier och iw. --LPfi (diskussion) 8 december 2016 kl. 08.53 (CET)
Ja, det finns sannolikt (åtminstone i EU) användbar statistik för icke-administrativa orter. MEN Lsjbot har inte visat att de orter den skapat artiklar om tillhör denna kategori. Istället är misstänkt många av dessa artiklar bara byggda på ett namn på en karta. Dessa namn på kartan kan lika gärna tillhöra den administrativa enheten. -- Innocent bystander (diskussion) 8 december 2016 kl. 09.19 (CET)
Jag delar helt LPfis uppfattning att vi bör hantera de flesta länder som Sverige. Här har vi flera artiklar för samma område (socken, landskommun, församling), så varför kan vi inte ha det för "utlandet" också? Tostarpadius (diskussion) 8 december 2016 kl. 09.38 (CET)
Ja, men det är upp till bevis att de där orterna/platserna öht existerar. Då först kan vi ha artiklar om dem. GeoNames är inte en tillräckligt tillförlitlig källa till det. -- Innocent bystander (diskussion) 8 december 2016 kl. 10.23 (CET)
I varje fall för Europa finns det ingen anledning att betvivla detta. Om det finns undantag bör det hanteras i varje enskilt fall. Lsjbot har utfört ett storverk och det skall vi inte förfuska. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2016 kl. 10.26 (CET)
Jag har hittat sådana buggar i GeoNames i alla världsdelar! Isynnerhet i Sverige är det lätt för mig att hitta sådana felaktigheter, då jag känner trakten bäst här! I praktiken ser det bara ut som vi har resurser att kolla och åtgärda upp saken i ett fåtal länder, kanske tom bara i Finland. -- Innocent bystander (diskussion) 8 december 2016 kl. 10.32 (CET)
Ja, kunde vi få till det i Finland vore det bra. Som det är nu är det oftast bara en (oftast bra) kommunartikel (med koordinater för huvudorten) och sällan någon separat ortsartikel. Taxelson (diskussion) 8 december 2016 kl. 10.58 (CET)
Räcker det inte att Ni skrämt boten på flykten? Skall allt den åstadkommit rivas ned? Jag utgår ifrån att den har rätt tills motsatsen är bevisad. Det ser jag som mest konstruktivt. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2016 kl. 11.41 (CET)
RE: "den har rätt tills motsatsen är bevisad". Är det så du betraktar den här typen av "information" också? Det finns goda och det finns sämre data bland Lsjbots alster, och ortsartiklarna tillhör det som bygger på en mycket svag grund. -- Innocent bystander (diskussion) 8 december 2016 kl. 11.58 (CET)
Även om jag finner Ib:s jämförelse onödig, så är kvalitetsgranskning av Lsjbot/Geonames alster mycket nödvändiga, och tveksamma artikelkategorier behöver kunna rensas radikalt, när det är visat att den innehåller en stor andel missvisande artiklar, också om då en del korrekta kan åka med. Vi måste värna tillförlitligheten. Det behövs ganska många korrekta artiklar för att väga upp skadan av en felaktig. Taxelson (diskussion) 8 december 2016 kl. 12.08 (CET)
Lsj och Lsjbot gjorde ett bra jobb. Problemet var att Geonames användes. Det är en användarredigerad "källa". Sådana godkänns aldrig annars på svwp (andra Wikipedia-projekt, bloggar etc.) - vilket jag tycker är bra. Men helt plötsligt släpptes det in data med bitvis bra kvalitet men till största delen låg till mycket låg kvalitet. Jag är för bot, men mot okritisk användning av Geonames.

I många länder är kommun och ort samma sak (så inte i Norden och Nederländerna). Där behövs en rensning (se mitt exempel i första inlägget). Vi måste land för land gå igenom Lsjbot-artiklarna, tillse att alla artiklar på kommunnivå och högre är av god kvalitet, behålla de ortsartiklar som tillför något extra utöver motsvarande kommunartikel (har inte hittat nån sån än - men det finns säkert, i synnerhet för större städer). Övriga artiklar kan raderas - de tillför inte projektet eller dess läsare något. Kitayama (diskussion) 8 december 2016 kl. 12.48 (CET)

Givetvis kräver artiklarna efterarbete. Det kan dock göras i lugn och ro. Jag vill än en gång framhålla att jag anser det vara angeläget att kommuner och orter har skilda artiklar även när de sammanfaller. Att jämföra botens produktion med rena vandaliseringar är en skrämmande debatteknik. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2016 kl. 13.38 (CET)
Jag har alltid varit en anhängare av att särskilja administrativa enheter, alltså kommuner, från fysiska orter. Med den kommunstruktur som finns i Sverige och några länder till är det ganska självklart. Men trots detta är det inte konsekvent genomfört. Jag höll på med det när det gäller Norge för några år sedan. I ett land som Frankrike med över 30000 kommuner, varav de flesta bara omfattar en enda ort (och vissa inte ens det, där finns det faktiskt kommuner helt utan bebyggelse och befolkning) känns det dock inte helt klockrent. --Andhanq (diskussion) 8 december 2016 kl. 22.32 (CET)

KB digitaliserar böcker till halva priset[redigera | redigera wikitext]

En påminnelse om att Kungliga biblioteket återigen har julkampanj för tjänsten "eBooks on demand". Fram till den 18 december kostar det 1,50 per skannad sida och 50 kronor i startavgift att beställa digitalisering av böcker tryckta innan år 1920. En bok på 200 sidor kostar alltså 350 kronor (ordinarie pris är 700 kronor). När boken digitaliserats läggs den så småningom upp på webben och blir tillgänglig för alla.

http://www.mynewsdesk.com/se/kungliga_biblioteket/pressreleases/julkampanj-paa-kb-bestaell-en-digitaliserad-bok-till-halva-priset-1680501

Det vore kul att veta om någon gjort en beställning eller om det finns förslag på angelägna böcker som skulle kunna användas som källor här på Wikipedia. Kanske finns det någon som känner för att ge en julklapp till gemenskapen? Väsk 6 december 2016 kl. 20.03 (CET)

Passar på att påminna om att om ni behöver digitaliserade böcker från KB så kan Wikimedia Sverige stå för hela notan. Ainali diskussionbidrag 6 december 2016 kl. 21.04 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar //Vätte (diskussion) 7 december 2016 kl. 00.29 (CET)

Olika sökmöjligheter på Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Vore det inte bra med en hjälpsida för hur man kan göra mer avancerade sökningar på Wikipedia? Exempelvis om man vill samköra kategorier, som att få fram alla musiker som är födda ett visst år etc. --AHA (diskussion) 7 december 2016 kl. 13.25 (CET)

Det vore utmärkt. Då kanske vi kan få ha vårt finmaskiga kategorisystem även i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2016 kl. 13.34 (CET)
Fungerar den här sidan? Annars går den att utöka.//Hannibal (diskussion) 7 december 2016 kl. 14.17 (CET)
Det var ungefär precis det jag efterfrågade - men det vore utmärkt om den sidan kunde finnas inlänkad här, för jag tror inte att den sidan hittas av speciellt många. Dock ser jag ingen information om hur man samkör sökningar av flera kategorier, exempelvis. --AHA (diskussion) 7 december 2016 kl. 15.00 (CET)
@AHA: För att hitta artiklar som finns i flera olika kategoriträd kan man använda PetScan. Här är ett exempel (klicka på Do it!) som resulterar i en alfabetiskt sorterad lista på 262 artiklar som finns dels i kategoriträdet Kategori:Musiker (inklusive fem nivåer ner) och dels i kategorin Kategori:Födda 1975. --Larske (diskussion) 7 december 2016 kl. 15.47 (CET)
Det blir ju fort ganska komplicerat när man vill ha många valmöjligheter. Frågeverktyget för Wikidata är ett som verkligen kan göra avancerade sökningar (titta under knappen Examples för att bli inspirerad), men nackdelen är att det blir svårt att bygga ett bra gränssnitt om det ska gå att göra vilkens sorts fråga som helst, så det blir lite krångligare. Men med hjälp av exemplen kan man ofta skapa sina egna frågor. Här är till exempel alla sorters musiker födda 1921 med artikel på svenska men inte engelska (tryck Run för att se svaret). Ainali diskussionbidrag 7 december 2016 kl. 20.22 (CET)
@AHA: Att samköra kategorier i vanliga sökrutan finns på sidan som Hannibal länkade, sist under rubriken Att begränsa sökresultat. Ainali diskussionbidrag 7 december 2016 kl. 20.25 (CET)
En annan sak än sökmotorn är att ordbehandlaren är starkt begränsat för projektets del och för dess användare. Det funkar inte optimalt och jag måste göra onödigt arbete när ordbehandlaren hade kunnat gjort det åt mig. --Vannucci (diskussion) 7 december 2016 kl. 20.49 (CET)
Tack för era svar! Petscan var ett bra förslag. Vore det inte bra om det fanns en länk till WP:SökningSpecialsöksidan? Eller är det en omöjlighet? --AHA (diskussion) 8 december 2016 kl. 00.08 (CET)
För mig finns det en länk där, under Hjälp-länken till höger. Är det annorlunda för dig?//Hannibal (diskussion) 8 december 2016 kl. 00.12 (CET)
Håhåjaja - nu ser jag ju att där sitter en hjälp-länk. Ibland har jag verkligen inte ögonen med mig. Tack @Hannibal: --AHA (diskussion) 8 december 2016 kl. 09.23 (CET)
I exemplet som Ainali gav ovan med musiker födda 1921 förekommer inga dubbletter, men om man ändrar 1921 till 1991 i dyker det upp några dubbletter. Om man vill undvika dubbletter på grund av att någon person ha flera sysselsättningar (som är undergrupper till musiker), kan man lägga till ordet DISTINCT omedelbart efter ordet SELECT. Jämför utan DISTINCT som ger 14 träffar varav Greta Koçi (singer-songwriter och sångare) och Elin Pöllänen (musiker och sångare) förekommer två gånger var och med DISTINCT som ger 12 träffar utan dubbletter för dessa två musiker. Notera att båda dessa musikers sysselsättning emrå är felaktiga angivna i Wikidata. Eftersom sångare är en undergrupp till musiker och singer-songwriter är en undergrupp till sångare bör det korrekta vara att ange sångare som sysselsättning för Elin Pöllänen och singer-songwriter som sysselsättning för Greta Koçi. Men eftersom det kan finnas andra musiker som är såväl vokalist som instrumentalist och där båda sysselsättningar behöver anges är DISTINCT bra att använda om man bara vill ha varje objekt listat en gång. --Larske (diskussion) 8 december 2016 kl. 01.36 (CET)

Benämning på administrativa enheter i Japan[redigera | redigera wikitext]

Jag har just skapat den sista artikeln om en japansk stad. Det finns 791 städer i Japan och jag har ägnat hösten åt att antingen uppdatera befintliga artiklar eller skapa enkla artiklar om dessa. Nu återstår 927 kommuner. Här behöver jag råd. I Japan delas de administrativa enheterna på nivå 2 (under prefektur "län") in i tre klasser: "shi", "machi" och "mura". Dessa brukar översättas till engelska med "city", "town" och "village". För "shi"/"city" har jag, liksom alla andra som skrivit artiklar om dessa, valt översättningen stad på svenska. Det är enligt POMMF. Men vad ska jag kalla de två andra grupperna? Hittills har jag använt samlingsbegreppet "kommun", vilket är korrekt, men då blir det ingen särskiljning på de två klasserna som existerar i Japan. Behövs det? Vad ska då den svenska översättningen vara? "machi/"town" (744 stycken) skulle väl i så fall kunna översättas med "köping"; jag ser att så är gjort för en typ av administrativa enhet i Kina. Förstår yngre läsare begreppet "köping"? Om vi väljer att översätta "machi"/"town" med "köping", vad ska då "mura"/"village" (183 stycken) bli? Ordagrant betyder "mura" "by", men by för mig är en samling hus, inte en administrativ enhet. Skulle begreppet "bykommun" kunna användas? Vilken väg ska vi gå? 1) "Kommun" 2) "Köping" och "Bykommun" 3) något annat alternativ. Vill gärna ha detta förankrat innan jag börjar skapa alla dessa artiklar... Kitayama (diskussion) 7 december 2016 kl. 20.21 (CET)

För Sverige har vi för de kommuntyper som fanns före 1971 använt stad(skommun), köping(skommun) och landskommun, fast de i verkligheten bara hette stad, köping och kommun, dvs begreppet stadskommun etc vi använder har aldrig funnits. Du har ju redan spikat stad istf stadskommun, vilket verkar OK. För byvarainten tycker jag landskommun kan vara ett alternativ, bykommun, tycker jag leder tanken fel. Jag lutar sedan åt att köping kan användas för det mellersta alternativet, då återanvänder vi ett begrepp vi använt i andra sammanhang. Yger (diskussion) 7 december 2016 kl. 20.34 (CET)
I USA har jag föredragit att skriva "stad (city)" och "stad (town)". Det finns delar av USA där "village" också är en kommunal administrativ enhet. De vet jag inte om vi har skapat så många artiklar om. -- Innocent bystander (diskussion) 8 december 2016 kl. 09.23 (CET)
Jag tror inte på "köping", klingar inte riktigt rent. Vad har andra språkversioner för översättningar av machi och mura? T.ex. tyska, de verkar kalla mura för "landskommun". Då kunde vi köra med stad > kommun > landskommun. Marfuas (diskussion) 8 december 2016 kl. 14.16 (CET)
Jag stöder däremot användningen av "köping". Att låta en kommuntyp kallas "kommun" är mindre lämpligt. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2016 kl. 14.33 (CET)
Mja, "köping" brukar översättas "market town". Småstad tror jag inte heller är särskilt lyckat. Exakt vad är det som skiljer de olika typerna? -- Innocent bystander (diskussion) 8 december 2016 kl. 14.48 (CET)
Till japanska? Tostarpadius (diskussion) 8 december 2016 kl. 15.14 (CET)
Frågan är inte retorisk. Det jag vill understryka är att det är japansk och inte engelskspråkig terminologi vi översätter i detta sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2016 kl. 17.24 (CET)
Jag är inte bekant med japanska, nej! "Köping" är ett väldigt specifikt ord som jag tycker vi bara bör översätta till när det tveklöst är det bästa valet. "machi" översätts till engelska med "town" (inte "market town"), vilket jag brukar översätta med "stad" (och förtydligar med "town" inom parantes). I USA (det kan vara annorlunda annorstädes och undantag finns) brukar en "town" sakna borgmästare, utan leds istället av ett råd. Storleken kan avgöra vilken "form" en amerikansk kommun har, men det finns många små citys och många stora towns. Om Kitayama kunde beskriva vad som särskiljer de olika typerna, så kan det vara till hjälp.
Jag hittade dokumentet http://www.jlgc.org.uk/en/pdfs/LocalGovernmentInJapan2010.pdf. Där sägs bl a "Comparing towns with villages, towns have a more urban appearance and more people engaged in urban-type work such as commerce and industry. However, there is no difference in the duties handled by their governing bodies". Det gör att det bör vara OK att "bunta ihop" dessa två typer i artiklar. Mitt förslag efter att ha läst kommentarerna ovan (TACK!) är: a) Använd begreppet landskommun för såväl machi som mura (inte kommun som jag tidigare gjort). b) Vid behov, t ex i artikel om en viss kommun, specificera vilken typ av landskommun det är med landskommun (köping) eller landskommun (by) beroende på typ. Då finns det också en länk till såväl de engelska som japanska begreppen för dessa båda kommuntyper. Kitayama (diskussion) 8 december 2016 kl. 18.24 (CET)
Låter klokt och bra.Yger (diskussion) 8 december 2016 kl. 18.34 (CET)
Jag protesterar inte, men hade föredragit "köping". Tostarpadius (diskussion) 8 december 2016 kl. 19.10 (CET)
Knepigt med att översätta utländska administrativa enheter. Trots att jag upplevde en tid, då vi även i Sverige laborerade med olika namn för enheter på samma nivå (stad, köping, landskommun) så tycker jag att "köping" känns väldigt antikt. Speciellt ogillar jag när man använder ordet "kommun" som någon slags "restpost". Kommun är en gemensam benämning på alla enheter på den nivån, även om många länder av olika historiska skäl väljer att använda flera olika termer. För de flesta svenskar betyder "stad" i dag en större tätort och inte en administrativ enhet. --Andhanq (diskussion) 8 december 2016 kl. 19.30 (CET)
Är det verkligen så illa att svenska folket är så historielöst? Det är ju inte ens ett halvsekel sedan vi hade stadskommuner. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2016 kl. 20.13 (CET)
Ja, det tror jag. Hade det inte varit för att Stockholm, Göteborg, Malmö och några till "envisas" med att att använda ordet "stad" om sin administration så hade det nog varit rätt bortglömt. Vi kan ju jämföra med "köping", som ingen kommun kallar sig för. Många har nog hört ordet, men har rätt svaga begrepp om vad det stod för. Många tänker sig nog mest en idyllisk småstad av något slag. Men att kommuner som Sollentuna och Täby haft en sådan benämning är nog ganska bortglömt, utom för vissa äldre och oss nördar. Nu handlar det specifikt om Japan just här. ;en det skulle nog vara rätt bra att få någon slags konsensus om hur man "översätter" sådana här begrepp över huvud taget.--Andhanq (diskussion) 8 december 2016 kl. 20.39 (CET)

Vore inte det lämpligaste att använda de japanska namnen? Enligt Nordisk familjebok var Japan indelat i följande nivåer:[7]

  • Fu – residensområde
  • Ken – län
  • Do – sammanivå som ken
  • Shi – större stad
  • Gun eller kori – kretsar
  • Cho – stad
  • Son – landskommun

Då transkriberingen verkar vara den samma i Ugglan som i vår artikel talar det för att de är accepterade i svenskan. Edaen (diskussion) 8 december 2016 kl. 20.57 (CET)

> Mitt förslag... begreppet landskommun för såväl machi som mura.
Varför "tappa bort" den japanska beteckningen? För den som bara söker översiktlig information duger säkert "stad" och "kommun", utan större träffsäkerhet. För den som är mer intreseerad, krävs nog den japanska beteckningen (eller den japanska officiella beteckningen på engelska) för att kunna gå vidare i andra dokument. Edaen föreslår klokt att behålla de accepterade japanska termerna. När man beskriver långtbortistan fungerar inte alltid svenska begrepp helt klockrent.--Janwikifoto (diskussion) 8 december 2016 kl. 23.20 (CET)
Den japanska termen framgår givetvis av artiklarna. Ett namn ska ju finnas på originalspråk. T ex staden Hiroshima (japanska: 広島市?, Hiroshima-shi) eller landskommunen (byn) Himeshima (japanska: 姫島村?, Himeshima-mura). Kitayama (diskussion) 8 december 2016 kl. 23.32 (CET)

Wiki Loves Earth 2017[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Sverige har börjat planera för en svensk medverkan i Wiki Loves Earth 2017. Det har varit en populär tävling i flera länder med mycket värdefullt bildmaterial uppladdat. Som en del av förberedelserna har vi börjat titta på listor över naturreservat, Natura 2000-områden och nationalparker. På planeringssidan finns några frågor som vi funderar över och har som ingångsvärden, och input och deltagande i diskussion och planering är välkommen.
/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 december 2016 kl. 12.16 (CET)

Themeology Productions & Publishing raderat[redigera | redigera wikitext]

Jag vet inte om det här är rätt forum, jag valde mellan detta och WP:KAW, och fastnade för Bybrunnen eftersom jag inbillar mig att den är lättast att hitta.

Alltnog: Jag skrev en galen raderingskommentar, och skulle vilja stämma i bäcken hellre än i ån, om någon skulle bli förvånad/upprörd över uppgifterna.

Artikeln jag raderade var Themeology Productions & Publishing, en presentation av ett litet, nystartat musikföretag, och raderingskommentaren löd: ‎Reklam: Nystartat musikföretag utan anställda och en omsättning < 2kSEK, något som naturligtvis var alldeles uppåt väggarna. Nog för att företaget var litet, men inte litet: Rätta värdet på omsättningen är < 200 kSEK, d.v.s. mindre än 200 000 svenska kronor. Uppgifterna har hämtats från allabolag.se:s företagsinformation. / TernariusD 8 december 2016 kl. 16.15 (CET)

Kunde kanske skrivas på den raderade artikelns disk? Taxelson (diskussion) 8 december 2016 kl. 16.47 (CET)
Det är en möjlighet. Nu har jag iofs skrivit ett inlägg på uppläggarens användardiskussion, där jag nämner de korrekta uppgifterna. (Det jag var mest rädd för var att uppläggaren skulle se raderingskommentaren och tycka att jag raderade artikeln med hjälp av falska påståenden). / TernariusD 8 december 2016 kl. 16.52 (CET)