Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Det här är en sida för diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. För mer information om vårt samarbete, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. For permissions to execute bots on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan.

Många diskussioner passar bättre på specifika diskussionssidor. Vid flytt av diskussioner härifrån till sådana, lämna gärna kvar en hänvisning här. Passar din förfrågan bättre någon annanstans? Se nedan:

"Hittills" och "Numera"[redigera | redigera wikitext]

Dessa ord, "Hittills" och ""Numera", förekommer väldigt flitigt i artiklar. Relativt sett är det ett fåtal av dessa ords förekomst där dessa artiklar får en reaktion på uttrycken. Jag har bara en önskan om att alla duktiga och observanta wikipediaredigerare kan och vill omformulera och/eller uppdatera förhållanden där dessa vaga ord må finnas. --Christian47 (diskussion) 29 januari 2017 kl. 07.26 (CET)

Jag smålog när jag läste det andra ordet i din egen användarpresentation.  ;-) Mvh --Bairuilong (diskussion) 29 januari 2017 kl. 08.08 (CET)
Jag anser att det helt beror på sammanhanget om orden är olämpliga/olyckliga. Handlar det om levande personer som verksamma artister eller idrottare blir det snabbt inaktuella och bör därför undvikas. Handlar det om fenomen med långa tidsperspektiv inblandade eller rent historiska företeelser är det annorlunda. Visst kan en precisering vara önskvärd även i dessa fall, men problemet är betydligt mindre. Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 08.14 (CET)
Gjorde en snabb sökning på de båda orden. I många fall kan de bara tas bort, de är helt enkelt onödiga. I några fall kan de tas bort efter några mindre språkliga ändringar. Thoasp (diskussion) 29 januari 2017 kl. 08.59 (CET)
nÄR JAG NU Uppdaterar artiklar om tät- och småorter så hittar jag liknande problem. Uppgifter som "År 2010 hade småorten X invånare" är kanske bättre att låta vara i infoboxen? -- Innocent bystander (diskussion) 29 januari 2017 kl. 09.14 (CET)
Som sagt, jag tycker att det beror på sammanhanget. Att skriva att X "var 1991 och ännu 2005..." i stället för numera känns bara onödigt. Är uppgifterna inaktuella är det ju lämpligt att uppdatera, i övrigt framgår ju av källan vad som avses. Har man en källa för exakt från vilket år X avses är det givetvis bättre att ange det.FBQ (diskussion) 29 januari 2017 kl. 10.01 (CET)
När jag "orkar" så försöker jag åtgärda alla skrivningar med "nu" etc. Det enklaste är att bara lägga in ett årtal efter, "hittills (2017)", "numera, 2017,".Yger (diskussion) 29 januari 2017 kl. 10.04 (CET)
Skall vi då även kvalificera uttryck som "modern forskning" med årtal? Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 19.28 (CET)

Det går att ersätta sådana ord med årtal (när det finns tillgängligt). Går det inte att fastställa ett exakt årtal kan man skriva "(läst 2016)" eller ett decennium (1980-talet), "åtminstone sedan 1990-talet" eller liknande. Glöm inte att man kan gå in i historiken och se vem som skrev det och när. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 januari 2017 kl. 19.45 (CET)

Ja, men när det gäller exempelvis aktuellt forskningsläge har jag svårt att se det som nödvändigt i en encyklopedisk artikel. Vi skriver inte akademiska uppsatser. Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 23.35 (CET)
På sikt hade det nog varit önskvärt att belägga påståenden om "nutida forskning", "modern" och så vidare med en referens.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 8 februari 2017 kl. 15.38 (CET)
Forskning bör källbeläggas enligt källkraven. Man kan även påvisa tid i texten (även för pågående forskning). Ord som modernt, gammalt etc. lär kunna uppfattas olika beroende på läsare och ämne. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 12 februari 2017 kl. 16.01 (CET)
Självklart skall allt källbeläggas. Ibland blir dock en datering i brödtexten direkt löjeväckande. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.25 (CET)

Nutida respektive historisk fornnordisk religion[redigera | redigera wikitext]

Under policyn Neutral synvinkel finns avsnittet angående otillbörlig vikt. Min uppfattning är att det finns goda skäl att, i artiklar om fornnordisk religion, försöka sörja för att otillbörlig vikt inte läggs vid ämnesaspekter som har att göra med med nutida utövning av fornnordisk religion.

Det gäller artiklar som Blot, Disablot, Vårblot, Midsommarblot, Alvablot, Gimle (organisation), Samfälligheten för Nordisk Sed (ett samfund som enligt artikeln har ett 50-tal medlemmar), Midvinterblot.

Det historiska blotandet angick hela samhället, eller hela delar av samhället, medan den nutida utövningen angår långt färre religionsutövare, kanske ett hundratal. Trots detta tillmäts den nutida utövningen vikt i artiklarna. Ett annat problem är att avsnitten sällan är belagda med källor eller är belagda med webbkällor som inte fungerar. I artikeln Alvablot läggs webbplatsen Norrönt lexikon till grund för beskrivningar av nutida utövning. Webbplatsens användbarhet diskuterades Diskussion:Alvablot för tio år sedan. Idag finns inte webbplatsen längre och därmed går det inte att bedöma om påståendena i artikeltexten är rimliga. Verifierbarheten har gått förlorad.Sånt händer hela tiden, men jag ser det som en konsekvens av att skribenter belägger med närstående källor i stället för att t.ex. läsa innantill i en bok. Bildmaterialet som ska skildra den nutida utövningen bidrar verkar förövrigt visa hur marginell den nutida religionsutövningen är. /Sniper Zeta (diskussion) 29 januari 2017 kl. 18.33 (CET)

Jag instämmer helt. Det räcker att nutida asatro behandlas i en egen artikel. Eftersom det inte finns någon påvisbar kontinuitet saknas anledning att nämna de moderna bruken i artiklarna om den fornnordiska religionen. Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 19.26 (CET)
Jag har främst reagerat på att väldigt tveksamma teorier som knappast har något större stöd bland dagens arkeologer framförs i artiklarna. Men som det finns andra aktiva wikipedianer med mer specialkunskap inom området hoppades jag att någon av dem skulle ta sig an artiklarna.FBQ (diskussion) 29 januari 2017 kl. 19.57 (CET)
Ska vi vänta på att arkeologer ska ge detaljerade redogörelser för dylikt, får vi nog vänta. Det som grävs upp ur jorden brukar inte ge mycket svar om innehållet i en mytologi. De bästa källorna här är nog de som är nedskrivna eller avbildade på ett eller annat sätt. -- Innocent bystander (diskussion) 30 januari 2017 kl. 07.21 (CET)
Även om de nedtecknade källorna är från den kristna tiden eller skrivna av samtida kyrkomän ligger de dock närmare än nutida spekulationer, det är sant. Dock bör vetenskapliga hypoteser behandlas med större respekt än sådana som framförts av anhängare av forn sed i nutiden. De senares tendens är oftast betydligt mer problematisk än den i de gamla urkunderna. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2017 kl. 08.28 (CET)
Ja, men jag tror vetenskapliga hypoteser byggda på skrivet material är innehållsrikare än de arkeologiska här. De senare kan i bästa fall beskriva begravningsseder, men inte väldigt mycket mer. Att kulten vid Nämforsen var en Älgkult, bygger inte på uppgrävt material. Man har nämligen inte hittat mycket rester av älg här. Istället bygger det på avbildningarna vid strandkanten. Jag har sett en del intressant skrivet av arkeologer om vikingatida mytologi, men det bästa bygger ofta på skrivna redogörelser. Vid kristnandet av Norge påbjöds tex förändringar i hur man byggde hus. Att ett hus kunde byggas på ett "okristet" sätt har gett många intressanta hypoteser. Men det är alltså något man kommit fram till genom att studera skrivna texter, inte bara genom utgrävningar. -- Innocent bystander (diskussion) 30 januari 2017 kl. 09.23 (CET)
Jag har inte mycket tid just nu så jag får återkomma senare. Jag tänkte i första på artikeln blot. Vad gäller uppgiften om att templet skall ha renats med eld enligt ett dokument från 1400-talet så handlar det om ett dokument som Olof Verelius hittade väldigt lägligt just som han höll på att strida om huruvida templet legat i Uppsala eller Gamla Uppsala. Texten bedömdes i sin samtid som en förfalskning och är försvunnet sedan 1702. Kjel Kumlien framförde på 1960-talet åsikten att dokumentet var äkta, men den har inget större stöd. Vad gäller vårblot och midsommarblot finns inga sådana dokumenterade i äldre källor så de bör väl rimligen bara handla om den moderna företeelsen. Vad gäller alvablot finns bara en händelse beskriven vilken återges i artikeln, utifrån den går inte att säga att alvablotet skulle vara kopplat till någon viss årstid. Disablotet finns beskrivet i några fler, det i Uppsala verkar vara kopplat till februari men det är tveksamt om det varit något generellt.FBQ (diskussion) 30 januari 2017 kl. 11.24 (CET)
Arkeologer studerar givetvis också texter. Sedan är det ju bra om man gör det källkritslt utifrån vad fynden säger.FBQ (diskussion) 30 januari 2017 kl. 11.27 (CET)

Nog tycker jag att vi bör ha artiklar som skildrar den nutida asatron också, även om den inte direkt är någon religiös verksamhet av central betydelse, men håller med andra här om att det är WP:OVIKT över det fokus det tagit i artiklarna, givet hur perifert det är i dag jämfört med den centrala betydelse de gamla bloten hade. Jag har därför skapat Modernt blot och lyft ut innehållet om det nutida blotandet ur Blot, Disablot, Vårblot, Midsommarblot och Alvablot dit. /Julle (disk.) 30 januari 2017 kl. 13.53 (CET)

Och Midvinterblot. /Julle (disk.) 30 januari 2017 kl. 13.56 (CET)
Utmärkt! Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2017 kl. 18.41 (CET)
Jag ställer mig lite frågande till att bryta ut det nutida och lägga det under ett icke-etablerat begrepp. Vi ska väl inte hitta på vad något kallas utan återspegla vad som står i källor etc? Jag upplever det även som märkligt att inte överhuvudtaget nämna något om nutida bruk i blotsartiklarna (är det för långt i sammanhanget går det ju att bryta ut men fortfarande sammanfatta kort)? Att det bara skulle finnas kring ett femtiotal med trosinriktningen i Sverige stämmer inte - det finns olika samfund. Samfundet Forn Sed Sverige uppgav för ett par år sedan nästan 400 medlemmar för enbart sitt samfund. Det finns även liknande samfund i andra länder. Isländska Ásatrúarfélagið har mer än tretusen medlemmar. Jag tycker dock det är viktigt att skilja forntida blot och nutida blot på något sätt. //Vätte (diskussion) 31 januari 2017 kl. 03.40 (CET)
Blot (nutid) kanske är ett bättre artikelnamn? /Julle (disk.) 31 januari 2017 kl. 04.00 (CET)
"Forn sed" är helt och hållet en "Camel" som andra skribenter redan framhållet. Det är ett kristet begrepp, som bara finns nämnt i några få källor från medeltiden eller 1200 talet, och vad det gäller den lilla sekt som det här är tal om, så är deras principer för medlemsredovisning ganska så unika. Exempelvis så har jag själv från deras medlemsaansvarige Bastiaan von Beuningen fått höra att de registrerar medlemmar från tidigt 1990-tal som fortfarande aktiva, vilket förklarar deras påstådda antal om 400 - i själva verket är de inte fler än ett hundratal, och vad de säger saknar ALLT allmänt intresse. De som varit med här ett tag VET att det funnits två eller till och med TRE olika sidor från det här mystiska samfundet, en med rubriken forn sed (med mellanslag) och en fornsed och så en tredje .- till sist fick sajtadm TA BORT alltihop som visade sig föga vederhäftigt.. men i och för sig, de här knasbollarna kanske inte är de ända - Donald Trump hävdade ju vid sin installation som president nyligen att hans edssvärande var "the biggest in the World" som "alternativa fakta" och katolska kyrkan i Norge lär ha registerat minst 40 000 norrmän för mycket som medlemmar, så who are we to say ? - LellePrinter21
@Julle: Ja, det är bättre! //Vätte (diskussion) 1 februari 2017 kl. 01.13 (CET)
Vätte: Okej, jag har flyttat sidan nu. /Julle (disk.) 2 februari 2017 kl. 15.51 (CET)
Jag ser hellre tydliga underrubriker som skiljer på historia och nutid. Som i forn sed. Antalet artiklar med överlappande innehåll inom detta område är redan stort.
Antal medlemmar borde nämnas i någon av alla dessa artikel - hittar inte det just nu.176.10.249.111 31 januari 2017 kl. 07.05 (CET)
Jag är helt på Julles och Tostarpadius linje att historisk asatro skall hållas åtskild från den moderna. Det är helt ohistoriskt att blanda ihop dem och det gör risken för otydlighet och sammanblandning stor. Jag tänker t.ex. på skolelever som använder Wikipedia som källa, det blir väldigt förvirrande för dem att skilja det ena från det andra. Det finns inget obrutet historiskt samband mellan dessa former av religionsutövning. Modern asatro hänger mer samman med new age än med historisk asatro och är helt och hållet ett modernt påfund. /Ascilto (diskussion) 31 januari 2017 kl. 10.08 (CET)
Saker kan förstås också hållas väl åtskilda i samma artikel. En artikel om aktiviteten bön kan beskriva fenomenet i olika religioner, även om man tänker sig att bönesätten inom de olika religionerna är helt olika saker (meditation t ex är väl en term som kan sägas ha flera olika ganska åtskilda betydelser – kontemplera bibelberättelser, t ex – även om de å andra sidan också kanske samtidigt har gemensamma drag och evt gemensamt ursprung, som samtidigt kan beskrivas i en artikel). Jag hade inte varit emot en god sådan lösning, men jag är heller inte emot nuvarande.
(Strikt talat kan jag också hålla med om att "Modernt blot" liksom inte är en självklar POMMF-term som gör att man tänker "det här omtalade ämnesområdet tarvar en egen artikel" – alltså svagt stöd för ett mer POMMF-träffande/objektivt sett förekommande namn, evt, men mer pragmatiskt sett så är nuvarande också ok, tycker bara lite högst subjektivt att det "låter bra".)
Sedan är informationskvaliteten väl inte rikgit den bästa om de moderna företeelserna, som ibland kanske också är lite överdetaljnivå/marginella företeelser – alltså såpass små fenomen att det är svårt att ge en gott källbelagd och gedigen information om. Få tyngre källor finns allmänt, kan jag tänka mig. Bristen i informationskvalitet gäller kanske tyvärr också de historiska fenomenen (mytologi och liknande allmänt är en rörig djungel av faktauppgifter och ibland faktoider, och typ "det här vet ju alla" eller "sunt förnuft" som källa, vilket återspeglas i de artiklarna). flinga 31 januari 2017 kl. 15.33 (CET)
Det finns nästan alltid källor att ta del av. Eventuellt får man gå på biblioteket, fjärrlåna, på plats eller hemifrån, med hjälp av lånekort söka i de databaser som man eljest inte har tillgång till. Sedan med källorna för handen kan man börja läsa innantill. Sedan återstår att läsa innantill. Det kan vara svårt nog, men kanske blir det bra till slut. / Sniper Zeta (diskussion) 31 januari 2017 kl. 23.41 (CET)
Visst finns det källor, men de samtida skriftliga dokumenten och vittnesbörden är få. På nordisk mark handlar det så gott som uteslutande om runstenar. Nu går vi inte direkt ad fontes utan nöjer oss principiellt med publicerade tolkningar av dessa. Även om vi alltså avstår från att dricka ur de friska källsprången bör vi inte ösa ur usla brunnar. Det vi har att tillgå är i huvudsak nedtecknat av kristna. Den tendensen har vi att beakta. Men i det material som givits ut av dem som försöker anknyta till dessa traditioner i nutiden finns i stort sett ingenting att hämta. Med risk för att låta respektlös gentemot religiösa övertygelser vill jag framhålla, att det att vända sig dit är som att skriva om den närmast följande tiden utifrån det som handlar om nutida medeltidsdagar. Därför bör företeelserna också hållas strikt isär, så att alla missförstånd undviks. Det rör sig om skilda fenomen som går under samma namn. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2017 kl. 08.39 (CET)
Till Sniper Zeta och apropå Tostarpadius inlägg ovan: det jag menade var alltså källor till de nutida fenomenen, som t ex datum då f.d. Sveriges Asatrosamfund höll (modernt) blot år 2008, att moderna asatroende försökt koppla sitt disablot till alla hjärtans dag, och hur "vissa (moderna) asatroende" ser på samfundet Samfälligheten för nordisk sed (med "några hundra medlemmar"). Jag kan alltså gott tänka mig att vissa av de uppgifterna inte är möjliga att verifiera/källbelägga.
Medhåll att vi inte kan använda "moderna hedningars" synsätt som källor för historiska och forna mytologiska fenomen, absolut. Och ja, för sådant finns det källor att tillgå, men det är ändå så att fältet mytologi ofta är dåligt behandlat/beskrivet på Wikipedia – bl a för att jag kan tänka mig att det är ett rätt svårt fält även vetenskapligt, eller för den delen för populärvetenskapen (böcker om vetenskapliga ämnen för en intresserad allmänhet) – där ger även goda källor ofta motstridiga uppgifter om ett och samma fenomen. (Exempel, mer åt folklivsforskningen: vilken eller vilka Knutar är det som har gett namn åt Knutsdagen? Varför anses den som julens slut i Sverige, när det annorstädes är trettondagen som är det (ur minnet)? Vilka ursprung har luciafirandet? Vad var särimner för kreatur egentligen? Ingen av dessa frågor besvaras med klara och/eller entydiga svar av de vetenskapliga källorna, sammantagna.) flinga 1 februari 2017 kl. 13.11 (CET)

Särimner[redigera | redigera wikitext]

Sidospår flyttad till och kan fortsätta på Diskussion:Särimner. --MagnusA 22 februari 2017 kl. 18.49 (CET)

Vidare uppslag till saker att lösa[redigera | redigera wikitext]

Intressanta ämnen! (Jag fann texter på nordisk seds hemsida som ligger närmast några som jag trott att jag läst om termen "forn sed" för många år sedan, och som jag senare inte lyckades återfinna.) Vi ska förstås inte skriva utifrån amatörhypoteser, men om problematisk tendens syftar på någon form av rasism, så tror jag det är en marginell företeelse bland de rörelserna (iaf i Sverige) (och inget vi ska lasta de icke-rasistiska organisationerna för). (En sådan person från något annat land har jag dock stött på.)

  • Nordisk sed verkar typ myntat som kontrast till forn sed, och framförallt höra till Samfälligheten för nordisk sed, som är ett tämligen litet samfund (50-tal ser dock ut att vara en utdaterad historisk uppgift, enl. artikeln). Som en ännu ganska marginell term tänker jag därför att samfällighetstermen "nordisk sed" (även viss annan användning *kan* förekomma) bör infogas i samfällighetens artikel, med hänvisning från det lite besläktade "forn sed" (som är mkt matigare i artikelinnehåll, men som kanske inte heller vore omöjligt att infoga i lämpligt samfund, men jag är mer skeptisk till sådan infogning). (Är detta rätt uppfattat, tror ni?)

Mvh, flinga 31 januari 2017 kl. 15.47 (CET)

Håller med Flinga. Detta ÄR Camel Casing i sin prydno. BÅDA sidorna bör tas bort, eftersom de saknar vetenskapligt värde om ni frågar mig.. "Forn sed" har aldrig varit något vedertaget vetenskapligt begrepp, men det har Asatro eller Fornnordisk religion - det torde nog de flesta sansade människor vara medvetna om, och vad de många "forn sed" sidorna egentligen gör här inne, finns det delade åsikter om.
- lellePrinter21
I artikeln forn sed sägs: I studien "Asatro i tiden" år 2000 konstaterar författaren att flertalet i hans undersökning föredrar att använda begreppen "sed", "forn sed" eller "den gamla seden" framför "asatro. (Med hänvisning till källan Fredrik Skott, Asatro i tiden (2000) sidan 11.) Det motsäger endel av dina bidrag user:lellePrinter21. Men jag har inte tillgång till källan så jag har inte kunnat kontrollera uppgiften. Någon som har tillgång till den? (För övrigt verkar det finnas missförstånd begreppet CamelCase. Forn sed är inte det, medan FornSed skulle vara det.) 176.10.249.111 14 februari 2017 kl. 06.57 (CET)
Jaha,ifall jag har missförstått begreppet "CamelCase." ber jag om ursäkt, men jag trodde det här var något som påminner om otillåten märkesreklam, dvs t ex om någon i en Wikipedia artikel om tobak, hela tiden lägger in bilder på Camel-cigaretter... Denna lilla extrema klick eller sekt av "fornsedare" verkar hela tiden göra väldig reklam för sig själva i vad de skriver här, och använder sidan Samfundet Forn Sed Sverige som ett ganska oblygt försök till "medlemsraggning" för sitt lilla samfund, som samtidigt gjorts mycket större än det är. Exempelvis har de ju inte alls 400 medlemmar i dagsläget eller anno 2016, som de hela tiden försöker hävda med minst sagt dubiösa metoder. Jfr begreppet "Trumped up" i amerikansk engelska.
Angående Fredrik Skotts avhandling, som jag OCKSÅ läst, men heller inte har tillgång till som källa för ögonblicket. Den motsäger INTE ALLS vad jag nu sagt, kära 176.10.249.111. Tvärtom STÄRKER den bara mig i min uppfattning. Fredrik Skott säger själv i inledningen till sin avhandling, att det han gjort är ett antal djupintervjuer (cirka 20 stycken, om jag inte minns fel) med ett litet "kompisgäng" eller ett kotteri, en sekt med personer som alla känner varandra. Och som är just "fornsedare". Men är deras uppgifter verkligen vittnesgilla ? Fredrik Skott säger -- enligt min minnesbild INTE ALLS att detta "sneda urval" eller "partiska sample" (som en verklig statistiker som Hans Rosling skulle ha sagt) skulle vara representativt för landets ALLA Hedningar eller Asatroende, som i dagsläget (men inte år 2000, då avhandlingen skrevs) kan väntas vara ett tusental, kanske så många som tre tusen. Att döma alla dessa individer på grundval av ett litet kompisgäng eller kotteri på 20 personer är mycket, mycket "snett" och inte alls korrekt vetenskap, och sociologiska djupintervjuer har ett begränsat värde som vetenskaplig metod, vilket nog alla yrkesverksamma etnologer, sociologer mfl är medvetna om. Det finns med andra ord INGA BEVIS ALLS för påståendet att "flertalet" skulle föredra begreppet forn sed, när Asatro är det vetenskapligt vedertagna begreppet, som Skott använder i själva titeln till sin avhandling. Skott har ett stycke om källkritik i avhandlingen, där frågeställningar som dessa behandlas, det måste man säga till hans försvar. Vid Göteborgs universitet skall det finnas en forskare, som själv är verksam som styrelsemedlem i "forn sed" och som samtidigt framlagt akademiska uppsatser, där han yttrar sig ytterst fördomsfullt om andra hedniska samfund i Sverige. Varningar lär ha utdelats från institutionens prefekt. Känner du till det, kära 176.10.249.111 ? user:lellePrinter21
Intressanta nyheter! Nordiska Asa-samfundet[1] ska ju ha blivit samfund 2016 men har inte ens någon egen artikel. Artikeln raderades i höstas av Användare:Lars_Törnqvist med hänvisning till klotter. Steg 1 borde vara att återskapa den med ordentliga källor. De hade 500 medlemmar 2016[2], inte flera tusen som du skriver. Steg 2 är att utreda medlemsantalet i de olika samfunden och lägga in det i varje artikel, och kanske även i listan på sidan modern asatro. Jag la till två asatroende registrerade samfund i Lista över trossamfund i Sverige efter antal anhängare. (Avsluta gärna dina inlägg med fyra tildetecken ~~~~. Då läggs datum, tid och användarnamn in automatiskt.)176.10.249.111 17 februari 2017 kl. 12.33 (CET)
Det Lars Törnqvist raderade var rent klotter och hade ingenting att göra med om det borde finnas en artikel eller inte. Jag, som är stark förespråkare av att inte radera artiklar även om de behandlar små eller obskyra ämnen, hade också raderat det rena tramset som fanns om jag hunnit före. --افيراتير (diskussion) 17 februari 2017 kl. 18.00 (CET)
Liten rättelse till 176.10.249.111 : Jag har aldrig någonsin hävdat, att Nordiska Asa Samfundet eller något annat samfund har flera tusen användare. Läs i-n-n-a-n-t-i-l-l i vad jag har skrivit INNAN du alls uttalar dig, tack ! Såhär skrev jag: landets ALLA Hedningar eller Asatroende, som i dagsläget (men inte år 2000, då avhandlingen skrevs) kan väntas vara ett tusental, kanske så många som tre tusen - och det betyder - som nog alla förstår - att s-a-m-t-l-i-g-a av dessa samfund (samt enskilda utövare, som inte är med i något samfund alls) kanske uppgår till något tusental, kanske så många som tre tusen. Ska vi alls diskutera, kära 176.10.249.111 så var god håll dig till FAKTA, och vänligen lägg inte ord i munnen på mig som jag aldrig skrivit, aldrig sagt och aldrig menat.
Men - faktum är nog - Nordiska Asa Samfundet har enligt sig själva ca 600 medlemmar, "fornsed" som räknar sina medlemmar på ett mycket egendomligt sätt, och tar till namn på folk som var medlemmar på 1990-talet för att "blåsa upp" medlemstalen, kan bara få ihop högst 400 ens med denna bisarra metod, som väl knappast förekommer i Sverige föreningsliv eller samfundsliv för övrigt. Instämmer helt i ditt påpekande här om att det är bäst att utreda medlemstalen ordentligt. Och ska Wikipedia vara OPARTISKT - varför då ta in namnet på samfund A, men helt utesluta alla artiklar och omnämnande om det betydligt större Samfund B (räknat i hundratal personer ) ?
- LellePrinter 21, 21 februari 2017 kl 18:59 (CET)
Med camel-casing menade jag, lite slarvigt men som det har använts i Wikipediadiskussioner förr tror jag, att Varje ("större") Ord i en Rubrik Påbörjas med Stor Bokstav. Så gör man på engelska, men inte på svenska. flinga 20 februari 2017 kl. 01.47 (CET)

Mekanismen som låter blockerande admin lämna blockeringsgrund som meddelande[redigera | redigera wikitext]

Helt nyss skulle jag lägga en blockering av ett vandalkonto och kryssade i rutan för att lämna blockeringsanledning som meddelande på användarens diskussionssida.

Min blockering gick inte igenom då en annan admin hade lagt en blockering av samma användare sekunderna innan jag klickade på blockeringsformulerets skicka-knapp, men meddelandet på användardiskussionssiidan lades ändå in.

Borde programkodsnutten som postar diskussionsinlägget modifieras så det triggas först när det konstaterats att blockeringen faktiskt kunde läggas? Underhålls den koden på SVWP eller skulle det behöva göras centralt?

- Tournesol (diskussion) 31 januari 2017 kl. 13.22 (CET)

Scriptet finns lokalt på här så det är @Nirmos: som snickrat ihop det. /Fluff?Fluff! 31 januari 2017 kl. 13.41 (CET)
Tack för felrapport och ping. Som det är skrivet just nu finns ingen enkel lösning. Just nu läggs blockeringen på gammalt vanligt sätt och meddelandet skickas via API:t. Det sker samtidigt och oberoende av varandra. För att lösa problemet skulle även blockeringen behöva ske via API:t, och bara om blockeringen lyckas så ska meddelandet skickas. Med ett sådant skript skulle det inte vara nödvändigt att gå till Special:Blockera öht. Det skulle gå att blockera från SÄ eller bevakningslistan för den som vill stanna kvar på sidan. Jag kan titta på det i morgon. Nirmos (diskussion) 31 januari 2017 kl. 20.59 (CET)
Om det inte vore alltför krångligt att implementera låter det ju hemskt effektivt! - Tournesol (diskussion) 31 januari 2017 kl. 21.04 (CET)

Nu är problemet äntligen löst. Jag har tagit bort MediaWiki:Gadget-blockmessage.js och skapat en ny finess (MediaWiki:Gadget-blockAPI.js) som kan kryssas i här. Den nya finessen kapar de vanliga blockeringslänkarna som programvaran lägger till på SÄ, bevakningslistan, historik etc och öppnar en dialogruta som tillåter blockering via API:t (det vill säga, man stannar kvar på samma sida). Det är bara om blockeringen faktiskt går igenom som meddelandet skickas till användaren. Skriptet använder också pratbubblor i övre högra hörnet för att förmedla huruvida blockering och meddelande lyckas eller misslyckas (samma typ av bubblor som när man sparar en redigering eller lägger till en sida på bevakning). Feedback välkommen. Nirmos (diskussion) 5 februari 2017 kl. 07.38 (CET)

@Nirmos: testade aktivera finessen och blockera Nirmostest men ser skillnad. Mvh Luriflax (diskussion) 8 februari 2017 kl. 16.03 (CET)
Luriflax: Kan du utveckla "men ser skillnad"? Menar du "ser ingen skillnad"? Från vilken sida försökte du blockera? Från användarsidan, diskussionssidan eller bidragssidan? Det fungerar inte. Som det är skrivet just nu fungerar det på länkar inom element med HTML-klassen mw-usertoollinks. mw-usertoollinks och länken till användarsidan måste också ligga i samma li-element. Det betyder att det fungerar på bland annat:
Nirmos (diskussion) 8 februari 2017 kl. 22.52 (CET)
Nirmos: som du gissade hade jag glömt ingen, dvs ser ingen skillnad. Jag testade blockera via Special:Diff => Special:Blockera. Mvh Luriflax (diskussion) 9 februari 2017 kl. 08.08 (CET)
Luriflax: Fast du bör få upp en dialogruta om du trycker på "Blockera" i en diff, t.ex. Special:Diff/38824336. Vilken webbläsare använder du? Nirmos (diskussion) 9 februari 2017 kl. 08.59 (CET)
Nirmos när det inte funkade satt jag på jobbet med explorer, i Firefox dök den upp. Dock fanns inte användarnamnet förifyllt vilket skapade lite merjobb. Mvh Luriflax (diskussion) 13 februari 2017 kl. 09.32 (CET)
Luriflax: Jag har nu gjort en rad ändringar:
  • Inmatningsfältet för anledning är nu fokuserat när dialogrutan öppnas
  • Användarnamnet är nu ifyllt även i diffar
  • Det går nu att trycka på enter vilket gör samma sak som att trycka på blockeringsknappen
Stöd för gamla webbläsare kommer det troligtvis inte att bli. Det finns två olika problem. Dels är det nya JavaScript-metoder som definieras i EcmaScript 6. Det skulle vara enkelt att "nedgradera" eller vad man ska kalla det. Det som är ett större problem är det som är på HTML-nivå. Skriptet använder datalist-element för förvalsalternativen till varaktighet och anledning. Det finns inte i gamla webbläsare, eller till och med i nuvarande version av Safari. Jag tror inte att det finns något enkelt sätt att återskapa den funktionaliteten på. Nirmos (diskussion) 13 februari 2017 kl. 18.01 (CET)

Begäran för byte av namn på Wikipedia:Wikipediafrågor![redigera | redigera wikitext]

Jag tycker det är på tiden att Wikipedia:Wikipediafrågor byter namn till typ Wikipedia:Tekniska frågor eftersom det finns bidragsgivare likt den senaste som skapade Wikipedia:Wikipediafrågor#Ev. Bidrag som tror att Wikipediafrågor är som Bybrunnen medan den är som sagt för frågor om den tekniska aspekten av Wikipedia. DIEXEL (diskussion) 8 februari 2017 kl. 11.01 (CET)

Behöver vi verkligen begränsa Wikipedia:Wikipediafrågor så kraftigt att den bara ska handla om tekniska frågor? Boⅰⅵᴇ (🖉) 8 februari 2017 kl. 11.20 (CET)
Boivie: Det är väl exakt vad den är eller har blivit? DIEXEL (diskussion) 8 februari 2017 kl. 11.30 (CET)
Varför stänga ute "icke-tekniska" wikipediafrågor? --MagnusA 8 februari 2017 kl. 14.49 (CET)
Jag tycker att frågan om bidrag passar bra in på vad som sägs i sidans ingress: "Här kan du ställa frågor om hur Wikipedia fungerar". Skillnaden mellan Bybrunnen och Wikipediafrågor ser jag som att Bybrunnen är till för att diskutera frågor som rör Wikipedia, medan Wikipediafrågor är en plats där man förväntar sig att få ganska entydiga svar. Naturligtvis överlappar funktionerna delvis varandra. /NH 8 februari 2017 kl. 14.53 (CET)
Det som bekymrar mig mer är att WP:AEF, som kanske främst är avsedd för rena nybörjare, ofta kommit att användas istället för WP:WF. -- Innocent bystander (diskussion) 8 februari 2017 kl. 15.28 (CET)
Ja, ett namnbyte verkar olyckligt. Likt flera andra vill jag inte begränsa sidan till det tekniska. Vad frågan om bidrag har på Bybrunnen att göra förstår jag för övrigt inte alls. Detta är väl en plats för samtal? Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2017 kl. 16.05 (CET)
Att folk ställer frågor på fel ställen är knappast något nytt. Det är bara att flytta dem till rätt ställe. Däremot har Wikipedia:Wikipediafrågor varit ganska förskonad från felpostningar. Det verkar vara betydligt vanligare att frågor flyttas dit från Bybrunnen än tvärtom om. /ℇsquilo 8 februari 2017 kl. 16.29 (CET)
Jag förstår inte heller varför vi måste begränsa Wikipedia:Wikipediafrågor för icke-tekniska frågor även om det råkat bli/alltid varit många tekniska frågor där. Men då räknar inte jag heller frågan under rubriken "Ev. bidrag" som en teknisk fråga. Om vi inför många olika platser med strikta avgränsningar att kommunicera med gemenskapen så inför vi bara större risk för användare att skriva på fel plats. Det är inte så himla viktigt vad för fråga som ställs var, det viktiga är att frågan överhuvudtaget ställs och besvaras.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2017 kl. 18.04 (CET)
Jag håller med LittleGun. Wikipediafrågor bör kunna hantera såväl tekniska frågor, som andra frågor kring hur Wikipedia fungerar. Syftet med den sidan är att ge svar på direkta frågor och inte att diskutera så mycket, som sker på Bybrunnen.--Historiker (diskussion) 8 februari 2017 kl. 21.05 (CET)

"Databasen kunde inte bearbeta redigeringen på grund av ett bortfall av sessionsdata"[redigera | redigera wikitext]

Vi har ett ganska vanligt förekommande problem just nu med att folk som använder Firefox inte kan spara sina redigeringar på grund av en Firefoxbugg som inte tycker om att det finns kakor sparade per wiki. Det arbetas på att fixa det, men i väntan på detta kan det vara bra att känna till en lösning (från phab:T151770):

This is Firefox bug #1319403 (cookie limits seem to be applied to the second-level domain). Workaround: set network.cookie.maxPerHost as an integer much higher in Firefox's about:config menu.
To create, from about:config, right click, select New and choose integer, then enter the name network.cookie.maxPerHost, then enter a value and save. (Thought bubble: estimate 5+ cookies per wiki)

För att komma till about:config skriver man bara "about:config" i adressfältet. "Enter a value" beskriver alltså antalet kakor ni behöver ha utrymme för. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 23.46 (CET)

Alternativt använd en annan webbläsare än Firefox just nu. /Julle (disk.), via Firefox, 8 februari 2017 kl. 23.48 (CET)
Förtydligande efter fråga ställd annorstädes: Detta är alltså bara relevant om du råkar ut för problemet. Om du inte råkar ut för problemet har du ingenting att oroa dig för. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 15.40 (CET)

Mall för att skapa (?) karta med svenska län[redigera | redigera wikitext]

Om man skulle vilja illustrera med en karta över Sverige och märka ut några län med olika färger eller rastreringar, finns det möjligen någon magisk genväg eller måste man skapa kartorna som filer i något separat program?

(I det fall jag har i tankarna bör Kristianstads län kunna skiljas från Malmöhus län.)
/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 februari 2017 kl. 09.45 (CET)

Det finns många färdiga kartor på Commons, till exempel i commons:category:SVG maps of Sweden.
Där finns bland annat de här
Kristianstads län (1996) Malmöhus län (1996) Skåne län (1997)

SverigesLän1996Kristianstad.svg

SverigesLän1996Malmöhus.svg

SverigesLän2007Skåne.svg

Dessa kartor är i formatet SVG och kan redigeras med till exempel programmet Inkscape.
--Larske (diskussion) 9 februari 2017 kl. 10.09 (CET)
Tack!
Installerade inkscape, men hade ett dunkelt minne av hur gimp funkar, så det var lättare att använda. Exporterade i .png-format. Nu ska jag försöka använda filen också. Vi får väl se hur det går. ;)
/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 februari 2017 kl. 11.26 (CET)
En fråga till: ;)
Jag läser om Information-mallen på commons, men förstår ändå inte riktigt hur jag bör markera att jag
  1. använt en annan fil som förlaga
  2. har en tryckt bok som källa
(Hittills har jag använt filen i en:Statare#Reforms.)
/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 februari 2017 kl. 13.01 (CET)
Det finns lite att läsa i malldokumentationen. Jag tror att det är parametern source (källa) som du ska använda. --Larske (diskussion) 9 februari 2017 kl. 13.21 (CET)
Tyvärr var det precis den dokumentationen som jag inte förstår.
Var kan/bör man klämma in referensen till tryckt bok?
/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 februari 2017 kl. 15.42 (CET)
I parameterns "source" när du redigerar filen på Commons, om bilden är inscannad från en bok (om upphovsrätt tillåter). Annars fungerar det bra att ange var informationen kommer från i parametern "description" om det är källan till informationen men inte bilden. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 15.52 (CET)
Tycker annars att en bra tumregel är att det viktigaste inte är exakt var informationen hamnar. Bra om den hamnar precis där den skall vara. Bättre att den är med och filen blir uppladdad även om den är på fel plats än att den utelämnas eller filen inte blir uppladdad. Text går att flytta på. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 15.53 (CET)
Utmärkt, då fick jag en ursäkt att intressera mig för svg också.
Det har jag egentligen velat göra i över tio års tid. :)
Tack Larske och Julle!
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 14.15 (CET)

Årets nyuppladdade bilder 2016[redigera | redigera wikitext]

Varje månad lägger de använder som så önskar till sina nyuppladdade bilder som illustrerar artiklar på svenskspråkiga Wikipedia upp dem på Wikipedia:Månadens nyuppladdade bilder, där vi sedan kan rösta om vilken vi tycker har bidragit mest till uppslagsverket under året. Fint sätt att både bli påmind om hur uppslagsverket blir illustrativt bättre och ett sätt att ge uppmuntran till dem som bidrar på det sättet, tycker jag.

Nu går det att rösta på årets nyuppladdade bild för 2016. Gör gärna det. (: Längst ned hittar ni också tidigare års vinnare. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 16.35 (CET)

Och ja, det skall vara fjorton bilder, med två för januari och två för mars – det var delade månadssegrar de månaderna. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 16.36 (CET)

Low Carb High Fat[redigera | redigera wikitext]

Tredje åsikt efterfrågas då vi kört fast. Jag har försökt fokusera på en mening som är dålig men som Stefan-S tycker behövs för att väga upp kritik dieten fått. --افيراتير (diskussion) 12 februari 2017 kl. 09.42 (CET)

Det är alltid känsligt med religioner... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 12 februari 2017 kl. 14.19 (CET)
Jo, läs gärna, och kommentera, det finns mer av samma 'krig' på Diskussion:Ketogen_diet/Arkiv_2016, jag vill också ha mer input, det verkar som hur jag tror wikipedia funkar, DVS så som den fukar på en:wiki, inte gäller här, jag har givit up att försöka göra någon vettigt på svenska wikipedia flera gånger, men ibland kommer jag tillbaka, jag blir alltid indragen i religions krig. Stefan-S (diskussion) 12 februari 2017 kl. 14.42 (CET)
Ja, sist blev du uppenbarligen blockerad utan möjlighet att redigera diskussionssida. - Tournesol (diskussion) 12 februari 2017 kl. 14.48 (CET)
Ja, det var en chock, och jag fattar fortfarande inte varför! Jag editerade inte sidan, viket var vad jag trodde man blev blockad för, bara disskuterade, kanske lite hetsigt, men jag tyckte inte det var så farligt? Stefan-S (diskussion) 12 februari 2017 kl. 15.15 (CET)
Nu är inte Bybrunnen en plats för att diskutera enskilda fall och jag tänker heller inte försöka agera domare. Det finns en skriftlig policy på Wikipedia som omfattar alla användare, se Wikipedia:Etikett. Om man utan tvekan har följt policyn bör man inte bli blockerad. Men man kan inte snacka bort blockeringar med att man struntar i policyn eller att man har en personlig åsikt om vad som ska tillåtas eller när det ska tillåtas. I samband med blockeringar är det viktigt att den blockerade förstår varför. Inte minst för att det inte ska upprepas. Om du fortfarande inte förstår blockeringen och inte har fått någon förklaring till varför tycker jag att du ska kontakta den som blockerade dig. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 12 februari 2017 kl. 16.36 (CET)
Tydligt svar om blockering finns i denna diskussionen. Sista delen av blockeringen gjorde jag, vilket är praxis att göra när en avblockeringsbegäran avslagits. Adville (diskussion) 12 februari 2017 kl. 17.46 (CET)

Veckans tävling - Källor 2017[redigera | redigera wikitext]

Nu är det dags för 2017 års första källjaktstävling. Välkommen att deltaga i veckans tävling under tiden 13–19 februari. Det finns över 29 200 artiklar som har källmall och dessutom många som saknar källor, men inte försetts med någon mall. Sätt igång och jaga källor!--Historiker (diskussion) 12 februari 2017 kl. 18.52 (CET)

Önskas: Lista över artiklar om kvinnor[redigera | redigera wikitext]

I samband med internationella kvinnodagen (8 mars) kommer det den 7 mars att arrangeras en skrivstuga i Uppsala på temat kvinnor. Skrivstugan kommer främst marknadsföras inför studenter men är förstås öppen för allmänheten. Jag kommer vara med och hjälpa oerfarna användare under dagen. Jag skulle önska hjälp med att välja ut några artiklar relaterade till ämnet som är prioriterade att förbättras, helst för nya användare. Hjälp gärna till att utöka listan till Wikipedia:Skrivstuga/ArtAndFeminism 2017, så kanske vi kan använda samma lista. Tack på förhand!/ --gulundin (diskussion) 13 februari 2017 kl. 15.33 (CET)

Här är några listor av olika längd med artiklar inom olika kategorier med åtgärdsbehov:
--Larske (diskussion) 13 februari 2017 kl. 16.25 (CET)
STORT tack @Larske:! Särskilt den sista kategorin är väldigt användbar, kände inte till den sedan tidigare! Info om skrivstugan kommer upp på wikifika.se / --gulundin (diskussion) 14 februari 2017 kl. 10.13 (CET)
Heja Gulundin och Uppsalagemenskapen! Lägg gärna in skrivstugan på Wikipedia:Skrivstuga/ArtAndFeminism också (utöver på wikiträffar), det är samlingsplatsen för Art+Feminismskrivstugor på andra håll än Livrustkammaren. Listorna är bra att hålla gemensamma och generella, så jobba gärna vidare med dom som finns så att dom blir bra utgångspunkter. Säg till om ni vill ha några broschyrer eller annat till skrivstugan så ordnar vi det. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 14 februari 2017 kl. 10.58 (CET)
Tack för tipset @Axel Pettersson (WMSE):! Lägger in det inom kort! / gulundin (diskussion) 14 februari 2017 kl. 13.41 (CET)
Lista över kvinnor födda eller döda i Uppsala med artikel på någon språkversion men inte på svenska (just nu 12 st) Ainali diskussionbidrag 14 februari 2017 kl. 18.23 (CET)

Wikimania 2017[redigera | redigera wikitext]

Wikimania är den årliga stora Wikipedia- och Wikimediakonferensen, med diskussioner och presentationer om allt möjligt som har med Wikipedia och Wikimedia att göra. Årets konferens äger rum i Montréal 9–13 augusti. Det kan förstås vara dyrt när det är på andra sidan Atlanten, men om man vill åka, tror att ens närvaro skulle göra skillnad för Wikimediarörelsen och inte har råd så finns det stipendier man kan söka. Sista ansökningsdatum för detta är kvällen 20 februari. /Julle (disk.) 13 februari 2017 kl. 17.24 (CET)

Kommuner och orter i Schweiz[redigera | redigera wikitext]

Jag skrev för en stund sedan artikeln Thomas Platter, om en schweizisk humanist född i Grächen i Schweiz. När jag länkade vidare till Grächen såg jag att det fanns en svensk artikel om såväl orten som kommunen, och ingen av dem länkade vidare till övriga språk än cebuano. Däremot fanns det på engelskspråkiga Wikipedia, och en rad andra språkversioner, artiklar om Grächen (municipality), som dock inte hade en länk till den svenska Grächen (kommun) (som jag antar är samma sak?) (den är heller inte kategoriserad som Kategori:Kommuner i Valais). Jag noterade sen att samma förhållande gäller en:Alpthal, som har motsvarigheten Alpthal (kommun) och Alpthal (ort) på svenska, men utan länk till någon av dem.

Det verkar liknande med alla artiklar i den här kategorin: Kategori:Robotskapade Schweizförgreningar. Jag kan väldigt lite om Schweiz geografiska indelning, och det kanske är rim och reson att dela upp alla kommuner och orter, men det känns åtminstone inte som att Wikidata-objekten är ordnade på något jättesmidigt vis? (dessutom är alla kommunerna rödlistade här: Lista över Schweiz kantoner, amt, distrikt och kommuner) Tanzania (diskussion) 13 februari 2017 kl. 17.36 (CET)

@YesDi:? Taxelson (diskussion) 13 februari 2017 kl. 18.19 (CET)

Betald mot obetald[redigera | redigera wikitext]

Vad är skillnaden mellan betald mot obetald skribent i form av motprestation och hur kan Wikipedia överbrygga hindret för att växa sig större? Forskning om det sett ur Wikipedias perspektiv? --Vannucci (diskussion) 14 februari 2017 kl. 20.58 (CET)

Det framgår inte helt klart vad du syftar på: huruvida skribenter skulle vilja få ersättning för sina insatser och om det skulle locka fler att redigera? Det är väl frågor som har diskuterats emellanåt genom åren, vad jag förstår, och skribenter jag har talat med säger att de absolut inte skulle vilja ha betalt för sitt arbete, då det skulle skapa press och förta mycket av den ideella glädjen. Vad jag vet finns det inga (åtminstone inte av Wikipedia) avlönade skribenter (utöver de få anställda inom Wikimedias organisation) och är inte avsett att finnas heller, men visst skulle det säkert vara lockande för många och förvisso relevant för allt det stora arbete många lägger ner här dygnet runt. I ett framtidsperspektiv kan ju saker och ting tänkas ändras utifrån behovet av aktiva skribenter. Jag har själv föreslagit något belöningssystem för t ex tävlingar eller för de flitigaste skribenterna. Många skulle sannerligen vara värda det – inte minst mer uppmärksammande internt (och frivilligt externt).--Bemland (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.03 (CET)
Bara för att förtydliga, så att ingen missförstår: "utöver de få anställda inom Wikimedias organisation" – ingen inom Wikimedia Foundation (eller för den delen Wikimedia Sverige) är avlönad för att redigera uppslagsverkets innehåll. Wikimedia Foundations huvudsakliga fokus är teknisk: utveckling av mjukvaran (vilket jag är en del av), hålla servrarna uppe och så vidare, även om det också finns andra delar, som till exempel ett gäng jurister. Vad Wikimedia Sverige sysslar med kan man läsa till exempel i rapporterna längre ned på sidan här. När vi sedan redigerar uppslagsverket gör vi det på vår fritid. /Johan (WMF) (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.14 (CET)
Är man intresserad av vad Wikimediastiftelsens jurister gör släppte de förresten häromdagen den senaste rapporten om hur de hanterar begäran om nedtagning av innehåll, få ut användardata och så vidare, som ett exempel på saker de gör till vardags. /Johan (WMF) (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.17 (CET)
Det är inte helt problemfritt att börja betala folk hejvillt för att skriva på Wikipedia. Enskilda aktörer som vill ha välskrivna artiklar inom vissa ämnen är riskabelt (intressekonflikt) men mer förståerligt än att folk skulle bli kontinuerligt avlönade. Jag menar - det är skillnad på att få belöning/betalning för enskilda uppdrag och att vara "anställd" på ett sätt eller annat. Om folk börjar bli "anställda" skribenter lär det kanske locka de som är ute efter pengar, men då blir det problem med finansiering, och incitamenten till ideellt skrivande minskar - "varför ska jag skriva gratis när han får betalt för det". Och så vidare... Jag har inget emot att det skulle arrangeras tävlingar/liknande med belöningar i form av presentkort till böcker, en databasprenumeration, eller någonting sådant: tävlingar vars pris kommer med största sannolikhet användas för att göra uppslagsverket ännu bättre. Kontinuerlig avlöning tycker jag däremot är en kass idé, men det känns inte särskilt rimligt att ett sådant förslag skulle ges bifall av Wikimedia Sverige/Foundation. I övrigt används redan pengar till att hjälpa skribenter med böcker/utrustning/etc, och i alla fall på enwp finns det ställen där man kan ansöka om gratis databasprenumerationer (men jag vet inte om det är finansierat av wikimedia eller ej). Skottniss (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.51 (CET)
Jag tolkar frågan som att den handlar om Wikimedia Foundations användarvillkor, avsnittet om "paid contributions". Om det är det är väl följande avsnitt ur FAQ:n relevant (även om det enligt texten bara gäller vissa yrkesgrupper): "For example, if a professor at University X is paid directly by University X to write about that university on Wikipedia, the professor needs to disclose that the contribution is compensated. There is a direct quid pro quo exchange: money for edits. However, if that professor is simply paid a salary for teaching and conducting research, and is only encouraged by their university to contribute generally without more specific instruction, that professor does not need to disclose their affiliation with the university." Jag är osäker på om det finns någon bättre beskrivning på svwiki av skillnaden mellan betald och obetald redigering. Sjö (diskussion) 15 februari 2017 kl. 06.33 (CET)
Själv sitter jag ibland här på vad som i praktiken är betald arbetstid, medan "jag behåller min plats längst bak i kön". -- Innocent bystander (diskussion) 15 februari 2017 kl. 07.30 (CET)
Det finns väl (eller har funnits) "Wikipedians in residance" som i praktiken har till arbetsuppgift att skriva artiklar? De kan göra det eftersom deras uppdragsgivare har bedömt att det data som de producerar är tillräckligt fritt för att kunna publiceras på Wikipedia och därmed slipper underhålla egen infrastruktur för digitalisering. /ℇsquilo 15 februari 2017 kl. 07.34 (CET)
Och det har väl inte alltid varit okontroversiellt. En användare på Wikidata har det emot sig att hn medverkat just som "Wikipedian in residence". Det argumenteras idag om dolda agendor och intressekonflikter, nästan oavsett vad användaren idag gör. Detta trots att användaren slutat som "in residence" för längesedan. -- Innocent bystander (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.02 (CET)
Man kan nog betvivla att just avlönade skribenter skulle "hjälpa Wikipedia att växa sig större" ...eller ens att överleva påfrestningar.
Kostnaderna för projekt av typen Nordisk Familjebok, och efterföljare, har alltid varit stora. Tryck och distribution slipper Wikipedia betala för, men i gengäld har Wikipedia heller inga inkomster som kan jämföras med bokförsäljning.
För ett tag sedan diskuterade jag saken med en bekant, vars artikel (peer-reviewed) jag tänkte referera till. Min fråga var egentligen: Finns det något paper som bättre? Hennes kommentar var att det ibland kan vara lockande att redigera wikipedia-artiklar från ens eget forskningsområde, men att varken svenska eller engelska Wikipedia är tillräckligt förtroendeingivande med avseende på klotter eller POV-pushing.
Detta är nu ingen fråga som jag försöker driva, men det vore långt viktigare och dessutom lättare och billigare att försöka ge ett mera förtroendeingivande intryck, än att på nuvarande stadium försöka betala skribenter.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 14.07 (CET)
Jag uppfattar det med "betalda redigeringar" som en möjlig intresse-konflikt. Lite som att skriva om sig själv. En del klarar att göra det neutralt, andra får det till att bli reklam. Avsikten med paid disclosure är väl att reklambyråer som skriver om ett kund-företag ska meddela det, så att artikeln kan granskas. Som synpunkt på Vannuccis fråga, tror jag att om man tydligt kan visa att det blir bra artiklar, göra det sannolikt att artiklarna inte blir reklam - då tror jag det kan accepteras av gemenskapen. Däremot tror jag problemet är att hitta en sponsor, som är villig att betala allmännt skrivarbete, alltså inte inriktat på just deras område. Men om Vannucci lyckas, så gratulerar jag gärna. Jag tror inte tävlingar är tillräckligt för att få den tillväxt som jag tror Vannucci tänker sig.--Janwikifoto (diskussion) 15 februari 2017 kl. 14.56 (CET)
Wikipedia har inga maktmedel att ta till. Och vad skulle exempelvis en reklambyrå ha att vinna på att flagga att de skriver om en uppdragsgivare? Skulle en sådan artikel därefter skyddas från andra redigeringar? Knappast!
Detsamma gäller för docenten som redigerar in referenser till egen och andras forskning i en artikel.
– Och tror någon att säkerhetstjänster och trollfabriker skulle följa anvisningen?
Det måste vara referensernas kapacitet att övertyga som avgör vad som står.
På gott och ont är den kunnige likställd med den okunnige.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.26 (CET)
Hur gräsligt det kan bli med betalda informatörers ambitioner syns i de här editeringarna i artikeln Partille kommun: [3] & [4] - min senaste erfarenhet av fenomenet. /Ascilto (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.40 (CET)
"As part of these obligations, you must disclose your employer, client, and affiliation with respect to any contribution for which you receive, or expect to receive, compensation."
– Och tänk om ip-numret följt anvisningen och gjort det!
Hade något egentligen blivit bättre av det?
Eller om ip-numret inte får någon kompensation, t.ex för att vederbörande är en pryo-elev, eller vad det kan kallas nuförtiden.
Problemet med folk som vill ge en positiv bild av något som ligger dem varmt om hjärtat, det består.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 16.55 (CET)

Själva avlöningsformen betald ser jag inget problem med. Om vetenskapsakademin vill avsätta några miljon er för att avlöna kemister att utöka all våra artiklar om grundämnen till Utmärkt klass så skulle jag bara välkomna dessa. Däremot de avlönade som för in reklam och hänvisar till att de fått sin chefs uppdrag lägga in detta tycker jag kan blockeras direkt.Yger (diskussion) 15 februari 2017 kl. 17.47 (CET)

Jag delar inte alls den uppfattningen. Jag anser det vara principiellt felaktigt med den typen av projekt, oavsett vem som finansierar. Samtidigt inser jag att det inte går att blockera användare av det slaget så länge artiklarna är klanderfria. Men det skulle vara ett hot mot Wikipedia som idé, i motsats till de så värdefulla botsatsningarna. Tostarpadius (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.54 (CET)
Jag (obs! som mest redigerar i tjänsten, apropå POV) tycker nog att "Wikipedia som idé" framför allt handlar om att innehållet är fritt tillgängligt och att alla får redigera, inte om att varenda redigering måste vara ideell. Oavsett vem som redigerar och i vilket syfte ska materialet granskas på samma villkor. Läggs det in skräp ska det tas bort oavsett om den som lade in det fick betalt eller ej. Läggs det in bra innehåll ska det få vara kvar, oavsett om den som redigerade fick betalt eller ej. mvh Aron Ambrosiani 15 februari 2017 kl. 20.15 (CET)
Jag tycker att vi aldrig haft något emot att forskare skriver eller redigerar i artiklar om deras ämne, och genom den tredje uppgiften torde de ha all rätt att göra det på betald arbetstid (om de väljer att se det så, och istället läser kollegans artikel på fritiden). Motsvarande med lärare som hjälper studenter att få fason på sina artiklar, eller på artiklar han eller hon tänker använda i undervisningen, och många andra yrkesgrupper. Det blir problem bara när uppdragsgivaren eller skribenten inte förstår sig på Wikipedia, eller väljer att strunta i principerna (eller är någon vi inte litar på – jag drar nog öronen åt mig om skribenten arbetar för säg SVR). Eller när finansieringen skall komma "inifrån" (WMF e.d.). --LPfi (diskussion) 15 februari 2017 kl. 20.40 (CET)
Min kortkorta reflektion är att medvetet och omedvetet jäv/bias och vinkling i urval och presentation av information ofta kan vara inte-alls-uppenbart, och väldigt svårt att upptäcka. flinga 16 februari 2017 kl. 01.09 (CET)
Jag uppskattar alla som seriöst bemödar sig att skriva på WP (m fl sidor), oavsett vem de är eller varifrån/varför de skriver och forskare m fl är naturligtvis välkomna att skriva om mer än bara sitt forskningsämne/arbetsområde, om så önskas.. Det är, som sagt, lika för alla, bara kvaliteten och det balanserade, korrekta innehållet räknas.--Bemland (diskussion) 16 februari 2017 kl. 02.56 (CET)
Flinga har rätt! Men det är ett problem som gäller alla som redigerar här, och kan inte angripas med hjälp av att skilja mellan betalda och obetalda redigeringar.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 10.44 (CET)
Jag har inga synpunkter på hur människor använder sin arbetstid. Det jag vänder mig emot är stora projekt som finansieras med privata eller offentliga medel. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.14 (CET)
Jag har inget emot att offentliga institutioner bidrar till Wikipedia genom att låta sina medarbetare publicera digitaliserat material här i stället för att driva egna lösningar som t.ex. Stockholmskällan. Vad folk använder sin arbetstid till är det sista och slutligen arbetsgivaren som avgör. /ℇsquilo 16 februari 2017 kl. 15.18 (CET)
Ni har missförstått min fråga. Jag menade kort och gott: Vad är skillnaden mellan betald mot obetald skribent i form av motprestation? Är en betald skribent mer produktiv (både vad gäller kvantitet och kvalitet). Wikipedia i sig har inga betalda skribenter (hur gör vi dessa lika produktiva?). --Vannucci (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.28 (CET)
ja då är svaret entydigt att obetalda gör bättre/fler och är alltså både kvantitativt och kvalitativt mer produktiva än betalda.Yger (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.32 (CET)
Jag syftar inte på publicering av digitaliserat material. Det är något helt annat än att bearbeta artiklar systematiskt. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 16.20 (CET)
Artiklar kan bearbetas systematiskt i projekt där man använder betald arbetskraft, till exempel så att anställda vid en institution uppmanas förbättra artiklar inom sitt kompetensområde. Det vill vi knappast hindra. Jag antar att det du inte vill är att vi som gemenskap eller en organisation som i någon mening ser sig representera oss (läs: WMF-SE) organiserar sådana kampanjer, eller ingår samarbete i avsikt att organisera sådana kampanjer. Och där är många av oss av samma åsikt. Den frågan behandlas bäst då en idé till något sådant projekt dyker upp. --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 18.49 (CET)
Många menar att välbetald arbetskraft arbetar bättre än illa betald eller frivillig. Men det finns knappast några entydiga forskningsresultat kring det. Ofta arbetar folk bäst då de känner för vad de gör, och pengar kan distrahera från den motivationen (oro för utkomsten distraherar också, så det är ofta en balansgång). --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 18.49 (CET)
För att kommentera Vanniccis fråga, så tror jag inte generellt att betalda redigerare är "mer effektiva per tidsenhet". Ok, vissa fritids-redigerare kanske arbetar väldigt långsamt och ineffektivt, men det är kanske deras sätt. Däremot kan man väl gissa att frivilliga krafter inte har heltid att arbeta, och borde en betald heltidare kunna producera mer, för att den betalde tar mer tid till WP. Jag tror att det är fruktlöst att försöka hitta på incitament för frivilliga att bli "effektivare". Däremot skulle det säkert vara bra om man kunde utbilda folk i hur man arbetar effektivt, jag tänker mig då mest att det finns verktyg som många inte upptäckt. Jag har t.ex. fått ett och annat påpekande som gjort att jag upptäckt "aha finns det en sådan funktion också". Ett annat sätt att göra det effektivt är att inte tvinga gamla hård-kods-ugglor att lära nya visuella redigerings-eländen. (Jag vet att det är svårt att tekniskt lösa att ha kvar nytt och gammalt, men nu talade vi manuell effektivitet). --Janwikifoto (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.31 (CET)
Engagemanget, den kontinuerliga närvaron och kunskapen om det specifika ger den frivilliga skyhög högre effektivitet, och också högre produktivitet. Och tänk om vi skulle ha anställda sköta patrullering och klottersanering. Det skulle leda till behov av en enorm mängd detaljstyrande dokument och en hierarki av "experter" på hur hantera, vilket sammanlagt skulle bli en egen byråkrati, som ändå alltid skulle vara sämre att hantera nya situationsanpassat.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.37 (CET)

Det kan finnas många skäl till att man väljer att inte använda en del så kallade finesser. En kan vara att man vid till synes ineffektiv redigering hittar mer att åtgärda vid samma tillfälle. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2017 kl. 10.19 (CET)

oöverskådlig samling med svg-kartor[redigera | redigera wikitext]

Med tanke på min fråga ovan, om att illustrera artiklar med kartor, funderar jag över om det möjligen vore vettigt att dela upp commons-kategorin SVG maps of Sweden, som är rätt så oöverskådlig med 400 filer, varav många ingår i serier.

Jag förstår att frågan också hade kunnat ställas där, men eftersom det handlar om filer som främst utnyttas på sv.wikipedia så börjar jag här istället.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 13.48 (CET)

Inga problem. Så länge som du placerar in de nya underkategorierna i kategoriträdet, är det snarare tillrådligt. Kategorier med mer än 100 filer brukar ofta kallas "överbefolkade". Försök att formulera de nya kategorierna logiskt och på engelska. Och lägg gärna in {{DEFAULTSORT:}} i kategorin, så att den placeras under rätt bokstav. Lycka till!--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2017 kl. 05.09 (CET)
Ibland är livet en övning i ödmjukhet!
Tyvärr måste jag erkänna att jag inte förstår...
...vitsen med DEFAULTSORT i det här sammanhanget.
Om möjligt, tänkte jag, vore det väl bäst att undvika 'åäö' i kategori-namn. Men antagligen handlar det om något annat nu?
/Johan M. Olofsson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 10.37 (CET)
Med defaultsort kan t.ex fil:SverigesLän2007Dalarna.svg hamna under "D" (Dalarna) snarare än "S". Taxelson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 12.40 (CET)
Tack, Taxelson, nu förstår jag!
Dock nöjde jag mig med att omkategorisera 295 bilder. Sedan tog orken slut. Det vore nog bra om någon/några som redan tänkt mycket på Commons-kategorier tittade och fällde ett omdöme.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 18 februari 2017 kl. 18.49 (CET)

Sidospår om Commons Bybrunn[redigera | redigera wikitext]

commons:Commons:Bybrunnen verkar främst redigeras av vår käre vän MediaWiki message delivery. Vad för nytta gör då en svenskspråkig Village pump över huvud taget? -- Innocent bystander (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.06 (CET)

När jag bevakade Commons tyckte jag Bybrunnen där fungerade bra. Jag hoppas att någon av de svenskspråkiga som är aktiva på Commons fortfarande bevakar sidan. Det är bättre att folk kan ställa frågor och få hjälp på den webbplats där de behöver hjälpen. De facto besvaras väl frågorna av ungefär samma människor här som där, men det minskar inte förvirringen om WMF/Wikipedia/Commons om det skall vara självklart att vända sig till en annan av de tre. --LPfi (diskussion) 15 februari 2017 kl. 17.37 (CET)
commons:Commons:Bybrunnen används i princip inte längre. Alla frågor som rör bilder hamnar på Wikipedia:Bildfrågor i stället. /ℇsquilo 15 februari 2017 kl. 21.52 (CET)
Går det att få en liten skylt om Wikipedia:Bildfrågors existens på den där sidan, tro (alt. en ren omdirigering, om det låter sig göras)? Då skulle ju folk få svar på sina frågor.--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2017 kl. 05.13 (CET)
Det är lätt att göra, men vad grundar sig ℇsquilos uttalande på? Och bevakar ingen sidan? Jag antog att folk helt enkelt inte råkat ställa frågor där på sistone. De senaste frågorna ser ut att ha fått tillfredsställande svar. --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 09.08 (CET)
Ja, jag har den på min bevakningslista. Det enda som har hänt där på ganska länge är att User:MediaWiki message delivery lägger dit meddelanden och User:ArchiverBot arkiverar dem. /ℇsquilo 16 februari 2017 kl. 09.23 (CET)
Är det ett problem att User:MediaWiki message delivery lägger till meddelanden, eftersom det stjäl utrymmet? Eller håller det sidan vid något liv över huvud taget? Eller spelar det kanske ingen större roll till eller från? /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 12.39 (CET)
Jag tror meddelandena minskar benägenheten att använda sidan till annat, då de verkar ange tonen. Däremot vet jag inte om sidan skulle användas till frågor annars heller (några i året har det väl varit den sista tiden). Och jag vet inte var meddelandena bättre skulle nå målgruppen. Följdfrågan är förstås vem som är målgruppen. Jag tror att de flesta som är benägna att reagera på meddelandena vet var annanstans de kan hitta motsvarande information. --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 18.54 (CET)
Okej, jag har tagit bort den från den stora, centrala utskickslistan som brukar användas för MassMessage-meddelanden och hänvisat till att det gör det svårt att diskutera samtidigt som man knappt når någon. Får se om det hjälper. /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 19.10 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Utmärkt slutledning och åtgärd.--Paracel63 (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.03 (CET)

Hopplöst svåra universitetsskapade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Det skapas massor artiklar om ämnesomsättningssjukdomar, gener etc. De verkar vara del av en universitetskurs och uppges granskade och "godkända". Men de är totalt obegripliga och owikifierade mm. Några har jag återlagt, några försökt fixa åtminstone iw länkar och grundläggande wikifiering, andra har jag mallat. Men de är för många och svåra hur skall/kan vi hantera dem. För exempel se Kategori:Förvirrande 2017-02 och Kategori:Artiklar som behöver wikifieras 2017-02.Yger (diskussion) 15 februari 2017 kl. 18.53 (CET)

Såg efter jag fixade i en att det var väldigt nyss de lades upp. Det är inte alls hopplösa utan kan fixas till ganska enkelt. Det är dock snyggt om man kan ge de som redigerar lite ro att fixa sina artiklar innan man ändrar en massa. Det blev nu mest en massa redigeringskonflikter. Men jag kan kolla mer imorgon. --افيراتير (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.13 (CET)
Det har rört sig om närmare 20 och i vanliga fall har jag låtit dem helt ligga till sig ett dygn eller så och därpå bara lagt in kategori och iw-länkar och mallat dem. Att du kallar artikeln FTO-gen lättfixat gör jag blir mycket imponerad av dina kunskaper.Yger (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.18 (CET)
Ok, den hade ju lite sämre struktur och behöver skrivas om mer än de andra jag såg och tar nog lite mera tid. Ska se imorgon om den inte redan hunnit fixas till innan dess. --افيراتير (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.23 (CET)
Ja t,ex, är det ju viktigare att förstå hur Glutarsyreuri typ 1 yttrar sig i ingressen till skillnad från andra sjukdomar, än att där förklara ärftlighetsgången för samtliga recessiva anlag, och dylika textuella problem.Klementin (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.27 (CET)
Jag har justerat och lagt till en del i FTO-genen, så det blir något lättare att snabbt få grepp om vad det handlar om. Visserligen är ju denna typ av artiklar knappast något för gemene läsare, men problemet är att artiklarna på WP bör ha en inriktning närmare populärvetenskap med folkbildningsambition snarare än att vara helt igenom avancerade fackartiklar för specialister och forskare inom ämnet. Det tarvar därför en förmåga att kunna tänka sig in i lekmannens situation och behov för att kunna tillgodogöra sig innehållet. Idealet är en inledande del av artiklarna med mer lättsmält allmänbeskrivning för envar, därefter går det ju bra att komplettera med mer ingående data för de mer avancerade läsarna. Detta borde rimligen klargöras på lämplig plats för denna typ av vetenskapsskribenter. Alla goda bidrag är ju välkomna till artikelsamlingen, men kanske skulle vi skapa en särskild "välkomst-inforuta" för just vetenskapare på deras diskussionssidor, om de nu hittar dit.--Bemland (diskussion) 16 februari 2017 kl. 03.52 (CET)
Jag tycker att det borde finnas någon projektsida där lärare/kursledare etc skriver upp vad för område det ska skrivas om och när och hur många artiklar/deltagare, då har man mer koll på vad som händer och när det händer. Man skulle kunna också ha en mall där den ska användas på de artiklar som ingår i skolprojekt och som informerar läsaren om det och att de är ännu inte granskade av administratörer, när de är väl är det då kan man ta bort mallen. DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 13.12 (CET)
Ska man popularisera en sådan här artikel, måste man verkligen veta vad man gör, annars blir det bara mos av alltihop. -- Innocent bystander (diskussion) 16 februari 2017 kl. 17.41 (CET)
Wikifiering är förhållandevis enkelt. Det är jättefint att vi får in owikifierade artiklar, om det är det stora problemet med dem, jämfört med att inte få in artiklar. Medicinskt kopplade artiklar där innehållet är tämligen ogenomträngliga för den som inte är en del av facket är ett större problem. Glutarsyreuri typ 1 är det väl inte så många som läser om utan medicinsk bakgrund, men det finns ett par artiklar om vanliga sjukdomar där jag sitter och väntar på att en medicinare jag känner skall få tid att sätta sig ned med mig och gå igenom dem, så att vi kan förenkla dem så att allmänheten kan förstå dem. Jag påbörjade jobbet men fick sluta när jag kom till begrepp jag själv inte förstod. Svårt att förenkla då. /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 18.46 (CET)
Jag tycker det är positivt att vi får artiklar som håller bra kvalitet och även en hög nivå, men även artiklar som håller en hög nivå kan begripliggöras pedagogiskt. Om inte annat kan man göra en fördjupningsartikel som länkas från en basartikel. dnm (d | b) 16 februari 2017 kl. 18.52 (CET)
Instämmer. Mycket positivt och värdefullt att dessa studenter bidrar med utförliga medicinska artiklar till wikipedia. Vetenskapliga atiklar kräver ämneskunskaper av skribenten, och det är inte alltid så lätt att hitta sådana personer. Hoppas att de fått ett positivt första intryck av svenska wikipedia, och att några av dem känner för att forsätta att bidra med fler artiklar. Jag är säker på att de ser det som ett erkännande av deras goda arbete när erfarna wikipedianer tar sig an deras nyskrivna artiklar för att putsa och wikifiera dem. Martinogk (diskussion) 16 februari 2017 kl. 21.37 (CET)
Jag startade inte tråden med ett ifrågasättande att det är bra experter skriver utan hur vi bör hantera dessa när det kommer i mängd och innehåller såpass svåra termer. Några har här framfört att de egentligen borde förses med en mer begriplig ingress, men det finns inga mallar för det problemet, och hur många av ss klarar av det för såpass svåra ämnen som dessa. Parallellt med dessa har det också skapats 15-20 skolartiklar om media i xxxland, som har behövt mycket omvårdnad för att bli OK, men där var ämnet såpass allmänt begripligt att det med bara lite tid och möda för dem OK.Yger (diskussion) 16 februari 2017 kl. 21.45 (CET)
Det är konstigt att flyttande av artikel från sandlåda till artikelrymden inte märks med "Den här artikeln är inte patrullerad" precis som nya artiklar från obetrodda användare får. Det är ju därför till exempel artikeln Medier i Grekland har gått obemärkt från 16:57 tills jag mallade den vid 21:57. Blir inte den flyttade artikeln märkt med någon mall eller den röda utropstecknet så kan ju nån bara skapa nåt olämpligt i sandlådan och skicka ut den i artikelrymden när det är få och ouppmärksammade administratörer, även om chansen är liten. DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 22.22 (CET)
Det är bra att vi får kompetenta och välutbildade bidragsgivare som redan från början skapar bra, djuplodande och innehållsrika artiklar. Problemet med de artiklar som Yger berör är dock att de för vår målgrupp är helt obegripliga och då blir, hur välvilligt man än vill se det, bidragen tämligen värdelösa. Jag har försökt kontakta någon bidragsgivare, men utan resultat. Wikipedia är nu inte en plats att redovisa sina skolarbeten på, men även om det kanske i första hand avser lägre utbildningsnivåer är tankesättet överförbart även på så utpräglat akademiska artiklar som dessa. Mitt förslag är att vi för över de aktuella artiklarna i respektive bidragsgivares sandlåda och påpekar problematiken för dem. Vill de då engagera sig i att göra sitt verk begripligt är det bara bra och skall uppmuntras. @Yger:, finns någon enkel lista över de artiklar du identifierat? Riggwelter (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.03 (CET)
jag gillar mycket ditt resonemang. De flesta återfinns i Kategori:Ämnesomsättningssjukdomar och några i Kategori:Fettomsättningsrubbningar de känns lätt igen då även namnen är extrema jämfört med de andra artiklarna i gruppen.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.08 (CET)
Om artiklarna är korrekt utförda tycker inte jag att det finns någon anledning att ta bort dem från artikelrymden. Även om många inte förstår innehållet så kan det finnas en hel del andra som gör, och som kan ha nytta av artiklarna. Däremot är jag naturligtvis inte mot att vi försöker få skribenterna eller någon annan ämneskunnig att göra dem mer begripliga. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.31 (CET)
Om det var en enstaka skapad artikel skulle jag hålla med dig. Men dessa skolskapade dyker oftast upp i ett 20-tal som släpps inom mycket kort tid. Och jag blir faktiskt lite irriterad när de inte verkar bry sig om vad som händer med deras alster. För artiklarna som benämns "Medier i ccland" var de lätta åtgärda, men de hade konsekventa fel som att använda wikipedia som källa (både svwp och enwp), att resonera i termer "i jämförelse med hur det är i Sverige" etc. Borde de inte överföra den återkopplingen till alla kollegor? Det känns som de får godkänt i kursen av sin utkast och sedan "slänger in" det i Wikipedia, dvs de bryr sig inte om hur slutresultatet ser ut här. Och att småjustera typ lägga in kategorier tycker jag är helt OK. men...Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.46 (CET)
Nu har jag inte jobbat så mycket med städa på sista tiden, men jag förstår de som gör det och deras frustration. Har artiklarna många grova felaktigheter så kan det vara bättre att lägga dem i sandlådorna, även om det är ett "lättkorrigerat" ämne som medierna. Då har de en möjlighet att själva rätta och lära sig mer. Risken är dock att detta är sista steget i kursen och läraren har lärt dem fel, vilket gör att alstren blir liggande som nästan färdiga artiklar i sandlådan i "evighet". Det är inte bra, och ingen hittar dem för att fixa det. När det gäller artiklar som är svåra pga ämnets karaktär så är det annorlunda: Bara för att vi inte är insatta i alla ämnen kan vi inte kassera dem. Bra medicinska artiklar om sjukdomar mm behövs, och de som läser dem kommer att ha ett specialintresse av dem (med. studenter, de som har sjukdomen eller anhöriga) och därmed mer bakgrundsinformation. Dock måste de vara wikifierade och ha en hyfsat lättförståelig ingress.
Jag ser därför att det är två saker som vi bör göra:
1. Skapa en "öppen" sandlåda dit artiklar från skolarbeten flyttas som heter typ "artiklar att städa". Då kan flera wikipedianer bevaka den sidan och ta sig an artiklarna.
2. Samtidigt läggs en mall på användardiskussionen hos skaparen med en text typ "Din artikel xxx ansågs ha sådana brister att den i nuläget inte kan ligga i uppslagsverket. Den har därför blivit flyttad hit (länk) där du kan förbättra den, och andra wikipedianer kan hjälpa dig. Har du skapat denna artikel som en del av en kurs ber vi dig berätta för din lärare så att denne kan kontakta (någon som jobbar mot skolor från ex wmse) och få tips på hur artiklar skall utformas".
På detta sättet avlastas ex Yger, som gör ett hästjobb ändå, och vi kan undvika samma problem nästa gång samma kurs hålls. (småproblem från denna typen av projekt på skolor får vi alltid räkna med, men visnten i möjliga nya wikipedianer överväger... dock skall det inte vara oöverskådliga problem för då har läraren missförstått sin uppgift).
Sedan vill jag bara påpeka att det inte är "administratörer" som kollar och städar artiklar utan "wikipedianer". Många må vara admins, men vi skall inte låsa oss till dem när vi skriver till lärare. Då får vi admins en roll vi inte har. Adville (diskussion) 19 februari 2017 kl. 14.20 (CET)
Sandlådan är en möjlighet, men det kan hända att den kräver extra infrastruktur (och utomstående hittar inte dit). Men artiklar med namn som Pyruvatdehydrogenaskomplexet eller Multipel acyl-CoA dehydrogenasbrist tror jag inte att stör särskilt många som inte söker just den artikeln. Det är beklagligt om en sådan artikel är svår att förstå, men att artikeln saknas är knappast särskilt mycket bättre. Om den finns i artikelnamnrymden finns en chans att någon med tillräcklig sakkunskap och tillräcklig språkkänsla hittar den och förbättrar den, annars är chansen liten (om vi inte har en eller flera som kan åta sig den typen av artiklar). --LPfi (diskussion) 19 februari 2017 kl. 15.36 (CET)
Purovat-artikeln är intressant för mig, så jag skulle kunna fixa den eller liknande lite, men då behövs en plats där de lätt hittas om andra bedömmer de svåra. Den är dock ej något som behöver tas från artikelnamnrymden. Sedan behöver inte utomstående hitta dit, utan wikipedianer och den som skrev artikeln (det är fler än enbart användarens sandlåda där bara en hittar). Adville (diskussion) 19 februari 2017 kl. 16.13 (CET)
Instämmer (med bl.a LPfi) i att t.o.m svårbegripliga artiklar är mycket bättre än ingen artikel alls. Förr eller senare kommer de säkert att redigeras så att de bli begripligare.
Däremot kunde man kanske tänka sig ytterligare en åtgärds-mall, med innebörden att "denna artikel behöver omformuleras" ...på en stilistisk nivå som överenstämmer bättre med resten av sv.wikipedia.
I den ursprungliga FTO-artikeln (innan Yger wikifierade) är det tyvärr den erbarmliga svenskan, med särskrivningar och egendomlig interpunktion, som stör mig mest. Visserligen beskriver artikeln något som inträffade efter min studietid, men det är inte egentligen svårighetsgraden som är det största problemet, utan att artikeln dumpas här av någon som inte är intresserad (eller kapabel) att redigera den. De som dumpar artiklar på denna nivå torde egentligen vara betjänta av att lära sig att uttrycka sig begripligt. Men det förstår nog inte skribenten, tyvärr.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.36 (CET)
Det borde räcka med att använda mallen {{Brister}}, eventuellt kompletterad med ytterligar någon typ av brist. Jag ser inget behov av att flytta artiklar fram och tillbaka mellan olika sandlådor. Om en artikel mallats med "Brister" och ingen åtgärdar dessa brister på en viss tid som kan diskuteras, bör artikeln tas bort. --Larske (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.52 (CET)
Nackdelen med {{Brister}} är att den som mallar själv ska beskriva bristen. Men egentligen skulle det behövas en standardformulering, vars ord är vägda på guldvåg.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 19 februari 2017 kl. 18.14 (CET)
Mallen borde museimärkas. I praktiken har den fallit ur bruk sedan fem år tillbaka, även om sporadisk användning har förekommit även i år. Det är bättre (tydligare) att malla varje brist för sig. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2017 kl. 18.43 (CET)

Jag undrar vad ni anser om begripligheten för en motsvarande artikel i en.wikipedia, nämligen en:Peroxisome proliferator-activated receptor gamma. En svensk motsvarighet, tämligen obegriplig, raderades nyss av Lurifax. Jag hann inte jämföra, men frågan är om det möjligen är så att dessa obegripligheter är google-translates, eller översättningar med hjälp av wikipedias översättningsverktyg, måhända?
/Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 13.34 (CET)

@Johan M. Olofsson: Återskapade sidan på Användare:Luriflax/PPARG så du kan pilla med den. Mvh Luriflax (diskussion) 20 februari 2017 kl. 13.44 (CET)
Jag kollade några av dem häromdagen, och de var inte Google-översatta från engelska Wikipedia även om innehållet var ungefär samma. (Annan disposition osv.) Tycker inte heller de visar karaktäristiska tecken på maskinöversättning. Men har som sagt bara kollat några. /NH 20 februari 2017 kl. 13.44 (CET)
Nej, det är inte någon maskinöversättning. Men jag tvivlar på att jag skulle orka bearbeta de här artiklarna. Mina kursböcker är över 20 år gamla. Och INGET av detta fanns med i dem.
Däremot funderar jag på om det kanske vore vettigare att flytta de här artiklarna till diskussions-sidorna istället. Det är ju trots allt inte felaktiga eller irrelevanta, bara dåligt utformade.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 13.52 (CET)
De är nog inte heller översatta med Wikipedias översättningsverktyg (sådana artiklar kan man hitta i denna lista). Ainali diskussionbidrag 20 februari 2017 kl. 13.59 (CET)

Vill be om hjälp[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle gärna vilja ha hjälp att rensa upp i röran Sanna Ekman. Hela sidan är en soptipp, förmodligen uppdaterad av Sanna själv eller någon assistent.15 februari 2017 kl. 19.45 (CET)Fotiu (diskussion)

Nu har jag fixat till artikeln så långt jag mäktat med. Det saknas fortfarande årtal och kontroll rörande röstskådespelare-insatser.--Bemland (diskussion) 16 februari 2017 kl. 07.47 (CET)

Tack ska du ha! 16 februari 2017 kl. 08.04 (CET)Fotiu (diskussion)

Review of initial updates on Wikimedia movement strategy process[redigera | redigera wikitext]

Note: Apologies for cross-posting and sending in English. Message is available for translation on Meta-Wiki.

The Wikimedia movement is beginning a movement-wide strategy discussion, a process which will run throughout 2017. For 15 years, Wikimedians have worked together to build the largest free knowledge resource in human history. During this time, we've grown from a small group of editors to a diverse network of editors, developers, affiliates, readers, donors, and partners. Today, we are more than a group of websites. We are a movement rooted in values and a powerful vision: all knowledge for all people. As a movement, we have an opportunity to decide where we go from here.

This movement strategy discussion will focus on the future of our movement: where we want to go together, and what we want to achieve. We hope to design an inclusive process that makes space for everyone: editors, community leaders, affiliates, developers, readers, donors, technology platforms, institutional partners, and people we have yet to reach. There will be multiple ways to participate including on-wiki, in private spaces, and in-person meetings. You are warmly invited to join and make your voice heard.

The immediate goal is to have a strategic direction by Wikimania 2017 to help frame a discussion on how we work together toward that strategic direction.

Regular updates are being sent to the Wikimedia-l mailing list, and posted on Meta-Wiki. Beginning with this message, monthly reviews of these updates will be sent to this page as well. Sign up to receive future announcements and monthly highlights of strategy updates on your user talk page.

Here is a review of the updates that have been sent so far:

More information about the movement strategy is available on the Meta-Wiki 2017 Wikimedia movement strategy portal.

Posted by MediaWiki message delivery on behalf of the Wikimedia Foundation, 15 februari 2017 kl. 21.30 (CET) • Hjälp till att översätta till ditt språkGet help

RefToolbar[redigera | redigera wikitext]

Vi har en bunt skript som gemensamt kallas RefToolbar (det är MediaWiki:Gadget-RefToolbar.js som laddar in MediaWiki:RefToolbar.js som i sin tur laddar in MediaWiki:RefToolbar/base.js och MediaWiki:RefToolbarLocal.js). Det är dessa skript som lägger till "Källor" i den övre menyraden i redigeringsläget för wikitext. Det här kommer sluta fungera (och samtidigt hindra all annan JavaScript från att laddas) om det inte skrivs om så att det bygger på oojs-ui i stället för jquery.ui.dialog.

Det här är ganska gamla skript och det är mycket som har hänt sedan dessa lades till. Till att börja med finns VisualEditor som har stöd för att lägga till källor. Mer nyligen finns även den nya wikitexteditorn (som kan kryssas i här) som också har stöd för att lägga till källor. Fördelen med att använda dessa är att de underhålls av betalda utvecklare på Wikimedia Foundation och utgör därför ingen underhållsbörda för gemenskapen här.

Om ingen är intresserad av att uppdatera och underhålla det här så tar jag bort det. Nirmos (diskussion) 16 februari 2017 kl. 03.37 (CET)

Den där betasaken var betydligt bättre än den bedrövliga "Visual editor", dock är det rätt störande med att den måste först laddas upp och att det inte finns någon direktknapp till förhandsvisning, så man slipper gå via "spara ändringar". DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 13.03 (CET)
VisualEditor skulle jag säga är en av de allra bäst sakerna som har hänt Wikipedia sedan jag började redigera. Jag använder det sällan själv (även om det är användbart ibland), men när jag försöker få någon som är ovan att redigera kan jag be dem öppna en sida med en stor infobox eller massa referenser utan att de ser massa kod, knappt kan hitta texten bland referenserna och ger upp eftersom de bara ser massa kod och får intrycket att man måste vara programmerare för att bidra. Den är fantastisk för nykomlingar som försöker redigera artiklar med många fotnoter.
Jag skulle också vilja ha ett snabbare sätt att visa förhandsvisning i nya wikitexteditorn. /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 13.47 (CET)
Ser inget behov till att ha kvar RefToolbar i och med nya redigeringsgrejen, som jag för övrigt tycker verkar alldeles utmärkt (har dock knappt testat). Skottniss (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.01 (CET)
VisualEditor är inget att glädjas över, men jag har kommer inte heller att sörja över avskaffandet av detta verktyg. Det bästa är att lägga in alla källor manuellt i koden. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.09 (CET)
Jag kommer att sörja om det försvinner! Den nya wikitextredigeraren lider av problemet att man kommer åt den via den visuella redigeraren, som iaf för mig tar MYCKET längre tid att ladda. Och även om jag har redigerat i kodläge i flera år så kommer jag inte ihåg alla olika källmallar utantill (och tycker också att det går så snabbt och smidigt att använda fältifyllningsfunktionen RefToolbar). Och jag vet fler än mig som tycker den funktionen för att lägga till olika källmallar är sjukt bra. Men jag fattar ju att det blir svårt att behålla om ingen kan uppdatera och underhålla det. :/ //Vätte (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.54 (CET)
Jag uppfattar att det varit en omtyckt funktion. (Det rapporteras snabbt om den slutar fungera.) Själv har jag irriterat mig på att den aktiverats lite slumpmässigt och med viss fördröjning. Ibland har jag velat lägga "musen" i början av ett stycke och av misstag klickat in '''Fet text''' i koden, utan att fatta både "att" jag gjort det eller "varför" det dykt upp, eller ens att jag själv varit den skyldige. js är ett spännande verktyg, men det får inte bli för mycket. -- Innocent bystander (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.13 (CET)
Men varför aktiveras inte betaredigeraren när man ska skapa en ny artikel? Det kanske vore en av huvudpunkterna att fixa innan man släpper det som beta? DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.17 (CET)
(Redigeringskonflikt) Från min horisont är alla källmallar rätt så störande i wikitextredigeringsläge - svårlästa, ologiskt uppställda och de gör redigerandet i wikitextläge mer omständligt och tidsödande. Själv har jag aldrig använt några redigeringsverktyg utan lägger in allt manuellt, även källor som jag ställer upp på vanligt akademiskt vis. Självklart stör jag mig inte på om någon föredrar använda någon sorts editor, men jag vore glad om källhänvisningarna var mer lättillgängliga för mig som inte använder någon editor. /Ascilto (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.27 (CET)
Jag håller med Vätte om att RefToolbaren är bra när man lägger in källor, även om det kunde vara lite mer konsekvens mellan de olika mallarna, men det vore synd om den försvann. Den nya wikitexteditorn har jag inte provat.--Historiker (diskussion) 16 februari 2017 kl. 20.35 (CET)
Som Historiker. Jag anvönder i stort sett alltid reftoolbar när jag lägger in källor. Adville (diskussion) 17 februari 2017 kl. 00.07 (CET)
På engelska Wikipedia finns en, i mitt tycke, välfungerande motsvarighet som dyker upp som en ruta "ProveIT" i nedre högra hörnet.
Hur är det, Nirmos? Är det månne något som kan anpassas också till sv.wikipedia?
(Har testat den nya redigeringsfunktionen, för övrigt, men har stängt av den igen. Vanans makt...?)
/Johan M. Olofsson (diskussion) 19 februari 2017 kl. 14.37 (CET)

Behöver wikipediamedlemmar för avgörande kring ändring i artikel.[redigera | redigera wikitext]

Hej allihopa! För några veckor sedan startade jag en diskussion kring en ändring i artikeln om tidningen Nya Tider. Diskussionen har växt och lett fram till att ett sådant läge där jag anser att jag har goda argument till mina ändringar samtidigt som främst två till tre andra användare inte vill att förändringarna genomförs. De motiverar det med att jag inte har uppnått konsensus. En har tidigare argumenterat mot mig men nu när jag har nått fram till vad jag anser är de starkaste argumenten för en ändring är det ingen som bemöter dem på ett sakligt sätt. Jag har kommit med två olika ändringsförslag men båda har blivit nekade. Dispyten gäller om och i så fall på vilket sätt som tidningen ska klassas som "konspirationistisk" eller ha motsvarande beskrivningar. Där menar jag att källorna inte räcker till för att styrka de påståenden som förekommer i den nuvarande artikeln.

Det som behövs är helt enkelt att opartiska användare går in och tar del av diskussionen. Den är rätt så lång och det är egentligen främst den senare delen som är mest relevant. Hoppas att ni kan hjälpa till och komma med konstruktiva synpunkter.

Nya Tider (tidning)

Med vänliga hälsningarCarl Jansson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 22.03 (CET)

(Diskussionsinlägg borttagna.)
Och själva diskussionen om artikeln håller vi som vanligt artikelns diskussionssida, så även för denna synnerligen genomdiskuterade artikel (av både opartiska och mindre opartiska användare). --MagnusA 17 februari 2017 kl. 17.14 (CET)
Just så. /NH 17 februari 2017 kl. 20.04 (CET)

@Yger: Som du förstår håller jag inte med Användare:Hirundo ladus, men dennes inlägg var belysande och en hint om att hålla utkik efter tendentiösa redigeringar. Det var därför synd att de raderades. /Ascilto (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.02 (CET)

Om användaren nu är evighetsblockerad finns förstås inget att hålla utkik efter. /Ascilto (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.05 (CET)
Utan att kommentera den genomdiskuterade artikeln, så tror jag WP måste fundera på klassificering. Engelska Alt-Right har textats som "extrem höger", för att svenska media klassificerat det så. Men i dessa alt-fakta-tider, så tror jag mer finkornig gradering krävs. Ganska snart. Man kan tycka vad man vill om det, men det är nog bättre att börja förbereda sig på att något måste ändras. För att hänga med och hålla artiklarna (alternativt) neutrala. --Janwikifoto (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.22 (CET)
Jag håller med dig och tycker denna generella fråga är både viktig och relevant. Däremot bör en sådan diskussion börja som en egen tråd, och inte utvecklas från denna specifika fråga om en artikel, som bara lite gränsar till denna fråga.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.29 (CET)
Jag har däremot svårt att hänga med i svängarna. Lika litet som det finns alternativa fakta kan det finnas en alternativ neutralitet. Vitt blir inte svart oavsett hur många som hävdar det. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.31 (CET)

"Konstiga" men officiella namn som artikelnamn?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Med anledning av denna diskussion undrar jag hur vi ska ha det angående officiella men helt ogrammatiska artikelnamn. Min känsla är att vi brukar normalisera fenomen som "Kungl. Lawn Tennis Klubben" till något mer "svenskt". Vi har haft diskussioner (med otydligt efterlevande) vad gäller kategori:flygplatser och liknande. Och vi brukar väl skriva Volvo, Ikea, Iphone med mera. Finns det någon orsak till att uppdatera rekommendationerna i wp:Artikelnamn åt något håll? Allt gott--Paracel63 (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.18 (CET)

Ja jag stöder normalisering, så gör vi ju tex med S:t till sankt.Yger (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.21 (CET)
Medhåll. Namn ska visserligen skrivas sådana de är - Bengt och Benkt, till exempel - men beträffande Kungl. osv är vi inne på de beskrivande namnens domän. Då bör vi även följa skrivreglerna, för att inte riskera att köra i diket. Jag ser dock att artikeln flyttats och förstår att den som stöder flytten anser att det är riktigt att i detta speciella fall följa namn-principen. I enlighet med denna struntar man då i särskrivningar, anglosaxisk versalisering och andra språkoriktigheter. Jag följer diskussionen med stort intresse på olika sidor, men är också tacksam om den mer generella frågan diskuteras någonstans, om hur vi ska dra gränsen. Deryni (diskussion) 17 februari 2017 kl. 21.57 (CET)
Ja, det var ju jag som flyttade just den sidan, lite demonstrativt kanske. Men hur brukar vi göra, när det är språkligt knöliga namn? Riktlinjerna täcker fallen som Paracel63 nämner, men jag har inte direkt hittat något som täcker Kungl. Lawn Tennis Klubben, eller exemplet som togs upp i samband med detta, Vitterhetsakademien – som har en så krånglig titel att jag inte försöker mig på att skriva den. Det känns väl också lite som att vi alltid kommer att tillåta lite märkligheter. Fotbollförbundet kommer vi nog inte att ändra? /NH 17 februari 2017 kl. 23.02 (CET)
Frånvaro av genetiv-s finns det visst stöd för i språkreglerna till skillnad från särskrivning och versalisering. Förtydligande: I namn är versalisering OK, särskrivning också, i viss mån. Deryni (diskussion) 18 februari 2017 kl. 00.30 (CET)
Jag tycker att vi ska vara mycket försiktiga med att normalisera namn som inte är grammatiskt riktiga eller som är "konstiga" på något annat sätt. Dels på grund av WP:POMMF där de flesta säkert väntar sig att artikeln ligger under det namn som organisationen använder, dels på grund av att ett normaliserat namn kan ge fel information om en organisations namn (även om man skriver organisationens egna namn i artikeln), dels på grund av vår princip att vi inte går före i språkfrågor. Skulle det bli så att "alla" börjar säga Fotbolls förbundet kan man börja tänka på en flytt till det normaliserade namnet, men inte före. När det gäller förkortningar som Kungl. och S:t kan det vara rimligt att skriva ut dem ibland. Sjö (diskussion) 18 februari 2017 kl. 07.39 (CET)
I sådana här fall kan man väl shoppa officiellt namn? När det gäller Vitterhetsakademien är dess officiella namn enligt EU:s Europeiska unionens officiella tidning Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.[5]] Edaen (diskussion) 18 februari 2017 kl. 08.34 (CET)
Vi bör alltid skriva såväl "Kungliga" som "Sankt". Endast förkortningar som övergått till egna ord (Ica, Ikea, Saab et cetera) bör tillåtas. Dessutom är vi väl tvungna att acceptera de fall där bokstavskombinationen inte längre betyder något, hur irriterande det än är. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 09.01 (CET)
Vad gäller "S:t" bör vi vara försiktiga med kolon i sidrubriker. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 09.11 (CET)
För krångliga finns det ofta en mer eller mindre sanktionerad kortform. Jag blev förvånad att Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien står under sitt långa namn på WP, när de själva använder kortformen Vitterhetsakademien. /Elzo 90 (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.31 (CET)
Vi kan bra använda en etablerad kortform som Vitterhetsakademien. Men vi skriver inte alltid ut förkortningar. Se t.ex. S:t Michel, som alltid brukar skrivas så (och src: används istället för s: just för att möjliggöra den förkortningen). --LPfi (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.51 (CET)
Det undantaget är jag personligen emot. Det bör inte spela någon som helst roll att det "alltid" skrivs så. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.59 (CET)
Det vore fint om fler kunde gå in på diskussionssidan för den artikel som startade denna, mer allmänna diskussion. Just nu verkar finnas ett samförstånd om att flytta artikeln Kungl. Lawn Tennis Klubben, men inte helt säkert vart. Det vore bra med fler röster och gärna också förslag på varthän. Deryni (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.10 (CET)
Med tanke på att Wikipedia inte är recentistiskt och att Kungliga Lawntennisklubbens Fastighets AB har använt det namnet borde vi också kunna göra det.SvD 7/5 1995 Edaen (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.42 (CET)
Jag tycker som Sjö att vi bör vara mycket försiktiga att använda andra namn än de etablerade/officiella. Har något ett namn med en förkortning bör vi skriva samma sak. Något annat vore både felaktigt och förvirrande. Däremot bör vi naturligtvis i artikeln skriva vad förkortningen står för. Så gör vi med till exempel Ikea. Så viss normalisering kan vara ok (flygplatserna) men det får inte dras till extremer för sakens skull (som det skulle bli med Ikea). --افيراتير (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.18 (CET)
(Redigeringskonflikt) Enligt mitt förmenande bör det vara tvärtom: korrekt svenska om det inte finns mycket starka skäl för något annat. I sådana här fall finns det ofta så många sätt att argumentera på och man kan hitta källor på både det ena och det andra. Gör man vanliga språkregler till rättesnöre så har vi ett sätt att avgöra dessa diskussioner, annars inte. Edaen (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.27 (CET)
I de fall det finns källor på olika varianter kan språkriktigheten vara ett av argumenten för att välja den ena varianten. Något som jag är starkt emot är att vi skulle använda hemmasnickrade varianter som nästan inte används av någon annan. Nu vet jag inte om det är någon som anser motsatsen, men jag anser att när det gäller namngivning är det en viktig princip som ligger i linje med WP:OVIKT. Sjö (diskussion) 19 februari 2017 kl. 08.53 (CET)
(Redigeringskonflikt) Att följa allmänna språkregler kan inte gärna kallas hemsnickeri. I många fall handlar pommf om saker som inte går att återge i ren text eller där det behövs särskild formatering för ett "korrekt" återgivande. En uppslagsbok som använder varumärken ser inte neutral ut, att använda t.ex. formen LaTeX skulle få wp att se ut som ett reklamblad. Edaen (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.00 (CET)
(Redigeringskonflikt) Vi bör skriva ut förkortningar (under förutsättning att de utläses i tal) även om nästan ingen annan gör det. Det kan aldrig betraktas som hemmasnickrat. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.02 (CET)
Att lägga in information som inte går att hitta i en pålitlig källa för att man tycker att det borde vara så är definitivt hemsnickeri, och skulle aldrig accepteras på något annat område än artikelnamn. Sjö (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.05 (CET)
Det kan man inte säga. Att en källa använder ett visst skrivsätt innebär inte att det finns en allmän regel. I en annan diskussion berördes denna fråga: fram till slutet av 1800-talet fanns det inte fasta stavningsregler för svenskan. Belägg för en viss stavning visar bara att den författaren då och där stavade så. Att ett sådant belägg kan användas som riktlinje för stavning på Wikipedia är i sig egen forskning. Vill man hänvisa till en källa som norm, måste man också visa att det går att härleda en allmän regel från den. Edaen (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.14 (CET)
Den andra artikeldiskussionen kan ha rört Karl Johans stad, som verkar ha stavats Carl Johans stad när staden fanns och stavas Karl Johans stad i nutida texter. :-)--Paracel63 (diskussion) 20 februari 2017 kl. 15.21 (CET)
Ingen har, så vitt jag vet, någonsin föreslagit att Ikea bör stå under Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd. Det är en halmdocka att dra in det i diskussionen här. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.25 (CET)
Har någon kontrollerat vilket firmanamnet egentligen är IDAG i fallet Ikea? -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.31 (CET)
Anledningen till att jag frågar, är att i fallet SSAB så visar bolagsordningen, det instrument som definierar vad ett bolag heter, att det heter just "SSAB AB (publ)" eller "SSAB Corporation" på engelska. Att lägga den under "Svenskt Stål AB" eller liknande vore alltså inte alls i överensstämmelse med vad bolaget faktiskt heter idag. I fallet SSAB så framgår detta av artikeln, men det är inte lika tydligt hur landet ligger i fallet Ikea. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.46 (CET)
(Redigeringskonflikt) IKEA AB, med dotterbolaget IKEA Svenska Försäljnings Aktiebolag och moderbolaget Ingka Holding Scandinavia BV. /Portunes (disk) 18 februari 2017 kl. 11.49 (CET)
Ja, det finns, som jag redan antytt, en tråkig tendens att förkortningen blir namnet. Det är lika beklagligt som rena fantasinamn. Vi är dock tvungna att gilla läget. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 12.20 (CET)
Det enda jag ville tillföra här egentligen var att vi måste vara korrekta. "IKEA" heter alltså idag "IKEA AB", inte "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd". Det återstår fortfarande att visa att det långa namnet någonsin varit ett firmanamn. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.18 (CET)
Enligt artikeln Ikeas historia registrerades Ikea ursprungligen som handelsfirman Ikea, betydelsen av förkortningen har knappast varit det registrerade firmanamnet någon gång. Thoasp (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.33 (CET)
Oavsett om "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd" varit firmanamn eller inte så är IKEA akronym för det. Inte för att jag håller med, men det räcker för att argumentera för att wikipediaartikeln ska heta så. Det är därför jag tycker POMMF och diskussion är så bra till skillnad från onyanserade regler som "alltid och enbart officiellt namn" eller "skriver vi ut artikelnamnet för i en artikel ska vi alltid göra det": Ibland är det officiella namnet bäst trots att det är en förkortning, ibland är det bättre att skriva ut en förkortning och ytterligare en del fall ignorera det officiella fullständigt (ex: IKEA, Kungliga tennishallen respektive Globen).--LittleGun (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.47 (CET)
Nu lyckas jag inte helt följa ditt resonemang här, men det jag främst vill se är tydlighet. Senast jag kollade, så framgick inte den exakta kopplingen mellan "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd" och "IKEA" särskilt väl i artikeln. Om "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd" aldrig varit firma, blir det en "utvikning" som kräver mjuka källor, inte ren "torr fakta" som går att källbelägga med bolagsverket eller liknande. -- Innocent bystander (diskussion) 20 februari 2017 kl. 07.56 (CET)

Vad passar under "Externa länkar"?[redigera | redigera wikitext]

Hej igen! Apropå den här diskussionen finns det kanske också behov av att uppdatera våra rekommendationer om vad som passar under rubriken "Externa länkar". Egentligen bör nog också "Vidare läsning" (som inte har en egen fördjupningssida) tas upp, eftersom båda rubrikerna har samma syfte. Den svenska listan på sånt som bör undvikas är lite kortare än den på enwp, så kanske behöver även vår lista bli lite större? Vad tycks?--Paracel63 (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.26 (CET)

Då bör även externa länkar för Martinus Thomsen#Externa länkar gås igenom, just nu har nån eller några byggt upp en länksamling där. Vet dock inte vilka som är egentligen relevant för privatpersonen ifråga. DIEXEL (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.05 (CET)
Bra jämförelse och förslag. Långa Vidare läsning/Externa länkar-listor kan motsvara en hel del reklam. Detta har enwp uppfattat och försökt stävja genom den längre undvika-listan. Några fler åsikter i allmänhet eller angående mitt eller DIEXEL:s exempel i synnerhet? SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 18 februari 2017 kl. 23.17 (CET)
Vi skall inte kopiera enwp-listan. Där kan finnas sådant som bör läggas till, men en del av punkterna på listan motsvarar vad som anges mer koncist i den svenska (vi klarar att läsa mellan raderna), en del tycker jag är onödigt strängt (en artikel som kan användas som källa är ofta guld värd, men ibland förbjuden på en-wp). Rekommendationerna att inte länka sökningar och inte Flash etc. trodde jag vi hade, men hittar inte nu. --LPfi (diskussion) 19 februari 2017 kl. 11.44 (CET)
Jag anser att det oftast finns för lite under externa länkar. T.ex. för artister finns ofta bara "officiell webbsida", trots att den oftast mest innehåller reklam. Däremot innehåller andra sidor, typ fan-clubs, bloggar, mer vettigt material, och mer kött på benen. Jag kommenterar inte just Martinus länkarna, men det är principiellt inte fel att ha med en fem länkar. Utan att ha läst Martinus, så är det djuplodande filosofi, och med enbart en officiell länk, så blir artikeln än mer reklam, än med fler länkar som kanske redovisar olika ståndpunkter. Wikipedia "all kunskap i världen" betyder i mina ögon att jag inte ska behöva leta med sökmototorer, och tränga igenom en massa dåligt material. Bättre är att WP har med flera (många) bra och "kontrollerade" länkar. Sparar min tid, om allt finns på ett bräde. Volvo torde t.ex. må bra av minst 10 externa länkar, säkert finns fler som är vettiga och bra. --Janwikifoto (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.16 (CET)
(redigeringskonflikt) Nja, >10 externa länkar tycker jag nog inte passar i någon artikel. En artikel med så många intressanta utgångar är antagligen ganska lång (eller kan lätt göras det), alt. med en omfattande källförteckning (med de intressanta, eftersökta länkarna). Och Wikipedia anses inte vara någon länksamling, vilket gör att den inte ersätter behovet av en sökmotor.
Annars tack för ingången om att officiella webbplatser inte alltid leder till så mycket matnyttig information. I just fallet Michael Steele fanns ingen officiell webbplats, medan den icke-officiella webbplatsen som jag lade in är av karaktären "initierad fansajt". Jag ansåg att den gav kompletterande information, medan Skivsamlare tyckte att den länken kanske inte passade. Jag hittar inte orden fan eller fansajtwp:EL, så vi har nog inget generellt förbud mot sådana webbplatser. Lämpligheten får kanske därför bedömas från fall till fall, och antagligen har vi råd att vara mer tillåtande än enwp på den punkten. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 19 februari 2017 kl. 15.12 (CET)
Hej! Tostarpadius skrev om detta: "Ett mindre urval informativa sidor bör gälla, inga fyrkantiga regler", och jag stämde in med "Medhåll Tostarpadius, som formulerar det bra. Jag ser alltså ingen anledning varför vi skulle utesluta privatpersoners webbsidor så länge de håller god kvalitet".
Också medhåll janwikifoto, och, tror jag, LPfi. LPfi: menar du webbläsarpluginen Flash, eller något annat? Mvh, flinga 19 februari 2017 kl. 15.02 (CET)
Pluginen, ja. Vad gäller fan-sidor är gränsdragningen och bevakningen ett stort problem. Jag misstänker att artiklar med fan-sidor tenderar vara sådana där vi har många användare som dyker upp enstaka gånger för att redigera i en eller några artiklar, vilket gör det svårt att etablera otydliga regler. En etablerad dominerande fan-sida är OK, men om det finns en uppsjö i varierande kvalitet blir det ett träsk. --LPfi (diskussion) 19 februari 2017 kl. 15.26 (CET)
Urvalet behöver givetvis bevakas. Försämras kvaliteten på en inofficiell sida kan den saklöst strykas, likaså om sidor läggs in urskillningslöst eller partiskt. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2017 kl. 16.23 (CET)
Problemet är att veta om en sida lagts in urskillningslöst eller partiskt eller inte. Med en okänd användare kan man bara gå enligt innehållet, som är jobbigt att utvärdera om man inte känner den artikeln handlar om. Om de flesta som intresserar sig för artikeln saknar erfarenhet av våra riktlinjer blir det jobbigt. --LPfi (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.28 (CET)
Om vi nu skall tillåta dessa hemmasnickrade webbsidorna på Wikipedia så måste det väl ändå finnas nolltollerans mot hemsidor med affilatelänkar och annan reklam samt sidor med uppmaning att skänka pengar. Problemet med vilken/vilka hemsidor som skall ha företräde i de fall det finns flertalet kvalitativa sidor att välja på kvarstår. På vilka grunder skall utvalsprocessen ske? Urvalet behöver givetvis bevakas skriver Tostarpadius, men vem skall göra det, ingen i dagsläget gör det. Som det ser ut i dag på fansitefronten så är flertalet döda länkar, vissa omdirigeras till webbhotellet där sidan ligger, vissa omdirigeras till webbshopar och jag har även raderat en länk som omdirigerades till porr. Engelskspråkiga wikipedia är tydliga i sitt ställningstagande gällande fansites, troligtvis med vetskapen av vad dessa länkar med tiden medför.en:external linksLinks normally to be avoided; Blogs, personal web pages and most fansites (negative ones included), except those written by a recognized authority. Och slutligen, jag har personligen som musiknörd inget emot hemsidor tillverkade av personer kunniga innon sitt ämne. - Skivsamlare (diskussion) 19 februari 2017 kl. 19.26 (CET)
Nej, låt oss slippa strikta regler. Annars riskerar vi få internlänkar ifrågasatta! - Innocent bystander (diskussion) 20 februari 2017 kl. 08.00 (CET)
Vi har inte strikta regler för vilka källor som bör användas. Vilka som är att föredra finns det kanske lika olika uppfattningar om som det finns aktiva wikipedianer. Externa länkar bevakas kanske inte systematiskt, men vi är många som gör en insats då och då. Just så fungerar Wikipedia bäst. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2017 kl. 16.10 (CET)

Oreda i kakburken[redigera | redigera wikitext]

Är det någon annan som råkat ut för något som liknar följande och som kan ge nåt tips?

  • I natt, omkring 04:15-04:30, tappade jag min inloggning och märkte det genom att en sån där "donations-banner" dök upp på den sidan jag skulle titta på.
  • När jag försökte logga in fick jag något felmeddelande om "problem med sessionsdata" och att jag skulle ladda om sidan och försöka igen
  • Felet varade under 15-30 minuter. Sedan, efter 04:45, gick det bra att logga in igen, men...
  • När jag försökte redigera en sida fick jag följande felmeddelande:

"Databasen kunde inte bearbeta redigeringen på grund av ett bortfall av sessionsdata. Försök igen; om det fortfarande inte fungerar, prova att öppna om redigeringssidan, logga ut och logga in igen eller vänta ett tag på att felet fixas."

  • Det får jag fortfarande efter snart sex timmar. Jag har provat att logga in via AWB och via en annan webbläsare (Edge) och då är det inga problem att redigera, vilket detta inlägg är ett exempel på.
  • Min gissning är därför att det är någon "kaka" (cookie) i min webbläsare (Mozilla Firefox) som behöver tas bort. I värsta fall får jag väl försöka med att ta bort alla kakor som de många wiki-siterna har placerat i min webbläsare, men jag tänkte att det kanske är någon som kan ge något tips om vilken kaka det är som ger upphov till felmeddelandet ovan, om det nu är ett kakproblem.
  • Har det skett några förändringar i serverprogramvaran nyligen som kan förklara ovanstående problem? Jag tycker att fältet för redigeringskommentar (id=wpSummary class=mw-summary) har fått en större höjd...

--Larske (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.50 (CET)

Firefox hade visst problem med att Wikipedia & co skickar för många kakor (då Firefox har ett gemensamt tak), varvid en del trillar bort, i vissa fall just den som visar att du är inloggad. Har det med det att göra? --LPfi (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.54 (CET)
Javisst ja, det där läste jag ju om, men eftersom jag vid det tillfället inte var drabbad glömde jag bort det. Tack för påminnelsen LPfi! Nu har jag rensat lite kakor (från helt andra sajter) och som synes går det nu att redigera här igen även med Firefox. --Larske (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.18 (CET)
Vi kanske borde försöka få in någon liten förklaring om Firefoxproblemet i det där felmeddelandet? /Julle (disk.) 18 februari 2017 kl. 13.27 (CET)
Ja, det hade hjälp mig i alla fall. Här är en länk till Firefox-buggen som tydligen drabbar versioner från 50 och framåt, själv har jag version 51. Återstår väl att se när/hur det kommer att åtgärdas.
--Larske (diskussion) 18 februari 2017 kl. 13.59 (CET)
I Firefox-problemet var Twitter (formligen strösslade med kakor) den kanske värsta syndaren.--Paracel63 (diskussion) 18 februari 2017 kl. 23.19 (CET)

Larske: Det är när webbläsaren tappar kakan på mönstret {$wgCookiePrefix}Session, alltså svwikiSession på svenskspråkiga Wikipedia, som det går åt skogen. Jag har gjort så att MediaWiki:Gadget-AutoSave.js använder localStorage i stället för cookies, så det är två kakor mindre om du använder det verktyget. Nirmos (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.41 (CET)

Är det oproblematiskt att använda "lokal storage"? Jag har inte koll på vad det är avsett till, men sessioner brukar man ju hålla reda på just med sessionskakor. Jag kan tänka mig att det är förvirrande. --LPfi (diskussion) 19 februari 2017 kl. 11.47 (CET)
localStorage används av JavaScript. Det är till för data som inte behöver skickas till servern. Nirmos (diskussion) 20 februari 2017 kl. 09.31 (CET)

Nu använder även MediaWiki:Gadget-Teckenstorlek.js localStorage i stället för cookies, vilket betyder en kaka mindre. Nirmos (diskussion) 20 februari 2017 kl. 21.18 (CET)

Melodifestivalen 2017 - Identifieringshjälp[redigera | redigera wikitext]

Hejsan alla. Jag har tagit ett antal tusen bilder på Melodifestivalens tredje deltävling, och håller på att redigera dessa just nu (på ett mycket försenat SJ-tåg...). Jag behöver hjälp att identifiera namnen på följande tre personer som körade till Owe. Se denna bild. Tack för all hjälp! Josve05a (prata med mig) 19 februari 2017 kl. 13.41 (CET)

Rekord[redigera | redigera wikitext]

De senaste 30 dagarna har 3333 konton gjort minst en redigering. det är den högsta siffran sedan april 2011, dvs på fem år.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 15.20 (CET)

Roligt! /Julle (disk.) 19 februari 2017 kl. 15.39 (CET)
Det låter bra, att fler klivit över tröskeln, till detta beroende... Många har nog mer att bidra med än vad de tror. DavidIvar (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.12 (CET)
Kul så länge det inte är klottrare eller vandaler, eller användare som enbart går in för att vinkla så mycket som möjligt. J 1982 (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.13 (CET)
Totala antalet konton som gjort minst en redigering säger ju inte nödvändigtvis så mycket om hur många som stannar, men dels är det fint bra små enstaka tillägg också, och dels ökar ju chansen markant att någon skall bli fortsatt aktiv om den testar att redigera. /Julle (disk.) 19 februari 2017 kl. 18.46 (CET)
Kan det vara relaterat till att vi varit mer offensiva med att långtidsblockera IP-adresser med klotterhistorik och i början tillät åtminstone jag kontoregistrering från dessa adresser. Hur ser det ut om man sållar bort blockerade konton? Mvh Luriflax (diskussion) 20 februari 2017 kl. 08.24 (CET)
Det borde då slå åt andra hållet med färre användare. Men denna statistik är lite vansklig, den jag använde är från denna lista som skiljer sig lite från den mer officiella. Kanske är det bara siffran med de som gjort fler än 100 som är tillförlitlig, och den visar för senaste kvartalet i stort sett oförändrat eller något ner från ett, två och tre år tillbaka. Jag har dock för mig att det som syns är fler elever/studenter/proffs som uppdaterar (när det inte är lov/semester) och lite färre entusiaster (som annars är mer aktiva när det är lov).Yger (diskussion) 20 februari 2017 kl. 08.39 (CET)
Jag lyckas visserligen bara hitta 3 031 användare i listan över aktiva användare, men av dessa är det 301, det vill säga 10 procent, som är blockerade. Antalet handlingar de senaste 30 dagarna för de aktiva användarna, totalt och för oblockerade, fördelar sig så här:
Antal handlingar Antal användare Andel användare (%) Antal användare
(ej blockerade)
Andel användare
(ej blockerade)
1 &&&&&&&&&&&01345.&&&&&01 345 44,4 &&&&&&&&&&&01195.&&&&&01 195 43,8
2–5 &&&&&&&&&&&01026.&&&&&01 026 33,9 &&&&&&&&&&&&0897.&&&&&0897 32,9
6–10 &&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225 7,4 &&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208 7,6
11–50 &&&&&&&&&&&&0215.&&&&&0215 7,1 &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212 7,8
51–100 &&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070 2,3 &&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070 2,6
101–500 &&&&&&&&&&&&&098.&&&&&098 3,2 &&&&&&&&&&&&&097.&&&&&097 3,6
501–1 000 &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 0,7 &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 0,7
1 001–5 000 &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 0,9 &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 1,0
>5 000 3 0,1 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 0,1
Totalt &&&&&&&&&&&03031.&&&&&03 031 100,0 &&&&&&&&&&&02730.&&&&&02 730 100,0
--Larske (diskussion) 20 februari 2017 kl. 09.53 (CET)
@Larske: Snyggt! Är det en fråga som skulle kunna ligga i Quarry så att man kan köra den närhelst man känner för det? Ainali diskussionbidrag 20 februari 2017 kl. 10.51 (CET)
Finns det möjlighet att jämföra med andra ("stora") wikipedior? 10% blockade användare låter mycket i mina öron. Hur är det exempelvis med de.wikipedia, där klottrare måhända avskräcks av trögheten som är inbyggd i systemet med godkända/ännu icke godkända redigeringa?
/Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 13.44 (CET)
Det är inte redigeringar från blockerade konton utan konton som blivit långtidsblockerade efter en redigering. Förutom dessa 300 är det nästan det dubbla som blivit korttidsblockerade och ytterligare några som bara återställts utan att bli blockerade. Så av de dryga 3000 som varit inne och redigerat är det nästan en tredjedel (~1000) som varit oseriösa.Yger (diskussion) 20 februari 2017 kl. 14.19 (CET)
Jag tolkar listan över aktiva använder som att det är blockeringsstatus vid det tillfälle som listan gjordes. Av de 301 som då var är blockerade kan det finnas många olika blockeringstider, från 30 minuter till tillsvidare. Samtidigt kan det finnas sådana som när listan skapades inte längre var blockerade trots att de kan ha varit blockerade en eller flera gånger under de senaste 30 dagarna och det är väl dem som Yger avser.
Vad som också bör påpekas att de 3  varav 300 blockerade är registrerade användare. Till detta kan läggas nära 7 000 olika så kallade IP-användare som har redigerat minst en gång under de senaste 30 dagarna. Total sett är det 10 037 olika "användare" som har varit aktiva på svwp sedan 20 januari 2017. --Larske (diskussion) 20 februari 2017 kl. 16.06 (CET)
@Yger: Var hittar du den statistiken? Ainali diskussionbidrag 20 februari 2017 kl. 15.20 (CET)
Har du, Yger, eller kanske någon annan?, en aning om huruvida dessa siffror motsvarar andra (större) wikipediors? Redan 1/10 är mycket i mina ögon, och 1/3 är så mycket att man kan befara att det påverar er som patrullerar mest – påverkar på samma sätt, menar jag, som man kan påverkas av att i sitt yrkesliv möta en oproportionerligt stor andel av samhällets problemfall, som t.ex poliser och akutmottagningspersonal, vilket jag har personlig erfarenhet av.
Nu menar jag inte nödvändigtvis att den är den viktigaste aspekten, men i längden är det ju knappast hållbart.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 15.34 (CET)
Det handlar ju inte om en tredjedel av redigeringarna. Den största andelen av dessa görs av seriösa etablerade användare. Av dem som gjort fler än tio redigeringar är det ytterst få som blivit blockerade. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2017 kl. 15.59 (CET)
Larskes information innebär att jag alltid misstolkat dessa siffror. Jag har alltid trott det var summan av ip-nummer och de med uttagna användaridentiteter. Mina tumme pekfinger avser bara IP-numer. Där är u cirka 270 läsårsblovkcerade och den senaste månaden har ytterligare ett 50 tal fått längre blockeringar. Sedan gäller att minst dubbelt så många får korttidsblockeringar som långtid (men den kvoten gäller bara ip-adresser).Yger (diskussion) 20 februari 2017 kl. 16.38 (CET)
Kanske har folk tröttnat på sociala medier? J 1982 (diskussion) 20 februari 2017 kl. 19.06 (CET)
@Larske, Yger: Går det att avgöra hur stor del av dessa "nya" som är tillfälliga besökare från andra projekt? -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2017 kl. 12.05 (CET)
Menar du med dessa "nya" registrerade användare som har redigerat på svwp de senaste 30(?) dagarna men inte tidigare, eller vad? Vad menar du med (tillfälliga?) besökare från andra projekt? Menar du att det är fler redigeringar på till exempel enwp än vad de har här på svwp som gör dem till besökare från ...? --Larske (diskussion) 21 februari 2017 kl. 12.45 (CET)
Besöker jag nu en godtycklig wiki nu, så blir jag ju "nyreggad" just där. Men jag har ju en global historik. Det kan ibland vara ganska frustrerande att få en "välkomstblaffa" på en rad wikis, när man bara varit inne och justerat något litet, utan intentioner att göra något alls mer. -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.02 (CET)
Löses inte det av att man skapar en användarsida på meta och låter den speglas på alla wikis där man inte har en användarsida?? Skottniss (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.05 (CET)
Oavsett hur det är med det, så har du ingen lokal användare förrän du besökt wikin på ett eller annat sätt! Och du får absolut ingen redigering på wikin förrän du fysiskt varit där! -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.09 (CET)
Mm, speglade användarsidor på Meta skapas inte automatiskt på samtliga Wikimediawikier, utan fyller utrymmet efter att användaren skapats på respektive wiki. Vilket kan vara tretton år efter att man började redigera under det namnet, eftersom de flesta av oss sällan har anledning att gå till wikier som pms.wikipedia.org. /Julle (disk.) 22 februari 2017 kl. 13.12 (CET)

Veckans tävling[redigera | redigera wikitext]

Nu har veckans tävling börjat, Wikipedia:Veckans_tävling/Ryssland. Skottniss (diskussion) 20 februari 2017 kl. 04.43 (CET)

Blockeringar per timme och veckodag[redigera | redigera wikitext]

Det diskuterades för ett tag sedan om det omfattande klottrandet under skoltid.

I tabellen nedan visas tidpunkten för totalt 701 blockeringarna under de senaste 28 dygnen (från 2017-01-23 20.00 till 2017-02-20 20.00).

--Larske (diskussion) 20 februari 2017 kl. 20.36 (CET)

Tack mycket intressant. Nedgången på fredagar lunch~och att det slutar alla dagar vid 14 tex.Yger (diskussion) 20 februari 2017 kl. 20.44 (CET)
Är glad att läsårsblockering slagit igenom. Föreslog det för flera år sedan. Verkligen inget roligt, men nödvändigt. När eleverna nått fram till andra världskriget i sina historieböcker brukar det tyvärr vara som värst. J 1982 (diskussion) 20 februari 2017 kl. 20.44 (CET)
Hmmm..., det säger ju också något om när patrulleringsinsatser är mest motiverade! Snyggt! /Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 21.06 (CET)
Jag tyckte det kunde vara illustrativt med en "heat map" för den här typen av sammanställningar så jag har gjorde en funktion för detta.
--Larske (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.29 (CET)

Tack Larske. De skolor jag känner till börjar dagarna efter 8 och har lunch i huvudsak mellan 11 och 12. Blockeringarna börjar innan 8 och har ett _minimum_ vid lunchtid. Angående lunch kan det vara för att det klottras mer på lektioner än på raster. Att det börjar innan 8 är svårare för mig att förstå. Oavsett tycker jag det verkar som om vi inte enbart bör skylla på skolelever, även om de säkerligen står för en del av klottrandet. --افيراتير (diskussion) 21 februari 2017 kl. 17.52 (CET)

Jag har alltid tolkat att klotter sker före skolan börjar och på raster. Sedan finns det en viss fördröjning mellan klotter och blockering. Yger (diskussion) 21 februari 2017 kl. 17.56 (CET)
@Averater: Bra spaning! Mysteriet med "innan 8" förklaras nog av att tiderna som finns i databasen är angivna i UTC. För att få svensk tid får vi alltså lägga på en timme. Jag har lagt till det i tabellerna ovan nu att klockslagen är UTC. --Larske (diskussion) 21 februari 2017 kl. 18.19 (CET)
Tack. I så fall verkar det som att det är på lektionstid som det mesta klottret sker på. --افيراتير (diskussion) 21 februari 2017 kl. 18.30 (CET)

nationalekonomiskt bevandrade sökes[redigera | redigera wikitext]

Jag försöker räkna ut om Jordränta (teori) borde länkas till en:Law of rent eller till en:Economic rent, men jag förlorar tråden när jag läser om dessa dammiga teorier. Om någon känner till vilka wikipedianer som är kompetenta, så får ni gärna pinga denne/dessa till Diskussion:Jordränta_(teori)#iw-länkning!

Tack på förhand!
/Johan M. Olofsson (diskussion) 21 februari 2017 kl. 09.17 (CET)

Jag är visserligen inte så bevandrad i nationalekonomi, men min första tanke är att ingen av dem passar eftersom jordränta är direkt kopplat till arrende, vilket de båda engelskspråkiga artiklarna inte är. /ℇsquilo 21 februari 2017 kl. 12.26 (CET)
en:Law of rent. Jag tycker dock att svenskspråkiga wikipedias artikel är mycket rörig, NE:s artikel jordränta är mycket tydligare. Jag vet dock inte om jag vill ge mig på den.FBQ (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.02 (CET)

Kompakta språklänkar – uppföljning[redigera | redigera wikitext]

Tack allihop för diskussionen om kompakta språklänkar. Er feedback har varit till hjälp för teamet som arbetar med funktionen. Vi är nu redo att aktivera den och räknar med att göra så i dag, 22 februari.

Med hänsyn till diskussionen som tidigare förts här på Bybrunnen har vi gjort några ändringar, och den kommer inte att automatiskt slås på för aktiva registrerade användare, men vi föreslår att ni testar den och ser om ni tycker om den.

Den kommer att kunna slås på eller av i dina inställningar. Du hittar den under “Utseende” > “Språk”. Mer information och svar på vanliga frågor hittar ni på projektsidan. Om en översättning av den sidan inte finns till ditt språk får du gärna hjälpa till, så att andra användare kan dra nytta av den. Nirmos har också skapat en möjlighet att slå på eller av den globalt. Kryssa i rutan här i inställningarna så dyker det upp en knapp på Special:Tom sida.

Funktionen har genomgått testning för att hitta buggar och dylikt, men berätta gärna om du ser några problem. Vi ser också fram emot återkoppling och förslag, som kan lämnas på projektets diskussionssida. Tack!

För Wikimedia Foundations språkteam, – Runa Bhattacharjee (WMF) (diskussion) 22 februari 2017 kl. 06.12 (CET)

(Översatt av Johan (WMF).)