Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Det här är en sida för diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. För mer information om vårt samarbete, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. For permissions to execute bots on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan.

Många diskussioner passar bättre på specifika diskussionssidor. Vid flytt av diskussioner härifrån till sådana, lämna gärna kvar en hänvisning här. Passar din förfrågan bättre någon annanstans? Se nedan:

Innehåll

Kommande ändring för länkar till andra språkversioner[redigera | redigera wikitext]

Compact-language-links-language-dialog.png

Hej, jag ville ge en förvarning om en ny funktion för den här wikin som snart kommer att slås på – kompakta språkänkar. Med kompakta språklänkar påslagna kan användare få en mycket kortare lista med länkar till språk som artikel finns på, med de språk som är mer relevanta för dig. När du använder funktionen kan du bestämma vilka språk som skall visa; genom att välja ett språk som är av intresse kommer det att dyka upp automatiskt nästa gång. Du kan också hjälpa till att definiera vilka språk som visas för andra användare innan de gjort personliga val. Mellan sju och nio språk visas oftast i språklistan. Den huvudsakliga faktorn för vilka språk som syns är tidigare val av den användaren; bara första gången, på grund av avsaknad av tidigare val, är listan baserad på andra faktorer som webbläsarens inställningar och geografisk information.

Det är möjligt att du redan har sett den här funktionen som betafunktion. Nyligen har den blivit tillgänglig för alla användare på de flesta Wikimediawikier, inklusive de flesta Wikipediaversioner. Vi har samlat in feedback och fixat buggar för att göra den mer användbar. Enligt data vi har samlat in ser vi att:

Användandet av länkarna till andra språkversioner har ökat för samtliga språk sedan den här funktionen slogs på på bred front i juni 2016, med större spridning i vilka språk användarna väljer att gå till. Ökningen i användning av språklänkarna var 35 % för de största Wikipediaversionerna,197 % på medelstora och över 500 % på de minsta språkversionerna. Om vi istället ser till wikier användarna valde att gå till ser vi också ökning: 42 % för de största språkversionerna, 93 % för de medelstora och 172 % för de minsta.

Baserat på den här informationen, och på observationer vi gjort i tidigare användarundersökningar, tror vi att det är enklare för läsare att hitta språken de behöver, och att wikier av alla storlekar kommer att vinna på det.[1]

För mer information se den data vi har samlat in.

Vi planerar att slå på den här funktionen för alla användare även på den här wikin. Den kan stängas av eller aktiveras i inställningarna. Vi ser fram emot er feedback de kommande veckorna. Om inga större hinder finns hoppas vi vara klara med att rulla ut funktionen under februari 2017. Kontakta oss gärna om du har några kommentarer, förslag eller frågor. Mer detaljerad information om kompakta språklänkar finns i projektets dokumentation. Tack!

För Wikimedia Foundations språkteam: --Runa Bhattacharjee (WMF) (diskussion) 24 januari 2017 kl. 14.45 (CET)

[1] (för att inte ha ref-taggar i flera olika sektioner på Bybrunnen) "Stora" Wikipediaspråkversioner är här de med fler än en miljon sidvisningar per dag, "mellanstora" de med mellan etthundratusen och en miljon sidvisningar och “små” de med färre än etthundratusen sidvisningar

Det här meddelandet har översatts till svenska av Johan (WMF).

@Runab WMF, Johan (WMF): I see the point in this change!
But as a Wikidata-user I am not interested in a "compact" list of languages in any project. As a WD-editor, the sitelinks are often the main part of information I am looking for in the page I am visiting. I would therefor turn off this feature! And I want to turn off it in one place, not at "Special:Settings" in 700 different projects. -- Innocent bystander (diskussion) 24 januari 2017 kl. 15.07 (CET)
Är det här ett skämt eller? Som Innocent bystander vill jag kunna slå av denna funktion detta fanskap på en gång, inte på var och ett projekt jag besöker. Dieselmotorvagnar (till stationen) 24 januari 2017 kl. 16.05 (CET)
Hittar inte den tidigare diskussionen, men detta har varit uppe förr, kanske i somras (i samband med att man oväntat gjorde någon testkörning av de "kompakta" länkarna) och som jag minns det var det inte bara jag utan många andra som då tyckte att systemet verkade helt idiotiskt. /FredrikT (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.19 (CET)
PS Här är diskussionen från i somras. /FredrikT (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.25 (CET)
Vi hade tidigare begränsningar på sådana sidor som huvudsidan, över hur många iw-länkar vi tillät på en enda sida. Och vi har inte varit ensamma om att tycka listan med språk varit för lång. Det har tom lett till att vissa objekt på WD har blivit skyddade, för att folk velat gallra bland den stora mängd språklänkar som dykt upp på vissa sidor. Funktionen är därmed efterfrågad, men den är missriktad mot vissa grupper av användare! -- Innocent bystander (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.26 (CET)
Har inte sett det "in action" men det låter ju som något som skulle förbättra läsarupplevelsen för den typiske läsaren, men som något som missgynnar de som redigerar. Förstår att de vill slå på det automatiskt för alla, då de som "behöver" det här inte lär veta om finesser/inställningar/etc. Men då borde de ju också göra det enkelt att slå av det också. Skottniss (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.29 (CET)
(Redigeringskonflikt) Det måste väl ändå bli möjligt att slippa eländet? Att direkt se hur många språk en artikel finns på är ju något av det bästa med Wikipedia. Jag blir alltid lika irriterad när jag kommer in på andra språkversioner där det är en kortare lista. Detta är inte utveckling utan avveckling (av det globala perspektivet om inte annat). Tostarpadius (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.31 (CET)
Det är möjligt att stänga av funktionen om man inte vill ha den, förstås. Det finns argument för hur det är användbart för många läsare ("hitta artikeln på engelska eller arabiska" är ett vanligare behov av språklistan än "kolla hur många språk artikeln finns på" eller "gå in på artikeln på chavacano" – som är det språk jag har omedelbart till vänster om raden jag skriver på just nu på Bybrunnen – och undersökningar som gjorts och nämns ovan pekar mot att de långa språklistorna är ett problem, i det att användningen ökar när de blir kortare och folk faktiskt ser språken de är intresserade av), men, tja, jag vill ju också ha hela språklistan. Men jag får väl inse att jag inte är typisk Wikipedialäsare heller. /Johan (WMF) (diskussion) 24 januari 2017 kl. 17.12 (CET)

Jag kan göra ett JavaScript som ändrar inställningar på alla projekt till de användare som vill stänga av det överallt utan att behöva göra det manuellt. Nirmos (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.49 (CET)

Tack, Nirmos. (:
(För övrigt: Globala inställningar som fungerar över alla wikier, i de fall där man har inställningar man vill ha likadana över samtliga wikier, är någonting som Wikimedia Foundations Community Tech-team nu undersöker möjligheterna att lösa.) /Johan (WMF) (diskussion) 24 januari 2017 kl. 17.12 (CET)
Som ovan sagt hoppas jag att funktionen går en enkelt att slå av. Som redigerare är den en klar försämring som inte bara handlar om att se antalet språk en artikel finns på. Om jag skriver en ny artikel eller redigerar i en vill jag ofta se vad som står skrivet i ämnet på andra språk. I första hand väljer jag engelska, tyska eller något av de nordiska språken men i brist på det vill jag kunna se alla språk artikeln finns på.FBQ (diskussion) 24 januari 2017 kl. 19.37 (CET)
Finns objektet endast på ett fåtal språkversioner kommer alla att visas, om jag förstår saken rätt, så just det problemet är inte så stort. Tostarpadius (diskussion) 24 januari 2017 kl. 21.33 (CET)
Okej, tack, då slipper jag alla fall bekymra mig för det.FBQ (diskussion) 24 januari 2017 kl. 21.55 (CET)

Dieselmotorvagnar, FredrikT, Skottniss, Tostarpadius, FBQ: Jag har nu gjort en finess som kan kryssas i här. Den lägger till en knapp på Special:Tom sida. När man trycker på knappen skickas API-anrop till andra projekt som försöker stänga av inställningen för kompakta språklänkar. Det skrivs ut på sidan vilka projekt som lyckas och misslyckas. En liten detalj är att skriptet inte kan ändra på det projektet det körs ifrån, så även med skriptet måste man kryssa bort det manuellt en gång.

Som en ytterligare kommentar till Innocent bystander nedan: Det jag har gjort är inget hack som försöker ogöra CLL på skakiga grunder. Det jag har gjort använder API:t för att ändra inställningar. Jag tvivlar starkt på att det skulle sluta fungera bara på grund av någon ändring i CLL, eftersom det inte finns någon stark koppling däremellan. Nirmos (diskussion) 24 januari 2017 kl. 23.20 (CET)

Tack Användare:Nirmos! För mig som, mindre hemma på dessa "metatekniska" sidor av wp får Du även gärna berätta var jag gör det manuella bortkryssandet lokalt. /FredrikT (diskussion) 24 januari 2017 kl. 23.48 (CET)
Dito! Jag gör ett försök att lösa det själv men annars kan jag läsa meddelandet till FredrikT få se om jag lyckas.FBQ (diskussion) 24 januari 2017 kl. 23.58 (CET)
FredrikT, FBQ: Det finns inget att kryssa bort här än. Om ni går till t.ex. danskspråkiga Wikipedias inställningar, klickar på fliken "Utseende" och sedan tittar längst ned så ser ni att det finns en rubrik för "Språk". Den kommer dyka upp här senare. Nirmos (diskussion) 25 januari 2017 kl. 00.20 (CET)
Tack Nirmos! Att behöva välja bort CLL här är inget problem om man slipper göra det på alla andra projekt. Dieselmotorvagnar (till stationen) 25 januari 2017 kl. 03.05 (CET)
Tack Nirmos! /Johan (WMF) (diskussion) 25 januari 2017 kl. 08.24 (CET)
Jag är faktiskt positiv till funktionen kompakta språklänkar, i synnerhet att det står, med siffror, hur många språklänkar som finns tycker jag är ett stort steg framåt. /ℇsquilo 25 januari 2017 kl. 07.40 (CET)
Jag är bedrövad för att den införs trots vad jag har upplevt som ett kompakt motstånd här på sv-wp. Antalet språklänkar skulle lätt kunna anges utan den här försämringen. För mig betyder den (om den är som då jag senast testade) att det tar minst dubbelt så lång tid att klicka på en "udda" språklänk, och hittills har jag inte klarat att få en överblick av språklänkarna (då de visas i ett litet fönster, grupperas och en del av dem upprepas). Jag tror att benägenheten att klicka på andra än de vanligaste språken minskar betydligt. Det borde man ju kunna se genom siffrorna någon länkade till, men jag vill inte gå till Google-sidan (jag vägrar godkänna användarvillkoren). --LPfi (diskussion) 25 januari 2017 kl. 20.22 (CET)
LPfi: Faktum är att små, udda språk har sett ökad trafik sedan det här systemet infördes (vilket var en betydande del i vad som övertygade mig om att det var ett vettigt projekt). Jag kan spara filen och skicka till dig, om du vill gå igenom siffrorna själv? Skicka ett användarmejl till mig med var du vill ha den, i så fall. /Johan (WMF) (diskussion) 25 januari 2017 kl. 21.58 (CET)
Jag såg att det sades så, efter att jag skrivit här. Får fundera på det. En grej som gjorde mig skeptisk var att man motiverade gränsen på nio språk (för mig kommer ett av språken alltså att trilla bort varje gång jag klickar på ett udda språk för att kolla bilder eller lokal stavning) med en undersökning där man konstaterade att mycket få redigerar på fler än nio språk. Jag hinner inte kontrollera siffror på ett par veckor, men tackar för erbjudandet. --LPfi (diskussion) 25 januari 2017 kl. 22.19 (CET)
Jag kan tänka mig att systemet fungerar för dem som använder ett annat språk än sitt eget för att den "egna" wikipedian är liten (varvid det är viktigt att se länkar dit) och där flera språk används lokalt. Däremot tror jag att funktionen minskar klickarna till de språk som inte finns bland de nio. Men någon som tittat på siffrorna eller rapporterna kan kanske berätta. --LPfi (diskussion) 25 januari 2017 kl. 22.27 (CET)
Ja, det finns gott om redigeringsmönster som inte passar för kompakta språklänkar. Det är viktigt att användare kan stänga av funktionen. /Johan (WMF) (diskussion) 25 januari 2017 kl. 23.32 (CET)
Ja, och där är Nirmos värd ett tack. Men den stora frågan är vilka som inte slår av den nya funktionen utan istället anpassar sitt läs- eller redigeringsmönster (eller aldrig lägger sig till med ett visst mönster). Jag bryr mig inte särskilt mycket om hur många fler som klickar sig till en-wp, men färre som klickar no, pl eller es är en verklig förlust. --LPfi (diskussion) 26 januari 2017 kl. 11.02 (CET)
Medhåll, och jag var rädd för samma sak när jag först hörde talas om projektet. Men att döma av de siffror som finns så verkar det ju snarare vara så att även små wikier totalt ser mer trafik genom språklänkarna, eftersom de lyfts fram för de läsare som är mest benägna att klicka på dem, och eftersom språklänkarna används av fler när de ser språk det är större sannolikhet att de vill klicka på. Funktionen döljer ju bara språk om det är så att det finns ett större antal, vilket verkar gömma språk för personer som annars hade kunnat klicka på dem. /Johan (WMF) (diskussion) 26 januari 2017 kl. 12.09 (CET)
Jag som varit noga med att logga in ordentligt de senaste veckorna, just för att kunna utvärdera nyheten, är positivt överraskad. "Mina" språk hamnar i listan, men få av de språk som jag inte läser. Kanske att nynorsk trillar bort för artiklar som finns på väldigt många olika språk, typ Stockholm, men... Vill man specifikt läsa artikeln på det språket, så är det ju inget problem. Man hittar artiklarna på andra språk lättare så här - på språk man förmår läsa, alltså. Esquilo har rätt: Det är ett framsteg!
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.04 (CET)

Kanske är värt att nämna att när man väl har låtit skriptet stänga av de kompakta språklänkarna så behöver man inte längre ha finessen aktiverad, till skillnad från andra finesser. Nirmos (diskussion) 27 januari 2017 kl. 13.34 (CET)

@Nirmos: Det bör väl även finnas en knapp som "sätter på" de kompakta språklänkarna igen för den som ångrar sig. Fast det kanske du har löst genom att "omvandla" knappen "stäng av" till "sätt på" när man har klickat på den. Det är ju inget jag vill testa om det nu inte är så. --Larske (diskussion) 27 januari 2017 kl. 14.09 (CET)
Larske: Fixat. Nirmos (diskussion) 27 januari 2017 kl. 15.59 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar --Larske (diskussion) 27 januari 2017 kl. 16.16 (CET)

Etikett[redigera | redigera wikitext]

Separerar med underrubrik för mitt inlägg rör egentligen inte sakfrågan utan språkbruket hos några av de som har svarat. Ta gärna en stund och läs Wikipedia:Etikett och fundera på varför den finns. Med vänlig hälsning, Ainali diskussionbidrag 24 januari 2017 kl. 18.51 (CET)

Några särskilda här ovan du tänker på? Någon blockering på gång? Man måste kunna få kunna vara kritisk mot "förbättringar" eftersom de kanske inte är förbättringar för alla. --MagnusA 24 januari 2017 kl. 19.05 (CET)
Inget blockeringsgrundande finnes... Men vårdat språk är alltid bra och trevligare för läsarna som knte bara är wikipedianer. Adville (diskussion) 24 januari 2017 kl. 19.36 (CET)
(redigeringskonflikt)
Jag kan hålla med om att språkbruket i den här typen av diskussioner ofta blir litet väl grovt. Men här fanns faktiskt inga ad hominem-argument, inga grova svordomar (hit räknar jag inte uttryck som "fanskap" som jag nog tycker mer är ett uttryck för frustration än en önskan att förolämpa de ansvariga), inga spydigheter om "utvecklareinvecklare" som förekom i en tidigare diskussion och som även jag reagerade för när jag såg det. Om vi tycker att ett nytt påhitt är riktigt, riktigt dåligt, och ett sätt att tala nedåt till oss om vad vi ska tycka, hur ska vi då uttrycka oss? Måste vi linda in allt vi säger i bomull och skriva "kanske inte så väldigt bra" när vi egentligen menar "ett urdåligt förslag där Wikimedia Foundations talar om för oss vad vi ska tycka"? Alla är inte bekväma i den sortens utslätade salongsspråk; ska de då tvingas till någon konstlad snällhet riskerar kritiken att helt gå förlorad. Och det är väl inte det som är meningen? Ad hominem-argument och grova svordomar – ett självklart nej; men kritik, även sådan som säger att någonting är till 100% misslyckat när en tycker att det är till 100% misslyckat – ett lika självklart ja. / TernariusD 24 januari 2017 kl. 19.39 (CET)
(Sorry, Nirmos, men hacket för att avaktivera VE globalt slutade funka efter bara några dagar, och jag tror inte det här blir enklare.)
Man blir maktlös när en **vecklare ändrar ens inställningar på hundratals projekt med en enda liten knapptryckning. Något sådant här tar timmar att återställa. Timmar man vill syssla med andra saker. Jag har redan varit pissed-off på den här funktionen ett tag, då jag redan stött på den på många många andra projekt. Men det som gör mig mest pissed-off här och NU, är snarare det hovprotokoll som vi tydligen förväntas hålla emot **vecklare och WMF! Dessa gör livet surt för oss, men vi får inte tala om exakt vad vi tycker. Vi ska hålla våra kryss inom rutorna i de surveys som skickas ut, men bara om vi blir tillfrågade i massutskick!!! Ogjort arbete är betydligt roligare när man får betalt! -- Innocent bystander (diskussion) 24 januari 2017 kl. 20.41 (CET)
(Så att ni vet vad som händer med: Jag arbetar egentligen inte med kompakta länkar, utan har mest hamnat i den här diskussionen eftersom WMF annars inte pratar så mycket svenska och har därför inte de mest tillfredsställande svaren, men jag har vidarebefordrat vad som sägs här till språkteamet, så att de är medvetna om det.)
Personlig reflektion: Det finns mycket att säga om utveckling i allmänhet, och jag kan försöka återkomma med lite längre i morgon, men i korthet så är det ju inte som om WMF tycker att dagens situation fungerar särskilt fantastiskt när det gäller hur stiftelsen och gemenskaperna kan arbeta tillsammans för att utveckla mjukvaran så att den kan vara ett bättre stöd när vi redigerar. Folk är i allmänhet överens om att vi måste försöka göra det bättre. Vissa problem kommer vi förmodligen inte runt, som att det finns så många wikier. Det är knepigt att ha en mjukvaruprocess där den kontinuerliga diskussionen lever på några hundra olika wikier på ett hundratal språk, inte minst eftersom olika gemenskaper har en tendens att ha tämligen olika åsikter. Så vi centraliserar: Phabricator, mediawiki.org, ibland Meta – men dit går ju aldrig de flesta. Och även när man försöker översätta blir allt väldigt beroende av engelskan ändå. Det finns ett utkast (under utveckling) till process på mw:Technical Collaboration Guidance där syftet är att göra det lite enklare att vara del av processen. Förhoppningsvis kan det göra saker något bättre, utan att alla våra problem därmed kommer att vara lösta.
Jag vet att det är något av ett ickesvar, men jag ville, innan diskussionen rinner i väg, åtminstone hinna säga att WMF vill vara bättre än det är på kommunikation och samarbete kring mjukvaruutvecklingen, och försöker arbeta för att bli det. /Johan (WMF) (diskussion) 24 januari 2017 kl. 22.07 (CET)
Angående etikett, för övrigt, när frågan uttryckligen har tagits upp: Nej, det har inte varit några personangrepp, men i vanliga fall brukar vi försöka undvika att kalla initiativ för "fanskap", "idiotiskt" och så vidare även när vi betraktar dem som negativa för projektet. Jag förstår att det finns en frustration över hur kommunikationen och samarbetet med WMF fungerar, men nog måste det väl gå att tydligt och bestämt uttrycka att man anser att någonting är en försämring och att det sabbar ens arbetsflöde utan att vare sig linda in det i bomull eller avvika från de diskussionsnormer vi vanligtvis tillämpar? /Johan (WMF) (diskussion) 25 januari 2017 kl. 00.35 (CET)
Jo, jag kan förstå att det känns otacksamt att få nedgörande kritik för något man arbetat med och själv tycker är bra. Samtidigt framstår det med all önskvärd tydlighet att många, många i den här diskussionen både upplever en maktlöshet och något som jag i brist på bättre nog får kalla förmyndarattityd från Wikimedia Foundations sida. Att inte ge något konkret svar på kritiken (du kallade ju själv ditt förra inlägg för "ickesvar") men ändå tillrättavisa de användare som du tycker visar sitt missnöje på ett opassande vis lär nog, tyvärr, inte minska deras frustration. / TernariusD 25 januari 2017 kl. 00.50 (CET)
Kritik får man ta, även nedgörande. Min poäng är inte att utvecklarna – eller jag, för den delen, men jag har ju inget känslomässigt engagemang i ämnet kompakta språklänkar, som visserligen verkar väldigt användbara om man ser till de undersökningar som gjorts men som jag inte har arbetat med och för egen del liksom så många andra vill kunna stänga så enkelt som möjligt – skall behandlas med silkesvantar. Inte heller önskar jag tillrättavisa någon, bara allmänt vädja om att vi skall hålla oss till de normer vi själva har satt upp, för vår egen skull, nu när någon annan ändå hade fört ämnet på tal. Men det var inte meningen att fastna i en diskussion om diskussionsklimat istället för att konkret försöka göra saker bättre, så jag lämnar den här delen av samtalet nu.
Jag skall försöka återkomma med ett vettigare svar senare. Jag ville mest, tills dess, bara hålla med om att kritiken inte saknar fog. /Johan (WMF) (diskussion) 25 januari 2017 kl. 01.32 (CET)
Ett problem är Phabricator. Det innehåller (som det verkar) bra stöd för spårning och prioritering och kategorisering av buggar. Men det är ett fullständigt obegripligt ställe för en icke insatt att kommunicera på. Inte heller verkar SUL funka där. Sökverktygen är inte heller de enklaste, men det har kanske just med kommunikationen att göra. Om kommunikationen inte sker på ett språk som folk begriper, så spelar det ingen roll hur bra sökalgoritmerna är. Utvecklarna av Wikibase har en vanlig wiki-sida där man kan rapportera buggar för frågor och svar. Där kan man också oftast få svar som går att förstå. -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2017 kl. 09.19 (CET)
Eftersom jag lovade återkoppling under dagen längre upp: Jag har sammanfattat diskussionen här, och språkteamet diskuterar lösningar. Jag hade hoppats kunna säga någonting mer konkret än så. /Johan (WMF) (diskussion) 25 januari 2017 kl. 22.02 (CET)
... och diskuterar fortfarande ... /Johan (WMF) (diskussion) 2 februari 2017 kl. 18.42 (CET)

"Hittills" och "Numera"[redigera | redigera wikitext]

Dessa ord, "Hittills" och ""Numera", förekommer väldigt flitigt i artiklar. Relativt sett är det ett fåtal av dessa ords förekomst där dessa artiklar får en reaktion på uttrycken. Jag har bara en önskan om att alla duktiga och observanta wikipediaredigerare kan och vill omformulera och/eller uppdatera förhållanden där dessa vaga ord må finnas. --Christian47 (diskussion) 29 januari 2017 kl. 07.26 (CET)

Jag smålog när jag läste det andra ordet i din egen användarpresentation.  ;-) Mvh --Bairuilong (diskussion) 29 januari 2017 kl. 08.08 (CET)
Jag anser att det helt beror på sammanhanget om orden är olämpliga/olyckliga. Handlar det om levande personer som verksamma artister eller idrottare blir det snabbt inaktuella och bör därför undvikas. Handlar det om fenomen med långa tidsperspektiv inblandade eller rent historiska företeelser är det annorlunda. Visst kan en precisering vara önskvärd även i dessa fall, men problemet är betydligt mindre. Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 08.14 (CET)
Gjorde en snabb sökning på de båda orden. I många fall kan de bara tas bort, de är helt enkelt onödiga. I några fall kan de tas bort efter några mindre språkliga ändringar. Thoasp (diskussion) 29 januari 2017 kl. 08.59 (CET)
nÄR JAG NU Uppdaterar artiklar om tät- och småorter så hittar jag liknande problem. Uppgifter som "År 2010 hade småorten X invånare" är kanske bättre att låta vara i infoboxen? -- Innocent bystander (diskussion) 29 januari 2017 kl. 09.14 (CET)
Som sagt, jag tycker att det beror på sammanhanget. Att skriva att X "var 1991 och ännu 2005..." i stället för numera känns bara onödigt. Är uppgifterna inaktuella är det ju lämpligt att uppdatera, i övrigt framgår ju av källan vad som avses. Har man en källa för exakt från vilket år X avses är det givetvis bättre att ange det.FBQ (diskussion) 29 januari 2017 kl. 10.01 (CET)
När jag "orkar" så försöker jag åtgärda alla skrivningar med "nu" etc. Det enklaste är att bara lägga in ett årtal efter, "hittills (2017)", "numera, 2017,".Yger (diskussion) 29 januari 2017 kl. 10.04 (CET)
Skall vi då även kvalificera uttryck som "modern forskning" med årtal? Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 19.28 (CET)

Det går att ersätta sådana ord med årtal (när det finns tillgängligt). Går det inte att fastställa ett exakt årtal kan man skriva "(läst 2016)" eller ett decennium (1980-talet), "åtminstone sedan 1990-talet" eller liknande. Glöm inte att man kan gå in i historiken och se vem som skrev det och när. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 januari 2017 kl. 19.45 (CET)

Ja, men när det gäller exempelvis aktuellt forskningsläge har jag svårt att se det som nödvändigt i en encyklopedisk artikel. Vi skriver inte akademiska uppsatser. Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 23.35 (CET)
På sikt hade det nog varit önskvärt att belägga påståenden om "nutida forskning", "modern" och så vidare med en referens.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 8 februari 2017 kl. 15.38 (CET)
Forskning bör källbeläggas enligt källkraven. Man kan även påvisa tid i texten (även för pågående forskning). Ord som modernt, gammalt etc. lär kunna uppfattas olika beroende på läsare och ämne. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 12 februari 2017 kl. 16.01 (CET)
Självklart skall allt källbeläggas. Ibland blir dock en datering i brödtexten direkt löjeväckande. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.25 (CET)

Nutida respektive historisk fornnordisk religion[redigera | redigera wikitext]

Under policyn Neutral synvinkel finns avsnittet angående otillbörlig vikt. Min uppfattning är att det finns goda skäl att, i artiklar om fornnordisk religion, försöka sörja för att otillbörlig vikt inte läggs vid ämnesaspekter som har att göra med med nutida utövning av fornnordisk religion.

Det gäller artiklar som Blot, Disablot, Vårblot, Midsommarblot, Alvablot, Gimle (organisation), Samfälligheten för Nordisk Sed (ett samfund som enligt artikeln har ett 50-tal medlemmar), Midvinterblot.

Det historiska blotandet angick hela samhället, eller hela delar av samhället, medan den nutida utövningen angår långt färre religionsutövare, kanske ett hundratal. Trots detta tillmäts den nutida utövningen vikt i artiklarna. Ett annat problem är att avsnitten sällan är belagda med källor eller är belagda med webbkällor som inte fungerar. I artikeln Alvablot läggs webbplatsen Norrönt lexikon till grund för beskrivningar av nutida utövning. Webbplatsens användbarhet diskuterades Diskussion:Alvablot för tio år sedan. Idag finns inte webbplatsen längre och därmed går det inte att bedöma om påståendena i artikeltexten är rimliga. Verifierbarheten har gått förlorad.Sånt händer hela tiden, men jag ser det som en konsekvens av att skribenter belägger med närstående källor i stället för att t.ex. läsa innantill i en bok. Bildmaterialet som ska skildra den nutida utövningen bidrar verkar förövrigt visa hur marginell den nutida religionsutövningen är. /Sniper Zeta (diskussion) 29 januari 2017 kl. 18.33 (CET)

Jag instämmer helt. Det räcker att nutida asatro behandlas i en egen artikel. Eftersom det inte finns någon påvisbar kontinuitet saknas anledning att nämna de moderna bruken i artiklarna om den fornnordiska religionen. Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 19.26 (CET)
Jag har främst reagerat på att väldigt tveksamma teorier som knappast har något större stöd bland dagens arkeologer framförs i artiklarna. Men som det finns andra aktiva wikipedianer med mer specialkunskap inom området hoppades jag att någon av dem skulle ta sig an artiklarna.FBQ (diskussion) 29 januari 2017 kl. 19.57 (CET)
Ska vi vänta på att arkeologer ska ge detaljerade redogörelser för dylikt, får vi nog vänta. Det som grävs upp ur jorden brukar inte ge mycket svar om innehållet i en mytologi. De bästa källorna här är nog de som är nedskrivna eller avbildade på ett eller annat sätt. -- Innocent bystander (diskussion) 30 januari 2017 kl. 07.21 (CET)
Även om de nedtecknade källorna är från den kristna tiden eller skrivna av samtida kyrkomän ligger de dock närmare än nutida spekulationer, det är sant. Dock bör vetenskapliga hypoteser behandlas med större respekt än sådana som framförts av anhängare av forn sed i nutiden. De senares tendens är oftast betydligt mer problematisk än den i de gamla urkunderna. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2017 kl. 08.28 (CET)
Ja, men jag tror vetenskapliga hypoteser byggda på skrivet material är innehållsrikare än de arkeologiska här. De senare kan i bästa fall beskriva begravningsseder, men inte väldigt mycket mer. Att kulten vid Nämforsen var en Älgkult, bygger inte på uppgrävt material. Man har nämligen inte hittat mycket rester av älg här. Istället bygger det på avbildningarna vid strandkanten. Jag har sett en del intressant skrivet av arkeologer om vikingatida mytologi, men det bästa bygger ofta på skrivna redogörelser. Vid kristnandet av Norge påbjöds tex förändringar i hur man byggde hus. Att ett hus kunde byggas på ett "okristet" sätt har gett många intressanta hypoteser. Men det är alltså något man kommit fram till genom att studera skrivna texter, inte bara genom utgrävningar. -- Innocent bystander (diskussion) 30 januari 2017 kl. 09.23 (CET)
Jag har inte mycket tid just nu så jag får återkomma senare. Jag tänkte i första på artikeln blot. Vad gäller uppgiften om att templet skall ha renats med eld enligt ett dokument från 1400-talet så handlar det om ett dokument som Olof Verelius hittade väldigt lägligt just som han höll på att strida om huruvida templet legat i Uppsala eller Gamla Uppsala. Texten bedömdes i sin samtid som en förfalskning och är försvunnet sedan 1702. Kjel Kumlien framförde på 1960-talet åsikten att dokumentet var äkta, men den har inget större stöd. Vad gäller vårblot och midsommarblot finns inga sådana dokumenterade i äldre källor så de bör väl rimligen bara handla om den moderna företeelsen. Vad gäller alvablot finns bara en händelse beskriven vilken återges i artikeln, utifrån den går inte att säga att alvablotet skulle vara kopplat till någon viss årstid. Disablotet finns beskrivet i några fler, det i Uppsala verkar vara kopplat till februari men det är tveksamt om det varit något generellt.FBQ (diskussion) 30 januari 2017 kl. 11.24 (CET)
Arkeologer studerar givetvis också texter. Sedan är det ju bra om man gör det källkritslt utifrån vad fynden säger.FBQ (diskussion) 30 januari 2017 kl. 11.27 (CET)

Nog tycker jag att vi bör ha artiklar som skildrar den nutida asatron också, även om den inte direkt är någon religiös verksamhet av central betydelse, men håller med andra här om att det är WP:OVIKT över det fokus det tagit i artiklarna, givet hur perifert det är i dag jämfört med den centrala betydelse de gamla bloten hade. Jag har därför skapat Modernt blot och lyft ut innehållet om det nutida blotandet ur Blot, Disablot, Vårblot, Midsommarblot och Alvablot dit. /Julle (disk.) 30 januari 2017 kl. 13.53 (CET)

Och Midvinterblot. /Julle (disk.) 30 januari 2017 kl. 13.56 (CET)
Utmärkt! Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2017 kl. 18.41 (CET)
Jag ställer mig lite frågande till att bryta ut det nutida och lägga det under ett icke-etablerat begrepp. Vi ska väl inte hitta på vad något kallas utan återspegla vad som står i källor etc? Jag upplever det även som märkligt att inte överhuvudtaget nämna något om nutida bruk i blotsartiklarna (är det för långt i sammanhanget går det ju att bryta ut men fortfarande sammanfatta kort)? Att det bara skulle finnas kring ett femtiotal med trosinriktningen i Sverige stämmer inte - det finns olika samfund. Samfundet Forn Sed Sverige uppgav för ett par år sedan nästan 400 medlemmar för enbart sitt samfund. Det finns även liknande samfund i andra länder. Isländska Ásatrúarfélagið har mer än tretusen medlemmar. Jag tycker dock det är viktigt att skilja forntida blot och nutida blot på något sätt. //Vätte (diskussion) 31 januari 2017 kl. 03.40 (CET)
Blot (nutid) kanske är ett bättre artikelnamn? /Julle (disk.) 31 januari 2017 kl. 04.00 (CET)
"Forn sed" är helt och hållet en "Camel" som andra skribenter redan framhållet. Det är ett kristet begrepp, som bara finns nämnt i några få källor från medeltiden eller 1200 talet, och vad det gäller den lilla sekt som det här är tal om, så är deras principer för medlemsredovisning ganska så unika. Exempelvis så har jag själv från deras medlemsaansvarige Bastiaan von Beuningen fått höra att de registrerar medlemmar från tidigt 1990-tal som fortfarande aktiva, vilket förklarar deras påstådda antal om 400 - i själva verket är de inte fler än ett hundratal, och vad de säger saknar ALLT allmänt intresse. De som varit med här ett tag VET att det funnits två eller till och med TRE olika sidor från det här mystiska samfundet, en med rubriken forn sed (med mellanslag) och en fornsed och så en tredje .- till sist fick sajtadm TA BORT alltihop som visade sig föga vederhäftigt.. men i och för sig, de här knasbollarna kanske inte är de ända - Donald Trump hävdade ju vid sin installation som president nyligen att hans edssvärande var "the biggest in the World" som "alternativa fakta" och katolska kyrkan i Norge lär ha registerat minst 40 000 norrmän för mycket som medlemmar, så who are we to say ? - LellePrinter21
@Julle: Ja, det är bättre! //Vätte (diskussion) 1 februari 2017 kl. 01.13 (CET)
Vätte: Okej, jag har flyttat sidan nu. /Julle (disk.) 2 februari 2017 kl. 15.51 (CET)
Jag ser hellre tydliga underrubriker som skiljer på historia och nutid. Som i forn sed. Antalet artiklar med överlappande innehåll inom detta område är redan stort.
Antal medlemmar borde nämnas i någon av alla dessa artikel - hittar inte det just nu.176.10.249.111 31 januari 2017 kl. 07.05 (CET)
Jag är helt på Julles och Tostarpadius linje att historisk asatro skall hållas åtskild från den moderna. Det är helt ohistoriskt att blanda ihop dem och det gör risken för otydlighet och sammanblandning stor. Jag tänker t.ex. på skolelever som använder Wikipedia som källa, det blir väldigt förvirrande för dem att skilja det ena från det andra. Det finns inget obrutet historiskt samband mellan dessa former av religionsutövning. Modern asatro hänger mer samman med new age än med historisk asatro och är helt och hållet ett modernt påfund. /Ascilto (diskussion) 31 januari 2017 kl. 10.08 (CET)
Saker kan förstås också hållas väl åtskilda i samma artikel. En artikel om aktiviteten bön kan beskriva fenomenet i olika religioner, även om man tänker sig att bönesätten inom de olika religionerna är helt olika saker (meditation t ex är väl en term som kan sägas ha flera olika ganska åtskilda betydelser – kontemplera bibelberättelser, t ex – även om de å andra sidan också kanske samtidigt har gemensamma drag och evt gemensamt ursprung, som samtidigt kan beskrivas i en artikel). Jag hade inte varit emot en god sådan lösning, men jag är heller inte emot nuvarande.
(Strikt talat kan jag också hålla med om att "Modernt blot" liksom inte är en självklar POMMF-term som gör att man tänker "det här omtalade ämnesområdet tarvar en egen artikel" – alltså svagt stöd för ett mer POMMF-träffande/objektivt sett förekommande namn, evt, men mer pragmatiskt sett så är nuvarande också ok, tycker bara lite högst subjektivt att det "låter bra".)
Sedan är informationskvaliteten väl inte rikgit den bästa om de moderna företeelserna, som ibland kanske också är lite överdetaljnivå/marginella företeelser – alltså såpass små fenomen att det är svårt att ge en gott källbelagd och gedigen information om. Få tyngre källor finns allmänt, kan jag tänka mig. Bristen i informationskvalitet gäller kanske tyvärr också de historiska fenomenen (mytologi och liknande allmänt är en rörig djungel av faktauppgifter och ibland faktoider, och typ "det här vet ju alla" eller "sunt förnuft" som källa, vilket återspeglas i de artiklarna). flinga 31 januari 2017 kl. 15.33 (CET)
Det finns nästan alltid källor att ta del av. Eventuellt får man gå på biblioteket, fjärrlåna, på plats eller hemifrån, med hjälp av lånekort söka i de databaser som man eljest inte har tillgång till. Sedan med källorna för handen kan man börja läsa innantill. Sedan återstår att läsa innantill. Det kan vara svårt nog, men kanske blir det bra till slut. / Sniper Zeta (diskussion) 31 januari 2017 kl. 23.41 (CET)
Visst finns det källor, men de samtida skriftliga dokumenten och vittnesbörden är få. På nordisk mark handlar det så gott som uteslutande om runstenar. Nu går vi inte direkt ad fontes utan nöjer oss principiellt med publicerade tolkningar av dessa. Även om vi alltså avstår från att dricka ur de friska källsprången bör vi inte ösa ur usla brunnar. Det vi har att tillgå är i huvudsak nedtecknat av kristna. Den tendensen har vi att beakta. Men i det material som givits ut av dem som försöker anknyta till dessa traditioner i nutiden finns i stort sett ingenting att hämta. Med risk för att låta respektlös gentemot religiösa övertygelser vill jag framhålla, att det att vända sig dit är som att skriva om den närmast följande tiden utifrån det som handlar om nutida medeltidsdagar. Därför bör företeelserna också hållas strikt isär, så att alla missförstånd undviks. Det rör sig om skilda fenomen som går under samma namn. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2017 kl. 08.39 (CET)
Till Sniper Zeta och apropå Tostarpadius inlägg ovan: det jag menade var alltså källor till de nutida fenomenen, som t ex datum då f.d. Sveriges Asatrosamfund höll (modernt) blot år 2008, att moderna asatroende försökt koppla sitt disablot till alla hjärtans dag, och hur "vissa (moderna) asatroende" ser på samfundet Samfälligheten för nordisk sed (med "några hundra medlemmar"). Jag kan alltså gott tänka mig att vissa av de uppgifterna inte är möjliga att verifiera/källbelägga.
Medhåll att vi inte kan använda "moderna hedningars" synsätt som källor för historiska och forna mytologiska fenomen, absolut. Och ja, för sådant finns det källor att tillgå, men det är ändå så att fältet mytologi ofta är dåligt behandlat/beskrivet på Wikipedia – bl a för att jag kan tänka mig att det är ett rätt svårt fält även vetenskapligt, eller för den delen för populärvetenskapen (böcker om vetenskapliga ämnen för en intresserad allmänhet) – där ger även goda källor ofta motstridiga uppgifter om ett och samma fenomen. (Exempel, mer åt folklivsforskningen: vilken eller vilka Knutar är det som har gett namn åt Knutsdagen? Varför anses den som julens slut i Sverige, när det annorstädes är trettondagen som är det (ur minnet)? Vilka ursprung har luciafirandet? Vad var särimner för kreatur egentligen? Ingen av dessa frågor besvaras med klara och/eller entydiga svar av de vetenskapliga källorna, sammantagna.) flinga 1 februari 2017 kl. 13.11 (CET)
Liten kommentar till flinga: Särimner ÄR en galt, en gris, ett svin. detta står i Eddan. TRE gånger. End of discussion. Den ende "forskare" som tyckt annorlunda, är katoliken Rudolf Simek i Österrike, som helt utan ett enda bevis tycker att ordet bara måste betyda "sotigt sjödjur" och denna uppfattning har nu blivit Wikipedias. Om detta inte är sant, och det finns fler källor, så visa mig dem ! För övrigt är det otroligt, att en känd Eddaforskare som Simek kan hävda att "rim" på Norröna skulle betyda sot, när alla vet att Rim som i rimfaxe är en häst med vit rimfrost i manen, rimtursar är frostjättar och ordet rim- som i rimfrost annats ALLTID betyder något vitt och inte svart - här vänder människor helt okritiskt upp och ned på källkritiken utan rim och reson (ursäkta vitsen). Om Wikpedias sidor ska vara opartiska, så kan man med all respekt för saken enligt mig vackert lägga in ett påpekande om att det INTE finns någon annan alternativ tolkning av begreppet än just Simeks. Eller - om andra källor finns - citera dem... LellePrinter21

Vidare uppslag till saker att lösa[redigera | redigera wikitext]

Intressanta ämnen! (Jag fann texter på nordisk seds hemsida som ligger närmast några som jag trott att jag läst om termen "forn sed" för många år sedan, och som jag senare inte lyckades återfinna.) Vi ska förstås inte skriva utifrån amatörhypoteser, men om problematisk tendens syftar på någon form av rasism, så tror jag det är en marginell företeelse bland de rörelserna (iaf i Sverige) (och inget vi ska lasta de icke-rasistiska organisationerna för). (En sådan person från något annat land har jag dock stött på.)

  • Nordisk sed verkar typ myntat som kontrast till forn sed, och framförallt höra till Samfälligheten för nordisk sed, som är ett tämligen litet samfund (50-tal ser dock ut att vara en utdaterad historisk uppgift, enl. artikeln). Som en ännu ganska marginell term tänker jag därför att samfällighetstermen "nordisk sed" (även viss annan användning *kan* förekomma) bör infogas i samfällighetens artikel, med hänvisning från det lite besläktade "forn sed" (som är mkt matigare i artikelinnehåll, men som kanske inte heller vore omöjligt att infoga i lämpligt samfund, men jag är mer skeptisk till sådan infogning). (Är detta rätt uppfattat, tror ni?)

Mvh, flinga 31 januari 2017 kl. 15.47 (CET)

Håller med Flinga. Detta ÄR Camel Casing i sin prydno. BÅDA sidorna bör tas bort, eftersom de saknar vetenskapligt värde om ni frågar mig.. "Forn sed" har aldrig varit något vedertaget vetenskapligt begrepp, men det har Asatro eller Fornnordisk religion - det torde nog de flesta sansade människor vara medvetna om, och vad de många "forn sed" sidorna egentligen gör här inne, finns det delade åsikter om.
- lellePrinter21
I artikeln forn sed sägs: I studien "Asatro i tiden" år 2000 konstaterar författaren att flertalet i hans undersökning föredrar att använda begreppen "sed", "forn sed" eller "den gamla seden" framför "asatro. (Med hänvisning till källan Fredrik Skott, Asatro i tiden (2000) sidan 11.) Det motsäger endel av dina bidrag user:lellePrinter21. Men jag har inte tillgång till källan så jag har inte kunnat kontrollera uppgiften. Någon som har tillgång till den? (För övrigt verkar det finnas missförstånd begreppet CamelCase. Forn sed är inte det, medan FornSed skulle vara det.) 176.10.249.111 14 februari 2017 kl. 06.57 (CET)
Jaha,ifall jag har missförstått begreppet "CamelCase." ber jag om ursäkt, men jag trodde det här var något som påminner om otillåten märkesreklam, dvs t ex om någon i en Wikipedia artikel om tobak, hela tiden lägger in bilder på Camel-cigaretter... Denna lilla extrema klick eller sekt av "fornsedare" verkar hela tiden göra väldig reklam för sig själva i vad de skriver här, och använder sidan Samfundet Forn Sed Sverige som ett ganska oblygt försök till "medlemsraggning" för sitt lilla samfund, som samtidigt gjorts mycket större än det är. Exempelvis har de ju inte alls 400 medlemmar i dagsläget eller anno 2016, som de hela tiden försöker hävda med minst sagt dubiösa metoder. Jfr begreppet "Trumped up" i amerikansk engelska.
Angående Fredrik Skotts avhandling, som jag OCKSÅ läst, men heller inte har tillgång till som källa för ögonblicket. Den motsäger INTE ALLS vad jag nu sagt, kära 176.10.249.111. Tvärtom STÄRKER den bara mig i min uppfattning. Fredrik Skott säger själv i inledningen till sin avhandling, att det han gjort är ett antal djupintervjuer (cirka 20 stycken, om jag inte minns fel) med ett litet "kompisgäng" eller ett kotteri, en sekt med personer som alla känner varandra. Och som är just "fornsedare". Men är deras uppgifter verkligen vittnesgilla ? Fredrik Skott säger -- enligt min minnesbild INTE ALLS att detta "sneda urval" eller "partiska sample" (som en verklig statistiker som Hans Rosling skulle ha sagt) skulle vara representativt för landets ALLA Hedningar eller Asatroende, som i dagsläget (men inte år 2000, då avhandlingen skrevs) kan väntas vara ett tusental, kanske så många som tre tusen. Att döma alla dessa individer på grundval av ett litet kompisgäng eller kotteri på 20 personer är mycket, mycket "snett" och inte alls korrekt vetenskap, och sociologiska djupintervjuer har ett begränsat värde som vetenskaplig metod, vilket nog alla yrkesverksamma etnologer, sociologer mfl är medvetna om. Det finns med andra ord INGA BEVIS ALLS för påståendet att "flertalet" skulle föredra begreppet forn sed, när Asatro är det vetenskapligt vedertagna begreppet, som Skott använder i själva titeln till sin avhandling. Skott har ett stycke om källkritik i avhandlingen, där frågeställningar som dessa behandlas, det måste man säga till hans försvar. Vid Göteborgs universitet skall det finnas en forskare, som själv är verksam som styrelsemedlem i "forn sed" och som samtidigt framlagt akademiska uppsatser, där han yttrar sig ytterst fördomsfullt om andra hedniska samfund i Sverige. Varningar lär ha utdelats från institutionens prefekt. Känner du till det, kära 176.10.249.111 ? user:lellePrinter21
Intressanta nyheter! Nordiska Asa-samfundet[1] ska ju ha blivit samfund 2016 men har inte ens någon egen artikel. Artikeln raderades i höstas av Användare:Lars_Törnqvist med hänvisning till klotter. Steg 1 borde vara att återskapa den med ordentliga källor. De hade 500 medlemmar 2016[2], inte flera tusen som du skriver. Steg 2 är att utreda medlemsantalet i de olika samfunden och lägga in det i varje artikel, och kanske även i listan på sidan modern asatro. Jag la till två asatroende registrerade samfund i Lista över trossamfund i Sverige efter antal anhängare. (Avsluta gärna dina inlägg med fyra tildetecken ~~~~. Då läggs datum, tid och användarnamn in automatiskt.)176.10.249.111 17 februari 2017 kl. 12.33 (CET)
Det Lars Törnqvist raderade var rent klotter och hade ingenting att göra med om det borde finnas en artikel eller inte. Jag, som är stark förespråkare av att inte radera artiklar även om de behandlar små eller obskyra ämnen, hade också raderat det rena tramset som fanns om jag hunnit före. --افيراتير (diskussion) 17 februari 2017 kl. 18.00 (CET)

Uppslagsord ska alltid skrivas med liten begynnelsebokstav (om de inte är namn)[redigera | redigera wikitext]

Undertecknad skrev en motion till Wikimedias årsmöte utan att förstå, att föreningen inte hade befogenhet att bifalla den. Jag hänvisades hit och återger här motionen i sin helhet:

Giron 2016-01-08

Wikimedias årsmöte 2016

Motion om uppslagsord

En allvarlig brist vidlåder alla wikimedier: uppslagsorden skrivs alltid med stor begynnelsebokstav. Därmed kan användaren tro, att Maskros och andra växter, Katt och andra djur, Granit och andra bergarter, Filosofi och andra vetenskaper, Finska och andra språk samt Svensk och andra folkslag stavas med stor begynnelsebokstav. I den just lästa meningen ser man ju, hur fel detta är.

Naturligtvis skall alla ord stavas med versal, när de inleder en mening (utom af, de, von, van, al- och så vidare). Och naturligtvis ska användaren kunna söka ett ord genom att skriva det med eller utan versaler i början av ordet. Däremot är det förödande för språkanvändningen, att uppslagsordet på den sida man kommer till är stavat med versal, när det inte är egennamn.

Förmodligen är det ogörligt att ändra uppslagsorden i hela Wikipedia-arkivet, men det bör göras fortlöpande varje gång man ser detta fel.

Jag yrkar, att årsmötet fastslår,

att uppslagsord, som inte är egennamn, alltid skrivs med liten begynnelsebokstav (gemen).

att alla, som inför nya uppslag, uppmanas att efterleva detta efter att noga ha förvissat sig om aktuellt uppslagsords svenska rättstavning.

Kiruna dag som ovan, Björn Forseth (namnteckning) --Kiirunankarhu (diskussion) 30 januari 2017 kl. 22.38‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Jag är inte säker på hur du menar. Vill du att uppslagsordet som till exempel Alliance Defending Freedom skall skrivas som alliance defending freedom? Riggwelter (diskussion) 30 januari 2017 kl. 22.45 (CET)
Jag tror Björn menar att titlarna på artiklarna sko och hen ska visas med liten bokstav och titeln på artiklarna Tyskland och Olsson visas med stor bokstav. Vi har diskuterat det, och det huvudsakliga "tekniska" hindret är att vi då måste gå igenom de flesta artiklar för hand och avgöra om de är egennamn eller ej. Sen finns lite andra invändningar, att det kan bli plottrigt att vissa sidor har titel med versal och andra med gemen etc. Wiktionary, Wikipedias ordbokskusin, har ett system där uppslagsorden normalt visas med gemen första bokstav. /NH 30 januari 2017 kl. 22.58 (CET)
NH tolkar säkert förslagsställaren rätt. Ett annat tekniskt problem blir att varje gång man länkar ett ord först i en mening måste man skriva t.ex [[skola|Skolan]] byggdes 1943 alternativt omdirigera Skola till skola. Inget litet projekt... Taxelson (diskussion) 30 januari 2017 kl. 23.41 (CET)
Känns inte som ett rimligt åtagande. Det torde vara bättre att sätta sin lit till skolsystemet som förhoppningsvis lär folk vad som är vad. För övrigt görs väl inte den åtskillnaden i andra uppslagsverk, till exempel NE? Riggwelter (diskussion) 30 januari 2017 kl. 23.43 (CET)
Alla kan ju "störa sig" på något och det kan jag respektera. Jag stör mig inte på detta, snarare tvärtom. Invändningen mot att göra en sådan ändring nu är dock att det blir ett "hästjobb" att gå igenom alla de nästan 3,8 miljoners uppslagsord för att kolla om de är egenman. Därför rekommenderar jag inte förslaget. I det här fallet kan man försvara sig med uppslagsordet inleder, om inte en mening, så en hel artikel. En rubrik, således och det bör kunna motivera versal. --Andhanq (diskussion) 30 januari 2017 kl. 23.51 (CET)
Britannica har versala förstabokstäver i sina uppslagsord, så vi är inte ens helt ensamma internationellt sett. Merriam-Webster, däremot, som är en ordbok, har gemena förstabokstäver.//Hannibal (diskussion) 31 januari 2017 kl. 00.05 (CET)
Själv tycker jag att det är skillnad på rubriker och listor, och jag ser våra artiklar som längre texter som har titel, och titlar brukar i det svenska språket skrivas med stor begynnelsebokstav (även låttitlar, kapitelrubriker och liknande). Ordlistor och ordböcker har däremot en praxis av liten begynnelsebokstav, men jag anser inte att Wikipedia är en ordlista/ordbok. //Vätte (diskussion) 31 januari 2017 kl. 03.47 (CET)
Det vore ett väldigt tidskrävande arbete, och ingenting som en ensam initiativtagare rimligtvis själv kan göra. Oavsett om det hade varit ett vettigt beslut eller inte 2001 (eller 2002, eller kanske 2003) så finns det prioriteringar som gör mer för uppslagsverket nu. /Julle (disk.) 31 januari 2017 kl. 04.05 (CET)
Konsekvens är en bra sak här. /Julle (disk.) 31 januari 2017 kl. 04.07 (CET)
Konsekvensen är som flera påpekat alldeles för stor. Dessutom är detta inget större problem, såvitt skrivreglerna följs i löpande text. Där är kanske något gott som kan komma ut ur Björns motion. Jag har noterat att det inte är så ovanligt att skriva Sko mitt inne i en artikel vid länkningar, för att skribenten uppfattar att uppslagsord måste skrivas med stor första bokstav som vore det namn. Genom att skanna över Wikipedias skrivråd och nybörjartips kan vi säkert förtydliga att uppslagsord i Wikipedia i sig inte är några namn med stor begynnelsebokstav. Det vore ett trivsamt resultat av motionen till årsmötet. SMirC-smile.svg Deryni (diskussion) 31 januari 2017 kl. 07.35 (CET)
Är inte uppslagsord i regel början på en ny mening och använder man då inte stor bokstav enl svenska skrivregler? Ataraxim (diskussion) 31 januari 2017 kl. 07.38 (CET)
Självklart, men det är nog inte det som motionsställaren vill rätta till. Deryni (diskussion) 31 januari 2017 kl. 07.41 (CET)
Stor eller liten begynnelsebokstav i titlar diskuterades i fjol också. Det vi kom fram till är att encyklopedier vanligen skriver uppslagsord med stor begynnelsebokstav (Bra Böckers lexikon, Uppslagsverket Finland, Nordisk familjebok, etc) medan ordböcker skriver med gemener. Nationalencyklopedin sticker ut genom att använda gemener. Sedan behöver en omställning inte innebära några förändringar av länkar eftersom Mediawiki inte är skriftlägeskänslig för första bokstaven vik länkning (dvs [[Skola]] och [[skola]] går till samma artikel) och inte för några tecken vid sökning (det går inte att länka till [[SKOLA]], men det går att söka på SKOLA och hamna på skola). /ℇsquilo 31 januari 2017 kl. 08.05 (CET)
Att det är mycket jobb är ett icke-argument. Det fixar vi om vi vill. Däremot vill inte jag. Till att börja med är det ingen naturlag, och det är inte ens en genomgående praxis. NE har valt gemener, de hade så även i den pappersbundna utgåvan, kanske för att visa skillnad på substantiv och egennamn. Att börja en mening med gemen, än värre en helt ny sida, bryter mot alla skrivregler och pedagogiken i det är därför dålig. Ungarna får lära sig skrivskillnad mellan substanyiv och egenamn på annat sätt. Genom att läsa Wikipedias artiklar i ämnet till exempel.--LittleGun (diskussion) 31 januari 2017 kl. 08.20 (CET)
Absolut. Följer vi skrivreglerna kommer Wikipedia att leda läsarna mot riktig språkbehandling, precis som skolans svensklektioner. Jag vill inte heller, LittleGun. Dock menar jag att förslaget har en liten poäng: Det är inte alltför ovanligt att uppslagsord förekommer inne i löpande text, med Versal som Begynnelsebokstav. Här kan vi jobba för förbättring och säga att "motionen" har en god intention. Jag ber om ursäkt för versalisseringslustigheten, i den mån någon är lättretlig. SMirC-smile.svg Deryni (diskussion) 31 januari 2017 kl. 08.51 (CET)
RE:"Mediawiki [är] inte är skriftlägeskänslig för första bokstaven vik (sic!) länkning". NB! Det stämmer inte riktigt!!! Ändrar vi inställningarna här, så att vi tillåter uppslag med gemen begynnelsebokstav, likt Wiktionary, så kommer inte alls [[Skola]] och [[skola]] leda till samma plats. Testa och se på Wiktionary vad som händer om ni skriver "[[Skola]] och [[skola]]" där! Det finns Wikipedia-upplagor som har sådana inställningar, men de har, så vitt jag vet, alla alfabet de flesta av oss inte alls är bekanta med. Så exakt varför dessa projekt har sådana inställningar, kan jag inte svara på. -- Innocent bystander (diskussion) 31 januari 2017 kl. 09.38 (CET)

Det är möjligt att jag är en obotlig traditionalist, men det ser ärligt talat inte klokt ut i Nationalencyklopedin. Motionens intentioner är goda, men det finns ingen anledning att genomföra förslaget. Däremot är det ett oskick att uppslagsord versaliseras i löpande text, men det är en allmän tendens i svenskan att i strid med våra skrivregler ha stor begynnelsebokstav på alltfler ord. Tostarpadius (diskussion) 31 januari 2017 kl. 11.01 (CET)

Jag förmodar att förslaget gäller artikelsidornas rubriker?
Motargument mot förslaget:
  • rubriker skrivs normalt med stor inledande bokstav. Så gör vi i alla underrubriker, vad jag vet.
  • meningar inleds normalt med stor bokstav. (Jo, jag ser inkonsekvensen i hur jag skrivit inlägget :p – dock punktlista.)
(Undantag från båda: af, von, tror jag väl? Och typ skiftlägeskänsliga kommandon, o. dyl.)
Därmed anser jag att det är motiverat att artikeltiteln samt inledningsmeningen börjar med stor bokstav (utom i specialfall). I de fall där ämnesordet inte står först i inledningsmeningen, och det inte är ett egennamn el. dyl., så får det heller ingen stor bokstav.
Hade vi med goda argument haft en specialnorm om att som i förslaget "skilja på" gemen och versal i artikelrubrik sedan gammalt, så hade jag kanske däremot inte varit emot den, ändå. Men ovanstående talar e.m.m. för nuvarande norm. Mvh, flinga 31 januari 2017 kl. 15.15 (CET)
I Store norske leksikon [3] tycks det fungera med liten begynnelsebokstav i artikelrubriken.-Wvs (diskussion) 1 februari 2017 kl. 13.38 (CET)
Med risk för att ha missat/missuppfattat något... Ursprungsinlägget är möjligen en aning överarbetat, men som jag tolkar det är det främst artikelnamnet som påverkas av förändringen. Det var åtminstone det som jag först kom att tänka på, alltså likt flera andra uppslagsverk och ordlistor. Där man kan se direkt på uppslagsordet om det ska skrivas med inledande versal eller gemen. Artikeln "Skola" får då alltså titeln "skola" och artikeln "Albert" behåller sin titel eftersom det är ett personnamn. Det borde inte påverka länkar i brödtext eftersom länkarna är oberoende av versaler/gemener. Inte heller bör det innebära förändringar för brödtext eftersom brödtext redan följer standarden. Om det ska följas strikt innebär det en förändring för listor i artiklar. Där brukar jag irritera mig på när ord inleds med en blandning av gemener och versaler, exempelvis i avsnittet "se även". Jag tycker att det försämrar läsningen, ser slarvigt ut och påverkar estetiken negativt. Kategorilistor påverkas, där man vant sig vid att artikelnamnen nästan alltid inleds med versal. Det som kan tala emot förändringen är att Wikipedia inte är eller ska vara en ordbok eller ett vanligt uppslagsverk. Vissa uppgifter hänvisas redan till externa webbplatser (inklusive systersajter).
Det är ett stort arbete att gå igenom artiklar och döpa om många av dem. Går det att automatisera? /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 1 februari 2017 kl. 17.02 (CET)
Det går att automatisera allt som är någorlunda enkelt att kategorisera och som du kommer att tänka på i förväg – biografier, till exempel, finns i kategorier som "Män", "Kvinnor", "Levande personer" och så vidare och bör nästan alltid ha begynnelseversal. Länder och orter likaså. Problemet är de udda fallen som vi inte kommer att tänka på i förväg. /Julle (disk.) 1 februari 2017 kl. 18.07 (CET)
Det vore kanske inte nödvändigt att "döpa om" d.v.s flytta artiklar eller införa skilnad mellan sko och Sko. En mildare variant vore väl DISPLAYTITLE: . Detta sagt är jag likväl emot. Taxelson (diskussion) 1 februari 2017 kl. 20.54 (CET)

Som jag uppfattar samtalet finns det inte konsensus för förslaget. Detaljdiskussioner torde därför vara överflödiga. Tostarpadius (diskussion) 2 februari 2017 kl. 11.58 (CET)

Det var trevligt att se, att jag hamnade på rätt plats med motionen till sist. Nu är jag ovan att redigera wikitext, så det här svaret fick jag inte in vid första försöket.

I Bonniers 30-bandiga konversationslexikon från mellankrigstiden står förvisso samtliga uppslagsord med stor begynnelsebokstav. Det ser fullständigt galet ut att fetstilta sökord som »smörblomma« stavas som vore de egennamn. Men Bonniers moderna lexika skriver uppslagsorden med gemener, om de inte är namn. Så gör NE och Alf Henrikssons En uppslagsbok också (Alf Henrikssons uppslagsord är alla i kapitälstil och består således alltid av »stora« bokstäver, men när uppslagsordet är ett namn är begynnelsebokstaven större!).

Kommentaren »Att börja en mening med gemen, än värre en helt ny sida, bryter mot alla skrivregler och pedagogiken i det är därför dålig« förstår jag inte. Uppslagsorden inleder ju inga meningar, de står i rubrikstil ovanför artiklarna. Och jag noterar, att uppslagsordet »von« är skrivet med liten begynnelsebokstav. Detta visar den pedagogiska nödvändigheten i att skriva uppslagsord i »naken« form - så som de ska stavas inne i en mening.

(Ibland förekommer dock rena rubriker i Wikipedia, såsom »Lista över prefix i svenskan«, och i de fallen är de rubriker, inte uppslagsord, och ska ha första bokstaven som versal.)

De praktiska problemen med att ändra gamla artiklar är oemotsägliga argument, men måste vi omarbeta hela Wikipedia för det? Räcker det inte med att alla nya artiklar och alla reviderade artiklar följer denna språkregel? (Och att principen anges i den smala spalten till vänster.)

Avslutningsvis sätter jag verkligen inte min lit till skolsystemet, som idag är helt under isen. Folk skriver numera Göran’s bil och annat som tyder på att de haft grammatik i ämnet engelska men inte i svenska, och just engelskan är en stor anledning till att folk faktiskt skriver med stor begynnelsebokstav i tid och otid. Mitt förslag skulle just »leda läsarna mot riktig språkbehandling«, med Derynis ord.Kiirunankarhu (diskussion) 3 februari 2017 kl. 09.20 (CET)

För att öht kunna genomföra detta, så måste en specifik inställning ändras i mjukvaran. Wiktionary har redan denna inställning. I exakt det ögonblick inställningarna ändras, kommer skola och Skola att vara två vitt skilda artiklar. Länkar kommer att leda olika beroende på hur de är skrivna. En gradvis övergång av "nya och reviderade" artiklar är därför inte genomförbar idag. Och »leda läsarna mot riktig språkbehandling« är något som vi absolut inte ska göra. Vi ska skriva korrekt svenska, ja. Men vi ska inte styra läsarna, varken i språkbruk eller i övrigt. -- Innocent bystander (diskussion) 3 februari 2017 kl. 09.44 (CET)
@Kiirunankarhu: Bra att du hittade hit igen! När jag skrev "Att börja en mening med gemen, än värre en helt ny sida, bryter mot alla skrivregler och pedagogiken i det är därför dålig" trodde jag att du menade att både artikelnamnet (rubriken) och ingressen skulle inledas med gemen, som svenskspråkiga encyklopedier i pappersformat ibland gjort. Framförallt i senare tid, sedan 1960- 70-talet, enligt uppslagsverksgurun Christer Psilander, som för övrigt liksom du föredrar gemen och som jag kontaktade för nåt år sen när frågan var uppe. Han föredrar den till och med i artikelns inledande ord, rubriken berörde vi aldrig.
Men pedagogiken blir dålig ändå eftersom inte heller det, rubrikers inledning med gemen, följer svenskans gängse skrivregler.
Däremot följer uppslagsordet "von" och alla uppslagsord om olika "von-släkter" svenskans gängse skrivregler, eftersom de är undantag som ska inledas med gemen, i rubriker och när de påbörjar en mening även i löptext.
Synd att du inte har något förtroende för den svenska skolan, men det är inte svenskspråkiga Wikipedia uppdrag att sköta den undervisningen. Däremot ska vi bidra med fakta som bland annat kan användas i undervisningen, och det gör vi i alla sammanhang. Inklusive språkvård och skrivregler och också genom att ha ett konsekvent och genremässigt sätt att skriva och ökade krav på externa källor till exempel.
Som du noterat så fattar vi inte såna här beslut på årsmöten eller omröstningar, utan det sker genom vad vi kallar konsensus i såna här samtal och dessa sker kontinuerligt. I det här fallet tolkar jag konsensus som att vi behåller versaliseringen, men jag är såklart färgad av min starka åsikt.
Däremot hävdar jag fortfarande att gällande tekniken så går det att lösa och arbetsinsatsen fixar vi om vi vill. Och ska det någonsin införas så ska det göras på alla artiklar, gamla som nya. Annars skulle den redan haltande pedagogiken gå fullständigt åt pipsvängen. Däremot skulle det såklart inte lösa sig över en natt.
Hoppas du kan förlika dig med "konsensus" och att du vill fortsätta bidra till Wikipedia trots motståndet du mött i den här frågan!--LittleGun (diskussion) 6 februari 2017 kl. 12.45 (CET)

Mekanismen som låter blockerande admin lämna blockeringsgrund som meddelande[redigera | redigera wikitext]

Helt nyss skulle jag lägga en blockering av ett vandalkonto och kryssade i rutan för att lämna blockeringsanledning som meddelande på användarens diskussionssida.

Min blockering gick inte igenom då en annan admin hade lagt en blockering av samma användare sekunderna innan jag klickade på blockeringsformulerets skicka-knapp, men meddelandet på användardiskussionssiidan lades ändå in.

Borde programkodsnutten som postar diskussionsinlägget modifieras så det triggas först när det konstaterats att blockeringen faktiskt kunde läggas? Underhålls den koden på SVWP eller skulle det behöva göras centralt?

- Tournesol (diskussion) 31 januari 2017 kl. 13.22 (CET)

Scriptet finns lokalt på här så det är @Nirmos: som snickrat ihop det. /Fluff?Fluff! 31 januari 2017 kl. 13.41 (CET)
Tack för felrapport och ping. Som det är skrivet just nu finns ingen enkel lösning. Just nu läggs blockeringen på gammalt vanligt sätt och meddelandet skickas via API:t. Det sker samtidigt och oberoende av varandra. För att lösa problemet skulle även blockeringen behöva ske via API:t, och bara om blockeringen lyckas så ska meddelandet skickas. Med ett sådant skript skulle det inte vara nödvändigt att gå till Special:Blockera öht. Det skulle gå att blockera från SÄ eller bevakningslistan för den som vill stanna kvar på sidan. Jag kan titta på det i morgon. Nirmos (diskussion) 31 januari 2017 kl. 20.59 (CET)
Om det inte vore alltför krångligt att implementera låter det ju hemskt effektivt! - Tournesol (diskussion) 31 januari 2017 kl. 21.04 (CET)

Nu är problemet äntligen löst. Jag har tagit bort MediaWiki:Gadget-blockmessage.js och skapat en ny finess (MediaWiki:Gadget-blockAPI.js) som kan kryssas i här. Den nya finessen kapar de vanliga blockeringslänkarna som programvaran lägger till på SÄ, bevakningslistan, historik etc och öppnar en dialogruta som tillåter blockering via API:t (det vill säga, man stannar kvar på samma sida). Det är bara om blockeringen faktiskt går igenom som meddelandet skickas till användaren. Skriptet använder också pratbubblor i övre högra hörnet för att förmedla huruvida blockering och meddelande lyckas eller misslyckas (samma typ av bubblor som när man sparar en redigering eller lägger till en sida på bevakning). Feedback välkommen. Nirmos (diskussion) 5 februari 2017 kl. 07.38 (CET)

@Nirmos: testade aktivera finessen och blockera Nirmostest men ser skillnad. Mvh Luriflax (diskussion) 8 februari 2017 kl. 16.03 (CET)
Luriflax: Kan du utveckla "men ser skillnad"? Menar du "ser ingen skillnad"? Från vilken sida försökte du blockera? Från användarsidan, diskussionssidan eller bidragssidan? Det fungerar inte. Som det är skrivet just nu fungerar det på länkar inom element med HTML-klassen mw-usertoollinks. mw-usertoollinks och länken till användarsidan måste också ligga i samma li-element. Det betyder att det fungerar på bland annat:
Nirmos (diskussion) 8 februari 2017 kl. 22.52 (CET)
Nirmos: som du gissade hade jag glömt ingen, dvs ser ingen skillnad. Jag testade blockera via Special:Diff => Special:Blockera. Mvh Luriflax (diskussion) 9 februari 2017 kl. 08.08 (CET)
Luriflax: Fast du bör få upp en dialogruta om du trycker på "Blockera" i en diff, t.ex. Special:Diff/38824336. Vilken webbläsare använder du? Nirmos (diskussion) 9 februari 2017 kl. 08.59 (CET)
Nirmos när det inte funkade satt jag på jobbet med explorer, i Firefox dök den upp. Dock fanns inte användarnamnet förifyllt vilket skapade lite merjobb. Mvh Luriflax (diskussion) 13 februari 2017 kl. 09.32 (CET)
Luriflax: Jag har nu gjort en rad ändringar:
  • Inmatningsfältet för anledning är nu fokuserat när dialogrutan öppnas
  • Användarnamnet är nu ifyllt även i diffar
  • Det går nu att trycka på enter vilket gör samma sak som att trycka på blockeringsknappen
Stöd för gamla webbläsare kommer det troligtvis inte att bli. Det finns två olika problem. Dels är det nya JavaScript-metoder som definieras i EcmaScript 6. Det skulle vara enkelt att "nedgradera" eller vad man ska kalla det. Det som är ett större problem är det som är på HTML-nivå. Skriptet använder datalist-element för förvalsalternativen till varaktighet och anledning. Det finns inte i gamla webbläsare, eller till och med i nuvarande version av Safari. Jag tror inte att det finns något enkelt sätt att återskapa den funktionaliteten på. Nirmos (diskussion) 13 februari 2017 kl. 18.01 (CET)

Utformningen av Mall:Commonscat och Mall:Commonscatbox[redigera | redigera wikitext]

Hur ska dessa mallar utformas? Skall artikelnamnet stå med i mallen? Vi kan ta exemplet Patrice de Mac-Mahon. En användare menar att det är praxis att alltid utelämna artikelnamnet i mallen [4], men enligt wikistandard ska dock artikelnamnet stå med om sidan flyttas på commons; annars blir commonshänvisningen bruten. Diskussionen finns att läsa här: Användardiskussion:Tostarpadius#Commonscatboxens utformning. Jag hade inte tänkt ta upp denna mindre viktiga fråga, men då användaren uttrycker att han ska "slåss till sista blodsdroppen för att kunna fortsätta som hittills" [5] och att det krävs maktspråk för att han skall foga sig [6] anser jag att ärendet bör lyftas här. Synpunkter? Disembodied Soul (diskussion) 31 januari 2017 kl. 15.50 (CET)

Är artikelnamnet här och på commons detsamma finns det ingen vettig anledning att ha med det. Påståendet att länken bryts torde vara direkt felaktigt. Denna typ av diskussioner är synnerligen enerverande. Det har aldrig funnits en praxis av det slag Disembodied Soul hävdar. Tostarpadius (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.00 (CET)
Finns det någon fördel respektive nackdel med att ha namnet i mallen? dnm (d | b) 31 januari 2017 kl. 16.08 (CET)
En fördel är om artikeln flyttas. Då brister inte länken om namnet står mallen. Av bl.a detta skäl har Lsjbot alltid namnet i mallen. Jag har för egen del svårt att se något skäl att varken lägga till eller ta bort när det är samma. Taxelson (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.16 (CET)
(Redigeringskonflikt)Nackdelen skulle väl vara att länken till Commons bryts om artikeln flyttas. Men när man flyttar en artikel behöver man ändå gå igenom den och ändra namnet i texten. /ℇsquilo 31 januari 2017 kl. 16.19 (CET)
(Redigeringskonflikt) Ja, om commonssidan eller -kategorin flyttas, följer hänvisningen på svwp med. Annars blir det en bruten länk. Det är därför direkt olämpligt att systematiskt avlägsna artikelnamnet. Disembodied Soul (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.21 (CET)
Wikidata har väl ersatt Commonscat och Commonscatbox? J 1982 (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.33 (CET)
Mja, bara delvis. Ett problem är att en artikel här normalt inte alls delar objekt med en kategori på Commons. (En artikel delar istället objekt med ett Galleri.) Det kan dessutom vara så att en artikel här kan ha koppling till flera kategorier på Commons (se exv Björkå) eller att flera artiklar här kan vara kopplade till samma kategori på Commons. Det finns inte heller en helt stabil konsensus för hur Commons ska hanteras på Wikidata. Så behåll mallarna tillsvidare! -- Innocent bystander (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.49 (CET)
Det finns ett otal artiklar med denna mall, men där data på Commons saknas, dvs länken går ut i luften. Jag utgår därför numera från att om parameter saknas så finns inget på Commons, så jag förordar namnet åsätts.Yger (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.54 (CET)
Jag skulle föredra ett system som klarar att hantera både sidflyttar här och på Commons. Det saknas dock tekniska förutsättningar för det idag. -- Innocent bystander (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.56 (CET)
Det Yger framhåller ser jag inte som ett godtagbart argument. Missbruket får inte hindra bruket. Tostarpadius (diskussion) 31 januari 2017 kl. 17.34 (CET)
Menar du, att det är ett missbruk att lägga in artikelnamnet? Disembodied Soul (diskussion) 31 januari 2017 kl. 17.38 (CET)
Nej, men att lägga in mallarna trots att inget finns på commons. Tostarpadius (diskussion) 31 januari 2017 kl. 17.55 (CET)
På vissa andra språkversioner (Robotskapat på vietnamesiska har jag för mig) läggs mallarna in oavsett om det finns något på commons eller inte eftersom det kan komma senare. Då är det dock meningslöst med någon länk. Ytterligare fördelar med att ha med länkarna är att det blir lättare för den som flyttar en sida att inte missa en sådan länk. Jag kör en sök på sidan efter det gamla artikelnamnet för att se om något behöver ändras och kan då missa en commonsmall om den är tom. Det blir också lättare att hitta vad som den som la in mallen ville länka till om artikelnamnet är med om commonssidan sedan ändrats. Är enda anledningen att inte ha med namnet att det ibland är onödigt? --افيراتير (diskussion) 31 januari 2017 kl. 19.03 (CET)
Ja, det är fullständigt onödigt. För övrigt är det ointressant vad artikelskaparen ville att länken skulle gå till. Jag kan sträcka mig till att vara mindre pigg på att ta bort länkarna, men då vill jag inte se redigeringar som bara går ut på att lägga in dem. Sådana kommer jag att återställa även framgent, då jag betraktar dem som rent demonstrativa. Tostarpadius (diskussion) 31 januari 2017 kl. 23.05 (CET)
Den här typen av länkar lyder under samma regler som andra externa länkar. Leder de till ingenting, ska de tas bort. -- Innocent bystander (diskussion) 1 februari 2017 kl. 06.23 (CET)
Jag förordar inte (nu) att vi, likt ViWP, ska ha commonsmall även om det inte finns något på commons. Det kommer nog lösa sig när/om Wikidata får ordning på detta. Den som la in commonsmallen hade förhoppningsvis koll på vart den länkade. Det blir tydligt om namnet står med. Står det inte med har man ingen aning och kan bara gissa. har commonssidan/kategorin flyttat blir gissandet ännu svårare. Det var vad jag menade med vad den som la in "ville". Hur som hellst verkar det inte finnas skäl att ta bort länkarna, inget som blir bättre av det. Då verkar det rent demonstrativt och destruktivt att ta bort dem, även i fall där de är onödiga vid tillfället de tas bort då de kanske inte är onödiga om sidan till exempel flyttas. --افيراتير (diskussion) 1 februari 2017 kl. 17.38 (CET)
Att lägga in (eller ha kvar) en Commonslänk till en sida som inte existerar verkar dumt. Det finns andra metoder för att efterlysa bilder till artiklar. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 1 februari 2017 kl. 17.54 (CET)
Fördelen är att länken då fungerar automatiskt när någon annan lägger in bilder på commons. Det händer hela tiden med arter där man också i hög grad kan förutsäga namnet på kategorin som kommer användas (det vetenskapliga namnet). Men som det är nu när man inte kan se om länken borde vara "röd" är det dumt. --افيراتير (diskussion) 1 februari 2017 kl. 18.16 (CET)
Jag förstår hur du menar med att lägga in den i förberedande syfte. Jag tycker dock att det blir vilseledande eftersom länken säger att det finns media på Commons. Sedan kan det ta många år innan kategorin skapas/fylls på. Det är inte lika förutsägbart alla gånger och med tiden kan katalognamnet förändras. Det går att skapa länken när bildbiblioteket är tillgängligt och det finns ett behov av att länka dit. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 2 februari 2017 kl. 04.50 (CET)
Mallen skulle kunna omformuleras, men nu blir det inte en rödlänk och mallen kan väl inte se att den pekar tomt. Då är mallen hur som helst till ingen nytta. Att kunna förutsäga kategorinamnet med någorlunda säkerhet är dessutom ovanligt. Då det gäller arter (där kategorinamnet är förutsägbart) är det möjligt att det finns bilder i en kategori om släktet, eller utan taxonkategori – en länk till en röd kategori är då skadlig. Det man kan göra är att söka; om det finns någon bild men ingen kategori är det i allmänhet ganska lätt att skapa kategorin, lägga dit bilden och lägga commonscat i artikeln. --LPfi (diskussion) 2 februari 2017 kl. 07.59 (CET)
Mallen skulle kunna se att den "pekar tomt", det vill säga om det inte finns någon commons-kategori definerad i Wikidata, om vi använder befintlig funktionalitet i modulen Wikidata2. Genom att modifiera mallen {{commonscat}} skulle vi kunna få den att ta reda på om det till artikeln tillhörande objektet har något "påstående" i wikidata om commons-category (P373). Om det inte finns något sådant påstående, kan vi göra så att mallen inte alls visas. När någon i framtiden skapar detta påstående, då det finns en commonskategori med innehåll, kommer mallen helt automatiskt att dyka upp i artikeln och automatiskt få rätt länk. Det hela bygger på en funktion som heter "numberofclaims" som kan fås att returnera antalet commons-category. Det ska normalt vara högst en kategori, men om vi vill skulle vi kunna visa länkarna till fler commonskategorier för de objekt som har det. Funktionen blir alltså liknande den som finns i {{auktoritetsdata}} som man också kan lägga in "i förväg" men som inte syns förrän objektet har några katalogdata definierade i Wikidata.
Skulle det kunna vara ett sätt som löser de flesta av ovan nämnda problem? --Larske (diskussion) 2 februari 2017 kl. 09.36 (CET)
Ja, jag har inget emot en koppling till Wikidata, som gör att det verkligen blir en standard som inte ifrågasätts att inte skriva ut artikelnamnet. Det skulle förenkla mycket. Tostarpadius (diskussion) 2 februari 2017 kl. 12.00 (CET)
Att mallen blir osynlig ifall Wikidataobjektet inte har någon P373 och mallen anropas utan argument tycker jag är en bra idé. Mallen använder väl redan idag P373 om den finns och faller tillbaka på {{PAGENAME}} om den inte finns? Ifall mallen har ett argument så ska den alltid peka på det, men det tycker jag är ett reservförfarande som man möjligen kan ta till ifall man behöver har fler än en länk till Commons i samma artikel. /ℇsquilo 2 februari 2017 kl. 12.32 (CET)
Är den redan kopplad till Wikidata har ju hela denna diskussion varit onödig. Tostarpadius (diskussion) 2 februari 2017 kl. 12.39 (CET)
Nja, den "koppling" som finns idag lägger bara in artikeln i en åtgärdskategori om det finns en annan länk definierad i Wikidata än vad som anges i mallen. Mallen måste alltså ändras manuellt för att man ska komma till "rätt" commons-kategori. --Larske (diskussion) 2 februari 2017 kl. 12.57 (CET)

Tekniska möjligheter[redigera | redigera wikitext]

  1. Man skulle kunna bygga om mallen, så att den klarar att följa P373 på WD.
  2. Man skulle kunna bygga mallen så att den kontrollerar om Commonswiki-länken som finns på WD leder till en sida som börjar med "Category:".
  3. Man skulle kunna bygga mallen så att den kontrollerar om "artikelns huvudkategori P901" finns och om detta objekt har en sitelink till Commonswiki.

Alternativ 2 och 3 här har fördelen att sådana länkar är dynamiska. Flyttar någon vår sida, eller kategorisidan på Commons, så flyttar länken med. Alla alternativ här leder ibland till kategori-sidor som är omdirigeringar. Det finns inget (så vitt jag vet) tekniskt sätt att upptäcka sådana fall automatiskt. Av dess är Modul:Wikidata2 bara förberedd att ta hand om den förstnämnda. Vilken prioritering ovanstående ska följa och nuvarande (PAGENAME resp manuellt inskrivet alternativ) är öppet för diskussion. Tyvärr hag jag häcken full på jobbet just nu, så jag kan inte vara till mycket hjälp. -- Innocent bystander (diskussion) 2 februari 2017 kl. 16.49 (CET)

Jag har gjort en första variant av en mall {{Commonscat WD}} som presenterar länkar till en eller flera Commons-kategori (P373) som finns i Wikidata utan att ge några "falska förhoppningar" genom länkar till (ännu) ej existerande kategorisidor.
Exempel (i mallanropen i tabellen nedan har jag lagt in Q-id för de olika artiklarnas Wikidataobjekt. Detta behövs inte när mallen placeras i respektive artikel.):
Om mallen läggs in i artikeln... Kommentar ...blir resultatet av mallanropet {{Commonscat WD}} följande
Sarah Sjöström Normalt fall där Wikidata bara anger en kategori.
Aftonstenknäck Ett exempel där svwp idag leder fel
Renskötsel Mer än en kategori angiven i Wikidata.
Pierce the Veil Flera kategorier angivna i Wikidata.
Dagmar Hagelin Ingen kategori (ännu) angiven i Wikidata. 
När kategorierna ändras i Wikidata, till exempel att någon lägger in en Commons-kategori för Dagmar Hagelin, kommer detta att avspeglas i artikeln utan att den behöver ändras.
--Larske (diskussion) 3 februari 2017 kl. 04.43 (CET)
Det låter fint. Man bör ändå kunna ange commonskategori och beskrivning i själva mallen, och en manuellt angiven kategori bör ha företräde, för att inte göra det för svårt att redigera alla aspekter av en artikel. Däremot är automatiken bra när den ger önskat resultat. En mall med manuellt innehåll som strider mot WD kunde läggas i en åtgärdskategori, likaså WD-länkade Commons-sidor som saknar svenskspråkig beskrivning (jfr Rangifer tarandus ovan, i nuvarande version). --LPfi (diskussion) 3 februari 2017 kl. 11.20 (CET)
Om man vill överrida vad som står i Wikidata kan man använda {{Commonscat}}. Den mallen har redan idag funktionaliteten att lägga in artiklar där commons-kategori som man skriver i mallen inte överensstämmer med vad som står i Wikidata i den här åtgärdskategorin. Jag vet inte riktigt när man skulle vilja ha en annan commons-kategori angiven i svwp-artikeln än i Wikidata. Att man vill ha en annan länktext är en separat fråga. Ta Aftonstenknäck som exempel. Där har svwp angivit commons-kategorin Coccothraustes vespertinus i mallen, men där finns bara en hänvisningsskylt. Om vi använder {{commonscat_WD}} i den artikeln kommer vi istället till commons-kategorin Hesperiphona vespertina. Jag har lagt in detta exempel i tabellen ovan. --Larske (diskussion) 3 februari 2017 kl. 11.54 (CET)
@Larske: Den "importerad från Danskspråkiga Wikipedia" som dyker upp här på Bybrunnen just nu kommer nog från dina anrop här. En referens som "sätts ihop" av modulen, skrivs ut i referenslistan även om mallen aldrig skriver ut själva anropet av den referensen. Ett "noref=ja" är därför bra en gång för mycket än en gång för lite. -- Innocent bystander (diskussion) 3 februari 2017 kl. 15.34 (CET)
@Innocent bystander: Tack för påpekandet. Det var en lite lurig "bieffekt" som jag inte tänkte på. Funktionen är åtgärdad nu så att "noref" används även när det "bara" är en test av om det finns några påståenden om commons-kategori för objektet. --Larske (diskussion) 3 februari 2017 kl. 16.53 (CET)
Du anar inte hur mycket jag kliade min stackars flint innan jag fattade varför det dök upp spökreferenser. Det är funktionen "mw.getCurrentFrame():extensionTag( 'ref'" som skapar dessa referenser, bara man passerar den raden i modulen. Det spelar sedan ingen roll om modulen skriver ut något. -- Innocent bystander (diskussion) 3 februari 2017 kl. 18.17 (CET)
Den främsta orsaken att vilja ha annorlunda här än vad som för tillfället står på Wikidata är att man uppfattar att vad som står där är fel på något sätt. Jag vill inte förutsätta att tillfälliga redigerare förstår sig på Wikidata och jag vill inte hindra dem att ändra. Om man i sådana fall bör byta {{commonscat WD}} mot {{commonscat}} borde detta vara dokumenterat på ett sätt som är uppenbart i redigeringsläge (visar VE HTML-kommentarer?). Ibland är det ett enkelt fel i WD, men i andra kan det vara redigeringskrig, någon teknisk märklighet eller snårig iw som är orsaken. Jag tycker det vore bättre om man kunde behålla WD-mallen, men redigera parametrar enligt behov. Då kunde mallen lägga artikeln i en åtgärdskategori, så att de som begriper sig på Wikidata kan åtgärda saken. --LPfi (diskussion) 6 februari 2017 kl. 11.44 (CET)
VE visar inte HTML-kommentarer, men visar den beskrivning som man har stoppat in i "templatedata" vilket är mer användarvänligt. Du kan testa att, med VisualEditor, redigera sidan Wikipedia:Sandlåda för Wikidata som just nu, så länge ingen tar bort P373 för Sandlådan i Wikidata, visar ett exempel på Commonscat_WD. När du använder VE och klickar på meningen "Wikimedia Commons har media som rör..." kommer du till en dialog för att redigera. Klicka på "Redigera" och sen kan du läsa den förklaring som jag har lagt in som templatedata för Commonscat_WD. Var det så du menade med "ett sätt som är uppenbart i redigeringsläge"?
Att fylla på en åtgärdskategori är givetvis möjligt, men det finns 6 396 artiklar i åtgärdskategorin just nu. Det verkar inte vara så stort intresse att göra något åt dessa avvikelser genom att ändra i artikel eller i Wikidata. Innocent bystander kanske vet om det är vanligt med redigeringskrig på Wikidata när det gäller påstående P373 (commons-kategori). En av anledningarna till "avvikelse" som jag har sett är att man har angivit värdet för påstående Commons-galleri (P935) som parameter till {{Commonscat}} istället för att använda mallen {{Commons}}. Exempel på detta är Alpin skidsport (d:Q186222). Till förvirringen bidrar att båda mallarna ger upphov till samma text, "Wikimedia Commons har media som rör..." --Larske (diskussion) 7 februari 2017 kl. 03.42 (CET)
Jag kan inte minnas att jag sett ngt krig om just P373, men det förekommer ett småskaligt krig om exakt hur Commons ska länka till Wikidata. "artikelns huvudkategori" är en möjlighet och en annan är att länka kategorin direkt till artikeln. Det har förekommit flera stora principdiskussioner och ingen har lett till ngn form av konsensus. -- Innocent bystander (diskussion) 7 februari 2017 kl. 07.59 (CET)

Insamlingskampanj på svenska Wikipedia startar 7 februari[redigera | redigera wikitext]

Hej, jag skriver för att informera er om att vår årliga insamlingskampanj på svenska och engelskspråkiga Wikipedia startar den 7 februari. Kampanjen kommer att pågå fram till 7 mars. Under kampanjen kommer banners att visas för alla anonyma läsare av svenska och engelskspråkiga Wikipedia som befinner sig i Sverige. Du kan se ett exempel på de banners som kommer att visas genom att klicka på följande länkar:

  • Banner 1 (visas endast en gång)
  • Banner 2 (visas ett begränsat antal gånger)

Förutom banners skickar vi även ut e-brev till de givare som skänkt pengar under tidigare insamlingskampanjer. Om ni vill vara delaktiga i kampanjen genom att tex komma med förslag till texter eller design för våra banners eller dela med er av era åsikter och tankar, tveka inte att höra av er till mig eller jseddon. Ni kan även komma med förslag till nya ideer på denna sida. Tack på förhand för ert stöd och engagemang. JRobell (WMF) (diskussion)

@JRobell (WMF): Var finns texterna till bannrarna du länkar till ovan? (Förr fanns de på Meta, men jag hittar inte de aktuella bannrarna där.) Det är lite särskrivningar etc som skulle behöva rättas till. /NH 31 januari 2017 kl. 20.36 (CET)
Hej NH, ledsen att dessa inte finns på Meta än. Här är texterna till bannrarna i ett Google dokument. Du kan även skriva dina förslag på ändringar här på sidan eller maila mig direkt. Tack!
(Redigeringskonflikt) Tyvärr litar jag inte på WMF ifråga om kampanjen. Något år var det stort engagemang här. Den föreslagna "bannern" kritiserades och flera alternativ föreslogs, vad jag förstår på rätt ställe. Jag såg aldrig något tecken på att WMF skulle ha noterat förslagen, och i den mån förslag (från andra språkversioner) noterades jämfördes deras effektivitet med den föreslagna, som visade sig effektivast. Poängen som framfördes i diskussionen var dock att det är oärligt att ropa Varg! när WMF:s ekonomi de facto är god. Naturligtvis får man bättre insamlingsresultat om man gör det – på kort sikt – men jag upplever det som djupt bekymmersamt att vi låter påskina att pengarna behövs för att hålla igång servrarna. --LPfi (diskussion) 31 januari 2017 kl. 20.38 (CET)
I banner ett: ”topp tio webbplats” är åtminstone särskrivet, och om jag inte har fel så ska det vara ”topp tio-webbplats”. Hålla ”online och expansivt” låter... expansivt har negativa konnotationer, tänker jag (och är väl en smula ”anglicistiskt”). Finns det bättre ordval? (Hur är det med nuvarande "Hjälp oss hålla Wikipedia...” kontra ”Hjälp oss att hålla Wikipedia...”?) flinga 1 februari 2017 kl. 12.42 (CET)
  • Banner 1: Här kastas man fram och tillbaka mellan "vi/oss" och "jag/mig". Om det är så även i den engelska originalversionen, var kan man se den?, ska det väl inte ändras bara i den svenska översättningen. Förslag: Skippa "jag/mig" och använd "vi/oss" genomgående.
  • Banner 2: Det saknas en knapp/kryss att "släcka" denna banner när man har läst den. Om det inte bara är i demoversionen det är så, bör bannern förses med "STÄNG (X)". I annat fall går det inte att skriva ut en artikelsida utan att få med denna banner på utskriften.
--Larske (diskussion) 1 februari 2017 kl. 13.18 (CET)
För mig visas "STÄNG x" under rutan i Banner 2. Själv skulle jag önska att det gick att få bort meningar som känns som Facebook-kedjebrev, de riskerar bara att stöta bort läsare (risken är stor att reaktionen blir att där är det matnyttiga i meddelandet slut och ögat lämnar läsningen). //Vätte (diskussion) 1 februari 2017 kl. 20.12 (CET)
Ironin måste väl ändå vara att ha orden "Wikipedia ... kommer ... aldrig att visa reklam" i en reklamkampanj? -- Innocent bystander (diskussion) 1 februari 2017 kl. 21.08 (CET)
Fast en insamlingskampanj är inte samma sak som en reklamkampanj.--LittleGun (diskussion) 2 februari 2017 kl. 08.04 (CET)
RE:LittleGun: Den skillnaden är hårfin. Att WMF behöver pengar, säger jag inget emot. Men att banka sig för bröstet och säga att "vi inte har reklam" är att säga lite för mycket när bannern oftare är tänd än släkt. -- Innocent bystander (diskussion) 2 februari 2017 kl. 16.54 (CET)
Är den verkligen det? Om man ser till plats på skärmen, visst. Om man ser till risken att som oberoende encyklopedi göra sig beroende av hålla sig väl med tunga annonsörer tycker jag att det är en milsvid skillnad. - Tournesol (diskussion) 2 februari 2017 kl. 17.27 (CET)
Jag tycker nog det är mer störande att få "information" en gång var tredje minut om vilken kanal man lyssnar på, än att var femtonde minut få "reklam". En banner blir inte mindre störande för att den inte består av vad avsändaren kallar "reklam". "Information" som hamnar i min postlåda har inte större chans att överleva passagen av soptunnan än ren reklam har. -- Innocent bystander (diskussion) 2 februari 2017 kl. 21.01 (CET)
Visst, men bara för att en stor del av reklam är irriterande information är inte irriterande information per definition samma sak som reklam eller t ex en reklamfinansierad encyklopedi och ironin måste vara nåt annat om den ens finns.--LittleGun (diskussion) 3 februari 2017 kl. 07.57 (CET)
För att tala Wikipediaspråk: "Användare:Samhällsinformation", "Användare:Förmånserbjudanden", "Användare:Marknadsundersökningar" har alla samma POV som "Användare:Reklam". De syftar till att stärka varumärken. De är därmed alla "marionetter" till "Användare:Reklam". -- Innocent bystander (diskussion) 3 februari 2017 kl. 08.34 (CET)
För att tala svenska: Din irritation betyder fortfarande inte att Wikipedia är reklamfinansierat eller att bannern finns och pengarna används för att stärka varumärket. Oironiskt nog--LittleGun (diskussion) 3 februari 2017 kl. 23.11 (CET)
Det är märkligt att tiggarna utanför ICA ibland ses som ett irritationsmoment, men inte annonserna på väggarna runt omkring. Här är det tvärtom.
Jag har nu accepterat uppdraget att förvalta en näringsverksamhet vars ägarförhållanden blivit högst oklara. Jag har inget "vinstsyfte". Det handlar istället om att bevara värden tills det juridiska lösts. Ska jag låta bli att annonsera bara för att "vinstsyfte" inte finns? -- Innocent bystander (diskussion) 4 februari 2017 kl. 08.02 (CET)
Ja, det är märkligt.
Nej, det tycker jag inte.--LittleGun (diskussion) 4 februari 2017 kl. 08.13 (CET)
@Vätte:, ja, jag har alltid undrat hur de här insamlingskampanjerna egentligen fungerar i Sverige. Formuleringarna känns alltid väldigt mycket i stil med all scamreklam man ser nuförtiden "se hur miljontals svenskar tar en iphone för en femma", "se hur den här svenska miljardärsmåbarnsmamman tjänar 9000 i timmen hemifrån" osv. Kan tänka mig att det kan funka i vissa demografier men för Sverige är det nog rätt kört.
@Larske:, använder du utskriftsläget så försvinner väl banners? /Grillo (diskussion) 2 februari 2017 kl. 11.44 (CET)
Ja, det stämmer. Det var webbläsarens utskriftskommando som jag avsåg. Funktionerna under Skriv ut/exportera tar bort bannern. --Larske (diskussion) 2 februari 2017 kl. 11.59 (CET)
CSS tillåter olika vy beroende på typ av I/O-enhet. Webbläsaren borde rimligtvis stöda egenskapen och bannern borde ju vara kodad att inte synas vid normal utskrift (jag antar att den som uttryckligen vill ha sådant med kan använda skärmdump eller liknande). Så webbläsarens utskriftsfunktion borde också fungera. --LPfi (diskussion) 2 februari 2017 kl. 12.51 (CET)
Jag har ju inte mycket mer att göra med Wikimedia Foundations insamlingsarbete än de flesta andra här och är illa lämpad att besvara frågor och kommentarer, men jag sammanställde lite kommentarer, frågor och förslag här, för att underlätta för Jessica. Säg till om det är någonting viktigt jag har missat.
(Sorry för Google docs, men det var så vansinnigt mycket enklare med kommentarsfunktion, vilket vi saknar här.) /Johan (WMF) (diskussion) 2 februari 2017 kl. 16.51 (CET)

Hej,

Stort tack för era kommentarer. Efter Johans föreslag, har jag lagt in original bannern och texten i det Google dokument som Johan skapat för att underlätta för oss - tack Johan. Kom gärna med förslag på ändringar där. Jag återkommer till denna sida lite senare idag för att besvara fler kommentarer. Tack! Mvh, JRobell (WMF) (diskussion)

Ehm... Vi vill utforma en text gemensamt. Vi befinner oss på en wiki, Wikipedia. Ni är till och med anställda av WMF. Ändå läggs texten på Google Documents :-) . Jag vill inte låta gnällig, men tidigare år har texterna gått att rätta på Metaprojektet. Antingen direkt, för vem som helst, eller, när de blivit "aktiverade", genom att be en administratör göra det. Jag vill inte bidra icke-anonymt på Google Documents, utan föredrar att redigera inloggad som NH 6 februari 2017 kl. 11.04 (CET)
Det är inte gnäll, det är rimliga påpekanden. Jag vill bara skjuta in en sak: Att det ligger i ett Google Docs-dokument är mitt fel, inte JRobells, och jag har egentligen ingenting med det här att göra och är inte rätt person att besvara några frågor, utan försökte bara se till att det verkligen skulle bli någonting av kommentarerna oasvett var texten ligger. Att de ligger i Google Docs är huvudsakligen på grund av att Användare:Julle har tillräckligt många års uppdämd frustration över att wikin saknar rimliga funktioner för att parallelldiskutera femton olika smådetaljer i språket när man utformar texten gemensamt, snarare än en WMF-grej. Vilket inte behöver betyda att du har fel. /Johan (WMF) (diskussion) 6 februari 2017 kl. 13.48 (CET)
Nejdå, det framgår ju ovan att du skapade Google Documents-dokumentet. Användare:NH gillar wikiprincipen för att man då inte behöver parallelldiskutera femton olika smådetaljer – man ändrar helt enkelt det man tycker behöver ändras. Att behöva formulera förslag på hur någon annan skulle kunna ändra smådetaljer i språket känns som en onödig omväg, speciellt som jag tidigare enkelt kunnat rätta texten i sådana bannrar själv :-) /NH 6 februari 2017 kl. 14.46 (CET)
Hej Användare:NH, tack för dina kommentarer. Jag förstår att du föredrar att göra ändringar direkt på meta. Tyvärr finns inte texten tillgänglig för tillfället av flera anledningar, bland annat de som nämnts ovan. Jag har dock skapat en provisorisk sida på meta där alla som är intresserade gärna får komma med förlag på ändringar. Tack för ditt engagemang! JRobell (WMF)
Jag instämmer helt med NH. Endast det som visar sig vara kontroversiellt behöver diskuteras, det övriga bör kunna ändras fritt. Det är oroväckande att personer inom WMF inte verkar tro på Wikipedia som projekt och dess enkla redigeringsprinciper. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2017 kl. 10.01 (CET)
Hej,
Vi skriver här för att ge er en kort update angående vår svenska insamling. Vi är redan inne på vår andra vecka av vår insamlingskampanj och igår lanserade vi även våra mobila banners. Vi har även satt ett max antal för hur många banners vi visar användare för att inte utsatta trogna Wikipedia användare för för många banners. Jag la in de texter vi använder i våra mobila banners samt länkar till de banners som används på denna Meta sida. De som är intresserade får gärna komma med förslag på ändringar. Tack för ert engagemang och ert stöd. Mvh, JRobell (WMF)

Improving our Wikipedia branding on mobile[redigera | redigera wikitext]

Hello! Apologies for the English post. Recent Reading team research has lead to finding out that readers do not recognise Wikipedia content on their mobile devices. So, while they might spend hours on our platform, they can still answer "No", if they were asked if they were asked if they have used Wikipedia before. Our current site branding is one major cause of the problem. The team has put in place some changes to the header in order to make Wikipedia more noticeable on our sites. We would like to test the changes on a number of Wikipedias before generalising it, and we think we can start with your Wikipedia as an early collaborator in our experiment, among other 2 Wikipedias. A demo of the new header is available here. For more in depth information on our design, rationale, and research, check out this page, and let us know what you think. The change is expected within 2 weeks and should run for 3 weeks while measuring impact. Thank you. --Melamrawy (WMF) (diskussion) 1 februari 2017 kl. 16.58 (CET)

Svensk sammanfattning: Folk som läser Wikipedia på mobilen förstår inte att de är på Wikipedia – de kan läsa i timmar och ändå svara "nej" när de får frågan om de har använt Wikipedia tidigare. Det är ett potentiellt problem, dels eftersom de inte lär sig var de hämtar informationen och kan gå dit igen om de inte ramlar in via en länk eller sökmotor, dels – tänker jag mig, egen tolkning – eftersom det minskar chansen att de till exempel börjar redigera. En bidragande orsak är det nuvarande utseendet. Teamet som arbetar med mobilsajten försöker åtgärda det här, och skulle vilja testa det på några språkversioner – bland annat vår – innan de går vidare till resten. Man kan kika på det nya utseendet för mobilversionen här och läsa mer om undersökningar och tankar bakom ändringen här. /Julle (disk.) 1 februari 2017 kl. 17.48 (CET)
Testet med det nya utseendet på mobilsajten skulle pågå i tre veckor och påbörjas inom ett par veckor. Jag har sneglat på det nya förslaget i mobilen och tycker att det ser helt okej ut – gott nog för tre veckors test med påföljande utvärdering.
(Men för tydlighets skull: Jag redigerar också som Johan (WMF) och är kollega med Melamrawy (WMF), vilket kan vara bra att veta när jag uttalar mig om WMF-initiativ, även när jag gör det privat.) /Julle (disk.) 2 februari 2017 kl. 00.00 (CET)
Hur många aktiva wikipedianer använder mobilutseendet? Det ger ingen överblick i artiklarna och andra funktioner har gömt sig. Jag undviker det konsekvent. Tostarpadius (diskussion) 5 februari 2017 kl. 21.40 (CET)
@Julle: När jag igår kväll tittade in med en platta oinloggad så fanns "bannern" där med svart text på ljusare svart bakgrund och någon textrad var understruken med röd linje. Det var fullständigt oläsligt. När jag gick vidare till nästa sida, så hade bannern krympt och texten var nu svart med vit bakgrund. Jag är inte lycklig över hur någonting någonstans på nätet ser ut genom bärbara enheter, men det här såg ut som ett stort skämt! -- Innocent bystander (diskussion) 8 februari 2017 kl. 09.32 (CET)
Innocent bystander: Misslyckas med att återskapa problemet. Kan du ta ett par skärmdumpar så jag kan rapportera det, om du vill slippa fixa med det? /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 14.54 (CET)
Fast inte heller ser det ut som när jag testade den och skrev mina kommentarer ovan. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 14.58 (CET)
Innocent bystander: Eller vänta, nu missförstod jag nog – vilken banner menar du? Insamlingen? /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 15.07 (CET)
@Julle: Ärligt talat, vet inte. Svart text på svart bakgrund är svårläst, i synnerhet på en läsplatta i ett sovrum där lamporna i övrigt är släckta. Den andra sidan jag besökte, hade en insamlingsbanner, så jag misstänker de hade ngn koppling till varann. Du kanske måste vara oinloggad och städa ur alla kakor först? -- Innocent bystander (diskussion) 8 februari 2017 kl. 15.25 (CET)
Innocent bystander: Städade ur kakor på mobilen (som är det närmaste platta jag kommer just nu) och försökte både med desktopview och mobilutseende, men lyckades fortfarande inte återskapa problemet så som du beskriver det. Pingar in JRobell (WMF) i alla fall, om det skulle ha med insamlingen att göra. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 15.42 (CET)
Tack Julle och Innocent bystander, för tillfället visas inga insamlingsmeddelanden på surfplattor eller mobiler utan endast på desktop datorer så detta verkar mystiskt. Men pinga gärna mig om problemet kvarstår eller återupprepas. Stort tack! JRobell (WMF) 8 februari 2017 kl. 16.26
JRobell (WMF): Såvida man inte väljer desktoputseende även på plattan. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 16.46 (CET)
Hur som helst, det lär inte ha någonting att göra med det Melamrawy (WMF) skrev tidigare; det har inte införts. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 16.46 (CET)
RE: Julle. JAg vet inte vilken "view" jag kom in via. Jag sökte på "Östtimor" via sökmotorn i plattan och kom in på SVWP den vägen. -- Innocent bystander (diskussion) 8 februari 2017 kl. 17.48 (CET)
OK. Jag skall rota upp min gamla platta också och se om jag kan återskapa problemet. Om inte: skulle det dyka upp igen så får du gärna ta en skärmdump så skall jag försöka ta det vidare därifrån. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 18.05 (CET)
Skärmdump på en platta? Du är rolig du! :) Jag är ungefär lika händig med plattor och mobiler som min mamma, och hon har förståndigt nog lämnat ifrån sig sin. -- Innocent bystander (diskussion) 8 februari 2017 kl. 18.37 (CET)

Multipla duplikat?[redigera | redigera wikitext]

Upptäckte precis att följande artiklar egentligen verkar vara samma sak: Klippspik, Klippspik (svampar) och Klippspik (svamp). Hur gör man med sådant här? Är de samma? Ska de märkas upp på nåt speciellt sätt? //Mippzon (diskussion) 3 februari 2017 kl. 15.14 (CET)

Mallen {{slå ihop}} är lämplig använda om man inte gör detta direkt med omdiringar till den som bör behållas.Yger (diskussion) 3 februari 2017 kl. 15.24 (CET)
Sedan skulle den nya artikel behöva förtydliga att den handlar om en lav som består av en svamp och en alg.FBQ (diskussion) 3 februari 2017 kl. 15.42 (CET)
Det beror på vad du avser. Alla lavarter består av en svamp och en alg (eller undantagsvis cyanobakterie) i symbios. Genom att ordet lavart är länkat i artikeln, finns den förklaringen för den som behöver. Att lägga in en förklarande text i varje lavartsartikel skulle föra på avvägar, eftersom det finns ungefär 17 000 arter. Men det kanske inte är just detta du menar!? Deryni (diskussion) 3 februari 2017 kl. 18.55 (CET)
Nej, jag ville bara påpeka det så att inget försvann i sammanslagningen. Två av artiklarna verkar egentligen handla om svampen. Nu tycker jag inte att svamparten behöver en egen artikel, jag ville bara att det var tydligt vad den beskrev.FBQ (diskussion) 3 februari 2017 kl. 20.16 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 3 februari 2017 kl. 20.29 (CET)
Klippspik måste vara någon typ av klipp och klistra eftersom boten inte skapade den, tidigare omdirigering till spik. Maundwiki (diskussion) 4 februari 2017 kl. 00.35 (CET)
Här bör nog lavarten ha företräde till grundordet!? Deryni (diskussion) 4 februari 2017 kl. 10.14 (CET)
Sa inget om det, men grundordsartikeln skapades genom klipp och klistra som borde ha varit en admin flytt. Maundwiki (diskussion) 4 februari 2017 kl. 22.13 (CET)

Folkgruppen XX i Sverige - historiska personer?[redigera | redigera wikitext]

Jag tror att vi åter har att diskutera (en variant på) frågan om artiklar av typen "Folkgruppen XX i Sverige". Det är en spinoff av diskussionen Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2017/Januari#Kurder i Sverige och Diskussion:Kurder i Sverige#Namnlistan. Thomas.T frågar nu bland annat på Diskussion:Danskar i Sverige och Diskussion:Norrmän i Sverige om historiska personers listande. Jag har förstått det så att det finns någon form av konsensus för att lista ett fåtal, säg ett tiotal, kända personer i artiklar av typen Folkgruppen XX i Sverige. Mitt problem med frågan i sig är och har hela tiden varit hur man i så fall skall göra urvalet. Om vi nu skulle få för oss att inkludera historiska personer i detta artiklar ställs just urvalsprincipen på sin spets. Synpunkter? Riggwelter (diskussion) 4 februari 2017 kl. 14.20 (CET)

När det gäller t.ex. kurder eller assyrier i Sverige kan det vara motiverat med listor av ett urval, även om också dessa är så många att avgränsningen blir knepig. Men när det gäller individer från grannländer som de nordiska länderna eller Tyskland och Storbritannien blir avgränsningen helt omöjlig. De är så många att en lista med ett tiotal eller tjugutal bara skulle te sig konstig. Kända vallonättlingar kanske och kanske framstående skottar och holländare i Göteborg eller tyska köpmän i Stockholm under medeltiden. Vad jag far efter är relevanta sammanhang och avgränsningar. /Ascilto (diskussion) 4 februari 2017 kl. 14.53 (CET)
"Vad jag far efter är relevanta sammanhang och avgränsningar." Det gillade jag! Matanb (diskussion) 4 februari 2017 kl. 22.19 (CET)
Ironi? /Ascilto (diskussion) 4 februari 2017 kl. 22.33 (CET)
Nej, verkligen inte. Förlåt om det uppfattades så. Jag håller med. Matanb (diskussion) 4 februari 2017 kl. 22.33 (CET)
Jag tänkte att det kanske är lite luddigt. /Ascilto (diskussion) 4 februari 2017 kl. 22.35 (CET)
Relevans är väl alltid en gränsdragning, men luddigt, nej. Listor över folkgrupper i Sverige (eller vilket land som helst) måste visa relevans, och jag tycker ditt inlägg klargjorde det. Matanb (diskussion) 4 februari 2017 kl. 22.48 (CET)
Även här måste kriterierna för att hamna på listan redovisas och källor som visar att kriterierna uppfylls.--LittleGun (diskussion) 5 februari 2017 kl. 11.41 (CET)
Jag ser det som mycket viktigt att kriterierna för sådana listor, och även för motsvarande kategorier, inte utgår från personens genetiska ursprung eller födelseplats utan från vilken nationell och/eller etnisk tillhörighet hen själv väljer (eller för historiska personer valde) att identifiera sig med. Det finns många människor i Sverige som entydigt ser sig som svenskar även om en eller båda föräldrarna har eller har haft en annan nationalitet.--Chandra Varena (diskussion) 5 februari 2017 kl. 11.55 (CET)

Total röra i kategoriträdet[redigera | redigera wikitext]

Hitflyttad från Diskussion:Lista över kända svenskar med kurdisk härkomst.

Hela segmentet med olika minoriteter i Sverige präglas av en himla röra och total brist på struktur. De som från och till sysslat med detta ämnesområde har inte haft någon klar tanke om hur det hela skall organiseras. Vi har först Kategori:Migration till Sverige. Tillsammans med artiklar som Kurder i Sverige ligger där Kategori:Svenskar efter nationellt ursprung som blandar ihop Kategori:Estlandssvenskar med Kategori:Officiella minoriteter i Sverige. Svenska samer och romer har alltså sorterats in under migration till Sverige och påstås ha annat nationellt ursprung än det svenska. Samtidigt saknas Kategori:Finlandssvenskar och Kategori:Svenskamerikaner i kategorin för svenskar efter nationellt ursprung och alla kategorier likt Kategori:Kurder i Sverige i huvudkategorin Migration till Sverige. Minst sagt grumligt. De som sysslar med etniciteter tycks inte veta vad de vill. Det är illavarslande att svenska romer och samer är insorterade under både migration och annat nationellt ursprung än det svenska. Med ett logiskt och konsekvent kategoriträd skulle listor likt Lista över kända svenskar med kurdisk härkomst vara överflödiga. /Ascilto (diskussion) 6 februari 2017 kl. 06.36 (CET)

Jag har inte sett på kategoriträdet men har skapat kategorin "Kurder i Sverige" som en underkategori till "Kurder" och lagt personerna från Lista över kända svenskar med kurdisk härkomst där (något odokumenterat fall undntaget). Jag saknar helt personliga kontakter till befolkningsgrupper i Afrika eller i Mellanöstern. Det har varit intressant att se på pe några av personerna på listan jag arbetat med. För mig är det uppenbart att listan ger mycket mer information än vad ett kategoriträd någonsin kan ge.
Detta hindrar självklart inte att oredan i kategoriträdet måste åtgärdas. Wikipedia är aldrig perfekt och kan heller aldrig bli det. Roufu (diskussion) 6 februari 2017 kl. 09.05 (CET)
Också här skulle det hjälpa om den som skapar kategorier skulle dokumentera dem på kategorisidan. Är Kategori:Svenskar efter nationellt ursprung avsedd att avse svensk etnicitet i någon mening, oberoende av landet Sverige (Kategori:Estlandssvenskar, Kategori:Finlandssvenskar) eller personer bosatta i Sverige (Kurder i Sverige)? Det kanske framgår av kategoriseringen av kategorierna, men dels måste man vara insatt i systemet (och/eller ha mycket gott förstånd), dels är det känsligt för att någon förbipasserande lägger till en kategori som inte från början var avsedd. --LPfi (diskussion) 6 februari 2017 kl. 12.00 (CET)
jag har avvecklat Kategori:Svenskar efter nationellt ursprung och sedan raderat den. Kategori:Migration till Sverige täcker ämnet, när de som var felkategoriserade tagits bort.Yger (diskussion) 6 februari 2017 kl. 12.23 (CET)
Jag har inte sett närmre på det, men det verkar olyckligt att ha personkategorier direkt under Kategori:Migration till Sverige. Vore en Kategori:Svenskar efter etniskt ursprung möjlig? Tostarpadius (diskussion) 6 februari 2017 kl. 12.57 (CET)
Etnicitet som begrepp är totalt oklart, liksom begreppet svenskar, det är nog huvudskälen även denna del blivit rörig. Och viss kunde kategorierna flyttas från Migration till Sverige, till den kategori jag just tagit bort (det vara dock bara kategorin valloner i Sverige som passade in i den, av de som var kategoriserade till den).Yger (diskussion) 6 februari 2017 kl. 13.06 (CET)
Jag vill föreslå att det görs ett kategoriträd för svenskar i världen, såsom finlandssvenskar, estlandssvenskar och svenskamerikaner och ett kategoriträd för minoriteter i Sverige. Jag håller dock med om att man skall vara försiktig med etnicitet. En viktig fråga är om dessa skall avgränsas till första, andra eller tredje generationen. När någon i andra eller tredje generationen har en kurdisk förälder och en svensk eller av annat ursprung, är det då verkligen okontroversiellt att kategorisera denne/denna som kurd i Sverige? Här föreligger ett källproblem, eftersom vi måste utgå från hur en person själv identifierar sig. Även kategorin Vallonättlingar som skulle kunna vara hur vidlyftig som helst tar ju framförallt upp första generationens valloner, alltså inte så många ättlingar just. Samerna har ju en egen avgränsning för att få rösta till sametinget, en mor- eller farförälder som talar/talade samiska, plus att man själv identifierar sig som same. (Själv känner jag några som uppfyller det första kriteriet men som inte själva haft någon kontakt med samisk kultur.) /Ascilto (diskussion) 6 februari 2017 kl. 13.58 (CET)
Och olika grupper assimileras i olika takt. Min närmaste släkt består till mycket stor del av andra och tredje generationens invandrare, men eftersom invandrarnas etniciteter varit "tysk" och "finsk" är det inte direkt någonting vi bryr oss om till den grad att vi anser oss behöva kvalificera begreppet "svensk". Ingen ser på mig och frågar var mina föräldrar kom ifrån. Hade det istället för "tysk" varit "iranier" istället hade vi, om inte annat, betydligt oftare blivit påminda om detta av omgivningen. /Julle (disk.) 6 februari 2017 kl. 20.19 (CET)
Men man skall vara försiktig med att blanda samman nationalitet (i betydelsen "folk") och medborgarskap, förstås. /Julle (disk.) 6 februari 2017 kl. 20.26 (CET)

Hjälp med persondata[redigera | redigera wikitext]

Söker persondata för Blenda Margareta Törnquist (född 1902? - död?) grundare av SkoBell.--Holger.Ellgaard (diskussion) 5 februari 2017 kl. 11.57 (CET)

Förfrågan flyttad till Wikipedia:Persondatafrågor#Blenda Margareta Törnquist /Ascilto (diskussion) 5 februari 2017 kl. 12.13 (CET)

Hur ofta blir administratörerna kontaktade av "intressenter"?[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag undrar hur ofta ni administratörer upplever att ni blir kontaktade av intressenter i ämnen som de vill ha ändrade/skapade/raderade? Med intressenter menar jag organisationer/personer som har ett intresse i ett ämne. Det kan vara företag som vill "putsa" på sin image genom Wikipedia eller intresseägare i frågor som kan vara känsliga och rör dem personligen. Sker det också att företagen som kontaktar er erbjuder någon slags ersättning för ert administrerande?

/Nyfiken --134.25.0.133 (diskussion) 6 februari 2017 kl. 16.34 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.) (Sveriges Radio)

Jag som en av de mest aktiva får aldrig detta (via mail eller telefon). Sedan är transparens en hörnsten för arbetet med Wikipedia, dvs allt som är relevant för redigeringar skall redovisas även om det kommit offwiki, och då kan man se det sker då och då och mest ofta för att dölja födelseår på någon. Så sådan kontakter förekommer kanske 5-10 gånger per år, vilket är en bråkdel av de förfrågningar och önskemål vi får på våra diskussionssidor. Jag är dock aldrig föreläsare eller håller i workshops, för vilket admistratörsbefogenheter inte är relevant, och de kanske får flerYger (diskussion) 6 februari 2017 kl. 17.10 (CET)
En gång har jag fått ett mejl-erbjudande om tjänster emot att jag spammar med en länk till en namngiven sida. -- Innocent bystander (diskussion) 6 februari 2017 kl. 17.15 (CET)
Hej Nyfiken! Jag skulle vilja inflika att många ändringar kan vem som helst utföra, såsom skapa artiklar, lägga till uppgifter, radera uppgifter och flytta artiklar. Utan att vara administratör är min uppfattning att många utomstående har en missvisande uppfattning om hur Wikipedia fungerar och tror att man måste vara administratör för att kunna göra ändringar, eller att administratörerna har egen bestämmanderätt. Flera företag redigerar artiklar om företagen utan att kontakta någon. Behöver man hjälp eller inte vill redigera på grund av intressekonflikt finns artiklarnas diskussionssidor. Många frågor som administratörerna får kan även besvaras av faddrar eller i hjälpforumen. Behöver man administratörshjälp med något kan man istället vända sig till Wikipedia:BOÅ. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 februari 2017 kl. 17.16 (CET)
Tror inte att det har hänt mig någonsin på grund av mitt administratörskap. Det jag möjligtvis kan få är mer eller mindre hotfulla kontakter från sådana som inte uppskattat att deras (vanligtvis trollartade) sidor raderats, men det är inte heller särskilt vanligt.
När jag några enstaka gång kontaktats i det syfte som beskrivs i frågan har det varit på grund av föreläsningar, bloggande etc om Wikipedia snarare än aktivitet här, och så hände det några gånger när jag var presskontakt att någon som var upprörd över hur deras biografi utformats försökte ringa upp och få det ändrat genom mig, förmodligen mest eftersom det inte fanns något annat svenskt telefonnummer att finna. /Julle (disk.) 6 februari 2017 kl. 19.09 (CET)
Jag har fått det några gånger, fler än tre men färre än fem/sex på sju år, men är inte säker att det är på grund av adminskap. Det har varit frågor av typen "varför får inte min artikel vara kvar"/"artikeln om mig vara kvar". Sådana frågor kommer ständigt på användares diskussioner och jag har fört kortare konversationer och hänvisat till att skriva på Wikipedias diskussionssidor, men jag har valt att inte själv flytta konversationerna till Wikipedia. Jag ser inte något problem med transparensen, tycker det kan jämföras när man i privata sammanhang får uppmaningar av typen "du kan väl skriva om XX du som skriver på Wikipedia".--LittleGun (diskussion) 6 februari 2017 kl. 19.20 (CET)
Det har alltså inte varit pengar eller hot inblandat som kanske mer var syftet med frågan. Den senaste som ställde frågan svarade "äntligen någon som svarar" efter mitt svar, så han hade åtminstone försökt kontakta flera användare.--LittleGun (diskussion) 6 februari 2017 kl. 19.45 (CET)
Ja, sådana allmänna frågor händer det lite oftare att folk skickar i väg via mejl. Det ser jag som oproblematiskt, annat än som tecken på att vi stöter bort folk som vill bidra men inte förstår hur Wikipedia fungerar. /Julle (disk.) 6 februari 2017 kl. 20.02 (CET)
Eftersom sign Nyfiken uppenbarligen hör av sig från en SR-adress är det kanske på sin plats att tipsa om Wikipedia:Press. Riggwelter (diskussion) 6 februari 2017 kl. 20.14 (CET)
Presskontakten har haft kontakt med Sveriges Radio enligt loggen.--Historiker (diskussion) 6 februari 2017 kl. 20.20 (CET)
På Bokmässan har jag flera gånger fått frågor och försökt hjälpa användare genom att beskriva hur Wikipedia fungerar och hur trovärdiga/oberoende källor bör användas för att påvisa relevans.--Historiker (diskussion) 6 februari 2017 kl. 20.25 (CET)
Under tre år som administratör har jag, vad jag kan minnas, blivit kontaktad två gånger: en gång via mail och en gång på diskussionssidan. Ena gång handlade det om en felaktig (?) födelseort och andra gången om någon som inte ville ange samtliga sina namn. /Ariam (diskussion) 6 februari 2017 kl. 20.28 (CET)
Och jag har under mina år som administratör kontaktats annat än av andra etablerade wikipedianer, och andrig om något sådant.FBQ (diskussion) 6 februari 2017 kl. 21.27 (CET)
Jag har svarat mer utförligt i mejl till personen (som mejlade mig) och där förklarade jag våra regler om betalda redigeringar, omtalade våra kvalitetshanteringssystem och våra patrullerare och hänvisade till presskontakten och Wikimedia Sveriges presskontakt. Vad jag inte berättade är att jag fått, och det verkar som att det är mönstret här, fler frågor om betalda redigeringar än faktiska erbjudanden om betalda redigeringar.//Hannibal (diskussion) 6 februari 2017 kl. 23.59 (CET)
Hah. Ja. Jag också.
Jag tror att vi är tämligen förskonade från den typen av betalda redigeringar på svenska; vi är helt enkelt inte tillräckligt stora för att vara attraktiva nog att sätta upp hela rörelser kring på det sätt som finns på engelskspråkiga Wikipedia. /Julle (disk.) 7 februari 2017 kl. 00.22 (CET)

Wikimedia Foundation is hiring Wikimedia community members as strategy coordinators[redigera | redigera wikitext]

Hello all! At the moment, the Wikimedia Foundation is hiring 20 contractors - 17 strategy coordinators for specialized languages and 3 Metawiki coordinators. I was am posting this on your noticeboard to reach out to any Swedish Wiki community members who would be both interested in being a part time contractor with us for three months and a good fit for the movement strategy facilitation roles. Even if you are not personally interested in the position, we would appreciate your assistance in encouraging community members to apply, either individually or with local wiki announcements. You can find the Job Description for the position at this page. There is a less-formal description of the tasks they would be working on here on Meta. Kbrown (WMF) (diskussion) 6 februari 2017 kl. 19.58 (CET)

Det här är alltså precis samma sak som Josve05a skrev om högre upp. /Julle (disk.) 6 februari 2017 kl. 20.00 (CET)

Befolkning i svenska tätorter[redigera | redigera wikitext]

Hej! Är det möjligt att uppdatera befolkningsstatistiken i svenska tätorter, utifrån Lista över Sveriges tätorter från 2015-12-31? Tänkte uppdatera i exempelvis Östersund (senast 2010 i artikeln), men såg att det är mall-styrt och jag hittar inte riktigt... /Mvh Vostok (disk.) 7 februari 2017 kl. 12.59 (CET)

Kör på! Det är (normalt) parametrar med namnet "invort", "invnot" och "invår" som du kan ändra. "areaort", "areanor" och "areaår" är några andra som kan behöva ändras samtidigt. Alla siffror ska skrivas in utan tusenavgränsare! {{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning}} kan inte ändras förrän alla upphörda tätorter uppdaterats. Det pågår ett sakta arbete att "Wikidatafiera" dessa mallar, men det går ganska långsamt. Och använd hellre den källa som finns i Lista över Sveriges tätorter än listan själv som källa! -- Innocent bystander (diskussion) 7 februari 2017 kl. 13.53 (CET)
@Innocent bystander: Antar att du menar {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning}}. --Larske (diskussion) 7 februari 2017 kl. 14.06 (CET)
Sorry, jag kopierade från Östersund där båda finns. -- Innocent bystander (diskussion) 7 februari 2017 kl. 14.10 (CET)
Givetvis hade jag tänkt hänvisa till SCB! :-) /Mvh Vostok (disk.) 7 februari 2017 kl. 15.18 (CET)

Begäran för byte av namn på Wikipedia:Wikipediafrågor![redigera | redigera wikitext]

Jag tycker det är på tiden att Wikipedia:Wikipediafrågor byter namn till typ Wikipedia:Tekniska frågor eftersom det finns bidragsgivare likt den senaste som skapade Wikipedia:Wikipediafrågor#Ev. Bidrag som tror att Wikipediafrågor är som Bybrunnen medan den är som sagt för frågor om den tekniska aspekten av Wikipedia. DIEXEL (diskussion) 8 februari 2017 kl. 11.01 (CET)

Behöver vi verkligen begränsa Wikipedia:Wikipediafrågor så kraftigt att den bara ska handla om tekniska frågor? Boⅰⅵᴇ (🖉) 8 februari 2017 kl. 11.20 (CET)
Boivie: Det är väl exakt vad den är eller har blivit? DIEXEL (diskussion) 8 februari 2017 kl. 11.30 (CET)
Varför stänga ute "icke-tekniska" wikipediafrågor? --MagnusA 8 februari 2017 kl. 14.49 (CET)
Jag tycker att frågan om bidrag passar bra in på vad som sägs i sidans ingress: "Här kan du ställa frågor om hur Wikipedia fungerar". Skillnaden mellan Bybrunnen och Wikipediafrågor ser jag som att Bybrunnen är till för att diskutera frågor som rör Wikipedia, medan Wikipediafrågor är en plats där man förväntar sig att få ganska entydiga svar. Naturligtvis överlappar funktionerna delvis varandra. /NH 8 februari 2017 kl. 14.53 (CET)
Det som bekymrar mig mer är att WP:AEF, som kanske främst är avsedd för rena nybörjare, ofta kommit att användas istället för WP:WF. -- Innocent bystander (diskussion) 8 februari 2017 kl. 15.28 (CET)
Ja, ett namnbyte verkar olyckligt. Likt flera andra vill jag inte begränsa sidan till det tekniska. Vad frågan om bidrag har på Bybrunnen att göra förstår jag för övrigt inte alls. Detta är väl en plats för samtal? Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2017 kl. 16.05 (CET)
Att folk ställer frågor på fel ställen är knappast något nytt. Det är bara att flytta dem till rätt ställe. Däremot har Wikipedia:Wikipediafrågor varit ganska förskonad från felpostningar. Det verkar vara betydligt vanligare att frågor flyttas dit från Bybrunnen än tvärtom om. /ℇsquilo 8 februari 2017 kl. 16.29 (CET)
Jag förstår inte heller varför vi måste begränsa Wikipedia:Wikipediafrågor för icke-tekniska frågor även om det råkat bli/alltid varit många tekniska frågor där. Men då räknar inte jag heller frågan under rubriken "Ev. bidrag" som en teknisk fråga. Om vi inför många olika platser med strikta avgränsningar att kommunicera med gemenskapen så inför vi bara större risk för användare att skriva på fel plats. Det är inte så himla viktigt vad för fråga som ställs var, det viktiga är att frågan överhuvudtaget ställs och besvaras.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2017 kl. 18.04 (CET)
Jag håller med LittleGun. Wikipediafrågor bör kunna hantera såväl tekniska frågor, som andra frågor kring hur Wikipedia fungerar. Syftet med den sidan är att ge svar på direkta frågor och inte att diskutera så mycket, som sker på Bybrunnen.--Historiker (diskussion) 8 februari 2017 kl. 21.05 (CET)

"Databasen kunde inte bearbeta redigeringen på grund av ett bortfall av sessionsdata"[redigera | redigera wikitext]

Vi har ett ganska vanligt förekommande problem just nu med att folk som använder Firefox inte kan spara sina redigeringar på grund av en Firefoxbugg som inte tycker om att det finns kakor sparade per wiki. Det arbetas på att fixa det, men i väntan på detta kan det vara bra att känna till en lösning (från phab:T151770):

This is Firefox bug #1319403 (cookie limits seem to be applied to the second-level domain). Workaround: set network.cookie.maxPerHost as an integer much higher in Firefox's about:config menu.
To create, from about:config, right click, select New and choose integer, then enter the name network.cookie.maxPerHost, then enter a value and save. (Thought bubble: estimate 5+ cookies per wiki)

För att komma till about:config skriver man bara "about:config" i adressfältet. "Enter a value" beskriver alltså antalet kakor ni behöver ha utrymme för. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 23.46 (CET)

Alternativt använd en annan webbläsare än Firefox just nu. /Julle (disk.), via Firefox, 8 februari 2017 kl. 23.48 (CET)
Förtydligande efter fråga ställd annorstädes: Detta är alltså bara relevant om du råkar ut för problemet. Om du inte råkar ut för problemet har du ingenting att oroa dig för. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 15.40 (CET)

Mall för att skapa (?) karta med svenska län[redigera | redigera wikitext]

Om man skulle vilja illustrera med en karta över Sverige och märka ut några län med olika färger eller rastreringar, finns det möjligen någon magisk genväg eller måste man skapa kartorna som filer i något separat program?

(I det fall jag har i tankarna bör Kristianstads län kunna skiljas från Malmöhus län.)
/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 februari 2017 kl. 09.45 (CET)

Det finns många färdiga kartor på Commons, till exempel i commons:category:SVG maps of Sweden.
Där finns bland annat de här
Kristianstads län (1996) Malmöhus län (1996) Skåne län (1997)

SverigesLän1996Kristianstad.svg

SverigesLän1996Malmöhus.svg

SverigesLän2007Skåne.svg

Dessa kartor är i formatet SVG och kan redigeras med till exempel programmet Inkscape.
--Larske (diskussion) 9 februari 2017 kl. 10.09 (CET)
Tack!
Installerade inkscape, men hade ett dunkelt minne av hur gimp funkar, så det var lättare att använda. Exporterade i .png-format. Nu ska jag försöka använda filen också. Vi får väl se hur det går. ;)
/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 februari 2017 kl. 11.26 (CET)
En fråga till: ;)
Jag läser om Information-mallen på commons, men förstår ändå inte riktigt hur jag bör markera att jag
  1. använt en annan fil som förlaga
  2. har en tryckt bok som källa
(Hittills har jag använt filen i en:Statare#Reforms.)
/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 februari 2017 kl. 13.01 (CET)
Det finns lite att läsa i malldokumentationen. Jag tror att det är parametern source (källa) som du ska använda. --Larske (diskussion) 9 februari 2017 kl. 13.21 (CET)
Tyvärr var det precis den dokumentationen som jag inte förstår.
Var kan/bör man klämma in referensen till tryckt bok?
/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 februari 2017 kl. 15.42 (CET)
I parameterns "source" när du redigerar filen på Commons, om bilden är inscannad från en bok (om upphovsrätt tillåter). Annars fungerar det bra att ange var informationen kommer från i parametern "description" om det är källan till informationen men inte bilden. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 15.52 (CET)
Tycker annars att en bra tumregel är att det viktigaste inte är exakt var informationen hamnar. Bra om den hamnar precis där den skall vara. Bättre att den är med och filen blir uppladdad även om den är på fel plats än att den utelämnas eller filen inte blir uppladdad. Text går att flytta på. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 15.53 (CET)
Utmärkt, då fick jag en ursäkt att intressera mig för svg också.
Det har jag egentligen velat göra i över tio års tid. :)
Tack Larske och Julle!
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 14.15 (CET)

Årets nyuppladdade bilder 2016[redigera | redigera wikitext]

Varje månad lägger de använder som så önskar till sina nyuppladdade bilder som illustrerar artiklar på svenskspråkiga Wikipedia upp dem på Wikipedia:Månadens nyuppladdade bilder, där vi sedan kan rösta om vilken vi tycker har bidragit mest till uppslagsverket under året. Fint sätt att både bli påmind om hur uppslagsverket blir illustrativt bättre och ett sätt att ge uppmuntran till dem som bidrar på det sättet, tycker jag.

Nu går det att rösta på årets nyuppladdade bild för 2016. Gör gärna det. (: Längst ned hittar ni också tidigare års vinnare. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 16.35 (CET)

Och ja, det skall vara fjorton bilder, med två för januari och två för mars – det var delade månadssegrar de månaderna. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 16.36 (CET)

Low Carb High Fat[redigera | redigera wikitext]

Tredje åsikt efterfrågas då vi kört fast. Jag har försökt fokusera på en mening som är dålig men som Stefan-S tycker behövs för att väga upp kritik dieten fått. --افيراتير (diskussion) 12 februari 2017 kl. 09.42 (CET)

Det är alltid känsligt med religioner... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 12 februari 2017 kl. 14.19 (CET)
Jo, läs gärna, och kommentera, det finns mer av samma 'krig' på Diskussion:Ketogen_diet/Arkiv_2016, jag vill också ha mer input, det verkar som hur jag tror wikipedia funkar, DVS så som den fukar på en:wiki, inte gäller här, jag har givit up att försöka göra någon vettigt på svenska wikipedia flera gånger, men ibland kommer jag tillbaka, jag blir alltid indragen i religions krig. Stefan-S (diskussion) 12 februari 2017 kl. 14.42 (CET)
Ja, sist blev du uppenbarligen blockerad utan möjlighet att redigera diskussionssida. - Tournesol (diskussion) 12 februari 2017 kl. 14.48 (CET)
Ja, det var en chock, och jag fattar fortfarande inte varför! Jag editerade inte sidan, viket var vad jag trodde man blev blockad för, bara disskuterade, kanske lite hetsigt, men jag tyckte inte det var så farligt? Stefan-S (diskussion) 12 februari 2017 kl. 15.15 (CET)
Nu är inte Bybrunnen en plats för att diskutera enskilda fall och jag tänker heller inte försöka agera domare. Det finns en skriftlig policy på Wikipedia som omfattar alla användare, se Wikipedia:Etikett. Om man utan tvekan har följt policyn bör man inte bli blockerad. Men man kan inte snacka bort blockeringar med att man struntar i policyn eller att man har en personlig åsikt om vad som ska tillåtas eller när det ska tillåtas. I samband med blockeringar är det viktigt att den blockerade förstår varför. Inte minst för att det inte ska upprepas. Om du fortfarande inte förstår blockeringen och inte har fått någon förklaring till varför tycker jag att du ska kontakta den som blockerade dig. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 12 februari 2017 kl. 16.36 (CET)
Tydligt svar om blockering finns i denna diskussionen. Sista delen av blockeringen gjorde jag, vilket är praxis att göra när en avblockeringsbegäran avslagits. Adville (diskussion) 12 februari 2017 kl. 17.46 (CET)

Veckans tävling - Källor 2017[redigera | redigera wikitext]

Nu är det dags för 2017 års första källjaktstävling. Välkommen att deltaga i veckans tävling under tiden 13–19 februari. Det finns över 29 200 artiklar som har källmall och dessutom många som saknar källor, men inte försetts med någon mall. Sätt igång och jaga källor!--Historiker (diskussion) 12 februari 2017 kl. 18.52 (CET)

Önskas: Lista över artiklar om kvinnor[redigera | redigera wikitext]

I samband med internationella kvinnodagen (8 mars) kommer det den 7 mars att arrangeras en skrivstuga i Uppsala på temat kvinnor. Skrivstugan kommer främst marknadsföras inför studenter men är förstås öppen för allmänheten. Jag kommer vara med och hjälpa oerfarna användare under dagen. Jag skulle önska hjälp med att välja ut några artiklar relaterade till ämnet som är prioriterade att förbättras, helst för nya användare. Hjälp gärna till att utöka listan till Wikipedia:Skrivstuga/ArtAndFeminism 2017, så kanske vi kan använda samma lista. Tack på förhand!/ --gulundin (diskussion) 13 februari 2017 kl. 15.33 (CET)

Här är några listor av olika längd med artiklar inom olika kategorier med åtgärdsbehov:
--Larske (diskussion) 13 februari 2017 kl. 16.25 (CET)
STORT tack @Larske:! Särskilt den sista kategorin är väldigt användbar, kände inte till den sedan tidigare! Info om skrivstugan kommer upp på wikifika.se / --gulundin (diskussion) 14 februari 2017 kl. 10.13 (CET)
Heja Gulundin och Uppsalagemenskapen! Lägg gärna in skrivstugan på Wikipedia:Skrivstuga/ArtAndFeminism också (utöver på wikiträffar), det är samlingsplatsen för Art+Feminismskrivstugor på andra håll än Livrustkammaren. Listorna är bra att hålla gemensamma och generella, så jobba gärna vidare med dom som finns så att dom blir bra utgångspunkter. Säg till om ni vill ha några broschyrer eller annat till skrivstugan så ordnar vi det. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 14 februari 2017 kl. 10.58 (CET)
Tack för tipset @Axel Pettersson (WMSE):! Lägger in det inom kort! / gulundin (diskussion) 14 februari 2017 kl. 13.41 (CET)
Lista över kvinnor födda eller döda i Uppsala med artikel på någon språkversion men inte på svenska (just nu 12 st) Ainali diskussionbidrag 14 februari 2017 kl. 18.23 (CET)

Wikimania 2017[redigera | redigera wikitext]

Wikimania är den årliga stora Wikipedia- och Wikimediakonferensen, med diskussioner och presentationer om allt möjligt som har med Wikipedia och Wikimedia att göra. Årets konferens äger rum i Montréal 9–13 augusti. Det kan förstås vara dyrt när det är på andra sidan Atlanten, men om man vill åka, tror att ens närvaro skulle göra skillnad för Wikimediarörelsen och inte har råd så finns det stipendier man kan söka. Sista ansökningsdatum för detta är kvällen 20 februari. /Julle (disk.) 13 februari 2017 kl. 17.24 (CET)

Kommuner och orter i Schweiz[redigera | redigera wikitext]

Jag skrev för en stund sedan artikeln Thomas Platter, om en schweizisk humanist född i Grächen i Schweiz. När jag länkade vidare till Grächen såg jag att det fanns en svensk artikel om såväl orten som kommunen, och ingen av dem länkade vidare till övriga språk än cebuano. Däremot fanns det på engelskspråkiga Wikipedia, och en rad andra språkversioner, artiklar om Grächen (municipality), som dock inte hade en länk till den svenska Grächen (kommun) (som jag antar är samma sak?) (den är heller inte kategoriserad som Kategori:Kommuner i Valais). Jag noterade sen att samma förhållande gäller en:Alpthal, som har motsvarigheten Alpthal (kommun) och Alpthal (ort) på svenska, men utan länk till någon av dem.

Det verkar liknande med alla artiklar i den här kategorin: Kategori:Robotskapade Schweizförgreningar. Jag kan väldigt lite om Schweiz geografiska indelning, och det kanske är rim och reson att dela upp alla kommuner och orter, men det känns åtminstone inte som att Wikidata-objekten är ordnade på något jättesmidigt vis? (dessutom är alla kommunerna rödlistade här: Lista över Schweiz kantoner, amt, distrikt och kommuner) Tanzania (diskussion) 13 februari 2017 kl. 17.36 (CET)

@YesDi:? Taxelson (diskussion) 13 februari 2017 kl. 18.19 (CET)

Betald mot obetald[redigera | redigera wikitext]

Vad är skillnaden mellan betald mot obetald skribent i form av motprestation och hur kan Wikipedia överbrygga hindret för att växa sig större? Forskning om det sett ur Wikipedias perspektiv? --Vannucci (diskussion) 14 februari 2017 kl. 20.58 (CET)

Det framgår inte helt klart vad du syftar på: huruvida skribenter skulle vilja få ersättning för sina insatser och om det skulle locka fler att redigera? Det är väl frågor som har diskuterats emellanåt genom åren, vad jag förstår, och skribenter jag har talat med säger att de absolut inte skulle vilja ha betalt för sitt arbete, då det skulle skapa press och förta mycket av den ideella glädjen. Vad jag vet finns det inga (åtminstone inte av Wikipedia) avlönade skribenter (utöver de få anställda inom Wikimedias organisation) och är inte avsett att finnas heller, men visst skulle det säkert vara lockande för många och förvisso relevant för allt det stora arbete många lägger ner här dygnet runt. I ett framtidsperspektiv kan ju saker och ting tänkas ändras utifrån behovet av aktiva skribenter. Jag har själv föreslagit något belöningssystem för t ex tävlingar eller för de flitigaste skribenterna. Många skulle sannerligen vara värda det – inte minst mer uppmärksammande internt (och frivilligt externt).--Bemland (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.03 (CET)
Bara för att förtydliga, så att ingen missförstår: "utöver de få anställda inom Wikimedias organisation" – ingen inom Wikimedia Foundation (eller för den delen Wikimedia Sverige) är avlönad för att redigera uppslagsverkets innehåll. Wikimedia Foundations huvudsakliga fokus är teknisk: utveckling av mjukvaran (vilket jag är en del av), hålla servrarna uppe och så vidare, även om det också finns andra delar, som till exempel ett gäng jurister. Vad Wikimedia Sverige sysslar med kan man läsa till exempel i rapporterna längre ned på sidan här. När vi sedan redigerar uppslagsverket gör vi det på vår fritid. /Johan (WMF) (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.14 (CET)
Är man intresserad av vad Wikimediastiftelsens jurister gör släppte de förresten häromdagen den senaste rapporten om hur de hanterar begäran om nedtagning av innehåll, få ut användardata och så vidare, som ett exempel på saker de gör till vardags. /Johan (WMF) (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.17 (CET)
Det är inte helt problemfritt att börja betala folk hejvillt för att skriva på Wikipedia. Enskilda aktörer som vill ha välskrivna artiklar inom vissa ämnen är riskabelt (intressekonflikt) men mer förståerligt än att folk skulle bli kontinuerligt avlönade. Jag menar - det är skillnad på att få belöning/betalning för enskilda uppdrag och att vara "anställd" på ett sätt eller annat. Om folk börjar bli "anställda" skribenter lär det kanske locka de som är ute efter pengar, men då blir det problem med finansiering, och incitamenten till ideellt skrivande minskar - "varför ska jag skriva gratis när han får betalt för det". Och så vidare... Jag har inget emot att det skulle arrangeras tävlingar/liknande med belöningar i form av presentkort till böcker, en databasprenumeration, eller någonting sådant: tävlingar vars pris kommer med största sannolikhet användas för att göra uppslagsverket ännu bättre. Kontinuerlig avlöning tycker jag däremot är en kass idé, men det känns inte särskilt rimligt att ett sådant förslag skulle ges bifall av Wikimedia Sverige/Foundation. I övrigt används redan pengar till att hjälpa skribenter med böcker/utrustning/etc, och i alla fall på enwp finns det ställen där man kan ansöka om gratis databasprenumerationer (men jag vet inte om det är finansierat av wikimedia eller ej). Skottniss (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.51 (CET)
Jag tolkar frågan som att den handlar om Wikimedia Foundations användarvillkor, avsnittet om "paid contributions". Om det är det är väl följande avsnitt ur FAQ:n relevant (även om det enligt texten bara gäller vissa yrkesgrupper): "For example, if a professor at University X is paid directly by University X to write about that university on Wikipedia, the professor needs to disclose that the contribution is compensated. There is a direct quid pro quo exchange: money for edits. However, if that professor is simply paid a salary for teaching and conducting research, and is only encouraged by their university to contribute generally without more specific instruction, that professor does not need to disclose their affiliation with the university." Jag är osäker på om det finns någon bättre beskrivning på svwiki av skillnaden mellan betald och obetald redigering. Sjö (diskussion) 15 februari 2017 kl. 06.33 (CET)
Själv sitter jag ibland här på vad som i praktiken är betald arbetstid, medan "jag behåller min plats längst bak i kön". -- Innocent bystander (diskussion) 15 februari 2017 kl. 07.30 (CET)
Det finns väl (eller har funnits) "Wikipedians in residance" som i praktiken har till arbetsuppgift att skriva artiklar? De kan göra det eftersom deras uppdragsgivare har bedömt att det data som de producerar är tillräckligt fritt för att kunna publiceras på Wikipedia och därmed slipper underhålla egen infrastruktur för digitalisering. /ℇsquilo 15 februari 2017 kl. 07.34 (CET)
Och det har väl inte alltid varit okontroversiellt. En användare på Wikidata har det emot sig att hn medverkat just som "Wikipedian in residence". Det argumenteras idag om dolda agendor och intressekonflikter, nästan oavsett vad användaren idag gör. Detta trots att användaren slutat som "in residence" för längesedan. -- Innocent bystander (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.02 (CET)
Man kan nog betvivla att just avlönade skribenter skulle "hjälpa Wikipedia att växa sig större" ...eller ens att överleva påfrestningar.
Kostnaderna för projekt av typen Nordisk Familjebok, och efterföljare, har alltid varit stora. Tryck och distribution slipper Wikipedia betala för, men i gengäld har Wikipedia heller inga inkomster som kan jämföras med bokförsäljning.
För ett tag sedan diskuterade jag saken med en bekant, vars artikel (peer-reviewed) jag tänkte referera till. Min fråga var egentligen: Finns det något paper som bättre? Hennes kommentar var att det ibland kan vara lockande att redigera wikipedia-artiklar från ens eget forskningsområde, men att varken svenska eller engelska Wikipedia är tillräckligt förtroendeingivande med avseende på klotter eller POV-pushing.
Detta är nu ingen fråga som jag försöker driva, men det vore långt viktigare och dessutom lättare och billigare att försöka ge ett mera förtroendeingivande intryck, än att på nuvarande stadium försöka betala skribenter.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 14.07 (CET)
Jag uppfattar det med "betalda redigeringar" som en möjlig intresse-konflikt. Lite som att skriva om sig själv. En del klarar att göra det neutralt, andra får det till att bli reklam. Avsikten med paid disclosure är väl att reklambyråer som skriver om ett kund-företag ska meddela det, så att artikeln kan granskas. Som synpunkt på Vannuccis fråga, tror jag att om man tydligt kan visa att det blir bra artiklar, göra det sannolikt att artiklarna inte blir reklam - då tror jag det kan accepteras av gemenskapen. Däremot tror jag problemet är att hitta en sponsor, som är villig att betala allmännt skrivarbete, alltså inte inriktat på just deras område. Men om Vannucci lyckas, så gratulerar jag gärna. Jag tror inte tävlingar är tillräckligt för att få den tillväxt som jag tror Vannucci tänker sig.--Janwikifoto (diskussion) 15 februari 2017 kl. 14.56 (CET)
Wikipedia har inga maktmedel att ta till. Och vad skulle exempelvis en reklambyrå ha att vinna på att flagga att de skriver om en uppdragsgivare? Skulle en sådan artikel därefter skyddas från andra redigeringar? Knappast!
Detsamma gäller för docenten som redigerar in referenser till egen och andras forskning i en artikel.
– Och tror någon att säkerhetstjänster och trollfabriker skulle följa anvisningen?
Det måste vara referensernas kapacitet att övertyga som avgör vad som står.
På gott och ont är den kunnige likställd med den okunnige.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.26 (CET)
Hur gräsligt det kan bli med betalda informatörers ambitioner syns i de här editeringarna i artikeln Partille kommun: [7] & [8] - min senaste erfarenhet av fenomenet. /Ascilto (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.40 (CET)
"As part of these obligations, you must disclose your employer, client, and affiliation with respect to any contribution for which you receive, or expect to receive, compensation."
– Och tänk om ip-numret följt anvisningen och gjort det!
Hade något egentligen blivit bättre av det?
Eller om ip-numret inte får någon kompensation, t.ex för att vederbörande är en pryo-elev, eller vad det kan kallas nuförtiden.
Problemet med folk som vill ge en positiv bild av något som ligger dem varmt om hjärtat, det består.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 16.55 (CET)

Själva avlöningsformen betald ser jag inget problem med. Om vetenskapsakademin vill avsätta några miljon er för att avlöna kemister att utöka all våra artiklar om grundämnen till Utmärkt klass så skulle jag bara välkomna dessa. Däremot de avlönade som för in reklam och hänvisar till att de fått sin chefs uppdrag lägga in detta tycker jag kan blockeras direkt.Yger (diskussion) 15 februari 2017 kl. 17.47 (CET)

Jag delar inte alls den uppfattningen. Jag anser det vara principiellt felaktigt med den typen av projekt, oavsett vem som finansierar. Samtidigt inser jag att det inte går att blockera användare av det slaget så länge artiklarna är klanderfria. Men det skulle vara ett hot mot Wikipedia som idé, i motsats till de så värdefulla botsatsningarna. Tostarpadius (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.54 (CET)
Jag (obs! som mest redigerar i tjänsten, apropå POV) tycker nog att "Wikipedia som idé" framför allt handlar om att innehållet är fritt tillgängligt och att alla får redigera, inte om att varenda redigering måste vara ideell. Oavsett vem som redigerar och i vilket syfte ska materialet granskas på samma villkor. Läggs det in skräp ska det tas bort oavsett om den som lade in det fick betalt eller ej. Läggs det in bra innehåll ska det få vara kvar, oavsett om den som redigerade fick betalt eller ej. mvh Aron Ambrosiani 15 februari 2017 kl. 20.15 (CET)
Jag tycker att vi aldrig haft något emot att forskare skriver eller redigerar i artiklar om deras ämne, och genom den tredje uppgiften torde de ha all rätt att göra det på betald arbetstid (om de väljer att se det så, och istället läser kollegans artikel på fritiden). Motsvarande med lärare som hjälper studenter att få fason på sina artiklar, eller på artiklar han eller hon tänker använda i undervisningen, och många andra yrkesgrupper. Det blir problem bara när uppdragsgivaren eller skribenten inte förstår sig på Wikipedia, eller väljer att strunta i principerna (eller är någon vi inte litar på – jag drar nog öronen åt mig om skribenten arbetar för säg SVR). Eller när finansieringen skall komma "inifrån" (WMF e.d.). --LPfi (diskussion) 15 februari 2017 kl. 20.40 (CET)
Min kortkorta reflektion är att medvetet och omedvetet jäv/bias och vinkling i urval och presentation av information ofta kan vara inte-alls-uppenbart, och väldigt svårt att upptäcka. flinga 16 februari 2017 kl. 01.09 (CET)
Jag uppskattar alla som seriöst bemödar sig att skriva på WP (m fl sidor), oavsett vem de är eller varifrån/varför de skriver och forskare m fl är naturligtvis välkomna att skriva om mer än bara sitt forskningsämne/arbetsområde, om så önskas.. Det är, som sagt, lika för alla, bara kvaliteten och det balanserade, korrekta innehållet räknas.--Bemland (diskussion) 16 februari 2017 kl. 02.56 (CET)
Flinga har rätt! Men det är ett problem som gäller alla som redigerar här, och kan inte angripas med hjälp av att skilja mellan betalda och obetalda redigeringar.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 10.44 (CET)
Jag har inga synpunkter på hur människor använder sin arbetstid. Det jag vänder mig emot är stora projekt som finansieras med privata eller offentliga medel. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.14 (CET)
Jag har inget emot att offentliga institutioner bidrar till Wikipedia genom att låta sina medarbetare publicera digitaliserat material här i stället för att driva egna lösningar som t.ex. Stockholmskällan. Vad folk använder sin arbetstid till är det sista och slutligen arbetsgivaren som avgör. /ℇsquilo 16 februari 2017 kl. 15.18 (CET)
Ni har missförstått min fråga. Jag menade kort och gott: Vad är skillnaden mellan betald mot obetald skribent i form av motprestation? Är en betald skribent mer produktiv (både vad gäller kvantitet och kvalitet). Wikipedia i sig har inga betalda skribenter (hur gör vi dessa lika produktiva?). --Vannucci (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.28 (CET)
ja då är svaret entydigt att obetalda gör bättre/fler och är alltså både kvantitativt och kvalitativt mer produktiva än betalda.Yger (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.32 (CET)
Jag syftar inte på publicering av digitaliserat material. Det är något helt annat än att bearbeta artiklar systematiskt. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 16.20 (CET)
Artiklar kan bearbetas systematiskt i projekt där man använder betald arbetskraft, till exempel så att anställda vid en institution uppmanas förbättra artiklar inom sitt kompetensområde. Det vill vi knappast hindra. Jag antar att det du inte vill är att vi som gemenskap eller en organisation som i någon mening ser sig representera oss (läs: WMF-SE) organiserar sådana kampanjer, eller ingår samarbete i avsikt att organisera sådana kampanjer. Och där är många av oss av samma åsikt. Den frågan behandlas bäst då en idé till något sådant projekt dyker upp. --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 18.49 (CET)
Många menar att välbetald arbetskraft arbetar bättre än illa betald eller frivillig. Men det finns knappast några entydiga forskningsresultat kring det. Ofta arbetar folk bäst då de känner för vad de gör, och pengar kan distrahera från den motivationen (oro för utkomsten distraherar också, så det är ofta en balansgång). --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 18.49 (CET)


För att kommentera Vanniccis fråga, så tror jag inte generellt att betalda redigerare är "mer effektiva per tidsenhet". Ok, vissa fritids-redigerare kanske arbetar väldigt långsamt och ineffektivt, men det är kanske deras sätt. Däremot kan man väl gissa att frivilliga krafter inte har heltid att arbeta, och borde en betald heltidare kunna producera mer, för att den betalde tar mer tid till WP. Jag tror att det är fruktlöst att försöka hitta på incitament för frivilliga att bli "effektivare". Däremot skulle det säkert vara bra om man kunde utbilda folk i hur man arbetar effektivt, jag tänker mig då mest att det finns verktyg som många inte upptäckt. Jag har t.ex. fått ett och annat påpekande som gjort att jag upptäckt "aha finns det en sådan funktion också". Ett annat sätt att göra det effektivt är att inte tvinga gamla hård-kods-ugglor att lära nya visuella redigerings-eländen. (Jag vet att det är svårt att tekniskt lösa att ha kvar nytt och gammalt, men nu talade vi manuell effektivitet). --Janwikifoto (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.31 (CET)

oöverskådlig samling med svg-kartor[redigera | redigera wikitext]

Med tanke på min fråga ovan, om att illustrera artiklar med kartor, funderar jag över om det möjligen vore vettigt att dela upp commons-kategorin SVG maps of Sweden, som är rätt så oöverskådlig med 400 filer, varav många ingår i serier.

Jag förstår att frågan också hade kunnat ställas där, men eftersom det handlar om filer som främst utnyttas på sv.wikipedia så börjar jag här istället.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 13.48 (CET)

Inga problem. Så länge som du placerar in de nya underkategorierna i kategoriträdet, är det snarare tillrådligt. Kategorier med mer än 100 filer brukar ofta kallas "överbefolkade". Försök att formulera de nya kategorierna logiskt och på engelska. Och lägg gärna in {{DEFAULTSORT:}} i kategorin, så att den placeras under rätt bokstav. Lycka till!--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2017 kl. 05.09 (CET)
Ibland är livet en övning i ödmjukhet!
Tyvärr måste jag erkänna att jag inte förstår...
...vitsen med DEFAULTSORT i det här sammanhanget.
Om möjligt, tänkte jag, vore det väl bäst att undvika 'åäö' i kategori-namn. Men antagligen handlar det om något annat nu?
/Johan M. Olofsson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 10.37 (CET)
Med defaultsort kan t.ex fil:SverigesLän2007Dalarna.svg hamna under "D" (Dalarna) snarare än "S". Taxelson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 12.40 (CET)
Tack, Taxelson, nu förstår jag!
Dock nöjde jag mig med att omkategorisera 295 bilder. Sedan tog orken slut. Det vore nog bra om någon/några som redan tänkt mycket på Commons-kategorier tittade och fällde ett omdöme.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 18 februari 2017 kl. 18.49 (CET)

Sidospår om Commons Bybrunn[redigera | redigera wikitext]

commons:Commons:Bybrunnen verkar främst redigeras av vår käre vän MediaWiki message delivery. Vad för nytta gör då en svenskspråkig Village pump över huvud taget? -- Innocent bystander (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.06 (CET)

När jag bevakade Commons tyckte jag Bybrunnen där fungerade bra. Jag hoppas att någon av de svenskspråkiga som är aktiva på Commons fortfarande bevakar sidan. Det är bättre att folk kan ställa frågor och få hjälp på den webbplats där de behöver hjälpen. De facto besvaras väl frågorna av ungefär samma människor här som där, men det minskar inte förvirringen om WMF/Wikipedia/Commons om det skall vara självklart att vända sig till en annan av de tre. --LPfi (diskussion) 15 februari 2017 kl. 17.37 (CET)
commons:Commons:Bybrunnen används i princip inte längre. Alla frågor som rör bilder hamnar på Wikipedia:Bildfrågor i stället. /ℇsquilo 15 februari 2017 kl. 21.52 (CET)
Går det att få en liten skylt om Wikipedia:Bildfrågors existens på den där sidan, tro (alt. en ren omdirigering, om det låter sig göras)? Då skulle ju folk få svar på sina frågor.--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2017 kl. 05.13 (CET)
Det är lätt att göra, men vad grundar sig ℇsquilos uttalande på? Och bevakar ingen sidan? Jag antog att folk helt enkelt inte råkat ställa frågor där på sistone. De senaste frågorna ser ut att ha fått tillfredsställande svar. --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 09.08 (CET)
Ja, jag har den på min bevakningslista. Det enda som har hänt där på ganska länge är att User:MediaWiki message delivery lägger dit meddelanden och User:ArchiverBot arkiverar dem. /ℇsquilo 16 februari 2017 kl. 09.23 (CET)
Är det ett problem att User:MediaWiki message delivery lägger till meddelanden, eftersom det stjäl utrymmet? Eller håller det sidan vid något liv över huvud taget? Eller spelar det kanske ingen större roll till eller från? /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 12.39 (CET)
Jag tror meddelandena minskar benägenheten att använda sidan till annat, då de verkar ange tonen. Däremot vet jag inte om sidan skulle användas till frågor annars heller (några i året har det väl varit den sista tiden). Och jag vet inte var meddelandena bättre skulle nå målgruppen. Följdfrågan är förstås vem som är målgruppen. Jag tror att de flesta som är benägna att reagera på meddelandena vet var annanstans de kan hitta motsvarande information. --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 18.54 (CET)
Okej, jag har tagit bort den från den stora, centrala utskickslistan som brukar användas för MassMessage-meddelanden och hänvisat till att det gör det svårt att diskutera samtidigt som man knappt når någon. Får se om det hjälper. /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 19.10 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Utmärkt slutledning och åtgärd.--Paracel63 (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.03 (CET)

Hopplöst svåra universitetsskapade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Det skapas massor artiklar om ämnesomsättningssjukdomar, gener etc. De verkar vara del av en universitetskurs och uppges granskade och "godkända". Men de är totalt obegripliga och owikifierade mm. Några har jag återlagt, några försökt fixa åtminstone iw länkar och grundläggande wikifiering, andra har jag mallat. Men de är för många och svåra hur skall/kan vi hantera dem. För exempel se Kategori:Förvirrande 2017-02 och Kategori:Artiklar som behöver wikifieras 2017-02.Yger (diskussion) 15 februari 2017 kl. 18.53 (CET)

Såg efter jag fixade i en att det var väldigt nyss de lades upp. Det är inte alls hopplösa utan kan fixas till ganska enkelt. Det är dock snyggt om man kan ge de som redigerar lite ro att fixa sina artiklar innan man ändrar en massa. Det blev nu mest en massa redigeringskonflikter. Men jag kan kolla mer imorgon. --افيراتير (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.13 (CET)
Det har rört sig om närmare 20 och i vanliga fall har jag låtit dem helt ligga till sig ett dygn eller så och därpå bara lagt in kategori och iw-länkar och mallat dem. Att du kallar artikeln FTO-gen lättfixat gör jag blir mycket imponerad av dina kunskaper.Yger (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.18 (CET)
Ok, den hade ju lite sämre struktur och behöver skrivas om mer än de andra jag såg och tar nog lite mera tid. Ska se imorgon om den inte redan hunnit fixas till innan dess. --افيراتير (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.23 (CET)
Ja t,ex, är det ju viktigare att förstå hur Glutarsyreuri typ 1 yttrar sig i ingressen till skillnad från andra sjukdomar, än att där förklara ärftlighetsgången för samtliga recessiva anlag, och dylika textuella problem.Klementin (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.27 (CET)
Jag har justerat och lagt till en del i FTO-genen, så det blir något lättare att snabbt få grepp om vad det handlar om. Visserligen är ju denna typ av artiklar knappast något för gemene läsare, men problemet är att artiklarna på WP bör ha en inriktning närmare populärvetenskap med folkbildningsambition snarare än att vara helt igenom avancerade fackartiklar för specialister och forskare inom ämnet. Det tarvar därför en förmåga att kunna tänka sig in i lekmannens situation och behov för att kunna tillgodogöra sig innehållet. Idealet är en inledande del av artiklarna med mer lättsmält allmänbeskrivning för envar, därefter går det ju bra att komplettera med mer ingående data för de mer avancerade läsarna. Detta borde rimligen klargöras på lämplig plats för denna typ av vetenskapsskribenter. Alla goda bidrag är ju välkomna till artikelsamlingen, men kanske skulle vi skapa en särskild "välkomst-inforuta" för just vetenskapare på deras diskussionssidor, om de nu hittar dit.--Bemland (diskussion) 16 februari 2017 kl. 03.52 (CET)
Jag tycker att det borde finnas någon projektsida där lärare/kursledare etc skriver upp vad för område det ska skrivas om och när och hur många artiklar/deltagare, då har man mer koll på vad som händer och när det händer. Man skulle kunna också ha en mall där den ska användas på de artiklar som ingår i skolprojekt och som informerar läsaren om det och att de är ännu inte granskade av administratörer, när de är väl är det då kan man ta bort mallen. DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 13.12 (CET)
Ska man popularisera en sådan här artikel, måste man verkligen veta vad man gör, annars blir det bara mos av alltihop. -- Innocent bystander (diskussion) 16 februari 2017 kl. 17.41 (CET)
Wikifiering är förhållandevis enkelt. Det är jättefint att vi får in owikifierade artiklar, om det är det stora problemet med dem, jämfört med att inte få in artiklar. Medicinskt kopplade artiklar där innehållet är tämligen ogenomträngliga för den som inte är en del av facket är ett större problem. Glutarsyreuri typ 1 är det väl inte så många som läser om utan medicinsk bakgrund, men det finns ett par artiklar om vanliga sjukdomar där jag sitter och väntar på att en medicinare jag känner skall få tid att sätta sig ned med mig och gå igenom dem, så att vi kan förenkla dem så att allmänheten kan förstå dem. Jag påbörjade jobbet men fick sluta när jag kom till begrepp jag själv inte förstod. Svårt att förenkla då. /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 18.46 (CET)
Jag tycker det är positivt att vi får artiklar som håller bra kvalitet och även en hög nivå, men även artiklar som håller en hög nivå kan begripliggöras pedagogiskt. Om inte annat kan man göra en fördjupningsartikel som länkas från en basartikel. dnm (d | b) 16 februari 2017 kl. 18.52 (CET)
Instämmer. Mycket positivt och värdefullt att dessa studenter bidrar med utförliga medicinska artiklar till wikipedia. Vetenskapliga atiklar kräver ämneskunskaper av skribenten, och det är inte alltid så lätt att hitta sådana personer. Hoppas att de fått ett positivt första intryck av svenska wikipedia, och att några av dem känner för att forsätta att bidra med fler artiklar. Jag är säker på att de ser det som ett erkännande av deras goda arbete när erfarna wikipedianer tar sig an deras nyskrivna artiklar för att putsa och wikifiera dem. Martinogk (diskussion) 16 februari 2017 kl. 21.37 (CET)
Jag startade inte tråden med ett ifrågasättande att det är bra experter skriver utan hur vi bör hantera dessa när det kommer i mängd och innehåller såpass svåra termer. Några har här framfört att de egentligen borde förses med en mer begriplig ingress, men det finns inga mallar för det problemet, och hur många av ss klarar av det för såpass svåra ämnen som dessa. Parallellt med dessa har det också skapats 15-20 skolartiklar om media i xxxland, som har behövt mycket omvårdnad för att bli OK, men där var ämnet såpass allmänt begripligt att det med bara lite tid och möda för dem OK.Yger (diskussion) 16 februari 2017 kl. 21.45 (CET)
Det är konstigt att flyttande av artikel från sandlåda till artikelrymden inte märks med "Den här artikeln är inte patrullerad" precis som nya artiklar från obetrodda användare får. Det är ju därför till exempel artikeln Medier i Grekland har gått obemärkt från 16:57 tills jag mallade den vid 21:57. Blir inte den flyttade artikeln märkt med någon mall eller den röda utropstecknet så kan ju nån bara skapa nåt olämpligt i sandlådan och skicka ut den i artikelrymden när det är få och ouppmärksammade administratörer, även om chansen är liten. DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 22.22 (CET)
Det är bra att vi får kompetenta och välutbildade bidragsgivare som redan från början skapar bra, djuplodande och innehållsrika artiklar. Problemet med de artiklar som Yger berör är dock att de för vår målgrupp är helt obegripliga och då blir, hur välvilligt man än vill se det, bidragen tämligen värdelösa. Jag har försökt kontakta någon bidragsgivare, men utan resultat. Wikipedia är nu inte en plats att redovisa sina skolarbeten på, men även om det kanske i första hand avser lägre utbildningsnivåer är tankesättet överförbart även på så utpräglat akademiska artiklar som dessa. Mitt förslag är att vi för över de aktuella artiklarna i respektive bidragsgivares sandlåda och påpekar problematiken för dem. Vill de då engagera sig i att göra sitt verk begripligt är det bara bra och skall uppmuntras. @Yger:, finns någon enkel lista över de artiklar du identifierat? Riggwelter (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.03 (CET)
jag gillar mycket ditt resonemang. De flesta återfinns i Kategori:Ämnesomsättningssjukdomar och några i de känns lätt igen då även namnen är extrema jämfört med de andra artiklarna i gruppen.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.08 (CET)
Om artiklarna är korrekt utförda tycker inte jag att det finns någon anledning att ta bort dem från artikelrymden. Även om många inte förstår innehållet så kan det finnas en hel del andra som gör, och som kan ha nytta av artiklarna. Däremot är jag naturligtvis inte mot att vi försöker få skribenterna eller någon annan ämneskunnig att göra dem mer begripliga. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.31 (CET)

Vill be om hjälp[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle gärna vilja ha hjälp att rensa upp i röran Sanna Ekman. Hela sidan är en soptipp, förmodligen uppdaterad av Sanna själv eller någon assistent.15 februari 2017 kl. 19.45 (CET)Fotiu (diskussion)

Nu har jag fixat till artikeln så långt jag mäktat med. Det saknas fortfarande årtal och kontroll rörande röstskådespelare-insatser.--Bemland (diskussion) 16 februari 2017 kl. 07.47 (CET)

Tack ska du ha! 16 februari 2017 kl. 08.04 (CET)Fotiu (diskussion)

Review of initial updates on Wikimedia movement strategy process[redigera | redigera wikitext]

Note: Apologies for cross-posting and sending in English. Message is available for translation on Meta-Wiki.

The Wikimedia movement is beginning a movement-wide strategy discussion, a process which will run throughout 2017. For 15 years, Wikimedians have worked together to build the largest free knowledge resource in human history. During this time, we've grown from a small group of editors to a diverse network of editors, developers, affiliates, readers, donors, and partners. Today, we are more than a group of websites. We are a movement rooted in values and a powerful vision: all knowledge for all people. As a movement, we have an opportunity to decide where we go from here.

This movement strategy discussion will focus on the future of our movement: where we want to go together, and what we want to achieve. We hope to design an inclusive process that makes space for everyone: editors, community leaders, affiliates, developers, readers, donors, technology platforms, institutional partners, and people we have yet to reach. There will be multiple ways to participate including on-wiki, in private spaces, and in-person meetings. You are warmly invited to join and make your voice heard.

The immediate goal is to have a strategic direction by Wikimania 2017 to help frame a discussion on how we work together toward that strategic direction.

Regular updates are being sent to the Wikimedia-l mailing list, and posted on Meta-Wiki. Beginning with this message, monthly reviews of these updates will be sent to this page as well. Sign up to receive future announcements and monthly highlights of strategy updates on your user talk page.

Here is a review of the updates that have been sent so far:

More information about the movement strategy is available on the Meta-Wiki 2017 Wikimedia movement strategy portal.

Posted by MediaWiki message delivery on behalf of the Wikimedia Foundation, 15 februari 2017 kl. 21.30 (CET) • Hjälp till att översätta till ditt språkGet help

RefToolbar[redigera | redigera wikitext]

Vi har en bunt skript som gemensamt kallas RefToolbar (det är MediaWiki:Gadget-RefToolbar.js som laddar in MediaWiki:RefToolbar.js som i sin tur laddar in MediaWiki:RefToolbar/base.js och MediaWiki:RefToolbarLocal.js). Det är dessa skript som lägger till "Källor" i den övre menyraden i redigeringsläget för wikitext. Det här kommer sluta fungera (och samtidigt hindra all annan JavaScript från att laddas) om det inte skrivs om så att det bygger på oojs-ui i stället för jquery.ui.dialog.

Det här är ganska gamla skript och det är mycket som har hänt sedan dessa lades till. Till att börja med finns VisualEditor som har stöd för att lägga till källor. Mer nyligen finns även den nya wikitexteditorn (som kan kryssas i här) som också har stöd för att lägga till källor. Fördelen med att använda dessa är att de underhålls av betalda utvecklare på Wikimedia Foundation och utgör därför ingen underhållsbörda för gemenskapen här.

Om ingen är intresserad av att uppdatera och underhålla det här så tar jag bort det. Nirmos (diskussion) 16 februari 2017 kl. 03.37 (CET)

Den där betasaken var betydligt bättre än den bedrövliga "Visual editor", dock är det rätt störande med att den måste först laddas upp och att det inte finns någon direktknapp till förhandsvisning, så man slipper gå via "spara ändringar". DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 13.03 (CET)
VisualEditor skulle jag säga är en av de allra bäst sakerna som har hänt Wikipedia sedan jag började redigera. Jag använder det sällan själv (även om det är användbart ibland), men när jag försöker få någon som är ovan att redigera kan jag be dem öppna en sida med en stor infobox eller massa referenser utan att de ser massa kod, knappt kan hitta texten bland referenserna och ger upp eftersom de bara ser massa kod och får intrycket att man måste vara programmerare för att bidra. Den är fantastisk för nykomlingar som försöker redigera artiklar med många fotnoter.
Jag skulle också vilja ha ett snabbare sätt att visa förhandsvisning i nya wikitexteditorn. /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 13.47 (CET)
Ser inget behov till att ha kvar RefToolbar i och med nya redigeringsgrejen, som jag för övrigt tycker verkar alldeles utmärkt (har dock knappt testat). Skottniss (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.01 (CET)
VisualEditor är inget att glädjas över, men jag har kommer inte heller att sörja över avskaffandet av detta verktyg. Det bästa är att lägga in alla källor manuellt i koden. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.09 (CET)
Jag kommer att sörja om det försvinner! Den nya wikitextredigeraren lider av problemet att man kommer åt den via den visuella redigeraren, som iaf för mig tar MYCKET längre tid att ladda. Och även om jag har redigerat i kodläge i flera år så kommer jag inte ihåg alla olika källmallar utantill (och tycker också att det går så snabbt och smidigt att använda fältifyllningsfunktionen RefToolbar). Och jag vet fler än mig som tycker den funktionen för att lägga till olika källmallar är sjukt bra. Men jag fattar ju att det blir svårt att behålla om ingen kan uppdatera och underhålla det. :/ //Vätte (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.54 (CET)
Jag uppfattar att det varit en omtyckt funktion. (Det rapporteras snabbt om den slutar fungera.) Själv har jag irriterat mig på att den aktiverats lite slumpmässigt och med viss fördröjning. Ibland har jag velat lägga "musen" i början av ett stycke och av misstag klickat in '''Fet text''' i koden, utan att fatta både "att" jag gjort det eller "varför" det dykt upp, eller ens att jag själv varit den skyldige. js är ett spännande verktyg, men det får inte bli för mycket. -- Innocent bystander (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.13 (CET)
Men varför aktiveras inte betaredigeraren när man ska skapa en ny artikel? Det kanske vore en av huvudpunkterna att fixa innan man släpper det som beta? DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.17 (CET)
(Redigeringskonflikt) Från min horisont är alla källmallar rätt så störande i wikitextredigeringsläge - svårlästa, ologiskt uppställda och de gör redigerandet i wikitextläge mer omständligt och tidsödande. Själv har jag aldrig använt några redigeringsverktyg utan lägger in allt manuellt, även källor som jag ställer upp på vanligt akademiskt vis. Självklart stör jag mig inte på om någon föredrar använda någon sorts editor, men jag vore glad om källhänvisningarna var mer lättillgängliga för mig som inte använder någon editor. /Ascilto (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.27 (CET)
Jag håller med Vätte om att RefToolbaren är bra när man lägger in källor, även om det kunde vara lite mer konsekvens mellan de olika mallarna, men det vore synd om den försvann. Den nya wikitexteditorn har jag inte provat.--Historiker (diskussion) 16 februari 2017 kl. 20.35 (CET)
Som Historiker. Jag anvönder i stort sett alltid reftoolbar när jag lägger in källor. Adville (diskussion) 17 februari 2017 kl. 00.07 (CET)

Behöver wikipediamedlemmar för avgörande kring ändring i artikel.[redigera | redigera wikitext]

Hej allihopa! För några veckor sedan startade jag en diskussion kring en ändring i artikeln om tidningen Nya Tider. Diskussionen har växt och lett fram till att ett sådant läge där jag anser att jag har goda argument till mina ändringar samtidigt som främst två till tre andra användare inte vill att förändringarna genomförs. De motiverar det med att jag inte har uppnått konsensus. En har tidigare argumenterat mot mig men nu när jag har nått fram till vad jag anser är de starkaste argumenten för en ändring är det ingen som bemöter dem på ett sakligt sätt. Jag har kommit med två olika ändringsförslag men båda har blivit nekade. Dispyten gäller om och i så fall på vilket sätt som tidningen ska klassas som "konspirationistisk" eller ha motsvarande beskrivningar. Där menar jag att källorna inte räcker till för att styrka de påståenden som förekommer i den nuvarande artikeln.

Det som behövs är helt enkelt att opartiska användare går in och tar del av diskussionen. Den är rätt så lång och det är egentligen främst den senare delen som är mest relevant. Hoppas att ni kan hjälpa till och komma med konstruktiva synpunkter.

Nya Tider (tidning)

Med vänliga hälsningarCarl Jansson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 22.03 (CET)

(Diskussionsinlägg borttagna.)
Och själva diskussionen om artikeln håller vi som vanligt artikelns diskussionssida, så även för denna synnerligen genomdiskuterade artikel (av både opartiska och mindre opartiska användare). --MagnusA 17 februari 2017 kl. 17.14 (CET)
Just så. /NH 17 februari 2017 kl. 20.04 (CET)

@Yger: Som du förstår håller jag inte med Användare:Hirundo ladus, men dennes inlägg var belysande och en hint om att hålla utkik efter tendentiösa redigeringar. Det var därför synd att de raderades. /Ascilto (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.02 (CET)

Om användaren nu är evighetsblockerad finns förstås inget att hålla utkik efter. /Ascilto (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.05 (CET)
Utan att kommentera den genomdiskuterade artikeln, så tror jag WP måste fundera på klassificering. Engelska Alt-Right har textats som "extrem höger", för att svenska media klassificerat det så. Men i dessa alt-fakta-tider, så tror jag mer finkornig gradering krävs. Ganska snart. Man kan tycka vad man vill om det, men det är nog bättre att börja förbereda sig på att något måste ändras. För att hänga med och hålla artiklarna (alternativt) neutrala. --Janwikifoto (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.22 (CET)
Jag håller med dig och tycker denna generella fråga är både viktig och relevant. Däremot bör en sådan diskussion börja som en egen tråd, och inte utvecklas från denna specifika fråga om en artikel, som bara lite gränsar till denna fråga.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.29 (CET)
Jag har däremot svårt att hänga med i svängarna. Lika litet som det finns alternativa fakta kan det finnas en alternativ neutralitet. Vitt blir inte svårt oavsett hur många som hävdar det. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.31 (CET)

"Konstiga" men officiella namn som artikelnamn?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Med anledning av denna diskussion undrar jag hur vi ska ha det angående officiella men helt ogrammatiska artikelnamn. Min känsla är att vi brukar normalisera fenomen som "Kungl. Lawn Tennis Klubben" till något mer "svenskt". Vi har haft diskussioner (med otydligt efterlevande) vad gäller kategori:flygplatser och liknande. Och vi brukar väl skriva Volvo, Ikea, Iphone med mera. Finns det någon orsak till att uppdatera rekommendationerna i wp:Artikelnamn åt något håll? Allt gott--Paracel63 (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.18 (CET)

Ja jag stöder normalisering, så gör vi ju tex med S:t till sankt.Yger (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.21 (CET)
Medhåll. Namn ska visserligen skrivas sådana de är - Bengt och Benkt, till exempel - men beträffande Kungl. osv är vi inne på de beskrivande namnens domän. Då bör vi även följa skrivreglerna, för att inte riskera att köra i diket. Jag ser dock att artikeln flyttats och förstår att den som stöder flytten anser att det är riktigt att i detta speciella fall följa namn-principen. I enlighet med denna struntar man då i särskrivningar, anglosaxisk versalisering och andra språkoriktigheter. Jag följer diskussionen med stort intresse på olika sidor, men är också tacksam om den mer generella frågan diskuteras någonstans, om hur vi ska dra gränsen. Deryni (diskussion) 17 februari 2017 kl. 21.57 (CET)
Ja, det var ju jag som flyttade just den sidan, lite demonstrativt kanske. Men hur brukar vi göra, när det är språkligt knöliga namn? Riktlinjerna täcker fallen som Paracel63 nämner, men jag har inte direkt hittat något som täcker Kungl. Lawn Tennis Klubben, eller exemplet som togs upp i samband med detta, Vitterhetsakademien – som har en så krånglig titel att jag inte försöker mig på att skriva den. Det känns väl också lite som att vi alltid kommer att tillåta lite märkligheter. Fotbollförbundet kommer vi nog inte att ändra? /NH 17 februari 2017 kl. 23.02 (CET)
Frånvaro av genetiv-s finns det visst stöd för i språkreglerna till skillnad från särskrivning och versalisering. Förtydligande: I namn är versalisering OK, särskrivning också, i viss mån. Deryni (diskussion) 18 februari 2017 kl. 00.30 (CET)
Jag tycker att vi ska vara mycket försiktiga med att normalisera namn som inte är grammatiskt riktiga eller som är "konstiga" på något annat sätt. Dels på grund av WP:POMMF där de flesta säkert väntar sig att artikeln ligger under det namn som organisationen använder, dels på grund av att ett normaliserat namn kan ge fel information om en organisations namn (även om man skriver organisationens egna namn i artikeln), dels på grund av vår princip att vi inte går före i språkfrågor. Skulle det bli så att "alla" börjar säga Fotbolls förbundet kan man börja tänka på en flytt till det normaliserade namnet, men inte före. När det gäller förkortningar som Kungl. och S:t kan det vara rimligt att skriva ut dem ibland. Sjö (diskussion) 18 februari 2017 kl. 07.39 (CET)
I sådana här fall kan man väl shoppa officiellt namn? När det gäller Vitterhetsakademien är dess officiella namn enligt EU:s Europeiska unionens officiella tidning Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.[9]] Edaen (diskussion) 18 februari 2017 kl. 08.34 (CET)
Vi bör alltid skriva såväl "Kungliga" som "Sankt". Endast förkortningar som övergått till egna ord (Ica, Ikea, Saab et cetera) bör tillåtas. Dessutom är vi väl tvungna att acceptera de fall där bokstavskombinationen inte längre betyder något, hur irriterande det än är. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 09.01 (CET)
Vad gäller "S:t" bör vi vara försiktiga med kolon i sidrubriker. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 09.11 (CET)
För krångliga finns det ofta en mer eller mindre sanktionerad kortform. Jag blev förvånad att Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien står under sitt långa namn på WP, när de själva använder kortformen Vitterhetsakademien. /Elzo 90 (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.31 (CET)
Vi kan bra använda en etablerad kortform som Vitterhetsakademien. Men vi skriver inte alltid ut förkortningar. Se t.ex. S:t Michel, som alltid brukar skrivas så (och src: används istället för s: just för att möjliggöra den förkortningen). --LPfi (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.51 (CET)
Det undantaget är jag personligen emot. Det bör inte spela någon som helst roll att det "alltid" skrivs så. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.59 (CET)
Det vore fint om fler kunde gå in på diskussionssidan för den artikel som startade denna, mer allmänna diskussion. Just nu verkar finnas ett samförstånd om att flytta artikeln Kungl. Lawn Tennis Klubben, men inte helt säkert vart. Det vore bra med fler röster och gärna också förslag på varthän. Deryni (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.10 (CET)
Med tanke på att Wikipedia inte är recentistiskt och att Kungliga Lawntennisklubbens Fastighets AB har använt det namnet borde vi också kunna göra det.SvD 7/5 1995 Edaen (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.42 (CET)
Jag tycker som Sjö att vi bör vara mycket försiktiga att använda andra namn än de etablerade/officiella. Har något ett namn med en förkortning bör vi skriva samma sak. Något annat vore både felaktigt och förvirrande. Däremot bör vi naturligtvis i artikeln skriva vad förkortningen står för. Så gör vi med till exempel Ikea. Så viss normalisering kan vara ok (flygplatserna) men det får inte dras till extremer för sakens skull (som det skulle bli med Ikea). --افيراتير (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.18 (CET)
(Redigeringskonflikt) Enligt mitt förmenande bör det vara tvärtom: korrekt svenska om det inte finns mycket starka skäl för något annat. I sådana här fall finns det ofta så många sätt att argumentera på och man kan hitta källor på både det ena och det andra. Gör man vanliga språkregler till rättesnöre så har vi ett sätt att avgöra dessa diskussioner, annars inte. Edaen (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.27 (CET)
I de fall det finns källor på olika varianter kan språkriktigheten vara ett av argumenten för att välja den ena varianten. Något som jag är starkt emot är att vi skulle använda hemmasnickrade varianter som nästan inte används av någon annan. Nu vet jag inte om det är någon som anser motsatsen, men jag anser att när det gäller namngivning är det en viktig princip som ligger i linje med WP:OVIKT. Sjö (diskussion) 19 februari 2017 kl. 08.53 (CET)
(Redigeringskonflikt) Att följa allmänna språkregler kan inte gärna kallas hemsnickeri. I många fall handlar pommf om saker som inte går att återge i ren text eller där det behövs särskild formatering för ett "korrekt" återgivande. En uppslagsbok som använder varumärken ser inte neutral ut, att använda t.ex. formen LaTeX skulle få wp att se ut som ett reklamblad. Edaen (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.00 (CET)
(Redigeringskonflikt) Vi bör skriva ut förkortningar (under förutsättning att de utläses i tal) även om nästan ingen annan gör det. Det kan aldrig betraktas som hemmasnickrat. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.02 (CET)
Att lägga in information som inte går att hitta i en pålitlig källa för att man tycker att det borde vara så är definitivt hemsnickeri, och skulle aldrig accepteras på något annat område än artikelnamn. Sjö (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.05 (CET)
Det kan man inte säga. Att en källa använder ett visst skrivsätt innebär inte att det finns en allmän regel. I en annan diskussion berördes denna fråga: fram till slutet av 1800-talet fanns det inte fasta stavningsregler för svenskan. Belägg för en viss stavning visar bara att den författaren då och där stavade så. Att ett sådant belägg kan användas som riktlinje för stavning på Wikipedia är i sig egen forskning. Vill man hänvisa till en källa som norm, måste man också visa att det går att härleda en allmän regel från den. Edaen (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.14 (CET)
Ingen har, så vitt jag vet, någonsin föreslagit att Ikea bör stå under Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd. Det är en halmdocka att dra in det i diskussionen här. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.25 (CET)
Har någon kontrollerat vilket firmanamnet egentligen är IDAG i fallet Ikea? -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.31 (CET)
Anledningen till att jag frågar, är att i fallet SSAB så visar bolagsordningen, det instrument som definierar vad ett bolag heter, att det heter just "SSAB AB (publ)" eller "SSAB Corporation" på engelska. Att lägga den under "Svenskt Stål AB" eller liknande vore alltså inte alls i överensstämmelse med vad bolaget faktiskt heter idag. I fallet SSAB så framgår detta av artikeln, men det är inte lika tydligt hur landet ligger i fallet Ikea. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.46 (CET)
(Redigeringskonflikt) IKEA AB, med dotterbolaget IKEA Svenska Försäljnings Aktiebolag och moderbolaget Ingka Holding Scandinavia BV. /Portunes (disk) 18 februari 2017 kl. 11.49 (CET)
Ja, det finns, som jag redan antytt, en tråkig tendens att förkortningen blir namnet. Det är lika beklagligt som rena fantasinamn. Vi är dock tvungna att gilla läget. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 12.20 (CET)
Det enda jag ville tillföra här egentligen var att vi måste vara korrekta. "IKEA" heter alltså idag "IKEA AB", inte "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd". Det återstår fortfarande att visa att det långa namnet någonsin varit ett firmanamn. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.18 (CET)
Enligt artikeln Ikeas historia registrerades Ikea ursprungligen som handelsfirman Ikea, betydelsen av förkortningen har knappast varit det registrerade firmanamnet någon gång. Thoasp (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.33 (CET)
Oavsett om "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd" varit firmanamn eller inte så är IKEA akronym för det. Inte för att jag håller med, men det räcker för att argumentera för att wikipediaartikeln ska heta så. Det är därför jag tycker POMMF och diskussion är så bra till skillnad från onyanserade regler som "alltid och enbart officiellt namn" eller "skriver vi ut artikelnamnet för i en artikel ska vi alltid göra det": Ibland är det officiella namnet bäst trots att det är en förkortning, ibland är det bättre att skriva ut en förkortning och ytterligare en del fall ignorera det officiella fullständigt (ex: IKEA, Kungliga tennishallen respektive Globen).--LittleGun (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.47 (CET)

Vad passar under "Externa länkar"?[redigera | redigera wikitext]

Hej igen! Apropå den här diskussionen finns det kanske också behov av att uppdatera våra rekommendationer om vad som passar under rubriken "Externa länkar". Egentligen bör nog också "Vidare läsning" (som inte har en egen fördjupningssida) tas upp, eftersom båda rubrikerna har samma syfte. Den svenska listan på sånt som bör undvikas är lite kortare än den på enwp, så kanske behöver även vår lista bli lite större? Vad tycks?--Paracel63 (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.26 (CET)

Då bör även externa länkar för Martinus Thomsen#Externa länkar gås igenom, just nu har nån eller några byggt upp en länksamling där. Vet dock inte vilka som är egentligen relevant för privatpersonen ifråga. DIEXEL (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.05 (CET)
Bra jämförelse och förslag. Långa Vidare läsning/Externa länkar-listor kan motsvara en hel del reklam. Detta har enwp uppfattat och försökt stävja genom den längre undvika-listan. Några fler åsikter i allmänhet eller angående mitt eller DIEXEL:s exempel i synnerhet? SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 18 februari 2017 kl. 23.17 (CET)
Vi skall inte kopiera enwp-listan. Där kan finnas sådant som bör läggas till, men en del av punkterna på listan motsvarar vad som anges mer koncist i den svenska (vi klarar att läsa mellan raderna), en del tycker jag är onödigt strängt (en artikel som kan användas som källa är ofta guld värd, men ibland förbjuden på en-wp). Rekommendationerna att inte länka sökningar och inte Flash etc. trodde jag vi hade, men hittar inte nu. --LPfi (diskussion) 19 februari 2017 kl. 11.44 (CET)
Jag anser att det oftast finns för lite under externa länkar. T.ex. för artister finns ofta bara "officiell webbsida", trots att den oftast mest innehåller reklam. Däremot innehåller andra sidor, typ fan-clubs, bloggar, mer vettigt material, och mer kött på benen. Jag kommenterar inte just Martinus länkarna, men det är principiellt inte fel att ha med en fem länkar. Utan att ha läst Martinus, så är det djuplodande filosofi, och med enbart en officiell länk, så blir artikeln än mer reklam, än med fler länkar som kanske redovisar olika ståndpunkter. Wikipedia "all kunskap i världen" betyder i mina ögon att jag inte ska behöva leta med sökmototorer, och tränga igenom en massa dåligt material. Bättre är att WP har med flera (många) bra och "kontrollerade" länkar. Sparar min tid, om allt finns på ett bräde. Volvo torde t.ex. må bra av minst 10 externa länkar, säkert finns fler som är vettiga och bra. --Janwikifoto (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.16 (CET)

Oreda i kakburken[redigera | redigera wikitext]

Är det någon annan som råkat ut för något som liknar följande och som kan ge nåt tips?

  • I natt, omkring 04:15-04:30, tappade jag min inloggning och märkte det genom att en sån där "donations-banner" dök upp på den sidan jag skulle titta på.
  • När jag försökte logga in fick jag något felmeddelande om "problem med sessionsdata" och att jag skulle ladda om sidan och försöka igen
  • Felet varade under 15-30 minuter. Sedan, efter 04:45, gick det bra att logga in igen, men...
  • När jag försökte redigera en sida fick jag följande felmeddelande:

"Databasen kunde inte bearbeta redigeringen på grund av ett bortfall av sessionsdata. Försök igen; om det fortfarande inte fungerar, prova att öppna om redigeringssidan, logga ut och logga in igen eller vänta ett tag på att felet fixas."

  • Det får jag fortfarande efter snart sex timmar. Jag har provat att logga in via AWB och via en annan webbläsare (Edge) och då är det inga problem att redigera, vilket detta inlägg är ett exempel på.
  • Min gissning är därför att det är någon "kaka" (cookie) i min webbläsare (Mozilla Firefox) som behöver tas bort. I värsta fall får jag väl försöka med att ta bort alla kakor som de många wiki-siterna har placerat i min webbläsare, men jag tänkte att det kanske är någon som kan ge något tips om vilken kaka det är som ger upphov till felmeddelandet ovan, om det nu är ett kakproblem.
  • Har det skett några förändringar i serverprogramvaran nyligen som kan förklara ovanstående problem? Jag tycker att fältet för redigeringskommentar (id=wpSummary class=mw-summary) har fått en större höjd...

--Larske (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.50 (CET)

Firefox hade visst problem med att Wikipedia & co skickar för många kakor (då Firefox har ett gemensamt tak), varvid en del trillar bort, i vissa fall just den som visar att du är inloggad. Har det med det att göra? --LPfi (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.54 (CET)
Javisst ja, det där läste jag ju om, men eftersom jag vid det tillfället inte var drabbad glömde jag bort det. Tack för påminnelsen LPfi! Nu har jag rensat lite kakor (från helt andra sajter) och som synes går det nu att redigera här igen även med Firefox. --Larske (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.18 (CET)
Vi kanske borde försöka få in någon liten förklaring om Firefoxproblemet i det där felmeddelandet? /Julle (disk.) 18 februari 2017 kl. 13.27 (CET)
Ja, det hade hjälp mig i alla fall. Här är en länk till Firefox-buggen som tydligen drabbar versioner från 50 och framåt, själv har jag version 51. Återstår väl att se när/hur det kommer att åtgärdas.
--Larske (diskussion) 18 februari 2017 kl. 13.59 (CET)
I Firefox-problemet var Twitter (formligen strösslade med kakor) den kanske värsta syndaren.--Paracel63 (diskussion) 18 februari 2017 kl. 23.19 (CET)

Larske: Det är när webbläsaren tappar kakan på mönstret {$wgCookiePrefix}Session, alltså svwikiSession på svenskspråkiga Wikipedia, som det går åt skogen. Jag har gjort så att MediaWiki:Gadget-AutoSave.js använder localStorage i stället för cookies, så det är två kakor mindre om du använder det verktyget. Nirmos (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.41 (CET)

Är det oproblematiskt att använda "lokal storage"? Jag har inte koll på vad det är avsett till, men sessioner brukar man ju hålla reda på just med sessionskakor. Jag kan tänka mig att det är förvirrande. --LPfi (diskussion) 19 februari 2017 kl. 11.47 (CET)