Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Artiklar om enstaka låtar[redigera | redigera wikitext]

För närvarande lägger 213.89.84.232 (diskraderade bidragloggar omwhois) in en strid ström av låtartiklar. Jag vill här bara lyfta om det är OK att skriva separata artiklar om varenda låt på ett album, till exempel Grace Under Pressure. Alltså: Ska vi skriva artiklar om låtar som inte är singlar eller har utmärkt sig på topplistorna? För övrigt lägger användaren in undermåligt översatt/maskinöversatt text. Disembodied Soul (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 14.17 (CEST)

Vad jag kan se innehåller artiklarna relevant information som är svår att infoga i annan artikel. bbx (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 14.29 (CEST)
Jag tycker det är singlar eller topplistplaceringar som i regel gäller för låtar om de ska ha egna artiklar. Annars räcker det med att skriva om dem i albumartiklar. De bör utmärka sig på något sätt, också från andra låtar på samma album. Ska inte säga att det inte kan finnas några undantag, men som regel, annars nej för egna artiklar, det blir ovikt. Låttitel kan dock vara en omdirigering till albumet om den är unik, eller en förgreningssida om det finns flera låtar med samma namn. Höstblomma (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 14.40 (CEST)
Enbart singelutgivning och top40 i något land tycker jag är en bra gräns, möjligtvis striktare snarare än tvärtom. Omdirigeringar för alla låtar till albumet i fråga är så klart ok, och undantag kan säkert finnas, exempelvis en prominent artists obemärkta debut. Vill man skriva vad som spelats live får man skapa en artikel om turnén ifråga. Caztorp (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 14.42 (CEST)
Om artiklarna innehåller mer information än att det är en låt av en viss artist på ett visst album kan vi gott vara generösa. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 15.08 (CEST)
Jag skulle vilja säga att det är ok att skriva separata artiklar om alla låtar på en skiva. De är i sig tydligt definierade objekt, med tydlig avgränsning och klara sammanhang. Men jag är ändå emot det, av två skäl: 1/ Enskildheter som är integrerade delar av större helheter hör ihop och bör presenteras i ett samlat sammanhang. 2/ Och den här diskussionen bör vidgas. Den bör istället handa om avsaknaden en grundläggande princip; en avsaknad som bidrar till en ackumulerad inkonsekvens och spretighet där vissa perifera, smala, detaljerade och svaga ämnen bedöms på ett helt annat sätt än andra enskilda och på många sätt likartade ämnen. Så länge som vi inte har lärt oss att väga äpplen och päron på samma våg, utan gör relevansbedömningar till fördel för den ena vågskålen (som innehåller t ex populärkultur, sport och akademiker) och nackdel för den andra vågskålen (med många andra yrkeskategorier, politiker, företag av olika storlek, idrottsklubbar och andra folkrörelser och en massa andra större eller mindre enskildheter) kommer jag dock fortsatt att hävda att WP inte är rätt forum för den här typen av detaljnedbruten information. Den dagen som relevansdiskussionerna bygger på mer principiella bedömningar kommer jag dock helhjärtat att följa en sådan ordning. Lindansaren (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 15.48 (CEST)
Huruvida en enskild låt beskrivs bäst i en egen artikel eller i en annan får avgöras från fall till fall. Normalt skulle jag tycka att det är bättre att skriva om dem i artikeln om albumet, eller kanske till och med i den om artisten, men det är bland annat en fråga om hur mycket material man kan hitta och om det är rimligare att betona samband än enskildheter.
Att hålla på att debattera hur man skall jämföra enskilda låtar med idrottsklubbar ser jag dock som dödfött. Att hålla på och ta fram detaljerade kriterier kommer bara leda till usla artiklar om saker som pekar precis på hur ämnet uppfyller kriteriet, men missar varför någon vill slå upp det i ett uppslagsverk. Kan man skriva en bra artikel om en enskild låt, med oberoende, berättande källor som visar på att det finns ett intresse, så är det mycket, mycket mer värt än en artikel som säger att "NN är riksdagsledamot för partiet Y", eller "Knäckebrohults IK är en idrottsklubb i Knäckebrohult".
andejons (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.15 (CEST)
Låtar från svensktoppen, årslistor och högt på försäljningslistorna tycker jag har relevans så länge man har källor för lite mer än bara det som syn i en lista. Att skriva artiklar om alla låtarna på ett album bör inte vara det vanliga. Ganska få album har så intressanta låtar./Machatjkala (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.31 (CEST)
@Andejons: Kriterierna är uttryck för värderingar. De inte bara avspeglar praxis, utan styr den och synen på vad som är ett lämpligt innehåll i uppslagsverket. De fragmentiserar, mäter relevansen i kvantitativa mått men ger bara stöd för bedömningen av vissa utpekade enskildheter. Men urvalsprinciperna borde gälla de övergripande principerna. Det är det som gör kriterierna så olämpliga som stöd i urvalsprocessen. Om vi vill skapa en konsekvent helhet måste vi därför vara medvetna om varför vi bedömer relevansen för en viss typ av ämnen på ett annat sätt än relevansen för andra ämnen. Och då undrar jag varför enskilda rocklåtar utan andra meriter än att existera bedöms vara ett viktigare innehåll i uppslagsverket än t ex enskilda företag som inte heller sticker ut. Så länge som detta avgörs med stöd av relevanskriterier som beskriver enskildheter utan att ta hänsyn till övergripande principer kommer helhetsprodukten att vara sämre än om vi började tillämpa mer kvalitets- och målinriktade urvalsprinciper. Men jag vet att jag är ganska ensam om detta resonemang, och nöjer mig därför med att konstatera det som diskussionen här handlar om: Det ska ganska mycket till för att enskilda låtar som inte sticker ut p g a topplisteplaceringar, många coverinspelningar eller andra utmärkande egenskaper ska ha egna artiklar. Som sagt – enskildheter som är integrerade delar av större helheter hör ihop och bör därför även presenteras samlat. Lindansaren (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.55 (CEST)
Just vad du skriver i tredje meningen är precis vad jag ogillar med relevanskriterierna. Jag tycker också vi borde fokusera långt mer på kvalitet än enkla kriterier, men jag tycker inte att det på något sätt är kopplat till vilken sorts artiklar vi har, bara hur de artiklar vi har är utformade. En någorlunda analyserande artikel om en poplåt ger läsarna mer än en artikel om en riksdagsledamot där allt som står går att hitta om man googlar och kommer till presentationen på riksdagens hemsida.
I praktiken, för att ta en av de artiklar som diskussionen startade från, så tycker jag t.ex. Red Sector A någorlunda skulle motiverat sin existens om den varit ordentligt källbelagd: det finns trots allt i alla fall en uppgift av tämligen icke-trivial natur i den. Huruvida en låt analyseras bäst enskilt eller utifrån albumet tycker jag det inte finns skäl att generalisera för mycket kring: för konceptalbum likt The Wall är albumet en bättre utgångspunkt, för ett band som Beatles där det finns mängder att skriva kanske det är lika bra att börja med låtarna var för sig direkt.
andejons (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 22.26 (CEST)

I ämnesguiden Wikipedia:Att skriva om musik under avsnittet Album och låtar finns följande specificerat:

Var för sig tillräckliga krav på ett musikstycke/en sång/en singel:
  • Om singeln har legat på någon av de 10 översta platserna på en nationell, kvalificerad topplista, till exempel Svensktoppen, Tracks eller ett lands singellista.
  • Om sången representerat ett land i Eurovision Song Contest.
  • Om sången är ett lands nationalsång, eller används som officiell sång för en region/kommun/ort/delstat/stad/utbrytarstat eller liknande.
  • Om sången/stycket är ett standardverk i sin genre (till exempel Längtan till landet) och/eller tolkats i coverversioner av flera andra relevanta artister och grupper (till exempel "Granada"), alternativt är mycket vanlig på liverepertoaren av till exempel coverband och dansband. Delar av ett standardverk (till exempel Papagenos aria från Trollflöjten) bör normalt behandlas i huvudartikeln, men kan brytas ut om det finns tillräckligt material.
  • Om stycket fått ett etablerat pris (Grammy, Grammis, Rockbjörnen eller liknande), som "årets låt".
  • Gjorts känd genom reklam i till exempel TV, bio och radio.

Om vi ger denna ämnesguide tyngd så talar det mot artiklar om ej utmärkande låtar. Mvh --Bairuilong (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.39 (CEST)

Utifrån de aktuella exemplen måste man åtminstone ställa krav på att det skall finnas källor som berättar om själva produktionen av låten, hur man kom fram till vissa idéer och lösningar osv, som i SVT:s Hitlåtens historia. I de aktuella fallen finns endast ointressanta statistiska uppgifter. Ta upp en av artiklarna på SFFR är mitt förslag. Kriterierna borde kanske också ses över, de är ganska spretiga. /Ascilto (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.54 (CEST)
Går inte att kräva, eftersom den informationen inte alltid är lika lättåtkomlig. J 1982 (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.59 (CEST)
Vi har alltid ett krav att skriva vad som går att hitta i källorna, finns det inget att hitta där så finns det inget att skriva, alltså inget underlag för artiklar. /Ascilto (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 17.05 (CEST)
En kort artikel med källor är att föredra framför så kallade samlingsartiklar, i praktiken, artiklar staplade på varandra. J 1982 (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 17.09 (CEST)
Ytterligare en sak att ha med i beräkningen: artiklar om artister och grupper organiseras ju vanligtvis i navboxar, för att ge översikt och navigeringsmöjlighet. Boxarna riskerar att bli jättestora om samtliga låtar ska ha artiklar och länkar i navboxen, och om låtartiklarna utelämnas från boxen kommer majoriteten av artiklarna relaterade till artisten/gruppen inte att ingå i navigeringsöversikten. Nu ska väl inte mallar styra vilka ämnen som ska ges egna artiklar och inte, men eftersom gemenskapen har valt att använda en sådan översiktsmetod tänkte jag att det kunde vara värt att ta upp att det kan bli rörigt med en alltför finfördelad artikelindelning. (disk. bidr.) 2 augusti 2018 kl. 18.02 (CEST)
Går visserligen att kompensera genom att alltid vara noga med att aktuella artister/grupper har en egen huvudkategori och underkategorin Kategori:Låtar av NN. (disk. bidr.) 2 augusti 2018 kl. 18.07 (CEST)
Efter att ha kollat på en del av artiklarna som den oinloggade användaren skapat, så tycker jag de är OK och kan behållas. Åtminstone de jag har sett innehåller mer information än vad man kan ta med i en artikel om ett album där låten finns med. T ex tar de här artiklarna upp vilka turnéer som låtarna spelats på, etc. Wikipedia är ganska bra på att samla den typen av information. /NH 2 augusti 2018 kl. 19.00 (CEST)
Jag har patrullerat flertalet av dessa och varken raderar eller märkt för relevans kontroll. Mina skäl är snarlika de som NH för fram. Men primärt för de är varken skämmiga eller riskerar innehålla felaktig info. Jag mer och mer lutar åt att kärnan i relevans är att inte riskera vår tillförlitlighet. Om jag skriver om min granne är risken stor att de inte kommer stämma det som står, eller någon kontrollerar det. Här liksom med 110 åringarna finns inte den risken. Många känner till och "kontrollerar" riktigheten, och fakta kommer stå sig över tiden. Yger (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 19.16 (CEST)
Men i viss mån tycker jag det kan vara intressant att "veta" i hur små "bitar" man rimligtvis kan dela in något och ändå behålla relevans för uppslagsverk. Urskiljning i någon mån är och har alltid varit en grund för uppslagsverk, och vi är generösa, men någonstans behöver man dra en gräs, därför har vi relevanskriterier och de handlar inte bara om korrekt information. Varför kan man inte skriva mer än grundinfo om låtar som inte utmärkt sig på något särskilt sätt på en albumsida, när det finns källor och det oftast inte handlar om om mer än ett par meningar för att täcka det? De flesta albumsidor är mycket korta idag. Då kan man dessutom jämföra göra mellan låtarna etc i sammanhang. Låtar är kanske den "minsta" beståndsdelen i detta fall, som en del kanske säger automatisk ok till, andra säger ok i vissa fall men inte automatiskt ok, och albumsidan den överordnade artikeln. Råkade som en jämförelse just på Fredrik Schiller (Solsidan), som är märk med infoga. En karaktär i en TV-serie. TV-serien är den överordnade artikeln och karaktärerna den "minsta" beståndsdelen. Ska karaktärer i TV-serier kunna ha egna artiklar? Jag svarar ja. Ska alla karaktärer i alla TV-serier ha egna artiklar? Mitt svar blir nej. Ska alla karaktärer i en och samma TV-serie ha var sin egen artikel? Är de lika viktiga? Det tycker jag inte. Huvudkaraktärer kan ha egna artiklar, men någonstans måste man dra en gräns, tycker jag. Annars blir det inte uppslagsverk, utan en slags databas utan logik. I den månen håller jag med Lindansaren, då borde t.ex. varenda lokalpolitiker i ett kommunfullmäktige kunna ha egen artikel. Men detta är inte vad Wikipedia var eller är avsett att vara och vi har sett att gå emot grundprincipen om att vi är ett uppslagsverk inte fungerar i och med botprojektet. Det skapar slitningar mellan de användare som bidrar då man plötsligt inte vet vart man är på väg med projektet och det hjälper inte läsarna. Höstblomma (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 08.23 (CEST)
För min del handlar sakfrågan (den om de aktuella artiklarna) mest om att enskilda låtar kan behöva beskrivas utifrån flera aspekter än vad man kan göra i en artikel om ett album. Knockin' on Heaven's Door är ett exempel på en enskild låt som det finns mycket mer att säga om än vad man kan göra i sammanhanget med albumet den ursprungligen förekom på (eller snarare filmen den ursprungligen förekom i!). Jag tycker de aktuella artiklarna lutar åt samma håll (även om det kanske också skulle gå att samla dem). /NH 3 augusti 2018 kl. 11.34 (CEST)
Men den låten har både Bilboardplaceringar och släpptes som singel, och är mycket känd, den är ett fall där nog alla här tycker en egen artikel är motiverat. Diskussionen handlar om när en egen artikel inte är motiverat, dvs när inget utmärkande eller mycket lite skiljer låten från andra låtar på samma album. Höstblomma (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 12.05 (CEST)
Det som går förlorat är dessutom återigen översikten, dels i navigeringen (navboxen), dels i läsningen: vill man t.ex. läsa ingående om ett album får man hoppa fram och tillbaka mellan småartiklar med hjälp av webbläsarpilar eller -flikar, istället för att bara skrolla i en något fylligare albumartikel med samlad information ordnad i avsnitt. (disk. bidr.) 3 augusti 2018 kl. 12.14 (CEST)
Nej, enskilda låtar från ett album ska infogas i artikeln om albumet. Vi har inte separata artiklar om första och andra delen av Fänrik Ståls sägner eller Röde Orm heller trots att "Sjöfarare i västerled" och "Hemma och i österled" är två olika verk. /ℇsquilo 3 augusti 2018 kl. 12.24 (CEST)
@Höstblomma: Nja, jag tycker samma argument har bärighet på de aktuella artiklarna: De innehåller information som är meningsfull att ha med på Wikipedia, men som inte platsar i artiklarna om albumen. Samma sak gäller inte för Fredrik Schiller (Solsidan). I den artikeln finns egentligen inget som inte platsar i artikeln om TV-serien. Däremot kanske det kan finnas en fördel att bryta ut den ändå, så att man kan hitta (artikeln om) rollfiguren i kategorier, så att TV-serieartikeln inte sväller ut alltför mycket, etc. Men det är isåfall en annan typ av argument. /NH 3 augusti 2018 kl. 12.21 (CEST)
Vad är det som inte passar i albumartikel? Om man tar ett exempel, säg The Stars Look Down så får vi veta i inledningen att "The Stars Look Down är en låt av den kanadensiska progrockbandet Rush. Låten släpptes på albumet Vapor Trails släppt 14 maj 2002." Allt detta framgår av albumartikeln. Sedan kommer infoboxen, allt där går också att ha albumartikeln, t.ex med hjälp av mallen låtlista. Sedan kommer två meningar brödtext, "Låtens titel "The Stars Look Down,” kommer från titeln på en novell av A. J. Cronin, men trummisen Neil Peart (som valde titeln och skrev texten) har sagt att han inte har läst den. Anledningen till att han valde titeln var för att den “seemed to express a fitting view of an uncaring universe.” (verkade uttrycka en passande bild av ett oroande universum)". Det är mer unikt, men det passar i en albumartikel i ett avsnitt "Låttexter" eller "Om låtarna" eller liknande som också kan ha underrubriker med låttitlarna. Till sist får man veta att "Rush spelade aldrig "The Stars Look Down" live". Det passar t.ex under rubriken "Anmärkningar", eller i förut nämnda avsnitt. Och man kan kategorisera omdirigeringar om det är kategorier man vill ha. Då kan man bygga ut albumartiklarna och i bästa fall få något liknande Americana (musikalbum). Direkt i albumartikeln kan man då t.ex få en översikt över vilka låtar från albumet som aldrig spelades live, istället för att klicka sig runt mellan 7-10 olika sidor. Det är tillräckligt generösa relevanskriterier som det är för låtar, det är ovikt i ett uppslagsverket att inte ha några andra relevanskriterier än "existerar". Höstblomma (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 18.07 (CEST)
Esquilo: Jämförelsen med Fänrik Ståls sägner är intressant. Jag hävdar dock att den relevanta parallellen snarare är låt till dikt än låt till enskilt utgiven del; såväl enskilda låtar som enskilda dikter kan återkomma i andra samlingar. Vi har ju också i alla fall en artikel om en enskild dikt ur Fänrik Ståls sägner, och jag kan mycket väl tänka mig att det är möjligt att skapa fler.
andejons (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 18.58 (CEST)
För att inte tala om psalmer, där alla psalmer som publicerats i någon utgiven psalmbok/sångbok platsar.Yger (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 19.03 (CEST)
Psalmer har i alla fall i många fall lång historia och har sjungits och "levt" i generationer. Då var det inte heller samma enorma produktion av musik som nu. Det är inte som låtar som bara är några år gamla. Mitt specifika exempel var 16 år, det är visserligen inte ingenting, men kommer den vara ihågkommen och sjungen eller spelad i större omfattning om ytterligare 50-100 år, så som många psalmer blivit? När den inte spelats live en enda gång av bandet under 16 år? Det är rätt svårt att jämföra och relevansen utfaller till psalmernas fördel, tycker jag. Höstblomma (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 09.38 (CEST)
Vi har 1343 psalmer i Kategori:Svenska psalmer (tunna eländiga) där bara 1/3 är använda på det sätt du skriver, resten har använts betydligt mer sporadiskt.Yger (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 10.53 (CEST)
Tillägg, att det är just Rush-låtar som skapas i stor skala just nu har troligen ett samband med att bandet meddelat att de slutar i år. Det är alltså antagligen ett fan som välvilligt gör detta, att skriva om alla deras låtar. Höstblomma (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 09.43 (CEST)

Något som stör mig, vilket också är ett skäl att jag ofta återkommer till frågan i den här typen av diskussioner, är att det inom vissa områden har utvecklats en "låt-gå-praxis" som skiljer sig betydligt från de riktlinjer och kriterier som finns formulerade och som vi förväntas ta stöd av. Inom vissa områden bedöms kriterierna och ämnesguiderna vara viktiga. Inom andra har de uppenbarligen mycket ringa värde. Notera att kriterierna för enskilda låtar t ex talar om utgivningar som legat på någon av de tio översta platserna på kvalificerade topplistor, om ESC-representation, om nationalsånger, standardverk, Grammy och andra etablerade pris, etc. Då befinner vi oss mycket långt från enskilda rocklåtar som finns med på någon skiva med Rush. Om vi då tycker att det är rimligt att frångå "tröskelvärdena" för just denna typ av ämnen så måste vi också vara beredda att behandla andra ämnen på samma sätt. Wikipedia är ett uppslagsverk, inte bara en samling enskilda artiklar. Om vi har ett regelverk måste det, oavsett hur det ser ut, bygga på tydliga principer för relevansbedömningar 'oavsett ämne (dvs något annat än de spretiga ämneskriterierna). Annars ökar obalansen. Inkonsekvensen och godtyckligheten påverkar helheten. Lindansaren (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 18.44 (CEST)

Min bild är att när det gäller vad som inte platsar (utifrån tillförlitlighets krav) är vi inte så oense och det är inte så spretigt om man ser denna gränslinje. Frågan vi oftare fastnar på är sedan nästa ribba, vad som platsar. I början störde det mig hur mycket från studentlivet som platsade, men all försök till diskussion om detta dog snabbt då det är många aktiva wikipedian med det intresseområdet. (medan det är få intresserade företagsfreaks, därför har kraven för dessa blivit högre). Och här ser jag det är spretigt och inkonsekvent. Men i detta blir diskussion mycket ett tyckande. Ta diskussionen om 110-åringar, har det inte enbart varit tyckande i den frågan och att de kalenderbitare som är roade av dessa ting, inte deltagit? Är det inte lite hårt mot de som har det specialintresset? Så jag letar inte efter en logisk princip utan hur vi undviker att våra egna subjektiva (o)intressen för olika ämnen blir det som styr (av det som klarar basribban).Yger (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 19.16 (CEST)
Jag tycker problemet snarare är det motsatta: det skapas alldeles för många artiklar som uppfyller kriterierna men som uppenbart ingen egentligen bryr sig om. Jag tog fem låtar på slump ur ESC 2016 och hittade Slow Down (låt av Douwe Bob), Hear Them Calling, I Stand, Icebreaker och I've Been Waiting for This Night. Alla uppfyller alltså de formella kraven, men det är i stort sett allt. Ingen av dem innehåller den allra minsta analys av innehåll, instrumentering, genre etc. Tre(!) av de fem har formuleringar i stil med "kommer framföras under delfinalen". Jämfört med dessa framstår de ovan nämnda låtarna av Rush som föredömliga.
andejons (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 19.08 (CEST)
Jag är helt enig med Användare:Höstblomma och Användare:Lindansaren. Visst, Wikipedia är en sammanställning av en stor mängd individuella specialintressen, men för att inte hamna i fragmentisering och total futilisering måste vi eftersträva någon sorts struktur, det är vad våra diskussioner och vårt samarbete går ut på. Annars blir vi som sagt en slumpartad databas över allt möjligt som är möjligt att veta istället för ett genomarbetat uppslagsverk. Det är därför vi har relevanskriterier och i det här fallet kan jag inte tycka annat än att de dels är överdrivet generösa, dels är spretiga och inkonsekventa. För att ett ämne skall kvalificera sig för en artikel måste det finnas mer att skriva om än att företeelsen över huvud taget existerar och det gör det inte i de aktuella fallen. Jag läser gärna artiklar om enskilda låtar om det finns något att berätta. Tyvärr blir jag oftast besviken för det man får sig till livs är kalenderbiteri och inget av det man vill veta, hur själva produktionen gått till och hur idéer och samarbeten vuxit fram. Artister uttalar sig hela tiden om sin musik och det finns mycket att leta reda på i dags- och fackpressartiklar för den som är intresserad av att leta. De aktuella artiklarna har alldeles för låg ambitionsnivå. Har man inte mer att säga om något kan man lika gärna låta bli. /Ascilto (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 19.40 (CEST)
@Andejons: Du har en klar poäng. Om detta är vi överens. Det är den andra sidan av myntet. Jag tänker t ex på alla "docentartiklar" som får plats här bara för att vi har satt upp den gränsen, inte för att de i någon verklig mening är relevanta artikelobjekt. Tänker också på alla konstnärsartiklar som finns bara för att det råkar finnas uppslagsverk som beskriver/nämner dem. Tänk om det fanns motsvarande uppslagsverk för alla VD-ar, textförfattare, rockgitarrister eller vilken grupp som helst. Nej, det är alltså den formaliserade godtyckligheten och inkonsekvensen jag vänder mig mot. Alla bedömningar man gör bör ses i ett större, jämförande perspektiv.
@Yger: Ja, det blir mycket tyckande, just beroende på att relevanskriterierna är så spretiga och inkonsekventa. För om man ser 110-åringarna som enskilda, i övrigt "omeriterade", individer kan man ställa dem mot andra likaledes "omeriterade" som är speciella av andra rekordartade orsaker än just hög ålder. Och då är vi alla individer med egna unika egenskaper. Men var går då gränsen, för vi alla kan väl ända inte bli relevanta i detta sammanhang? Är det då skribenternas specialintressen ska ska styra? Varför har inte folkvalda politiker samma relevansprinciper som enskilda fotbollsspelare? Varför har inte företagsledare relevansprinciper som konstnärer? Varför har inte orkestermusiker samma relevansprinciper som poeter med diktsamlingar som ingen läst? Man måste kunna göra den typen av jämförelser. Visst – de ägnar sig åt olika saker. Men det är inte den skillnaden som avgör i praktiken, utan bedömningen att vissa saker helt enkelt uppfattas som viktigare (mer "relevanta") än andra. Därför – om man har enskilda artiklar om Rush-låtar måste man ha ett gott argument för att inte ha samma relevanssyn för i stort sett hela STIM-katalogen (eller motsvarande i alla andra länder). Och det får konsekvenser. Thore Skogman har visst 1300-låtar registrerade... Lindansaren (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 19.49 (CEST)
Ascilto: Jag håller med om målet. Men jag tycker att metoden med detaljerade relevanskriterier snarare driver oss från det. Du har helt rätt i att uppslagsverk är något annat än en databas. Sättet relevanskriterierna är utformade på driver dock artiklarna mot att innehålla databasuppgifter, eftersom de också vanligen är enkelt kvantifierbara. Ett pris, en placering på en lista, en viss typ av tjänst, ett visst innevånarantal. Jätteenkelt att avgöra, jätteenkelt att skriva in i en artikel, jätteenkelt att gå vidare och skapa nästa artikel.
Lindansaren: Hur menar du att politiker skall ha samma kriterier som idrottare? Jag misstänker att du inte menar att vi skall bedöma fotbollsspelare utifrån om de blivit invalda till riksdagen, eller politiker utifrån om de tagit OS-medalj. Och om vi nu skulle ha en rimligt fyllig artikel om varenda låt i STIM-katalogen (säg, på nivå med Lucy in the Sky with Diamonds, inklusive källor och allt), skulle det vara ett problem?
andejons (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 22.01 (CEST)

Som jag uppfattar essensen i kriterierna i vår ämnesguide så blir album med automatik relevanta om artisten är relevant, medans enskilda låtar har en tydligt högre kravbild. Dessa kriterier är som jag ser det anpassade mot att musik distribueras och förpackas i form av album. Med risk att jag går utanför mitt kompetensområde; Är vi inte i dessa Spotify-tider på väg mot att musik mer släpps som enskilda låtar, och inte nödvändigtvis grupperade i vad som förr kallades "album". Om så är fallet så krävs rimmligen att vi lättar upp kriterierna för enskilda låtar/singlar.
Till den generella debatten är min åsikt att vi bör ha, och i stora drag följa, kriterier även för enskilda låtar. Exakt hur kriterierna är utformade ska naturligtvis vara en levande diskussion. Jag håller även med om att det råder stor, eller till och med ibland mycket stor, obalans mellan relevanskriterier i olika ämnesområden. Mvh --Bairuilong (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 07.29 (CEST)

@Andejons: Nej, jag menar inte att politiker ska ha samma kriterier som idrottare. Och det är just det som är problemet med det nuvarande kriteriesystemet. Det är ett undermåligt stöd för relevansbedömningar och bör ersättas av helt andra principer. Olika delar av vår komplicerade värld får med det nuvarande relevanssystemet "nyckelvärden" baserade på några för ämnet specifika egenskaper. Andra ämnen får helt andra nyckelvärden, och vissa – de allra flesta – får inga alls. Sen avgörs relevansen med stöd av dessa kriterier, trots att de inte i sig är jämförbara eller kompatibla med varandra. De är t o m, som Bairuilong påpekar, kanske inte ens anpassade till samhällsutvecklingen.
Jag har inget svar, men efterlyser diskussionen. För alla, både "positiva" och "negativa" innehållsbeslut får konsekvenser för helheten. Om man generellt säger att alla (t ex) docenter eller konstnärer är mer angelägna än alla (t ex) politiker eller företagsledare leder detta ställningstagande till en skevhet.
Vad gäller huvudfrågan i denna diskussion – enskilda musikstycken – är det dels en fråga om disposition (egna artiklar eller delar av huvudartiklar, där jag alltså anser att man så långt som möjligt bör hålla samman ett ämne), dels en fråga om relevans. Exemplet Lucy in the sky borde enligt min mening mycket väl kvalificera sig som en egen artikel, med tanke på styckets plats i både Beatles och andra artisters produktion. Och det gäller väl antagligen det mesta av just Beatles utgivning. Men varför skulle gränsen gå just där? Varför inte vid den antagligen "högre rankade" Yesterday (en gång i tiden världens mest spelade låt), eller den (i mitt tycke i alla fall) lägre rankade I'm a walrus? Eller platsar hela Beatles produktion? Hur är det då med t ex Herman's Hermits? Är det bara det faktum att ingen har skrivit några artiklar än som avgör att vi inte har enskilda artiklar om hela deras utgivning? Skulle verkligen hela deras produktion tillåtas få egna artiklar. Nej, jag tror inte det. Om inte (och utan jämförelser i övrigt, men de är ju ändå inte Beatles): Varför Rush?
I många fall "känns" det kanske i ryggmärgen. Men eftersom vi alla (och inte minst läsarna) har våra specialintressen – inte bara inom musik, utan även om mängder av andra ämnesområden – klarar inte vårt kriteriesystem att fånga upp alla de nyanser som skulle kunna blomma upp i uppslagsverket. För min egen del anser jag alltså att många politiker och näringslivspersoner borde kunna betraktas som betydligt mer angelägna ämnen än enskilda musikstycken av Rush eller avlidna 114-åriga japaner. Lindansaren (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 10.38 (CEST)
Det bör också påpekas att relevanskriterierna inte är satta i sten. Dessa ska reflektera praxis och konsensus vid relevansbedömningar på Wikipedia. Utkomsten av en diskussion som denna ska alltså styra hur relevanskriterierna ska se ut och inte tvärtom. -- jiˈesˌdeːo ] 5 augusti 2018 kl. 08.48 (CEST)
Lindansaren: precis som du skriver är skevheten huvudsak en produkt av skribenternas intresse. Att sätta upp strängare krav för enskilda låtar kommer möjligen påverka vilka låtar som kommer täckas in, men det är långt ifrån troligt att det påverkar beståndet av artiklar om politik. Balanserat artikelbestånd kan man bara få genom centralstyrning, där det finns såväl principer för urval som metoder för att skapa de artiklar som saknas. Vi saknar i stort sett det senare, så det är närmast en självklarhet att resultatet kommer bli spretigt. Vi har artiklar folk intresserat sig för att skriva, och inte så mycket mer.
Du frågar varför Rush? Min fråga är: varför inte? Frågan om Lucy in the sky gällde inte den artikeln. Den gällde om en liknande artiklar om andra låtar skulle vara ett problem.
För att uttrycka det på ett annat sätt: vad är kostnaden för att ha en viss artikel, givet att den är i bra skick? Förtjänsten är uppenbar: den som söker finner, och uppslagsverket kan då förhoppningsvis tjäna sitt syfte. Vad kan då nackdelarna vara? Jag kan komma på två: en är sökbarheten. Finns det ett par hundra orter som heter Santa Maria, då är det naturligtvis svårt att hitta precis den man är ute efter. Den andra är att det finns ännu en artikel att klottra i.
Ovan har också nämnts ämnen splittras upp och möjligheten att ge överblick och sammanhang minskar. Det kan man dock ha olika åsikter om, och i slutändan tycker jag inte det spelar så stor roll om en viss låt behandlas i en egen artikel eller en artikel om albumet: den kommer ändå vara en del av uppslagsverket, och läsaren skall ges möjlighet att hitta till den. Kostnaden är alltså liknande.
Notera att ovanstående resonemang alltså bygger på att artiklarnas vara eller inte vara i hög grad avgörs av kvalitet. För mig borde frågan vi ställer oss oftare vara: "hjälper den här artikeln läsarna?" snarare än "är det här ett ämne ett uppslagsverk borde behandla". Egentligen är det inte så stort skillnad på informationen i [1] och Ann-Charlotte_Hammar_Johnsson. Jag säger inte att vår artikel bör raderas, men värdet av den artikeln för någon som undrar om henne är betydligt mindre än Have You Ever? är för den som vill läsa om just den låten.
andejons (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 11.18 (CEST)
@Andejons: Jag är uppenbarligen otydlig. Men... Min syfte med den här diskussionen är inte att ifrågasätta artiklar (annat än att jag alltså anser att man så långt som möjligt bör hålla ihop ett ämnes olika aspekter), utan ifrågasätta inkonsekvensen; inte den inkonsekvens som uppstår därför att skribenter har specialintressen som låtar av Rush eller Thore Skogman, utan den inkonsekvens som gör att vissa "autorelevanta" ämnen har begåvats med lite högre status än andra och behandlas på ett sätt (bl a beroende på att det för finns beskrivna kriterier för dem), medan andra ämnen behandlas på helt annat sätt.
Så som svar på frågan varför/varför inte Rush: Det gör egentligen detsamma för mig. Men om man "släpper igenom" alla låtar av Rush utan andra urvalskriterier än att någon vill skriva artiklarna och att de är korrekt utformade så måste man nog också vara beredd att hantera i stort sett all värdens musikutbud på samma sätt, om det finns intresserade skribenter. Det vore kanske bra för uppslagsverket. Men, i konsekvensens namn (vi vet ju aldrig vad våra läsare är intresserade av i det enskilda fallet) vad har vi i så fall relevanskriterier och -bedömningar till?
Ett konkret aktuellt exempel: Just nu finns en relevanskontroll för en artikel om en näringslivskvinna som heter Lena Hofsberger. Relevanskontrollen i sig är inte på något sätt orimlig, sett till praxis och kriterier. Jag anser det självklart att hon ska kunna bedömas som relevant, bland annat med stöd av många höga poster inom näringslivet. Och om hon vid sidan om dessa meriter hade ställt ut ett par konstutställningar eller skaffat sig en docenttitel hade saken varit avgjord, trots att detta knappast hade varit huvudanledningen till att hon skulle kunna vara intressant för läsarna/relevant. Ett konstnärslexikon ger en inträdesbiljett oavsett andra meriter, men en vd- eller ordföranderoll (eller en text i ett lexikon över mer eller mindre framträdande svenska kvinnor) gör det uppenbarligen inte. Detta bidrar till spretigheten, minst lika mycket som skribenternas specialintresse gör det. Jag har alltså inget färdigt svar på frågan, men den nuvarande situationen är problematisk om man ser det ur ett kvalitetsperspektiv. Och jag tycker att vi i alla fall inte ska låsa in oss i fler detaljerade kriterier, som t ex listplaceringar och singelutgivningar, som ger stöd fler enskildheter men inte men inte helheter. Lindansaren (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 21.50 (CEST)
Jag undrar också varför vi egentligen skjall ha relevanskriterier till. Alltför ofta ger de annat resultat än man skull önska. De inkonsekvenser och märkligheter du beskriver kommer vi aldrig undan helt, men vi kan i alla fall försöka minimera dem genom att antingen ta bort relevanskriterierna helt eller sätta dem betydligt högre. (Vad gäller frågan om uppslagsverk så undrar jag lite över denna fokusering på konstnärer. Normalt anser vi att alla ämnen man hittar i någorlunda allmänna uppslagsverk är relevanta; den nyliga SFFR:en om en historisk kvinna gällde ju om detta verkligen var rimligt även i fall när det inte verkade finnas mycket att säga om personen).
andejons (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.03 (CEST)
Jag har mycket lätt att förstå varför vi har relevanskriterier. Utan dessa skulle administratörsarbetet bli allt för godtyckligt. Dock är jag stor förespråkare för att vi aktivt hela tiden ska utveckla och anpassa kriterierna. Jag önskar t ex att denna diskussionen skulle vara mer saklig och föreslå konkreta förslag på nya formuleringar av kriterierna. Diskussioner bör ha som syfte att nå fram till resultat som förbättrar Wikipedia. Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.40 (CEST)
Hade vi inte kriterier skulle vi som är aktiva behöva lägga ner mer tid på diskussioner än på själva artiklarna (redan nu finns den risken, har jag märkt exempelvis denna morgon). De krävs för att avgöra vad som självklart platsar. Däremot bör inte allt för mycken tid läggas ned på detaljutformningen. Jag betraktar mig inte längre som inklusionist på grund av de avarter som det tänkandet kan leda till men min grundhållning är ändå: hellre tusen artiklar för mycket än en enda för litet. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.52 (CEST)
Bairuilong efterlyser "förslag på nya formuleringar av kriterierna". Det är dock lite besvärligt för den som, likt mig, är övertygad om att relevanskriterierna i sig är olämpliga och bidrar till kvalitetsbrister. Relevanskriterier förutsätter att man har klar bild av vad vilket innehåll som bör/kan passa i uppslagsverket. Det är först när man vet det som det blir möjligt att formulera avgränsningarna. Men det finns alternativa sätt att avgöra vad som är lämpligt innehåll i ett uppslagsverk: Strävans- och målformuleringar, kvalitetskriterier, ämnesindelningar, källkrav o s v. Visst, det är ett nytt sätt att tänka, men knappast omöjligt. Och jag är helt säker på att det skapar förutsättningar för en mer homogen kvalitet. Lindansaren (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 17.22 (CEST)
@Lindansaren: Om du har för avsikt att driva frågan att Wikipedia bör lämna systemet med relevanskriterier så är min uppfattning att den frågan är så stor och radikal att den förtjänar ett eget avsnitt, och inte bör vara en sub-diskussion i denna tråd. Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 18.04 (CEST)
@Bairuilong: Jo, jag har nog försökt under mina nästan 10 år här, och inser naturligtvis att kriteriesystemet är så ingrott att det antagligen inte går att förändra. Men samtidigt tror jag att det är viktigt att man för kvalitetsdiskussionerna på ett principiellt plan även vid de tillfällen som frågorna kommer upp. Det är det enda sättet komma ur det som jag ser som en mycket olycklig utveckling, där delar av vår komplicerade värld utan något helhetstänkande delas upp i fragmentiserade småbitar som särbehandlas oberoende av varandra, medan andra delar överhuvud taget inte får något stöd i relevansbedömningarna. Relevanskriterierna beskriver hanteringen av ämnen, inte hanteringen av den samlade produkten – uppslagsverket. Lindansaren (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 18.39 (CEST)

Förslag på kriterier för låtar[redigera | redigera wikitext]

För ett en artikel om låtar skall platsa, krävs förutom baskrav på källor etc

  • Låten är utgiven och blivit rimligt uppmärksammad.
  • Det skall finnas mer substans om låten än vad som står i en gruppartikel (albumartikel), eller enkelt kan tillföras denna.

Detta skulle innebära att snuttartiklar omdirigeras medan lite mer fylliga kan behållas om det finns unik info och/eller mycket stor uppmärksamhet.Yger (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 10.13 (CEST)

Det låter bra. JohanahoJ (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 10.25 (CEST)
Av diskussionen ovan framgår det dock att åsikterna går isär om vilken låtinfo som lika gärna hade kunnat platsa i albumartikeln, så jag är osäker på om den andra punkten ger någon vägledning i praktiken. Andra vaga relevanskriterier konkretiseras behjälpligt av exempel som lägger ribban, t.ex. i ett möjligt kriterium för relevanta författare baserat på utmärkelser: "Har vunnit ett kvalificerat pris, till exempel Augustpriset." (disk. bidr.) 7 augusti 2018 kl. 10.50 (CEST)
Jag tycker det första kriteriet är i stort sett bra. Det skulle i princip kunna gälla samtliga artiklar: ämnet har blivit såpass uppmärksammat att det finns oberoende, någorlunda utförliga källor.
Vad som kan och bör omdirigeras är en fråga om fingertoppskänsla. Det är något vi får leva med, och det är knappast ett stort problem om vi ibland har sammanfattande artiklar och ibland har fristående, så länge läsaren lätt hittar det som sökes.
andejons (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 11.20 (CEST)
Bra förslag - dock ganska öppet för tolkningar. Ett försök att specificera det en aning:
  • Låten är speciellt uppmärksammad genom t ex listplaceringar, etablerade priser, officiella framföranden eller som filmmusik etc.
  • Låten har encyklopediskt relevant substans utöver grundläggande metadata. (dvs utöver namn, upphovsman etc)
Mvh, --Bairuilong (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 11.54 (CEST)
Jag ser inget behov av en utvidgning av kriterierna, men om andra gör det stöder jag Ygers ursprungliga förslag. Preciseringarna gör mer skada än nytta. Det finns inte stöd för dem i samtalet ovan.Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 13.53 (CEST)
Kriterier så som Användare:Bairuilong uttrycker dem ligger nära de tankegångar jag framfört i diskussionen ovan. Sådan precisering är välgörande. Jag är rädd för formuleringar som "rimligt uppmärksammad", det kan leda till fruktlösa evighetsdiskussioner. /Ascilto (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 17.14 (CEST)
Ygers tanke är god, men jag befarar att den inte löser frågan. För kriterierna är egentligen ett stöd för automatisk inkludering, och inte minimikrav för att något "ska platsa". Det kan alltid finnas skäl som ger relevans även för artiklar som inte klarar kriterierna. Problemet är dock att kriterierna alltför ofta används som en ribba som motiverar exkludering. Lindansaren (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 17.22 (CEST)
Dessa artiklar har varit del av Wikipedia sedan början, och kommer fortsätta vara. Ointresserade behöver inte läsa, då som nu. Alla dessa försök att begränsa skulle bara leda till en hel del bråk, ibland med grovt och otrevligt språk (när vissa nykomlingar får se artikeln raderas eller infogas), och när det väl är över slutar det med att användare lämnar projektet. Det har vi redan sett så det räcker. J 1982 (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 23.33 (CEST)
Alla låtar som legat på en erkänd nationell topplista bör kunna få en artikel om det finns källmaterial och något att skriva. Det är ganska generöst och det tycker jag vi kan tillåta oss. Titel, artist, längd, kompositör, skivbolag och genre får plats på en albumsida. Flera utgivningar, information om covers och olika versioner, singelutgivning, listplaceringar i olika länder är sådant som kan tillföras i en egen artikel. Vi ska inte ha substubbar med låtnamn och på de flesta album är inte alla låtar värda en artikel, vi ska inte heller ha artiklar om olika versioner eller remixar av låtarna även om de har ett eget spår på ett album. Machatjkala (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.54 (CEST)
I detta fall instämmer jag helt med J 1982. Det är artiklarnas utformning som bör regleras. Vi bör inte uppmuntra till enskilda artiklar när de inte tillför något. I övrigt kan vi vara hur generösa som helst. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.51 (CEST)

@Machatjkala: Varför skall vi inte ha artiklar om olika versioner? Jag är egentligen helt ointresserad av populärmusik, men den informationen ser jag som värdefull och den kan inte så lätt inför i artikeln om ett vid ett album. Vilka artister eller grupper som gjort covers är verkligen ett fullgott innehåll som motiverar en egen sida. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.56 (CEST)

@Tostarpadius:För att det är onödigt. Om vi har en artikel om en låt så rymmer den möjlighet att lägga in information om remixar och olika versioner av samma låt. Givetvis blir det en gränsdragning när det är en ny låt. Samma melodi med en ny text skulle jag se som en ny låt. / Machatjkala (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 19.32 (CEST)
Då missförstod jag Dig helt. Jag uppfattade det som att Du inte ville se den typen av information här. Att det räcker med en artikel för varje låt håller jag helt med om. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 20.35 (CEST)
Jag är fortfarande inte för lägre relevanskrav för just låtar. Wikipedia ska inte göra mer reklam för musik, än för något annat. Relevanskraven inom musik borde åtminstone ligga i fas med filmer och dataspel och liknande. Jag tycker Janders har poänger, och att relevans behöver en diskussion utifrån vad Wikipedia är. Specifika kriterier kan bli för fixerande, men å andra sidan kan de också behövas just för att snabbare kunna avgöra ett fall, eller i alla fall avgöra varåt det lutar. Wikipedia är ett uppslagsverk, vi ska samla kunskap, men vi är bland annat också inte ett reklammedium, och vad är det annat än reklam att ge otillbörligt stor vikt åt inte speciellt noterbara låtar? I vissa fall behöver man faktiskt urskiljning för att framhäva det viktiga och sortera bort det som är "brus". Det är vad för smått nedbrutet blir, må det vara musik eller geografi. Innan någon tror att jag inte gillar musik så vill jag säga att det gör jag, men jag vill ändå inte ha ett uppslagsverk utan kriterier. I viss mån kanske praktiska argument vara gångbara för egna artiklar, det är ju i princip redan av praktiska eller utseendemässiga skäl accepterat för albumartiklar att så länge artisten är relevant så är en egen artikel för albumen, i alla fall om det finns fler än ett, också ok, även om albumen inte utmärkt sig. men att dra det ner till låtar känns som att gå för långt. Kända låtar kan ha egna artiklar, men alla låtar ska inte ha det. Många låtar av mycket kända artister eller band som t.ex Beatles kan vara sådana låtar som också bör ha egna artiklar. Många låtar av mindre kända artister eller mindre kända band är sådana låtar som inte heller bör ha egna artiklar. De har ändå inte potential för att bli något mer än stubbar på några hundra byte, oräknat en mall som i princip bara blir en upprepning av albuminfo. De kan presenteras lika bra eller bättre i sitt ända generöst tilltagna sammanhang, det vill säga i en albumartikel, utan än mer onödig uppsplittring och fragmentisering. Höstblomma (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 08.15 (CEST)

Robotskapade förgreningssidor[redigera | redigera wikitext]

Vad krävs för att en förgreningssida ska få av kategoriseras som Kategori:Robotskapade förgreningssidor. Sidan Cassini (olika betydelser) innehöll tidigare ändas geografi avsnittet. Jag har själv lagt till alla länkar under rubrikerna Personer och Astronomi. Jag skulle därför vilja ta bort Kategori:Robotskapade förgreningssidor och Kategori:Robotskapade förgreningar 2015-11. Men då jag inte har någon kunskap om de båda geografiska länkarna tänkte jag lämna kvar Kategori:Robotskapade Angolaförgreningar och Kategori:Robotskapade Guinea-Bissauförgreningar. Voyager85 (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 02.15 (CEST)

Det är så jag också gör. Därtill tar jag bort det land vars geografilänkar jag till fullo kontrollerat/förändrat. Jag tar t ex bort Kategori:Robotskapade Frankrikeförgreningar på de grensidor där jag gått igenom och fixat alla Frankrikelänkar. Om någon rödlänk finns kvar så tar jag inte bort robotkategorin. Kitayama (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 06.32 (CEST)
Jag anser att det bör vara möjligt att ta bort den även om det finns rödlänkar kvar, om dessa har motsvarigheter på fler språk än cebuano. Om det finns artiklar på något större språk borde det i varje fall inte vara något problem. Dessutom borde själva förgreningssidan regelmässigt tas bort om den endast innehåller ort och kommun/församling eller motsvarande och dessa inte lyser rött. Vad som bör äga företräde kan dock skifta från land till land. Tostarpadius (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 08.03 (CEST)
Fast om du, Voyager85, inte kontrollerar geografilänkarna bör ju robotkategoriseringen ligga kvar. Jag skulle föreslå att vi raderar bifloden i Angola. Varken enwp, dewp eller ptwp har artikel om denna biflod. Rio Cacine blir jag inte riktigt klok på. Det anges vara en flodmynning, men är det inte en hel flod? Om det är en flodmynning kanske den kan slås ihop med Cacine? Hur som helst kan den ju tas bort från "vår" grensida. Sen bör det väl läggas in en omdirigering till grensidan på Giovanni Domenico Cassini, eller kanske ännu bättre att låta grensidan få huvudordet Cassini.--Gotogo (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.52 (CEST)
Jag lade in en topplänk hos astronomen. Han bör behålla företrädet. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 09.13 (CEST)

Wikilänkar till andra språkversioner[redigera | redigera wikitext]

Jag har för mig att vi inte ska ha wikilänkar till andra språkversioner i artiklars brödtext. Nu upptäckte jag en mall med namnet ILL som kan användas för just detta. Ett exempel på denna användning är denna diff: [2] Nu är frågan om jag har missat något och vi ska godkänna eller till och med uppmuntra wikilänkar till andra språkversioner när artiklar saknas på svenska? Är ILL-mallen på något sätt saktionerad (konsensusbeslut?) eller har den bara slunkit in på något sätt? Stigfinnare (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 11.01 (CEST)

Nej. Det är sådant vi har rödlänkar för. /Julle (disk.) 5 augusti 2018 kl. 11.41 (CEST)
Jag instämmer helt med Julle. Det är ett oskick med länkar i brödtext som går till andra språkversioner. Tostarpadius (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 12.27 (CEST)
Detta är dock en intressant variant som används av flera wikipedia-projekt. Länken är röd, men inom parentes anges det språk som en artikel finns på. Det kan vara ett bra sätt att uppmuntra till översättningar. Om den svenska artikeln skapas försvinner språket inom parentes. Kitayama (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 15.06 (CEST)
De flesta mallar som skapas slinker nog bara igenom utan diskussion. Om någon användare (som du här) råkar se mallen och ifrågasätter den kan det bli diskussion som kan leda till konsensus för radera eller behåll, eller att mallen blir kvar för att konsensus saknas. Den här mallen diskuterades och raderades för 5 år sedan under namnet Mall:Länk-interwiki. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 21.43 (CEST)

Den här sökningen borde ungefär motsvara sidor med wikilänkar till andra språkversioner. Det är inte perfekt eftersom en del saker (till exempel länkar till kategorisidor) råkar följa samma mönster ([[:kategori: ser likadant ut som [[:en:), men det borde vara tillräckligt bra för den som vill hitta sidor med sådana länkar. Nirmos (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 15.27 (CEST)

Hmmm... [[:en: är ett otyg som jag inte vill se om inte särskild anledning finns. Där håller jag med Julle och Tostarpadius. ILL-mallen är något annat, det är lite som att äta kakan och ha den kvar. Jag gillar den och skulle gärna ersätta alla [[:en: med den. Men innan nåt sånt görs krävs konsensus. Kitayama (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 15.53 (CEST)
Detta verkar ha blivit två olika frågor i en, plötsligt. Jag håller med Kitayama och vill att alla IW-länkar raderas. Det skall inte finnas. Dock så tycker jag att ILL behöver få en egen underrubrik och diskuteras där avskilt från IW. Därför skapar jag det nu. Adville (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 16.06 (CEST)
Jag är motståndare till wikilänkar till andra språkversioner. Dels minskar sannolikheten att någon triggas att skapa en svenskspråkig artikel då man inte ser den röda länken och dels så är det en risk att länken till andra språkversioner lever kvar även efter att den svenskspråkiga artikeln skapats. Mvh --Bairuilong (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 18.46 (CEST)
Hur upptäcker man eländet? Jag hittade en idag av en ren tillfällighet. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.12 (CEST)
@Tostarpadius: Duger inte den söklänk som Nirmos bidrog med för några dagar sedan, se ovan? --Larske (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.32 (CEST)
Den tänkte jag inte på. Om de nu är så lätta att upptäcka, varför rensas de inte regelmässigt bort? Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.58 (CEST)

Hur är det med länkar till andra språkversioner under "Se även"? // Zquid (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.44 (CEST)

Även dem ser jag som olämpliga. Möjligen hör de hemma i notsystemet. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.58 (CEST)

ILL[redigera | redigera wikitext]

Rubrik för fortsatt diskussion om ILL-länkar. Citat från ovan av Kitayama: "Länken är röd, men inom parentes anges det språk som en artikel finns på. Det kan vara ett bra sätt att uppmuntra till översättningar." Exempel finns här

Jag tycker det verkar vara en intressant länktyp, vilket även Kitayama skriver. Fler åsikter? Adville (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 16.06 (CEST)

I önskelistor och vid andra tips på artikelskapande kan den mallen användas, tycker jag. Jag tycker inte det ser så bra ut i brödtexten i själva artikeln. En sådan mall är kanske inte så störande, men en sådan mall vid varje tänkbar rödlänk där den kan användas? Nej, det tror jag att jag skulle tycka vara mer störande än praktiskt. Höstblomma (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 16.42 (CEST)
Om mallen ska användas på det sättet så bör den ändras så att den bara fungerar i diskussions- och Wikipedia-namnrymderna. Om den förekommer i en artikel ska artikeln automatiskt hamna i en åtgärdskategori. /ℇsquilo 5 augusti 2018 kl. 17.00 (CEST)
Jag upplever ILL som en intressant mall, väl värd att pröva. Som Kitayama tycker jag nog att det är ett sätt att både äta kakan och ha den kvar: Någon risk för irriterande [[:en:-länkar finns inte, själva länken är röd, men den främmande wp-versionen anges som ett suffix; till skillnad från [[:en:-länkarna går inte incitamentet med rödlänkar (att de uppmanar till artikelskapande) förlorat. Man ser tydligt att artikeln inte finns på svwp, men man får ändå en hjälpande länk till en främmande wp-version. / TernariusD 5 augusti 2018 kl. 17.16 (CEST)
Det är bra med hjälp att hitta artiklar att översätta från, men varför direkt i brödtexten? Det blir en parentes efter rödlänken som inte har en uppenbar funktion förrän man klickar på den, tycker jag. Det som står inom parentes efter ett ord borde vara förklaringar och förtydligar, inte länkar till andra språkversioner. Kommer också troligen vara godtyckligt till vilken språkversion man hänvisas, i exemplet råkar det vara italienska den länkar till, fast samma artikeln även finns på t.ex. engelska. Varför ska man välja eller "rekommendera" att översätta just den italienska, kan man då fråga sig? Detta framgår inte? Höstblomma (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 17.35 (CEST)
Den typen av länkar direkt i brödtexten är absolut inte lämpliga. Dessutom är översättning en nödlösning och inte det bästa sättet att få bort rödlänkar. Tostarpadius (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 17.43 (CEST)
I stället för "uppmuntra till översättningar" föredrar jag formuleringen "uppmuntra till att skapa svenskspråkig artikel". Med det sagt tror jag inte att vi får så många fler artiklar skapade bara för att vi med ILL-mallen informerar om att artikeln redan finns på något annat språk, men kan det trigga någon så är det naturligtvis bra.
Dock kan det finnas nackdelar. Om vi t ex tittar på exemplet som länkas till ovan tror jag det finns en risk att när en läsare ser texten "Ferrante & Teicher (it)" så kan formuleringen t ex tolkas som att "Ferrante & Teicher" är italienare. Även om intentionen med mallen är välment tror jag det är en risk att den kan göra att artikeltexten missförstås. Min spontant åsikt om ILL är att jag är motståndare till att vi ska rekommendera att använda den. Mvh --Bairuilong (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 18.55 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
Jag har aldrig föreslagit att vi måste översätta den artikel ILL-mallen pekar på, jag ser iw-länken snarare som en hjälp åt läsarna: "När det nu tyvärr inte finns någon artikel på svenska, kanske den här kan vara till hjälp?" Att en italiensk artikel kanske inte är det bästa valet, speciellt om det finns en engelsk, är något jag kan hålla med om, men det ovanstående exemplet var ju just det, ett exempel. Det är väl ingenting som säger att det måste vara så varje gång vi använder ILL? Jag försöker absolut inte vara sarkastisk, men jag förstår faktiskt inte kritiken i det fallet. / TernariusD 5 augusti 2018 kl. 19.01 (CEST)
Jag ber om ursäkt: Jag såg inte förrän nu kommentaren "Det kan vara ett bra sätt att uppmuntra till översättningar" i inledningen till den här tråden. / TernariusD 6 augusti 2018 kl. 08.36 (CEST)
Jag ser en uppenbar risk för inkonsekvens och otydlighet vid användandet av ILL. Förstår läsarna vad avsikten med språkkoden inom parentes är? I vilka lägen kommer sådana länkar att läggas in – när det finns en omfattande artikel på den angivna språkversionen, eller räcker det att det finns en artikel på den andra språkversionen? Varför just den valda språkversionen?--Historiker (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 20.31 (CEST)
Jag sällar mig till skeptikerna. Lite för krångligt enligt min mening både för läsare och skribenter. jag tror mer på att avvakta utvecklingen av Wikidata så att den röda länken då blir halv röd och om man klickar på den kommer lite basdata från Wikidata upp inklusive länkar till artiklar på olika språkversioner.Yger (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 20.37 (CEST)

Nu har jag läst argumenten här. Att ha den i artiklar är jag med skeptisk till, men att den läggs in i önskelistorna så man lättare kan hitta iw och där se källor man kan använda tycker jag verkar bra. (Jag är inte så glad i att man översätter artiklar, då fel från ursprungsartikeln kan komma med, dock kan man använda deras källor). Adville (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 20.43 (CEST)

Kan man inte göra som med Mall:Faktamall_biografi_WD att funktionen att visa språk och länk kan bli ett val på inställningar för inloggade användare. Folk som inte är intresserade av att enkelt hitta mer information behöver inte logga in och aktivera den - Salgo60 (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 21.06 (CEST)
Det Yger efterfrågar, eller åtminstone en del av det, finns redan idag. Om länken inom parentes för Mushroom, som finns i infoboxen i artikeln Nikka Costa, leder till hit (istället för till den italienska artikeln) så får man tillgång till "basdata samt länkar till artiklar på andra språkversioner". Frågan är vad det borde vara för länktext inom parentesen, istället för it alltså, för att den ska vara begriplig men ändå inte störande. Den beskrivande "mouse over-text" som jag la in i exemplet kanske inte alla hittar till. Att göra så att länken färgmässigt "sticker ut" på något sätt, det Yger kallar "halvröd", men leder till samma Resonator-sida som ovan, går naturligtvis att åstadkomma, men det är också något som artikelläsarna behöver lära sig och därmed ett rätt stort steg. --Larske (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 06.26 (CEST)
Stiligt, precis vad jag var ute efter skulle visas upp. Och formen hur man lotsas dit är värt att klura på.Yger (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 07.31 (CEST)
Mycket bättre, Larske, än ILL. För övrigt verkar det som om ILL redan har diskuterats och raderats, om jag tolkar F.d. 82.212.68.183 rätt. Självklart skall vi använda oss av wikidata och ej andra wikipedior. Adville (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 08.11 (CEST)

ArticlePlaceholder[redigera | redigera wikitext]

Larske: Det jag tror att Yger egentligen är ute efter är att vi slår på mw:Extension:ArticlePlaceholder som gör en specialsida på vår språkversion med data från Wikidata. Detta finns redan på nynorska och här kan man se hur det kan se ut för till exempel en droppsköldpadda. Personligen tycker jag att detta är bättre än både en länk till det externa verktyget Reasonator (som visserligen är lite snyggare och fylligare) och länkar till andra språkversioner eftersom att de som besöker länken både får se grunddata och länkar till andra språk, men också uppmuntras att skapa artikeln (istället för att bara vara en passiv läsare). Ainali diskussionbidrag 6 augusti 2018 kl. 09.46 (CEST)

@Ainali: Jag ser ArticlePlaceholder och Resonator som innehållsmässigt ganska likvärdiga, men ArticlePlaceholder är nog att föredra om man därmed minskar risken för att verktyget helt plötsligt upphör att underhållas/fungera. Knappen för att skapa en lokal artikel är naturligtvis också en fördel. (När det gäller länkar till andra språkversioner finns det också i Reasonator, men du får leta i rutan Wikimediaprojekt till höger i stället för i vänsterkolumnen). --Larske (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 10.30 (CEST)
Under förutsättning att länkarna till icke-existerande artiklar förblir röda tycker jag att ArticlePlaceholder verkar vara en utmärkt idé. /ℇsquilo 6 augusti 2018 kl. 11.17 (CEST)
Även jag tycker det verkar mycket intressant och väl värt undersöka om det är görbart föra in den.Yger (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 12.24 (CEST)
Jag är definitivt för att vi aktiverar ArticlePlaceholder här. Den täcker upp där vi saknar artiklar men uppmanar uttryckligen den som kikar förbi att skriva en artikel. /Julle (disk.) 6 augusti 2018 kl. 20.40 (CEST)
Jag föredrar att vi avstår. Risken finns annars att detta kopieras rakt av och lägga in som en artikel. Men jag är ingen avgjord motståndare. Jag kan tänka mig en försöksperiod med utvärdering innan det eventuellt införs permanent. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 07.50 (CEST)
Jag tycker det bör införas, och att vi dessutom bör överväga om det är bra nog att ersätta Lsjbot-artiklar, eller om det kan bli det. I princip är det ju ingen skillnad, förutom att det nya verktyget gör att inte vi behöver bekymra oss om att underhålla uppgifterna lokalt.
andejons (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.09 (CEST)
Att låta det ersätta botartiklar är jag helt emot. De kan bearbetas och förbättras när de är relevanta. De som inte är det bör raderas helt (även felaktiga data som kan ha smugit in på Wikidata). Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.42 (CEST)
De skulle inte ersätta botartiklarna i evighet, utan ligga där tills någon kommer som faktiskt vill skriva en artikel själv. Skillnaden mot idag vore väldigt liten, förutom att "antalet artiklar" skulle ändras: vi skulle ha färre unika artiklar, men långt fler uppslagsord.
andejons (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 11.13 (CEST)
Jag menar att skillnaden är stor: botartiklarna går att bearbeta direkt. Dessutom skulle det än mer accentuera den stora brist på tacksamhet mot Lsj som just nu råder. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 13.50 (CEST)
Det vore inte svårare att automatgenerera den wikikod som krävs för att kunna börja redigera direkt än vad det är att ta fram själva sidan.
andejons (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 14.25 (CEST)
Eftersom jag ser placeholderrollen som viktig för att låta lsjbot artiklarna om geografi vara kvar, så tycker jag Andejons resonmang är intressant. Men då i en annan ordning. För först in~ArticlePlaceholder så det används för geografiobjekt som saknar lsjbotartiklar. Om och när detta blivit bra och naturligt sätt arbeta kan det vara dags ersätta (ta bort) många Lsjbot artiklar.Yger (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 14.40 (CEST)
Även det arbetssättet anser jag vara alldeles bakvänt. Endast uppenbart irrelevanta botartiklar bör tas bort. Alla andra bör få finnas kvar för all framtid. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 15.25 (CEST)

Den här diskussionen hade åtminstone jag missat helt, och då har jag inte varit borta från Bybrunnen särskilt länge. Den har helt enkelt en lite kryptisk rubrik. Ändringar som den här får gärna läggas meddelanden om på Aktuella diskussioner och på KAW, eftersom det potentiellt kan få stora effekter på allt ifrån klottersanering till besöksstatistik och allmänhetens bild av Wikipedia. Men som sagt är jag positiv till själva tillägget.//Hannibal (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 17.07 (CEST)

Gå vidare[redigera | redigera wikitext]

Alla i diskussionen förutom Tostarpadius verkar vara för att införa ArticlePlaceholder, så jag föreslår att vi går vidare med det.

Eventuell påverkan på robotskapade artiklar är en separat fråga. /Julle (disk.) 10 augusti 2018 kl. 16.39 (CEST)

Det var kanske lite kort tid att besluta en sådan här sak på. Men jag gillar idén att testa, förutsatt att vi sätter upp lite "regler" för hur det testet skulle se ut. Vad skulle betraktas som en framgång? Att vi får fler som skapar vettiga artiklar? Att besöksstatistiken går upp markant? Att kvaliteten på artiklarna höjs på ett hittills ospecifierat mätbart sätt? Innan testet börjar skulle vi behöva gå igenom vad som innebär a) att vi bör fortsätta ha ArticlePlaceholder påslaget, eller b) att vi stänger av ArticlePlaceholder.
Jag har dock en serie frågor som handlar om funktionaliteter på ArticlePlaceholder:
  • Jag testade att påbörja en artikel genom att klicka på knappen i den norska artikeln. Därifrån kan man antingen översätta artikeln eller skapa den från början. Man får ingen hjälp med att föra in informationen som finns i Wikidata. Är det någon funktion som är på gång eller som skulle kunna utvecklas? Med tanke på diskussionen längre upp kring Wikidatas roll i att hjälpa till att fylla i innehåll i artiklar känns det som en naturlig följdfråga.
  • Kommer de här platshållarartiklarna att finnas kategoriserade eller listade någonstans (det finns ingen kategori i den norska artikeln)?
  • Kommer nyskapade artiklar utifrån ArticlePlaceholder att märkas upp på något sätt i Senaste ändringarna/Bevakningslistor? Varför/varför inte? Är det möjligt?
  • Finns det något sätt att bevaka ifall någon skapar en artikel utifrån en ArticlePlaceholder-artikel? Låt säga att jag vill veta om någon håller på en artikel som jag har tänkt att göra (säg om ett par dagar), finns den möjligheten?
  • I dagsläget har dessa artiklar rätt speciella URL:er, till exempel "Spesial:AboutTopic/Q845189". Hur blir det när artikeln skapats? Kommer den URL:en att omdirigera till den skapade artikeln, eller ligger den kvar som en dubblett? Och finns i så fall liknande dubblettartiklar till alla artiklar vi redan har som det finns Wikidata-objekt för? (Det senare ser jag som ett verktyg som vi kanske skulle kunna utnyttja.)
Spännande tider vi lever i när vi kan fundera över sådana här saker.//Hannibal (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 16.59 (CEST)
När ingen har sagt någonting på tre dagar i en diskussion på Bybrunnen brukar det inte komma särskilt många fler kommentarer. Se det som ett sätt att antingen gå vidare eller sparka igång mer diskussion. /Julle (disk.) 10 augusti 2018 kl. 17.02 (CEST)
Gällande brist på kategorisering: Jag tror att det är ett misstag att betrakta dem som artiklar som skall in i systemet. Det är de inte. De är ett substitut som ibland kan dyka upp där en artikel inte finns, men som vi inte aktivt leder trafik till (genom att till exempel kunna navigera sig till från en kategori). /Julle (disk.) 10 augusti 2018 kl. 17.06 (CEST)
Den här diskussionen hade åtminstone jag missat helt, och då har jag inte varit borta från Bybrunnen särskilt länge. Den har helt enkelt en lite kryptisk rubrik. Ändringar som den här får gärna läggas meddelanden om på Aktuella diskussioner och på KAW, eftersom det potentiellt kan få stora effekter på allt ifrån klottersanering till besöksstatistik och allmänhetens bild av Wikipedia. Men som sagt är jag positiv till själva tillägget.//Hannibal (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 17.07 (CEST)
Rimligt. Jag har lagt till i aktuella diskussioner. /Julle (disk.) 10 augusti 2018 kl. 17.37 (CEST)
Jag är osäker på om jag förstår vad det handlar om. Ska vi ha en ny hierarki med automatgenererade sidor under Special? De nås via vanliga rödlänkar? Det nynorska resultatet såg hur som helt bra ut, men det handlar som vanligt om att ha bra data in. Förstår jag det rätt så har wikidata har inga källor viket jag ser som ett litet problem. Ett större problem är att wikidata är tråkigt att redigera, fult och rent allmänt tar livslusten ur en. Ni kan nog inte räkna med några större bidrag från min sida om jag uttrycker mig försiktigt. Jag hade gillat att enkelt kunna exportera fakta till wikidata och inte bara importera, men det är en annan diskussion. Sammanfattningsvis är jag svagt negativ, men tänker inte sätta mig i vägen för er andra. / Machatjkala (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 18.17 (CEST) man kan välja att visa upp dem här också. Om du tittade på det nynorska exemplet hade du sett en massa källor där.
Du verkar ha missuppfattat något. Källor används på Wikidata, och kan visas upp här. Om du hade tittat på det nynorska exemplet hade du sett en massa källor där. Det finns några sätt att enkelt föra över data från infoboxar till wikidata, bland annat harvest templates (som jag själv har använt för över hundra tusen redigeringar). Om du inte gillar gränssnittet, har du testat några av de alternativ verktygen här? Jag kan speciellt rekommendera Wikidataspelen. Ainali diskussionbidrag 10 augusti 2018 kl. 23.30 (CEST)
Det stämmer att det är förberett i Wikidata för att härbärgera referenser till vartenda statement (påstående/uttalande/fakta/...), men tyvärr förekommer det alldeles för mycket automatiska uppladdningar av data till Wikidata där man försummar det där med källor. Jag vet inte hur det är med de "harvest templates" och andra "spel" som Ainali pratar om, men vid en hastig blick ser det inte ut som om det erbjuder något annat än det förhatliga importerad från (P143), dvs "importerat från x-språkiga Wikipedia". Åtminstone verkar referenser inte användas av många "spelare". Det tycker jag är trist. Själv har jag mest använt Quickstatements för att skapa Wikidataobjekt och fylla på med statements och försöker då alltid att få med en källa till varje statement (som inte är självdefinierande) som till exempel folkmängder och areor för småorter och tätorter där källan är en SCB-rapport, samt nu senast arealer med mera för (nya) naturreservat i Sverige där källan är naturvårdsregistret hos Naturvårdsverket, se till exempel Örnsätraskogen (naturreservat) (Q55693533) som ännu inte har någon artikel i svwp eller Fredshög-Stavstensudde (Q55693478) där motsvarande svwp-artikel är Fredshög-Stavstensudde. --Larske (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 00.06 (CEST)
Jag vill hävda att det är snarare är tvärtom att Wikidata är den ideala platsen att lägga källor i (eller jobba på ett liknande sätt). En sak jag upprörs över är hur amatörmässigt Riksarkivets Svenskt biografiskt lexikon och även nu Svenskt kvinnobiografiskt lexikon presenterar sitt resultat utan källor kopplade till fakta. Jag skrev en blog post om hur Wikidata kan göra det möjligt att från Kungliga Biblioteket med bara en auktoritetspost i LIBRIS kunna direkt hoppa via källa i Wikidata till Riksarkivets SVAR länk
Exempel Wikidata sökning där kvinnor i SKBL presenteras med deras LIBRIS nummer och källor från Riksarkivets SVAR]
Alva Myrdal födelseboken länkad från Wikidata
Skulle SKBL och SBL jobba på detta datadrivna sätt så skulle enormt mycket dubbelarbete sparas. KB har ett uppdrag att se till att vissa delar blir likt WIkidata dvs. datadrivet enl. fairprinciples - Salgo60 (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 10.11 (CEST)
Några svar till Hannibal:
  • Ja, det jobbas på en sådan funktion. Det kluriga verkar vara att göra något som passar alla språkversioner, när vi historiskt har utvecklat våra infoboxar ganska spretigt.
  • Det är ju en specialsida som kan generera en platshållarartikel om alla Wikidataobjekt, så man kan säga att ja, det finns en lista och det är hela Wikidata (minus alla som vi redan har artiklar om).
  • Bra fråga! Jag vet inte. Är det önskvärt? I så fall kan jag luska lite i det, och om det finns behov, skapa en funktionsönskan till utvecklarna.
  • På sätt och vis. Man kan ju bevaka artiklar som inte är skapade än så att det är bara att lägga in det troliga artikelnamnet i din bevakningslista.:*Den omdirigerar, se exempelvis nn:Spesial:AboutTopic/Q34.
Hoppas att det hjälper något. Ainali diskussionbidrag 10 augusti 2018 kl. 23.23 (CEST)

Personnamn – uppdatering av skrivregler[redigera | redigera wikitext]

Det finns en bakgrund till denna diskussion. Läs gärna den: Diskussion:Gunnar D. Hansson

Hej, Jag hade ju lovat att ta upp en större diskussion om personnamn och skrivregler i och med en diskussion om att flytta "Gunnar D. Hansson" till "Gunnar D Hansson". Där ville jag diskutera källor i förhållande till artikelnamngivning. Denna diskussion kommer nog inte att behövas. Det har nu visat sig att i Svenska skrivregler (2017) finns ingen regel om punkt efter initial bokstav. Ja läs själva:

10.6.4 Förkortningar av personnamn

Förkortningar av personnamn behandlas i bruket både som avbrytningar (med punkter, H.C. Andersen, eller utan, H C Andersen) och som initialförkortningar (HC Andersen). Eftersom de består av endast initialer, är det enklast att behandla dem som initialförkortningar. Särskilt motiverat är det när förkortningen läses ut i sin förkortningsform: JK Rowling, Leif GW Persson, PO Enquist, PJ Harvey

VisbyStar (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 15.15 (CEST)

Jag repeterar mina argument för att följa Wikipedias skrivregler och fortsatt skriva med punkt för initialförkortningar, inte använda kamelnotation, versalisering eller endast gemener eller andra avvikelser:
a. Entydighet (Wikipedia har beslutat att genomgående följa skrivregler för artikelnamn)
b. Konsekvens (samma för alla),
c. Pedagogik (lärande att följa skrivregler), "ingen" blir förvirrad/förvånad (möjligen förbannad)
d. Enkelhet (vi behöver inte diskutera vad vi tror är författares önskan eller jaga källor. Finns källor är det enkelt att beskriva i ord hur författaren valde att göra.)
I de flesta fall anser jag att POMMF står över alla dessa argument, men inte i fallet med skrivregler. Av ffa estetiska och pedagogiska skäl. Wikipedia är populärt och snyggt för att det är entydigt och lika, jämfört med internets kaos.
--LittleGun (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 10.17 (CEST)
Jag anser att vi ska vara konsekventa och följa Svenska skrivregler från Språkrådet. Det var bakgrunden som ledde fram till denna diskussion. Dock behöver vi inte längre göra något undantag när det finns anledning att skriva initialer utan punkt. VisbyStar (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 16.26 (CEST)
WP:POMMF bygger till stor del på konsekvens. "Artiklar inom ett och samma ämnesområde bör vara konsekvent namngivna". Det betyder att antingen stavar vi alla initialer med punkt eller inga alls. Något undantag för just Gunnar D Hansson kan inte komma på fråga. /ℇsquilo 6 augusti 2018 kl. 16.30 (CEST)
Jag anser att vi ska vara konsekventa och följa Svenska skrivregler från Språkrådet. Börjar vi dribbla och hitta på egna regler kommer vi tappa i trovärdighet. Det ser ut som att Wikipedia kommer att innehålla artikelnamn där det förekommer initialer både med och utan punkt. Kanske svårt för några att gilla läget men helt enkelt 2018 för oss andra. Ingen utanför Wikipedia kommer att reagera – detta är ju vad språkrådet som auktoritet på området rekommenderar. VisbyStar (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 16.46 (CEST)
Språkrådet ger flera möjliga alternativ som man kan använda. Så det är möjligt att både följa Språkrådet och konsekvent använda punkt (eller konsekvent utesluta punkt). Det är inte konsekvent att använda egna regler där punkt ska användas ibland och ibland inte. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 17.41 (CEST)
Det kanske är ett bra förslag men det tar inte hänsyn till att det i Sverige finns personer som stavar sitt namn både med punkt och andra utan punkt. Det finns alltså båda sorters stavningar i nuläget. Språkrådets regel tar höjd för detta och ger båda varianterna en rättighet att skrivas/finnas. Vad ger Wikipedia rätten att överrida denna regel och bestämma stavning över en persons namn i namngivning av artiklar. Baserat på en egen skapad regel. Jag funderar på hur det skulle kännas för mig om jag fick se mitt namn medvetet felstavat i offentligheten. På Wikipedia. Det skulle inte kännas bra. VisbyStar (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 19.04 (CEST)
Nej, det är inte en fråga om stavning. Stavning är om "Hansson" skrivs så eller "Hanson". Att sätta ut en punkt eller inte i förkortningar av egennamn är en fråga om ortografi, och där finns i svenskan större frihet för redaktionella val, så båda varianterna är korrekta återgivningar av namnet. Vad man väljer sedan är en fråga om prioritet och tycke.
andejons (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 19.41 (CEST)
Språkrådet ger alternativ som den som skriver kan välja mellan. Det är inte den som blir omskriven som väljer vilken variant som ska användas. Annars skulle det bli konstigt när personer med olika preferenser nämns i samma text. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 20.18 (CEST)
Då är vi tillbaka till källans betydelse igen. Någon bestämmer sig för att skriva en biografi och utgår från befintliga källor. I fallet med Gunnar D Hansson skrev första personen en artikel utan punkt. Antagligen då detta är den vanligaste stavningen enligt böckerna och det val som skribenten då väljer. Helt korrekt enligt dåvarande Svenska skrivregler som medger undantag. Sedan går någon in och ändrar denna uppgift utan att ange orsak eller källa. Fel enligt praxis på Wikipedia.
I en fråga till Språkrådet svarar en språkvårdare att hon skulle stava Gunnar D Hansson utan punkt. Så, om med eller utan punkt tillhör en fråga om stavning verkar det vara olika åsikter om. Svaret från Språkrådet visar att det handlar om stavning.
Jag tror dessutom Språkrådet har gjort sin läxa och tagit in så många parametrar som möjligt i uppdateringen och utgåvan för 2017. Jag gissar att invandring, namnlagen, ökad benägenhet att ändra namn, önskan om att skriva med eller utan punkt och så vidare har påverkat Språkrådet att ge denna rekommendation. Men till största delen tror jag det beror den ökande integriteten. Alltså det har blivit viktigare att personen själv bestämmer hur sitt namn stavas (eller namnges enligt ortografi) och att andra följer detta beslut.
Jag ser alltså inga bra argument för att inte följa Svenska skrivregler rakt av. Det behövs inte göras ytterligare en regel i regeln. Wikipedia driver väl ingen egen agenda inom detta område. Just att följa skrivreglerna har varit det bärande argumentet i hela den här diskussionen. Reglerna uppdateras helt enkelt. VisbyStar (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 21.21 (CEST)

Vi följer skrivreglerna. Alla får punkt. Punkt slut. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 09.14 (CEST)

Jag håller med. Vad ett artikelsubjekt själv har för åsikter om vad som bör stå i hanns/hennes artikel har vi hittills tagit väldigt lätt på såvida det inte gäller rena integritetsfrågor. Konsekvens är viktigare. Alla får punkt eller ingen får punkt. /ℇsquilo 7 augusti 2018 kl. 09.59 (CEST)
lite WP logik att slänga in ordet "Artikelsubjektet" i debatten som ett generellt objekt... I detta fall har "artikelsubjektet" nedanstående CV
  • Universitetslektor
  • docent i vid Litteraturvetenskapliga institutionen
  • adj. professor vid Litterär gestaltning, Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet.
  • Disputerade år 1988 vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet på avhandlingen Nådens oordning.
  • En av redaktörerna till den 1500-sidiga antologin Texter från Sapfo till Strindberg
dock verkar han inte skrivit några artiklar på Wikipedia ;-) (om det nu är en merit eller en boja) - Salgo60 (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 11.16 (CEST)
Vad spelar artikelsubjektets meriter för roll?--LittleGun (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 11.38 (CEST)
Ingen som helst roll. Samma regler gäller för såväl politiker, författare, skådespelare och idrottare. /ℇsquilo 7 augusti 2018 kl. 12.23 (CEST)
Jag tyckte först svaret från Språkrådet talade ganska tydligt för att skriva sådana namn utan punkter, men det kompliceras ju av bland annat det Fd 82 skriver. Eftersom jag tycker sådana frågor är intressanta kommer jag försöka få tag på senaste utgåvan av Svenska skrivregler och jämföra med vad andra liknande sammanställningar säger. Det tar nog ett par månader. F.ö. börjar jag tröttna på Salgo60:s debattstil. /NH 7 augusti 2018 kl. 13.56 (CEST)
Du kan vara lugn jag har tröttnat på Bybrunnen för 1 år sedan. Tog bara upp detta med Gunnar D Hansson för att sv:Wikipedia måste inse att ni "matar" även Google med denna namnform och i min bok av "code of conduct" så tar man hänsyn till detta och funderar över sitt beteende..... tyvärr får jag en fadd känsla att vissa på sv:Wikipedia hellre vill vara en variant av Google som bestämmer och ej går att kommunicera med... plus att argumenten varför personen i fråga skall stava sitt namn ala "Wikipedia" nu känns som det fallit isär och mer blivit som några driver sin egen agenda...
Min tro är och har varit att vill Svenskt Kulturarv äga namnformer/innehåll etc. så måste dom skärpa till sig och bygga upp sin egen "Wikipedia" som sätter avtryck och har trovärdighet sedan kan aktörer som Google välja att tanka information från dom.... Tycker spelare som Svenskt Biografiskt Lexikon bara ger upp och låter Wikipedia ta för stor plats och alla dom skattemiljoner vi pumpar in till Riksarkivet och SBL får vi väldigt lite för... bidragsstyrda institutioner verkar ha svårt att anamma ny teknik... - Salgo60 (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 14.56 (CEST)

Jag har fått ett råd från två av våra eminenta administratörer som jag ska försöka följa, det är att ta det lite lugnare och fokusera på argumenten.

Här är mina argument efter genomläsning av kapitel 10.6 i Språkrådets Svenska skrivregler utgåva 2017. Kapitlet som avslutas med stycket 10.6.4 Förkortningar av personnamn (den del som också finns med här ovan)

Jag tycker att vi i första hand ska följa Svenska skrivregler och tillåta att den som skriver artikeln ska bestämma hur personnamnet skrivs och detta utifrån den bästa källan. Det betyder att jag förespråkar två sätt att skriva initial bokstav – både med och utan punkt. Båda sätten speglar vad som skrivs och finns i verkligheten. Och möjlighet finns att ändra vid behov.

Om inte detta är bra tycker jag vi i andra hand att vi ska följa Språkrådets rekommendationer att skriva initial bokstav utan punkt. Jag kan se flera fördelar med att välja detta sätt:

  • Man behöver inte veta om bokstaven är en förkortning av ett personnamn eller om bokstaven har någon annan bakgrund eller betydelse.
  • Det harmoniserar med redan vedertaget skrivsätt vad gäller till exempel V X I (man slipper så att säga osäkerhet kring att skriva V. X. och I.)
  • Enkelhet med ett moment mindre. Man glömmer inte att sätta ut punkt. En enkel regel “inga punkter i personnamn”
  • SVWP är internationellt och vi behöver inte hålla reda på olika länders eventuella konnotationer vad gäller initialer och dess betydelse i personnamn - vi tar aldrig med eller lägger till en punkt.
  • Wikipedia och andra tjänster har börjat med uppläsning av artiklar. Vi slipper problemet med “Leif G punkt W punkt Persson”. Som ju blir direkt felaktigt.
  • Vid eventuellt undantag, om detta skulle få finnas, så är det enklare att utöka och lägga till en punkt än att ta bort.

Nackdelen skulle kunna vara att det är ett större jobb att ta bort punkter i befintliga artiklar än att lägga till punkter. Men det kanske en Bot kan ordna.

VisbyStar (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 20.35 (CEST)

Som jag skrev tidigare; antingen har alla punkt eller så har ingen punkt. Att helt ta bort punkterna från alla namn ser jag som en framkomlig väg, men när det gäller I, V och X är jag oroad över förväxlingsrisken mellan initialer och romerska siffror. /ℇsquilo 7 augusti 2018 kl. 21.20 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Det finns ingenting i den nya upplagan av skrivreglerna som föranleder en förändrad praxis här. Visst vore en sådan möjlig utan att direkt strida mot den, men vi har gjort vårt val och bör vara konsekventa i vår hantering av detta även framgent. VisbyStars andra förslag är därför bättre än det första (bortsett från tanken på undantag), men jag förespråkar att vi fortsätter som hittills och inte låter oss påverkas av floden av inlägg de senaste dagarna. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 21.30 (CEST)
Tack men nej tack. Det räcker nu Tostarpadius. Vi vet vad du tycker. Jag har bett dig vänligt men bestämt att inte delta i den här diskussionen. Du tillför ingen ny kunskap. VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 09.04 (CEST)
Alla vet vad du tycker också vid det här laget VisbyStar, men hittills har ingen bett dig att lämna diskussionen trots att du och Salgo60 verkar vara ganska ensamma om att vilja få en förändring till stånd. /ℇsquilo 8 augusti 2018 kl. 09.17 (CEST)
det är den här sektliknande/"närsyntheten" som känns så tråkig med sv:Wikipedia. Det blir några få som boostar varandra och hävdar Wikipedias förträfflighet in absurdum... min bild är tvärtom att de få är de anonyma som syns och hörs på Wikipedia
uppfattar sig själva som majoritet och har Wikiedia konsensus. Mig veterligen har dessa personer inte heller anammat saker som WD dvs. är old school sv:Wikipedia där visionen känns som att göra en elektronisk version av Ugglan utan externa länkar och låtsas att internet inte finns och att "the next web" är inget för Wikipedia....
Mitt enda problem är att Wikipedias namnval sprids utanför Wikipedia. Om namnvalet bara var synligt för den mycket torftiga artikeln Gunnar_D._Hansson så vore det helt ok för mig - Salgo60 (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 09.54 (CEST)
Mitt problem är att Du, Salgo60, fortfarande inte har förstått vårt arbetssätt. De instanser Du räknar upp har ingen talan här. Vi avgör allt genom konsensus i gemenskapen. Det är vi användare som tolkar och tillämpar all information som kommer utifrån. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.01 (CEST)
Ni 3 menar du ;-) - Salgo60 (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.11 (CEST)
Ifall bara fem Användare har uttalat sig i frågan varav tre är mot och två är för så har vi inte uppnått någon konsensus för att införa någon ändring. För övrigt har du fel när du antar att jag inte har anammat Wikidata. Du kan ju slänga ett öga på d:Special:Contributions/Esquilo. /ℇsquilo 8 augusti 2018 kl. 10.18 (CEST)
Du har ingen rätt att bestämma vem som deltar i en diskussion. Om jag skall vara tyst, och det är jag gärna, förutsätter det att Du också upphör att skriva inlägg i väntan på att andra eventuellt yttrar sig. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 09.17 (CEST)
För övrigt hade jag inte uttalat mig om de nya förslagen från Din sida. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 09.19 (CEST)
@VisbyStar: Alla har rätt att skriva på Bybrunnen. Ditt försök att exkludera vissa användare (som Tostarpadius) ger inte precis någon ökad tyngd åt din argumentation. / TernariusD 8 augusti 2018 kl. 09.19 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── För en liten omstart som inte måste diskuteras speciellt, utan mer funderas över. Det finns inget rätt eller fel, sant eller falskt. Det handlar om åsikter, en av dessa två:

1. Wikipedia kan välja att alltid, när vi vet, skriva artikelsubjekts initialförkortningar som de själva vill. För att man upplever det mest respektfullt till exempel. Ungefär så fungerar POMMF för artikelnman, fast det sällan har med respekt för artikelsubjektet/artikelobjektet att göra. Och det fungerar utmärkt.
2. Wikipedia kan välja att tillämpa skrivregler, till exempel för att för att få enhetlighet mellan artiklarna. Det betyder att en del inte kommer att få sitt namn skrivet som de vill. Skrivreglerna tas som alltid fram genom konsensus och baserar sig på bland annat TT-språket och svenska språkregler etc.

Sen kan man tycka att det ena valet är mer eller mindre bra, men ingen av de två är naturlagar. Vi kan välja att följa skrivreglerna, eller delar av dessa, så konsekvent som vi vill. Så kan vi slippa klistra epitet som besserwissrar, och vad "vissa" vill etc. Var de som hittills uttalat sig står och deras argument finns ovan, även om det fladdrat ibland.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 09.55 (CEST)

Jag förbjuder ingen att diskutera. Tvärtom vill jag förbättra debattklimatet. Jag har blivit tillsagd av två administratörer om detta på min diskussionssida. Skriv där om ni vill diskutera detta mer med mig. Vad som är en rimlig svarsfrekvens kanske vi har olika åsikter om. Och vägen fram till ett nytt konsensus – har ni något råd än att bara säga nej är det välkommet.
Ett tips: Om man inte gillar att diskutera så skriv inget. Då kommer mina funderingar att självdö. Typ: Ingen svarar, vad ska jag göra... Redigeringskrig och avstängning finns ju om jag obstruerar.
Men läs först hur diskussionen med Tostarpadius slutade på Gunnar D Hansson. Ganska otrevliga “one liners” (och jag svarade väl tillbaka). Jag hade svårt att lugna ner svarsfrekvensen där. Han skrev dock uttryckligen att han inte tycker att det finns mer att diskutera. Okej – men varför gör han det?
I nuläget hänvisar vi i “personnamn/initialer” till en upplaga som skrevs innan Wikipedia startades (upplagan är från 2000 och Wikipedia startades 2001). Vi är väl i alla fall överens om att den texten bör uppdateras och förtydligas så gott det går. Detta främst för nya skribenter som behöver råd för att börja skriva. För mig är det också självklart att använda den senaste utgåvan av en bok – det tror jag alla är överens om. Det är ju ett vanligt förfarande när man studerar och kanske speciellt vid ämnen som språk – som berör många och det därför är viktigt att vara uppdaterad. Åtminstone känna till skillnaden mellan nya och gamla regler.
Jag ska försöka ta reda på mer om varför regler om punkt i allmänhet, och punkt i initialer har ändrats under dessa 18 år. På det hela har väl antalet förkortningar ökat under tiden och vanan att utläsa dess som ord blivit en sedvänja (helt naturligt). Svenska skrivregler ger exemplet vd som nu kan förses med artikel och böjas. “De har därför mer karaktär av egna ord, och de används många gånger i stället för de längre uttryck de är bildade av. Sådana förkortningar skrivs alltid utan punkt.”
LittleGun du menar att skrivregler är de enda regler som ska stå över POMMF. Jag förstår resonemanget och det är bra i teorin men jag tycker att en sådan regel är svårare i praktiken:
Exempel: Mike D (efternamn Diamond), Leila K (efternamn Khalifi), Malcolm X (efternamn X efter ursprungligt afrikanskt namn). Exempel “kamelnotation”: Danny DeVito och McDonald´s
Jag tycker dessa är ser helt korrekta ut och tycker inte de ska ändras.

VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.19 (CEST)

Jag har tidigare lagt fram förslag om att artisters artiklar ska ligga under deras riktiga namn och inte under deras artistnamn. Då slipper vi konstruktioner som Leila K (som för övrigt ska uttalas "key" och inte "kå") och Mike D. Att prefixen "Mc" och "Mac" skrivs ihop med efternamnet är jag rätt säker på är acceptabelt enligt svenska skrivregler. DeVito är jag inte lika säker på, men det vore konstigt annars eftersom det enda alternativet i så fall skulle vara "de Vito". /ℇsquilo 8 augusti 2018 kl. 12.34 (CEST)
Tack för tips om TT-språket [3]. Jag skickar ett mejl och hör hur de arbetar med initialer i personnamn! Annars håller jag med dig om de två förslagen. Vi bör uppdatera och göra tydligt vad som gäller. VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.40 (CEST)
Ett sista inlägg (sedan försöker jag avvakta resten av dagen ;-). ℇsquilo – problemet med I,V,X tror jag inte kan lösas med eller utan punkt. Men om man alltid skriver utan riskerar man inte "missen" att lägga på punkt vid kunglighet. Men det förutsätter att man känner till åtminstone en av reglerna. VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.56 (CEST)
Jag tänker tvärt om. Om det står "Karl X Gustav" så vet man att det är Karl den tionde Gustav. Om det står "Karl X. Gustav" så kan man tro att det är Karl Xerxes eller Karl Xavier och att Gustav är efternamn. Tar vi bort punkterna kan man aldrig vara säker på vilket som är vilket. /ℇsquilo 8 augusti 2018 kl. 12.24 (CEST)

Intressant hur Leif G[.]W[.] Persson presenteras av sitt förlag: [4]. /NH 8 augusti 2018 kl. 12.10 (CEST)

Precis så kommer våra artiklar att se ut om den enhetliga namngivningen avskaffas. En skrivning i rubriken, en annan i inledningen och en tredje i brödtexten. Fullständigt godtycke kommer att råda. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 13.44 (CEST)

Efter ett långt yrkesliv som bland annat korrekturläsare, journalist, språkvårdare och medverkande i diverse uppslagsboksliknande projekt – vid sidan av de tio åren som skribent på Wikipedia – är min erfarenhet att hemsnickrade regler är av ondo; de förvirrar fler än de hjälper (möjligen med undantag för ”reglernas väktare”).

Varför ska Wikipedia över huvud taget lägga energi på att bygga upp och bevaka ett regelsystem som är parallellt till det ”etablerade” – som redan det är större och mer komplext än de flesta orkar ta till sig? / Mickeno (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 15.16 (CEST)

Är det för att "artistnamnet" Gunnar D Hansson (utan punkt) är så snarlikt "wikipediaskrivregelnamnet" Gunnar D. Hansson (med punkt) som artikeln om Hansson diskuteras så mycket istället för att hanteras på samma sätt som artiklarna om AK von Malmborg, Eva X Moberg med flera, det vill säga "artistnamnet" (det som personen är känd som) finns i artikelrubriken och det fullständiga namnet, alltså med namnet som initialen eller initialerna står för (D->Detlof), finns utskrivet i ingressen?
Här är en lista på 137 sidor i svwp som är kategoriserade som "Män" eller "Kvinnor" och som i sidnamnet har versal(er) (utom I) som efterföljs av ett blanktecken snarare än en punkt. Jag har rensat bort diverse påvar, kejsare och kungar och ett antal där versalen/versalerna inte representerar något namn, men några sådana finns nog kvar i listan. Det är dock mer än 100 artiklar där det saknas punkter enligt "wikipediaskrivregeln" och där en komplettering med punkt för de flesta antagligen inte skulle vara lika kontroversiell som i artikeln om Gunnar D(.) Hansson.

--Larske (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 15.33 (CEST)

Det handlar inte om ett artistnamn ö h t, utan om ett annat sätt att skriva det verkliga namnet. Därför kan avvikelsen under inga omständigheter accepteras. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 16.42 (CEST)
Och vad gäller för AK von Malmborg? Och vad gäller för Eva X Moberg? Och vad gäller för JJ Lehto? Min poäng är att det finns en gråzon mellan det du kallar för "verkligt namn" och ett "artistnamn" som är det som en person är känd som. Och det kanske man kan vara lite ödmjuk inför. --Larske (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 16.55 (CEST)
"Eva X Moberg" är helt klart ett artistnamn. Det gäller troligen även de båda andra. I "Alexios V Dukas" är det en romersk siffra, liksom i ytterligare något fall. När det rör den författare som diskuterats mest är det svårt att förstå att två användare rivit upp himmel och jord i den mest osakliga agitation för att få sin vilja igenom. Det vanliga skrivsättet har påståtts vara "felaktigt" och "respektlöst", man har försökt tysta oss som har annan åsikt et cetera et cetera. Bristen på ödmjukhet har varit monumental från deras sida och det har inte funnits minsta tillstymmelse till kompromissvilja. För sådana påtryckningar kan vi inte ge vika. Det blir en samvetssak att stå upp för Wikipedias principer för beslutsfattande i ett sådant läge. Det som en gång var ett adiaforon upphör att vara det. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 17.25 (CEST)
Jag håller med om att Salgo60:s och VisbyStars retorik varit katastrofalt owikipediansk, med halmdockor, raljerande och rejäl silning och vridning av andras argument. Men, faktum är, det finns inte en sanning i detta. Det finns olika åsikter med olika argument. Det är trist att få sina argument ignorerade och bortsilade, men det är ändå självklart fel att hävda att en annan ståndpunkt är den rätta och någon sorts naturlag. Och att hålla fast vid den av princip som enda orsak. Det är ju ännu katastrofalare.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.33 (CEST)
Då har Du missförstått mig. Om vi i gemenskapen genom ett normalt samtal kommer fram till en annan ståndpunkt böjer jag mig självklart för den. Man kan ha olika åsikter i sakfrågan, men det är ett faktum att det inte är felaktigt att skriva namnet med punkt. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.45 (CEST)
Att det blev i just Gunnar D. Hansson diskussion som den långa tråden skapats är en slump. Med eller utan punkt i det artikelnamnet är normalt inte mer kontroversiellt än i någon annan artikel där artikelsubjektet valt ett från Wikipedias skrivregler avvikande skrivsätt.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 16.53 (CEST)
Ska Eva X Mobergs "artistnamn" verkligen uttalas Eva den tionde Moberg!? Om inte är det högtid att den artikeln flyttas till Eva X. Moberg eller ännu hellre Eva Moberg (journalist). AK von Malmborg bör i vilket fall flyttad till Anna-Karin von Malmborg. Det är en fördel med sådana här diskussioner att folk drar fram tokigt namngivna artiklar som aldrig hade blivit uppmärksammade annars. /ℇsquilo 8 augusti 2018 kl. 17.45 (CEST)
En annan variant som är acceptabel är Eva "X" Moberg i analogi med Lennart "Hoa-Hoa" Dahlgren och Gösta ”Snoddas” Nordgren (även om vi borde ta och styra upp bruket av olika cittattecken). /ℇsquilo 8 augusti 2018 kl. 18.08 (CEST)

Mina åsikter i frågan:

  • Som grundregel där det inte finns anledning för speciallösningar ska vi vara entydiga, dvs "alltid punkt" eller "aldrig punkt".
  • Jag föredrar "aldrig punkt" som grundregel.
  • Uppenbara fall av POMMF ska väga tyngre än grundregeln och kan behandlas som specialfall med speciallösningar.

Mvh --Bairuilong (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.19 (CEST)

Finns det någon anledning till valet av "aldrig punkt" som grundregel? Estetiska skäl, eller annat?--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.36 (CEST)
För mig är det mest en estetiskt anledning att jag föredrar utan punkt, men jag har inte någon tung åsikt i frågan. Första och tredje punkten väger tyngre för mig: En konsekvent grundregel, med möjlighet till speciallösningar vid behov. Mvh --Bairuilong (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.42 (CEST)
Jag instämmer till fullo med punkt 1 och 3 på Bairuilongs lista. Denna debatt med svaga argument från båda sidor drar ett löjets skimmer över svenskspråkiga Wikipedia. Vi ska på ett neutralt sätt spegla världen därute, våra regler ska finnas som ett stöd när oklarhet råder om vad som är bäst för att göra Wikipedia till ett bra, pålitligt och lättillgängligt uppslagsverk. Stöd, inte absolut lag. I detta fall är det klart källbelagt att personen skriver utan punkt. Källor och POMMF väger betydligt tyngre än paragrafrytteri. Kitayama (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.58 (CEST)
Ett skäl till att inte använda punkt (vilket jag personligen också tycker är snyggast) är väl att man i löptexten slipper risken att en punkt mitt i ett namn av misstag tolkas som punkten i slutet på en mening. /FredrikT (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 19.06 (CEST)
Utan att förstå så mycket anser jag att huvudregeln bör vara att skriva med punkt. Yger (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 19.11 (CEST)
Jag anser alltjämt att huvudregeln bör vara med punkt. Jag anser dessutom att skälen att göra undantag är alldeles för svaga när det gäller Gunnar D. Hansson. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 20.37 (CEST)
@Yger jag försöker förklara: TTs språkregler om namn och titlar inleds med detta stycke (jag har inte fått svar på frågan om när de inte vet hur namnet stavas – har frågat vilken vilken regel de i sådana fall följer):
"Det är mycket viktigt att personnamn återges helt korrekt. Ett felaktigt skrivet namn signalerar slarv eller bristande respekt för den människa som intervjuats eller beskrivs och minskar också trovärdigheten för texten som helhet.
TT:s texter har stort genomslag och namnfel kan få stor spridning. Fråga därför i samband med intervjuer hellre en gång för mycket än för lite hur personen stavar sitt namn. Vid minsta oklarhet: fråga igen och bokstavera."
Deras målgrupp är liksom vår målgrupp mest intresserade av att det är rätt information som förmedlas. På alla sätt. Trovärdighet är ledordet. Stava inte någons namn på ett felaktigt sätt. Felaktigt betyder här att inte utgå från källan. Fråga personen själv hur denne stavar sitt namn. Kan TT ha denna regel så kan vi också ha det. Det är till och med bra att följa en auktoritet. Rätt namn betyder att man tar reda på rätt källa först innan man skriver artikeln. För vad svarar vi när exempelvis Gunnar D Hansson undrar varför hans namn är felstavat? Skit i det etymologiska här. Han vill ha sitt namn utan punkt. Vad är problemet? TT har ju inga problem med det. Varför inte ha samma regler – hos oss kallas det bara POMMF eller att källor går först. Precis som i första frågan när hela den här historien började. Salgo60 påpekade att källorna visar att namnet ska skrivas utan punkt. VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.25 (CEST)
För sjuttielfte gången: Källorna visar inte att namnet ska skrivas med punkt. "Källorna" visar att Gunnar D. Hansson skriver med punkt. Det är inte samma sak.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.49 (CEST)
Ja, eller snarare tvärtom... Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.53 (CEST)
Ha ha, ajdå... För sjuttielfte gången: Källorna visar inte att namnet ska skrivas utan punkt. "Källorna" visar att Gunnar D. Hansson skriver utan punkt. Det är inte samma sak.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.56 (CEST)
Äntligen! LittleGun och Tostarpadius. Nu ska ni berätta vilken källa ni har för Gunnar D. Hansson. Vilken är den bästa källan för att stava med punkt? VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.56 (CEST)
Ett litet lapsus. Inte så förvånande att du väljer att raljera. Men trist, och helt i linje med tidiagar. Jag har inga källor för hur han vill skriva. Jag har ditt och någon annans ord på att han vill skriva utan punkt. Det räcker för mig. Det är en input till hur vi ska skriva.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.59 (CEST)
Jag förstår inte. Ni raljerar ju mig också (för sjutttielfte gången). Det är ingen källa att ha en egen regel. Källan är hur han skriver sitt namn. Det är det jag försökte skriva till Yger också. Ett synsätt. Vad är problemet med att använda TTs språkregler? Det var du som tipsade om dessa... VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 22.09 (CEST)
Det är fullt möjligt att använda TT:s språkregler. Jag tycker det är dumt eftersom det innebär att vi ska kalla Globen för Ericsson Globe och sen byta när Sparbanken sponsrar och det blir förvirrande ändå eftersom ingen vet vad det är. Jag har försökt förklara detta väldigt många gånger: Det finns inte en sanning. TT:s språkregler är en input, någons egna vilja en annan. Fasta skrivregler framarbetade enligt konsensus och input från flera aktörer en tredje. Jag ber om ursäkt för att jag skrivit "för sjuttielfte gången" istället för "många gånger". Det var också klumpigt.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 22.19 (CEST)
Nej det finns ingen sanning. Jag är helt med dig där. Det är frustrerande när vi inte förstår eller missförstår varandra. Nackdelen med att sitta framför datorn. Vi är säkert trevligare och mer sansade om vi möts IRL. Det är väl det här som också är Wikipedia. Jag önskar en fortsatt lugn kväll. Tänkte ta in lite sommarluft innan natten. Vi hörs! VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 22.26 (CEST)
Jag är faktiskt hetsigare och otrevligare IRL. Då har jag ingen chans att redigera om formuleringarna och fundera över den andra personens inlägg. Fast jag menar sällan illa.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 22.39 (CEST)

Med eller utan punkt är inte viktigt för mig. Det som är viktigt är att vi är konsekventa. Vi kan vara det på två sätt: Att bestämma oss för att ett enda skrivsätt skall vara allenarådande eller att alltid skriva så som personerna själva väljer att skriva. Det senare är svårare att följa eftersom det kan vara svårt att få fram källor i varje enskilt fall. Det gör det svårt att vara konsekvent på det sättet. Då har vi tre skrivsätt att välja på enligt Svenska skrivregler, de är alla lika korrekta. Men nu är det så att de aktiva som engagerade sig i frågan en gång i tiden enades om att skriva med punkt. Därför har vi ett stort antal, åtminstone tiotusentals, artiklar som stavar med punkt. Det skulle vara ett omfattande arbete att gå igenom alla dessa för att införa ett nytt skrivsätt i såväl artikelnamn som artikeltext. Är det värt det besväret? Nej, det tycker jag inte, det skulle vara att rätta något som inte är fel. Men det kan vara värt besväret att gå igenom Användare:Larskes lista med undantag för att rätta in dem i ledet. Jag är alltså för att vi behåller punkterna eftersom det skulle leda till alltför mycket tidsödande arbete att ändra till något annat. All den tiden kan användas till bättre saker. - Trots att jag hittills hållt mig utanför den här diskussionen har också jag reagerat negativt på Salgo60:s och VisbyStars delvis oförskämda diskussionsstil. Delar av diskussionen har också urartat till tjafs. Vi har viktigare saker att lägga kraft på. /Ascilto (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 22.09 (CEST)

Den här diskussionen har ~länkats i Facebook-gruppen "Svenska Wikipedia". Jag har tidigare avstått från att kommentera - jag är ju föga aktiv även om jag ofta läser Bybrunnen - men i och med detta försök till canvassing vill jag slänga in mina två cent: såklart ska vi ha en enhetlig stil på Wikipedia. Om den enhetligheten är med eller utan punkt bryr jag mig inte särskilt mycket om, med punkt som nu duger bra tycker jag. Allt gott, Plrk (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 22.56 (CEST)
Både inlägget och kommentarerna är borta nu. Intressant ändå att de fanns personer som tyckte det var integritetskränkande att två anonyma användare härifrån fanns omnämnda i tråden. Det är kanske så det känns för ett "artikelsubjekt" på Wikipedia. Fast värre, då förmånen att vara anonym inte finns här. VisbyStar (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 05.48 (CEST)
Där har du fel. Genom att flytta diskussionen från Wikipedia (där de flesta redigerar under pseudonym) till Facebook (där de flesta redigerar under sina riktiga namn) innebär det att man behöver "outa" sig för att fortsätta diskussionen där. Det är inte acceptabelt. Och nej, offentliga personer har inte möjlighet att vara anonyma i ett uppslagsverk,, det faller på sin egen orimlighet. /ℇsquilo 9 augusti 2018 kl. 09.36 (CEST)
Om någon är specialintresserad så fick jag två länkar av KB om namnregler. De har ju i alla fall 10 miljoner poster i sitt system. Vårt exempel är ju författare och stavas både med och utan punkt i Libris. Det är väldigt stora förändringar på gång, nya Libris, Libris XL och RDA så allt detta håller på att utvecklas.
"I bibliotekssammanhang är det något som kallas för auktoritetsregler som styr bland annat namnform för personer i bibliotekskataloger.
I svenska bibliotekskataloger återspeglas två regeluppsättningar för val av namnform, dels KRS (Katalogiseringsregler för svenska bibliotek) som användes av Kungliga biblioteket (KB) fram till 2017 och som fortfarande används av många bibliotek och dels RDA som är det regelsystem som används av KB i dagsläget.
Här kan du läsa om val av namnform enligt RDA Val av namn RDA och motsvarande för val av namnform enligt KRS här Val av namn KRS
Generellt kan man dock säga att valet av namnform faller på det namn, den stavningsform, som personer är mest känd under och/eller som förekommer i flest källor.
En katalogisatör tittar alltså dels på den resurs hen har framför sig, men även på vad som har angetts stå i tidigare utgivna resurser och vilken namnform som erkända referensverk har valt att använda.
Vad gäller punkt efter personnamn som förkortas med initial förekommer det i alla exempel i både KRS och RDA, undantaget fall såsom Leila K, Dr. X och DJ Q.
Vi kommer att fortsätta använda punkt efter förkortat personnamn så länge vi följer nuvarande katalogiseringsregler."
VisbyStar (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 16.12 (CEST)
Jag kan inte hitta något om initialer i RDA, men det som står i KRS verkar stämma bra överens med den praxis vi har använt hittills. Inte bara för val av artikelnamn utan också för standardsortering. /ℇsquilo 9 augusti 2018 kl. 17.37 (CEST)
Det finns en free trial här: RDA Toolkit – 30 dagars. Det verkar vara den internationella stora varianten som täcker typ allt. KB har en egen avdelning under “Resources” på engelska. Jag såg inget direkt om regler för punkt/initial bokstav där, bara att alla varianter är möjliga att lägga upp. Kändes genomarbetat med exempel på olika språk och alfabet så regler fanns nog där någonstans. Annars tycker jag svaret från Libris var intressant. De har en huvudregel men även ett slags eget POMMF och gör en källundersökning vid namngivning. VisbyStar (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 21.25 (CEST)
Av svaret framgår tydligt att de kommer att fortsätta att använda punkt efter förkortat personnamn. Där finns alltså inte stöd för en förändrad praxis, inte ens för fler undantag. Tostarpadius (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 02.20 (CEST)
Om jag förstod det hela rätt (personligt samtal med bibliotekarie som arbetar i Libris) så kommer detta moment att försvinna vid RDA och det nya systemet. Information kommer matas in direkt från förlagen (eller annan källa) utan att personalen behöver ta ställning i skrivregler på personnamn. Men jag har verkligen inte koll på allt som händer runt Libris och KB just nu så det är osäkra uppgifter. Men det är onekligen en intressant utveckling som sker och som i förlängningen kommer påverka Wikipedia också. VisbyStar (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 07.12 (CEST)
@Ascilto En fråga på avslutningen i ditt inlägg: “Vi har viktigare saker att lägga kraft på”. Vilka är vi som du syftar på här?
Det var antagligen av en slump* som jag läste diskussionen om “Gunnar D Hansson” och där en ny användare “DCLitterraturbanken” går in och undrar om praxis och meddelar att författaren har skrivit böcker “i sisådär 40 år” under det namnet. LittleGun ska ha en eloge för att han förklar hur han uppfattar läget och hälsar välkommen. Men jag anser att vi ska kolla upp detta mer noggrant för att röna ut om detta är ett undantag, enligt POMMF eller annat ur våra riktlinjer.
Att det blev tjafs håller jag med om. Men menar du att jag inte bör lägga kraft på att förstå riktlinjerna på Wikipedia och ha som mål att eventuellt också förtydliga dessa, om det behövs?
I den diskussion kom det också fram att alla inte utgick från senaste versionen av Svenska skrivregler. Då kan den diskussionen också vara intressant. Vilken utgåva ska vi hänvisa till i våra riktlinjer? Senaste väl? Med tillägget (med eller utan eller inte alls) som vi diskuterar här.
Jag kollade mina fåtal skrivna biografier och jag skrev med punkt i dessa. Så jag är också osäker på om en uppdatering är bra – men jag tycker det kan vara bra att kolla, om och hur, andra stora institutioner gör denna växling. De är ju våra källor.
*Om det nu finns en slump. Ju äldre jag blir desto mer uteslutet tycks det mig vara.
VisbyStar (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 09.52 (CEST)
I det sista - att det inte torde finnas någon slump - är jag helt överens med VisbyStar. Tostarpadius (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 12.17 (CEST)

Det inledande språkrådet i avsnitt 10.6.4 av Svenska skrivregler har ingen direkt bäring på det aktuella exemplet. Rådet gäller hur man enklast hanterar förkortningar av dubbelnamn eller två på varandra följande och förkortade namn. Fallet Gunnar D[.] Hansson handlar däremot varken om vad som är enklast (utan snarare om vilken roll det egna skrivsättet och POMMF ska spela i artiklarna) eller om en förkortning som innefattar två namn. Det är en relaterad fråga, men bl.a. eftersom det avslutande argumentet i språkrekommendationen jämför namninitialer med initialförkortningar, omfattas inte fall då ett ensamt namn förkortas. Ett exempel: rådet menar att JK i skrivsättet JK Rowling fungerar som cd i cd-skiva, som ju inte skrivs c.d.- eller C.D.-skiva. Det finns ingen given parallell till Gunnar D[.] Hansson. Språkråd gäller det de gäller och kan inte extrapoleras och påstås påverka närliggande frågor utan att man klart och tydligt motiverar hur. Och i just avsnitt 10.6.4 finns i vilket fall som helst ingen entydigt formulerad regel.

Vidare måste all auktoritetsargumentation bort. Även om man bör vara ödmjuk när man uttalar sig utanför sina kompetensområden har användares och andra personers diverse "meriter" i sig ingen betydelse för hur tungt deras argument och uttalanden väger. Textexempel ur källor med hög status eller stor spridning säger inte heller något om hur korrekt eller lämpligt ett visst skrivsätt är. (disk. bidr.) 10 augusti 2018 kl. 19.10 (CEST)

Jag har varit i kontakt med Språkrådet och de rekommenderar stavningen Gunnar D Hansson. VisbyStar (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 21.33 (CEST)
Att en person på Språkrådet rekommenderar denna skrivning, när deras egna språkregler säger att man kan göra olika val, är knappast auktoritativt. Tostarpadius (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 16.08 (CEST)
Du har inte det breda myndighetsstöd du åberopar, VisbyStar. (Den exakta ordalydelsen i svaret från Språkrådet är ju: "Om dessutom författaren själv skriver utan punkt skulle jag välja den stavningen.") I den korta inledningen till Svenska skrivregler (s. 10–11) står det dessutom att råden och rekommendationerna som ges utgår dels från en mycket bred målgrupp (alla som skriver på svenska), dels från både språkvård och -bruk. Man betonar att det därför ofta ges flera möjligheter, medan det för varje aktör (såsom Wikipedia) är mer praktiskt att förespråka ett alternativ i sina egna skrivanvisningar. I mejlet du fick utgår språkvårdaren dessutom från vad Hansson själv vill, något som inte har någon motsvarighet i hur det brukar gå till på svenskspråkiga Wikipedia (jfr t.ex. artikelrubriken E.E. Cummings kontra det etablerade skrivsättet e.e. cummings).
För övrigt förstår jag inte vad allmänheten har för nytta av rekommendationen i avsnitt 10.6.4. Det står att det är enklast och mest välmotiverat att hantera initialer som initialförkortningar, och det särskilt när de läses som sådana, men det framgår t.ex. inte vad punkter i så fall skulle göra för skillnad vid utläsningen. Jag gissar att det har att göra med att avbrytningar i regel läses ut som hela ord (m.m. blir "med mera", inte "em em"), medan initialförkortningar sällan läses ut (cd blir "se-de", inte "compact disc"), och att det då finns en sorts följdriktighet i att behandla "fasta" initialer som initialförkortningar. Men det måste ju ha någon praktisk betydelse också, för att man verkligen ska kunna förorda och anamma det. (disk. bidr.) 12 augusti 2018 kl. 18.52 (CEST)
Tack för svar Genomlysning,
Wikipedias skrivregler ska ju följa TT-språket och Svenska skrivregler:
TT-språket om personnamn: "Det är mycket viktigt att personnamn återges helt korrekt. Ett felaktigt skrivet namn signalerar slarv eller bristande respekt för den människa som intervjuats eller beskrivs och minskar också trovärdigheten för texten som helhet.”
Svenska skrivregler om personnamn: "Personnamn skrivs enligt namnbärarens eget sätt att skriva dem."
Jag menar att i dessa regler går före med eller utan punkt i ett senare skede när det gäller om hur vi ska skriva initial bokstav. Skrivreglerna utgår från hur personen själv skriver sitt namn.
Detta blir inga problem på Wikipedia enligt mig, vi har dessa krav:
POMMF: svårt att någon skulle uppfylla relevanskriterier om personen aldrig är omnämnd av andra.
Wikipedias skrivregler: Som utgår från regelverken ovan. Lätt att kolla mot POMMF.
Källor: Libris för författare till exempel. Svårt att se att vi skulle skriva om någon som inte finns med i någon källa.
Så egentligen behöver vi inte uppdatera våra skrivregler. Det som kanske behöver förtydligas är när Wikipedia inte följer skrivreglerna. Om vi ska arbeta med en annan praxis vad gäller initial bokstav. Alltså regeln om punkt eller inte punkt går före POMMF och inledande regler om personnamn.
Nu är det så att säga dubbla besked där regeln om punkt efter initial bokstav ligger under riktlinjer för personnamn och skrivreglerna hänvisar till TT-språket och Svenska skrivregler. Reglerna krockar eller finns dubbelt så att säga.
Jag vet inte hur vi löser detta bäst. Harald Forss skrev sitt namn harald forss i modernistisk anda. Hur gör TT-språket här? Skulle vara kul att veta, men POMMF ser inte särskilt bra ut för honom – så Wikipedias artikel är helt korrekt.
VisbyStar (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 21.41 (CEST)
Frågan är om punkten i Gunnar D. Hansson ens omfattas av sådana rekommendationer. Den påverkar ju inte stavningen och innebär inte heller något i nivå med borttagning av diakritiska tecken eller specialtecken (vilket i alla fall i teorin påverkar uttalet), som är Svenska skrivregler:s exempel på skrivsätt som bör respekteras (avsnitt 6.5.1). Fall som E.E. Cummings/e.e. cummings och Harald Forss/harald forss handlar om medvetna och påfallande regelbrott och jag tycker att artiklarna löser det bra just genom att konsekvent återge namnen i korrekt format; då får man en naturlig anledning att i texten framhäva och informera om författarnas egna sätt att skriva sina namn. D utan punkt är inte lika anmärkningsvärt, främst eftersom det av allt att döma inte avviker från någon regel, men om det har någon särskild innebörd ska det naturligtvis framkomma i artikeln. Men som det är nu verkar D:et bara vara en förkortning av Detlof. Förkortningar av enstaka namn kan skrivas med eller utan punkt; Hansson har valt utan, Wikipedia har valt med. (disk. bidr.) 12 augusti 2018 kl. 22.50 (CEST)
Gunnar D[.] Hansson var ett exempel på att man ibland måste göra ett val av vad som väger tyngst – POMMF eller skrivregler. Denna gång utifrån regeln om att skriva punkt efter initial bokstav. Om man vill tydliggöra denna regel är mitt förslag en mening av typen: “regeln ska tolkas i en strikt mening och i princip medges inga undantag”.
Finns det något behov av att veta varför eller motivet bakom detta beslut, kan man ha en hänvisning till “konsensus efter diskussion om Gunnar D. Hansson". Men allra enklast är väl att göra ingenting alls, status quo helt enkelt. Fungerar det med.
Jag klipper in svaret från KB också om någon är intresserad av det mer tekniska sidospåret med auktoritetsposter:
Våra principer är baserade på hur det tidigare såg ut i Svenska skrivregler (3 uppl.) ”Även förkortningar av personnamn kan räknas som avbrytningar. De skrivs därför normalt med punkter: P.C. (Per Christian), L.-G. (Lars Gunnar), kan också skrivas utan: P C, L-G”.
I efterkommande upplaga (4:e) från 2017 har man dock justerat texten något till: ”Förkortningar av personnamn behandlas i bruket både som avbrytningar (med punkter, H.C. Andersen, eller utan, H C Andersen) och som initialförkortningar (HC Andersen). Eftersom de består av endast initialer, är det enklast att behandla dem som initialförkortningar. Särskilt motiverat är det när förkortningen läses ut i sin förkortningsform: JK Rowling, Leif GW Persson, PO Enquist, PJ Harvey.”

Om man ser hur Library of Congress resonerar (den absolut största producentern av auktoritetsposter för bibliotekskataloger och som Wikipedia även länkar till längst ned på sidorna för Auktoritetsarbete) använder de sig också av punkt enligt följande stadgar:
Access Points for Persons in Name Authority and Bibliographic Records
Initials/letters
Periods. If the name of a person consists of or contains initials, input a period after an initial if it is certain that the letter is an initial. In case of doubt, do not input a period. If the name consists of separate letters that are presumed not to be initials, omit or include periods according to the predominant usage of the person.
Kungliga biblioteket kommer fortsätta att behandla förkortningar av personnamn som avbrytningar, men kan mycket väl tänka oss att ändra föredragen stavningsform i de fall upphovspersonen själv hör av sig och meddelar att så önskas. I vilket fall gör vi hänvisningar från alternativa stavningar som pekar mot föredragen namnform, se tex fallet med Leif G.W. Persson.
VisbyStar (diskussion) 13 augusti 2018 kl. 14.40 (CEST)
Skälet vore i så fall inte diskussionens utgång i sig, utan det att man vill och bör hålla sig till ett skrivsätt. Och POMMF är nog ingen viktig faktor här, i alla fall ingen man kan kan se som lika tungt vägande som textvårdsbiten, dels eftersom det handlar om en så liten skillnad mot vad somliga eventuellt förväntar sig, dels eftersom POMMF lika gärna kan användas som argument för att skriva med punkt (som ju är det förväntade skrivsättet på Wikipedia, liksom uppenbarligen i all svenska fram till nyligen). (disk. bidr.) 13 augusti 2018 kl. 16.44 (CEST)
(disk. bidr.) Man ska nog inte förringa den här punkten heller. Den väckte många känslor och det är ändå Litteraturbanken som hör av sig och är “förvånade” över att namnet skrivs med punkt, utifrån uppgiften av författaren som inte vill att man skriver med punkt med tanke på böckerna sedan 40 år tillbaka. Jag har svårt att se något marknadsföringsmässigt värde i punkten och Litteraturbanken är heller ingen kommersiell aktör.
Men vad anser du om förhållandet mellan Artiklar om nu levande personer och personnamn. Hansson är ju ett exempel att utgå ifrån och det är väl ännu inget vanligt förekommande önskemål att artikelsubjekt vill ändra artikelnamn?
Varför står en skrivregel över riktlinjen “Artiklar om nu levande personer” om vi vet hur personen vill skriva sitt namn? Är vi “särskilt hänsynsfulla” här? VisbyStar (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 08.00 (CEST)
Som inspiration kan man kolla hur engelska Wikipedia förhåller sig till punkt och intialer: Manual of Style/Biography VisbyStar (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 10.09 (CEST)
En företrädare för Litteraturbanken (ej Hansson själv) verkar ha hört av sig på artikelns diskussionssida och skriver själv "Ni gör förstås som ni vill" varpå han föreslår att Gunnar D[.] Hansson hanteras som e.e. cummings/E.E. Cummings, något som också görs, trots att det inte handlar om ett lika utmärkande skrivsätt, utan tvärtom om varianter av lika godtagbara sätt att förkorta namn. Wikipedia verkar ha gått Litteraturbanken till mötes, trots att det inte var artikelsubjektet själv som hörde av sig. Ingenstans ser jag att man uttryckligen påstår sig vara "förvånade" eller att man hänvisar till författarens önskan (snarare till utgivningens praxis), men kanske finns det inlägg någon annanstans som jag inte har sett. Jag noterar också att LB inte hörde av sig förrän du redan varit i kontakt med dem i detta ärende. Fram till dess verkar artikelrubriken ha stått med punkt i nästan tio år.
Det kan ses som en avgörande faktor att det punktlösa D:et numera är godkänt. Språkrådet anser uppenbarligen att Gunnar D[.] Hansson omfattas av resonemanget i 10.6.4. Det innebär alltså att både D och D. är godtagbara, och därmed att D inte längre måste ses som anmärkningsvärt, eftersom det inte längre utgör ett konventionsbrott. När föregående upplaga av Svenska skrivregler gällde och punkt var det allenarådande skrivsättet hade diskussionen haft en tydligare e.e. cummings/E.E. Cummings-artad relevans, men då verkar den inte ens ha uppstått. (disk. bidr.) 14 augusti 2018 kl. 11.26 (CEST)
Jag gjorde mitt första inlägg den 3 augusti så jag hade inget med inledningen av diskussionen att göra: "Jag har skrivit "författaren Gunnar D Hansson" och länkat till personen Gunnar D. Hansson i artikeln Härnäset. Så blir det helt korrekt. VisbyStar (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 22.43 (CEST)". Jag förstod inte argumenten riktigt och blev nyfiken på bakgrunden. I kontakten med LB har jag bara meddelat att det går att fråga om ändring av auktoritetspost i Libris om det skulle vara viktigt för dem. VisbyStar (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 12.07 (CEST)
Hoppsan, där blandade jag ihop dig med en annan användare. Men det stämmer i alla fall att LB inte hörde av sig förrän de uppmärksammats. Hoppas argumenten sedermera har klarnat. Det jag tycker verkar saknas är utförligare, sakliga motiveringar till varför man ska skriva utan punkt och på vilket sätt det ena eller andra utgör stöd för en sådan uppfattning. Du frågar t.ex. "Varför står en skrivregel över riktlinjen 'Artiklar om nu levande personer' om vi vet hur personen vill skriva sitt namn? Är vi 'särskilt hänsynsfulla' här?", men det utgår ju från en mängd grundantaganden om riktlinjen (t.ex. att utebliven punkt vid förkortning av namn ens är en variation att "respektera" och i så fall varför) som andra diskussionsparter kanske inte ens håller med om och som det är upp till dig att argumentera för om du ska ha någon som helst chans att vinna gehör för din uppfattning. Däremot har nejsidan åtagit sig att desto mer ingående argumentera för sin sak. Hela bevisbördan har i praktiken hamnat på de som gör det negativa motpåståendet, så att säga. Det är inte bra. (disk. bidr.) 14 augusti 2018 kl. 13.30 (CEST)
Jag accepterar så klart gemenskapens beslut och som någon så klokt sa i diskussionen så behöver man inte alltid gilla alla beslut. Frågan här på Bybrunnen var om vi behöver uppdatera våra regler så det blir tydligare vad som gäller kring punkt och initial bokstav. Jag har gett förslaget ovan, länkat till engelska Wikipedia och även sagt att “vi gör ingenting”.
Mitt förslag om “strikt tolkning” är emot min uppfattning. Jag tror jag avslutar min del av diskussionen här. VisbyStar (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 13.54 (CEST).
Strikt tolkning av vad? Avsnittet i Svenska skrivregler kräver att man gör ett val, inte en tolkning. (disk. bidr.) 14 augusti 2018 kl. 14.11 (CEST)
Om vi vill tydliggöra vårt val när det gäller punkt efter initial bokstav i riktlinjen för Personnamn, "i regel med punkter", kan man lägga till denna mening: “regeln ska tolkas i en strikt mening och i princip medges inga undantag”. Så slipper vi denna diskussion på artikelsidan nästa gång, vill man ändra regler tas det upp på Bybrunnen. VisbyStar (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 14.32 (CEST)
Under Wikipedia:Personnamn#Initialer hänvisas till två rättskrivningsstandarder (Svenska skrivregler från 2000 och Myndigheternas skrivregler från 2004) som anger respektive förordar punkt, följt av: "Svenska Wikipedia bör följa båda de angivna rekommendationerna." Därefter ges utförliga exempel på hur man bör skriva och omdirigera. Det är en ovanligt glasklar anvisning, skulle jag säga. Det som dock skulle behöva göras, och som dessutom skulle skärpa anvisningen, är att att man behöver förhålla sig till föreliggande utgåva av Svenska skrivregler istället för den förrförra. Myndigheternas skrivregler föreligger också i nyare utgåva, men eftersom den bara är ett slags normerande referat av Svenska skrivregler (och dessutom har en målgrupp som inte omfattar Wikipedia) behöver man inte ta upp den. Det är t.o.m. lite konstigt att den ens nämns. (disk. bidr.) 15 augusti 2018 kl. 11.33 (CEST)

Bakgrund och varför blir fokus punkt istället för Svenskt kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Det är ingen slump att Diskussion:Gunnar D. Hansson startade däremot kan jag känna en sorg att vuxna människor lägger så mycket energi på denna fråga istället för att ta tag i en större diskussion om hur sv:Wikipedia kan tillgängliggöra Svenskt kulturarv bättre....

Min uppgivna tro är att det är enklare att ha vaga tankar om en punkt och därför engagerar det mer än att diskutera hur sv:Wikipedia kan bli en fantastiks plattform för att hitta svenskt kulturarv...

I veckan fick vi i Wikidata OK för en egenskap för Kungliga bibliotekets nya bibliotekssystem LIBRIS XL se tweet "KB becomes the first national library to fully transition to linked data" dvs. KB tar ett stort steg att enklare knyta sig till andra på nätet som Wikipedia/Wikidata

Properties Swedish template

Tidigare i år har vi skapat och lyft in

När aktiviteter som ovan görs has en hel del kontakt i bästa fall med dom man kopplar ihop sig med och då vid en namnkontroll med Litteraturbanken så fick jag input att deras medarbetare Gunnar D Hansson (se HanssonGD) stavar sitt namn på annat sätt sedan satte det självspelandet pianot Wikipedia igång enligt ovan....

Så min fråga är skall Wikipedia likt Don Quijote hålla på att slåss mot väderkvarnar eller kan sv:Wikipedia blir en bättre plattform för Svenskt kulturarv mha exempelvis ovanstående jobb?

Är det några som ser möjligheter och har visioner med sv:Wikipedia? Tekniken finns inom Wikipedia och stor kunskap som skulle kunna göra att Wikipedia tar en "större plats" i den nya Digitala världen.

Det jag ser från min snäva horisont är en stor risk att kultursektorn och museerna själva är urusla/rädda/inkompetenta på teknikomställningar så det finns en enorm möjlighet för en väletablerad plattform som Wikipedia att göra skillnad 2018 - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 06.04 (CEST)

Eftersom hopkopplingen sker via d:Q5618976 så har det i det hänseendet ingen större betydelse vad den svenskspråkiga wikipediaartikeln heter, kopplingen fungerar ändå.
Din hänvisning till Don Quijote vittnar om ganska dålig självinsikt från din sida. Det har aldrig fallit din in att det är Wikipedia som är väderkvarnarna och det är du som är...? /ℇsquilo 9 augusti 2018 kl. 09.32 (CEST)
Kan vi sluta med ad hominem-argumenten, och att sätta olika intressen mot varandra (eftersom alla är intresserade av olika områden)? Mitt problem med Salgo60:s inlägg är att jag gillar idén med öppnade länkade data, men att jag, trots att jag varit aktiv här i över ett decennium och känner Peter Krantz mfl och är intresserad av frågan, fortfarande inte vet exakt vad vi skulle kunna göra annorlunda här på Wikipedia. Det är svårt att få folk att agera annorlunda än de redan gör, men om man inte anger några tydliga, enkla steg som andra användare kan ta blir det ännu svårare att få till den sortens förändring. Låt mig ge ett exempel:
"Mitt förslag är att alla nya artiklar får mallen auktoritetsdata. Det gör man så här."
Eftersom de här sakerna är något som de flesta som bidrar till Wikipedia inte förstår utan manualer kanske nästa steg för Salgo60 är att skriva den manual som verkar saknas och därefter att presentera den för andra som inte kan Wikidata flytande för att se om den är förståelig. Efter det kanske vi kan prata mer utförligt här på Bybrunnen.//Hannibal (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 10.07 (CEST)
Det är där det som är den intellektuell utmaningen och jag tror att man måste prova sig fram. Wikidata är ett enormt bra verktyg som jag tyvärr inte tror museerna kommer att ha....
Jag är som sagt inte alls särskilt Wikipedians men var med "hardcore" Yger hos Riksarkivet och lärde oss att dom har ett register TORA med 30 000 bebyggelsepunkter som vi snart nog har i WD video. Och till min förvåning tyckte Yger att han föreslog att man kanske skulle skriva en artikel om varje punkt...
Jag testar runt lite och tror på iden att koppla kulturarv till vardagen ex.
  • alla platser i världen som är uppkallade efter en person svenskt biografiskt lexikon eller i SKBL länk
    • platser på månen
    • uppkallade efter personer i Litterturbanken länk etc..
  • platser nära mig med museer, motiv avbildade på ex. Nationalmuseet länk
  • på Norra Begravningsplatsen har vi kopplat ung. 2000 personer till Wikidata ==> att du kan visa upp alla begravda med Spotify konto etc...
  • sökning på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm länk
    • hittar alla konstnärer och deras tavlor
    • hittar alla olympier och deras artikel
    • hittar bilder på gravar
    • artister på Spotify
    • personer på SBL etc....
- Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 10.31 (CEST)
Kan du förtydliga var Wikipedia kommer in? Hur förändrar det en artikel?--LittleGun (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 10.36 (CEST)
Det var det som var frågan om det inte är någon som har visioner med Svenskt Kulturarv 2018 på Wikipedia så är det också ett svar.
Yger gav exempel på att skriva om alla Tora punkter.
Har du en plats uppkallad efter en person så kanske det kan vara del av artikel med text och en länk till
  • personer
  • personens tavlor på Nationalmuseet
  • personens böcker upplästa från Litteraturbanken
  • skriva om konstnärer på Norra Begravningsplatsen
  • skriva om konstnärer som skapat stenar på Norra Begravningsplatsen
Nu finns det 2000 böcker tillgängliga från Litteraturbanken ex. Gunnar D Hansson gissar jag att det skulle kunna kopplas/skrivas artiklar om hans böcker/teman i hans böcker på samma sätt som Offentliga toaletter i Stockholm.
  • i WD finns depicted av dvs. vad ett objekt avbildar... boken Gunnar D Hanssons bok Förlusten Av Norge skulle säkert kunna vara med i/tas upp i etc. artiklar om Norge eller andra relaterade saker....
eller inte alls - 9 augusti 2018 kl. 12.02 (CEST)
Jag ger lite mer konkreta exempel. Salge har skapat poster i Wikidata om allã personer som återfinns i SBL. Det innebär att mycket basdata (för faktamall biografi WD) och länk i auktoritetsdata kan fås att peka på SBL artikeln, om man antingen utgått från wikidata posten, alternativt mergat "hans" wd post med den som ändå finns för wp artiklan. (merge funktionen i wikidata är mycket bra och kraftfull, och enkel). Salges lägger nu ner tid på att införa en länk i alla Wd poster för församlingar till RA NAd poser, dvs deras kyrkoarkiv. När det är mer klart möjliggör det efter en wdfieringinsats att läsaren kan hitta kyrkoarkiv och kyrkoböcker direkt från församlingsartiklarna (och i princip från personartiklarna). Tora punkterna är mer invecklat och inte färdigtänkt. men i princip kan det jämföras med BBR referenserna vi nu har mycket av. Vi kunde via en infobox för en gammal herrgård länka till tora posten och då få fram gamla kartor med mera för denna plats/byggnad.Yger (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 12.17 (CEST)
Yger en spinoff av församlingsstädningen gör att vi
  • får församlingar med koordinater ==>
    • att eftersom SBL ofta/(alltid) anger en persons födelse och död i en församling ==>
==> att Riksarkivet skulle kunna visa upp kartor och tidslinjer med personer i SBL pga Wikidata
People with P3271 on a map
Kollar du på tidslinjen för SBL så krävs en del data tvätt att fortfarande saknar +2000 "SBL personer" födelseort/land i Wikidata
- Salgo60 (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 08.53 (CEST)
(redigeringskonflikt) Jag tror att vi pratar om varandra lite. Det är inget fel i din entusiasm. Min fråga är: Var i processen att redigera på Wikipedia skulle jag eller någon annan göra annorlunda? Jag söker inte länkar till en massa coola projekt, utan mer handgripliga råd i den stil jag skrev om förut: "när du skapar en artikel, kolla om det finns auktoritetsdata (så här gör du) och lägg i så fall in mallen auktoritetsdata". Ett förslag är att du tittar på den här ämnesguiden om att skriva om litteratur, eller den här guiden för hur man lägger in bilder. Försök att göra en likadan guide. Jag har skrivit flera sådana guider (och också museimärkt gamla guider), men jag förstår inte hur man gör det här, så jag kan inte hjälpa dig.//Hannibal (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 12.19 (CEST)
Jag tycker nästan du är lite orättvis i ditt inlägg. Salge jobbar i wikidata med kopplingar för att möjliggöra olika bra saker, men är mindre bra beskriva hur dessa kopplingar rent konkret i processerna skall användas. Det är inte annorlunda (men bättre) än hur WMSE skapade WD poster om alla naturreservat, utan att förstå hur den infon skulle användas. I det fallet har jag först behövs lägga ner över 50 timmar för att ogöra felaktigt sammanslagna WD poster och sedn köra ett projekt om några 100 timmar timmar för att ta tillvara infon i WD poser till wp artiklar. (och detta med en process som de som skapade WD posterna inte ens reflekterade över).Yger (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 12.33 (CEST)
Det har inte varit meningen att vara orättvis. Jag förstår dock inte vad det här handlar om. Och jag har inte varit inblandad i WMSE:s naturreservat-projekt heller så jag vet inte vad det handlar om. Förlåt i förväg om det här låter orättvist, men i brist på mer information om vad jag borde göra annorlunda fortsätter jag som tidigare.//Hannibal (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 12.49 (CEST)
Berätta vad du brinner för så kanske vi kan se möjligheter.
Jag har en Facebook grupp Släktforskning Semantisk Web där finns ett föredrag jag höll på Genealogiska föreningen i år och driver en tes att man skall se tillbaka och fundera på hur svårt det skulle vara att förklara internet för någon 1988. När jag startade 1995 med min första web så var det bara massa bilder på kattor på internet.
Min magkänsla är att vi är på "kattnivån" då det gäller att inse möjligheterna.
@Hannibal:Det beror på vilka artiklar man är intresserad av om det är en påverkan. För dig som mest skriver om personer, tror jag det mest handlar om kopplingar till SBL och libris, och hur data i Wikidata kan användas som referenser, i infoboxen och i auktoritetsdata. Resten Selge nämner tror jag inte berör hur du arbetar på Wikipedia. I fallen jag nämner tor jag dock det borde kunna vara av värde du fick stöd i hur att använda detta på ett bra sätt, men jag tror inte Salge klarar av beskriva det i termer som du kan utgå från.Yger (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.17 (CEST)
Eller vänd på det hela det blir enklare att länka till Wikipedia artiklar. Med ett verktyg hub kan exempelvis SBL i sin databas på post 18441 länka Wikipedia med URL https://tools.wmflabs.org/hub/P3217:18441?lang=sv
dvs.
- Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.29 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Jag ser det så här: Om man skriver en artikel på svwp så behöver man i de flesta fall ändå gå till Wikidata för att lägga till språklänken. När man väl är på Wikidata så tänker man antingen "Oj, här fanns det ju redan massor med information. Den borde jag arbeta in i artikeln på något sätt" eller så tänker man "Här fattas det en massa information som står i artikeln. Det borde gå att modellera i Wikidata också." Det första är ganska enkelt genom att vi har mallar som hämtar information från Wikidata. Det andra är svårare med tanke på att Wikidata har tusentals properties och det sällan är trivialt vilken man ska använda till vad. Trots svårigheten att modellera objekt med de properties som finns tycker jag att Wikidata är ett fantastiskt projekt som har mycket större potential än vad Wikipedia har. Det är därför jag bland annat har skapat och populerat poster om alla fyrar i Sverige och om de flesta gatorna i Stockholm. Jag tycker det är himla synd att Lsj inte satte sin bot i arbete där i stället. /ℇsquilo 9 augusti 2018 kl. 13.32 (CEST)
Alla fyrar är ett bra exempel jag funderade på att koppla in fyrdatabasen fyr.org/wiki som finns men det har inte gjorts. Jag ringde och pratade med dom men det kändes lite segt - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.49 (CEST)
Problemet är att fyr.org inte har några unika identifierare för sina artiklar vilket MarineTraffic, OnlineListOfLights, ARLHS med flera har. I princip borde fyr.org kunna lägga ner sin wiki och flytta alla artiklar till Wikipedia i stället, men de behöver lära sig ett och annat om upphovsrätt och öppna licenser först. /ℇsquilo 9 augusti 2018 kl. 14.28 (CEST)
det ser jag inte som ett problem vi kan kolla om sidan finns kvar alt. att dom ha redirekt. Troligen ändras det knappt.
Det som funkat för mig är att skapa en fil som man sedan laddar upp på mix-n-match exempel SBL katalog 528, properties skapar du på d:Wikidata:Property_proposal - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 16.05 (CEST)
- Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 16.05 (CEST)
Ett annat problem (som hänger ihop med avsaknaden av unika identifierare) är att fyrwikin inte har något sätt att särskilja fyrar med samma namn. Därför kan en fyr i Finland och en i Norge avhandlas i samma artikel om de råkar hha samma namn. /ℇsquilo 9 augusti 2018 kl. 17.44 (CEST)
Skall du bara länka så kommer ju ändå användaren rätt... vi försöker hålla ordning på församlingskoder och där sker förändringar se T200500 men koden ändras inte dvs. man vet inte vad man pekar på. Målet vi jobbar med att söka samtidigt i Wikidata och i en annan databas dvs. Federated search då känns det bra att ha exact match se T199977. Om vi får igång detta med Libris så skulle vi enkelt kunna jmf namnvalet i Wikidata och Libris enligt ovan. Just när det gäller namn så har Wikidata lyckats samla på sig 48 olika egenskaper för namn vilket jag antar inte KB och Libris har... ;-) link - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 18.08 (CEST)
Tack, där finns det något att nysta i. Så när man skriver personartiklar, kolla i Wikidata om det finns relaterade Wikidata-objekt. I fallet Eva Rodhe finns inte gatan länkad i Wikidata-objektet (och jag hittar inte någon property för "har gett namn till", alltså det omvända till "uppkallad efter", fast det kan vara jag som bara inte hittat det), men det går att lägga dit en asterisk efter sökningen för att få en lista och se om det finns något angränsande. Det är en början på ett slags instruktioner. Vad kan man sedan göra med Wikidata-objektet Eva Rodhes gata i artikeln om Eva Rodhe? Här är jag lite oklar hur det skulle kunna användas som referenser. Att använda Wikidata för att skapa infoboxar är också något vi skulle behöva skriva någon slags instruktioner för, för jag har inte sett någon sådan, med undantag för lite diskussioner här på Bybrunnen. (Jag skriver inte bara om personer utan om abstrakta saker som litteratur och termer, samt om TV-serier och filmer. Där ska jag försöka lägga till auktoritetsdata, men där kanske det behövs fler databaser, och det kanske det också behövs instruktioner för.)//Hannibal (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.40 (CEST)
Svensk Filmdatabas har jag haft dialog med och dom uppdaterar sin databas mha av engelska wikipedia för hand men det borde gå att göra smartare se "Senast avlidna" - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.49 (CEST)
I Visby har vi lagt in alla fastigheter, kvarter och gator i Visby innerstad (innanför muren). Arbetet kom av sig lite då jag inte riktigt visste hur vi skulle gå vidare. Vi började skriva artiklar och samla in bilder men den stora visionen var ju att knyta ihop en massa objekt som har relationer till fastigehterna och gatorna (byggnadsminnen, utgrävningar, kända personer, målningar, foton, ja allt som bildat historien och som är relevant/intressant). Men arbetet är ju inte förgäves, det har bara avstannat något. Frågan är om det går att "visualisera" denna kunskap på något bra sätt. VisbyStar (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.55 (CEST)
- Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 14.36 (CEST)

Skapa robot som återställer vandalism[redigera | redigera wikitext]

sv wikipedia kanske behöver en robot som återställer vandalism, och som en wikipedias ClueBot NG, och detta behövs nog, och denna robot ska återställa redigering om den är troligen vandalism eller om något missbruk filter fångar den --46.227.73.53 6 augusti 2018 kl. 17.54 (CEST)

ores.wikimedia.org - Salgo60 (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 18.12 (CEST)
Borde inte denna tråd plockats bort direkt? Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 07.44 (CEST)
Nej, efter att ha sett statistik på hur mycket bra arbete den boten gör på engelska Wikipedia så anser jag att det är ett seriöst förslag. Frågan är bara om det finns någon som kan anpassa den till svenska och orkar underhålla den. Om det gör det är jag definitivt positiv. Någon frivillig? Ainali diskussionbidrag 7 augusti 2018 kl. 09.10 (CEST)
Risken för felbedömningar är enligt min mening så stor att detta även fortsättningsvis bör skötas manuellt. Annars är det sannolikt att vi blir mindre vaksamma och sådant som inte kan överlåtas till bot slinker igenom. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 09.15 (CEST)
@Tostarpadius: se det som ett verktyg att snabbare hitta problem. Jag satte igår upp att Svenska församlingar i Wikidata skall ha en viss minsta kvalitet se tweet ==> ett gigantiskt arbete blir helt plötsligt hanterbart.... jag ser i förlängning att vi får igång myndigheterna (se projekt yta) så att vi har koll om församlingskoder/ datum i SBL etc. ändras mha av botar och får varningar om vi har kvalitetsproblem i Wikidata jämfört med trovärdiga källor tweet. Dagens Wikipedia med 270 språk har svårt att "skala"... utan bra verktyg.... - Salgo60 (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 11.01 (CEST)
Boten trimmas till att enbart ta sådant som är absolut uppenbar vandalism, vilket avlastar de som håller på med patrullering. På engelska Wikipedia är den inställd till att max ha 0,1% falska positiva, vilket ändå uppskattas till att fånga 40% av all vandalism. Det är tid som våra patrullerare skulle kunna lägga på att utreda de mer svårare fallen, samtidigt som vi höjer vår trovärdighet genom att i princip ha noll återställningstid på ful vandalism så att ingen ser det (samt att det kan ha en nedkylande effekt genom att inget sådant stannar kvar och minskar lusten hos vandalerna). Ainali diskussionbidrag 7 augusti 2018 kl. 09.39 (CEST)
@Ainali: du som var i SA och har koll fanns det inte en stream/video där dom pratar om implementationen av detta dvs. ML/AI för hitta vandalisering / trådar typ Diskussion:Gunnar_D._Hansson som har mönster att det kommer att "balla ur"... (läs Salgo60 nämner ordet Wikidata ;-))? - Salgo60 (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 10.45 (CEST)
@Salgo60: Den här filmade jag på Wikimania: Fil:Using AI to keep Wikipedia open.webm, men jag tror att du menar den här. Ainali diskussionbidrag 7 augusti 2018 kl. 11.27 (CEST)
Tackar var den första videon som jag sett någonstans och som känns ödmjuk och pedagogisk vad ML kan göra.
- Salgo60 (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 12.01 (CEST)
Aaron Halfaker är fantastisk. Intelligent, entusiastisk, ambitiös och förstår Wikipedia. /Julle (disk.) 7 augusti 2018 kl. 23.13 (CEST)

Res till Lviv på Wikimedias bekostnad[redigera | redigera wikitext]

Känner du dig lite öst- eller centraleuropeisk? Är du nyfiken på vad som görs i våra nära grannländer? Då finns det ett resestipendium att söka för att få en gratis resa till Lviv i Ukraina den 13-15 oktober, där man arrangerar årets konferens för Wikimedia in Central and Eastern Europe. Förra året var jag och Bengt Oberger med i Warszawa och det var mycket givande. --LA2 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 19.17 (CEST)

Sorry for English: during the CEEM we will have a session on facilitation, which should be especially useful at Wikimania. You can select candidates among your community or chapter. Ліонкінг (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 20.55 (CEST)
Hej! Jag känner mig sydöstcentraleuropeisk och jag registrerade mig :) Har någon något ni vill att jag ska ta upp eller tänka på? -- SunshineBanana21000(diskussion) 10 augusti 2018 kl. 14.11 (CEST)

Överbelastning?[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia ger mig felmeddelanden ikväll. Överbelastat verkar det som. Är det någon mer som är drabbad? Machatjkala (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 20.29 (CEST)

kommer lite då och då, jag tor det kom i morse också.Yger (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 20.30 (CEST)
Jag fick så igår med, och nu idag för några minuter sedan. Adville (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 20.31 (CEST)

Sjöar i fel landskap[redigera | redigera wikitext]

En stor del av Los socken ligger ju i Dalarna. Det verkar som att när sjöartiklar botskapades så blev alla sjöar i Los socken klassade som Hälsingland. Exempel på en rättad sjö: Digertjärnen (Los socken). Exempel på en orättad sjö: Sundtjärnen (Los socken, Hälsingland). Det är ju ett antal sjöar, kanske några hundra, i aktuellt område. Hur förfar vi bäst med att identifiera och rätta dessa artiklar? Kitayama (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 16.49 (CEST)

Det finns säkert samma problem med Ångermanland och Strömsunds kommun/Jämtland.Yger (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 17.16 (CEST)

Gör jag rätt eller fel som Wikidatalänkar andra användares skapelser?[redigera | redigera wikitext]

Så gott som dagligen länkar jag nya flera artiklar, kategorier och mallar till Wikidata som skapats av andra användare, nästan fem och ett halvt år efter att Svenskspråkiga Wikipedia började använda systemet i mars 2013, eftersom väldigt många användare, även flera väletablerade, fortfarande struntar i det, trots att det inte är mycket mer komplicerat än det gamla systemet. Det positiva är att det blir gjort och det stärker verkligen Svenskspråkiga Wikipedia att ha artiklarna länkade. Det negativa är att många nog tror att det sker automatiskt. Jag börjar i alla fall tröttna, och kan inte jämt och ständigt finnas där för det. J 1982 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 00.04 (CEST)

Stort tack för dina insatser. Det är lätt att ta sånt för givet, men åtminstone jag är tacksam för att du gör det. Jag brukar själv inte skapa särskilt många artiklar, men jag ska försöka komma ihåg att lägga till Wikidata-objekt när det saknas.//Hannibal (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 00.35 (CEST)
När jag var ny och skapade många artiklar om japanska städer så noterade jag att iw-länkarna till vänster dök upp inom ett par timmar. Jag trodde det skedde automatiskt, men efter ett tag påpekade Yger för mig att jag borde lägga till WD-länkningen. Risken finns att fler tänker som jag gjorde. Borde man inte kunna få upp en variant av WD-länk-dialogen automatiskt när man skapar ny artikel, med möjlighet att svara nej? WD-länkningen är guld värd så den måste vi hålla hög kvalitet på. Kitayama (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 11.26 (CEST)
Om artikeln inte finns på andra språk, och Wikidataobjektet sedan skapas av någon annan är inte det stora problemet. Men om artikeln redan finns på andra språk, och en ny artikel upprättas på svenska, kanske den svenskspråkiga artikeln får nytt Wikidataobjekt och därmed skapas dublettobject på Wikidata. (vilket kan bero antingen på att en robot gör länkandet, eller bristande språkkunskaper hos användaren). J 1982 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 11.39 (CEST)
Räcker det att skapa en "IW-länk" via "språk" i vänstermenyn även om IW saknas? Dvs måste man inte gå till Wikidata och fylla i uttalanden och grejor? Stort tack för att du håller efter oss som sjabblar J 1982, men känn dig inte på något sätt tvungen. Men, det uppskattas!--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 11.38 (CEST)
Som jag påpekat tidigare så granskar jag samtliga nya artiklar som skapas av konton som ej är markerade för autopatrullering. Och jag lägger in iw länkar i alla dessa, när de saknas. Så inga nya blir utan språklänk Yger (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 11.51 (CEST)
Det finns också ett verktyg: https://tools.wmflabs.org/wikidata-todo/duplicity.php som listar alla artiklar på en språkversion som saknar koppling till Wikidata (och därmed inte till andra språkversioner). Verktyget jämför om det redan finns motsvarande objekt i Wikidata så att man kan koppla sin artikel till samma objekt, alternativt kan man skapa ett nytt. Exempel: Någon skapar en artikel på svwiki om en djurart, men länkar inte till Wikidata. Duplicity, verktyget, listar så småningom artikeln om djurarten och eftersom motsvarande artikel finns på andra språkversioner samt kopplade till Wikidata frågar verktyget om användaren vill koppla den svenska artikeln till motsvarande artikel på andra språkversioner och Wikidataobjektet. Så även om någon skulle glömma att fixa detta vid skapandet, så fångar sådana här verktyg upp detta senare och kan arbeta bort problemet. //Mippzon (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 12.06 (CEST)
Det är inte alltid så enkelt att hitta motsvarande artiklar på andra språk eller veta om sådana existerar. Den som hittar lämpliga artiklar på fiwiki att sammankoppla med exempelvis Aktiva studentförbundet, Bergsrådsfalangen, De konstitutionella och Svenska befolkningsförbundet i Finland får gärna göra dylik länkning, men om man skapar egna wikidata-objekt för sådana artiklar finns ju risken att det uppstår dubbletter. /Annika (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 12.23 (CEST)
Man kan enkelt slå ihop två objekt på Wikidata, så det är ingen katastrof om det råkar skapas ett nytt. Ibland kräver det mycket arbete att hitta rätt, särskild när det handlar om udda språk eller främmande alfabet. Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 12.56 (CEST)
"De konstitutionella" hittade jag, delvis med hjälp av franskan. De övriga torde sakna motsvarighet på finska. Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 13.07 (CEST)
Svenskspråkiga Wikipedia har två https://tools.wmflabs.org/wikidata-todo/duplicity.php Varför? J 1982 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 13.28 (CEST)
Ser bara en, du blandar inte ihop den med sWwiki? //Mippzon (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 13.41 (CEST)
Stämmer, är bara v och w som skiljer dem åt. J 1982 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 14.22 (CEST)
Tack @J 1982: för att du ansluter mina artiklar till WD. Jag får ett litet blått meddelande varje gång, men det är något som man måste slå på i inställningarna. Kanske kan standardinställningen vara att meddelandet skickas och inställningen att det slås av istället. Det händer att jag någon gång i månaden eller så kollar att alla mina nyskapade artiklar har iw-länkar, men då har de nästan alltid redan anslutits av någon annan. WD-objekt för artiklar som inte finns på andra språkversioner har jag aldrig skapat och har ingen aning om hur man gör. WD har inte intresserat mig särskilt mycket. Svaret på din fråga om du gör fel kan du bara svara på själv, men är du trött på det så sluta. Wikipedia är inget straffarbete och man ska inte trötta ut sig så man inte uppskattar det roliga. /Machatjkala (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 15.05 (CEST)
Swwp är inte svenska Wikipedia utan Wikipedia på swahili. /Grillo (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 15.38 (CEST)
Alla artiklar ska ha en koppling till Wikidata, så det är OK att göra det i andras artiklar. Tänk på att även artiklar som saknas på andra språkversioner ska kopplas, det är lite krångligare, men man lär sig efter ett tag. Thoasp (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 18.00 (CEST)

@Yger: För klarhetens skull: Är det så att Du lägger in artiklarna på Wikidata om Du hittar en redan existerande post där de hör hemma, men inte skapar nya poster för alla som verkar sakna´motsvarighet? Under alla omständigheter gör Du en stor och viktig insats. Tostarpadius (diskussion) 13 augusti 2018 kl. 07.57 (CEST)

För nya artiklar skapas efter några dagar med en bot en WDpost. Jag skapar inga poster i Wikidata, men letar för alla nya artiklar efter en post i Wikidata som den kan länkas till.Yger (diskussion) 13 augusti 2018 kl. 08.05 (CEST)
@Yger: Vilken bot är det? Den verkar vara ganska slarvig, för scrollar man ner i detta verktyg ser man väldigt många artiklar som efter 14 dagar fortfarande inte har kopplats till Wikidata. Ainali diskussionbidrag 13 augusti 2018 kl. 08.55 (CEST)
Jag får signaler om att de skapats som för Stensjön (naturreservat) där PLbot skapat ett wd objekt.Yger (diskussion) 13 augusti 2018 kl. 09.00 (CEST)
Ja, det verkar finnas flera bottar som, med varierande framgång, då och då men inte generellt, skapar WD-objekt som kopplas till nyskapade sidor även om de flesta nog är "halvautomatiska" och får sin input via till exempel artikelkategoriseringar. Just Plbot verkar ha specialiserat sig på att skapa objekt för grensidor, som den som Yger tar upp som exempel, se den här skapandehistoriken, där det inte behövs så mycket uttalanden. En bot som inte längre verkar vara aktiv, men under sin tid skapat massor av objekt som inte har ett enda uttalande, inte ens instans av (P31) eller undergrupp till (P279), är "Sk!dbot".
Trots att den boten inte längre verkar aktiv lever objekten kvar. Vi har idag mer än 35 000 artiklar i svwp som är kopplade till objekt i Wikidata som inte har ett enda uttalande. Det ser jag som ett problem och föredrar att en artikel inte alls är WD-kopplad framför koppling till ett tomt objekt.
En viss nytta gör dock dessa objekt om det finns kopplingar till andra språkutgåvor. Men cirka 30 000 av dessa "tomma" objekt är enbart kopplade till svwp och alltså "heltomma" och lika illa som artiklar som saknar Wikidataobjekt.
Jag tror därför att det är bra om man skapar WD-objektet, med åtminstone någon av egenskaperna instans av (P31) eller undergrupp till (P279), i samband med att en ny artikel som inte har någon motsvarighet på annan Wikipedia skapas. @Ainali: Du har kanske någon länk till nån bra informationsvideo, helst på svenska, som visar hur det går till att skapa ett WD-objekt och fylla i etikett, beskrivning och instans av (P31). --Larske (diskussion) 13 augusti 2018 kl. 10.28 (CEST)
Just PLbots objektsskapande är en semimanuell åtgärd snarare än en bot som är aktiv jämt så vi ska inte förlita oss på att denna användare sitter och trycker på knapparna varje dag. @Larske: Jag hittar ingen sådan video nu, inte ens på engelska, så jag sätter det på min att-göra-lista. Ainali diskussionbidrag 13 augusti 2018 kl. 10.53 (CEST)
Jag har alltid tänkt att det viktigaste är att artikeln kopplas till Wikidata. Jag utgår ifrån att det finns aktiva där som inte ägnar sig åt att skriva på någon språkversion, men som gärna lägger in olika poster. Auktoritetsdata brukar jag dock föra in, liksom beskrivningen "täsmennyssivu" När det handlar om en förgreingssida. Tostarpadius (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 20.45 (CEST)

Veckans tävling-efterlysning[redigera | redigera wikitext]

Denna vecka får vinnaren en specialrosett.

Hej! Denna vecka pågår Veckans tävling: Väder och vind. I tävlingen om detta heta (och kalla och blåsiga och regniga och torra) ämne får vinnaren motta en specialtillverkad rosett av strålande slag. Fler får gärna hoppa in och ge ett bidrag, innan tävlingen går i mål om ett knappt dygn.

Och fler får jättegärna också ta chansen att arrangera sin egen tävling. Veckotävlande är en tradition här på svwp som pågått sedan 2005. Det är inte alla veckor som det arrangeras tävlingar, men de flesta. Och sedan hösten 2016 är faktiskt alla veckor tävlingsveckor, i de mest skiftande ämnen. Det är för det mesta hyfsat många deltagare i tävlingarna, men antalet olika tävlingsarrangörer har på sistone sett en vikande trend.

Så du som inte arrangerat någon tävling förr – och du som inte gjort det på länge – gör gärna slag i saken och skriv in din tävling i tävlingslistan. Vill du ha hjälp med att sätta upp din tävlingssida, kan du få assistans från undertecknad. Och behöver du idéer till lämpligt ämne står den här tipssidan till hands. Välkommen! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 00.48 (CEST) )

Jag har nu lagt upp en ny källtävling – den fjärde i år. Det brukar vara populärt, och dessutom är det viktigt för Wikipedias trovärdighet att våra artiklar är väl källbelagda. Välkomna att deltaga!--Historiker (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 19.07 (CEST)
Även en tävling på temat världens länder blev planerad.. :) Denna blir vecka 36 35, men den som vill öka på spänningen redan nu kan dela ut 1 000 bonuspoäng till någon påpasslig deltagare genom att tipsa om en artikel som behöver förbättras eller skrivas! Höstblomma (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 20.38 (CEST)
Tack @Höstblomma: för det – det var en bra tävling!--Historiker (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 20.42 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar Tack, båda två! Ju fler vi är som arrangerar (och tävlar), desto mer blir gjort (och desto bättre blir Wikipedia, är tanken). Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 23.33 (CEST)
@Höstblomma: Vecka 35, inte vecka 36, ser jag… :-)--Paracel63 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 23.33 (CEST)

Fornsök[redigera | redigera wikitext]

RAÄ:s fornsök kommer att etappvis flyttas från Fornsöks fornminnesinformationssystem (FMIS) till det nya kulturmiljöregistret och bli tillgängligt via Fornreg [5]. Vad innebär det för alla våra länkar till FMIS? --Holger.Ellgaard (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 16.59 (CEST)

Förhoppningsvis ingenting. När jag var anställd på RAÄ för något år sedan fanns det gott om folk där som förstod vikten med persistenta länkar. Ainali diskussionbidrag 14 augusti 2018 kl. 17.18 (CEST)
Om något mot förmodan skulle hända kan vi förhoppningsvis bara justera i {{RAÄ-nummer}}. Ainali diskussionbidrag 14 augusti 2018 kl. 17.21 (CEST)
Se även diskussion med personal om detta i facebook-gruppen om svwp. Adville (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 18.26‎ (Signatur tillagd i efterhand av Skottniss.)

Färgkoder/parametrar[redigera | redigera wikitext]

Skulle gärna vilja veta var man kan finna mall för samtliga färgkoder; hittar inte bland de mallar jag sökt. Vill dessutom veta om parametrar för t.ex. fotbollsställ som används är fullständiga. Man ska väl t.ex. kunna ange mönster som revärer på byxor och tröjor? Tacksam för lite feedback.--Christian47 (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 22.46 (CEST)

Se artikeln HTML-färger för några färgkoder. Samtliga färgkoder är för många för att lista, men med mallen {{Färglåda}} kan du genom att stoppa in färgkoder för bakgrund och text se hur det blir för olika värden.
När det gäller frågan om fobollsställ vet jag inte vad du menar med att "parametrarna är fullständiga". Det finns massor av bilder på delarna till fotbollsställ som bilder i Commons. När ett nytt mönster dyker upp måste någon göra en bild med det motivet för att det ska gå att använda i mallarna.
Här är en länk till alla strumpbilder på Commons som kan användas av mallen {{Fotbollkit}}. Och här är AIK:s strumpor och GAIS tröjor.
--Larske (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 23.14 (CEST)
Tack för delvis hjälp. Men AIK och GAIS ger jag f-n i. :) Med ev. fullständiga parameterar menar jag just det som du följer upp med, alltså delar och mönster, alltså om det finns parametrar kopplat till mer detaljerade inslag på tröjor och brallor. --Christian47 (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 23.23 (CEST)
Jag ska göra så här: På Helsingborgs IF vill jag lägga in röda band på axlar och röda band på byxorna (revär) (lagets bortaställ). jag har ett minne av att på internationella lag i internationella mästerskapsmatcher där man visar dräkterna att man ska kunna mer precisera dräktens delar med olika parametrar. --Christian47 (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 23.27 (CEST)
Helsingborgs IF (exempel)
Lagfärger
Kit body old laced.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Kit left arm red stripes.png
Lagfärger
Kit body old laced.png
Lagfärger
Kit right arm red stripes.png
Lagfärger
Kit shorts red stripes.png
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Om det är mallen {{Fotbollkit}} som du använder (via mallen {{Lagfakta}}) kan du se på malldokumentationssidan vilka delar det är som går att variera. Det är mönster (pattern) och färger för vänster arm, torso, höger arm, kortbyxor och strumpor. Om du lägger in "_red_stripes" som värde för parametrarna pattern_la2, pattern_ra2, och pattern_shorts2 blir det följande resultat.
--Larske (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 00.03 (CEST)
Man tackar. Värdefull hjälp! --Christian47 (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 01.00 (CEST)

Hur påverkas WP av Wikidata? Kan nån förklara?[redigera | redigera wikitext]

Jag antar att jag talar för ganska många när jag, trots att jag är hyfsat bevandrad i WP:s arbete och rutiner, har mycket svårt att greppa det som händer i relationen mellan WP och Wikidata – vad som önskas, förväntas, är lämpligt/olämpligt, nödvändigt eller onödigt. Det pågår en massa diskussioner, som jag uppfattar handlar om att knyta samman WP-objekt/artiklar med wikidataposter, externa databaser/infoproducenter och/eller andra språkversioner. Det finns en massa koder som börjar på Q, andra om börjar på T och vissa som börjar på T. Allt detta är grekiska för mig, inte så mycket för att inte skulle förstå utan mer för att det bara händer en massa saker som jag inte har någon relation till och som ingen har förklarat.

Jag inser att Wikidata både fyller en funktion och har kommit för att stanna. Men när/om det handlar om relationen till WP och dess innehåll gäller det att ha klart för sig vilka effekter som utvecklingen kommer att få. Vad är fastlagt? Vad går att påverka? Måste man vara WD-engagerad för att hänga med? Vissa användare här tycker uppenbarligen att detta är viktigt, och helt avgörande för WP:s framtid. Andra, som jag själv, förstår inte tillräckligt mycket för att kunna känna oss delaktiga eller kunna ta ställning till om vi tycker att det är en bra utveckling.

Själv har jag en grundläggande inställning att WP bör bestå av skrivna artiklar/texter, som man hittar genom fritextsökning och som fungerar som ett komplement till den mer databassammanställda information som man kan hitta genom sökmotorer eller andra, mer specialiserade, öppna källor. Jag tror helt enkelt att detta är WP:s styrka och kommande roll i utvecklingen av informations- och kunskapssamhället. Jag anser även att varje text i så hög grad som möjligt bör stå på egna ben. Självklara paralleller och kategoriseringar kan naturligtvis fungera ibland. Men många ord/begrepp/förhållanden är tydligt kopplade till de sammanhang/kulturer/språk som de existerar och beskrivs i, att det är omöjligt att "standardisera" dem. Dessutom anser jag att kopplingarna mellan Wikidata och Wikipedia ska bygga på Wikipedias behov och möjligheter att få fram bra texter på olika språk. WP-artiklar ska motiveras av sin egen relevans och sina egna innehållsmässiga merit, inte på att det råkar finnas ett WD-objekt som "kräver en artikel".

Jag efterlyser två saker: Dels en tydlig, kortfattad och pedagogisk förklaring av vad det egentligen är som sker och hur man som WP-användare bör förhålla sig till detta, dels en ordentlig diskussion om färdriktningen samt WD:s roll i förhållande till WP och de sökverktyg (t ex Google) och databaser vi också stöter på under våra vardagliga nätaktiviteter. Lindansaren (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 14.37 (CEST)

Tack för detta utmärkta initiativ! Det finns, som jag upplever det, tendenser i våra samtal här att förminska själva artiklarnas betydelse. Likriktning mellan olika språkversioner är enligt min ringa mening föga önskvärt. Värdet av interwikin ligger i att man kan hitta information som inte är fullständigt densamma. Wikidata är en databas som vi är knutna till, men det är inte ett självändamål att allt som finns där dyker upp på våra sidor. Lindansarens konkreta frågor jag inte rätt person att besvara. Tostarpadius (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 15.15 (CEST)
Det är ju vi själva som bestämmer hur vi ska använda Wikidata på svwp. Förutom språklänkarna är det bara de kopplingar som vi själva skapar som hämtar data från Wikidata. Personligen tycker jag att infoboxar med tabelldata som {{flyg}} och {{fyr}} borde hämta data från Wikidata i större utsträckning än idag. Det är ju just tabelldata som Wikidata är så mycket bättre på än Wikipedia. /ℇsquilo 15 augusti 2018 kl. 15.31 (CEST)
Som Esquilo säger är det vi som bestämmer vilka av de möjligheter som Wikidata erbjuder som vi vill implementera. Och möjligheterna är ganska stora, varför till exempel jag förespråkar att vi ska använda dem mer än vad vi gör idag. Jag ser det som ett komplement till våra textbaserade artiklar, eftersom att det vi kan hämta från Wikidata inte är text utan data passar de bäst i infoboxar (och en del andra mallar), vissa typer av tabeller och kanske i vissa fall i referenser. Om du vill ha en inblick i vad som sker i utvecklingen av Wikidata rekommenderar jag denna video (och kanske att du börjar följa Wikidatas nyhetsbrev). Vill du ha en introduktion till Wikidata är A Gentle Introduction to Wikidata for Absolute Beginners (including non-techies!) den bästa presentationen jag har sett (den är inte kort men ger dig väldigt bra kunskaper). Wikidata är ju dessutom så mycket mer än bara data vi kan använda här på Wikipedia, de knyter också ihop alla våra projekt (ännu mer snart när Wikimedia Commons får strukturerad data) och även med den övriga semantiska webben. Ainali diskussionbidrag 15 augusti 2018 kl. 16.54 (CEST)
Jag kan bidra med lite Wikidata-grunder som jag tror att det är bra att ha som underlag för den vidare diskussionen om vart vi är på väg och hoppas att WP i rubriken ska tolkas som "familjen Wikipedior":
Ett stort värde med Wikidata är att det erbjuder en gemensam lagringsplats för strukturerade data samt källor för dessa data, huvudsakligen sådana data som är helt oberoende av något enskilt språk eller kultur. Exempel på sådana data är befolkningen i en viss kommun vid en viss tidpunkt (enligt landets officiella statistik), det datum en viss person är född, vilken IATA-kod som en viss flygplats har och så vidare. Värdet av detta är stort redan för en enskild Wikipedia, men kan skalas upp hundrafalt om man beaktar alla språkversioner av Wikipedia. Till detta kommer andra som utnyttjar Wikidata, men det finns inget krav på att allt som finns i Wikidata ska ha en artikel i alla Wikipedior eller ens någon Wikipedia.
  • Strukturerat: Det medger till exempel rimlighetskontroller som är mycket svårare att få till i rent textuell framställning. Om man i Wikidata försöker påstå att A är far till B och att B är mor till A, får man smäll på fingrarna, men om samma sak står i brödtexten i Wikipedia-artiklarna för A och B kan det stå oupptäckt under många år innan någon eventuellt upptäcker det.
  • Språkoberoende: Det medger att data kan användas i många Wikipedior som alla blir uppdaterade när data uppdateras, till exempel med senaste befolkningsdata. Att även felrättningar görs på ett enda ställe garanterar att det inte missas på någon Wikipedia.
Det gäller dock att inte försöka strukturera sådant som inte lämpligen struktureras. Där bör fokus i stället vara på att få begripliga, POV-fria och så vidare artiklar som bidrar till en god läsupplevelse. Det är väl i denna gråzon som jag ser att det vore värdefullt med en diskussion om vad som är lämpligt och inte lämpligt att hantera strukturerat med Wikidata.
Ett aktuellt exempel är de artiklar om svenska naturreservat som framför allt Yger och Ascilto nu arbetar med.
Grunddata för dessa reservat som area, förvaltare, typ av skydd och geografisk position med mera är inlagt i Wikidata med naturvårdsverkets databas som källa. Artiklar som i sin första version förutom ett par korta meningar bara innehåller en infobox har skapats. Dessa artiklar kan sedan utvecklas med en massa annat och det görs lämpligen Wikipedia för Wikipedia. Men värdet är alltså att inte alla Wikipedior som vill ha artiklar om svenska naturreservat ska behöva göra om grundarbetet med Wikidata. De kan bara "skörda" data och formatera det på det sätt som det lokala språket och kulturen finner lämpligast.
Ett par ord om grekiskan också eftersom Lindansaren nämnde det:
Allt i Wikidata består av "tripletter" som består av ett subjekt, ett predikat och ett värde. Subjekten har Q-koder och predikaten har P-koder. Värdena kan vara ett numeriskt värde, en tidpunkt, en teckensträng, en bild eller något annat subjekt.
Exempel på subjekt är Selma Lagerlöf (Q44519). Exempel på predikat är far (P22).
Den triplett i Wikidata som anger vem som är Selma Lagerlöfs far är <Selma Lagerlöf (Q44519), far (P22), Erik Gustaf Lagerlöf (Q52674621)>.
Predikaten kan också förses med kvalifikatorer som till exempel startdatum (P580) och slutdatum (P582) för att ange när något började och slutade gälla.
Varje objekt (subjekt eller predikat) har plats för en etikett och en beskrivning på alla språk liksom en, men bara en, länk till en artikel per Wikipedia men det är alltså inget krav. Det är (huvudsakligen) via dessa länkar som de interwikilänkar som syns till vänster om artiklarna i Wikipedia skapas.
(Några T-koder har jag inte stött på i Wikidata så det kan jag inte förklara.)
--Larske (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 17.00 (CEST)
Min bild är att detta är en genomgripande förändring som är på gång men att det sker "sortiment" per sortiment. Jag började med de svenska distrikten. De är i grunden en abstrakt SCB konstruktion ingen är intresserad skriva artiklar om. Och när dessa skapades gjordes de helt Wdfierade, dvs kopplingen till Wikidata är central och nödvändig för att kunna få in nya befolkningssiffror Och länkar dit måste kunna göras för alla som dör nuförtiden. Sedan var det små-och tätorter, även det mycket tungt behov för uppdatering. Efter att lagt ner cirka 18 månade varje gång det kommer nya data från SCB, Wdfierade vi dem också för ett år sedan. Det innebär vissa begränsningar i friheten skriva i dessa artiklar, men fördelarna med uppdaterade siffror vägde tyngre än skrivfriheten. Naturreservat nämner Larske. Det visar sig att länsstyrelserna som publiceras sidor om dessa har fel data i 25% av sidorna då de inte utgår från naturvårdsverkets siffror. Så vi med våra tunna artiklar har korrektare data än dem! Och när vi för in det i 100% av artiklarna så är det ingen begränsning skriva in mer textinfo som man önskar. Och nu är Salge60 i ett tidigt skede för att vi så småningom skall Wdfiera församlingar, för att säkra rätt länkar till kyrkoböcker mm. Jag ser behovet av personer som är både Wikipedianer och förstår Wikidata som mycket stort, så inte Wikipedia "förstörs" genom dåliga wikditaladdningar och att wikipedia fullt ut korresponderar mot Wikidata. Jag förbereder mig själv att arbeta mer i en sådan roll Yger (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 17.23 (CEST)
Min spontana uppfattning är att Wikidata kan presentera olika uppgifter som inte nämns i artiklarna, av någon orsak plockas i bland artikelobjektets make bort eftersom denna inte är länkad utan bara står med sitt namn i artikeln. När jag skrev om flygning för några år sedan hämtade jag källorna från flygböcker och när jag skrev artikeln Tancred Ibsen hämtde jag informationen från en flygbok som inte skriver en rad om hans filmkarriär eller fruar, detta var ju ointressant i en bok om flygning men med Wikidata fångas sådan info upp. Idag utökade jag artikeln Maja Wetter och tittar man i hennes mans artikel nämns hon inte förutom i Wikidata mallen. Så som jag ser det finns det ur den synpunkten en fördel med Wikidata. Janee (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 18.39 (CEST)
Jag gillar att de här frågorna tas upp och tackar för Larskes utmärkta förklaring, men vill uppmana alla som kan något om ämnet att uppdatera och förbättra Wikipedia-sidan om Wikidata (alltså inte artikeln om Wikidata i sig). Risken är annars att den här Bybrunns-diskussionen arkiveras och missas av alla andra som bara förstår Wikidata till hälften (som jag).//Hannibal (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 18.52 (CEST)
Som jag ser det borde vi i längden hämta våra tabeller och strukturerad data från Wikidata. Det betyder inte att Wikidata ersätter Wikipedia, en farhåga som nämnts ovan – en artikel väger olika saker mot varandra, sätter dem i sammanhang, förklarar röda trådar, lägger fokus på det som är viktigt, det som Wikidata har svårt att göra. Wikidatainformation och brödtext kompetterar varandra.
Däremot bör vi – om Lindansaren önskade en mer allmän diskussion om färdriktningen – vara medvetna om att vår information i allt högre utsträckning inte blir läst här. Vi har Google Knowledge Graph, den där rutan som ibland dyker upp när man söker efter någonting och som gör att folk inte behöver klicka sig vidare till våra artiklar (och därför i hög utsträckning inte gör det, när faktarutan visas). Vi har funktioner som Siri och Alexa, som i stor utsträckning hämtar sin data från Wikipedia och Wikidata men kort presenterar ett ämne, inte läser upp hela artikeln. De här kommer luta sig mer mot Wikidata än mot Wikipedia, eftersom Wikidata är enklare att hantera för en extern tjänst. /Julle (disk.) 16 augusti 2018 kl. 00.44 (CEST)
Har vi belägg för att vi får färre besökare? Jag har intrycket att många går direkt till Wikipedia för att söka information istället för att gå omvägen över Google. Om så inte är fallet, hur gör vi för att allt fler skall handla så? Vi borde ju vara den självklara kunskapskällan för svenskspråkiga läsare med tanke på vår höga kvalitet och vårt omfång. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 05.23 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Instick: Nu handlar inte den här diskussionen om Wikipedias kvalitet, men att vi numer strävar efter hög kvalitet och nästan alltid lägger till pålitliga källor är inte detsamma som att Wikipedia som helhet håller hög kvalitet. Vi lider fortfarande av barnsjukdomar som kommer att ta åratal att åtgärda. För ett par år sedan gjorde jag en kampanj och rensade ut bloggar, privatsajter och reklamdrivna sajter som källor till hundrasartiklar, det var ett digert arbete. Liknande projekt skulle behövas för mängder av ämnesområden. Som exempel kan nämnas att närmare 1 500 artiklar har den overifierade amatörsajten worldstatesmen.org, som är full med fel, som källa. Ytterligare något hundratal har amatörsajterna tacitus.nu och Benghans historiesidor som källor (dessa är iofs pålitligare än worldstatesmen). Och detta är bara ett strå i höstacken. Wikipedia är fortfarande ett augiasstall av gamla försyndelser. /Ascilto (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 12.30 (CEST)
Visst finns det problem kvar att åtgärda. Det är oundvikligt med vårt arbetssätt. Men jag menar ändå att man utan att tala osanning kan hävda att helheten håller hög klass. Wikipedia är ett pålitligt uppslagsverk, betydligt bättre än sitt rykte. Det var mitt intryck när jag började gå hit för tio år sedan och det har inte förändrats till det sämre sedan dess. Det som har hänt är att fler talar väl om oss och det är glädjande. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 19.16 (CEST)
Jag tycker det finns flera saker som verkar lovande med Wikidata, framförallt hjälp med underhållet av vissa typer av föränderliga uppgifter som befolkning tycker jag vore en stor styrka, då det i takt med stigande artikelantal blir allt svårare för en enskild språkversion av Wikipedia att hinna med sådant för alla artiklar. Jag hör också till dem som i alla fall hittills inte redigerat så mycket på WD annat än de enklaste sakerna som interwikilänkar, då jag tekniskt inte satt mig in i hur det ska vara där och vad alla Q och P m.m. står för som Lindansaren nämner ovan. Det jag tycker vore bra på vår svwp-hjälpsida om WD, förutom enkla förklaringar av detta, vore konkreta exempel på vilka uppgifter som vi kan hämta från WD och hur, dvs konkreta hur-man-gör beskrivningar för mallar här på svwp för att t.ex. lägga in befolkningsuppgift för en stad som sedan kan uppdateras automatiskt om den uppdateras på WD (om nu just detta går än, hoppas annars att det kommer göra det framöver). Höstblomma (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 12.25 (CEST)
@Höstblomma: Det är tyvärr en av orsakerna till att integreringen av Wikidata går så långsamt, att det inte är trivialt att hämta data i en mall. I de allra enklaste fallen skriver man bara något liknande {{#statements:P6|from=Q34}} vilket hämtar värdet för egenskapen regeringschef (P6) från objektet Sverige (Q34) och ger: Stefan Löfven men oftast vill man formatera dessa om det är siffror eller datum och ha källor och kanske bara välja ett påstående om det finns flera o.s.v. vilket gör att man får använda en lua-modul, hos oss oftast Modul:Wikidata2. Sättet vi hittills har angripit det på är att mall för mall uppdatera dem (eller skapa en kopia) så att den hämtar alla (möjliga) parametrar från Wikidata. Larske har gjort ett jättejobb med detta. Ett bra sätt man kan hjälpa till på är att säga vilka mallar som först borde anpassas och sedan hjälpa till att ge feedback på hur det blir. Larske kanske har fler förslag på hur man kan hjälpa till? De uppgifter som går att hämta är alla möjliga och växer hela tiden. Idag finns det över 5000 egenskaper och det tillkommer ett tiotal varje vecka så att försöka ha en uppdaterad lista här är mycket arbete (vill man leta är d:Wikidata:List of properties en bra start). Ainali diskussionbidrag 17 augusti 2018 kl. 14.10 (CEST)

Kurser och kunskapsutbyte[redigera | redigera wikitext]

Då det verkar passligt kastar jag in länken till planeringssidan för Kurser och kunskapsutbyte här. Fortfarande på planeringsstadiet, så skriv upp både det ni är intresserade av att lära er, det ni vill att andra ska lära sig, och det ni vill lära ut. Om stödet sen blir att samla folk på en plats, att hjälpa till att sätta upp webinarier eller att trycka broschyrer visar sig. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 13.57 (CEST)

Stort tack till Nasko och Taxelsson[redigera | redigera wikitext]

När jag nu arbetar med att skapa artiklar om naturreservat så är det mycket ofta en mindre sjö eller tjärn berörs. Och det är så tillfredsställande att då kunna länka till en artikel om sjön/tjärnen. Jag tänker då med tacksamhet på Naskos insats skapa artiklarna och Taxelsson att "sortera" dem så det går hitta "rätt" sjö bland många med samma namn. Yger (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 08.08 (CEST)

Autocorrect[redigera | redigera wikitext]

Vilken användarinställning är det som envisas med att ändra ae till ä. Det sker både när man söker artiklar och när man redigerar artiklar eller diskussioner. Men det sker bara när man är inloggad. Det händer både med Internet Explorer och Google Chrome. Voyager85 (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 12.03 (CEST)

Tryck på CTRL och m. Se till exempel Wikipedia:Wikipediafrågor/Arkiv_2018#Böing_707 om du vill veta mer.--Larske (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 12.15 (CEST)

Ny grupp för att redigera CSS och JavaScript – igen[redigera | redigera wikitext]

Lite fler användare får gärna kommentera WP:KM#Ny grupp för att redigera CSS och JavaScript, eftersom det berör en fråga vi måste reda ut innan månadsskiftet. /NH 17 augusti 2018 kl. 13.45 (CEST)