Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias diskussions- och nyhetssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här sprider vi nyheter om och kring Wikipedia samt diskuterar sådant som angår en större andel av Wikipedias användare. Det kan gälla hur Wikipedia fungerar, dess riktlinjer eller policy. Diskussioner som har varit inaktiva i 14 dagar arkiveras automatiskt av roboten EnBotEn.

Arkivet finns här.

För mer information, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Om en diskussion passar in på en specifik Wikipediasida så starta den helst på den sidan, men lämna gärna en blänkare här på Bybrunnen. Om du efter ett tag upptäcker att en diskussion egentligen skulle ha passat bättre på en annan sida, flytta gärna diskussionen dit när den har avtagit här men lämna en hänvisning kvar här.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish Wikipedia Village Pump. Feel free to write in English here. If you want to ask for permission to run a bot on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan. Requests relating to unified logins should be made at Wikipedia:Byte av användarnamn.

Jag vill …

Thumbtack.pngAnslagstavlan



VisaPrenumereraRedigera


Tidsaspekter i Kategorier[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha kommit över 90 kb i diskussioner om en kategori skall skrivas eller inte skulle jag vilja ha mer input från andra. I artikeln Nordisk Ungdom (2000-talet) finns det källor som visar att organisationen har kallats för nynazistisk några gånger sedan förra valet. Dock har den den senaste tiden (några månader) inte kallats för nynazistisk utan högerextrem i svensk press (men 28 februari 2014 i utländsk press, The Daily beast). Några användare, däribland jag, hävdar att det är så kort tid sedan den kallades för nynazistisk att den bör ha kategorin om nynazism för att förenkla för folk som letar efter den, medan andra hävdar att den "inte kallas det längre" och därför inte skall ha kategorin (och även har hänvisat till Vänsterpartiet som inte har kategorin kommunistisk fast de har kallat sig det. (Än en gång är det tidsaspekten som motiverar avsaknaden av V:s kategori, fast det nämns i första stycket. Kan fler användare göra sin röst hörd på Diskussion:Nordisk Ungdom (2000-talet) så att vi når ett resultat snart? MVH Adville (diskussion) 28 mars 2014 kl. 20.50 (CET)

Utan att ta ställning i sakfrågan som jag är helt oinsatt i, borde det kunna jämföras med att en t.ex. statsminister förlorar ett val och blir därmed av med posten. Tar man då bort kategorin? Nej. Om det en gång varit så, ska artikeln ha kategorin. I annat fall kan det bara finnas en artikel i sådana kategorier. Kategorierna anger inte dagsläget.Klementin (diskussion) 28 mars 2014 kl. 21.12 (CET)
Jämförelsen med Vänsterpartiet haltar eftersom de bytte namn och därmed markerade avståndstagande från kommunismen. Men inte mig emot att de kategoriseras i kommunism-kategorier.Klementin (diskussion) 28 mars 2014 kl. 21.13 (CET)
Jämförelsen med Vänsterpartiet haltar eftersom de bevisligen varit kommunister (de har använt det som självbeteckningen under över ett halvsekel) medan det inte ens verkar finnas någon analys som visar att denna grupp någonsin stått för en nazistisk ideologi. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2014 kl. 21.35 (CET)
@Klementin:Kanske haltar jämförelsen men visst jobbar vi med "aktiva kategorier" här också. Exempelvis Kategori:Tätorter i Sverige och Kategori:Tidigare tätorter i Sverige. /Hangsna (diskussion) 28 mars 2014 kl. 21.44 (CET)
Ja, men det hör till undantagen! I normalfallet omfattar våra kategorier både tidigare och nuvarande representanter. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2014 kl. 21.53 (CET)
I så fall borde kategorin här heta något i stil med "nuvarande nynazistiska-någonting". Jag vet inte om det är lämpligt eller tillämpbart, men ett ämnesområde där det ibland uppkommer hätska diskussioner om benämningar är psykiatri. På engelska Wikipedia har de löst detta genom att skapa mallen ICD-10 category som finns i en:Category:Mental and behavioural disorders och dess underkategorier, som innebär att alla kategorier förtydligar att det är ICD-10:s benämningar och klassifikation som kategorierna handlar om (inte sanningen). Det är väl då viktigare vad som står i ingressen och mallen, angående det aktuella fallet.Klementin (diskussion) 28 mars 2014 kl. 21.56 (CET)
Oj vad rörigt inlägget blev :) jag menar om man ska attribuera kategorin nynazism på något sätt. Mig veterligt har det väl aldrig varit någon som själv kallat sig det?Klementin (diskussion) 28 mars 2014 kl. 22.14 (CET)
En reflektion: till skillnad mot statsministern så är det kanske i det här fallet omvärlden som så att säga ändras (man kan hävda att det är det också för statsministern, men ni förstår kanske) - beskrivningen skiftar. (Jag vet inte om nynazism förekommer som självbeteckning?) flinga 29 mars 2014 kl. 00.10 (CET)
Har Nordisk Ungdom (2000-talet) de facto varit nynazistisk eller är det ett epitet som de har fått klistrat på sig av sina meningsmotståndare? /ℇsquilo 31 mars 2014 kl. 08.27 (CEST)
Helt klart det senare! Vissa anser uppenbarligen att det räcker för kategorisering, därför att det finns risk att läsare söker efter dem den vägen. Tostarpadius (diskussion) 31 mars 2014 kl. 08.44 (CEST)
Jag kan se att det är problematiskt med begreppet nynazism eftersom det inte är tydligt definierat. Inga som inte avsiktligt har valt att ställa sig helt utanför samhället väljer att kallar sig nazister på grund av den historiska belastningen av begreppet. Samtidigt är betydligt mer bekymrad över artikeln etnopluralism som är det begrepp som nu används som Nordisk Ungdom. Det borde ju tydligare framgå att ingen ras eller etnisk grupp är mer värdefull än någon annan, men att de måste leva åtskilda för att undvika påstått negativa konsekvenser av genetisk och kulturell sammanblandning är detsamma som att man förordar etnisk rensning. Hur man har tänkt sig att eliminera grupper som är blandras och inte passar i någon region har man ju inte förklarat, antagligen skiljer det sig föga från hur traditionella nazister har sett på problemet. Man har ju inte heller funderat på vilka områden som skall ges till "andra raser" att leva i så och intresset för att hitta sådana om man mot förmodan skulle komma till makten skulle nog vara ytterst små i praktiken skiljer man sig nog föga från traditionella nazister här heller, som kunde tänka sig att ge Madagaskar till judarna innan man konstaterade att de praktiska problemen var väl oöverstigliga och bestämde sig för att det var bättre att hitta en slutgiltig lösning på problemet i stället.--FBQ (diskussion) 31 mars 2014 kl. 09.55 (CEST)
ja det är märkligt om inte detta kommenterats av någon som kan användas som källa. Vad ämnar de i så fall göra om de kan med länder som Sverige som redan har en stor mängd invånare med blandade etniciteter - och hur definieras svensk i sammanhanget? Mycket viktigare frågor enligt min mening än en kategori. Men för framtiden vidhåller jag nog emellertid också behovet av att definiera nynazistkategorin bättre.Klementin (diskussion) 31 mars 2014 kl. 15.49 (CEST)
Detta har kommenterats av Expo där de bland annat skriver om skillnaderna mellan de olika kategorierna (etnopluralister, nazister m.fl.) att "nyanserna är ofta vaga". De tar också upp skillnader i att organisationer själva kallar sig etnopluralister men ändå ibland är för att rensa Sverige från andra "raser". Artikeln om etnopluralism lämnar definitivt en del att önska. - Averater (diskussion) 31 mars 2014 kl. 16.21 (CEST)
De är avsiktligt vaga, men de talar inom om en svensk etnicitet utan om en skandinavisk, vilken de definierat med orden Vem som är skandinav har inte med medborgarskap att göra utan det handlar istället om en identitet sprungen ur ett gemensamt förflutet. Hur stor andel av ens förflutna som måste vara "skandinaviskt" för att man skall anses tillhöra dess folk klargör man inte, föga förvånande. Antagligen tillräckligt stor för att inte riskera hysa lojalitet med något annan "ras". Etnopluralism är etnisk rensning, det ingår ju i själva begreppet, hur skall man annars kunna se till att olika folk lever åtskiljda. Det är ju heller knappast så att man kommer att ge bort Öland till romer och Tjust till syrianer eller kurder. För att just inte tala om de som då har blandat påbrå. Möjligen har man då tänkt sig ghetton eller andra läger för sådana som ingen annan stat vill ta emot. Men det ju knappast oavsiktligt de är vaga kring hur de har tänkt sig det hela när de väl fått makten. --FBQ (diskussion) 31 mars 2014 kl. 17.35 (CEST)
Givetvis kan vi spekulera, som FBQ tillåter sig att göra, men vi kan inte skriva våra artiklar eller bygga upp våra kategorier utifrån egen forskning av det slaget. Tostarpadius (diskussion) 31 mars 2014 kl. 17.53 (CEST)
Nej, mina formuleringar är givetvis ingenting för artiklarna. Det är bara det att när jag läser etnopluralism där man tydligt slår fast att ideologin går ut på att hindra "raser" att blandas genom att skilja dem åt, även om man formulerat som ett bejakande av kultur, så behöver man ju inte fundera så långt för att förstå vad det innebär i praktiken, om avsikten är att skapa ett etniskt homogent land. Vad gäller Nordisk ungdoms hemsida, så tycker jag att de i övrigt lånat så mycket annat, korporativistiska inslag och kritik mot storföretagen, man talar om direktdemokrati men vill samtidigt förbjuda partiväsen - tanken är att ett enat Skandinaviskt folk skall dela politisk vision och göra partier överflödiga. Man talar samtidigt om att demokrati förutsätter lydnad inför auktoritet. Allt det visar på tydliga influenser från fascismen, om inte direkt från nazism. Att det verkar kunna missas gör att det känns angeläget att påpeka. Det finns artiklar där det är större problem om uppgifterna är lite vilseledande än i andra.--FBQ (diskussion) 31 mars 2014 kl. 18.12 (CEST)
Självklart har du rätt, FBQ att det måste förtydligas i Etnopluralismartikeln. Ännu viktigare blir det om man betänker att ett parti i riksdagen sägs "ge uttryck för den etnopluralistiska hållningen" i en SOU s163 (står inte i artikeln, men jag läste det när jag läste denna tråd och kom ihåg källan jag lade in för några dagar sedan att den nämnde det). Då gäller det att det är tydligt i artikeln vad det är för något. Adville (diskussion) 31 mars 2014 kl. 18.28 (CEST)
Jag kom från grundfrågan. Det om de för fyra år sedan kallades för nazister, duger det som källa för att de är det idag? Nu är inte det här mitt område, men fyra år låter inte i mina ögon som en särskilt gammal källa. Att det finns en källa som kallar dem "högerextremister" i stället är ju ingen motsägelse, högerextremist används som en vidare beteckning på en mängd grupperingar varibland nazister brukar inberäknas (även om nazismen kanske snarare skulle ses som en centerextremism, men det är ju bara att krångla till saker). Men om man nu tänker sig att partiet ändrat sig och inte längre är nazister då bör det ju finnas källor på att man på något sätt ändrat sin politik under dessa fyra åren eller tagit avstånd för tidigare ställningstagande. Om inte borde inte en fyra år gammal beskrivning vara föråldrad. Men det är ju sagt möjligt att de egentligen inte var nazister för fyra år sedan heller utan bara något ganska närliggande.--FBQ (diskussion) 1 april 2014 kl. 09.26 (CEST)
Det finns som sagt ingen ordentlig källa på att de någonsin varit nazister. Tostarpadius (diskussion) 11 april 2014 kl. 11.31 (CEST)

Veckans tävling - Wish upon a star …[redigera | redigera wikitext]

Idag startar veckans tävling Wikipedia:Veckans tävling/Önskelistor 14. Tanken är att förbättra SvWp genom att tillverka artiklar som är efterfrågade. Uppvärmning den senaste veckan har Lixer stått för, eftersom hans tävling Nordamerikanska orter har utgått ifrån önskelistan för Nordamerikanska orter.

Nu breddar vi önskandet. Önskelistor 14 som passande nog körs i nådens år 2014, omfattar ALLA SvWps önskelistor. Oavsett fallenhet och intresse kan du hitta en önskelista att jobba med, som passar dig. Varmt välkommen med bidrag, stort som små är alla önskvärda, denna vecka! Belöning? Sedvanliga priser, några överraskningar, men framför allt – ett allt bättre Wikipedia. Deryni (diskussion) 31 mars 2014 kl. 11.01 (CEST)

Veckans tävling har utvecklat sig tämligen dramatiskt. Förutom ett gott antal välskrivna artiklar är det väldigt jämnt om förstaplatsen. När finalhelgen börjat ligger tre, eller fyra, deltagare väl till för att föra hem slutsegern. Deryni (diskussion) 5 april 2014 kl. 16.18 (CEST)

Wikipedia:Artikelnomineringar behöver folk[redigera | redigera wikitext]

WP:AN är i behov av fler som granskar och bedömer artiklar. Det finns nomineringar som legat i en månad eller mer utan att få tillräckligt med röster för en bedömning. Kom gärna förbi och ta en titt.

Peter Isotalo 2 april 2014 kl. 11.14 (CEST)

Tack för påminnelsen. Samma granskningsbehov gäller wp:AG. Där ligger just nu åtta artiklar. Endast en har sett någon diskussion senaste månaden. Välkommen även dit. :-)--Paracel63 (diskussion) 2 april 2014 kl. 15.48 (CEST)
Nu är en av de åtta granskningsartiklarna flyttade till wp:AN. Välkommen dit för votering etc. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 3 april 2014 kl. 22.21 (CEST)

Grafisk profil[redigera | redigera wikitext]

Har Wikipedia ändrat sin grafiska profil? Rubrikerna är hos mig numera med serifer och storleken på teckensnitten har ändrats (blivit större) i min bevakningslista samma gäller i artiklarna vad gäller brödtexten. Vänligen, dnm (d | b) 3 april 2014 kl. 22.56 (CEST)

Se Wikipedia:Wikipediafrågor#Typsnitt på skärmen. /Annika (diskussion) 3 april 2014 kl. 22.59 (CEST)
Ok, då vet jag att det inte är något fel. Rubrikerna kan jag leva med men att brödtexten blivit större har kraftigt försämrat min läsförmåga. Jag tycker denna typ av förändringar ska höra samman med läsbarhet, har det gjort det? Det känns inte som att jag är väldigt unik vad gäller läsförmågan på datorskärmar. Vänligen, dnm (d | b) 3 april 2014 kl. 23.23 (CEST)
Spara en egen sida med samma innehåll som Användare:Annika64/common.css och uppdatera webbläsarens cache så återgår utseendet till det gamla. Det fungerar i varje fall för mig. /Annika (diskussion) 3 april 2014 kl. 23.27 (CEST)
Funkar bra Annika64 men storleken på bildtexten är fortfarande inte likadan som innan./Saftgurka (diskussion) 4 april 2014 kl. 00.18 (CEST)
Det fungerar bra för mig med också. Supertack Annika! :) dnm (d | b) 4 april 2014 kl. 00.22 (CEST)
Tack Annika! Rubrikerna var okej, men resten var en katastrof enligt min mening. Dieselmotorvagnar (till stationen) 4 april 2014 kl. 00.33 (CEST)
Resultatet skiftar nog beroende på vad man har för operativsystem och webbläsare. Den som är tekniskt kunnig och har förslag till förbättringar kan framföra dessa till användaren Cathfolant på Mediawiki. [1] /Annika (diskussion) 4 april 2014 kl. 08.22 (CEST)
Hm, på min dator blev det bättre med den ändringen men det är inte samma som förut. /Hangsna (diskussion) 4 april 2014 kl. 08.29 (CEST)
Varför ändra (förstora) typsnitt? Det ledde exempelvis till att bildtexterna blir längre och förut enradiga texter blir tvåradiga med ett ord eller årtal på nya raden - extremt fult. Hur det ser ut i min dator spelar ingen roll, jag tänker på våra läsare som har fått ett sämre utseende och varken kan eller vill trixa med sin dator för att få det gamla utseendet tillbaka. På de:wp finns ingen ändring (än). --Holger.Ellgaard (diskussion) 4 april 2014 kl. 11.05 (CEST)
Holger: Anledningen till denna grafiska förändring är förmodligen för att underlätta wikipediandet via mobilen och läsplattan. DIEXEL (diskussion) 4 april 2014 kl. 11.58 (CEST)
Om man typsätter på den nivån i en wiki så utgår man redan från början från hur texten ser ut på ens egen dator. Jag får alltid olika radlängder på dator, surfplatta och mobiltelefon. /ℇsquilo 4 april 2014 kl. 12.36 (CEST)
Instämmer. Layouten i en Wikipedia-artikel kan aldrig detaljstyras, eftersom olika läsare har olika mjuk- och hårdvara. Man får vara glad så länge andra ser ungefär samma sak som en själv och inte klagar för mycket. :-)--Paracel63 (diskussion) 4 april 2014 kl. 14.52 (CEST)
Jag använder oftast en Mac (med standardwebbläsaren, förinställda teckensnitt etc),, och jag måste säga att för mig ser det bättre ut nu än tidigare, och jag upplever åtminstone artikeltexten som mer lättläst. Jag provade "typography refresh" när det kom som betafunktion och det var inget vidare, men nu verkar man ha fått till det. Men det skiljer sig mellan operativsystem, webbläsare etc, så det är möjligt att det försämrats för de flesta användare :-( /NH 4 april 2014 kl. 11.51 (CEST)

Förändringen diskuteras livligt på en:Wikipedia:Village_pump_(technical)#Font_size_and_style /Annika (diskussion) 4 april 2014 kl. 16.25 (CEST)

Förändringar är besvärliga och inte bra per definition. Själv gillar jag inte att olika typsnitt i rubrik och brödtext. Dessutom seriff i rubriken men utan i brödtexten. Men det är en smaksak och oftast brukar jag vänja mig vid och till och med uppskatta utseendeförändringar. Jag är i varje fall glad att det inte ser ut såhär:[2].--LittleGun (diskussion) 5 april 2014 kl. 09.28 (CEST)

Wikipedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken är utökad[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Nu har jag varit djärv och utökat Wikipedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken rejält. Där finns numera inte enbart varningstexter om intressekonflikter och neutralitet (som visserligen är bra, men kanske inte det enda vi bör ta upp), utan också råd om vilken information som bör finnas i artiklar om företag etc. Råden baserar sig bland annat på de frågor jag brukar få från företag, samt engelskspråkiga Wikipedias råd. Ni får gärna tycka till på diskussionssidan eller ändra direkt på sidan.

Med vänliga hälsningar//Hannibal (diskussion) 4 april 2014 kl. 16.03 (CEST)

Mycket, mycket bra, tack Hannibal. Vi har ju fått återkoppling på sistone att vi har för mycket praxis och för lite nedskrivna råd och riktlinjer. Tänk om vi hade lika bra meta sidor som denna för olika användargrupper och olika aspekter på redigerandet, hur mycket lättare för nya och oss själva när vi mer erfarna och nya vill hålla efter nya artiklar och nya redigeringar.--Yger (diskussion) 4 april 2014 kl. 16.13 (CEST)
Bra initiativ. Jag har ändrat en del i avsnittet om rättning av felaktigheter, och förtydligade att det inte är ok att städa bort kritik. Lsj (diskussion) 4 april 2014 kl. 16.33 (CEST)
Tack, Yger och Lsj. Jag håller med om att vi skulle behöva putsa på de flesta sidor i Wikipedia-namnrymden, men det tar sån tid att göra det :-) Jag får se om jag hinner fler några fler. En sak som jag funderade på, och gärna hör era åsikter om: i CIPR:s guide (länk nederst) avråder de nästan helt från att redigera. Jag tycker själv att det är en hållning som man kanske måste hålla på engelskspråkiga Wikipedia, men som vi inte riktigt håller här. Håller ni med?//Hannibal (diskussion) 4 april 2014 kl. 22.36 (CEST)
Man skulle kunna tycka att det inte var riktigt lämpligt att WMSE-anställda skriver om Wikipedias riktlinjer när riktlinjerna så tydligt har anknytning till projekt som WMSE arbetar med (i det här fallet Svenska Publishingpriset). Å andra sidan har ju Hannibal en gedigen bakgrund som Wikipedian också. Knivigt; många hade nog låtit bli. (Jag använder uttrycket riktlinje lite slappt här – sidan är inte en formell riktlinje.) /NH 5 april 2014 kl. 10.30 (CEST)
Några detaljer: Hannibal är inte anställd av WMSE. I år arbetar inte WMSE med Svenska Publishingpriset. Sedan undrar jag om riktlinjerna blev ändrade eller mest förtydligade? --Ainali (diskussion) 5 april 2014 kl. 11.11 (CEST)
Jovisst är han det, och jovisst gör WMSE det: Hannibal skriver själv på sin användarsida att han "ibland är visstidsanställd" av WMSE. Anställningsformen eller -graden är kanske inte det intressanta. Vad gäller WMSE och Publishingpriset se Hannibals inlägg nedan och Publishingprisets hemsida. /NH 5 april 2014 kl. 17.01 (CEST)
För att förtydliga just den grejen har jag skrivit om på min användarsida (det var en gammal grej som jag hade glömt att ändra). Jag är inte anställd av Wikimedia Sverige. Det jag gör med Svenska Publishingpriset är som en av Wikimedia Sveriges volontärer. I stort sett kan vem som helst som har en bra idé och är villig att göra lite jobb (och får Wikimedia Sveriges godkännande) få göra likadant. Det finns alltså inget kontrakt mellan Svenska Publishingpriset och Wikimedia Sverige utan ett muntligt avtal mellan mig och Populär kommunikation som driver Svenska Publishingpriset - och ett lika muntligt avtal mellan mig och Wikimedia Sverige om eventuella initiativ jag tar (till exempel Digikult). På samma sätt föreställer jag mig att det ibland fungerat på Boivies fotosafaris. Jag hoppas att det här klargör saken, för annars svarar jag gärna på fler frågor, och då kanske vi ska ta det på min diskussionssida så att inte Bybrunnen översvämmas :-) //Hannibal (diskussion) 5 april 2014 kl. 17.22 (CEST)
För den som är nyfiken på vilka som är anställda på WMSE är denna sida den mest uppdaterade. Det finns säkert fler användarsidor för tidigare anställda som inte har uppdaterats efter anställningens upphörande. Digikult och Publishingpriset är inte jämförbara. Digikult finns med i WMSEs budget och planering (och kalender) och flera samtal har förts mellan WMSE och Hannibal om genomförandet. Men för Publishingpriset finns inget liknande i år. Det är alltså ett initiativ av en duktig, ambitiös och välmenande medlem som har volontärarbetat, men den juridiska personen WMSE har inte ingått i något partnerskap med Populär kommunikation/Publishingpriset vare sig direkt eller indirekt. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 5 april 2014 kl. 18.31 (CEST)
Och framförallt: Blev Wikipedia bättre? Se Wikipedia:Var djärv. Så jag tycker det är jätteenkelt: Jag hoppas att ingen låter bli att förbättra Wikipedia, det är alltid lämpligt oavsett av vem.--LittleGun (diskussion) 5 april 2014 kl. 11.56 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar Det är inte vem som skriver utan vad som skrivs som är det viktigaste. Utan vår femte grundpelare skulle Wikipedia vara ett litet, traditionellt uppslagsverk. Vi är inte enwp. Se även våra åsikter och röster i diskussionen om tillägget i WMF:s regelverk. Så tack, Hannibal!--Paracel63 (diskussion) 5 april 2014 kl. 12.51 (CEST) (som om två timmar ska utbilda ett stort antal korsordsmakare i Wikipedia och Commons)
Jag förstår NHs poäng. Det finns samma sorts jäv där som när folk skriver om sina egna företag (fast i det här fallet skulle motsvarigheten kanske snarast vara om en anställd vid ett företag skriver om en utmärkelse inom den branschen eller om en lag som företaget lyder under). Jag var också kluven. Jag drog på det ganska länge. Jag tänkte en hel del på om jag skulle vilja att en expert på ett företag skulle bidra till en artikel, med de risker det skulle innebära. Sen såg jag att ingen annan skrev om texten och tänkte att min expertis inom området "företag och Wikipedia" kanske skulle räcka för att knuffa mig över till "gör det"-sidan. Jag försökte därför följa råden i den text jag skrev: jag påkallade uppmärksamhet här och bad folk komma med kommentarer. Det betyder inte att det inte var en halvgrå sak att göra. Men jag tror att texten blev bättre, och jag bjuder in alla som vill att göra den ännu bättre. Inklusive att ta bort allt och börja om. Jag tvekade själv inför att ta med min presentation (länk längst ner). Hittills har ingen tagit bort den. Jag funderade också på ifall jag skulle lägga till ett blogginlägg jag skrev på Wikimedia Sveriges blogg om ämnet. Jag funderade på om jag skulle leta på andra som skrivit om ämnet. Men nu låter jag andra ändra i den, av de skäl som NH tog upp.
Sen har vi frågan om Wikipedia och Wikimedia. Ainali har nog missat att Wikimedia Sverige är med som en partner i Svenska Publishingpriset även i år. D.v.s. jag kommer sitta i juryn för de Wikipedia-artiklar som kommer in och kommer troligen prata på den gala som äger rum vid utdelningen av priset. Förra året gjorde Axel Pettersson (WMSE) det senare eftersom jag var sjuk. Men jag har varit ytterst noga med att 1) aldrig ta betalt för att skriva på Wikipedia (och i övrigt bara ta betalt för min tid plus utgifter), 2) alltid kolla med andra wikipedianer om jag är det minsta osäker på om det jag gör är etiskt, 3) förklara för utomstående vad jag och Wikipedia går med på och inte går med på, 4) vara öppen inför gemenskapen om vad jag håller på med - i den mån jag har fått tillåtelse till det. I fallet med det här året har jag inte hunnit skriva på Bybrunnen om det, bland annat eftersom jag inte hunnit lägga ner någon tid på själva tävlingen. Deadline för tävlingen är den 8 maj. "Anställda hos Wikimedia Sverige och deras anhöriga får inte delta i tävlingen." Allt det här betyder inte att jag alltid gör rätt. Bland annat beror det på att folk har olika toleransnivåer för jäv. Jag är inklusionist i den bemärkelsen, men jag accepterar att andra är exklusionister och tycker att exklusionisterna har stora poänger. Eftersom den här frågan nu kommit upp svarar jag gärna på frågor om vad jag gjort och hur jag ser på saken.//Hannibal (diskussion) 5 april 2014 kl. 14.29 (CEST)

VisualEditor updates[redigera | redigera wikitext]

Please help translate this message.

We recommend that community champions translate the newsletter and post it to local Village Pumps or relevant noticeboards.
  • The Wikimedia Foundation's engineering department holds monthly office hours to discuss VisualEditor. Please join Product Manager James Forrester to discuss the products and upcoming plans in April.
Saturday 2014-04-19, at 20:00 UTC.
The discussion will be on IRC (w:Internet Relay Chat) at irc://irc.freenode.net/wikimedia-office. For more information on office hours, including how to attend, please see m:IRC office hours. Logs will be posted at Meta afterwards.
If office hours are heavily attended, it can be difficult to get to all questions, but if you want to ask a question and cannot attend or do not speak English, then please let us know your question on mediawiki.org by the day before, and someone will add it to possible discussion topics.
  • VisualEditor has changed a lot recently, and you didn't notice it? You can be alerted to major updates on your own talk page, thanks to the newsletter! Less "technical" than the regular status updates delivered at mediawiki.org, it's a good way to keep up to date with changes. Sign up now to make sure you get the next issue.
  • Did you know? There are just 2 URLs to check if you want to learn how your language is doing with regards to translations for VisualEditor's interface or help pages. Is it in the green (good!) area, or in the red (baaad!) one? Find out now, then click on your language code to update the translations!
Interface
Help pages
--Elitre (WMF) (talk) 7 april 2014 kl. 18.41 (CEST)

Översättning av Västerbottens museum och Guitars - the Museum[redigera | redigera wikitext]

Hej gott folk,

Den här veckan är det Museernas vårmöte i Umeå och vi planerar att sätta upp våra första QRpedia-skyltar på Västerbottens museum och Guitars - the Museum på torsdag.

Då vore det kul om vi kunde imponera på allt museifolk med artiklar om de här museerna på så många språk som möjligt. Jag tänkte därför höra om någon av er språkkunniga kan tänka sig att hjälpa till? En liten stubbe på ett par rader med grundläggande information räcker och vore väldigt värdefullt!

Mvh,

John Andersson (WMSE) (diskussion) 7 april 2014 kl. 21.30 (CEST)

Källor i stora mängder![redigera | redigera wikitext]

References.jpg

I veckans tävling så gäller det att hitta många källor för att kunna källbelägga och verifiera så mycket av våra artiklar som möjligt.

Det finns fina priser (i form av vanliga rosetter') att vinnas. Gå me' vett ja'!
Josve05a (diskussion) 7 april 2014 kl. 22.04 (CEST)

Kvalitetsmärkningen är paj[redigera | redigera wikitext]

Jag höll på att förbereda svart hål för avnominering. Rent talspråk, en handfull källor, ännu färre noter, långa raddor matematiska formler, oöversatta bilder. Men ingen nomineringsdiskussion; här är sista spåret jag kunde hitta av den faktiska nomineringen.[3] Den uppfyllde alltså inte ens kraven 2006, men uppgraderas ändå.

Jag har länge tyckt att artikelgranskningen är i stort behov av att reformeras, men jag trodde inte det var så här illa ställt. Om det rört sig om artiklar som Anthonyrullen eller elektricitet i Hakarps socken (båda väldigt smala ämnen med kanske 100 besök/månad) hade jag kunnat förstå om en "felmärkning" fick förbi obemärkt. Men här pratar vi om ett centralt begrepp inom astrofysik med flera tusen besökare varje månad. Den har officiellt markerats som del av vår artikelelit i över åtta år utan att någonsin uppfyllt ens formalian för det.

Det här är ett praktfiasko. Jag tycker det är illa nog att vi majoritetsröstar om kvalitet utan krav på motivering, men så ser man det här. Vi har också fortfarande artiklar Lewis och Clarks expedition och Judy Garland som stjärnmärkta trots att de inte skulle överleva en vecka som nynomineringar. Jag har helt ärligt svårt att i alltför ofula ord formulera hur oseriöst allt det här framstår.

Peter Isotalo 11 april 2014 kl. 20.38 (CEST)

Om det fanns något konkret förslag i ditt inlägg så gick det mig förbi. Men om du anser att encyklopediska artiklar om fysikaliska eller andra naturvetenskapliga ämnen inte ska få innehålla matematiska formler håller jag inte med dig. Tomas e (diskussion) 12 april 2014 kl. 14.14 (CEST)
Jag brukar vara känslig för en alltför låg stilnivå i våra artiklar. Tyvärr är det en vanlig företeelse. Jag gick därför till denna sida i tron att jag skulle hitta ännu ett exempel. Vad Peter Isotalo menar med "rent talspråk" går mig dock alldeles förbi. Tostarpadius (diskussion) 12 april 2014 kl. 22.07 (CEST)
Tomas, matematiken är rent fackspråk. Vi har t.o.m. mallar för sånt. Det är väldigt svårt eller obegripligt för de flesta läsare och det finns inget som helst försök att förklara varför formlerna egentligen behöver broderas ut. Det går att skriva svårbegripligt om nästan vad som helst, men det är inte en ursäkt att göra det. Att fysik är komplicerat ursäktar inte godtyckliga utläggningar av rent nörderi.
Tostarpadius, exempel:
  • Artikeln är till stor del uppbyggd som en dialog: "Att ramla in" följt av "föreställ dig en astronaut", "Svarta hål i verkligheten" (en obegriplig rubrik i sig) består av underrubriker som i praktiken består av en fråga-svar struktur. Och frågorna är i sig rätt absurda: "Finns svarta hål?", "Har vi hittat dom?" Oaktat om det är sakligt eller inte är språket som taget ur ett skolarbete.
  • "Kan enklast beskrivas som 'döda' stjärnor". Stjärnor "lever" inte, de kan inte dö och astrofysik kan inte beskrivas med biologiska analogier. Återigen skolarbetesnivå.
  • "Modellen kan vara periodisk..." - Vilken modell och vadå periodisk? Samma stycke innehåller en utveckling om "korrelation [...] mellan tillväxten hos det svarta hålet i galaxkärnan och storleken hos den sfäriska komponenten i galaxens form". Korrelation åt vilket håll? Och sen kommer "[n]ågon fysikalisk bakgrund till det empiriska sambandet har ännu inte uppdagats." Otroligt kryptiskt.
Jag har rent okunnigt amatörintresse om fysik, men jag blir rätt paff av följande påståenden. "De flesta teoretiker tolkar den matematiska singulariteten som en indikation på att den nuvarande teorin inte är komplett eller helt korrekt..." Som jag förstått det är generell relativitet inte förmögen att förklara singulariteter och att det är på kvantnivå som man anser att det behöver förklaras. Det kanske har något att göra med den Mitchell som nämns i stycket innan och som ska ha skrivit något 1793 (eller 1973), men vem vet? Det finns ju inga källhänvisningar till något av det.
Ni verkar ta otroligt lättsamt på jätteuppenbara problem. Tycker ni på fullt allvar att det här är en bra artikel, vare sig som ett generellt omdöme eller enligt de formella kriterierna för "bra artiklar"?
Peter Isotalo 13 april 2014 kl. 01.18 (CEST)
Bryr sig våra läsare om kvalitetsmärkningen över huvud taget? Ska vi avveckla det istället? Om en artikel är "bra" så är den "bra" oavsett märkning, det kommer väl läsaren att se själv. Så länge vi inte "gör färdigt" artiklar så kanske vi ska skippa att märka dem. Speciellt som det här och där "gnälls" på att aktiviteten vid artikelnomineringar och sådant arbete är för låg så kanske det är lika bra att sluta märka upp artiklar? /Hangsna (diskussion) 13 april 2014 kl. 09.25 (CEST)
Några kommentarer: en artikel om ett fysikaliskt fenomen bör kunna innehålla ett visst mått av matematik. Vi skriver inte (bara) för högstadielever. Matematiken i just den artikeln består av två enkla uttryck av en sort som en högstadieelev i princip borde kunna förstå, och ett enda mer komplicerat uttryck, under en rubrik "Astrofysikens matematik för superkompakta objekt" - man bör inte bli jätteförvånad om det är ett stycke som det kanske kräver djupare kunskaper för att kunna läsa. Om artikeln har något problem med matematiken är det inte att den finns där överhuvudtaget, utan att den är dåligt presenterad och dåligt vald. Enwps artikel är märkt som "good", och innehåller en ungefär motsvarande mängd matte, men med ett vettigare urval.
Sedan är det faktiskt fullt normalt att tala om stjärnor med biologiska analogier, korrelation är per definition oriktad (antaganden om motsatsen är vanligt, men också ett av de enklaste sätten att ljuga med statistik), och Mitchell var faktiskt verksam på 1700-talet (det stycket skulle jag nog kunna källbelägga utifrån en essä av Hans-Uno Bengtsson, men inte förrän om någon vecka).
Men jag tycker faktiskt heller inte att det här är en artikel på "bra" eller ens "rekommenderad" nivå. Om inte annat så är språket, som Peter säger, överlag erbarmligt.
andejons (diskussion) 13 april 2014 kl. 15.12 (CEST)
Jag upplever att de artiklar som blir utmärkta idag faktiskt håller en hög nivå. Det händer att artiklar i perioder av låg aktivitet får fyra röster utan några kommentarer, men efter att ha legat ett tag brukar det komma igång diskussioner om de flesta artiklar. Jag tycker att det är värt att ha kvar märkningen, dels eftersom det är den enda kvalitetsstämpel vi har, och faktiskt är något (ganska, åtminstone, när jag pratar med folk) många använder när de bedömer en sidas kvalitet, dels eftersom det är ett sätt att uppmuntra kompetenta författare att skriva utförliga, formaliamässiga och kvalitativa artiklar, fler argument kan säkert tas upp.
Däremot, som Peter Isotalo konstaterar, är många av de utmärkta artiklar som ligger kvar sedan många år tillbaka långt ifrån de krav vi har idag. Det är tyvärr alldeles för få som går igenom de artiklar vi redan har. Jag började en gång, men kom av mig. En välfungerande process bör ju ompröva ungefär lika många artiklar som nyprövas, om inte fler, i takt med att kvalitetskraven höjs. Tanzania (diskussion) 13 april 2014 kl. 19.07 (CEST)
Jag är inte för avskaffande och har aldrig föreslagit det, men jag tycker en rejäl reform av nomineringsprocessen behövs. Det har jag tagit upp på Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar. Majoritetsomröstningar är sedan länge det uppenbara problemet. Det ställer inga krav på ordentliga bedömningar och det har ofta inget med de överenskomna kriterierna att göra. Förhållanden mellan användare, personliga agendor, rena missuppfattningar av kriterierna, slarv och prestige kan utan problem avgöra skillnaden mellan "utmärkt" och "bra". Och det som anses som problem i en artikel kan passera helt obemärkt i en annan.
Peter Isotalo 13 april 2014 kl. 19.38 (CEST)
@Peter Isotalo: Varför flyttade och stängde du den andra diskussionen men inte denna? Den här tråden ser mindre ut som en allmän principdiskussion än vad den andra tråden gjorde. -- Lavallen (mail) 13 april 2014 kl. 20.04 (CEST)
Jag flyttade den för att den rörde ett konkret förslag om kvalitetsbedömning. Jag hade inte för avsikt att stänga den bara att markera vad som var flyttat. Återställ gärna om du inte håller med.
Peter Isotalo 13 april 2014 kl. 23.21 (CEST)
Nu får Du skärpa Dig! Jag markerade tydligt att samtalet hör hemma här och ändå flyttar Du det dit. Diskussionen där har jag inget dom helst intresse av att delta i. 13 april 2014 kl. 23.51 (CEST)
Ursäkta språkbruket, men så flagrant bristande hänsyn till argumentationen gör mig upprörd. Det fanns ingen konsensus för åtgärden. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2014 kl. 00.01 (CEST)
"Återställ gärna" var min formulering. Men vill du göra något annat än att bara filosofera i största allmänhet så gör du bättre att diskutera frågan där användare faktiskt engagerar sig i frågan. Det är också ett problem att Bybrunnen-diskussioner ständigt harvas och sen bara försvinner i arkiven här utan att någon "på plats" får reda på det.
Peter Isotalo 14 april 2014 kl. 05.58 (CEST)
Min möjlighet att återställa har varit begränsad, för att inte säga obefintlig, då jag redigerar via mobiltelefon för tillfället. Tack dock för Din förklaring. Min erfarenhet av samtal här är betydligt mera positiv. Här finns det fler som ser och involveras. Det är en fråga av övergripande slag - i motsats till denna tråd, som Lavallen helt riktigt påpekar. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2014 kl. 06.31 (CEST)
BB verkar aldrig leda till något konkret, men ändå kommer något ljushuvud förr eller senare och hänvisar till diskussioner hit när ändringar policy eller riktlinjer är på tapeten. De som själva arbetar med konkreta frågor kan lätt missa att frågorna tas upp här, och får svårare att komma med insatta synpunkter och ge förslag på implementering. Du vet, de som inte främst klagar på att de inte kan återställa ändringar 24 timmar för att de kollar Wikipedia på mobilen.
Peter Isotalo 14 april 2014 kl. 08.48 (CEST)
Min erfarenhet är närmast den motsatta: det är när saker tas upp här som något händer. I övrigt avskyr jag diskussioner och ägnar mig helst konkret åt artiklar. Tostarpadius (diskussion) 15 april 2014 kl. 12.29 (CEST)

Varför är länken till Wikipedia-frågor borttagen i "Jag vill..."-listan?[redigera | redigera wikitext]

Varför är länken till Wikipedia-frågor borttagen i "Jag vill..."-listan? Jag minns att den fanns där förut men nu verkar den vara borttagen för nån okänd anledning? Varför? Det var ju hur smidigt som helst att ha i den där sektionen! DIEXEL (diskussion) 12 april 2014 kl. 11.56 (CEST)

Anledningen till att länken togs bort var att den redan fanns i boxen högst upp på denna sida. Lixer (diskussion) 12 april 2014 kl. 12.04 (CEST)
Jag hittar den inte där. Håller med Diexel. Tostarpadius (diskussion) 15 april 2014 kl. 15.50 (CEST)
Syns inte den stora mallen högst upp på sidan? Övre raden i mitten står det "Wikipediafrågor". Undrar om det börjar bli för många länkar från alla ställen till alla ställen... Kanske dags att helt enkelt ta bort de där blaffiga rutorna? --MagnusA 17 april 2014 kl. 12.18 (CEST)

Ska vi avveckla kvalitetsmärkningen?[redigera | redigera wikitext]

Jag följer upp Hangsnas fråga här ovanför med lite egna tankar. Jag har ingen bestämd åsikt i sakfrågan, och vet allt runt detta lätt väcker känslor, och har här ingen avsikt att riva upp fler, men ändå. Syftet? Jag har faktiskt uppfattat det oklart varför vi gör dessa markeringar och vad vi vill uppnå med dem och har själv sett tre olika, delvis motsägelsfulla

  • För att ha ett antal modellartiklar som kan fungera som riktmärken för de som vill skriva bra artiklar i olika ämnen. Jämfört med idag skulle det bli betydligt färre artiklar, då bara någon per ämne behövs. Och medan fullständigt korrekt formalia skulle krävas anser jag de också skulle vara föredömlig när det gäller innehållet, ämnets underämnen, dvs större fokus på substans än idag. Vilka aspekter bör beskrivas i en artikel om en ort tex, Substansaspekten tycker jag vi "slarvar" idag på WP:AN. Jag tycker sedan det för dessa skulle räcka med en grad, dvs guldstjärna (=dagens utmärkt). Och då det bara borde vara frågan om 2-3 nya om året kunde vi ta dem på Bybrunnen
  • För att ge erkänsla till ambitiösa skribenter som skriver bra artiklar. Det är så jag ser det är idag, men detta ger också stort godtycke vilka kriterier etc som skall gälla. Och själv har jag inget emot att ge de flesta bra författare en stjärna, men tycker det kunde jämföras med den gröna stjärnan och bara en nivå. Idag tycker jag det är för stark fokus på formalia och till del volym på bekostnad på sakinnehållets kvalité (och täckning av ämnet)
  • För att ge uttryck för artikelns värde. Jag har själv laborerat med denna aspekt. tex att utmärkt=Någon skulle vara villig betala 20 kr för alstret, Bra god nog att stå på en infoskylt, Grön bra men sämre än vad vi förväntar oss på en infoskylt. I denna aspekt är fortfarande källor viktiga men inte lika petnoga som i de tidigare scenariorna. Och tex Elektricitet i Hakarps socken får svårt, då det nog inte är många som är villiga betala för et så smalt ämne, medan det säkert finns flera som skulle vilja betala för den goda texten i Bureätten

Som sagt har jag inga konkreta förslag till ändringar, men tycker det kan vara värt reflektera över syfte och om vi har olika syner på detta som medför extra tunga diskussioner. (själv har jag slutat då jag inte vill missunna någon seriös att få en guldstjärna enligt syfte 2 ovan.)--Yger (diskussion) 13 april 2014 kl. 15.51 (CEST)

Eventuell diskussion bör fortsätta på Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar. Det är en stor fråga, men det är inte en generell principdiskussion. Det handlar om en tydligt avgränsad del av projektet med egna riktlinjer, praxis och struktur.
Peter Isotalo 13 april 2014 kl. 17.07 (CEST)
Jag tänker inte ge mig in i någon längre diskussion om detta så jag nöjer mig med en kort kommentar här. I meningen "Idag tycker jag det är för stark fokus på formalia och till del volym på bekostnad på sakinnehållets kvalité (och täckning av ämnet)" ovan så sätter Yger perfekt fingret på det som gjort att jag för länge sedan har tappat intresset för detta med kvalitetsmärkningen. /FredrikT (diskussion) 13 april 2014 kl. 18.38 (CEST)
Som kommentar till Peter Isotalo: Om detta verkligen skall avskaffas är det en principiell diskussion som berör fler än de närmast sörjande. Med tanke på hur ofta det flaggas för artikelnomineringar här på grund av bristande intresse är vi alla påverkade. Jag vill egentligen inte hindra någon att ägna sig åt detta projekt, men det är ett faktum att vi alla ibland förväntas vara intresserade och det är och förblir en illusion. Min grundinställning är dock: Låt det självdö om det inte engagerar fler. Samtidigt är det olyckligt om en alltför liten krets fortsätter att utdela den främsta kvalitetsstämpel vi har. Tostarpadius (diskussion) 13 april 2014 kl. 18.47 (CEST)
Jag har inte föreslagit avskaffande.
Peter Isotalo 13 april 2014 kl. 19.15 (CEST)
Nej, men Du har hävdat att frågan inte hör hemma här. Tostarpadius (diskussion) 13 april 2014 kl. 19.32 (CEST)
Vi har ju sett en del pinsamma ansökningar om kvalitetsstämpling från artikelförfattare som inte ens har kollat stavningen i den artikel de påbörjade 2-3 dagar tidigare...källor och stabilitet ska vi inte ens nämna. Det är väl en variant av användartypen som redan första dagen frågar hur man blir administratör... Personligen bryr jag mig inte om kvalitetsstämplarna, då kraven ofta har höjts sedan de fick stämpeln. Kvaliteten, eller snarare bristen på densamma, framgår oftast av artikeln i sig. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 14 april 2014 kl. 00.10 (CEST)
Nej, men så är det ju också något som i grund och botten är till för läsarna. Det är ju en förtroendefråga mer än det är en källa för enskilda användare att vara stolta över sitt arbete här.
Peter Isotalo 14 april 2014 kl. 15.39 (CEST)

Källmallars vara eller icke vara[redigera | redigera wikitext]

Jag har under en längre tid arbetat med att kvalitetsförbättra artiklar genom att konsekvent införa källmallar av typen {{bokref}}, {{tidningsref}}, {{webbref}} etc samt hänvisningar med {{harvnb}} enligt Wikipedia:Källhänvisningar och Wikipedia:Källmallar. Jag har också uppfattat användandet av dessa mallar som oproblematiskt och allmänt accepterat. Hittills har arbetet varit uppskattat av andra användare (jag har fått flera "tack"). Förra veckan stötte jag dock på patrull av en annan användare som bestämt motsatte sig användandet av dylika mallar i "hans" artikel. Hur ställer sig gemenskapen till användandet av källmallar och till dylika redigeringar? /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 08.31 (CEST)

Redigeringar av typen där
<ref>Berg (2012), s. 50-59</ref>
ersätts med
<ref>{{harvnb|Berg|2012|pp=50–59}}</ref>
ser jag inte någon större poäng med – tvärtom gör de wikikoden krångligare. Att det skulle vara en kvalitetsförbättring i sig att lägga in källmallar kan väl diskuteras. Tidigare har konsensus varit att källmallar gärna kan och får användas, men inte att de måste, bör eller ska användas. /NH 14 april 2014 kl. 08.54 (CEST)
Det gör det lättare att följa referensen eftersom {{harvnb}} lägger in en länk till {{bokref|efternamn=Berg|år=2012}}. Krångligare tycker jag inte heller att den blir eftersom det som står i mallen (efternamn, år och sida) också är det som visas i referenslistan. En annan fördel är enhetlighet. Många som inte begriper sig på Harvardsystemet skriver gärna boktiteln i stället för författare och år. Enligt min mening är det inte ändamålsenligt att i ett digitalt uppslagsverk rakt av kopiera ett notsystem avsett för pappersbaserade verk. Möjligheten att länka är det webbaserade mediets största styrka och den tycker jag att vi ska utnyttja. Att den skulle vara krånglig att använda är ett argument som jag har svårt att förstå; det är ju en väldigt simpel mall jämfört med många andra. /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 08.59 (CEST)
Frågan "hur ställer sig gemenskapen..." tyckte jag antydde att du faktiskt var intresserad av att få veta vad andra tycker, men det var kanske fel. /NH 14 april 2014 kl. 09.29 (CEST)
Nej då, det är helt rätt. Men eftersom jag även jag räknar mig till gemenskapen tänkte även jag ge uttryck för min åsikt. Syftet med frågan är att försöka nå konsensus runt användandet av källmallar. /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 10.26 (CEST)
Jag ser också harvnb-mallen som fördelaktig, dels för det enhetliga utseendet, dels för att den klart och tydligt länkar vidare till rätt tryckta källa. Tanzania (diskussion) 14 april 2014 kl. 09.16 (CEST)
Jag förespråkar (mer) användning av {{Harvnb}}. Lixer (diskussion) 14 april 2014 kl. 09.45 (CEST)
Min generella uppfattning (och det gäller alltsåp inte bara källmallar) är att ju mer specialkod och mallar vi knör in i artikeltexterna desto mer svårtillgänglig gör vi redigeringen för nykomlingar och sällannanvändare. Det är ett av flera skäl till att jag ö h t är restriktiv med användningen av noter. /FredrikT (diskussion) 14 april 2014 kl. 09.48 (CEST)

Jag är helt på Esquilos, Lixers och Tanzanias linje, harvnb har stora fördelar, och gör inte minst notapparaten lättare att följa/förstå för ovana användare. FredrikT och NH har en poäng i att harvnb gör koden ett snäpp svårare att följa för nya användare. Men, å andra sidan, så finns ju dels redan mängder av annan kod som är svår för nybörjare och alla måste snabbt lära sig att bara bortse från kod man ännu inte hunnit behärska, dels finns numer visualeditor som döljer all krånglig kod i ett svep för den osäkre. Ska vi även sluta med kategorier? Navimallar? Rubriker? Länkar? Gränsdragningen blir inte självklar om vi inte ens kan tänka oss noter. Något vi dock skulle kunna bli bättre på är, att namnge mallarna bättre. Beteckningen "Harvnb" är ju tämligen obegriplig för de flesta. Även om man till äventyrs hört talas om harvardsystemet, så adderar ju bokstäverna "nb" bara förvirring. Något mer beskrivande i stil med "LänkadNot", "FotnotsLänk", "RefLänk" edyl vore väl något mer självförklarande. /Urbourbo (diskussion) 14 april 2014 kl. 10.07 (CEST)

Här gäller samma sak som alltid, när det handlar om artiklarna: Uppslagsverkets kvalitet avgörs av faktorer som artikelinnehåll och urval, samt verifiering av innehållet. Källangivelser och noter är alltså viktiga. Men det viktigaste är att de finns, samt är korrekta, tydliga och förklarande. Det finns dock inget speciellt värde i att följer en viss akademisk standard. Jag anser också att avancerade mallar försvårar redigeringen. Dels av det skäl som Fredrik anför (överskådligheten), dels för att deras syntax och uppbyggnad ofta är svår att "ha i minnet" (vilket leder till att den måste hämtas). Eller har jag missat något knep som underlättar? Av dessa mallar använder jag bara bokrefmallen, när den kan hämtas från Libris. De allra flesta som skriver här är nog ganska ovana vid akademisk formatering. Det räcker med att man ska lära sig att verifiera sakuppgifterna. Om vi därutöver förväntar oss att det ska ske på ett visst sätt, som dessutom försvårar arbetet, tror jag att det kan verka menligt på kvalitén. Janders (diskussion) 14 april 2014 kl. 10.33 (CEST)
Jag upplever att det är svårt nog med vanliga referenser. Om det då är betydande svårare med mallar i referenserna eller om det går på ett ut vet jag inte. Vad diskussionen startade i är vad jag förstår i om det kan vara en nackdel om någon fixar mallade referenser istället för sådana med endast text som då blir utan länkar. Jag tycker att vi ska vara glada om användare lägger in någon form av källa alls och också glada om andra fixar snygga mallade referenser. Så det är bra med källor och ännu bättre om de dessutom ligger med mallar. - Averater (diskussion) 14 april 2014 kl. 10.49 (CEST)
Att "vanliga" referenser är svåra kan jag hålla med om. Just därför tycker jag att det är lättare att skriva referenser när man har väldokumenterade mallar att ta hjälp av. Man behöver inte bry sig om ifall efternamnet ska stå före förnamnet eller om årtalet ska stå före eller efter titeln, det är bara att rada upp de egenskaper man kan få fram om källan, sedan sätter mallen dem i rätt ordning med rätt formatering. /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 10.54 (CEST)
Mallar eller inte, båda systemen funkar. Det som INTE funkar är när användare börjar äga artiklar och anser sig ha veto på hur dessa ska vara formatterade. Läs texten här under: "Det innebär bland annat att du godkänner att din text kan redigeras eller kopieras av vem som helst." De som inte förstår innebörden av detta tycker jag ska skapa en egen hemsida istället! -- Lavallen (mail) 14 april 2014 kl. 11.01 (CEST)
Som Lavallen. Vi får vara tacksamma för referenser i någon som helst form i artiklarna. Själv klarar jag inga mallar utantill, utan behöver använda copypaste när det är aktuellt. Däremot har jag inga problem underhålla referenser när de ligger i mallar. Så roligt för läsarna med de mer avancerade mallarna och inget problem med underhåll, alltså bra. Vilket inte är samma sak som att förvänta oss alla (behöver) gör så, men vi bör vara bejakande för de som arbetar med de avancerade, inklusive när någon lägger in sådan i redan existerande artiklar. --Yger (diskussion) 14 april 2014 kl. 11.28 (CEST)
Hurra för <ref>Berg (2012), s. 50-59</ref> & usch för <ref>{{harvnb|Berg|2012|pp=50–59}}</ref>. Ymer (diskussion) 14 april 2014 kl. 11.35 (CEST)
Yger sammanfattar min åsikt väldigt bra. Det går inte att förvänta sig att alla kan alla mallar utantill eller ens känner till deras existens. Huvudsaken är att någon form av referens läggs in. Putsning och mallformatering går bra att göra i efterhand och det är en form av samarbete som jag tycker brukar fungera bra. När jag ser en referens som bara är en URL eller bara en boktitel eventuellt med författarnamn så tänker jag inte "vilka klåpare som inte kan ange källor ordentligt" utan jag tänker "kolla, här är en källhänvisning som jag kan göra bättre". /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 11.44 (CEST)
Lavallen, det finns skilda åsikter om vad som funkar bäst. Den som går in och byter ut ett fungerande, accepterat notformat mot ett annat har inget fog för att klaga på ägarskap om de blir återställda. Det finns verkligen vettigare saker än att gå runt och försöka tvinga fram Den Rätta Versionen.
Peter Isotalo 14 april 2014 kl. 14.54 (CEST)

Jag förespråkar också användningen av {{harvnb}}. Det blir snyggare och det blir enhetligt. Speciellt krångligt är det inte heller och källhänvisningarna blir korta i redigeringsläget vilket underlättar redigeringarna. Dessutom finns ytterligare en vinst och det är att källhänvisningen i sig länkar ihop källhänvisningen med en källa. Mycket smidigt som sagt. Vänligen, dnm (d | b) 14 april 2014 kl. 11.59 (CEST)

Jag har redan haft en rätt utdragen debatt med Esquilo om det här. Jag är har inga problem med mallar i sig. När de behövs. Den här mallen behövs däremot inte och lägger på ett extra lager av kunskap som måste förvärvas för nybörjare. Där är jag på Fredriks, Ymers och NH:s linje: krånga inte till det. Och det här är inget nytt: vissa föredrar standardkod, andra gillar mallar. Och det är okej, för båda funkar alldeles utmärkt. Konsensus är sedan länge att det finns flera standarder. Det väsentliga är att inte gå in och tvinga på ett format som inte är välkommet. Tolerera ytliga olikheter för det är något vi alltid kommer få leva med.

Peter Isotalo 14 april 2014 kl. 12.35 (CEST)

Som Lavallen skriver: Det är inte du ensam som avgör huruvida formatet är välkommet eller inte när det gäller en viss artikel. /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 13.13 (CEST)
Sök konsensus för ändringar. Du kommer ingen vart genom att ständigt försöka ogiltigförklara andras argument.
Peter Isotalo 14 april 2014 kl. 14.33 (CEST)
Att det skulle vara krångligare är ett argument som du och FredrikT har fört fram, men som dnm och Ymer har förklarat och visat så är det inte ett dugg krångligare att skriva <ref>{{harvnb|Berg|2012|pp=50–59}}</ref> än att skriva <ref>Berg (2012), s. 50-59</ref>. När det gäller {{bokref}} så är det till och med så att mallen är enklare att använda än att formatera motsvarande källhänvisning för hand. Så ja, dåligt underbyggda argument kommer jag att ogiltigförklara även fortsättningsvis. /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 14.50 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt RedigeringskonfiktJag tycker också att det är bra om någon giter lägga till Harvnb (och håller med om att man kunde förenkla namnet). Det är inget tvång, men om någon vill göra det så att det blir tydligare och länkas rätt direkt så ser jag det bara som positivt. Ser inte problemet med det (ja, nya kanske har svårt i början, men hade väl lyckats kopiera in en faktamall i en artikel och skrivit rätt där så är harvnb inga problem att förstå om man behöver ändra där... och de behöver inte skriva så själva). Adville (diskussion) 14 april 2014 kl. 14.56 (CEST)
Det är inte en fråga om att jag inte "orkar" göra det. Det är ett fullt medvetet val för att jag vill undvika onödig kod och för att det är ett format jag inte tycker är det bästa. Jag tycker parenteser för årtal är tydligare och jag föredrar att ha flexibilitet för notsystemet, särskilt om antalet källor är litet. Det är av samma anledning som jag aldrig använder separata kommentarnoter som har egna noter som leder till andra noter (som i Ivar Kreuger). För övrigt också något som Esquilo tvingade igenom. Jag tycker den ändringen är en direkt försämring, men så försöker jag i någon mån välja mina strider.
Den här sortens kampanjer för att med ren viljestyrka tvinga på alla andra sin egen favoritformalia är faktiskt rätt destruktivt. Särskilt när det uttrycks genom självsvåldiga proklamationer om att "ogiltigförklara" andras åsikter.
Peter Isotalo 14 april 2014 kl. 15.22 (CEST)
Användare:Peter Isotalo, jag menar inte du "inte orkar", för du gör mycket här. Hoppas du inte missförstod mig. (Sedan kanske det finns tillfällen när det inte fungerar, det är jag inte insatt i). MVH Adville (diskussion) 14 april 2014 kl. 16.11 (CEST)
Jag förstod vad du menade och jag tog inte illa upp. Jag vill bara betona att det är ett medvetet val att köra "manuella" referenser.
Peter Isotalo 14 april 2014 kl. 16.26 (CEST)
Jag tror inte att någon på Wikipedia kommer någon vart genom att skrika "Jag vill!!!", viljestyrka är därmed egalt. Jag försöker i stället genomdriva den här förändringen genom att argumentera för den. Jag tycker att jag har varit väldigt tydlig på den punkten, men när de egna argumenten tryter så är det lätt att förfalla till personliga påhopp, eller hur Peter?
För att sammanfatta; jag tycker att den här förändringen användandet av källmallar är viktigt därför att:
  1. De gör det lättare för läsare att följa referenser.
  2. De gör det lättare att skriva källreferenser utan att kunna Harvardsystemet i huvudet.
  3. De ger ett enhetligt utseende i alla artiklar.
  4. Om man vill ändra på utseendet så gör man det på ett ställe (i mallen) och behöver inte göra det i tusentals artiklar.
  5. Källmallar tillför semantisk information om källan som gör att det går att söka bland källor med verktyg som Template Tiger.
/ℇsquilo 14 april 2014 kl. 15.41 (CEST)
Vilken förändring är det du tycker är viktig? /NH 14 april 2014 kl. 15.50 (CEST)
Att använda källmallar i stället för oformaterade källreferenser. Jag tycker att de fördelar de innebär vida överstiger eventuella nackdelar. De nackdelar som har framförts bygger på att Harvardsystemet skulle vara lättare att förstå än källmallar, men jag tror nog att de flesta tycker motsattsen. /ℇsquilo 14 april 2014 kl. 17.55 (CEST)
Jag tillhör den delen av oss som tycker det är kul att källbelägga artiklar. Jag tillhör också den delen av oss som tycker mindre bra om källmallar (för att de oftast hindrar mig från att snabbt fixa till en snygg och korrekt källhänvisning). Det finns många artiklar som saknar många källor. Det är inget problem för mig så länge jag inte förväntas tillverka "den perfekta artikeln". Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 15 april 2014 kl. 01.22 (CEST)
Varför tar du upp Harvardsystemet? Det bygger ju öht inte på noter.
Peter Isotalo 15 april 2014 kl. 14.15 (CEST)
Ny blandar du ihop två olika saker, Peter. För noter använder vi en hybrid mellan Oxfordsystemet och Vancouversystemet. Noterna hänvisar sedan till en källa och för källbeskrivingen använder vi Harvardsystemet. För att ta artikeln Turuma som exempel så är allt under rubriken Tryckta källor skrivet enligt harvard. För noter att göra noter kan man använda {{harvnb}}. Det underlättar för läsaren att hitta rätt källa. För specificera källorna kan man använda {{bokref}} et.al.
Nackdelen med att skriva källreferenser utan att använda {{bokref}} är att den semantiska informationen om källan inte tas med. Harvardsystemet innehåller ingen semantisk information om källan, den bygger helt och hållet på syntax, och det gör den mer svårtolkad för både människor (läsare, redigerare) och maskiner (sökverktyg etc).
Noter på formen "Berg (2012)" är faktiskt inte särskilt tydliga för de som inte känner till de olika referenssystemen (vad hände i Berg 2012?). Källreferenser på formen "Orwell, George (1949) 1984" är inte heller särskilt tydliga. Referenser och noter behöver kompletteras med semantisk metainformation för att bli entydiga och fullt ut användbara. /ℇsquilo 15 april 2014 kl. 20.34 (CEST)
Tack för den myndiga föreläsningen. Men nu tog du själv upp att "Harvardsystemet skulle vara lättare att förstå". Vilket ingen påstått. Harvard handlar först och främst om att ange källhänvisningar direkt i texten (Fischer 1989, s. 74), inte var man placerar årtalet i källförteckningen.
Maskinläsning kan jag förstå poängen med, men inte vad det skulle leda till för fördelar. Varför skulle de dessutom vara så mycket viktigare än användbarhet och flexibilitet för mänskliga användare?
Peter Isotalo 16 april 2014 kl. 00.04 (CEST)
I artikeln Harvardsystemet står det hur källförteckningar utformas och det är det systemet som {{bokref}} och även de manuellt utformade källförteckningarna efterliknar.
Det är inte bara för maskininläsning som {{bokref}} är lättare att förstå, utan även för redigerare på Wikipedia. Om det står |titel= och |serie= eller |kapitel= så är det entydigt vad som avses. Det är det inte om källförteckningen bara är en röra av pareneser, citattecken och kursiveringar. /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 09.07 (CEST)
Håller med Esquilo, det är lättare att källhänvisa med hjälp av parametrar än att hålla ordningen på vart parentesen ska vara, och huruvida om det ska vara citationstecken eller kursivering med mera. Det resulterar även i enhetlighet i olika artiklar i läsläge – något jag gärna ser mer av på svenskspråkiga Wikipedia. Att det dessutom förenklar maskinläsning ser jag också som en fördel. Lixer (diskussion) 16 april 2014 kl. 09.20 (CEST)

(indrag) Jag har använt {{harvnb}} en del och är i princip positiv till det. Samtidigt har jag också många gånger avstått från det eftersom jag faktiskt tycker det är krångligt. Det räcker med att läsa instruktionerna för Wikipedia:Källmallar#Smartare_källnoter för att se att det inte är så där alldeles självklart. Om man som jag inte har något jättebra minne måste man varje gång lära sig på nytt hur det fungerar. En allvarlig nackdel är dessutom att man inte kan hämta bokref direkt från Libris utan måste översätta parametrarna till engelska. Så ska det väl inte behöva vara?--Skogsfrun (diskussion) 16 april 2014 kl. 09.28 (CEST)

Så ska det inte behöva vara, och vad jag har märkt så är det inte så heller. Jag brukar klippa och klistra bokrefar rakt av från Libris och det brukar fungera bra. Mallen bokref är en mall med svenskspråkiga parametrar som i sin tur använder sig av mallen {{cite book}} som är direktimporterad från enwp. /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 19.24 (CEST)
Esquilo, Här är en riktig källa för vad Harvard innebär.[4] Inga noter. Kom ihåg att det finns en värld där ute som faktiskt använder det här.
Jag tycker att den och i synnerhet Quick Harvard Guide stämmer precis överens med vad som står i artikeln Harvardsystemet och det jag har skrivit ovan. /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 10.58 (CEST)
Från den länk du angett: "Harvard referencing consists of two elements. You will need to include both of these in your academic work. These two elements are in-text citations and detailed references." "In-text citations" betyder "källhänvisningar i text", alltså direkt i texten istället för i noter.
Peter Isotalo 16 april 2014 kl. 11.47 (CEST)
Sen känns det som att vi helt enkelt har olika uppfattningar om vad som är bökigt. Jag (och andra) tycker att det är väldigt enkelt att är lika enkelt eller enklare att skriva "Efternamn, (år), sidnummer" som att peta in det i en mall. Och nybörjare kommer nästan garanterat tycka likadant. Att fixa t.ex. Oxford-ordning på den fullständiga källhänvisningen är heller inte svårare än att kolla upp böcker i Libris. Att vi skulle bokstavligt ha Den Enda Referensstandard känns inte heller realistiskt eller meningsfullt. Tolerans för variation är en fråga om ren pragmatism eftersom olika vetenskapsdiscipliner använder olika former av referensstandarder. Olika användare kommer alltid att förorda olika typer av referenssystem och jag är en varm anhängare av att låte bli att detaljpeta i hur andra skriver så länge som det funkar. För det gör det uppenbarligen. Att standardisera för dess egen skulle ser jag som en styggelse. Det är så man drar igång meningslösa redigeringskrig.
Peter Isotalo 16 april 2014 kl. 10.10 (CEST)
Om det är lika enkelt att skriva Efternamn, (år), s. sidnummer som att skriva Efternamn|år|p=sidnummer så förstår jag inte varför man väljer den första varianten när den andra ger funktionellt mervärde.
Om du anser att enhetlighet inom uppslagsverket är av ondo så kan jag bara konstatera att vi har diametralt motsatt uppfattning i den frågan. /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 10.58 (CEST)
Hämtat från{{bokref}}-sidan: "Att fylla i {{bokref}}-mallar kan ju ibland bli rätt mycket klippande och klistrande, ibland även en hel del knappande." Säger allt. Ymer (diskussion) 16 april 2014 kl. 10.14 (CEST)
Vill vi har fler artiklar? Ja! Vill vi ha fler som skriver artiklar? Ja! Vill vi ha fler och säkra källhänvisningar? Ja! Vill vi att det vara enkelt att skriva och lägga in goda källreferenser? Ja! Vad bör vi då göra för att nå dessa mål? Uppnår vi målen genom att förvänta oss att skribenterna känner sig bekväma med och kan hantera vissa akademiska notsystem? Eller gynnas WP av att man på ett enkelt och hanterbart sätt helt enkelt berättar, klart och redigt, varifrån den uppgift som ska verifieras är hämtad? Akademiska notsystem passar (och är kanske t o m nödvändiga) i akademiska sammanhang. Men detta är inte vetenskap eller akademiska uppsatser. Det är ett amatördrivet allmänt uppslagsverk, skrivet i en mängd olika (ämnesanpassade) stilar, med olika detaljeringsgrad och med olika format. Då ska vi inte krångla till det, utan istället underlätta. De som vill använda källmallar ska naturligtvis få göra det. Esquios m fl arbete med standardisering i efterhand är värt beröm. Men det är inte generellt eftersträvansvärt att författarna (erfarna eller oerfarna) förväntas tillämpa vissa standarder som har tagits fram för helt andra sammanhang. Det är klarheten och existensen av källangivelsen som är det viktiga. Detta motverkas när källhanteringen krånglas till. Janders (diskussion) 16 april 2014 kl. 10.55 (CEST)
Jag håller med till 110%. Det ska vara enkelt att skriva artiklar, även för nybörjare. Skit samma ifall det inte blir rätt från början. Saker som är för krångliga för nybörjare kan gamla uvar som jag fixa till i efterhand. /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 11.04 (CEST)

@Janders, Ymer: Är det någon nackdel om exempelvis Esquilo i efterhand fixar till notsystemet med mallar om ni har skrivit det utan? Jag tror nämligen det är vad som Peter Isotalo har stört sig på om jag har förstått honom rätt. - Averater (diskussion) 16 april 2014 kl. 11.11 (CEST)

Jag stör mig på överanvändning av kod i första hand. Det blir inte bättre av att det handlat om format jag inte själv tycker är optimala. Lägg på det att jag av princip är emot kampanjer för godtycklig likriktning (att störa sig på att alla inte gör exakt likadant). Och utgångspunkten är hela tiden "jag tycker det är enkelt så därför måsta alla andra göra det". Tillråga på allt har Esquilo insisterat på jättekomplicerade system som i Ivar Kreuger där kommentarnoter får egna noter som länkar till en annan not istället för att bara skriva ut källhänvisningen i en not. Det har inget med användarvänlighet att göra.
Peter Isotalo 16 april 2014 kl. 11.42 (CEST)
Ingen äger artiklar, men vi brukar låta huvudförfattarnas synpunkter väga tungt. Att införa mallarna skapar inget större mervärde för läsarna och verkar att krångla till det för den som de facto utvecklar artikeln. Bristen på ägande betyder att det inte är något fel att någon gick in och bytte till mallar. Men när huvudförfattaren återställer och klart säger att han föredrar det tidigare systemet borde man lämna frågan. Förargligt att arbetet inte bar frukt, men sådant händer rätt ofta när flera viljor är inblandade. Att tvinga på huvudförfattaren sin vilja ifråga om saker av mindre vikt är inte fruktbart. --LPfi (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.13 (CEST)
Mina fem öre: med reservation för att det ser ut att vara en relativt smidig mall, och visst kan mallar som i det här fallet ge ett mervärde, men... det är också så att för att veta hur man använder mallen måste man kolla upp det, det är ändå så att det gör tröskeln för att redigera högre. Jag använder främst {{kb}}, {{ifrågasatt faktauppgift}}, {{förtydliga}} (och då och då {{runeberg.org}}, som är väldigt föredömligt gjord), och även med bara dem har jag varit tvungen att gå in och kolla upp hur sjutton det nu egentligen är på vad sätt man helst ska lägga in mallen på (veckans meningsbyggnadspris). Om jag bara skriver för hand så vet jag precis hur det jag skriver kommer att te sig - med en mall är det inte lika uppenbart (hur var det nu, datum, fast bara månaden, kunde man skriva kommentar, vilket fält är vilket, hämtdatum, källa, författare, etc etc.. när man putsar artiklar ser jag ibland väldigt fantasifulla tolkningar av referensmallarnas variabler, som tolkas lite hur som). Nya och mindre erfarna användare avskräcks faktiskt något lätt av kod, även om vissa mallar är fiffigt och smidigt gjorda. Det är ett klart och tydligt argument för att inte använda fler mallar än nöden kräver (och ibland kan man se exempel på överanvändningar av mallar, filmtitlar t ex). (Kanske är annars LPfi:s inlägg ovan bra slutord). flinga 16 april 2014 kl. 14.12 (CEST)
Jag har svårt att förstå vad LPfi menar är den praktiska skillnaden mellan artikelägare och huvudförfattare. Men förutom det så har jag tagit till mig det som han och Janders har skrivit. Jag kommer att fortsätta arbetet med att standardisera källförteckningarna genom att använda mallar, men jag kommer att hoppa över artiklar där Peter Isotalo frekvent dyker upp i redigeringshistoriken och jag kommer inte att återinföra källmallar om de tas bort utan att först diskutera det genomgående med vem det än vara må som tyckte att det blev dåligt. När det gäller mallars krånglighet så har jag viss förståelse för det eftersom alla mallar inte är helt genomtänkta alla gånger. Att göra de mallar vi har mer användbara och lättanvända är ett ännu viktigare arbete än att använda dem. /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 18.48 (CEST)
Kanon, sätt upp mig på samma lista som @Peter Isotalo. Ymer (diskussion) 16 april 2014 kl. 18.55 (CEST)
Nej, det går inte. Då blir det ju nästan inga artiklar kvar. ;-) /ℇsquilo 16 april 2014 kl. 19.27 (CEST)
Ha, ha, den var klockren Hi5.svgHigh-five!. Ymer (diskussion) 16 april 2014 kl. 19.50 (CEST)
Esquilo, om du kör på den linjen, försök gärna att arbeta med fler mallar som täcker olika referensstandarder och tillåter ett minimum av variation.
Peter Isotalo 17 april 2014 kl. 07.33 (CEST)
Det känns inte särskilt Wikipedia-aktigt att behöva ta hänsyn till vem som skrivit en artikel när man gör ändringar i den. Det har jag nog aldrig gjort. Men om man accepterar att olika artiklar kan ha olika system för källhänvisning, och om man accepterar att variationen är ett uttryck för att olika skribenter faktiskt ser olika fördelar hos olika system (och inte bara ett uttryck för att andra skribenter inte insett fördelarna med det system man själv tycker är bäst), så vore det kanske rimligt att man inte ändrade i artiklar som redan hade ett fungerande och konsekvent system. /NH 17 april 2014 kl. 11.41 (CEST)
Ingen har sagt att man inte får vara djärv. Kanske inte 100 artiklar på en gång... Och återställningar är en del av tillvaron här så länge det inte uppenbart görs på pin tji.
Peter Isotalo 17 april 2014 kl. 14.58 (CEST)
Jag håller med om att det inte är "Wikipedia-aktigt" och att det inte är i linje med Wikipedia:Ägarskap av artiklar. Om det hade varit så att t.ex. botaniska och zoologiska artiklar hade haft fördelar av att använda ett annat notsystem så hade jag accepterat det, men att artiklar skrivna av vissa användare, oavsett ämne, skulle vinna på att ha ett annat notsystem har jag svårt att förstå. Jag tänker dock anamma den pragmatiska inställningen att även om alla strävar efter att förbättra Wikipedia som uppslagsverk så betyder inte det att alla alltid drar åt samma håll. Jag har sedan tidigare en överenskommelse med FredrikTWikimedia Commons om att inte röra de bilder som han laddar upp, jag kan tänka mig en liknande överenskommelse med Peter Isotalo här på svenskspråkiga Wikipedia även om det i det här fallet inte är lika tydligt vilka artiklar som han "äger". /ℇsquilo 17 april 2014 kl. 15.07 (CEST)
Den typen av överenskommelser kan skapa tryck även på andra än de inblandade och är därför tveksamma. Edaen (diskussion) 17 april 2014 kl. 15.13 (CEST)
Så för dig, Esquilo, är det alltså omöjligt att det skulle kunna finnas andra åsikter om vilket notsystem som är bäst som är lika rimliga och underbyggda som din? /NH 17 april 2014 kl. 15.38 (CEST)
Åsikter är som rö*ar. Alla har sin egen. /ℇsquilo 17 april 2014 kl. 16.09 (CEST)
Edaen, om Esquilo vill se nån sorts individuell pakt som den enda anledningen till att han lägger ner den dispyt han själv dragit igång så får det stå för honom.
Peter Isotalo 18 april 2014 kl. 16.10 (CEST)

Var det här rätt demonstrativa tilltaget tänkt som ett inlägg i debatten, Lavallen?
Peter Isotalo 17 april 2014 kl. 09.54 (CEST)

Jepp! -- Lavallen (mail) 17 april 2014 kl. 11.53 (CEST)
Gör inte sånt, tack.
Peter Isotalo 17 april 2014 kl. 12.52 (CEST)

Lavallen[redigera | redigera wikitext]

Nyligen raderade Lavallen sin användarsida och blockerade sig själv tills vidare. Det verkar som om det är diskussionen ovan som ligger till grund för det. Om vi för ett tag åsidosätter frågan om det är permanent eller inte, oavsett vad diskussionen gäller, är det priset rimligt? Den här diskussionen känns ganska improduktiv från början, eftersom vi kan konstatera allihop att det a) inte finns någon enkel lösning, b) folk har väldigt olika ståndpunkter, c) det finns viktigare saker att göra. Finns det något som vi kan ta med oss?//Hannibal (diskussion) 17 april 2014 kl. 15.48 (CEST)

Nej, han har inte lämnat Wikipedia, bara rensat sin bidragshistorik! -- Innocent bystander (diskussion) 17 april 2014 kl. 15.49 (CEST)
Menar du att att Lavallen nu redigerar under annat namn? Det står ingenstans. Såvida du inte är Lavallen eller har direktkontakt med Lavallen, är det en osäker ståndpunkt, även om jag naturligtvis hoppas att det är så.//Hannibal (diskussion) 17 april 2014 kl. 15.54 (CEST)
Titta i de sista loggarna jag gjorde som Lavallen! Kolla även detta. -- Innocent bystander (diskussion) 17 april 2014 kl. 15.58 (CEST)
Okej. Vad skönt! Då drar jag tillbaka kommentaren om Lavallen ovan, men behåller poängen om diskussionen.//Hannibal (diskussion) 17 april 2014 kl. 16.03 (CEST)
Eftersom det var jag som startade diskussionen ovan så känner jag mig förpliktigad att svara. Diskussionen är för min del avslutad och jag har fått veta vad jag behöver. Slutsatsen verkar ha blivit "konsensus saknas" och jag kommer att anpassa mig efter det. /ℇsquilo 17 april 2014 kl. 16.22 (CEST)

@Innocent bystander: your admin and oversight rights were removed by steward Mentifisto from Lavallen, but they weren't added to Innocent bystander. Did you intend to do that? Or did you wish to have the rights from Lavallen transferred to Innocent bystander? Please let me know your answer. Trijnstel (diskussion) 17 april 2014 kl. 16.23 (CEST)

@Trijnstel: No, that is not my intension. I restart here with a new contribution-list and without any special userrights. -- Innocent bystander (diskussion) 17 april 2014 kl. 16.28 (CEST)
Okay, good to know. Thanks. :) Trijnstel (diskussion) 17 april 2014 kl. 18.09 (CEST)

Flicknamn?[redigera | redigera wikitext]

Jag noterade i artikeln Baru att infoboxen innehöll parametern "födelsenamn", och att rubriken födelsenamn omdirigerar till flicknamn. Borde inte födelsenamnet för både män och kvinnor hänvisas till något annat än förgreningssidan "flicknamn"? -abbedabbdisk 14 april 2014 kl. 14.57 (CEST)

Jo. Kategorin för födelsenamn är också intressant. Nirmos (diskussion) 14 april 2014 kl. 15.06 (CEST)
Tack för anmärkningen, abbedabb. Nu har jag tagit bort den konstiga länkningen av "Födelsenamn".--Paracel63 (diskussion) 15 april 2014 kl. 01.27 (CEST)

Etrusker! Hippodromer! Antiken i veckans tävling[redigera | redigera wikitext]

Vill rekommendera alla att ställa upp i veckans tävling, som denna gång handlar om antiken. Detta är ett eftersatt ämne på svenskspråkiga Wikipedia, så det går att få stora bonusar för att skapa artiklar som finns på många andra språk men saknas hos oss. Gå in på Wikipedia:Veckans tävling/Antiken och hjälp etruskerna! Smetanahue (diskussion) 14 april 2014 kl. 15.30 (CEST)

Det verkar i dagsläget som att etruskerna skulle behöva all hjälp de kan få, så det här är ett fint initiativ.. :) flinga 18 april 2014 kl. 12.40 (CEST)

Rödlänkade personer i listor[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia har kriterier för vilka personer som kan ha egna artiklar, och för många användare är det angeläget att dessa kriterier följs. När man i en text nämner en person som saknar egen artikel, har man valet om man vill länka till en oskriven artikel eller inte. Båda valen kan vara motiverade och skall inte diskuteras här. Problemet uppstår när rödlänkade personer läggs in där sammanhang saknas, till exempel i listor av typen "Personer med efternamnet X" med som mest uppgifter om tid för födelse- och död samt yrke. De som förs in på detta sätt kan vara relevanta för Wikipedia, men många läggs in av fåfänga. De kommer då med i Wikipedia med minsta möjliga ansträngning. Ambitioner att skriva artikeln som det länkas till verkar ofta saknas.

Jag skulle önska att de som nu lägger in sådana rödlänkar också skrev stubbar om dem de lägger in. Det viktiga är att det då ges en källreferens, som nu saknas. I annat fall är det befogat att stryka sådana uppföringar. Med tanke på dem som lägger in rödlänkar med goda avsikter skulle en mildare reaktion vara att flytta rödlänkarna till en egen sektion på diskussionssidan till listan. Det blir då lätta att finna för den som vill arbeta vidare med dem.

Som exempel på listor med rödlänkade personer, kan jag nämna Skytte (namn) med 5 rödlänkade namn som helt saknar beskrivning, men som gärna kan vara relevanta, och Frisk (efternamn) med rödlankade "Johan Frisk (utbildare)" och olänkade(!) "Joakim Frisk (1993) innebandyspelare". Roufu (diskussion) 14 april 2014 kl. 22.40 (CEST)

Jag kollade själv de 5 rödlänkade personerna med efternamnet Skytte med Google och birthday.se. 3 av dem är nu levande, födda mellan 1979 och 1993, medan 2, Nils och Jösse Skytte, är historiska personer som ännu inte fått någon Wikipedia-artikel. Roufu (diskussion) 14 april 2014 kl. 23.44 (CEST)
Jag har lagt lagt in alla namn från NE som saknats när jag gått över grensidor. Som jag upplevt att det mest uppfattats negativt när jag skapat stubbar utifrån artiklarna har jag avvaktat med att skapa några artiklar om dessa tills vidare, och jag tycker jag att de bör finnas där som de troligen oftare är de som eftersöks än många av de namn som har artiklar. men om någon vill hjälpa till med artikelskapandet är de välkomna. Inga sådana namn finns varken på efternamnet Skytte eller Frisk. --FBQ (diskussion) 14 april 2014 kl. 23.58 (CEST)
Som jag ser det, är det en fördel att kunna skilja mellan relevanta uppföringar, som de som kommer från Nationalencyklopedin, och sådana som gränsar till klotter, som jag refererade till. Jag googlade och skrev just två stubbar på Bolin och fann att dessa personer stod i NE, som jag själv inte har. Det var emellertid ingenting jag visste på förhand. Det kunde lika gärna ha varit Svensk uppslagsbok eller Vem är det som var källan. Roufu (diskussion) 15 april 2014 kl. 00.41 (CEST)
Jag har nog lagt in andra namn också, i Nilsson lade jag in namnen från just SBL, jag kommer nog att skriva de som saknas så småningom om inget händer, men det betyder troligen om minst 3-4 år. Jag vet inte om jag lagt in några namn som jag skapat på en höft på grensidorna, jo förresten, Olle "Mapa" Sjögren slängde jag nog in. Men med tanke på att näst högsta divisionen anses relevant borde ju en Tre Kronorspelare vara bortanför diskussion, men vill man radera namnet från grensidan tills det finns en artikel, visst.
Man skulle givetvis kunna lägga in källor i grensidorna, men risken är att de blir plottriga. Jag tror det är bättre att man gör en googling om man misstänker att ett namn inte är relevant. Om de finns i NE dyker de upp där, samma sak om de finns i SBL eller liknande (möjligen inte om de finns i Svensk uppslagsbok, om inte de hör hemma i andra upplagan och haft tur vid textscanningen). Oavsett borde en googling ge en vink om relevansen. Om man ändå är tveksam kan man skriva på diskussionssidan innan man raderar namnen.--FBQ (diskussion) 15 april 2014 kl. 09.38 (CEST)
Jag har svårt att se att förekomsten av en och annan rödlänk som aldrig kommer att bli en artikel är något större problem. Det är i så fall mycket värre att röda namn avlänkas "i förtid" och att önskvärd wikilänkning mellan artiklar då faller bort när någon väl skapar en artikel om berörd person. /FredrikT (diskussion) 15 april 2014 kl. 10.30 (CEST)
Jag håller med FredrikT. Visst finns det skräckexempel, men i många fall handlar det om personer som är biograferade på andra språkversioner. Stubbar för sakens skull är ofta kontraproduktivt. Tostarpadius (diskussion) 15 april 2014 kl. 11.26 (CEST)
Lägger man in en rödlänkad person i listan kan man väl se till att sätta en källa på den så att någon annan kan skriva om man inte hinner själv? Då löser det sig. Adville (diskussion) 15 april 2014 kl. 16.06 (CEST)
Nej, källor i listor av detta slag är ett oskick. I så fall bör de noteras på diskussionssidan. Tostarpadius (diskussion) 15 april 2014 kl. 16.15 (CEST)
Instämmer. Källor på förgreningssidor blir märkligt. Sedan är det väl lika litet säkert att alla kan avgöra om en rödlänk är befogad när den ligger i en artikel som i en lista? /FredrikT (diskussion) 15 april 2014 kl. 16.17 (CEST)
En person som nämns i en artikel är väl i de flesta fall åtminstone på gränsen att vara relevant. De som införs som rödlänkar kan som enda merit vara att de är klasskamrater eller make till den som lade in dem. Därför är jag benägen att radera "Kalle Svensson, gitarrist" eller "Per Olofsson, utbildare" – utan googling. Å andra sidan lägger jag ibland in personer som uppenbart saknas i listan. Jag upplever det som förargligt om en modern fotbollsspelare som Søren Larsen dyker upp som enda resultat när länken syftade på Søren Larsen (kirurg). Man bör väl undvika att stryka rödlänkar då det finns något som tyder på relevans, men å andra sidan får man räkna med att relevanta rödlänkar stryk ibland, för att redaktören ifråga inte såg det. --LPfi (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.30 (CEST)
Källor på en förgreningssida är kanske inte helt konventionellt formaliamässigt, men om det hjälper i arbetet med encyklopedin tycker jag snarare man bör vara pragmatisk; är de till nytta får de gärna ligga där. Men visst, det fungerar väl på diskussionssidan där (föhoppningsvis tittar den som håller på med sidan där), eller som en dold kommentar (<!-- dold kommentar -->) om man verkligen vill undvika det. flinga 16 april 2014 kl. 13.34 (CEST)
Dold kommentar låter väl som en bra idé! Där kan man ju t ex hänvisa till artiklar på andra språkversioner. /FredrikT (diskussion) 16 april 2014 kl. 14.11 (CEST)
Bara det inte går till överdrift så gärna för mig om någon har nytta av det! Mycket text av det slaget försvårar dock redigering genom att bli ett störningsmoment. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2014 kl. 14.32 (CEST)
Dolda kommentarer löser mitt problem. Jag fyller gärna på i efternamnslistor med nya namn från "Kategori:Män" respektive "Kvinnor". En dold kommentar med källan - gärna förkortad - på legitima rödlänkar gör att jag inte behöver tänka på varför personen saknas i "Män" eller "Kvinnor". Hädanefter kommer jag att skriva dolda kommentarer, där jag kan. Roufu (diskussion) 16 april 2014 kl. 23.03 (CEST)

Nästa veckas tävling - Ingresser[redigera | redigera wikitext]

På en idé väckt av Lajm blir det vecka 17 dags att ta ett nappatag med uppslagsartiklarnas ingresser. Med mer än 1,6 miljoner artiklar i vår svenskspråkiga Wikipedia är det väl verkligen dags!?

Eftersom det här är frågan om en nyskapad tävling vore jag tacksam för granskande och kritiska ögon på tävlingsupplägget, Ingresser 2014. Deryni (diskussion) 14 april 2014 kl. 23.51 (CEST)

Intressant! :-)--Paracel63 (diskussion) 15 april 2014 kl. 01.30 (CEST)

Diskussionen om Nordisk ungdom bör lyftas till en principiell nivå[redigera | redigera wikitext]

Det pågår sedan länge ett par animerade diskussioner rörande Nordisk Ungdom (2000-talet) och (på WP:KAW) en enskild enfrågeanvändares relativt tröttsamt envetna försök att motarbeta en kategorisering som användaren finner olämplig. Diskussionerna illustrerar ett principiellt problem: Varför ska allting kategoriseras, när vi inte ens kan enas om vad en kategorisering står för - ett verifierat nuläge eller helt enkelt bara någon form av associativ koppling till det ämne som samlas inom kategorin? Världen (och därmed de ämnen som vi behandlar i våra artiklar) är ofta alldeles för komplicerad och nyansrik för att man ska kunna passa in den i små och nedbrutna kategorier, som på ett rättvisande sätt ska kunna beskrivas med enstaka ledord. Min lösning på dilemmat är att vi därför bör vara mer restriktiva med den här typen av kategoriseringar, och att vi bara bör kategorisera det som är allmänt accepterat och som inte kräver någon form av åsikt eller tolkning, typ kategorier om Svenska kungliga slott, Ryggradsdjur, Barrväxter och Socialdemokraternas partiledare|Socialdemokraternas partiledare]]. Jag tror nog att jag är ganska ensam om denna kategoriseringskritiska linje, men ser alltså ett problem i att "WP-redaktionen" tar på sig rollen att kategoriklassa olika företeelser, när det uppenbarligen på mer eller mindre rimliga grunder kan finns olika uppfattningar om huruvida den klassificeringen är korrekt eller ej. Synpunkter? Janders (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.22 (CEST)

Jag håller helt med om att vi bör vara försiktiga med kategoriseringarna, bland annat för att eventuella källangivelser inte finns i artikeln utan i bästa fall på disksidan. Edaen (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.28 (CEST)
För att inte återigen fastna i argumenten kring Nordisk ungdom kunde vi kanske för den principiella frågan istället tänka på kategorin Alternativmedicin, som används som en associativ koppling till flera fenomen som alls inte självklart är alternativmedicin som Kiropraktik och akupunktur.--Yger (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.35 (CEST)
Håller med Yger. Dispyten som luftades rörande Nordisk Ungdom var främst ett problem sprunget ur politiskt POV-pushande än problem med kategorier.
Peter Isotalo 15 april 2014 kl. 14.40 (CEST)
Håller också med Yger. Kategorier är till för att hjälpa läsaren att hitta artiklar som på ett eller annat sätt hör ihop och behandlar likartade eller angränsande ämnen. De är inte tänkta att användas som etiketter. Jag ser inget problem i att kategoriavgränsningar på så vis blir lite luddiga eller svepande – inte så länge artikeltexten gör klart vad som gäller. /NH 15 april 2014 kl. 14.42 (CEST)
Om det blir någon slags slutsats av det här, fyll gärna på i Wikipedia:Kategorier, så att vi kan hänvisa dit nästa gång.//Hannibal (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.43 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt RedigeringskonfiktJag instämmer med Janders (bortsett från att jag alltjämt inte är övertygad om att det handlar om en enfrågeanvändare). Vi kan vara generösa med kategorisering, men då skall det handla om självklara data, inte spekulationer. Tostarpadius (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.50 (CEST)
Bra förslag, Hannibal och fullt medhåll till Yger med flera. Nu gäller det att släppa Nordisk Ungdom helt och tillsammans försöka tränga bort såväl artikeln som diskussionssidan ur våra minnen.Obelix (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.48 (CEST)
Jag hoppas tvärtom att samtalet där blir en väckarklocka och ett memento. Tostarpadius (diskussion) 15 april 2014 kl. 14.50 (CEST)
Tostarpadius, du var själv drivande i att elda på den konflikten, så jag hoppas också det.
Peter Isotalo 15 april 2014 kl. 15.30 (CEST)
Det jag hoppas vi lär oss är att alltid kräva trovärdiga källor på allt, även kategorier. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.18 (CEST)

Bra idé, Yger. Låt oss diskutera den principiella frågan, men utan att hela tiden referera till NU-frågan. Janders (diskussion) 15 april 2014 kl. 16.33 (CEST)

Jag tror det är svårt att diskutera hur vi ska jobba med högst kontroversiella kategorier genom att jämställa dem med en synbart okontroversiell dito. (Både akupunktur och kiropraktik innehåller den nämnda kategorin utan att det tycks ha startats några stora diskussioner om det).
Ja, jag är medveten om att ämnesområdena som sådana emellanåt är kontroversiella, men kategorin verkar inte vara det. Det är heller inte svårt att finna oberoende, neutrala källor som kallar ex akupunktur för alternativmedicin – just den problematik som leder till evighetsdiskussioner om mer kontroversiella kategorier. // Romulus74 (diskussion) 15 april 2014 kl. 16.52 (CEST)
Som upplysning var det en diskussion i 18-24 månader om Kiropraktik och naprapati, om de skulle klassas som alternativmedicin eller ej och jag tror det var 5-7 som absolut var emot det. Själv upplever jag diskussionen om NU som en lätt västanvind jämfört med diskussionen om alternativmedicin, där det också var färre insatta med i den diskussionen. Graden av hur kontroveriellt det är hänger ihop med ens egen perspektiv/grundsyn.--Yger (diskussion) 15 april 2014 kl. 17.13 (CEST)
Jag rotade inte fullkomligt i arkiven, och litar på dig när du säger att kiropraktik lett till diskussioner. Du har säkert också rätt i att vad man själv ser som kontroversiellt påverkar. Men med mindre än 2 minuters arbete kan vi källbelägga alternativmedicin kring kiropraktik med NE, DN, fyra böcker, dagens medicin och sju professorer. Där finns bra, oberoende källor. Det gör det onekligen lite enklare. // Romulus74 (diskussion) 15 april 2014 kl. 17.57 (CEST)
En lösning på problemet med en kategori som Alternativ medicin är den norska - att inte använda den. I norsk lagstiftning och i norsk Wikipedia heter det Alternativ behandling, som kan definieras operationellt som sådan behandling som faller utanför det etablerade hälsoväsendet eller som i huvudsak utövas där. Det uppstår gråszoner också med en sådan definition. Vad som är alternativ behandling varierar från land till land och ändrar sig med tiden. Man har inte undgått tvister, och den norska Wikipedia-artikeln om ämnet är mallad för flera brister. Jag tror emellertid att man lättare bevarar sakligheten med kategorier som kan definieras operationellt än om man använder etiketter som talar om vad någonting "är". Roufu (diskussion) 15 april 2014 kl. 21.28 (CEST)

Tabell eller brödtext[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle gärna ha lite åsikter om detta Wikipediadiskussion:Projekt_djur#Br.C3.B6dtext_eller_tabeller.3F. --AHA (diskussion) 16 april 2014 kl. 12.56 (CEST)

Wikipedia:Att skriva om litteratur är utökad[redigera | redigera wikitext]

För några veckor sedan gjorde jag en uppfräschning (som jag tyckte) av ämnesguiden för att att skriva om näringsliv, företag och varumärken. Nu har jag gjort en likadan omskrivning av ämnesguiden om att skriva om litteratur. Tyck gärna till, korrekturläs och fortsätt arbetet.//Hannibal (diskussion) 17 april 2014 kl. 13.28 (CEST)

Aktuell artikel på huvudsidan[redigera | redigera wikitext]

Det pågår en diskussion om att ändra utformningen i "Aktuell artikel" på huvudsidan till formatet vi hade innan huvudsidereformationen 2007, det vill säga att ha aktuella artiklar i punktform med en kort mening som berättar varför de är aktuella, istället för att – såsom utformningen ser ut nu – ha en artikel med väldigt stort utrymme och enbart enkla wikilänkar till andra aktuella artiklar. Det behövs fler åsikter i diskussionen. Se Portaldiskussion:Huvudsida/Aktuell artikel#Aktuella händelser. Lixer (diskussion) 18 april 2014 kl. 10.10 (CEST)

Dromoner på runstenar[redigera | redigera wikitext]

Det har uppstått oenighet i artikeln dromon. Det gäller tolkningen att fartygsbilder på runstenar som t.ex. Tullstorpstenen skulle förställa dromoner, en sorts galär som användes av den bysantinska flottan under tidig medeltid.

Lite utomstående kommentarer på diskussion:dromon skulle uppskattas.

Peter Isotalo 18 april 2014 kl. 18.30 (CEST)