Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kontakta Wikipedia
Frågor

Bildfrågor · Faktafrågor · Fikarummet · Persondatafrågor · Vanliga frågor · Wikidatafrågor · Wikipediafrågor · Översättningsfrågor

Kontakt

Anmäl ett fel · Bybrunnen · Faddrar · IRC-chatt · Kontakt · Pressfrågor · Wikipedia i media · Wikiträffar

      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Lite info om "täckningsgraden" i efternamnsförgreningssidorna och fråga om rimlig ambitionsnivå för densamma[redigera | redigera wikitext]

Svenskspråkiga Wikipedia har en imponerande samling sidor som listar innehavare av olika personnamn. Det finns till exempel mer än 4 000 sidor i kategorin Kategori:Efternamnsförgreningssidor som har skapats under 18 års tid och det tillkommer 150–200 efternamnsförgreningssidor per år.

Trots att 4 567 unika användare/IP har bidragit till dessa 4 115 sidor är det 3 527 (77 procent) av dessa som endast redigerat i en av sidorna och 640 (14 procent) som har bidragit i mellan två och fem sidor. Endast fyra användare, bottar oräknade, har redigerat i mer än var åttonde av dessa sidor.

Förutom att en gång skapa en namnförgreningssida behöver den kontinuerligt, eller åtminstone regelbundet, underhållas när nya biografier tillkommer. Till den befintliga artikelstocken läggs i genomsnitt 25 nya biografier per dag, 17,6 män och 7,4 kvinnor, som i många fall behöver länkas från någon efternamnsförgreningssida.

Jag har dykt ner lite i dessa sidor för att se vilken "täckningsgrad" de har och har sammanställt ett par tabeller som på grund av sin storlek har lagts i Sandlådan, endast kolumnrubrikerna visas här i tråden.

Tabell 1 visar för varje efternamnsförgreningssida hur många revisioner och unika bidragsgivare den har, vilket Wikidataobjekt som motsvarar ett efternamn som grensidan "är förknippad med" samt antal och andel "saknade länkar".

En länk räknas som "saknad" om svwp-artikeln är kopplad till ett Wikidataobjekt med ett värde på egenskapen efternamn (P734) som är förknippat med efternamnsförgreningssidan utan att artikeln är länkad från grensidan.

Normalt är grensidan kopplad till ett objekt som är instans av (P31) Wikimedia-förgreningssida (Q4167410), Wikimedia-efternamnsförgreningssida (Q66480449) eller Wikimedia-namnförgreningssida (Q22808320) som i sin tur anger att det ej samma som (P1889) ett objekt som är instans av (P31) efternamn (Q101352) eller patronymic surname (Q11455398), men i vissa fall är grensidan direkt kopplad till ett objekt som är instans av (P31) efternamn (Q101352), patronymic surname (Q11455398) eller namn (Q82799). Endast efternamn som är utpekade på något av dessa sätt har medtagits i analysen vilket motsvarar 3 509 av 4 115 (cirka 85 procent) av efternamnsförgreningssidorna. Övriga 606 sidor, de som är markerade med "?" i tabellen, kräver mer arbete för att utröna vilket efternamnsobjekt de ska förknippas med eller om de möjligen är felkategoriserade. Det kan bero på att det, som i fallet Ingeström, ännu inte finns något Wikidataobjekt som representerar det aktuella efternamnet. I vissa fall har vi till exempel kategoriserat omdirigeringssidor som inte är knutna till Wikidata som efternamnsförgreningssidor. I andra fall är efternamnsförgreningssidor kombinerade med förnamnsförgreningssidor.

Efternamns-
förgreningssidan
(4 115 stycken)
Antal
revisioner
Antal
bidragsgivare
Leder till
efternamnsobjektet
med etiketten Antal svwp-artiklar
(totalt 45 280)
Varav saknar länk
från förgreningssidan
(totalt 8 803)
Andel som
saknar länk
(totalt 19 %)
Aalto 40 33 Q20379038 Aalto 19 1 5 %
Hela tabellen finns här i Sandlådan

Tabell 2 listar de efternamnsförgreningssidor där det (med automatik enligt ovan) har gått att hitta fram till ett Wikidataobjekt som används som värde för egenskapen efternamn (P734) för ett eller flera objekt som är kopplade till artiklar i svwp och där minst en av dessa artiklar saknar länk från efternamnsförgreningssidan. I denna tabell visas dessutom länkar till alla de artiklar som saknar länk från respektive efternamnsförgreningssida. Ibland kan det dock finnas sidor som är länkade via en omdirigering och som därför har missats vid genomgången. En annan felkälla kan vara att fel efternamn (P734) har angetts i Wikidataobjektet kopplat till biografin.

På efternamnsförgreningssidan... ...saknas länk till svwp-artikeln
Aalto Heikki Aaltoila
Hela tabellen finns här i Sandlådan

(Tabellerna är baserad på information i Wikpedia och Wikidata per den 23–24 oktober 2020)

Genom att sortera tabellerna på olika sätt kan man hitta bland annat följande:

  • Total sett är "täckningsgraden" cirka 81 procent, det vill säga 19 procent av de artiklar som troligen skulle kunna länkas är ännu olänkade.
  • Av de vanligast namnen Andersson, Johansson, Nilsson och Larsson, som alla har mellan 500 och 1 000 artiklar, är det mellan 13 och 22 procent som är olänkade.
  • Det är 1 719 efternamnsförgreningssidor (42 procent av alla och 49 procent av de medtagna) som är "kompletta" i det betraktade avseendet, det vill säga alla svwp-artiklar som är kopplade till ett Wikidataobjekt med motsvarande efternamn är också länkade i svwp från förgreningssidan.
  • Ekström och Nygren är de namn med flest artiklar (62 respektive 51) där samtliga artiklar är länkade från efternamnsförgreningssidan.
  • Lundqvist och Lindholm är de namn med flest artiklar (72 respektive 64) där endast en artikel är olänkad.
  • Holmberg och Nordström är de namn med flest artiklar (110 respektive 100) där endast två artiklar är olänkade.
  • Av de namn med mer än 100 artiklar med extra stor andel olänkade märks Müller med 76 procent (134 av 177) och Campbell med 72 procent (93 av 130).
  • De efternamnsförgreningssidor som har störst antal (unika) bidragsgivare är Daniel och Simon med 368 respektive 295.
  • Den äldsta efternamnsförgreningssidan, av de 292 som aldrig har redigerats efter det att de skapades, avser namnet Schilling. Den skapades i början av år 2013 och därefter tillkom rätt snart, redan för sex till sju år sedan, ett par artiklar, Bruno Schilling och Claus Schilling, som antagligen borde länkas från grensidan.

Så till frågeställningen:

  1. Vad är en rimlig ambitionsnivå för "täckningsgraden" på efternamnsförgreningssidorna? Ska vi vara nöjda med mindre än 100 procent?
    Täckningsgraden är alltså cirka 81 procent idag, med reservation för att det bara är 85 procent av sidorna som har analyserats. Knappt hälften av sidorna är "kompletta" med avseende på svwp-artiklar och i den andra hälften saknas minst en länk. Det är 81 av sidorna som saknar minst 20 länkar och 200 av sidorna saknar minst 10 länkar.
  2. Skulle efternamnsförgreningssidorna kunna delas upp i två delar, en del med blålänkar och en del med rödlänkar, där den förstnämnda kan uppdateras med stöd från Wikidata och därmed alltid vara komplett, utan några saknade länkar, och den sistnämnda kan uppdateras manuellt som nu?

@Tostarpadius, Roufu, Maundwiki, FBQ: Vad säger ni som dragit det tyngsta lasset med alla dessa efternamnsförgreningsidor? --Larske (diskussion) 24 oktober 2020 kl. 20.22 (CEST)

Jag är helt emot att Wikidata används för detta syfte. Givetvis bör vi eftersträva att de är kompletta, men att dela upp dem i två delar ser jag ingen som helst poäng med. Om allt arbete flyttas härifrån kommer hela nöjet med att redigera här att försvinna. Tostarpadius (diskussion) 24 oktober 2020 kl. 21.01 (CEST)
Hur kompletta de är varierar varierar säker. Jag kan säga att jag varit ganska sparsam med att skapa efternamnsgrensidor, utom då jag ansett att de redan funnits som olämpliga omdirigeringar. Däremot har jag försökt komplettera de jag stött på. Jag kan säga att jag var aktivare för några år sedan när sökning på wikipedia fungerade annorlunda och det var enklare utan externa verktyg som catscan. Det är Roufu som jag vet varit ganska aktiv på senare tid.
Jag har förts en hel del diskussioner kring hur namnsidorna skall utformas, men ingenting har egentligen någonsin blivit slaget i sten. Jag har under åren när jag råkat på inkompletta efternamnsgrensidor försökt komplettera dessa utifrån wikipedias artikelbestånd - jag har också haft som princip att alltid som att lägga in rödlänkar till alla artiklar ur NE (multimedia plus, 2000) som jag konstaterar att vi har. I övrigt har det väl egentligen inte sagts något entydigt om hur mycket rödlänkar dessa sidor skall ha. Jag tycker i princip att alla viktigare personer som saknas helst bör ha rödlänkar, och i princip kan ju alla som anses relevanta för wikipedia ha det för underlättande av sökning.
Vi hade nyligen upp frågan frågan på grensidan för något av något sonnamn - jag minns nu inte riktigt vilket, i samband med något försök att i stället kapa listorna. Jag menar att det är det sämsta alternativet, eftersom det då bara kommer att leda till verklig strid om vilka namn som skall vara med, att listförslagen inte var så lyckade visar på det. Då kom också frågan om wikidata som källa att skapa listor upp. Jag kan se att det besparar arbete, men tycker nog att vi bör avvakta och fundera över konsekvenserna först, och titta lite på inmaterialet. Wikidata har ju tidigare alla fall haft en hel del brister, och vi har en hel del sämre erfarenheter av "botskapande" som vi behöver fundera kring. Nu kanske det inte behöver handla om att låta listorna skapas rakt av från wikidata utan att uppgifter kan lyftas in därifrån och manuellt justeras och kompletteras på svenskspråkiga wikipedia. Allt handlar väl då om hur mycket efterarbete detta kräver. Det är ju också så att wikidata saknar relevanskriterier. Om alla personer med wikidataobjekt skall lyftas in kan det bli väldigt många. Om alla med poster där skall lyftas in. I dagsläget är det kanske ett mindre problem eftersom antalet importer av namn annat än från wikipedia har varit ganska begränsat, men det skulle på sikt kunna ändras. Nu kan man göra ett urval bland artiklarna, men jag menar att det ändå finns frågor kring hur man enkelt skall kunna rätta och komplettera information på listorna när wikidata brister. Sedan ser jag absolut som wikidata redan idag som en väg att hjälpa till att spåra vilka artiklar på svenskspråkiga som saknas på grensidorna. Som vi tog upp på Diskussion:Holm (efternamn) verkar det dock som en del personer fortfarande inte är kategoriserade med efternamn på wikidata, så kanske behövs kompletteringar den vägen först också innan det fungerar helt smärtfritt.FBQ (diskussion) 24 oktober 2020 kl. 22.39 (CEST)
Även om jag varit i många är det troligen för att fixa icke namninformation. Jag har inte systematiskt gått igenom efternamnsförgreningar. Jag är mer positiv till att använda wikidata men inte två olika sektioner för röd och blå och ambitionsnivån bör vara 100%. Positiv mest för att när någon slutar så kanske inte underhållet forsätter med någon ny/annan. Det borde redan finns wikidata objekt för många röda länkar när efternamnsförgreningar är översättningar av listor från andra språk som ofta har artiklar om personerna. Men hur att tagga de som kan ha relevans på svenska wikipedia som inte har införts.
Efternamnsförgreningen är även ett hjälpmedel till skribenter för att hitta vilken Bo Andersson är det på svenska wikipedia. Ska bara namet vara med som i Schilling eller född/död och något om vad de gjort som i t.ex. Bo Andersson? Om det hämtas från wikidata och presenteras så blir det ett gemensamt sätt och eftersom alla inte ser lika ut idag bör det diskuteras. Var i wikidata hämtas förklaringen?
Hur mycket underhåll är det? Inget för redan skrivna artiklar förutom när artiklar flyttas. Raderingar, tas bort i samband med raderingen om det inte finns inkommande länkar? Nya artiklar, är det tillräckligt med en aktionlist? @Roufu: har någon metod när han skapar/uppdaterar förgreningar så kanske nya hjälpmedel? Hur att införa ny röda som redan finns i wikidata, alla eller enbart trolig relevans på svenska wikipedia, eller inte finns wikidata (skapa nytt objekt).
Även om positiv vet jag inte hur mycket arbete som sparas. Maundwiki (diskussion) 24 oktober 2020 kl. 23.09 (CEST)

Jag förstår att Larske tycker att det är dett dåligt arbete vi gör som försöker skriva och uppdatera efternamnsartiklar. Jag tror dock inte att Wikidata är räddningen. Problemet som jag uppfattar det, är dels att Wikiidata helt saknar relevanskontroll, dels att Wikidata inte täcker alla svenska personartiklar. Svenska Wikipedia hardäremot kategorierna "Män" och "Kvinor", som ed få undantag (personer med okänd eller "annan" könsidentitet) täcker alla skrivna biografier på svenska. Men även om man går ut från dessa kategorier, är det stora hål i efternamnsartiklarna, eftersom många biografiförfattare inte lägger in länkar till sina nyskrivna artiklar där.

Själv halkade jag in på detta område 2013, då jag gjorde eller uppdaterade artiklar om de 100 vanligaste efternamnen i Sverige. Sedan har jag skrivit många fler, mest svenska men också en del utländska namnartiklar. Då dessa sedan dyker uipp på min bevakningslista, försöker jjag så gott det går uppdatera med länkar till nyskrivna artiklar i Män/Kvinnor. Sådan kontroll är tidsödande rutinarbete, och jag gör den helst med några års mellanrum, så att det inte skalll ta all min tid. Så vitt jag har förstått, är jag ensam om att göra detta systematiskt. Det blir ändå en ojämn täckning, där dels de stora sonnamnen är eftersatta, dels jag inte kommer in på artiklar, som jag inte har på bevakningslistan.

För att det skall bli lättare, försöker jag strukturera efternamnsartiklarna så att jämförelsen med Män(Kvinnor skall bli så enkell som möjligt: Full visning av artikelnamnen i efternamnsartiklarna och så långt möjligt samma alfabetisering. Jag gör gärna arbetet i två steg: först infångning av länkarna, sedan tillägg av årtal och yrken.

Så några konkreta spörsmål till Larskes data. Aalto kommer först i alfabetet. Larske finner att denna artikel saknar namnet Heikki Aaltoila. Jag tror att även Larske håller med om att Altoila är ett annat efternamn än Aalto. Min fråga är om detta är ett programmeringsfel eller ett fel i Wikidata. Själv menar jag att Aalto är komplett relativt Män/Kvinnor men det kan dock finnas andra namn i Wikidata, som är oskrivna på svenska. De ligger utanför det som intresserar mig.

Den första enligt min mening riktigt dåliga artikeln jag fann i Larskes lista var Abbott (efternamn), som inte var på min bevakningslista tydligen aldrig blivit läst mot Män/Kvinnor. Jag har nu gjort det och som väntat fångat in ett stort antal namn. Menar Larske att det är ytterligare namn som saknas? Det kan vara dels vara personer med dubbla efternamn, som inte alfabetiserats efter Abbott, dels rödlänkade namn från Wikidata. Går det att säga hur stor del av de namn som saknas som är rödlänkade? Hur stor del av de dåliga nmnen är svenska och hur stor del är utländska? Roufu (diskussion) 25 oktober 2020 kl. 15.05 (CET)

Roufu pekar på riskerna med att använda Wikidata. Täckningen kan bli både för stor och för liten. Även om vi bör ha hundraprocentig när det gäller relevanta artiklar här på svwp bör detta skötas av en mänsklig hand. Det kommer att ta tid innan det är klart och underhållet kan släpa efter, men vi slipper exempelvis rödlänkar som aldrig bör bli blå. Dessutom försvårar det faktum att mer och mer av vårt innehåll hämtas från Wikidata för nybörjare och mindre rutinerade användare. Det får aldrig bli ett krav att man redigerar även där, hur önskvärt det än är. Tostarpadius (diskussion) 25 oktober 2020 kl. 15.51 (CET)
Tack till alla för en snabb respons. Det finns mycket att spinna vidare på. Jag tycker att de som bidragit till sidorna har gjort ett storartat arbete, men räcker inte om vi är överens om att det är en rimlig ambitionsnivå att åtminstone alla personer som har artiklar i svwp bör finnas med om de har ett efternamn som har en grensida. Vi har idag en eftersläpning på cirka 8 800 artiklar och i vissa extremfall (se ovan) är det artiklar som funnits i upp till sju år utan att länkas från namngrensidan. Det märks att en del grensidor fått mer kärlek än andra och det är imponerande, givet den stora mängden artiklar som hela tiden ökar, att cirka hälften av de grensidor som gick att undersöka är kompletta med avseende på "blålänkar". Men det är den andra hälften som också behöver bli lika bra.
  1. När det gäller Heikki Aaltoila så förstod jag att frågan skulle komma, jag undrade själv varför han dök upp i samband med efternamnet Aalto. Förklaringen är nog att han, vilket framgår av motsvarande artiklar i fiwp och dewp, fram till 1934 hette Aalto. Jag har inte kontrollerat källan, men den som är intresserad kan ju göra det och komplettera den svenska artikeln med detta. Just den typen, alltså personer som tidigare har burit namnet, kan ju vara lite extra intressanta att få med på en grensida för namn. Att personen som biograferas i Pali-Maja egentligen har efternamnet Berg är också något som kan vara svårt för att inte säga omöjligt att hitta genom att bara gå igenom kategorierna för Män och Kvinnor eftersom omdirigeringssidorna inte är kategoriserade. Men i Pali-Maja (Q13971638) kan man se det här.
  2. Angående Abbot (efternamn) så menar jag att de som saknades igår är just de 23 artiklar som listas i Tabell 2 för den aktuella grensidan. Om de nu är inlagda på grensidan är det utmärkt. Om någon av de listade hade fel efternamn i Wikidata och därför inte bör länkas från den här grensidan är det bra om den felaktiga uppgiften kan rättas i Wikidata.
  3. Att "Wikidata inte täcker alla svenska personartiklar" är nog ett missförstånd, Wikidata täcker alla artiklar i svwp. Sedan något år tillbaka har främst Yger, men även andra, sett till att alla nyskapade svwp-artiklar blir kopplade till antingen ett befintligt Wikidataobjekt eller så skapas ett nytt objekt med vettiga värden på grundläggande egenskaper som instans av (P31) eller underklass till (P279). Exempelvis skapades artikeln om gitarristen Arne Arvidson igår klockan 12.10 och redan efter fyra minuter hade ett motsvarande Wikidataobjekt, Arne Arvidson (Q100774515), skapats. Normalt sker detta inom mindre än ett dygn. De nyskapade objekten är dock ibland ganska innehållsfattiga till en början och ofta saknas det värde för egenskapen efternamn (P734) som är den intressanta när vi pratar efternamnsförgreningssidor. Jag har nu kompletterat det aktuella objektet Arne Arvidson (Q100774515) med såväl efternamn (P734) som förnamn (P735) i Wikidata. Det går mycket snabbt i de fall det redan finns Wikidataobjekt för de aktuella namnen och såväl Arne (Q645757) som Arvidson (Q4802455) finns sedan många år i Wikidata.
  4. Angående frågan "går det att säga hur stor andel av de namn som saknas som är rödlänkade" och påpekandet att vi genom att arbeta helt manuellt "slipper vi rödlänkar som aldrig bör bli blå" så tror jag också att det är ett missförstånd. Samtliga artiklar som jag har listat i högerkolumnen i Tabell 2 är befintliga svwp-artiklar (och därför är ju länkarna blå). Skulle någon artikel få en ny bedömning och raderas från svwp behöver naturligtvis de länkar som har skapats, även på namngrensidorna, också tas bort. Jag övervägde ett tag att ta med alla Wikidataobjekt som hade ett visst efternamn, det skulle då bli många fler rader i tabellen över saknade länkar, men för att undvika en relevansdiskussion begränsade jag mig alltså till lista de artiklar som redan finns i svwp och som därmed har bedömts vara relevanta och som de flesta verkar vara överens om ska finnas på grensidan.
  5. Angående frågan "hur stor del av de dåliga namnen är svenska och hur stor del är utländska" kanske den också är besvarad i ovanstående punkt. Alla artiklar i tabellen är befintliga artiklar i svwp. Men om du menar hur stor andel av artiklarna i listan som avser personer med svensk nationalitet så kan jag ta reda på det. Jag har dock inte uppfattat det som att efternamnsförgreningssidorna är begränsade till svenskar, även om det på vissa av dem finns statistik över hur många svenskar som har det aktuella namnet.
--Larske (diskussion) 25 oktober 2020 kl. 18.15 (CET)
Intressant diskussion. Det tangerar den fråga jag länge haft för dessa efternamnsförgreningssidor. Har vi dem för att hitta alla svwp artiklar för personer med ett viss efternamn, eller är det kurisoa artiklar, som de (enligt mig av ringa värde) listor över personer från xx? Om ambitionen är att de skall lista "alla" och underlätta för sökande läsare, krävs något mer än entusiasm från redigerare. Dessa listor blir ju egentligen inaktuella så fort någon annan lägger in en ny artikel med efternamnet, dvs ett sisyfosarbete (=hopplöst) hålla listan aktuell. Jag har tidigare med mycket god erfarenhet av att med hjälpa av Wikidata hålla kontroll över ett väldefierat artikelsortiment, och ser att det skulle gå även i detta fall. OCh om det finns intresse att hålla listartiklarna under armarna genom paramtern "efternamn" i Wikidata, så kan jag åta mig fylla i det för alla nya personartiklar (och jag tror det borde gå få till ifyllda efternamnnsattribut med automagik i existerande också). Larskes förlag är klart intressant och kan ge klart mervärde till detta sortiment, och väl värt med aktiv medverkan titta på hur det kan genomföras.Yger (diskussion) 25 oktober 2020 kl. 18.39 (CET)
Min tanke har ju varit att så länge vi får med alla de viktigaste artiklarna är det ju ett mindre problem om ett mindre antal artiklar råkar saknas. Sedan är vi ju inte riktig så långt komna att det är möjligt. Men absolut, om det med hjälp av wikidata går att få grensidor som är mer kompletta ser jag det bara som en fördel. Jag antar att det handlar om ta hjälp - inte automatskapa artiklarna.FBQ (diskussion) 25 oktober 2020 kl. 19.33 (CET)
Nej, förslaget handlar om att artiklarna skall ersättas av mallar som hämtar information direkt från Wikidata. Det är dylika idéer som får mig att överväga att sluta bidra här. Om allt arbete man lagt ner är meningslöst då det plötsligt skrivs över därför att det blivit bråttom. Sedan när är det så? Att rena felaktigheter skall rättas snarast möjligt är en sak, men annars är hela tanken med Wikipedia att det får ta tid att göra uppslagsverket komplett. Rom byggdes inte på en dag. Varför laga något som inte är trasigt? Vi är flera som redan arbetar med detta. Ta itu med något som saknar entusiaster, exempelvis afrikanska politiker! Inom det området (och flera liknande) ser jag gärna artiklar helt uppbyggda av material från Wikidata. Det lär annars dröja hundra år innan vi får någorlunda täckning. Tostarpadius (diskussion) 25 oktober 2020 kl. 20.28 (CET)
Men låt oss då arbeta fram en lösning som tar tilvara det bästa av de båda världarna. Att ersätta är det inte moget för äänu som jag ser det. Men att tex kunna trycka på en "knapp" för att få en lista med "alla" (ur Wikidata). Att trycka på en knapp och få fram de som finns i Wikidata men inte i listan (ev kan den först läggas på diskussionssidan). Att göra något speciellt när antalet namn är fler än 30/50 då listan ändå är tung att underhålla och läsa. Att kunna köra en lista som pakar på namn tillkomna seanste veckan som saknas i listartiklarna etc. Själv har jag för dålig känsla vad läsarna och de som jobabr med des artiklar är mest behjälpta av.Yger (diskussion) 25 oktober 2020 kl. 20.46 (CET)
En knapp på diskussionssidan, som inte förfular artikeln, ser jag positivt på. Den kan vara till hjälp även för den som lägger in namnen manuellt. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 06.49 (CET)
Vi ska inte använda Wikidata för att uppdatera artikelsidan. Tostarpadius har helt rätt, det behövs en människa för att skapa ett uppslagsverk. Vi ska inte bli ett taffligt användargränssnitt till Wikidata. Däremot ska vi ta hjälp av Wikidata för kvalitetssäkring. Att ha en lista eller knapp på diskussionssidan med "Artiklar som saknas" är en bra idé. Att lägga artiklar som saknas på efternamnsgrensidan automatiskt i en egen åtgärdskategori är kanske ett annat sätt. --北山 Kitayama (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 10.17 (CET)
Varför det läggs så stort arbete på de här pseudo-artiklarna förstår jag inte. Men vi lägger det åt sidan så länge.
Vi vet idag, i Sverige, vad ett efternamn är för något. (Nästan) alla måste ha ett. Går vi längre tillbaka så var det inte självklart. Går vi tillräckligt långt bort och tillräckligt långt tillbaka är det inte självklart vem som har ett efternamn. Det finns många saker som ser ut som efternamn, men som inte är det.
Ortografin har historiskt varit mycket vacklande när det gäller namn. Det är mindre än 20 år sedan vi fick bokstaven W i svenska språket. Jag har klienter med V/W i sina namn. Dessa namn skrivs olika i varenda dokument jag får i händerna. Primärkällorna vacklar alltså de också. Fram till 1990-talet var det mycket vacklande om min egen mor skulle ha ett h i sitt namn eller inte.
På Wikidata redigerar främst robotar. Det finns robotar som crawlar sig igenom alla "instans av:människa" som saknar "efternamn". Hittar den ett objekt som de tycker matchar, så lägger den in vad de upplever är ett matchande påstående. Det är en process jag inte litar på för fem öre. En person kan heta Janzon i ett språk, Janson i ett andra och Jansson i ett tredje. Egentligen var det kanske inte ens ett efternamn? Namn med ursprung i språk på främmande skrift, hur ska vi hantera det? Ska vi lägga personer med svensk transkribering av kyrillisk skrift i en annan lista än de som har en tysk transkribering av samma namn? Men sådana problem är inte begränsade till de fall där man byter skriftsystem. Jag stötte på ett exempel på en kvinna vars turkiska namn ändrade stavning när hon flyttade till Frankrike. (Man gör så i Frankrike.) Vad hon nu heter när hon kom till Sverige är högst ambivalent, eftersom olika dokument bygger på antingen franska eller turkiska handlingar. Det här skulle inte lösas ens om vi begränsar Wikidata till att bara tillåta genomtänkta manuella redigeringar. Användarna kommer från så skilda kulturer och språk att det inte går att få ett genomtänkt system i det här.
Så, nej, bygga dylika listor på Wikidata är högst otillförlitligt. Jag avråder å det bestämdaste från det! 62 osv (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 07.57 (CET)
Huvudanledningen till att jag arbetar med dessa "pseudoartiklar" är att man med hjälp av dem kan hitta personer som omnämns med endast efternamn i något annat verk. Saknas artikel finner man åtminstone levnadsdata, nationalitet och sysselsättning. Med detta sagt instämmer jag i att det finns ännu mer tungt vägande skäl än de jag anfört för att inte bygga på Wikidata i sammanhang som detta. Det leder till felaktigheter som är svåra att upptäcka och därmed blir det mer arbete, inte mindre. Knappen på diskussionssidan kan ha en funktion trots det. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 10.04 (CET)
(redigeringskonflikt) Sextvåetc - jag tycker du själv förklarar varför de här listorna behövs. Jansson kan stavas på mängder av olika sätt och patronymikon och dubbla efternamn ger massor med alternativ på sökord. På samma sätt stavas förnamnen olika och ibland är fullständiga namn, ibland tilltalsnamn, ibland smeknamn och ytterligare ibland initialer uppslagsord. Det är svårt som det är att hitta artiklar och det skapas redan massor av dubbletter för att artiklar inte hittas. Tror inte vi kommer undan det helt men, det går att minska problemet. Dubbelskapande är kanske mest ett problem för artikelskapare men även för vanliga användare blir ju försvårad sökning ett problem. Efternamnsgrensidorna är till för att hjälpa till.FBQ (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 10.13 (CET)
Det jag försöker säga är att på Wikidata kommer du ofta att hitta det efternamn som en imbecill robot tolkat och lagt in eller vad som kanske uppfattas som efternamn av någon slumpmässig användare utan kunskap om omständigheterna runt varför just ett specifikt namn har lagts in som label på just deras språk. Jag tror därför inte du den vägen kommer att hitta samma person i listorna över Janzon och Jansson som i Janson, även om alla namnen är relevanta för en sökning för just vår Janson.
Om nu Jansson inte är ett efternamn, utan ett patronymikon, så öppnar det för ytterligare svårigheter. Jag har släktingar som har vad som ser ut som matronymikon. Men det registrerades som förnamn av Pastorsämbetet. Sådana saker ser knappast vår slumpmässigt utvalda användare på Wikidata. Och det är de som gör det mesta av jobbet där. 62 osv (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 15.31 (CET)
Just därför tror jag att det behövs manuell handpåläggning för att få wikidataresultatet att bli bra.FBQ (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 15.46 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Jag har gjort en ny analys som helt bygger på Wikipedia och kommer fram till ungefär samma täckningsgrad.

Tabell 3 visar alla artiklar i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön som inte är länkade från någon sida i kategorin Kategori:Efternamnsförgreningssidor trots att det finns en grensida med ett namn som "passar" med artikelnamnet.

Av de 239 639 biografierna är det 59 010 som är länkade och 180 629 som inte är länkade från någon av de 4 114 efternamnsförgreningssidorna. Av dessa 180 629 olänkade biografier är det 12 874 sidor som har ett artikelnamn som "passar" till minst en av grensidorna. För att avgöra vad som "passar" har grensidans namn, exklusive eventuell parentes, med ett blanktecken före och efter matchats med artikelnamnet följt av ett blanktecken.

En del artiklar, sådana med dubbelnamn som till exempel Margaret Olofsson Bergman, bör antagligen länkas från mer än en grensida men i tabellen finns det endast ett förslag per olänkad biografi.

Täckningsgraden för grensidorna med detta sätt att räkna blir cirka 82 procent, 59010/(59010+12874). Nästan var femte existerande biografi som skulle kunna länkas från befintliga grensidor saknas på dessa.

Tabellen är framtagen enbart med information från svenskspråkiga Wikipedia utan någon som helst inblandning av information från Wikidata. Den visar status per 26 oktober 2020 på förmiddagen, några artiklar har sedan dess länkats.

Artikel som inte är länkad från någon grensida... ...men som kanske borde vara länkad från
Kirsten Aagaard Hansen Hansen
Hela tabellen finns här i Sandlådan.

Om man sorterar tabellen efter grensida, den högra kolumnen, kan man se alla olänkade artiklar som är kandidater till den grensida man vill komplettera samlade efter varandra.
--Larske (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 19.57 (CET)

Jag har inte fördjupat mig i detta i detalj, men vill bara uttrycka min beundran och förtroende för Larske:s stora kunskaper i Wikidata och kvantitativ analys av wikipedia/wikidata, men som på ett förunderligt sätt är kombinerat med en stor respekt för allt det som görs - och måste göras - manuellt på wikipedia. Här finns ingen naiv övertro på att "maskiner kan ersätta människan", men frågar man Larske om antalet artiklar som har ett visst problem så talar han vänligt om att "70 har ett problem - fixas enklast manuelllt" - eller att "4 200 har ett problem - bör åtgärdas med en bot". Och att kvantitativa analyser/urval/skript kan vara ovärderliga för att göra urval av de artiklar som behöver en mänsklig hand. / My 2 cents Anhn (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 21.53 (CET)
Det jag har svårt att förstå är att det är så bråttom. Ambitionen är 100 %, det ser jag som självklart. Då är 82 % ett bra och absolut inte ett dåligt resultat. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 22.33 (CET)
Bara en not - Margaret Olofsson Bergman behöver nog knappast länkas från Olofsson, det är nog snarast artikeluppslaget som behöver ändras. Hon föddes med patronymikon Olofsdotter och fick antagligen 1891 namnet Olofsson. 1901, en månad efter att hon kommit till USA gifte hon sig Bergman. Det är ju först efter det som hon kommit att uppmärksammas som textilkonstnär. Dokumenten under hennes livstid liksom gravstenen kallar ju henne Margaret Bergman. Man skulle givetvis kunna länka alla som tagit sig släktnamn även från deras patronymikon eller sonnamn men jag menar att de bör ha hunnit bli kända under sina sonnamn innan de bytte om de skall finnas med på sådana listor. Men det är väl exempel på sådant som det behövs göras manuellt. I de flesta fallen framgår det ju inte av artikelnamnet om de även är kända under andra namn.FBQ (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 23.48 (CET)
Jag läste nu igenom din undersökning lite bättre, och undrar om inte patronymikon utgör en betydande del av dessa som har ett "efternamn" som passar på grensidorna. Inte för att försöka förringa hur många namn som saknas - jag misstror egentligen inte siffrorna, däremot finns det ju gott om artiklar med patronymikon i uppslagsnamnet som inte bör finnas med på grensidorna. Bonden Anders Persson kan nog vara vettigt att han går att hitta på grensidan för Persson även om det är ett patronymikon och han är sorterad på A, men för personer med släktnamn känns det bara onödigt, det är knappast så att de förekommer med bara patronymikon och de kommer ju alla fall bara att göra listorna än mer svåröverskådliga. Medeltida frälse utan släktnamn men med vapenbeskrivning är ju en sak för sig, jag tycker nog inte de heller behöver redovisas på efternamnslistorna. Skall de göra det behöver de nog i så fall stå för sig själva om de skall gå att hitta. Vet dock att de har brukat redovisas på för- och efternamnsförgreningarna. Men har ju sett att personer med släktnamn och brukat patronymikon också redovisas där vilket jag tycker känns överflödigt.FBQ (diskussion) 27 oktober 2020 kl. 00.05 (CET)

Larske beskuller mig for att ha miossförstått oomfattningen av Wikidata. Det har jag naturligtvis inte gjort, uutan det är en fråga om hemmablindhet från hans sida. Lika litet som efternamnssartiklarna är Wikidata komplett, när det gäller artiklar på svenska. Just innan jag skrev mitt förra inlägg fick jag besked om att min artikelnl Edfeldt hade anknutits till Wikidata. Den är daterad 1 januari 2019. Det tog alltså nästan 22 månader för den att komma med. Ingenting säger att detta är unikt.

Nu har jag sett lite mer på Larkes tabell över saknade länkar. En sammanställning av detta slag är mycket nyttig för mitt vidkommande. Jag har länge tänkt att tabeller av detta slag skulle underlätta arbetet med efternamnsartiklarna. Jag har använt den till att uppdatera några artiklar i början och slutet av alfabetet. Abbot (olika betydelser) och Abelin (olika betydelser), är två där jag ändrat "olika betydelser" till "efternamn". Till den förra hör nu Francis Ellingwood Abbot, till den senare Dag Abelin och Hjalmar Abelin, som saknades men Larske inte fann mvid sin körning. I Ahlqvist liksom i Larskes lista saknades Johnny Ahlkvist och Bengt Ahlquist. Jag kan inte avgöra om detta var på grund av wikidata eller eventuellt för att Larske inte har sökt på alternativa stavningar. Att flera stavningar ryms i samma efternamnsartikel följer Statistiska centralbyråns statistik över de vanligaste efternamnen i Sverige, se här. Det är inte genomfört konsekvent på andra språk, jämför Abbot och Abottott ovan.

Min slutsat är att Wikidata i nuvarande skick inte är heltäckande som källa för personartiklar på svenska Wikipedia. Det hjälper inte att Larske påstår det motsatta och att Yger gör ett imponerande arbete med att lägga in nya artiklar, när man utan ansträngning finner äldre artiklar som saknas. Kan man däremot kombinera Wikidata med traditionella Wikipediakategorier som Män/Kvinnor skulle man kunna få användbara listor över efternamnsartiklarnas brister. De är således större än vad Larske har kommit fram till.

Jag uttryckte mig kanske otydligt med min fråga omhur felen fördelar sig mellan svenska och utländska namn. Wikipedia har en ktategoristruktur med blanda annat en Kategori:Svenska efternamn med under kategorier. Jag menar att det skulle vara intressant att veta hur felen fördelar sig mellan de efternamn som ligger innanför och de som ligger utanför det kategoriträdet. Roufu (diskussion) 27 oktober 2020 kl. 11.40 (CET)

@Roufu: Jag tror att vi talar lite förbi varandra här. När du skrev att "Wikidata inte täcker alla svenska personartiklar" trodde jag att du med "personartiklar" menade "artiklar om personer". Det var därför jag svarade som jag gjorde. Jag förstår nu att du kanske menade "alla svenska namnförgreningssidor". Jag vidhåller fortfarande att det inte finns några "personartiklar", och med det menar jag artiklar som ligger i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön som saknar Wikidatakoppling. Enda undantaget är artiklar skapade under det senaste dygnet. På sidan Wikipedia:Projekt_Wikipedias_användning_av_Wikidata#Att_Wikidata_objekt_skall_finnas_för_alla_artiklar hittar du till höger en ruta med "Avstämningar". Klickar du på någon av frågorna under "Personartiklar som saknar Wikidataobjekt" får du oftast en tom lista som resultat. När jag nu kör frågan får jag artikeln om Maths Holmström, skapad av FBQ för cirka 20 minuter sedan, som enda träff. Om du menar att det finns fler "personartiklar" i svwp som saknas i Wikidata, vill jag gärna veta vilka de är.
Däremot håller jag med om att det finns brister i innehållet i många av de Wikidataobjekt som är kopplade till personartiklarna i svwp. Många saknar egenskaper som efternamn (P734) och förnamn (P735) och i vissa fall är det felaktiga värden inlagda. I stället för att strunta i det och riskera att "imbecilla robotar" förser objekten med tokigheter skulle jag hellre se att efternamn (P734) och förnamn (P735) lades in med "en mänsklig hand", som troligen ger ett bättre resultat, redan i samband med att objekten skapas. Tack till Yger för erbjudandet att hjälpa dem som inte själva vill göra det.
Tack Roufu för ditt förtydligande om "Svenska efternamn". Jag återkommer i den frågan.
--Larske (diskussion) 27 oktober 2020 kl. 12.46 (CET)
Här kommer lite info angående hur de sidor som "saknar länkar från efternamnsförgreningssidor" fördelar sig mellan "Svenska efternamn" och "Övrigt" som Roufu frågade om.
  • Av de 2 349 grensidor, med totalt 12 874 "saknade länkar till personartiklar", som finns i Tabell 3 (se ovan), är det 846 grensidor (cirka 36 procent) som också ligger i kategorin Kategori:Svenska efternamn. Dessa grensidor står för 5 428 artiklar (cirka 42 procent) av de 12 874 personartiklarna som, när analysen gjordes igår, ännu var olänkade. (Dessutom finns det tre efternamnsförgreningssidor som ligger i någon underkategori till Kategori:Svenska efternamn, men inte i Kategori:Svenska efternamn, som tillsammans har sex saknade länkar. Det sistnämnda är dock brus i sammanhanget.
Ovanstående andel på 36 procent kan man jämföra med det totala antalet sidor i kategoriträdet Kategori:Svenska efternamn som är 1 192 eller cirka 29 procent av det totala antalet efternamnsförgreningssidor.
Här är en annan jämförelse:
  • Av samtliga 4 114 efternamnsförgreningssidor är det 2 349 eller cirka 57 procent som saknar minst en länk till en svwp-artikel.
  • Av de 1 192 grensidorna "Svenska efternamn" är det 846 eller cirka 71 procent som saknar minst en länk till en svwp-artikel.
  • Av de övriga 2 922 efternamnsgrensidorna är det 1 503 eller cirka 51 procent som saknar minst en länk till en svwp-artikel.
De svenska namnen är dock kanske lite mer "exponerade" i svenskspråkiga Wikipedia och det krävs därför mer arbete med att hålla dem "kompletta".
I analysen har jag dock inte räknat med länkar som går till omdirigeringssidor, så om man räknar med dessa blir siffrorna något bättre. Inte heller stavningsvarianter är något som jag har undersökt.
På det hela taget är siffran 82 procent för täckningsgraden antagligen en rejäl överskattning, den avser ju bara befintliga efternamnsförgreningssidor. Om ambitionen är att ha efternamnsförgreningssidor för alla efternamn som bärs av mer än en i svwp biograferad person är vi mycket långt från det målet. Det finns, som framgår på annan plats i tråden mer än 180 000 personartiklar som inte är länkade från någon efternamnsförgreningssida och även om många av dessa artiklar handlar om personer som är ensamma om sitt efternamn finns det uppskattningsvis många tusen efternamnsförgreningssidor som skulle behöva skapas. Ett exempel i högen är efternamnet Alm som finns i sidnamnet för ungefär 30 personartiklar i svwp, men där det inte finns någon grensida i svwp att länka från. Men i enwp finns den, en:Alm (surname).
  • Länk till fråga som listar födelse- och dödsår, beskrivning och svwp-länk till de objekt med efternamn (P734) lika med Alm (Q23133442) som Wikidata för närvarande känner till. Den kan ju användas som inspiration om någon känner sig manad att manuellt skapa den grensidan i svwp.
--Larske (diskussion) 27 oktober 2020 kl. 16.00 (CET)
Kort passus - att jag skapat så få grensidor och främst försökt fylla på de som finns beror delvis på detta. Om du söker efter Granlund på wikipedia idag får du idag förslaget om man menade Grönland och sedan en rad förslag, varav de nio första är personer med efternamnet Grönlund, sedan en omdirigering från den fd. orten Granlund + Kvarnsjön, sedan en person som skrivit en bok som illustrerats av person med efternamnet Granlund, följt av två filmen där personer med efternamnet Granlund medverkat (vet inte vad som gjorts om i algoritmen, men för några år sedan brukade inte den här typen av träffar hamna så högt), följt av 13 personer med efternamnet Granlund, en grensida för två med namnet Sten Granlund, sedan ytterligare två Granlund, en biografi där en person med efternamnet Granlund omnämns ytterligare en Granlund, artikeln Bohem där en text av en Granlund är källa, humorgruppen Galenskaparna (där en Granlund ingår), ytterligare en Granlundbiografi och artikeln Leipnitz lag där ett exempel med en Granlund ingår i artikeltexten, en biografi där personen egentligen heter Granlund fast det inte är uppslaget är annat och omdirigering saknas, sedan följer andra artiklar med Granlund i texten. En vettig grensida är betydligt bättre att försöka hitta någon, men om den bara rymmer några få slumpmässiga namn blir den ju helt värdelös och försvårar snarast sökning. Visst, de flesta wikipedialäsare gör ju sina sökningar via google, men om de från google hittar ett resultat på wikipedia som de ser som en möjlighet att leta vidare är det ju möjligt att de gör en vanlig wikipediasökning.FBQ (diskussion) 27 oktober 2020 kl. 18.13 (CET)

Jag tror att vi lägger in olika betydelser i ordet "ambitionsnivå". Enligt mig bör vi ha hundraprocentig täckning vad gäller parlamentariker från alla länder i hela världen, men jag räknar inte med att vi uppnår det i detta århundrade. Som jag skrev ovan: "Rom byggdes inte på en dag". Det enda som är bråttom är att rätta rena felaktigheter. Allt annat kan få ta sin tid. Tostarpadius (diskussion) 27 oktober 2020 kl. 20.16 (CET)

Ja rättning av rena felaktigheter bör förstås prioriteras framför att öka täckningsgraden. Här är en lista på avvikelser som i de flesta fall är rena felaktigheter.
Tabell 4 visar ett antal poster i punktlistorna på sidorna i kategorin Kategori:Efternamnsförgreningssidor där den parentes som innehåller uppgifter om födelse- och/eller dödsår har ett innehåll som inte är samstämmigt med kategoriseringen efter födelseår och dödsår i den länkade artikeln.
Total sett är det 3 164 diskrepanser fördelade på 1 073 olika grensidor som behöver undersökas och för de allra flesta av dessa behöver en rättning göras på grensidan eller i den länkade personartikeln.
Utan att titta närmare är det svårt att veta om skillnaden beror på ett fel i parentesen på grensidan eller i kategoriseringen av artikeln. Ett exempel där det sistnämnda antagligen är fallet är Karl Wilhelm de Hamilton som på grensidan Hamilton (personnamn) anges som (1668–1754), vilket stämmer med artikelingressen, men där artikelns kategorisering som Födda 1853 och Avlidna 1947 antagligen gäller någon helt annan person.
Detaljer om hur jämförelsen gjorts liksom hela tabellen finns i Sandlådan.
Typ av mismatch Grensida Länkad sida Parentes Födelseår/Dödsår enligt
grensidan artikelkategorisering
Födelseår Aalto Teemu Aalto (född 1979) 1979 1978
Dödsår Aaltonen Kosti Aaltonen (1900–1958) 1958 1957
Dödsår Abbott (efternamn) Emma Abbott (1850–1991) 1991 1891
Hela tabellen finns här i Sandlådan.
--Larske (diskussion) 28 oktober 2020 kl. 23.06 (CET)
@Tostarpadius, Roufu, FBQ: Hur bråttom är det att ovan nämnda faktafel åtgärdas? Om efternamnsförgreningssidorna ska betraktas som varande en del av uppslagsverket bör de väl också faktakvalitetsmässigt behandlas på samma sätt som artiklarna.
För att underlätta för dem som ägnar mycken tid och kraft åt att redigera "indexdelen" av dessa sidor har jag gjort ett verktyg som jämför de årtal som står angivna inom en parentes i en punktlista av personer på en efternamnsförgreningssida med den kategorisering efter födelse- och dödsår som är gjord i respektive länkade artikel. Rader där det finns någon avvikelse markeras genom ett förstorat typsnitt och genom inramning. Där födelseåret avviker är ramen röd, där dödsåret avviker är ramen blå och där både födelse- och dödsåren avviker med artikelns kategorisering är ramen grön. Se den här bilden som visar hur det ser ut i artikeln Björkman.
För att prova detta verktyg skriver man in följande rad i sin egen "commons.js".fil:
mw.loader.load( mw.config.get( 'wgScript' ) + '?title=Anv%C3%A4ndare:Larske/enamncompv1.js&action=raw&ctype=text/javascript' );
--Larske (diskussion) 11 november 2020 kl. 19.39 (CET)
Det är väl bra om det åtgärdas så snart det går. Hamilton son du länkade ovan fixade jag när jag såg den, likaså Emma Abbott. De andra såg jag bara skiljde ett år vad gällde dödsår och kändes inte jätteprioriterade att fixa men jag kan titta på det (såg att nu att Tostarpadius hade fixat dem). Jag kommer inom närmaste tiden att titta på en del grensidor på H så visst kunde jag ha användning av att få liknade listor. Jag har dock begränsat med tid så jag tror inte jag kommer att lära mig verktyget själv.FBQ (diskussion) 11 november 2020 kl. 20.20 (CET)
@FBQ: Det verkar som om du missade länken till hela tabellen i Sandlådan som finns ovan. Det som syns på den här sidan är bara de tre första posterna av 3 164 avvikelser fördelade på 1 073 efternamnsförgreningssidor. Några av dessa har nog blivit åtgärdade sedan tabellen gjordes, men det tillkommer hela tiden nya avvikelser.
Hela tabellen finns här i Sandlådan.
"Verktyget" är inget som man behöver "lära sig", det är bara att, när du ändå tittar på en efternamnsförgreningssida, se vilka rader som är markerade och sedan se till att avvikelsen försvinner. Det kluriga är att veta om det är uppgiften på efternamnsförgreningssidan eller kategoriseringen av artikeln, eller båda, som behöver rättas.
--Larske (diskussion) 11 november 2020 kl. 21.03 (CET)
Aha, tack, jag missade nog den. Oftast när jag läser inläggen på bybrunnen under dagen sitter jag vid mobilen och har uppsikt över min son, jag kan inte göra några avancerade manövrar då. Men då finns det en lista att ha som utgångspunkt om jag skulle sätta igång. Det blir nog dock begränsat med tid för mig att lägga på det.FBQ (diskussion) 11 november 2020 kl. 21.08 (CET)
Jag har rättat en del. I vissa fall är det kategoriseringen som uppenbart kommer från en annan artikel. Hittills har jag inte kunnat prioritera detta, men jag håller med om att det är angeläget. Tostarpadius (diskussion) 12 november 2020 kl. 17.50 (CET)
Lite frustrerande är att tabellen är kollapsad. Det gör att om man klickar på en post i tabellen för att gå in och titta på den, rättar eller ser att det redan är rättat, och sedan backar tillbaka till tabellen för att se nästa kollapsar den sig och man måste vänta på att sidan laddat färdigt, trycka på visaknappen för att åter kunna läsa nästa. Det tar lite för lång tid för att det skall vara effektivt.FBQ (diskussion) 13 november 2020 kl. 14.32 (CET)
@FBQ: Fint att du vill undersöka avvikelserna och bra att du talar om sånt som är besvärligt. Här får du ett tips för att lösa det problem du beskriver med långa väntetider och som du nog kan ha nytta av även i andra sammanhang:
  1. Om du håller CTRL-tangenten nedtryckt när du klickar på en länk i tabellen kommer artikeln du vill titta på att öppnas i en ny flik i webbläsaren.
  2. Om du håller SKIFT-tangenten nedtryckt när du klickar på en länk i tabellen kommer artikeln att öppnas i ett nytt webbläsarfönster.
Med något av dessa sätt kan du snabbt, ingen väntetid alls, gå tillbaka till tabellen, som fortfarande finns kvar och är öppen, och välja någon annan länk. Den flik (eller det fönster) du inte längre behöver är det bara att stänga.
--Larske (diskussion) 18 november 2020 kl. 15.37 (CET)
Ah, tack, skall göra så nästa gång.FBQ (diskussion) 18 november 2020 kl. 17.12 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Kvinnor då och nu VII![redigera | redigera wikitext]

Serena Williams och Claudia Mo är några av kvinnorna som det går att skriva om. Serena Williams och Claudia Mo är några av kvinnorna som det går att skriva om.
Serena Williams och Claudia Mo är några av kvinnorna som det går att skriva om.

Den 16 - 22 november är kvinnor tema för Veckans tävling.

Det finns som vanligt många artiklar inom ämnet att förbättra eller skapa: skriv om kvinnliga idrottare, politiker, forskare, aktivister, pirater, filantroper, musiker och kejsarinnor. Eller kvinnor inom något annat område.

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 13 november 2020 kl. 15.42 (CET)

Konstig sidvisningsstatistik[redigera | redigera wikitext]

När jag tittar på Topp-100 för 13 nov 2020 säger den tex att Björn Natthiko Lindeblad har 7000 visn, men om jag tittar på statistik för sidan säger den ca 100 visn. Nån som vet? / Anhn (diskussion) 14 november 2020 kl. 06.39 (CET)

De "cirka 100" (exakt 119) som sidvisningsanalysen visar avser 12 november 2020. Det verkar inte finnas några data för 13 november ännu. Det brukar finnas efter 1–2 timmar in på "dygnet efter" men så tydligen inte idag. Det är likadant för alla svwp-sidor som jag tittar på. "Topp 100" verkar grunda sin statistik på någon annan källa för att producera topplistorna, eller så fanns det svwp-visningsdata för den 13 november tidigare idag (då Topplistan skapade) som har "backats tillbaka" av någon anledning. Vi får avvakta lite och se om det rättar till sig senare idag.
--Larske (diskussion) 14 november 2020 kl. 07.41 (CET)
Tillägg:Nu ser jag att det finns svwp-sidor som har sidvisningsdata för 13 november, till exempel Anders Borg.
--Larske (diskussion) 14 november 2020 kl. 07.59 (CET)
Nu finns det visningsdata för 13 november även för Björn Natthiko Lindeblad (7 090 visningar). För tidigare ställda frågor kan man få cachade resultat under en tid, därför ändrade jag "från-datum" från 14 oktober till 13 oktober. Någon kanske vet om man kan ge någon parameter i anropet till pageviews för att få färska, ocachade, data.
Mediawiki-API:et ger också fortfarande "null" för 13 november, se här, så helt stabilt verkar det inte vara.
--Larske (diskussion) 14 november 2020 kl. 10.26 (CET)
Stort tack till "nån som vet" ... /Anhn (diskussion) 14 november 2020 kl. 10.51 (CET)

SCB och orter[redigera | redigera wikitext]

Då många av våra artiklar om Tätorter och Småorter endast bygger på uppgifter från SCB. Och då SCB envisas med att sätta egna namn på dessa platser eller till och med klumpa ihop platser som redan har namn och sedan ge klumpen ett så fantasifullt namn som t.ex. Lilla Edet västra, så leder det till att många av våra ortartiklar handlar om rena pappersprodukter från SCB. För att förtydliga att dessa artiklar handlar om platser som bara finns på pappret, föreslår jag att vi skapar Kategori:Orter enligt SCB eller Kategori:Tätorter enligt SCB och Kategori:Småorter enligt SCB Voyager85 (diskussion) 15 november 2020 kl. 12.16 (CET)

En ort kan vara var som helst, det finns det ingen officiell definition på. En tätort och en småort finns det i Sverige bara en definition av, SCB:s. Inget av förslagen blir därför korrekt. "Orter enligt SCB" - nej, SCB har ingen åsikt om orter. "Tätorter enligt SCB" - Ja, enligt vem annars? Vi har redan ett kategoriträd för orter och ett för tätorter. Vad skulle förslaget tillföra? --北山 Kitayama (diskussion) 15 november 2020 kl. 12.22 (CET)
Jag tror faktiskt det finns kategorier för de här "konstruerade" SCB-ortnamnen redan. @Yger: Men faktum är att SCB namnsätter inte småorterna längre. De får bara en kod, inget mer. 62 osv (diskussion) 15 november 2020 kl. 13.05 (CET)
Vi har Kategori:Ej längre existerande SCB definierade orter per kommun som täcker de fall när orterna fått ett icke-intuitivt namn och upphört. I övrigt är orterna en ansamling av byggnader där det inte finns något "måste" för hur de klumpas samman och namnges.Yger (diskussion) 15 november 2020 kl. 13.08 (CET)
En bisak, men: den kategorin borde byta namn till Kategori:Ej längre existerande SCB-definierade orter per kommun. Underkategorierna verkar alla ha korrekta namn.
andejons (diskussion) 15 november 2020 kl. 13.52 (CET)
Kategorinamnet är nu ändrat. Svensson1 (diskussion) 15 november 2020 kl. 15.52 (CET)

Så vad gör vi med dom som inte upphört, eller menar ni att alla har upphört att gälla? Voyager85 (diskussion) 15 november 2020 kl. 17.11 (CET)

De som finns kvar med "konstiga" namn har jag och andra manuellt gått igenom och försökt ge förnuftiga namn, mest i form av ett namn. Ofta har det dock hänt att det som varit två småorter blivit en del i en tätort, och då har vi nämnt de olika namnen i löptexten.Yger (diskussion) 15 november 2020 kl. 17.15 (CET)

SCB Regina[redigera | redigera wikitext]

Jag försöker använda mig av SCB Regina, d v s kartan vi länkar till svenska tätorter och småorter. Jag har hittills aldrig lyckats. Solen står och snurrar i evigheter. Jag använder Edge senaste version (86.0...)/Windows 10. Har någon lyckats använda Edge eller måste jag installera en annan webbläsare för att kunna använda SCB Regina? Alla tips mottas med tacksamhet! --北山 Kitayama (diskussion) 15 november 2020 kl. 16.33 (CET)

För mig tog det 36 s för Ljungby kommun och 23 s för tätorten Ljungby. En ny version av den tjänsten lär vara på gång.Yger (diskussion) 15 november 2020 kl. 16.46 (CET)
För mig tog det 9 s för Ljungby kommun och 8 s för tätorten Ljungby. Möjligen kan det bero på att data ligger cachat någonstans. Men när jag provade med Markaryds kommun och Markaryd tog de båda också 8 s. Jag använder Firefox som webläsare. Samma tider eller något kortare när jag provade med Tingsryds kommun och Tingsryd och använde Edge som webbläsare.
--Larske (diskussion) 15 november 2020 kl. 17.14 (CET)
Tillägg: @Kitayama: Du kan se vad som händer med överföringen genom att trycka F12, välja fliken "Network" (heter kanske "Nätverk" om du har svensk version av Edge) och sedan på "clear-symbolen" (se ut som trafikmärket Parkering förbjuden) för att rensa fönstret. Sen klickar du på länken till SCB kartsök (kommuner) eller SCB:s tätortsavgränsning (tätorter) och då kan du följa progressen. När jag gör så för Tingsryd får jag efter att överföringen är klar följande data längst ner i fönstret:
162 requests 25,7 MB transferred 27.6 MB resources Finish: 6.37 s DOMContentLoaded 719 ms Load: 737 ms
Det är alltså många anrop som görs och mycket data som överförs. Så om du har en långsam internetförbindelse kan det nog bidra till att det tar tid.
--Larske (diskussion) 15 november 2020 kl. 17.25 (CET)
Skumt. Jag provat med Markaryd. Får
162 requests 22.3 MB transferred 24.2 MB resources Finish: 4.46 s DOMContentLoaded: 470 ms.
Men inget resultat, solen fortsätter snurra. --北山 Kitayama (diskussion) 15 november 2020 kl. 17.53 (CET)
"[Deprecation] Synchronous XMLHttpRequest on the main thread is deprecated because of its detrimental effects to the end user’s experience." Det verkar som att Regina använder funktioner som Edge inte tycker om. Jag får installera Firefox. --北山 Kitayama (diskussion) 15 november 2020 kl. 18.01 (CET)

Status Regina gissning[redigera | redigera wikitext]

Jag började felrapportera Regina 2018 Jul 17 se T199802... hade en dialog med Patrik som skrev på Bybrunnern 30 oktober 2020 och där sa han i en bisats att Regina byggs om, men jag har inte fått mer info. Förslog ett status möte med SCB se T266870 där Regina skulle vara en punkt på agendan men det är tyst och känns inte som min prioritet. Återkommer om jag hör något och fyll gärna på T266870 om andra saker dyker upp som vi villa ha dialog/rapportera till dom... och sätt gärna igång en dialog med dom.... Patrick var ursmidig att prata med men då jag försökte snacka med deras helkpdesk 2018 jun var vi inte på samma våglängd exempel T200271....

  • ett mönster jag skulle vilja se är att potentiella externa WD egenskaper börjar dela sina specar/ EPICs med oss se lite tankar

- Salgo60 (diskussion) 16 november 2020 kl. 18.33 (CET)

Namn[redigera | redigera wikitext]

Varför LKAB, ABB, SVT1, SVT2, SVT24, TV3, TV4, TV8, TV10. Men inte ABBA, IKEA eller SpaceX. Voyager85 (diskussion) 17 november 2020 kl. 10.58 (CET)

Voyager85: 1. Wikipedia:Skrivregler#Versalisering. 2. Alla är inte medvetna om detta. 3. Vi har fler än 3,5 miljoner artiklar fördelat på 2 370 användare senaste 30 dagarna varav kanske 100–150 är här dagligen. Det kan alltid slippa igenom artiklar som inte är stödd av skrivreglerna i senaste ändringar om det är mycket aktivitet osv. DIEXEL (diskussion) 17 november 2020 kl. 11.08 (CET)
(Redigeringskonflikt) För att ABB inte uttalas "abb", utan "a be be", medan ABBA uttalas just "abba", inte "a be be a". Motsvarande för de övriga (LKABs uttal känner jag inte). –LPfi (diskussion) 17 november 2020 kl. 11.09 (CET)
(Redigeringskonflikt)
Wikipedia:Skrivregler#Förkortningar_och_meningsbyggnad förklarar detta:
"Förkortningar på organisationer, företag och dylikt skrivs med gemener och versal begynnelsebokstav ifall de uttalas som ett ord, som till exempel Tass, Ikea, Jas och Nato, även om organisationen :själv skriver på annat sätt, medan förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs med versaler, som exempelvis ABB, TCO, SMHI och LKAB. Förkortningar av den här typen som inte är allmänt kända :bör för övrigt skrivas ut i sin helhet första gången de används i texten. Etablerade initialförkortningar som inte är egennamn och där varje bokstav uttalas för sig, exempelvis cd, dvd, vd, mc, pm och vvs, ska skrivas med gemener precis som vanliga ord."
Myndigheternas skrivregler: "Initialförkortningar av namn skrivs med stora bokstäver när förkortningen uttalas bokstav för bokstav." "När namnförkortningar har orduttal, kan de gärna skrivas med bara stor begynnelsebokstav"
--北山 Kitayama (diskussion) 17 november 2020 kl. 11.13 (CET)
SpaceX är möjligen ett knepigt fall. "X" uttalas ju "eks". Spacex skulle jag säga är outtalbart, men kamelnotation bör undvikas. Skulle nog möjligen överväga särskrivning: "Space X", för att komma undan det problemet i detta fall (eller strunta i reglerna och skriva SpaceX). Taxelson (diskussion) 17 november 2020 kl. 11.33 (CET)

CC BY-NC-ND[redigera | redigera wikitext]

Ni som kan det här med licenser. Får man ladda upp en bild som har licensen CC BY-NC-ND till commons? Det gäller denna bild från Upplandsmuseet. Ett längre namn på licensen är Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0)./Machatjkala (diskussion) 17 november 2020 kl. 14.28 (CET)

Se gärna den färska diskussionen Wikipedia:Bildfrågor#Fri bild? --北山 Kitayama (diskussion) 17 november 2020 kl. 14.31 (CET)
Men rent generellt, CC-licenser med "NC" och/eller "ND" är inte okej på Wikipedia eller Wikimedia Commons. Boⅰⅵᴇ (🖉) 17 november 2020 kl. 15.43 (CET)
Tack för synpunkter och länk till den andra diskussionen. Där sägs det att alla bilder tagna för 1969 är fria att använda och att NC-ND licenser inte gäller. Problemet med bilden jag länkade är att den är odaterad, men allt tyder på att den är äldre än 1969, troligen 1950-talet. Denna bilden är däremot daterad. Den bör alltså vara fri att ladda upp om jag tolkat det rätt./Machatjkala (diskussion) 17 november 2020 kl. 17.10 (CET)
Två kommentarer: 1) också ofria licenser accepteras, så länge det finns en alternativ fri licens. 2) 1969 gäller för "fotografiska bilder", inte för "fotografiska verk". Var gränsen för "verkshöjd" går för fotografier är inte klarlagt, här på svenskspråkiga Wikipedia har vi brukat utgå från förarbetena till en äldre lag (enligt vilka "pressens bilder" är exempel på fotografiska bilder; konstfotografi uppfattas som verk). För att man skulle få säkerhet borde något fall avgöras i högsta domstolen. –LPfi (diskussion) 18 november 2020 kl. 11.20 (CET)

Veckans tävling Kvinnor då och nu VII är i full gång...[redigera | redigera wikitext]

Artikeln om Naomi Kawase är nyskapad, och den om Maggie Haberman är önskad. Artikeln om Naomi Kawase är nyskapad, och den om Maggie Haberman är önskad.
Artikeln om Naomi Kawase är nyskapad, och den om Maggie Haberman är önskad.

Tävlingen har just nu åtta deltagare, och det har hittills skrivits om bland annat prinsessor, forskare och idrottare - men det finns plats för många fler deltagare och bidrag! Gå gärna in och tipsa om artiklar att förbättra eller skapa, eller lämna ett eget bidrag.


Eller bara spana in alla artiklar och läs vad som skrivits. :-)


Länk till tävlingssidan.


// Zquid (diskussion) 18 november 2020 kl. 16.51 (CET)

Wikipediadagen 2020[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Imorgon äger årets upplaga av Wikipedia-dagen rum – av förklarliga skäl helt digitalt den här gången. Temat kommer att vara Wikidata – och hur Wikidata kan bidra till hållbar utveckling. Representanter från kulturarvssektorn, politiken och journalistiken kommer att delta. Sändningen kan följas via Youtube (länk till YouTube-sändningen här), eller gruppen Svenska Wikipedia på Facebook. Den kommer också att laddas upp på Wikimedia Commons i efterhand.

I samband med det har vi också skapat en telegramchatt för Wikimedia Sverige (som du kommer åt genom att följa denna länk) – där kan du diskutera morgondagens samtal, och föreningens verksamhet framöver (för att ställa frågor direkt till paneldeltagarna behöver du dock kommentera i kommentarsfälten via YouTube eller Facebook).

Allt gott, Eric Luth (WMSE) (diskussion) 20 november 2020 kl. 10.23 (CET)

Wikimedia-priset 2020[redigera | redigera wikitext]

På Wikipedia-dagen idag tillkännagavs att användaren Aciram tilldelats Wikimedia-priset 2020 med motiveringen: Aciram har gjort en imponerande insats på flera olika fronter inom Wikimediaprojekten med över 185 000 redigeringar totalt. Enbart inom svenskspråkiga Wikipedia har Aciram skapat närmare 7 000 artiklar inom artikelnamnrymden, med fokus på framför allt historiska kvinnobiografier från före år 1900 och olika delar av världen. Aciram har genom detta på ett metodiskt sätt breddat Wikipedia genom att fylla i luckor när det kommer till historiska kvinnor. Stort grattis från Wikimedia Sverige!--Historiker (diskussion) 21 november 2020 kl. 20.06 (CET)

Vad kul, grattis! /Ariam (diskussion) 21 november 2020 kl. 23.09 (CET)
Grattis!!! --Chandra Varena (diskussion) 22 november 2020 kl. 00.15 (CET)
Underbart. Ett bra val. Grattis:-) Adville (diskussion) 22 november 2020 kl. 00.19 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar /JohanahoJ (diskussion) 22 november 2020 kl. 00.31 (CET)
Facebook like thumb.pngGillarAnhn (diskussion) 22 november 2020 kl. 04.39 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar :) Höstblomma (diskussion) 22 november 2020 kl. 09.05 (CET)
Bra val. /Julle (disk.) 25 november 2020 kl. 10.02 (CET)

Bibeln som faktakälla[redigera | redigera wikitext]

Ett antal bibliska personer har fått "faktarutor" i form av databoxar som hämtar uppgifter fån Wikidata. Se Jakob (patriark) och Josef, Jakobs son, kanske gäller det flera som inte är på min bevakningslista. Jag menar att frågan är av principiell art och tar därför upp den här och inte på någon av artiklarnas diskussionssidor. Jag menar att det generellt är olämpligt att alls förmedla "fakta" om mytologiska personer och att "faktarutor" bör reserveras för (så långt möjligt) ovedersägliga fakta. Mer specifikt menar jag att Bibelns gamla testamente inte är en trovärdig källa för exakta födelseår och andra precisa uppgifter. I ingressen till Josef, Jakobs son refereras en vetenskaplig diskussion där olika forskare förlägger hans levnadstid till mellan 2700-talet och 1300-talet f.Kr. I "faktarutan" till Jakob (patriark) sägs Josef vara född 1562 f.Kr, några av hans bröder får lika exakta födelseuppgifter medan andra bröder har okänt födelseår, allt med GT förmedlat av Wikidata som källa. Jag menar att forskningen underkänner Bibeln som källa för denna typ av uppgifter, och undrar desstom hur det kan stå i 1.a Moseboken hur långt före Kristi födelse en person är född. --Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 06.34 (CET)

Jag tycker väl att det är intressant att skriva vad bibeln säger, oavsett om det är sant eller inte, och bibeln fungerar väl som källa för vad som sägs där. Sedan är det inte något problem att bibeln är källa för det, även om historiciteten bör belysas från andra källor. Här är dock problemet snarare wikidata, att Josef skulle vara född 1562 f.Kr står ingenstans i bibeln.FBQ (diskussion) 23 november 2020 kl. 09.21 (CET)
Jag har tidigare tagit upp det här på annan plats men minns inte exakt var, men bibeln är inte en enda samlad bok under kontrollerad utgivning. Det finns en mängd versioner, delmängder och översättningar utgivna över kanske 1700 år. - Tournesol (diskussion) 23 november 2020 kl. 09.38 (CET)
Kan väl säga att det inte i någon bibel står att Josef föddes 1562 f.Kr. Finns det något sådant skrivet i den, så är det i sådant som fotnotsverket eller i redaktörens tillägg. Det är inte original. Det är översättarens eller bibelkommissionens nutida tillägg. Bibeln berättar bara att Josef var den siste av Jakobs söner som föddes i Haran.
Ska man jämföra olika födelsedatum för Jakobs söner fungerar det dessutom dåligt att ta en data från en källa för en son och jämföra det med en annan källa för en annan son. 11 söner (och ett okänt antal döttrar) föddes på en ganska kort tid av fyra olika hustrur. Det kan ändå skilja flera hundra år mellan sönerna om du jämför två olika källor. 62 osv (diskussion) 23 november 2020 kl. 09.39 (CET)
Födelseåren i t.ex. Jacobs faktaruta finns inte att finna i Bibeln. Bibeln finns angiven som källa i faktarutan vilket betyder att wikipedia sprider falsk information och alltså inte kan betraktas som trovärdig. Dessa årtal bör alltså raderas. Hade jag upptäckt detta tidigare hade jag utan tvekan raderat årtalen.Wvs (diskussion) 23 november 2020 kl. 09.56 (CET)
Jag invänder framför allt mot att uppgifter som dessa presenteras i en faktaruta, och att (till exempel) Josefs födelseår och levnadslopp därmed presenteras som lika faktiska och verifierade som till exempel Napoleons eller Karin Boyes. Man kan använda brödtexten till att presentera och diskutera det Bibeln säger och vilka olika tolkningar som finns. Men faktarutor ska användas för fakta - och några sådana finns inte för personer som av en del forskare till och med betraktas som mytologiska snarare än historiska. Den tilltro som man bör kunna ha till det som presenteras i en faktaruta undermineras om det finns rutor som presenterar annat än fakta, och det slår tillbaka mot uppslagsverkets trovärdighet som helhet.--Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 10.02 (CET)
(Redigeringskonflikt) "Bibeln" är är förstås ett alltför trubbigt begrepp. Minst 66 böcker i kristen tradition eller 39 i judisk av mycket växlande bakgrund och sammanhang och som historiska källor av mycket olika värde. Beträffande urhistorien i 1 Mos 1-11 (från Adam och Eva via Noa till Babelstorn/språkförbistringen) är kronologiska angivelser uppenbart meningslösa. Beträffande patriakhistorien (från Abraham till fångenskapen i Egypten) är det tveksamt om det heller är meningsfullt, och i vart fall mycket spekulativt. När texterna får fast form är personerna och berättelserna placerade i ett längesedan förflutet. Att ingressen om Jakob fastnar i olika föreslagna kopplingar till egyptisk tideräkning är emm olyckligt. Sådant borde flyttas ner, och hans betydelse i den litterära kontexten, alltså vilken roll han spelar i berättelsen, borde stå i fokus. Även Mose och Exodus och domartiden är ett kronologiskt gungfly (jfr även dateringen av Thera, som ju ännu inte har någon lösning som accepteras av alla discipliner). Inte förrän framme vid kungatiden (Saul, David och Salomo), skulle jag säga att det blir meningsfullt med några tidsangivelser, men också då med betydande osäkerhetsintervall - sekelangivelse torde vara rimligt. När man kommer längre fram i tiden, där kronologin är stadigare, exempelvis Jerusalems fall 587 f.kr., är det dock rimligt att använda nutida tideräkning, även om den givetvis var okänd när det begav sig. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.06 (CET)
En relevant fråga är väl om artikeln skall ha faktamall biografi.FBQ (diskussion) 23 november 2020 kl. 10.14 (CET)
Det är en brist i hur referenserna presenteras i Wikidatamallen att det ser ut som om även födelse- och dödsåren hämtas från den refererade källan, i detta fall Bibeln. Det är bara namnen som Bibeln är källa för. Födelse- och dödsår (och källorna för dessa) för barnen till Jakob (Q289957) lagras inte i Jakob-objeket utan i objekten för respektive barn, till exempel här för Josef.
Källan för födelsedatum (P569) för Josef (Q145746) är alltså inte Bibeln utan sidan 18 i The Jewish Time Line Encyclopedia.
--Larske (diskussion) 23 november 2020 kl. 10.38 (CET)
För hälften av Jakobs barn finns födelseåret inte angivet i wikidata, hur har deras årtal i rutan kommit till?/Wvs (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.03 (CET)
Wikidata använder en källa som anger alla årtal från "universums skapelse år 3760 f.Kr". Fakta? Jag skulle tro att vi är överens om att radera detta, och det vore fint om ni som jobbar med Wikidata kunde kolla hur sådana uppgifter smyger sig in där. På ett mera principiellt plan ser jag två problem:
1) Ska personer som Josef alls ha en faktaruta - nej menar jag.
2) Gör databoxarnas koppling till Wikidata att nya felaktigheter kan smygas in automatiskt från wikidata utan att det syns i våra bevakningslistor?
--Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.10 (CET)
@Wvs: Kan du ge något exempel på barn till Jakob som har ett födelseår i faktarutan i artikeln om Jakob men där barnet saknar födelsedatum (P569) i Wikidata.
Att dessa födelseår inte visas i artiklarna om respektive barn, beror på en begränsning som finns för att visa "huvudpersonens" födelsedatum (P569) och dödsdatum (P570) för "äldre tider" som finns i mallen på grund av osäkerheter med vilken kalender (gregoriansk eller juliansk) som används för uppgiften. Den begränsningen finns inte när det gäller födelsedatum (P569) och dödsdatum (P570) för barn, men borde kanske införas även där.
--Larske (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.22 (CET)
@Chandra Varena: Kommentar om din fråga 1: Man kan i varje artikel välja om man vill använda
  • {{Faktamall biografi WD}} som hämtar data från Wikdata utan några undantag
  • {{Faktamall biografi WD}} där man för vissa fakta väljer att själv ange "alternativa fakta" och källbelägga dem och/eller för vissa fakta väljer att dessa inte ska hämtas från Wikidata (utan att man har några lokala alternativa fakta)
  • {{Faktamall biografi}} där man manuellt får stoppa in alla fakta
  • någon specialmall som är anpassad för artikelsubjektet. Kanske vi behöver en mall som är skräddarsydd för "Bibliska personer"
  • ingen mall alls.
Kommentar om din fråga 2: Det beror på hur man har gjort sina inställningar i bevakningslistan. Frågan har diskuterats många gånger.
--Larske (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.35 (CET)
@Chandra Varena: Att ett årtal är angivet i relation till "universums skapelse år 3760 f.Kr", d.v.s enligt den judiska kalendern, avgör i sig inte om uppgiften är trovärdig eller inte, men behöver förstås omräknas till på svenskt språkområde vanliga kalendern. I övrigt tror jag att jag håller med om att peronfaktamall är olämplig på t.ex patriarkerna. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.32 (CET)
@Larske:Jag begriper inte vad man menar med skillnad födelsedatum–födelseår. Jag konstaterar endast att dessa inte har något födelseår i wikidata:Dina, Isakar, Sebulon, Asher, Naftali, Dan./Wvs (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.01 (CET)
@Wvs: ...just precis, och därför har de heller inga "årtal i rutan", så vilka årtal i rutan är det som du undrade "hur de kommit till"?
Egenskapen födelsedatum (P569) i wikidata heter "födelsedatum", men datum kan anges och/eller presenteras med olika precision. När det är avkortat till år kallade jag det för födelseår, ursäkta om det blev rörigt.
--Larske (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.25 (CET)
Hoppsan, har jag gjort bort mig nu igen? /Wvs (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.32 (CET)
@Taxelson: jag uttryckte mig oklart. Jag ifrågasätter trovärdigheten hos en källa som anger ett årtal för universums skapelse för 5780 år sedan. På vilka grunder ska vi lita på andra årtalsuppgifter från den källan? Och av vilken anledning avfärdar vi de vetenskapsmän som anger helt andra möjliga tidpunkter för personens levnad?
@Larske: jag vet att du har förklarat flera gånger hur man gör för att få den infon. Men det som oroar mig är mer allmängiltigt - man TROR att man bevakar en sida och ändå sker det ändringar där. Jag menar att om man bevakar en sida så ska man automatiskt få uppdatering om allt som händer där.--Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.11 (CET)
@Chandra Varena: Om du misstror en uppgift bara för att den utgår från den judiska kalendern. Hur ser du då på uppgifter som utgår från "f/e. Kr"? Bokstavstroende kristna som tror på att Kristus föddes 1 f.Kr, tror knappast på det för att kalendern säger så, utan utifrån andra uppgifter. Arkeologer använder en kalender som talar om år X "före nutid". Med nutid menar de 1950. Det det är inte 1950 nu. Betyder det att att källan ska misstros? Enbart val av kalender kan inte diskvalificera källan!!! 62 osv (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.21 (CET)
@Chandra Varena: precis som Sextvåetc. Den som använder den judiska kalendern uttalar inte automatiskt någon uppfattning om tiden för universums tillkomst/skapelse, lika lite som som angivelsen "23 november 2020" under ditt inlägg ska tolkas som ett uttryck för din eventuella uppfattning om och när Kristus föddes. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.29 (CET)
För ateister och anhängare av evulotionsläran är födelseårtalen i Jakobsrutan icke trovärdiga. Dessa som läser i rutan inser att wikipedias information inte går att lita på. Det är på inget sätt försvarbart att ha årtalen kvar./Wvs (diskussion) 23 november 2020 kl. 13.09 (CET)
Årtal kan vara relevanta, men det måste då framgå att det gäller inombiblisk kronologi, som inte på något entydigt sätt kan kopplas till en oberoende kronologi. Tron på tidens linjära natur är synnerligen central i biblisk världsförståelse. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 13.30 (CET)
Jag ser inga problem med faktarutor för bibliska personer eller andra mytologiska eller fiktiva personer. "Faktaruta" betyder inte att det är fakta att en mytologisk person är född viss dag. För en mytologisk person är det fakta att personen är född viss dag enligt en tradition. Så i en sån tycker jag man kan ange årtal för levnad inom en tradition/mytologin/traditionen. Problemet här verkar vara att källan är oklar, jag skulle också bli förvånad om det inte finns olika uppgifter från olika traditioner. Kanske blir det därför omöjligt att hantera. Vissa traditioner får företräde innan datan blir tillräckligt komplett på Wikidata. Det är enklare att hantera i brödtext, där man bara skriver enligt vilken tradition etc. Kanske går det att lösa med en specialfaktamall, eller så uppfattas presentationen som OVKT. LittleGun (diskussion) 23 november 2020 kl. 13.36 (CET)
Tack, LittleGun. Bara för att skriva ut det självklara: Det finns på många ställen i bibeln listor med åldrar, på vilka denna typ av årtal, inklusive året för världens skapelse, baseras. Ett exempel är 1 Mos 11:10-26 och många liknande finns. Tidsangivelserna är meningsfulla bara inom den litterära kontexten, men saknar rimligen meningsfull koppling till oberoende kronologi. Sådant är antagligen lättare att förklara i löptext än i faktaruta. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 13.54 (CET)

Alla kalendrar - judisk, muslimsk, de olika kristna etc - är mänskliga konstruktioner och det jag ifrågasätter är inte användningen av den ena eller andra konventionen för att ange årtal. Men jag ifrågasätter värdet hos en källa som påstår sig kunna tidsange skapelsen, syndafloden mm inom en tidsram på 5780 år. Citat från bokens presentation: Beginning with the creation of the universe in the Jewish year (3760 BCE) and ending with the Israeli withdrawal from Lebanon in 5745 (1985), this volume employs chronologies and time lines to convey Jewish history's people and events. It covers events such as the Flood, giving of the Torah, and the fall of the Tower of Babel. --Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 13.44 (CET)

Bra, då förstår jag. På den beskrivningen verkar källan problematisk i det att den inte gör skillnad mellan biblisk och oberoende kronologi, och antagligen inte ens diskuterar problematiken (har inte läst den själv). Den är likväl förmodligen helt trovärdig som källa till de traditionella kalkyleringen av den inombibliska kronologin, som är minutiöst genomförd i vissa judiska traditioner. Om en sådan källa däremot innehåller angivelser av utombibliska händelser i förhistorisk tid (utöver väldens skapelse där den kronologiska diskrepansen är uppenbar) saknar den däremot helt trovärdighet. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 14.11 (CET)
Att presentera den inombibliska kronologin är ju intressant om det görs i löpande text som förklarar vad det är, och hur förhåller sig till annan historieskrivning. Då presenteras det inte som fakta om en historisk person utan som en fördjupning i en kulturellt betydelsefull tradition. Och då är det upp till var och en att ta ställning till den historiska sanningshalten i denna tradition.--Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 14.41 (CET)
Lite papegoja från mig: Uppgift i en faktaruta betyder inte att det är en obestridlig absolut fakta. Det är fakta i en tradition eller mytologi. I en faktaruta kan man skriva att Carl Hamilton är fördd 1954 och har haft titlen vice amiral. Det betyder inte att det är fakta att en person som heter Carl Hamilton som föddes 1954 blev vice amiral. LittleGun (diskussion) 23 november 2020 kl. 14.59 (CET)
Lite sidospår, men jag tycker väl kanske inte att mallen i artikeln Carl Hamilton är helt lyckad heller. Den som råkar hamna i artikeln via någon länk och läser slarvigt kan få för sig att den handlar om en verklig person. Det är lätt att man ser faktarutan som ett sätta att snabbt få information utan att behöva läsa brödtexten och då är det ju lätt att missuppfatta.FBQ (diskussion) 24 november 2020 kl. 18.55 (CET)
@FBQ: jag håller med dig. "Faktarutor" läses ofta som just redovisning av fakta och bör reserveras för sådana. Att det handlar om "fiktiva fakta" eller "fakta inom en tradition" kan lätt gå läsaren förbi.--Chandra Varena (diskussion) 24 november 2020 kl. 19.01 (CET)
Tack för uppmärksamheten och ett antal intressanta åsikter. Jag tror det var jag som lade in faktarutorna, i samma veva som jag källbehovsmallade dessa miniartiklar. Det står fritt att ta bort mallen eller ersätta den med någon annan mall. Eller att lägga in mer information eller källor i artiklarna (som berör ett dussintal personer som åtminstone långt in på 1900-talet skulle läras in utantill i skolan). Allt gott. Paracel63 (diskussion) 23 november 2020 kl. 21.17 (CET)
Som exemepel på hur jag menar att bibliska personer ska presenteras (utan faktaruta) har jag u redigerat om Josef, Jakobs son. Se även dess diskussionssida. --Chandra Varena (diskussion) 24 november 2020 kl. 08.30 (CET)
Identifierar nu den problematiska artikeln Josefs stam. Den kräver verkligen bättre källor, för något sådant som Josefs stam fanns enligt min mening aldrig. Det är Efraims stam som ibland kallas Josef och som ibland också får namnge Nordriket. 62 osv (diskussion) 24 november 2020 kl. 08.47 (CET)

Off topic - En wikidatateknisk fråga maa av detta[redigera | redigera wikitext]

Redovisas de wikidatagenererade faktaboxar som finns med i de tidigare versionerna av artikeln (enligt historiken) den aktuella informationen i WD? Eller sparas databoxarna så som de presenterades i den aktuella textversionen? Dvs, är boxen i historiken ett ständigt uppdaterat aktuellt objekt, eller en bild av den box som fanns i den tidigare versionen? Om det är en uppdaterad version – hur påverkar det i så fall övriga uppgifter som hämtas till artiklarna direkt från WD? Janders (diskussion) 24 november 2020 kl. 08.51 (CET)

Informationen i Wikidataboxen hämtas från Wikidata, så varje Wikipediaversion visar senaste information från Wikidata i en WD-mall. Vilken information som mallen väljer att hämta sköts av Wikidatamallen, och dess historik. Så att återskapa exakt hur en Wikipedia-artikel såg ut vid ett givet tillfälle är bökigt, om man räknar med mallinnehållet. Dels måste man återskapa mallen och dels måste man återskapa wikidata-objektet. Lite samma problematik är det med bilder. Om en bild raderas så syns den inte i en gammal version, och är bilden utbytt (under samma namn) på commons så ses den nyaste även i en gammal version av Wikipedia-artikeln. LittleGun (diskussion) 24 november 2020 kl. 09.02 (CET)
Stort tack, LittleGun, för svaret. Det var som jag trodde. Den ordningen/effekten är inte helt oproblematiskt, eftersom historiken därmed visar två olika nivåer av information i en och samma artikel – texten som den såg ut vid en viss tidpunkt och wikidatainformationen så som den ser ut när den visas. Det är en kvalitetsbrist som riskerar att vilseleda, eller i alla fall ge en felaktig bild av hur artikeln har utvecklats. Den som söker en äldre version i historiken har ju små möjligheter att avgöra att det handlar om information från olika databaser. Någon som vet om WD-utvecklarna funderat över detta? Janders (diskussion) 24 november 2020 kl. 18.42 (CET)
Det ger också upphov till frågor vad gäller källvärdering. Vi har en - enligt min åsikt bra - regel att inte godta andra wikipediaversioners artiklar som källor. Vi ska i stället kolla deras referenser innan vi använder dem. Men det som skrivs in i Wikidata kan via wikidataboxarna åka direkt in i våra artiklar utan någon källkontroll. Det betyder att en felaktig uppgift som avsiktligt eller oavsiktligt skrivs in i wikidata kan ställa till med stor skada. Jag vet att det finns människor som hela tiden kollar wikidata, men jag undrar ändå varför uppgifter därifrån ska vara automatiskt godkända i SVWP när inte uppgifter från andra språkversioners artiklar är det.--Chandra Varena (diskussion) 24 november 2020 kl. 18.50 (CET)
Problemet som Janders pekar på finns inte bara när det är två olika databaser, som Wikipedia och Wikidata eller Wikipedia och Commons. Även för rent Wikipedia-interna data som vi har i olika mallar ger den senaste versionen av till exempel laguppställningen för något idrottslag eller ledamöterna i riksdagen från ett visst parti ett visst riksdagsår.
Exempel: När jag tittar på en version om en slumpmässigt vald fotbollsspelare, Juan Mata från november 2016, kan jag längst ner på sidan läsa om truppen för fotbollslaget Manchester United FC under säsongen 2020/2021. Så såg artikeln garanterat inte ut för fyra år sedan.
Det som vill ha en absolut fryst bild som visar exakt hur artikeln såg ut vid en viss tidpunkt hade tidigare möjligheten att med "Bokskaparen", se här, skapa och spara en bok av ett urval av artiklar, men jag tror inte att den funktionen längre är tillgänglig/fungerande. Och den uppfyller ju inte heller behovet att i efterhand se hur det såg ut om man inte hade tänkt på att skapa den där boken för en viss artikel vid en viss tid. Eftersom databaserna för såväl Wikipedia som Wikidata, och Commons antar jag, finns tillgängliga som dumpar som görs regelbundet, är det inte omöjligt att återskapa utseendet av en viss artikel, men det är nog ganska meckigt.
--Larske (diskussion) 24 november 2020 kl. 19.28 (CET)

Nytt årshögsta för antalet raderade artiklar per vecka[redigera | redigera wikitext]

Som framgår av diagrammet blev det förra veckan, vecka 47, ett nytt årshögsta för antalet raderade artiklar per vecka i svwp. Nästan 40 000 artiklar raderades under veckan, de allra flesta inom ramen för Wikipedia:Projekt alla platser-städning. Totalt under veckorna 1–47 har nästan 300 000 artiklar raderats. Under samma tid har drygt 50 000 artiklar skapats. --Larske (diskussion) 23 november 2020 kl. 07.19 (CET)

Trevligt att se, att det är så god fart på städarbetet. Tack för det! /JohanahoJ (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.03 (CET)
Stort tack till er som gör detta till synes oändliga rensningsarbete och samtidigt räddar de artiklar som är värda att bevaras. --Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.24 (CET)
Lika stort tack till er som har tålamod med att SÄ fylls upp av dessa raderingar och tror på projektet. Mexiko är snart färdigt. När allt som ska bort i Mexiko är borta kommer jag sannolikt slå av på tempot litegrann och ägna mer tid åt att förbättra de artiklarna, samtidigt som jag lågintensivt fortsätter städa i resten av Latinamerika. EstrellaSueciadiskussion, 23 november 2020 kl. 12.05 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Jag har sett ert flitiga städarbete. Bra jobbat! :-) // Zquid (diskussion) 23 november 2020 kl. 15.06 (CET)
Utan de script för bulkradering och snabbradering som Nirmos tog fram åt mig (och andra intresserade) så hade jag aldrig kunnat hålla denna takt. Tack Nirmos! --北山 Kitayama (diskussion) 23 november 2020 kl. 16.57 (CET)
Vill också tacka Nirmos. Drygt hälften av mina raderingar är gjorda med samma skript. EstrellaSueciadiskussion, 23 november 2020 kl. 16.58 (CET)

När kommer uppslagsverket att växa igen? Jag förstår behovet av städning, men så länge nyproduktionen inte ens håller jämna steg känns det litet tröstlöst. Tostarpadius (diskussion) 25 november 2020 kl. 09.53 (CET)

Att vi har någon miljon artiklar om platser som vi har valt att inte radera i klump utan först efter en individuell bedömning av relevans och verifierbarhet bör inte skymma sikten för den tillväxt med nya artiklar som ständigt sker. Om alla robotskapade platsartiklar skulle tas bort centralt "över en natt" skulle svaret på din fråga vara "I morgon".
Om din fråga ska tolkas som "När kommer svwp att åter ha mer än 4 miljoner artiklar?", så är svaret antagligen, givet den takt nya artiklar skapas, "Om 20–30 år".
Som framgår av diagrammet ovan skapas det cirka 1 100 nya artiklar i svwp varje vecka. Om det är tillräckligt bra eller ej kan vi diskutera.
--Larske (diskussion) 25 november 2020 kl. 10.21 (CET)
Om målet är kvantitet (som tydligen är Tostarpadius mål) kan vi lika gärna lägga av med relevansregler, SFFR och annat tjafs som bara syftar till att upprätthålla kvalitet. Om målet är kvalitet så kommer inte uppslagsverket räknat i antal artiklar att växa på mycket länge, däremot växer varje dag antalet "människoskapade" artiklar, både i absoluta tal och relativt (andel av totala antalet artiklar.) Min bedömning är att det återstår drygt 800 000 botskapade geografiartiklar att radera. Drygt 300 000 är värda att bevara, då de har interwiki, eller avser Åland/Finland (där har vi mycket utan interwiki, men där ska ju svwp vara "bäst" ihop med fiwp.) --北山 Kitayama (diskussion) 25 november 2020 kl. 10.47 (CET)
En trädgårdsmästare räknar inte ogräs som "produktion", det är grönsaker och blommor som räknas. På samma sätt måste vi tänka. Antalet artiklar är ett tal som innehåller en stor mängd ogräs, det vi borde räkna och följa upp är ej botskapade artiklar, det är våra grönsaker och blommor. --北山 Kitayama (diskussion) 25 november 2020 kl. 10.50 (CET)
Mitt mål är inte enbart kvantitet. Jag skrev uttryckligen att jag förstår behovet av städning. Däremot var det roligare när uppslagsverket växte hela tiden, det tycker jag. Hade rensningen skett samtidigt som nya robotartiklar tillkommit hade det känts bättre, det är min uppfattning. Men jag förstår liknelsen med ogräset som måste lukas. Tostarpadius (diskussion) 25 november 2020 kl. 16.39 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Stubbar november 2020![redigera | redigera wikitext]

Ny vecka, och ny Veckans Tävling.

Denna gång är temat ånyo "stub"-märkta artiklar. Och det finns som vanligt många artiklar och ämnen att välja. Några exempel finns ovan.

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 23 november 2020 kl. 15.01 (CET)

Efterlysning av musik[redigera | redigera wikitext]

Hej! I projektet Fri musik på Wikipedia finns möjligheter att fråga efter nyinspelningar av musik (gäller bara inspelning av verk där ursprunglig upphovsrätt är utslocknad). Sedan kan upphovsrättsinnehavaren sätta en fri licens och ladda upp till Wikimedia Commons. Frågan är om det finns någon speciell musik vi ska efterlysa och i sådana fall i vilket format? Är ljudfiler eller video att föredra? Tanken är att musiken ska berika artiklarna på ett bra sätt. Förslag och synpunkter tas gärna emot! Hälsar Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 23 november 2020 kl. 17.33 (CET)

Låter spännande med nyinspelningar. Vad för typ av orkestrering pratar vi om? Eller missförstod jag, menar du låta tillgängliggöra (ny)inspelad musik eller göra en helt egen inspelning? Hur gammalt måste en tonsättning vara för att upphovsrätten skall vara "utslocknad"? ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 23 november 2020 kl. 18.57 (CET)
En komposition (liksom eventuell text) är ett verk, och upphovsrätten upphör alltså året efter att det gått 70 år sedan upphovsmannen dog. Kompositioner av personer som dött före 1950 är alltså fria (enligt bl.a. svensk lag). För Commons krävs dessutom (p.g.a. USA-lagstiftning) att verket var fritt 1996 (i Sverige, död före 1926) eller publicerat för över 95 år sedan (före 1925). Det som krånglar till det är att arrangemanget i allmänhet också har verkshöjd, liksom eventuellt tolkningen av de ursprungliga noterna. Om man inte har tillgång till originalnoter eller en senare version som inte i sak skiljer sig väsentligt från dem, och uppför verket enligt dem eller gör ett eget arrangemang utgående från dem, måste man kontrollera också arrangemangets upphovsrätt.
Sedan gäller det att få dem som får rättigheter genom uppförande och inspelning att godkänna en fri licens. Det (liksom att i efterskott kontrollera vilka källor arrangemanget byggt på) är antagligen svårt om inspelningen inte görs enkom med tanke på att publiceras med fri licens. Så har vi upphovsrättsorganisationerna: jag hörde att någon förbjöd medlemmar att licensera sina verk på eget bevåg, jag vet inte om det är allmän praxis eller ett enstaka fall, eller hur juridiken kring avtalen ser ut.
(Gamla inspelningar kan vara fria. De uppträdandes och den tekniska personalens rättigheter följer andra regler än kompositörens.)
Har projektet en sida där upphovsrättsjuridiken reds ut? Har WMSE vidtalat en jurist som kan bistå dem som vill spela in musik? Annars är det svårt med annat än de enklaste fallen.
LPfi (diskussion) 23 november 2020 kl. 22.20 (CET)
Om ljudfiler eller video: själva musiken visas väl bäst som ljudfil. Video är på sin plats om man kan spela in en konsert som är relevant i sig själv, genom ensemblen, genom konsertlokalen eller genom några speciella omständigheter (t.ex. spelmän som spelar folkmusik i folkdräkt). En fast ensemble (eller en projektensemble för mer än enstaka verk) är säkert intressant, t.ex för artiklar om projektet (eller projekt för fri musik överhuvudtaget), men video är krångligare och behövs knappast för alla stycken. Separata ljudfiler bör antagligen skapas också då man filmat uppförandet. –LPfi (diskussion) 23 november 2020 kl. 22.34 (CET)
Din sista kommentar får mig att fundera. Det borde vara relativt enkelt att göra om videospelaren så att en parameter (typ 'onlyaudio' eller 'baraljud') på en videofil låter bil att visa filmen och bara spela upp ljudet. Det skulle göra hela arbetsflödet enklare och dessutom behöver vi inte dubbellagra ljudet på Commons. Ainali diskussionbidrag 23 november 2020 kl. 22.59 (CET)
Om ljud och bild finns i samma fil på Commons och separeras av lyssnarens spelare måste hela filen laddas ner, vilket ofta är oändamålsenligt. En del användare blir dessutom tvungna att skapa den separata ljudfilen, för spelare som har begränsad lagringskapacitet eller inte stöder videoformaten. Jag antar att det lätt kan göras före uppladdning istället, som en automatiserad del av proceduren, och ljudet tar ganska lite plats i jämförelse med rörlig bild. En annan sak att tänka på är att videoformaten väl i allmänhet använder sämre kvalitet på ljudet än man vill ha i "högkvalitativa nyinspelningar". Jag är ingen expert och det jag vet är föråldrat, men om inspelningen inte görs av professionella ljudtekniker är det skäl att kolla. –LPfi (diskussion) 23 november 2020 kl. 23.19 (CET)
Tack för bra frågor och synpunkter! Generellt kan ju alla spela in och ladda upp musik till Wikimedia Commons och själva ta ansvar för eventuella upphovsrättsfrågor (om man använder ett arrangemang som inte är fritt så ska det inte laddas upp är min tolkning efter inläggen nu). Vi har inga jurister att tillgå – men ska även fråga efter det då det vore bra att få hjälp och tydligare riktlinjer. Om vi ska göra mer riktade insatser och fråga efter vissa utvald musik så ska vi nog be att musikerna/artisterna använder originalnoter där upphovsrättsinnehavaren varit död i 70 år, detta för att vara på säker sida. Vi säger inte heller att musiken automatiskt hamnar i artiklar. Vi kanske behöver diskutera mer om form och filformat. Alice Tegnér har varit uppe på förslag, som bör fungera, men det finns även mycket klassisk musik som kan bli aktuell – här kan personen vara känd men verken lite svårare att få tillgång till. Kul om det gick att höra någon av deras kompositioner också Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 24 november 2020 kl. 11.13 (CET)
Man kan väl fundera över om Wikipedias syfte (eller Commons syfte) är att härbärgera sådana verk – för en tolkning av ett musikstycke är ett verk i sig. Vi ber inte folk ladda upp sina egenskrivna noveller eller egna målningar. Vill man lyssna på Mozarts musik eller Alice Tegners barnvisor går man lämpligen till, tja, marknaden. Eller Sveriges radio. Jag ser inte fram mot amatörinspelningarna av Fredmans epistlar som kommer läggas in i artikel efter artikel. Däremot skulle det vara användbart med inspelningar av t ex hur olika instrument låter, hur olika musikaliska intervaller låter, exempel på olika kompositionstekniker, etc. Jag antar att det är det Tore Danielsson menar med att musiken ska berika artiklarna, i första inlägget ovan. /NH 24 november 2020 kl. 15.38 (CET)
Jag tycker att det faller inom uppslagsverkets ramar, precis som till exempel kommunvapen där vi har en tolkning av blasoneringen även om det är ett verk i sig. Hur ett verk låter bidrar starkt till förståelsen av det, och jag tycker nog inte att variationen mellan olika tolkningar är ett större problem än till exempel att en tvådimensionell avbildning av en staty inte kan ge en perfekt förståelse för den, låst i den vinkel eller de vinklar som fotografen har valt. /Julle (disk.) 24 november 2020 kl. 18.43 (CET)
Med det sagt så tycker jag att exempel på hur olika instrument låter, olika musikaliska intervaller och kompositionstekniker låter som fantastiska saker att ljudillustrera med, saker som kan vara lite svårare att veta exakt hur man skall hitta och som verkligen kan bidra till uppslagsverket, så kan vi spela in mer sådant vore det en stor fördel. /Julle (disk.) 25 november 2020 kl. 10.56 (CET)
I viss mån är argumentet även tillämpligt på fotografier som Julle påpekar. Ska verkligen egentagna subjektiva tolkningar och vinklar av objekt laddas upp på Commons? Vill man se Globen kan man gå till marknaden, eller tja, dit. I min mening visar detta att argumentet inte kan vara så svart eller vitt. Det är relativt enkelt att ta ett användbart foto som berikar en artikel. Det är svårare med ett musikstycke, men på långa vägar omöjligt, att göra en användbar ljudfil som tillför värde till den som vill lära sig om ämnet artikeln beskriver. Om ljudfilerna är så dåliga att de inte kan användas i utbildande syfte så uppfyller de inte Wikimedia Commons scope och kan därför begäras att raderas. Men jag har svårt att tänka mig att ett sådant här projekt skulle orsaka sådant undermåligt material. Ainali diskussionbidrag 26 november 2020 kl. 23.05 (CET)

Använder du dig av publicerad forskning i ditt artikelskrivande?[redigera | redigera wikitext]

Gott folk, tillsammans med Eric Luth (WMSE) arbetar jag på att försöka sätta samman material som skall förklara varför vi som skriver Wikipedia – och därmed våra läsare – vinner på att vi har tillgång till forskning inom olika ämnen. En kortare rapport som bara försöker peka på att vi finns och använder det här materialet, för många verkar glömma det när de försöker föreställa sig vad den breda allmänheten skall göra med tillgång till forskning och inte kommer på någonting.

Som en del av det tänkte jag försöka få ihop kortare eller längre vittnesmål, uttalanden och kommentarer från personer här som använder sig av forskning eller försöker använda sig av forskning men misslyckas, och hur er tillgång ser ut. Särskilt för personer som inte i dagsläget är knutna till ett universitet och därför har hela universitetsbibliotekets tillgång till sitt förfogande. Det vore väldigt hjälpsamt, och jag tror att det i längden kunde spela roll för att förklara varför öppen tillgång/open access hjälper oss. Om ni kan tänka er att ställa upp med en kommentar om hur det påverkar ert redigerande, säg till här, skicka ett wikimejl eller skriv på min användarsida. /Julle (disk.) 24 november 2020 kl. 18.37 (CET)

Här är ett kort utkast till hur det kunde se ut om jag skulle göra någonting:
När jag skriver längre artiklar från grunden utgår jag ofta från tryckt litteratur, men det är väldigt användbart att gå igenom de senaste årens artiklar för att se om den litteratur jag har hemma är föråldrad. Framför allt är tillgång till vetenskapliga artiklar oerhört viktigt så snart det uppstår konflikt om någonting inom mina kunskapsområden. Dels vill man inte behöva gå omvägen via populärvetenskap, dels skriver vi ofta om sådant som är lite för smalt för att det skall finnas någon sådan. Då kan man behöva läsa igenom den forskning som finns bara för att formulera två meningar, istället för att fastna i en debatt som knappt går att lösa utan tillgång till källorna. Ofta kan det också finnas någonting man misstänker är ett missförstånd, och då är det väldigt bra om man själv eller bara fler i allmänhet kan gå in och kontrollera vad som faktiskt står i källan.
På engelskspråkiga Wikipedia håller jag koll på artiklar relaterade till Sverige och Norden. Wikipedia har ett krav på vad vi kallar verifierbarhet, att andra skall ha skrivit om ämnet förr, att det alls finns källor. Alltså bättrar jag inte bara på artiklar inom mina särskilda kunskapsområden, utan räddar också artiklar genom att peka på var det finns källor utanför dem.
Någonting åt det hållet. (Tack till er som redan skrivit på min diskussionssida!) /Julle (disk.) 25 november 2020 kl. 09.53 (CET)
Kan ni också ge ett par konkreta exempel tror jag att det är en stark bonus, men det är absolut inte ett krav. Mycket hellre ett vittnesmål utan dem än inget alls. /Julle (disk.) 25 november 2020 kl. 10.09 (CET)
Lennart Sickeldal är ett konkret exemple på hur jag kunde utnyttja tidningsarkiv för att skriva en artikel. Den visar även tydligt hur det blir när inte allt är digitaliserat och öppet, då info om tiden i Närke nästan saknas, eftersom deras tidningsarkiv inte är öppna. Adville (diskussion) 25 november 2020 kl. 13.16 (CET)
(i egenskap av volontär) Flera av de artiklar huvudsakligen skrivna av mig om litteratur, och som av gemenskapen har valts ut till utmärkta artiklar, skrev jag när jag var inskriven vid svenska universitet. De artiklarna hade jag aldrig kunnat skriva utan tillgång till de tidskriftsdatabaser som universiteten prenumererar på. Det gäller exempelvis artiklar som For the Time Being och Horae Canonicae, även Herr Myombekere och fru Bugonoka och Ntulanalwo och Bulihwali. Tanzania (diskussion) 25 november 2020 kl. 17.11 (CET)

Publicera Open Access forskning i Wikidata[redigera | redigera wikitext]

Intressant ämne för att göra det enklare att hitta vad som forskarna producerar gjorde jag en aktivitet 2019 mar med Maja Pelling vid kriterium,se (om Kriterium) och även Wikimedia Sverige var lite inblandade med ett besök av Alicia_Fagerving_(WMSE), tror inte det blev mer...., dock laddar Kriterium.se upp metadata om sina böcker sedan dess.... känns dock att vi är dåliga på att referera deras böcker som källa.... Nedan finns en lista med de Open Access böcker/ämnesområden som lagts in i Wikidata från Kriterium.se (även görs av Kriterium.se själva!!!) Min gissning är att vi idag saknar bra stöd att hitta dessa böcker för en artikelskribent...

  • Lösa tankar
    • Fråga hur skall göra det enklare att hitta bra källor? Kan wikidata hjälpa? Wikidata huvudtema (P921) är ett sätt att enklare upptäcka vad för vetenskapliga publikationer handlar om vi har även Scholia som är ett lager ovanpå Wikidata specialiserat att ge stöd för att navigera ex. Litteraturvetenskap ....
    • Fråga bör en person som redigerar få bättre hjälp ?
    • Kan Wikidata/Länkad data underlätta beskriva ämnen/platser bättre etc. om ja skall vi lära LIBRISXL / SWEPUB / Litteraturbanken / Kriterium.se att hitta nya sätt med länkade data ?
    • jag tycker mig se mer och mer utmaningar att klassificera saker så de blir enklare att hitta kanske vi borde lyfta detta till ett område vi borde bli bättre på ?
      • Riksdagsdokumenten i Wikidata har även denna utmaning där Ainali föredömligt skapade en aktivitet Kopplingssprint

- Salgo60 (diskussion) 26 november 2020 kl. 08.22 (CET)

SWIB20 pågår just nu Semantic Web in Libraries live stream. Och jag frågade hur andra bibliotek kopplar ihop sig map platser till Wikidata och i Tyskland har hbz gjort detta se presentation dvs. det skulle göra det enklare att hitta källor om platser, jag gjorde en POC med LIBRISXL men endast en användare i LIBRISXL blev glad ;-) - "Det krävs två för att dansa tango" - Salgo60 (diskussion) 26 november 2020 kl. 16.28 (CET)