Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg


Välkommen till Bybrunnen! Det här är en sida för diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. För mer information om vårt samarbete, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. For permissions to execute bots on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan.

Många diskussioner passar bättre på specifika diskussionssidor. Vid flytt av diskussioner härifrån till sådana, lämna gärna kvar en hänvisning här. Passar din förfrågan bättre någon annanstans? Se nedan:



Ebba Busch Thor[redigera | redigera wikitext]

Det har senaste tiden skett många redigeringar av typen skönmålning av den artikeln av ett flertal användare som verkar enbart ha intresse av denna. Och även efter jag raderar "skrytet" så undrar jag med tanke på avsaknaden av fakta som inte bara visar en oavbruten serie succéer om en POVmall vore på sin plats. Diskussion på artikeln diskussionssida.Yger (diskussion) 2 mars 2015 kl. 16.38 (CET)

Vi kan nu också se att samma personer som "skönmålat enligt ovan även varit inne och "svartmålat" om Jakob Forssmed. Nu är vi dock flera som följer och neutraliserar.Yger (diskussion) 7 mars 2015 kl. 11.08 (CET)

Jag kan nog tycka att vi generellt borde vara mindre avvisande till att redovisa antalet personkryss. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2015 kl. 09.37 (CET)

Hur få av de mycket erfarna som lämnat svwp[redigera | redigera wikitext]

Det finns 45 användare som var och en över årens lopp gjort fler än 38000 redigeringar. Av dessa har enbart en lämnat projektet, Rosp med 77000 redigeringar, sista 2009, och en har vi inte sett till sedan oktober 2014, Jono med 59000 redigeringar. (Och Torvindus är inte ett aktivt konto längre, men personen bakom torde fortfarande vara aktiv här).Yger (diskussion) 4 mars 2015 kl. 13.07 (CET)

Ja, Wikipedia är som ett gift ;-)//Hannibal (diskussion) 4 mars 2015 kl. 13.18 (CET) PS. Kul med sådan kuriosa!
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 4 mars 2015 kl. 16.54 (CET)
Fint påpekande, Yger. Behövs ibland för att se att har man väl kommit upp i några tusen redigeringar så är det svårt att sluta. Man blir nästan beroende av det;-) mvh Adville (diskussion) 4 mars 2015 kl. 17.01 (CET)
Fast det tar ett tag innan man blir beroende. Eller hur ska man annars tolka det faktum att knappt en procent av alla registrerade konton har redigerat senaste månaden. Det är lika illa på alla språkversioner. Enwp-användarna är ännu svårarare att "få fast", medan jawp-användarna är märkbart mer "lojala". Problematiken märks i och efter alla de olika IRL-projekt för Wikipedia jag deltagit i de senaste 5-6 åren. Statistiken säger: mindre än var tjugonde svensk har skaffat konto på Wikipedia (vilket är en hög siffra), men över 99 procent av dem är bara tillfälliga besökare. Jag tror att vi har potential för att nå och fånga fler, men frågan är hur man gör det.--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 19.02 (CET)
En huvuduppgift måste vara att engagera fler välutbildade kvinnor. Rex Sueciæ (disk) 4 mars 2015 kl. 19.40 (CET)
Jag gör vad jag kan. På tisdagar. Den här fredagen. På söndag. :-)--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 23.57 (CET)
Jag tror att det som behövs för att få fler att "stanna" är att se till så att det är lättare att se att det man gör på projektet faktiskt gör skillnad! Då tänker jag på funktioner som att man skulle kunna se hur många gånger de artiklar man har skrivit har lästs. En annan mer kontroversiell idé är att göra det möjligt att kommentera artiklar, då menar jag mer generella kommentarer som inte riktigt passar in på diskussionssidan. Jag vet att det gjordes ett försök om det här på enwp, men vet inte riktigt vad som hände med det./Bro 13 mars 2015 kl. 19.33 (CET)
Även om vi är en "community" tillhör Wikipedia inte de sociala medierna. Allmänna kommentarer i ett uppslagsverk uppfattar jag inte som seriöst. Jag är rädd att det skrämmer bort sådana som verkligen vill producera artiklar. Vi har tillräckligt med diskussioner som det är. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2015 kl. 09.33 (CET)
@Bro. Jag fick en återkoppling från enwp på dessa siffror. Och de såg samma fenomen - när man gjort ett vist anal redigeringar är man "fast", medan deras siffra var högre cirka 70000 redigeringar. Och medan jag det är intressant diskutera hur vi får flera bidragsgivare generellt, så är egentligen slutsatsen av det jag funnit att det är nog så viktigt att få in de vana bidragsgivarna i denna "mest" erfarna grupp, då de verkar aldrig lämna. Och det verkar vara ett fenomen att man känner sig fullt delaktig, och inte känner "utanförskap" till det som pågår här. Så genom att föra in dessa vana (med 18-38 tusen redigeringar) i våra diskussioner mm än mer kan vara av stort värde för att få fler.Yger (diskussion) 14 mars 2015 kl. 09.59 (CET)
Jag instämmer med Tostarpadius till fullo! Definiendum (?) 14 mars 2015 kl. 14.39 (CET)
Det finns några som hävdar att de försöker undvika diskussioner och önskar ägna sig åt att skapa artiklar men som ändå deltar i alla diskussioner med många inlägg. Jag har svårt att se hur de som uppenbarligen inte undviker diskussioner vill ha färre när det är så lätt löst genom att bara låta bli dem. --Averater (diskussion) 14 mars 2015 kl. 15.01 (CET)
Den användargrupp som du beskrev (pseudoexopedianer) skulle jag nog säga att jag själv tillhör. En av anledningarna till att i alla fall jag deltar i diskussioner är att framföra mina åsikter, då jag anser att Wikipedia gynnas av att de uppfylls. Däremot anser jag att det tillför mer till uppslagsverket att skapa och ändra artiklar, och av den anledningen stöder jag inte ett kommentarsfält då det tar fokus från artiklarna (med hänsyn till nya bidragsgivare). Dessutom skulle Wikipedia börja likna en blogg eller ett social medium om ett kommentarsfält infördes, vilket antagligen skulle leda till att förtroendet sänks för Wikipedia. Definiendum (?) 14 mars 2015 kl. 15.17 (CET)
Jag instämmer med Definiendum till fullo. Deltagande i diskussioner är ett nödvändigt ont om man inte är beredd att låta beslut fattas över ens huvud. Det pågår för övrigt hela tiden många samtal som inte intresserar mig tillräckligt för att jag skall engagera mig i dem. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2015 kl. 16.43 (CET)

Bibliografier[redigera | redigera wikitext]

Jag stötte i Yvonne Hirdman på en bibliografi som jag menar är felaktigt utformad: den använder bokrefmallen, vilken är menad för källförteckningar; och därför bland annat inleds med författarnamn. I en bibliografi torde det räcka med att ange titel (original och svensk), eventuella medförfattare (inkl. redaktörer och liknande), samt utgivningsår. Notera att även saker som ISBN och libris-id är mindre lämpliga, då sådana bara gäller specifika utgåvor, vilka normalt inte särskiljs i biografier. Bibliografin i Agatha Christie är ett föredöme.

Jag undrar främst hur utbrett det är med bibliografier som använder bokref-mallen, och om det är tänkbart att få en bott att ändra? Detta bör dock göras med nära övervakning, för det finns även bibliografier som den i August Strindberg, som snarast verkar vara "vidare läsning".

andejons (diskussion) 8 mars 2015 kl. 09.08 (CET)

Jag brukar använda mallen bokref till bibliografier också, men ta bort parametern författare:
  • Vi bygger landet: den svenska arbetarrörelsens historia från Per Götrek till Olof Palme. Solna: Pogo press. 1979. Libris 7639436. ISBN 91-7386-039-5 (inb.) 
Borde jag sluta även med den lösningen? Går det att göra en "bibliografimall" som använder bokrefparametrarna, men där bara namnet ändras för att anpassa infot i bokref till en bibliografi?--LittleGun (diskussion) 8 mars 2015 kl. 10.18 (CET)
Bokref:en som man hämtar i Libris-katalogen innehåller mycket information och direktlänk till Libris. Problemet att den pekar på en viss utgåva måste kunna lösas på annat sätt än att stoppa denna praktiska ref som Libris skapar automatiskt. Jag betraktar denna länk som en viktig källa på att uppgiften stämmer. Låt inte detta bli ett förhastat botuppdrag. / Pontuz (diskussion) 8 mars 2015 kl. 11.31 (CET)
Man kan länka till sökning i Libris på författare och låta den stå som källhänvisning till hela stycket (t.ex. http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3A%28Christie+Agatha+1890+1976.%29&d=libris&m=10&p=1&hist=true&noredirect=true såhär]]). I vilket fall är det knappast uppgifter av den typen som normalt är i störst behov av källhänvisningar, och länkarna är knappast utformade som det heller.
andejons (diskussion) 8 mars 2015 kl. 13.47 (CET)
@Andejons: jag hade hoppats på att fler skulle kommentera denna fråga. Men med tanke på hur få som över huvud taget skrivit något i denna tråd tolkar jag det som att det inte finns någon bred åsikt i frågan. Jag brukar använda bokrefen men ofta en librislänk i stil med den du ovan anger ändå så att man kan få en (förhoppningsvis) fullständig lista med flera utgåvor i de fall detta förekommer. En källhänvisning i klump är inte heller så lyckad om det handlar om det handlar om många titlar. / Pontuz (diskussion) 20 mars 2015 kl. 23.51 (CET)

Slumpartikel[redigera | redigera wikitext]

hi, few months ago i noticed here that random article was split into humam made article and bot made article it was looking something like *Slumpartikel/bot at sidebar. But now it's not same, i am confused there was something like this or it was just my imagination? we want something same for Urdu Wikipedia.--Irfan Arshad (diskussion) 8 mars 2015 kl. 12.15 (CET)

It is still there. The text "Slumpartikel (−bot)" in the sidebar refers to two tools, the first, "Slumpartikel", is the normal random tool, the second, "(-bot)", is the one excluding articles created by bots. Taxelson (diskussion) 8 mars 2015 kl. 12.29 (CET)
It's a Gadget, installed as default, som maybe you have disabled it. Look for "Slumpartikel" in your settings.
The related tool is external, and not a part of MediaWiki, so first you have to find somebody who is willing to creat such a tool at wmflabs for you. -- Innocent bystander (diskussion) 8 mars 2015 kl. 12.32 (CET)
Thanks for info.--Irfan Arshad (diskussion) 8 mars 2015 kl. 13.24 (CET)

Just a pointer, while in mobile view the (-bot) looks...terrible. Someone mind "fixing" so the it is either only visible in desktop mode, or "make it prettier" with an icon etc. Josve05a (diskussion) 8 mars 2015 kl. 19.51 (CET)

Det har tagits upp på annan plats, men ingen lösning har föreslagits. Om Someone har något förslag på hur man gör det så! -- Innocent bystander (diskussion) 21 mars 2015 kl. 07.34 (CET)
Two comments to @Irfan Arshad:
  1. The "Slumpartikel" without -bot is not an alternative for just the bot articles. If you test it some times, you'll mow and then find an 'ordinary' article. The reason you might get the impression that this is a button for "bot made articles" is simply that at the moment a clear majority of our articles are marked "bot made".
  2. The distinction is not between "bot made" and "human mande" artickes, but between bot made marked marked articles and the others. Even if you choose the -bot alternative, you'll now and then find a bot made article, but only those where human editors have checked them, and possibly extended and/or corrected them, and then removed the bot template. In the long run, this is what we wish shall happen with all our bot made articles. Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 19.24 (CET)

WMF stämmer NSA och USAs justitiedepartement för alltför bred internetavlyssning[redigera | redigera wikitext]

blogginlägg.Yger (diskussion) 10 mars 2015 kl. 10.05 (CET)

Det finns även en artikel i engelskspråkiga Wikipedias tidning: w:Wikipedia:Wikipedia Signpost/2015-03-11/In focus. --Stefan2 (diskussion) 12 mars 2015 kl. 22.09 (CET)
Beklagligt slöseri med medel som kommer från läsarna via donationer. Nästan på gränsen till rättshaverism – tror de att en amerikansk domstol kommer döma till deras fördel? Obelix (diskussion) 12 mars 2015 kl. 22.13 (CET)
Jag däremot är stolt över vad de gjort. Delvis för att det som skett behöver stoppas, men också för att man lägger pengar (de andra organisationerna lägger nog mer pengar, och jag tror att WMF får support för att de gör så här, som med SOPA/ACTA-grejen tidigare) på något som folk bryr sig om. Användarnas privatliv är inget jag tycker att WMF skulle dagtinga med, men vi kanske är olika där. Angående chanserna att vinna, tror jag att det är ungefär som med Wikimedia Sverige vs BUS; om de vinner får vi ännu större problem. I det här fallet tror jag dock att vi kan påverka mer, eftersom det finns politiskt tillsatta människor som är med och beslutar.//Hannibal (diskussion) 12 mars 2015 kl. 22.28 (CET)
Är det någon som vet vad som händer i BUS-målet? Blir det någon rättegång någon gång? --Stefan2 (diskussion) 12 mars 2015 kl. 22.37 (CET)
@Stefan2: Ärendet är skickat från Tingsrätten till Högsta domstolen i en så kallad hissprövning. Svar om HD tar emot målet förväntas innan juni. Ainali diskussionbidrag 12 mars 2015 kl. 23.12 (CET)
Just eftersom det amerikanska fallet berör en så het politisk fråga är det ett risktagande vad gäller förtroendet. Jag delar Obelix bedömning vad gäller användningen av resurserna. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2015 kl. 09.26 (CET)
HD verkar nu gett prövningstillstånd: HD prövar om Wikimedias foton på offentlig konst är upphovsrättsbrott Örn1 disk. 17 mars 2015 kl. 22.41 (CET)
Angånde användning av WMFs resurser, det är inte deras egna advokater som driver fallet, och de som gör det (från ACLU) gör det pro bono. Ainali diskussionbidrag 17 mars 2015 kl. 23.29 (CET)

Leninstaty i artikel om nattvioler[redigera | redigera wikitext]

Artiklen Nattviolssläktet ser jättekonstig ut med en bild på någon Leninstaty upprepad en massa gånger! När jag titter på sidan i redigeringsläge ser jag inget konstigt. Vad har hänt? / Achird (diskussion) 12 mars 2015 kl. 11.19 (CET)

Det verkar ligga i mallen: [1].
När jag tittar närmare verkar det inte heller ligga i mallen. Verkar vara någon annanstans, i en mer grundläggande kodning? dnm (d | b) 12 mars 2015 kl. 11.24 (CET)
Vad det än var så är det i alla fall borta nu. / Achird (diskussion) 12 mars 2015 kl. 13.32 (CET)
Den fulingen har vi haft problem med nu ett tag, men NH ska ha fixat saken med ett filter, säger hn. -- Innocent bystander (diskussion) 12 mars 2015 kl. 14.31 (CET)
Finns nog anledning att skrivskydda alla mallar som används i väldigt många artiklar. Fulingen har gett sig på undermallar till både taxobox och geobox. Den här listan innehåller en del måltavlor. Lsj (diskussion) 12 mars 2015 kl. 21.16 (CET)
Nu har ju åtminstone det här problemet lösts (?) genom att webbplatsen svartlistats på alla Wikimedia-wikier. Tidigare har det inte funnits stöd för generellt permanent skrivskydd av alla mallar som visas på många sidor, så det bör nog diskuteras innan man sätter igång. /NH 12 mars 2015 kl. 21.59 (CET)
@NH: Det rör sig tydligen enbart om halvlåsning dock och det av två mallar, och det av Commonscat och Webbref. Halvlåsning kan jag tycka är helt okej av de kanske 10 mest använda mallarna. Obelix (diskussion) 12 mars 2015 kl. 22.03 (CET)
@NH: Tidigare hade vi inte någon vandal som specifikt riktade in sig på sådana mallar. Men jag avvaktar. Lsj (diskussion) 12 mars 2015 kl. 22.41 (CET)
Det har förekommit, liksom att huvudsidan vandaliserats på liknande sätt. För min del tror jag mer på att göra klottersanerare och användare i gemen uppmärksamma på hur man snabbt hittar sådant (t ex genom att välja "Mall" i menyn för namnrymder på Senaste ändringar) än att skrivskydda. /NH 12 mars 2015 kl. 22.54 (CET)
@NH: Problemet du själv nämner tycker jag är ett mycket gott skäl att skydda vissa mallar. Servrarna tvingas rendera om nästan varenda sida som finns, och det tar ibland tid, ibland flera dagar, innan det ser normalt ut igen. -- Innocent bystander (diskussion) 14 mars 2015 kl. 09.52 (CET)
Det finns cirka 15 mallar (eller moduler) som används i fler än 1 000 000 artiklar, och ytterligare cirka 15 som används i fler än 100 000 artiklar. Man skulle kunna halvskydda dem. Jag tycker främsta argumentet mot det är att om man accepterar halvskydd för dessa så leder det nästan oundvikligen ut på ett sluttande plan. Vad gör vi när någon redigerar den 31:e, oskyddade mallen? Skyddar även den. Vad gör vi när någon registrerat ett konto och gör samma sak? Helskyddar. Snart har vi helskyddat alla mallar som används på många sidor, på grund av några få spammare. Kommer det att skydda mot spam? Nej – det finns andra sätt de kan göra på. Jag tycker ett bättre alternativ vore att t ex skapa ett filter som märker upp redigeringar i dessa mallar, och kanske hindrar vissa typer av redigeringar. Den positiva delen av resultatet blir samma – vissa sätt att lägga in länkspam förhindras. Nackdelarna slipper man. /NH 15 mars 2015 kl. 18.53 (CET)
Rekommendationen i sådana mallar är ju att alltid prova sina ändringar i Testmallar först. Det gäller inte bara IP-nummer och nya användare, det gäller alla användare, inklusive admins. Så en inskränkning finns där redan, och det sedan mycket mycket länge, den har bara inte stötts av någon arkitektur. -- Innocent bystander (diskussion) 15 mars 2015 kl. 19.14 (CET)
Jo. Ok, något måste nog göras så nu är de 31 mest använda mallarna halvlåsta. Jag gör en notering på WP:KM, så kan ju ev diskussion fortsätta där under lite mer beskrivande rubrik :-) NH 17 mars 2015 kl. 21.28 (CET)

SUL finalization update[redigera | redigera wikitext]

Hi all,apologies for writing in English, please read this page for important information and an update involving SUL finalization, scheduled to take place in one month. Thanks. Keegan (WMF) (talk) 13 mars 2015 kl. 20.45 (CET)

Översättning till svenska: Hej allihopa, ursäkta för att jag skriver på engelska. Läs gärna denna sida för viktig information och en uppdatering rörande slutförande av SUL som beräknas ske om en månad. Tack. (översättning av Ainali diskussionbidrag)

Wikidata-buggar[redigera | redigera wikitext]

En viktig bugg som troligen orsakat mycket av den klagan som varit på projektet ett tag, ska nu enligt utvecklarna vara löst. Vill gärna höra feedback på hur ni upplever det! -- Innocent bystander (diskussion) 14 mars 2015 kl. 15.14 (CET)

Vet inte var du vill ha feedbacken, jag har inte skapat jättemånga sidor med interwikilänk än, 4-5 stycken, men det verkar fungera problemfritt :-)FBQ (diskussion) 15 mars 2015 kl. 22.21 (CET)
Lite för tidigt att ropa hej tydligen, när jag försökte i dag fick jag felmeddelande "invalid token" igen (både då man "klistrar in" och skriver i länkartikeln för hand). Det verkade dock den här gången fungera att gå via wikidata och existerande post där och länka den nyskapade.--FBQ (diskussion) 16 mars 2015 kl. 08.42 (CET)
Låter hyfsat åtminstone, eller? -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2015 kl. 15.46 (CET)
Har skrivit egentligen skrivit för få artiklar för att göra en bedömning men visst - hittils har alla jag skrivit gått att wikilänka på något sätt. Skulle dock önska att det var förutsägbart var som skulle hända, särskilt för nya användare och med tanke på att krånglet varat en tid. Men som sagt, det går ju alla fall att länka.FBQ (diskussion) 16 mars 2015 kl. 15.54 (CET)

Veckans tävling förbereder 2M-jubileet[redigera | redigera wikitext]

Denna vecka skiftar Veckans tävling karaktär och blir en förberedelse inför 2-miljonte artikeln. Du är välkommen med valfria artiklar på temat "2 miljoner", men även med direkta bidrag till jubileet. Varmt välkommen! Deryni (diskussion) 16 mars 2015 kl. 06.30 (CET)

Prisutdelning har nu skett i jubileumstävlingen. Vi har numera tre förslag på jubileumsloggon och kanske, kanske fler på ingång. Diskutera gärna på Wikipediadiskussion:2M, eller bidra till jubileumsartikeln Wikipedia:2M!

Hittills föreslagna jubileumslogotyper[redigera | redigera wikitext]

Fyra fyraåringar[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia:Problematiska kategorier har vi just nu fyra diskussioner som pågått i över fyra år. Nu är det dags att göra något för att få igång aktiviteten på sidan igen. J 1982 (diskussion) 16 mars 2015 kl. 13.17 (CET)

Låg aktivitet på WP:Artikelgranskningar[redigera | redigera wikitext]

Ja, som rubriken lyder, aktiviteten på Wikipedia:Artikelgranskningar är väldigt låg i förhållande till Wikipedia:Artikelnomineringar. I skrivande stund ligger åtta artiklar uppe, men endast en av dem har text på "diskussion", och den hänvisar till att artikeln nyligen uppe för nominering men blev ej vald. Av alla kunniga wikipedianer borde det finnas några som kan lämna synpunkter på vad som kan förbättras i artiklarna. Mercedes Grand Prix (diskussion) 17 mars 2015 kl. 16.08 (CET)

Tack Averater och Deryni som granskar för fullt! Smiley.svg

Tips på att göra-funktion[redigera | redigera wikitext]

Hej,

För flera år sedan bad jag Sertion att skapa en "att göra"-funktion. Sertion fixade till den direkt, men jag fick aldrig riktigt in funktionen i mitt arbetsflöde. Fram till nu. Därför tänkte jag tipsa andra om den. Funktionen fungerar så här:

När man befinner sig på en sida, klickar man på fliken längst upp (Att göra+) varpå den artikeln läggs in tillsammans med en tidsstämpel på [användarsida]/todo, i mitt fall Användare:Hannibal/todo. Den sidan har jag sedan anropat som en mall på min vanliga användarsida, så här: {{Användare:Hannibal/todo}}. Jag har min användarsida som bokmärke i min webbläsare, så varje gång jag kommer till Wikipedia kommer jag direkt till listan över saker att göra. Det sista är naturligtvis valfritt.

För den som vill testa det här eller börja använda det:

  • gå till dina inställningar för utseende
  • välj det personliga javascriptet för det utseende som är markerat (till exempel Vector), som du också kommer åt via Användare:dittanvändarnamn/vector.js
  • klicka redigera och klistra in följande text:
// Script för att få en länk till en personlig att göra-lista importScriptURI("https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:Sertion/attgöralista.js&action=raw&ctype=text/javascript");
  • klicka spara och rensa cachen enligt instruktionerna längst upp på sidan (det varierar beroende vilket operativsystem du har)
  • nu har du den där Att göra+-fliken och kan börja lägga in artiklarna på att göra-sidan
  • (valfritt) klicka redigera på att göra-sidan och lägg till {{redigerahöger|Användare:Hannibal/todo}}, så får du en redigeraknapp på sidan, vilket är praktiskt om du också gör nästa steg
  • (valfritt) lägg in {{Användare:dittanvändarnamn/todo}} på din användarsida så att du ser den lätt

Lycka till!//Hannibal (diskussion) 18 mars 2015 kl. 00.35 (CET)

Hur skriver vi "människotillverkade objekt" (man-made objects) på svenska?[redigera | redigera wikitext]

Här sitter jag och argumenterar i ryska Wiktionary för att "människotillverkad" inte är ett ord, utan en amatörmässig och felaktig översättning av engelska man-made. Och så får jag slängt i ansiktet att detta ord ju används 20 gånger i svenska Wikipedia. Ja, tyvärr! Orkar någon städa? (How do you write man-made objects in Swedish?) --LA2 (diskussion) 18 mars 2015 kl. 01.30 (CET)

Ordet tycks även ha smugit in i Nationalencyklopedin, i artiklarna konstruktion och humor. Den sannolikt bättre översättningen "människoskapad" finns där i åtta artiklar.--Paracel63 (diskussion) 18 mars 2015 kl. 02.08 (CET)
Nu står det "människoskap…" istället för "människotillverk…" i alla de 49 artiklarna. Hoppas det var det du ville.--Paracel63 (diskussion) 18 mars 2015 kl. 02.41 (CET)
Båda sammansättningarna känns väldigt krystade och "osvenska". Det är väl bättre att skriva skapade/tillverkade av människor/människan. Rex Sueciæ (disk) 18 mars 2015 kl. 07.13 (CET) 
När det gäller textil, smycken, slöjdföremål brukar texten man-made översättas handgjord Janee (diskussion) 18 mars 2015 kl. 08.31 (CET)
Om något är tillverkat av människor så är det väl människotillverkat? Vad skulle vara konstigt med det? Ett "människotillverkat objekt" skulle jag kalla för en artefakt. /ℇsquilo 18 mars 2015 kl. 10.10 (CET)
"Handgjord" är väl mer en motsats till "maskintillverkad"? Här söker vi snarast ett motsatsord till "naturlig"/"naturskapad". /FredrikT (diskussion) 18 mars 2015 kl. 10.22 (CET)
Jag tycker också att både "människotillverkat" och "människoskapat" låter väldigt konstigt (lägg också till att inget av orden finns i SAOL). Jag tycker då att benämningen "skapad av människan" är mycket bättre och låter i mina öron också som mer korrekt svenska. Jag skulle iaf ha översatt meningen "The biggest man-made structure" till "Den största byggnaden skapad av människor" (alt det lite mer gammaldags, "Den största, av människor, skapade byggnaden"). Icea (diskussion) 18 mars 2015 kl. 10.44 (CET)
Man skriver ofta ’skapad av människohand’.Wvs (diskussion) 18 mars 2015 kl. 10.47 (CET)
Fast i meningen "Den största byggnaden skapad av människor" är ju "skapad av människor" helt onödigt tillägg, en byggnad kan bara vara konstruerad av människor (vi kan givetvis tänka oss varelser på andra planeter som kan skapa byggnader, men några sådana känner vi inte till). Skillnaden ligger ju i att engelskan använder - structure - struktur som även kan syfta på andra efter regelbundna mönster tillkomna skapelser för att buildning på engelska enbart syftar på byggnader med tak och väggar medan det på svenska syfta på alla av människor byggda strukturer.--FBQ (diskussion) 18 mars 2015 kl. 16.36 (CET)
@FBQ: Jordens största byggarbetsplats har inte en enda mänsklig arbetare. -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2015 kl. 21.16 (CET)
Fast jag skulle inte kalla Stora barriärrevet eller en myrstack byggnad. Vid närmare eftertanke kanske inte Stora barriärrevet skulle kallas byggnad om det var konstruerat av människor heller. Möjligen om människor också kunde bo i det. Efter närmare funderande undrar jag om inte byggnad är ganska snarlikt building i definition. Men tycker nog inte nödvändigtvis att en byggnad behöver ha väggar. Frågan är ju om en radiomast är en byggnad. Men en dammbyggnad kan ju vara det. Men det var som sagt kanske delvis ett sidospår även om det visar att "skapad av människor" inte alltid behövs. Tycker nog faktiskt att "människoskapad" fungerar utan att kännas konstigt i många fall, även om "skapat av människohand" givetvis även kan användas (även om det får mig att tänka på de tillfällen då människor reagerat på ordet "handblåst glas" med meningen att man inte alls blåser glas med handen. Själv tycker jag att det kan vara det samma, det är svårt att blåsa glas utan att använda händerna, även om man givetvis normalt blåser med munnen). --FBQ (diskussion) 18 mars 2015 kl. 21.31 (CET)
@FBQ: Godkänner du byggnader som byggt av Aliens, så måste du nog i konsekvensens namn också godkänna Stora Barriärrevet. Korallerna bor ju där, och de är mindre främmande än vilken Alien som helst! Smiley.svg -- Innocent bystander (diskussion) 19 mars 2015 kl. 08.45 (CET)
@Innocent bystander: Jag vet inte om jag upplever att språket är helt logiskt, men för mig känns det som att det handlar om en tid då man tänkte sig att varelser med en själ skapade byggnader. Nu antar jag att troll och jättar kan bygga byggnader också, även om de skulle sakna själ, men de förutsätts ha ett intellekt liknande människans. Även vissa människor har ju ansetts sakna själ, men i grunden handlar det om en grundläggande tankestruktur kring hur vi skiljer mellan mänsklig kultur och djurens natur. Nu vet vi visserligen att de här vattentäta skotten mellan människor och djur inte är så vattentäta som vi tänkt, men likafullt har vi en språklig barriär i skillnaden mellan människa - djur, vi skiljer ju även mellan man - kvinna och hona - hane. Utomjordingar är ju lite ett kapitel för sig själv. Föreställningen att sådana skulle finnas är ju inte särskilt gammal. Det varierar ju stort i fiktionen om man väljer att kalla olika kön hos utomjordingar för man och kvinna eller hona och hane - det blir säkerligen en debatt hur man skall göra om vi väl skulle träffa på några - möjligen hittar vi då på ytterligare ett begrepp för dessa. När jag funderar mer på det handlar det nog mer om att vi förutsätter en intellektuell tanke bakom en byggnad - att någon har funderat över hur konstruktionen skall uppfattas av andra och haft en plan för hur den kommer att te sig då den är klar. Koralldjuren eller myrorna har inte det. Sedan finns det massor med språkliga antropomorfiseringar där vi förutsätter liknande tankar hos djuren som hos människor, även när de inte finns där och språkligt använder konstruktioner som egentligen inte passar med djurens motivationsgrund, men som sagt språket är inte helt logiskt. Frågan är ju också om eventuella utomjordingar nödvändigtvis skulle ha samma föreställningsvärd kring att tänka och planera en byggnad som människor och om deras bevekelsegrunder för att bygga ett flygande tefat nödvändigvis skulle likna människors för att uppföra en ladugård - de kanske mer liknar koralldjurets för att uppföra en bokammare som bildar ett rev. Men som sagt, jag antar att det blir en fråga att ta ställning till den eventuella dag det finns några utomjordingar att förhålla sig till. Av tradition kommer troligen begreppen att användas såsom de en gång skapades oavsett, möjligen hittar vi då i stället på nya. Det är möjligt att mitt resonemang inte ligger i linje med hur andra uppfattar begreppet men jag upplever nog att de flesta gör en snarlik distinktion.
Sedan finns ju ett annat ord "byggnad" som jag uppfattar som ålderdomligt som också inkluderar barriärrevet, och kan omfatta allt som är byggt, även redskap och liknande, och egentligen kan syfta på geologiska avlagringar eller floddeltan också, även om jag tror att de flesta i ställe då skulle säga "uppbyggnad".
Som ovan sagt, ämnet skulle nog räcka för en avhandling. Jag passade på att fråga min sambo, som inte hade någon tydlig uppfattning om vad som egentligen är en byggnad, utan försökte definiera vad som inräknades kände sig tveksam om eifeltornet verkligen var en byggnad. Själv skulle jag anse att eifeltornet verkligen är en byggnad. Hade det enbart varit ett stålskelett utan hissar och andra detaljer hade det nog varit tveksamt, men det är möjligen inte en entydig definition. En konstruktion är det absolut, men då får man försöka definiera även vad en konstruktion är. Det går som sagt att skriva mängder med avhandlingar om hur man bör definiera begreppet byggnad :-) FBQ (diskussion) 19 mars 2015 kl. 10.42 (CET)
För att bli än mer filosofisk: En del påstår att det djuren saknar är skäl, inte själ. När kaninen gräver sig ett hål för att få skydd, saknar den då skäl? Och när hunden drar en filt över sig för att få värme, saknar den då skäl? -- Innocent bystander (diskussion) 19 mars 2015 kl. 11.27 (CET)
I viss mån kan de ju de. En hund som kastar sig fram mot matskålen för att kasta i sig sin favoritmat känner garanterat en lust efter maten och tillfredsställelse över att få sluka den och i den meningen ett "skäl", den har känslor inför det som sker och agerandet är inte bara automatiskt. En jagad kanin känner säkert oro, och säkerligen lugn då den har en håla att krypa in i, och har i den meningen säkerligen ett "skäl". Det som har varit på tapeten är ju i vilken mån djur kan föreställa sig en framtid, även om kaninen vet att den vill ha skydd och erfarenhetsmässig (och instinktivt) vet att den kan åstadkomma det genom att gräva, kan kaninen innan den börjar gräva föreställa sig hur det skall bli att ha ett hål att ta skydd i? Åtminstone apor och delfiner kan ju i viss mån göra sig sådana bilder, troligen också andra djur. Jag har läst en del om det men minns just nu inte exakt hur långt man har kommit inom forskningen på området.FBQ (diskussion) 19 mars 2015 kl. 13.36 (CET)
Konnotationerna för "man-made" och vad det innebär för valet av svenskt ord kan säkert bli föremål för en doktorsavhandling. En snabbare väg är att fråga några professionella översättare. Jag har lagt ut en krok. Man-made pekar såväl mot handgjord och tillverkad, som konstgjord. Förmodligen måste man välja olika vägar beroende på vad ordet syftar på för slags föremål. Människotillverkad kan säkert inte komma i fråga, om man ska ha en text som flyter. Deryni (diskussion) 18 mars 2015 kl. 21.50 (CET)
Jag ser inte alls något konstigt i varken ordet "människotillverkad" eller "människoskapad". För mig kan dessa ord jämföras med "maskintillverkad". Däremot anser jag att "skapad av människohand" är en sämre konstruktion. Definiendum (?) 18 mars 2015 kl. 21.43 (CET)
Lite språkvetenskap enligt Lars-Gunnar Andersson ;) : ”Människoskapad” ger 2400 Googleträffar medan ”skapad av människor och ”skapad av människan” sammanlagt ger 27000. ”Människotillverkad” ger 3500 träffar medan ”tillverkad av människor” och ”tillverkad av människan” sammanlagt också ger 27000 träffar.
De substantiv som slutar på -a och som har de ålderdomliga genitivformerna i sammansättningar, ”gatukorsning”, ”varukorg”, ”människobarn”, ”kyrkogård”, etc., har, när man går igenom SAOL, mycket få sammansättningar som gör att det bildas ett adjektiv (eller om man nu vill definiera ”människoskapad som ett perfekt particip). Den absoluta majoriteten av sammansättningarna är (nya) substantiv.
Min motvilja mot ordet bygger dock bara på intuition, men den skulle kunna bero på att det inte finns några verb i infinitiv till det adjektiviserade participet, typ ”att människoskapa” eller ”att människotillverka”, medan däremot ”att maskintillverka” något fungerar utmärkt.
Rex Sueciæ (disk) 18 mars 2015 kl. 23.17 (CET)
Jag har fått återkoppling från den (enda) översättare jag tillfrågat. Jag lägger in svaret i sin helhet, eftersom det ger ytterligare perspektiv på frågeställningen. Mycket nöje! Deryni (diskussion) 19 mars 2015 kl. 14.01 (CET)
Reflektioner från Zelius .net: Idag 09:46
Tror att det här är ett sådant fall där svenskan har flera olika sätt att uttrycka något som på engelska sägs på ett enda - handgjort och handblåst är exempel på detta - och att översättaren måste ta hänsyn till det och välja ord efter situation. Ord är INTE synonyma över språkgränserna, hur gärna vi än skulle vilja det.
Diskussionen kring byggnad/structure är ännu ett exempel på detta. Byggnad är mer specifikt än structure och därför mer begränsat i sitt användningsområde, precis som svenskans motsvarigheter till "man-made" är mer specfika och begränsade till bestämda situationer. Det här är typiskt för svenska språket; det är ett precist språk. Engelskan är typiskt sett lite lösare och mer förlåtande med sin (i många fall) vidare terminologi som ofta går att använda i vitt skilda situationer, medan svenskan har mer situationsanpassade ord. Och det är bra, för det gör svenskan till ett väldigt uttrycksfullt språk , men det kan också verka hämmande eftersom ord "saknas". Vi är så vana vid att våra ord ska vara skräddarsydda till situationen att vi automatiskt reagerar med skepticism och rynkade näsor när ett ord känns mindre passande. Som i fallet "människotillverkat/människoskapat". Vi tycker att det låter otympligt och konstruerat och vill kanske inte använda uttrycken, men faktum är att vi inte har några andra, mer passande adjektiv för det (i situationer där vedertagna översättningar som "handgjort" inte passar, alltså). Så antingen accepterar vi de orden som fullgoda översättningar av man-made, kommer på nya, bättre ord, eller tvingas acceptera att vi inte har något motsvarande adjektiv - över huvud taget. Frågar du mig så är det sista det enda alternativet det är tragiskt på riktigt.
Återigen, ord är inte synonyma över språkgränserna, så vi har ingen anledning att förvänta oss en exakt motsvarighet till "man-made" i svenskan. Vi kan önska oss ett sådant ord - för man-made är onekligen ett mycket bra och flexibelt uttryck - och vi kan uppfinna ett, men vi kan inte förvänta oss att det bara ska finnas där. "Skapat/uppfört av människan/människohand" fungerar förstås utmärkt som ersättning, men de är inte adjektiv så språkluckan kvarstår. Jämförelser med andra språk visar var vårt eget språk kan utvecklas. Klippt och klistrat: Deryni (diskussion) 19 mars 2015 kl. 14.01 (CET)
Jag förstår inte meningen:"Frågar du mig så är det sista det enda alternativet det är tragiskt på riktigt." Ska det vara "Frågar du mig så är det sista det enda alternativet – det är tragiskt på riktigt." eller fattas det nåt ord? Rex Sueciæ (disk) 19 mars 2015 kl. 15.54 (CET) 
Jag tror att det egentligen är tänkt att stå "Frågar du mig så är det sista det enda alternativet som är tragiskt på riktigt" (d v s alternativet att vi helt ger upp försöket att översätta). /FredrikT (diskussion) 20 mars 2015 kl. 09.07 (CET)
Ja, hon skrev att det fattades korrekturläsning, då hon reflekterade på min snabbt ställda fråga. Deryni (diskussion) 20 mars 2015 kl. 20.34 (CET)

Bättre svenska kartor i juli[redigera | redigera wikitext]

Jo, det är sant! Lantmäteriet meddelade 17 mars att man beslutat sig för att släppa diverse kartdata med CC-licens. Från och med 1 juli 2015 blir Översiktskartan (skala 1:250 000) tillgänglig under CC BY 4.0, och sex månader senare planerar man även släppa Vägkartan (1:100 000) och Terrängkartan (1:50 000). I pressmeddelandet hänvisas till den ökande efterfrågan från allmänheten och i samband med klimatanpassning, räddningstjänst och olika positioneringstjänster. För Wikipedias del innebär det möjligheten att förse alla våra svenska ortsartiklar med klart bättre kartor.--Paracel63 (diskussion) 18 mars 2015 kl. 02.19 (CET)

Här kan ni förresten se vad det är för material (välj rätt lager): [2].--Paracel63 (diskussion) 20 mars 2015 kl. 16.53 (CET)
Fantastiska nyheter! /Hangsna (diskussion) 18 mars 2015 kl. 08.24 (CET)
Mycket positivt, inte minst med tanke på deras överdrivet negativa reaktioner på att ens diskutera något sådant för 2 år sedan när jag hade kontakt med dem. Jag undrar om de också släpper koordinatpolygontågen som syns på kartorna, kanske @Edaen: förstår det?Yger (diskussion) 18 mars 2015 kl. 07.56 (CET)
De kartor som nämns finns både i raster- och vektorformat. Att planen skulle vara att enbart släppa rasterbilderna står det inget om utan tvärt om så uppger de att de kommer att släppa kartorna i vektorformat (~polygontåg). Å andra sidan lämpar sig licensen CC-by-SA 4.0 bättre för bilder än för databaser, som ju samlingen av polygontåg utgör. Edaen (diskussion) 18 mars 2015 kl. 08.19 (CET)
Roligt! /Julle (diskussion) 19 mars 2015 kl. 08.05 (CET)
I samband med det här kanske man kunde trycka på för att få tillstånd en lagändring av URL 9. Tidigare var andra kartor än officiella public domain. Genom ändring 1994 utökades det upphovsrättsliga skyddet till att även gälla andra av myndigheter framställda kartor, även retroaktivt. Då det inte finns någon kronoupphovsrätt i Sverige utan statens och kommunernas rättigheter beror på avtal med skaparen är det osäkert om myndigheterna har tillräckliga rättigheter att släppa t. ex. stadsplaner. För stadsplaner och förrättningskartor äldre än 1994 kan det vara så att, om inte nytt avtal ingåtts, alla rättigheter tillkommer tjänstemännen och inte alls stat eller kommun. Då Lantmäteriet nu släpper ekonomiskt värdefulla kartor finns det inget skäl att ha kvar skydd för dessa andra kartor. Tvärtom kan de utgöra en risk för det allmänna då myndigheterna enligt föreslagen PSI-lag blir skyldiga att på begäran utreda upphovsrättsförhållandena. Det upphovsrättsliga skyddet för kartor saknar betydelse. Det är enbart katalogskyddet som fortfarande är intressant. Det finns därför inga skäl att ha kvar "kartor" i URL 9. Edaen (diskussion) 19 mars 2015 kl. 11.19 (CET)
Synd att de inte valt någon licens som är kompatibel med OSM dock... /Grillo (diskussion) 19 mars 2015 kl. 13.44 (CET)
@Grillo: Det är den "samlade kartbilden" som är skyddad, se Hovrättens över västra Sverige dom.[3] Edaen (diskussion) 19 mars 2015 kl. 15.50 (CET)

Kontonamnsändringar[redigera | redigera wikitext]

Hej! Nu verkar det (enligt mejl igår från berörd användare) gå ut meddelanden till alla användare som inte har "SUL:at" sitt konto, och där det finns konton med samma namn på andra Wikipedia/Wikimedia-projekt-versioner. I april ska alla användarkonton "globaliseras", och en mängd lokala konton här på svwp kommer att byta namn till "Gammaltkontonamn-svwiki". Jag gissar att många kommer att vilja ändra det namnet till något annat. Är vi förberedda med hur vi ska hjälpa de användarna, och kommer namnbytessystemet att förändras. Kanske kan saker göras enklare så att användaren själv kan ändra, eller kanske kan folk med namnbytarrättigheter här på svwp fixa det?--Paracel63 (diskussion) 20 mars 2015 kl. 18.31 (CET)

Enligt meddelandet (t.ex. här) som användarna får kan de be om namnändring genom Special:GlobalRenameRequest. 90.227.135.41 20 mars 2015 kl. 21.13 (CET)
Den sidan är bara till för globala konton. Om man vill döpa om ett lokalt konto som inte är anslutet till SUL så kan bara en Steward göra det. Om man inte vill gå till Meta och begära namnbyte så går det bra att använda Wikipedia:Byte av användarnamn också. -- Tegel (disk) 20 mars 2015 kl. 21.20 (CET)
@Tegel: I så fall har jag missförstått det som skall göras helt. Jag har tolkat det som att "Gammalkontonamn-svwiki" formellt sett kommer att vara ett globalt konto. Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 21.23 (CET)
Ja, om du bara har det lokala kontot och ditt konto blir namnändrat automatiskt till Gammalkontonamn~svwiki så blir detta ett globalt konto. Denna namnändring kommer att ske under april månad. Detta globala konto kan man sen namnändra om man vill ha någonting mer passande namn.
Man kan också döpa om sitt lokala konto och skapa ett globalt konto innan kontot blir namnändrat automatiskt. Denna namnändring görs bäst på det gamla sättet, där vår lokala sida kan användas, då Special:GlobalRenameRequest inte är så lämplig för detta. Om det är någon som riskerar att råka ut för den automatiska namnändringen och som har några specifika frågor så kan vi ta dem på sidan Wikipediadiskussion:Byte av användarnamn. -- Tegel (disk) 26 mars 2015 kl. 22.07 (CET)

Stockholmskällan[redigera | redigera wikitext]

För er som har god koll på upphovsrättsligt bildmaterial. Kan Wikipedia ha någon användning för material på Stockholmskällan? Ursäkta om frågan varit uppe tidigare. Chicbyaccident (diskussion) 21 mars 2015 kl. 22.05 (CET)

De skriver själva under Så får du använda materialet. En hel del verkar ha licensen CC-BY-NC-SA. //Vätte (diskussion) 21 mars 2015 kl. 22.17 (CET)
De flesta bilder på Stockhomskällan är så gamla att upphovsrätten har gått ut. Använd PD-Sweden-photo på dem. /ℇsquilo 22 mars 2015 kl. 08.45 (CET)
Foton är fria 70 år efter fotografen dött för fotografier med verkshöjd vilket de flesta saknar. Efter 70 år om fotografen är okänd. Före 1967? om fotot saknar verkshöjd. Dessa regler gäller oberoende av deras egen klassning. Dock om fotona har åsatts fri licens fast de inte är fria enligt ovan, så är de också fria. Yger (diskussion) 22 mars 2015 kl. 08.50 (CET)

Jag hade ett möte med några representanter för Stockholmskällan i början av året med anledning av att dom ska bygga om sin webbmiljö. Dom är medvetna om att mycket material är onödigt restriktivt licensierat och att en del som är Public Domain är märkt som CC och dom håller på att se över det. Jag har inte koll på när dom tänker sig vara klara med ommärkning av material dock. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 25 mars 2015 kl. 09.21 (CET)

Veckans tävling v. 13[redigera | redigera wikitext]

Imorgon drar veckans tävling v. 13 igång: Wikipedia:Veckans tävling/Projekt Hedemora. Bakgrunden till tävlingen är att QRpedia kommer användas för turistinformation i Hedemora kommun. Då en av QRpedias styrkor är flerspråkigheten gynnar tävlingen översättningar (eller nyskrivet material) till andra språk. Varför inte bli först med att skriva om arkitekten Lars Israel Wahlman på engelska, byggnadsminnet Perssonska gården på tyska eller linberedning på franska? Vivo (diskussion) 22 mars 2015 kl. 13.48 (CET)

Än finns det möjlighet att ansluta. Wikimedia Sverige har dessutom donerat Wikipedia-relaterade priser till tävlingen. Vivo (diskussion) 26 mars 2015 kl. 14.45 (CET)

CEE Spring[redigera | redigera wikitext]

CEE Spring Logo vertical-t.svg

Från 21 mars till 31 maj pågår samarbetet CEE Spring, där CEE står för centrala och östra Europa. Från Estland till Ukraina ägnar sig wikipedianer åt att skriva artiklar om varandras länder och företeelser där. Detta började man planera inom samarbetet Wikimedia Central and Eastern Europeett möte som hölls 19-21 december 2014 i Kiev. Kan vara intressant att känna till och hänga på. --LA2 (diskussion) 22 mars 2015 kl. 22.11 (CET)

Kunde kanske vara något motsvarande för våra nordiska länder?--Bemland (diskussion) 26 mars 2015 kl. 01.07 (CET)

Uppföljning December-enkäten[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag lovade uppföljning från enkätundersökningen som gjordes här på svenskspråkiga Wikipedia i slutet av December, i anslutning till mitt examensarbete. Alla svar och rådatan från enkäten finns här.

Jag har även sammanställt infografik över några av resultaten som jag tänkte gemene Wikipedian kunde vara intresserad av, den finns här. Finns även ett kort inlägg om resultaten på Wikimedia Sveriges blogg. Själva examensarbetet kommer publiceras i slutet av nästa månad.

Efter att Wikimedia Sverige släppte ett pressmeddelande om arbetet har det även figurerat i notiser i ett antal nättidningar, bland annat SVD, SVT Aftonbladet och Metro. Bra att det finns ett intresse för ämnet, och tack alla här som hjälpte till i December! Icebear Sweden (diskussion) 24 mars 2015 kl. 10.58 (CET)

Infografiken finns på WMSE:s blogg också: [4]. Intressant läsning, bra jobbat och lycka till!--LittleGun (diskussion) 25 mars 2015 kl. 10.19 (CET)

Skrivstuga om mode på gång[redigera | redigera wikitext]

Torsdag 26 mars klockan 10 till 17 kommer det vara en skrivstuga om mode med Nordiska museet är värdar och Armémuseum och Europeana Fashion som medarrangörer. Jag och Sara kommer att vara där, och några andra erfarna Wikipedianer kommer att vara med och både skriva och hjälpa till. Det finns fortfarande plats för fler att vara med, både i rollerna att skriva själv eller hjälpa nya användare. Deltagare som anmäler sig (senast tisdag kväll) får lunch och fika under dagen. Deltagare som vill vara med på distans är också välkomna att skriva upp sig på skrivstugesidan, men då blir det svårare att bjuda på fika och lunch.

Passar också på att förvarna om en skrivstuga om dataspel på Tekniska museet 29 april. Skriv in det i kalendern redan nu.

Välkomna till båda evenemangen! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 24 mars 2015 kl. 15.22 (CET)

Stjärnmärkning av artiklar, Utmärkt - Bra osv.[redigera | redigera wikitext]

Om vi nu lägger ner en massa arbete på att skapa och utvärdera en Utmärkt eller Bra artikel, tycker åtminstone jag att stjärnans placering i toppen av artikeln ligger felplacerad (speciellt om koordinater finns med och ligger i vägen), närmast undanskymd. Nej, visa upp dessa artiklar med en större stolthet! = placera stjärnan direkt till höger om redigera|redigera wikitext och tala direkt om vad den innebär = Utmärkt artikel resp. Bra artikel i anslutning till stjärnan. Besökaren ska inte behöva gissa sig till eller själv söka information om dess betydelse. Ymer (diskussion) 24 mars 2015 kl. 18.45 (CET)

Låter som en bra ide, speciellt som måga kommer via små skärmar typ plattor och mobiler. Adville (diskussion) 24 mars 2015 kl. 19.08 (CET)
Jag instämmer! Mercedes Grand Prix (diskussion) 24 mars 2015 kl. 20.43 (CET)
Fram till för ett par dagar sedanNirmos gjorde en ändring var stjärnan precis bredvid titeln. Jag tycker att den gjorde sig bra där och skulle föredra att vi plockade tillbaks den dit. Ainali diskussionbidrag 24 mars 2015 kl. 21.59 (CET)
Instämmer! /Vostok (diskussion) 24 mars 2015 kl. 23.00 (CET)
Jag måste erkänna att jag gillar nuvarande placering. Det faktum att vi har satt en liten stjärna någonstans är primärt av internt intresse, och ingenting de flesta läsare bryr sig om (de flesta vet inte ens vad de betyder). Vi ser det ändå. Men det är inte någonting jag har starka känslor kring. /Julle (diskussion) 25 mars 2015 kl. 12.04 (CET)
Jag anser att stjärnorna bör flyttas tillbaka till dess position före ändringen, eftersom det blir tydligare. Dessutom täcker för närvarande stjärnorna över koordinater. Det är också meningen att läsare åtminstone skall bli lite intresserade av vad stjärnorna innebär. Definiendum (?) 25 mars 2015 kl. 15.02 (CET)
Instämmer. @Julle: Hur vet vi vad de flesta läsare vet och bryr sig om? Min gissning är att många läsare ser att det finns en stjärna i toppen av sidan eller har noterat att det finns stjärnor bland språklänkarna i vänsterspalten. Kanske kopplar också många samman den gula stjärnan i artiklarna med den gula stjärna som syns högt upp på Portal:Huvudsida. Detta är bara min gissning, men faktum är att vår huvudsida får cirka 50 000 besök per dag.--Paracel63 (diskussion) 26 mars 2015 kl. 00.24 (CET)
Det är naturligtvis bara min personliga gissning, eftersom vi inte har statistik åt vare sig ena eller andra hållet. Men så har jag efter ett antal års försök att nå ut och lära folk hur Wikipedia fungerar kommit fram till att väldigt många vanliga läsare inte ens vet var redigera-knappen sitter. Eller att den finns. Men täcker stjärnorna nu över koordinater (jag har inte kikat på några artiklar där de varit aktuellt) är det förstås i sig skäl nog att ändra tillbaka, så jag försöker inte bilda opinion mot det här. /Julle (diskussion) 26 mars 2015 kl. 00.53 (CET)
Jag håller med Ymer om att man nu knappt ser stjärnan och stödjer en justering. Jag funderar på hur det skulle påverka om man vidareutvecklat och kopplat något slags konkret pris för de som utvecklat huvuddelen av en stjärnbelönad artikel, så att dessa bedömningar/omröstningar (som nu får så liten uppmärksamhet) skulle göras till en t ex kvartalsvis återkommande begivenhet vid visst datum, där läsarna också fick vara delaktiga i nominering/bedömningsprocessen och "vinnande" artiklar skulle tillkännages mer offentligt mer vida omkring och placeras i en lättfunnen års-listning. Kanske skulle det dels öka intresset för WP, attrahera fler att anstränga sig att bidra med sin kunskap och ge nytt kvalitetsperspektiv på WP hos allmänheten? I dag är ju många närmast besatta av tävlingar och listplaceringar inom allt från musik, film, litteratur till sport och finansvärlden. Kanske kunde till och med ett slags "kontinent-/världsmästerskap" kunna utvecklas (med ett "handicap-system" då för olika stora språkområden etc). De Årliga Wikipediamästerskapen – hur låter det..:-)?--Bemland (diskussion) 26 mars 2015 kl. 01.33 (CET)

Jag har standardiserat alla toppikoner så att de använder sig av mw:Help:Page status indicators. Sedan ett halvår tillbaka finns ett nytt HTML-element uppe i högra hörnet som heter mw-indicators. Det är gjort för att innehålla toppikoner. Att använda det här innebär flera fördelar:

  1. Det är enklare att skapa nya toppikoner.
  2. Det är snällare mot folk som vill skapa sina egna wikis eftersom de kan kopiera en enskild mall, utan att behöva leta efter saker i MediaWiki-namnrymden.
  3. Stjärnan hoppar inte längre i sidled när man laddar en sida.

Jag kan inte se att påståendet att stjärnan täcker över koordinater stämmer. Jag har testat i Chrome, Firefox and IE med olika inzoomningar, både inloggad och oinloggad. Nirmos (diskussion) 26 mars 2015 kl. 21.02 (CET)

Artikelnamn eller inte som default-rubriker i infoboxmall?[redigera | redigera wikitext]

Det gäller fall då {{Infobox fornminne}} används om runstenar som inte har något vedertaget namn, utan vår artikel bara heter sådant som Södermanlands runinskrifter 30. Macuser vill då se att ingen rubrik sätts, och finner Larskes åtgärd olämplig, som gör att när 'namn=' lämnas tom, blir artikelnamnet rubrik. Jag tycker Larskes funktion är bra, och så vitt jag förstår blir på detta sätt denna mall mer lik andra liknande (men jag kan ha fel). Vad tycker gemenskapen? Taxelson (diskussion) 24 mars 2015 kl. 18.46 (CET)

Jag stöder funktionen. Tostarpadius (diskussion) 24 mars 2015 kl. 18.54 (CET)
Bara en observation jag gjort: När artikelnamnet innehåller en särskiljning ser det konstigt ut om det följer med i infoboxen. Men jag vet inte om man trots allt föredrar det framför att inte ha någon rubrik – eller inte. /NH 24 mars 2015 kl. 18.58 (CET)
Möjligheten att lägga in ett avvikande namn finns vad jag förstår kvar. Den kan ju utnyttjas i sådana fall. Tostarpadius (diskussion) 24 mars 2015 kl. 19.06 (CET)
Södermanlands runinskrifter 30 står det : Södermanlands runinskrifter 30 [redigera | redigera wikitext] // Södermanlands runinskrifter 30 // Runristning (runstensfragment) // coordinater bla bla // Södermanlands runinskrift 30 återfinns i ... är det inte för mycket av Södermanlands runinskrifter 30? Om det fanns något specielt namn, t.ex. Norasjönssten, eller Stenkilssten - då ska man fylla på. Infobox samlar information som ska inte/behöver inte vara med i text: RAÄ nummer, koordinater, etc. Lokalt namn som Norasjönssten tillhör dit. Men inte Södermanlands runinskrifter 30. Ett bra exempel är ristarens namn: på Sö 36 finns ingen i texten, men finns Torir i infobox. Man kan skriva om Torir inom artikeln, men byta Torir till Tore 1 (A) från samnorfisk databas, osv. Macuser (diskussion) 24 mars 2015 kl. 19.02 (CET)
Jag ser det som självklart att varje infobox har en rubrik som, eventuellt kompletterad med en "typ" som står i samma ruta, entydigt namnger det objekt som resten av boxen handlar om. Om artikelnamnet av något skäl inte duger, som till exempel vid särskiljning, måste man ersätta det med ett bättre namn. Detta är möjligt med mallens nuvarande funktionalitet. Att lämna en infobox helt utan rubrik duger emrå inte. Infoboxen ska kunna "stå på egna ben". Man ska kunna skriva ut och plasta in den och hantera den som en Samlarbild. Hur skulle det se ut om ett Hockeykort inte visade namnet på hockeyspelaren som det handlar om? Smiley.svg --Larske (diskussion) 24 mars 2015 kl. 19.56 (CET)
@Taxelson: Trots Larskes ändring i mallen, så går det att lämna rubriken tom. Skriv namn =   så blir det som du önskar, men om det sedan är en bra lösning, det vet jag inte. -- Innocent bystander (diskussion) 24 mars 2015 kl. 20.25 (CET)
Innocent bystander: Jag vet, och tycker det är olämpligt att göra så. Jag delar i princip Larskes uppfattning två inlägg upp! Det är Macuser som inte vill ha rubriken. Taxelson (diskussion) 24 mars 2015 kl. 20.31 (CET)
Jag håller nog med Larske i den frågan. Många andra ingoboxar fungerar på samma sätt (t.ex. {{Kemibox}}). /ℇsquilo 24 mars 2015 kl. 20.56 (CET)
Jag anser att Macuser har helt rätt för det är bättre att skriva Norastenen istället för att använda den långa otympliga benämningen Södermanlands runinskrifter 30, en rubrik som du Taxelson tycks vara väldigt förtjust i eftersom du måste upprepa den ett stort antal gånger. Det är ju nästan det ända som du lyckats skriva förutom att fylla i den nya, av dig själv vedertagna standardmodellen vars två klumpiga mallar i princip fyller ut hela sidan. Dorcas (diskussion) 26 mars 2015 kl. 16.01 (CET)
I den mån ett vedertaget namn finns, ska det givetvis användas. Frågan här är de gånger det inte finns (Finns det några källor på att Sö 30 kallas "Norastenen", bör den absolut också flyttas dit, men den diskussionen hör knappast hemma på BB). Även den alternativa {{Runinskriftsfakta}} har f.ö samma funktion vad gäller rubrik. Det är i vilket fall som helst uppenbart av ovanstående diskussion, att det finns konsensus för att denna typ av faktarutor ska ha rubrik. Det alternativ som då återstår är att använda signum (Sö 30, i detta fall), som rubrik. Den möjligheten utesluter jag för egen del ingalunda, även om det bör inses att bruket av förkortningar - i detta fall dessutom ämnesspecifika specialförkortningar - är långt ifrån okontroversiellt. Taxelson (diskussion) 26 mars 2015 kl. 17.31 (CET)
Men är Signum en förkortning i ordet vanliga betydelse? -- Innocent bystander (diskussion) 26 mars 2015 kl. 17.43 (CET)
Det är möjligt att man inte behöver se det så, och att man skulle kunna göra så här i så fall? Taxelson (diskussion) 26 mars 2015 kl. 18.38 (CET)
Jag har inget emot en sådan variant. -- Innocent bystander (diskussion) 26 mars 2015 kl. 18.42 (CET)

MediaWiki message delivery[redigera | redigera wikitext]

Jag ser att MediaWiki message delivery har blivit blockerad en vecka med motiveringen Spam. Då det är många som är berörda och använder dess tjänster tänker jag att det nog vore bra med en diskussion av hur man hanterar detta. --Averater (diskussion) 27 mars 2015 kl. 06.30 (CET)

De som främst använder tjänsten finns ju inte ens på detta projekt, så jag vet inte vad en diskussion här skulle ge. -- Innocent bystander (diskussion) 27 mars 2015 kl. 08.49 (CET)
Blockeringen gäller väl bara svWP?--LittleGun (diskussion) 27 mars 2015 kl. 09.23 (CET)
Ja, men de som skickar meddelandena finns väldigt sällan här. Vanligen får man aktivt lista sig för att få meddelanden. Senaste meddelandet fick man istället avlista sig för att slippa få. Det är inte helt rumsrent! -- Innocent bystander (diskussion) 27 mars 2015 kl. 09.32 (CET)
Hi all. Could you please tell me what is the reason of your concerns? I'd be happy to provide informations and clarify :) Thank you, Elitre (WMF) (diskussion) 27 mars 2015 kl. 10.40 (CET)
Se den sista delen av Innocent bystanders senaste inlägg (a translation tool might help if you do not understand Swedish). En gräns överskreds när MMD började spamma meddelanden till användare som inte aktivt listat sig. Det har blivit alltför lätt att massposta "What do you think about our new feature" och liknande. --MagnusA 27 mars 2015 kl. 10.57 (CET)
Messages are not sent randomly (including the ones "What do you think about our new feature"; this wiki has 430k accounts, over 3k of them active, and no message targeted all of them). The bot is currently the only way to actually reach some users without bothering the others. Blocking the bot only means cutting out your wiki and your community from important communications (even internal ones, actually), because there is no way those messages would be sent manually instead (also, no point in doing so) and I don't think this is what you want. I'd ask you to reconsider this action. --Elitre (WMF) (diskussion) 27 mars 2015 kl. 11.40 (CET)
I get that important messages are sent by MediaWiki message delivery (I myself subscribe to The Signpost), but the last messages sent by that bot was the invitation to take part of the VisualEditor development process. Normally, these types of messages only go to users who have subscribed to that kind of messages. This time, the messages were sent to a seemingly random set of active users. Swedish Wikipedia have previously established a consensus that those kinds of messages should either be posted here on Bybrunnen (preferably a short version) or be sent to users who have subscribed (and are still active). It is unfortunate that the same bot sends several types of messages, which meant that the block was throwing the baby out with the bathwater, and I think we should unblock, but that doesn't mean that the discussion on "spammy" type of messages have changed consensus.//Hannibal (diskussion) 27 mars 2015 kl. 11.53 (CET)
Hi there, thank you for your explanation. When we made the lists, we did check for user inactivity (so unless we got wrong data, we excluded inactive ones). If you read the messages, you'll see they are not all the same for each group (we contacted people who have had different experiences or relationship with VisualEditor.) If we don't hear back from those users, we will never know what we can do to make their editing experience easy and pleasant.
My job is about involving people in the development of software they'll use on wikis, in several ways. I don't want to leave any community behind... If you can think of better ways to reach only some people and not others, please let us know; like you, we're struggling to find a balance which works for everybody. Sometimes we need to inform the "masses", sometimes we need to talk to just a few people. We're using the tools we have and we're working toward building new ones. I am confident that when new tools will be in place, this kind of conversation will not happen again. (As an example, this page has 645 subscribers. The only page which is currently allowed to the receive the VisualEditor updates instead has less than 30. Your community has over 3,000 active people. I don't think there's a real benefit for your community in putting those monthly bulletins where less than 1% of your active editors will read it, but this is just my opinion, of course).
The recent messages contain a link so that people can remove their names from the lists and they won't be contacted anymore on the subject (it is the requirement that the Legal department at the Wikimedia Foundation gave us). I wouldn't know how to request consensus for a single, not recurrent message that I need to deliver. But I could send a request via MassMessage to ask for permission first ;) There are also instructions at Meta so that single users can opt-out from all the MassMessages; in that case though, there should be local, alternative plans for how to let them know about things which affect them personally (like the recent renaming of accounts). The mass messages currently allow precisely to reach only some people and not others, or all, so blocking them seems to go against your goal. Best, --Elitre (WMF) (diskussion) 27 mars 2015 kl. 12.55 (CET)
@Elitre (WMF): You consulted wmf legal before you sent the message, maybe you also should have consulted the local interpretation of netiquette. The block was a response to a misuse of the bot, a manual user doing the same, would most likely also have been blocked, no matter what relation (s)he has with the developers or wmf.
By the way, I represent a magazine many should find interesting if they learned about it. Give me your mail address and I will fill your mailbox once a week. Give me your password and I will stop the subscription, but send you a new offer you can't resist! -- Innocent bystander (diskussion) 27 mars 2015 kl. 13.44 (CET)
Sure. You can find my email everywhere. When the first issue arrives, if I am not interested, I will unsuscribe, and then you won't contact me anymore. It's easy as that, and I already talked about opt-out options. (Your comparison is not appropriate, but there is no point in explaining why, I guess.) The Bybrunnen hasn't received the VE bulletin for months /precisely/ because we respect your local rules. But I think that from time to time people on this wiki need to message several other users at the same time (so a message at this page wouldn't work either), and I don't think you ban them for that. I can't believe you think that less communications is healthy for your community's growth. Anyway, being cut out from major things happening in the Movement should be a personal choice. I am doing my job precisely because I think all the communities, not only the English Wikipedia one, deserve more attention. That's why I'm deeply hurt by some words I see about my work, despite everything I and others do to make these communities happy and cared for. I think I'll go and work on more pressing things now, and tell someone else to follow this thread, in case. Thanks for your attention. --Elitre (WMF) (diskussion) 27 mars 2015 kl. 14.17 (CET)

Självfallet ska inte Wikimedias Foundations konto för informationsutskick blockeras. Spam är oftast inte tillåtet, men det finns undantag. Ett av undantaget bör rimligtvis vara när det görs å Wikimedia Foundations vägnar genom kontot. Är man kritisk mot ett enstaka utskick eller har åsikter kring systemet bör man ta upp det för diskussion på meta, men jag tror inte att det är speciellt seriöst att lägga till grund det för en blockering på svwp. Kontot bör avblockeras, så får MagnusA ta upp sina synpunkter på meta, som rimligtvis är den instans som diskussion ska tas upp på. Det blir helkonstigt om enstaka språkversioner bör sitt eget race och struntar helt i att man är en del av ett stort projekt. Svwp är ju inte något eget projekt. Kanske är det bra att ändra så att Wikimedias foundations tekniska konton inte kan blockeras av lokala administratörer. Jag anar att liknande kan hända på andra språkversioner och det är olyckligt om diskussionen sker utspritt över wikins jordklot. Obelix (diskussion) 27 mars 2015 kl. 13.57 (CET)

Jag tycker det var en bra blockering som tillfällig lösning. Det är en sak med prenumerationerna men för större massutskick till icke tillfrågade, om än begränsade, bör även WMF kunna söka konsensus på bybrunnen.--LittleGun (diskussion) 27 mars 2015 kl. 14.20 (CET)
Det vore naturligtvis rent trams, ursäkta de grova orden, men självfallet kan inte stiftelsen fråga om lov för utskick på varje språkversions byburnnen innan de skickar ut. De har den befogenheten och den som misstycker bör klaga på meta. Här är inte rätt forum.Obelix (diskussion) 27 mars 2015 kl. 14.23 (CET)
Jag tycker inte att svenskspråkiga gemenskapen ska behöva motivera sig på ett annat språk utanför svenskspråkiga gemenskapen. Vi har uppenbarligen befogenheten att blockera deras robot när de inte följer vår nettikett, det tycker jag är bra.--LittleGun (diskussion) 27 mars 2015 kl. 14.35 (CET)
Jag instämmer helt med LittleGun. Själv blev jag inte drabbad av skräpposten, men blockeringen var på sin plats. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2015 kl. 14.39 (CET)
Jag instämmer helt med Tostarpadius. Apropå vår netikett, har vi någon överenskommelse/riktlinje som lyder så här? Det är i alla fall inte något som jag kommer ihåg. Dieselmotorvagnar (till stationen) 27 mars 2015 kl. 15.00 (CET)
Njae, och det stämmer inte; "roboten" fungerar inte så. Så jag återställde det. /NH 27 mars 2015 kl. 15.41 (CET)
Jag har nu avblockerat då flera nämnt det. Jag tycker också det låter rimligt att svwp inte kan ses som en egen ö utan som en del av hela det globala projektet. Att jämföra med spam från sajter man aldrig varit en del av blir därför inte en rimlig jämförelse. Hur information framgent ska ges är fortfarande en öppen diskussion. --Averater (diskussion) 27 mars 2015 kl. 14.25 (CET)
I agree with other editors: Forcing a user into a subscription to a newsletter just because s/he has edited certain pages is spammer-like behaviour even if not intended so. The right place for this particular information would have been Wikipedia:VisualEditor/Återkoppling or similar. Users interested in the evolution of VisualEditor (like myself) likely watch that page – especially if they have made comments or asked questions there. That said, I see no reason to have the Message delivery tool blocked anymore. /NH 27 mars 2015 kl. 14.30 (CET)
Själv tycker jag rätt illa om VE och det kan upplevas som provocerande att jag skulle få ett meddelande om att vilja utveckla det. Dock hade jag ju skrivit på återkopplingssidan men det är ju för att jag ska slippa städarbete när VE inte gör ett bra jobb. Annars är det som NH skriver, är man intresserad av återkopplingssidan så får man väl följa den. /Hangsna (diskussion) 27 mars 2015 kl. 15.13 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── To block a bot just because it is sending out newsletters and updates to communities, that are a part of the wiki-community as a whole, not just their own, is absurd. This bot might have sent out messages which you may not agree with or do not want, but that does not mean that you should block the bot. You should raise a disucssuion on meta, alternativly opt-out from getting messages. I know multiple users who get periodical messages about Tech News, The week on Wikidata and The Signpost, (I myself have them all sent to my enwp-talk page) so to block this bot for one message which is spammy is disruptive for thos who wants these messages.

Then there is the question about allowing it to post messages here on Bybrunnen. I don't see why not. We have, once a week, somebody spamming about this weeks competition or best picture of the month. I don't really see the difference. Just because you do not appriciate these message, doesn't mean that the rest don't. I like it that there is a place where all messages to the comunity is allowed, to reach as many readers as fast and broadly as possible.

This bot also sends out stuff such as message to users who are about to get renamed etc. Then it is crusual it is not blocked, since that would be highly counter-productive. Please do not block bots, accounts etc. which are official parts of the Wikimedia Foundation, without clear consensus from the community to do so.

Yours Sincerly
Jonatan Svensson Glad Josve05a (diskussion) 27 mars 2015 kl. 15.55 (CET)
P.S.

note RE The VE-part above: Only users intrested and involved with VE will follow and notice that page. It will not reach normal editors such as myself, meaning that the developers, which is just as you and me volunteers, never gets to hear honest opinions regarding the tool when the seek for input. To limit input from a whole comunity, will inturn mean that the tool will not be improved, meaning that people will still hate on it without nothing happening.

D.S

Josve05a (diskussion) 27 mars 2015 kl. 16.00 (CET)

Personligen ser jag VE som det största hotet någonsin (eller i varje fall hittills) mot Wikipedia som projekt. Jag kan inte se något positivt med experimentet. Det jag vill bidra till är avvecklingen, ingenting annat. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2015 kl. 16.23 (CET)

Hålla oss till sakfrågan om hand? Bara en tanke. Josve05a (diskussion) 27 mars 2015 kl. 16.26 (CET)
Vad gäller den ursprungliga skafrågan finns det redan tydlig konsensus för att blockeringen var rimlig eller i varje fall att frågan bör avgöras lokalt. Därför gjorde jag detta inlägg om redigeringsmodellen.
Elitre's point about reach is well taken. It is sometimes difficult to reach more than a core set of users. Our admin elections and article evaluation pages are two central pages that have even less reach than Bybrunnen. (And I am now not squibbling over if only people who have the pages on their watchlists visit these pages.) In that respect, consensus is a tenuous term. However, as with Wikipedia in general, everyone can edit/read these pages/take part in the discussions, and we can only really focus on the opinions of those who do. I don't mean we should disregard others, but as another WMF employee is doing right now, put some focus on the people who are already contributing. On Swedish Wikipedia, the central discussion place is Bybrunnen. Any change in policy should be discussed or at least mentioned here. This is, for example where Lsj proposed the bot-creation of articles and was present for the discussion that followed. He answered questions and after a while, we had consensus. On the other hand, I recently posted a tip on how to create "to do"-lists and noone answered. That's the nature of Wikipedia. Sometimes, you get the response you expect, sometimes, there's no response at all :-) That this discussion is taking place is, in that respect, a sign that the system works.//Hannibal (diskussion) 27 mars 2015 kl. 17.09 (CET)
Visst fungerar systemet. Jag kan dock inte förstå poängen med att föra samtalet här på engelska. Detta är svenskspråkiga Wikipedia. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2015 kl. 17.26 (CET)
Jag tror det behöver påpekas att det många reagerade på (inte bara på sv.wikipedia) var att verktyget den här gången användes för att posta till många användardiskussionssidor, utan att användarna själva bett om det. Att det används för att posta på Bybrunnen, för saker man prenumererar på, för att påminna administratörer om omval etc är okontroversiellt. /NH 27 mars 2015 kl. 17.31 (CET)
Men att blockera samma bot som levererar både nyhetsbrev, samt dessa oönskade meddelandena, vilket kommer från olika användare som bara använder roboten som "brevbärare" är fel. Josve05a (diskussion) 27 mars 2015 kl. 17.34 (CET)
Man borde i framtiden kunna om liknande bottar lägger kontroversiella inlägg göra en kort blockering (en timma?) så de kontroversiella inläggen stoppas men framtida önskade inlägg osannolikt påverkas. --Averater (diskussion) 27 mars 2015 kl. 17.46 (CET)
Flera har talat om att det finns en konsensus, men ingen har varit hjälpsam nog att länka till var den är dokumenterad eller var den har kommit diskuterats fram. Skulle någon kunna vara vänlig att göra det? Ainali diskussionbidrag 27 mars 2015 kl. 18.03 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── I apologize for not having the good fortune of speaking Swedish.  ;-)

Since someone mentions "spam" and large numbers of messages, let me give you the actual numbers: Over the last 14 days, exactly 27 people were contacted on this wiki. That's an average of 1.9 messages per day. No more than six (6) people were contacted on any given day.

Between all 27 people, five different messages were sent. That is an average of 5.4 people per unique message. I believe that (at most) 10 people received a copy of the same message (although not on the same day), and in other cases, only one person at the Swedish Wikipedia received a particular message.

The people contacted were not randomly chosen. For example, User:MagnusA and five other users were invited to provide his feedback because of his comments on the local feedback page. Of the 27 people who received these messages on the entire wiki, only MagnusA opted out (and also blocked the bot, with the unfortunate side effect that nobody could receive newsletters that they did subscribe to). Contacting the six people on the list that included MagnusA was particularly important, because people who leave or respond to feedback are not necessarily users of VisualEditor. Instead, they are often people who know the most about problems that VisualEditor and Parsoid creates for the core community. Their perspective is important because they can tell the devs about how VisualEditor and Parsoid affects the core community's maintenance and cleanup burden.

Finally, nobody has been subscribed to any newsletter or anything else. This was a one-time message. We provided an opt-out link because Legal requires it, but it's sort of silly: the lists will never be re-used. (Even if we wanted to re-do this survey, the lists would have to be re-created from scratch, because we use an activity check to avoid contacting people who are on holiday.) Whatamidoing (WMF) (diskussion) 27 mars 2015 kl. 19.05 (CET)

several here have expressed irriation of how one type of the messages were sent out. I would suggest you identified what can be done for this not to happen in the future. All other good feature of the sendout function we are all aware of and appreciate.Yger (diskussion) 27 mars 2015 kl. 19.15 (CET)
I try to find my own "comment on the local feedback page".What page? As far as I remember I just disabled a non-working feature I did not need without any comments how to "improve" that feature. Was that comment constructive and so helpful that I became a member on a subscription list I haven't signed up for? My conclusion is "Do NOT spontaneously comment on new features. Someone will put you on a distribution list för a mass message service without you knowing it until you start getting messages."
The point is NOT randomness in the selection of receivers, the point is that you compile a list of users and (mis-)use a mass message service to distrute messages to them. The same mass message service normally used to distribute messages to users who have actively opted-in. --MagnusA 27 mars 2015 kl. 19.30 (CET)