Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kontakta Wikipedia
Frågor
Kontakt
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

GeoNotice[redigera | redigera wikitext]

På sidan Wikipedia:MediaWikinotis nämns Geonotice, något som har närmare instruktioner på engelska Wikipedia en:Wikipedia:Geonotice. Det är en "notis" (banner) som bara visas på bevakningslistan och bara för användare inom ett avgränsat geografiskt område (så vitt det kan avgöras av IP-adressen). Man fångar alltså sådana användare som kollar sin bevakningslista, vilket betyder aktiva bidragslämnare. Är detta något som används i svenska Wikipedia för exempelvis skrivstugor?

Centralnotice, som visas på alla projekt och alla språk, kan också avgränsas geografiskt, men bara till hela länder och inte snävare än så. --LA2 (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.20 (CEST)

LA2: Du kan se i MediaWiki:Geonotice.json hur det används. Förutom att jag måste klicka bort notisen en eller flera gånger om dagen tycker jag alltid det är irriterande när en webbplats snokar i var jag befinner mig. Plumbum208 (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.56 (CEST)
Plumbum208: Du kan stänga av detta på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets under rubriken "Bevakningslistan" ("Bli uppmärksammad på Wikipedia-relaterade evenemang på bevakningslistan."). Med det sagt: Om det verkligen är så att du behöver kryssa bort en notis flera gånger om dagen, så gissar jag att det är något på din sida som antingen blockerar cookies eller kontinuerligt tar bort dem. Exempel kan vara:
  • Att du tar bort dem manuellt
  • Att du har ett webbläsartillägg som tar bort dem
  • Att du har blockerat dem i webbläsarens inställningar
  • Att du använder inkognito/privat/InPrivate-fönster
Nirmos (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 20.26 (CEST)
Tack för positivismen. Min tanke att arrangera något skjuts på obestämd framtid. Wikipedia klarar sig väl bra utan mig. --LA2 (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 18.08 (CEST)
Jag skulle kunna tycka det är bra med notiser om skrivarstugor, som är inom mitt geografiska område. Jag lyckades på det sättet komma till en wikiträff i AArhus i Danmark en gång när jag jobbade där. Det var kul. Adville (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 19.07 (CEST)
Jag använder den för wikiträffar i Göteborg.--Historiker (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 20.50 (CEST)
Jag försöker komma ihåg att lägga upp Wikiträffar som jag går på där. Om någon vill ha hjälp att lägga upp så kontakta mig gärna. Ainali diskussionbidrag 22 augusti 2019 kl. 22.31 (CEST)

Skulle någon, som har rätt att redigera sidan för Geonotice, kunna lägga in information om träffen som beskrivs på Wikipedia:Wikiträffar#Wikifika, Linköping, tisdag 10 september? Rimliga hörnkoordinater kunde vara 59, 16.5, 57.5, 14.5. --LA2 (diskussion) 5 september 2019 kl. 23.48 (CEST)

 Fixat Ainali diskussionbidrag 6 september 2019 kl. 10.02 (CEST)
Det fungerar, jag ser den! --LA2 (diskussion) 9 september 2019 kl. 10.47 (CEST)

Uttalsangivelse gällande finländska orter[redigera | redigera wikitext]

Det har uppstått en diskussion om huruvida och hur man skall ange uttalet för svenska ortnamn i Finland med ljudfil. Eftersom frågan har en del principiellt viktiga poänger är det säkert bäst att föra diskussionen här istället för på enskilda artiklars eller användares diskussionssidor.

En fråga är förstås om uttalsangivelse överhuvudtaget behövs för svenskspråkiga ortnamn. Uttalen Sv-Helsingfors.ogg och Helsingfors.ogg skiljer sig ändå så mycket att det kan vara intressant för rikssvenskar att känna till det normala uttalet, trots att skillnaden är systematisk och lätt att gissa för den som haft att göra med finlandssvenskar. En del ortnamn är betydligt svårare (liksom t.ex. Växjö i Sverige).

En andra fråga är hur uttalsangivelsen skall göras. Jag trodde att det fanns en standard, men jag vet inte var den i så fall finns. Den frågan upplever jag som en separat teknisk diskussion som hellre lämnas till ämnesguiderna.

Så har vi frågan om vilket uttal som skall anges. Jag uppfattar att vi har en väletablerad praxis att använda finlandssvensk terminologi om finländska företeelser, och antog att det finlandssvenska uttalet självklart skulle vara det som presenteras då det handlar om finländska orter. Vid sidan om högspråkligt uttal kan lokalt uttal vara intressant, men ifråga om Helsingfors sammanfaller de två (det finns förstås lokal slang och sociolekter, men dem behöver vi knappast blanda in).

Jag ser inte riktigt varför rikssvenskt uttal skulle vara relevant i sammanhanget. Rikssvenskar uttalar antagligen i regel namnen på annat sätt, men för den som är osäker på hur ett finländskt namn skall uttalas så är det väl det finländska uttalet som är det intressanta.

--Alpark (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.01 (CEST)

Jag ser egentligen inget starkt behov av uttalsanvisning för Helsingfors, vare sig på rikssvenska eller högsvenska, eller egentligen för de flesta svenska orter där det inte finns någon stark avvikelse i uttal från vad man skulle vänta sig. I det här fallet är skillnaden mellan olika varianter ganska liten (skulle man ens se skillnad i en IPA-transkription?), så jag ser heller ingen anledning att inte använda det högsvenska uttalet om man nu tycker det är nödvändigt med ett sådant.
Då tycker jag det är värre att som i Karlstad ha ett hyperkorrekt uttal med tydligt ljudat "d", som knappast motsvarar mångas faktiska språkbruk.
andejons (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.28 (CEST)
Lokalt uttal av ortnamn har absolut intresse, men jag anser att en ljudfil i ingressen skall vara vägledande för hur ett ortnamn uttalas på rikssvenska. Ljudfiler med lokalt uttal skulle gärna få vara en punkt i faktamallen. Ur den här aspekten är det ingen skillnad på hur finlandssvenskar uttalar Helsingfors och på hur skåningar uttalar Lund eller norrbottningar Luleå. Det finlandssvenska uttalet av Helsingfors skiljer sig såpass mycket från det rikssvenska att det inte passar som vägledning till hur ortnamnet skall uttalas. En ljudfil i ingressen fungerar som en uppmaning att uttala ett ortnamn på ett specifikt vis. Att uppmana läsare att uttala Helsingfors genom att separera r och s är som att uppmana svenskar att uttala Köpenhamn København. Det blir komiskt. /Ascilto (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.41 (CEST)
Å andra sidan blir det komiskt för finlandssvenskar, inte minst Helsingforsbor, att höra Helsingfors med rikssvensk uttal. Ska vi ha ljudfiler ska de när de beskriver finländska fenomen helst vara på högsvenska. bbx (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.59 (CEST)
Jag skulle nog föredra IPA-skrift framför ljudfiler, men de kanske är för svårbegripligt för gemene man? Just Helsingfors är ganska självklart oavsett om man uttalar det Helsingfosch eller Helsingforrs. I det fallet är uttalet av kortformen "Hesa" mer intressant (med långt e på nyländska och kort e på åboländska). Sedan finns det orter som Borgå och Kimito där det korrekta uttalet knappast går att gissa för en rikssvensk. /ℇsquilo 3 september 2019 kl. 10.00 (CEST)
Vi måste komma ihåg att vi har två standarduttal av svenskan: ett sverigesvenskt och ett finlandssvenskt, ibland kallade rikssvenska och högsvenska. Så uttalet med separat r och s av Helsingfors är ett standarduttal för Finland. Det finns inget som hindrar att ha både inspelningar och IPA. Per W (diskussion) 3 september 2019 kl. 16.22 (CEST)
Ser inte att det skulle behövas någon uttalsanvisning alls för Helsingfors. Man uttalar det rätt om man läser det som det står. Det finns en del ortsnamn (i Sverige, och svenska ortsnamn i Finland) som inte är självklara. Växjö har nämnts, Västerås (betoning) är kanske ett annat exempel där den som kan läsa svenska men inte är bekant med hur ortsnamnet brukar uttalas kan ta fel. Det är för sådana speciella fall Wikipedia har uttalsanvisningar. /NH 3 september 2019 kl. 17.55 (CEST)
Instämmer. Att det finns ljudfiler tillgängliga är främst för att de är efterfrågade på andra språkversioner, inte för att de är nödvändiga här. Ett annat exempel, där man är i stort sett chanslös att få uttalet rätt från läsning, är Vadstena.
andejons (diskussion) 3 september 2019 kl. 19.21 (CEST)
Bra exempel. /NH 3 september 2019 kl. 21.07 (CEST)
Utan fonetisk skrift att utgå ifrån så blir det mer eller mindre originalforskning. En idé till riktlinje är uttalsfiler utgår från källbelagd IPA. Men var finns källorna? bbx (diskussion) 3 september 2019 kl. 23.02 (CEST)
En bra start är Svenska ortnamn med uttalsuppgifter (1979). Jag började en gång skissa på en svensk motsvarighet till en:List of places in England with counterintuitive pronunciations: A–L med denna som källa. --Lundgren8 (d · b) 5 september 2019 kl. 10.54 (CEST)
Tack för tipset! Jag tror att det är bra att vi har uttalsbeskrivningar på svwiki, för de kanske sprider sig till andra. Självklart ska vi ha bra källor. Per W (diskussion) 5 september 2019 kl. 15.30 (CEST) Ett problem är att de inte har använt sig av IPA, men det borde vara möjligt att översätta. Per W (diskussion) 5 september 2019 kl. 18.12 (CEST)
Denna fråga är komplicerad, på ett intressant vis. En person som tydligen är språkvetare, Lundgren8, hade vänlighet hänvisa oss till Svenska ortnamn med uttalsuppgifter (1979), och till en:List of places in England with counterintuitive pronunciations: A–L. Det finns en skillnad mellan de två listorna. Svenska ortnamn tar uttryckligen bara med standardsvenska uttal, medan den engelska listan ibland tar med "traditionella" uttal som är utsatta för konkurrens av uttal som grundas på standardengelskt uttal av skriftbilden. Ett exempel: listan skriver att Daventry nu vanligen standardengelskt uttalas Däventri men traditionellt Dejntri (jag skippar originalets tecknen från Internationella fonetiska alfabetet).
Låt oss "översätta" problemet till svenskspråkiga förhållanden. Jag väljer sverigesvenska exempel i stället för finländska, eftersom de flesta som läser detta kanske inte är bekanta med våra uttal i Finland. Staden i Skåne heter "egentligen" Malme, inte Malmö. Om man skulle skriva en "svensk motsvarighet" till den engelska listan, enligt Lundgren8:s goda förslag skulle vi kanske skriva "uttalas ursprungligen Malme, nu ofta(st) Malmö".
Jag tror att det finns ett litet problem här. Moderna svensktalande människor blir nog förnärmade om man antyder att de inte känner till det ”riktiga” uttalet. Standardsvenskan är socialt stark, och en vanlig missuppfattning är att "dialekt"-uttal alltid är förvrängningar av det riktiga uttalet. Men det kan vara tvärtom ibland. Det finns inget hult och ingen fred i Hultsfred, så Hulsfre är ett ”riktigare” uttal snarare än ett "slarvigt". Men listan Svenska ortnamn anger uttalet Hultsfred, och begränsar sig till att påpeka att det ska vara akut accent i ordet.
Ett undantag är Vadstena. Det finns tydligen prestige i att veta att man ska säga Vass-stena. Är det för att staden är fin och historisk, och Vass-stena en bildningsmarkör?
En andejons skriver detta: "Då tycker jag det är värre att som i Karlstad ha ett hyperkorrekt uttal med tydligt ljudat 'd', som knappast motsvarar mångas faktiska språkbruk." Det kan man hålla med om, men frågan är vilken princip som ska tillämpas eftersom alla ortnamn troligen ligger utspridda på ett kontinuum. Vid ena änden av detta kontinuum har vi vi fall där det icke bokstavstrogna uttalet är socialt "rätt", som Vass-stena. Närmare mitten av spektrumet har vi fall där det bokstavstrogna uttalet inte är fullt så stigmatiserat; det är nog ingen fadäs att uttala d:et i Karlstad. Sedan har vi fall där det bokstavstrogna uttalet är lite mer accepterat (Halmstad), men ingen skulle anmärka på det ledigare uttalet (Halmsta). Sedan har vi fall där det bokstavstrogna uttalet (Malmö) tränger ut det historiska (Malme). Vid extrempolen har vi fall där ingen levande person, eller bara några pensionärer, känner till det ”riktiga” uttalet. IKEA ska egentligen inte uttydas "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd", utan ska uttalas "Ingvar Kamprad, Emtaryd [rättelse: rätt uttal är Emtary], Aggnat". Men att Agunnaryd "egentligen" ska uttalas Aggnat (Ågg-natt) visste kanske inte ens Ingvar Kamprad.
Det är en svår fråga vilka uttal som borde anges. Personligen tycker jag att artiklar borde ha en utförlig uttalsförklaring, som neutralt förklarar nuvarande standardsvenska uttal, och dessutom förklarar andra, historiskt riktiga uttal, samt hur levande de senare är i språkbruket. Ofta är det standardsvenska uttalet skriftbildsnära. (Men inte alltid! Vad-stena anses okunnigt, Karlstad med ”d” är nästan lika illa, och bokstavstrogna Kristianstad existerar inte som alternativ till Krischansta, som alla säger.)
Om vi ser på existerande artiklar, så har Karlstad en förklaring som säger att det heter Karlsta, punkt slut. Malmö har en ljudfil med uppsvensk ordmelodi och långt ö, som säkert låter främmande för många infödda (gissar jag från Nyland).
Alltså, fram för utförliga, neutrala beskrivningar av olika uttal. Den ursprungliga frågan handlade om finländska ortnamn. Artiklar om finländska namn kan beskriva:
  • sverigesvenskt standardsvenskt uttal (så kallad rikssvenska),
  • finländskt standardsvenskt uttal (så kallad högsvenska) och
  • lokalt finländskt uttal.
I artiklar om sverigesvenska ortnamn kan artiklar ange två eller tre olika uttal; att ange finlandsvenska uttal vore väl att gå för långt.
En Ascilto föreslår att sätta information om lokalt uttal i ”faktamallen”. Kanske det; man skulle också kunna ha ett vanligt, kort textstycke i "brödtexten" med ljudfiler. Om man tydligt visar med ord att det är faktaredovisning, inte "uppmaning att uttala ett ortnamn på ett specifikt vis" kan denna information finnas i huvudtexten.
Ascilto skrev att det skulle bli komiskt att ”uppmana läsare att uttala Helsingfors genom att separera r och s. Men vad som är ”komiskt” skulle kunna bero på läsarens ursprung. Det standardsvenska uttalet är inte normerat på detaljnivå. I flere delar av språkområdet (som Finland och södra Sverige) finns många som talar standardsvenska som modersmål, men aldrig använder dessa så kallade retroflexa ljud, där R och S, R och T och så vidare smälts i hop till ett ljud. Det är normalt och standardsvenskt att tydligt uttala R och S åtskilda, likaväl som som det är standardsvenska att säga något som låter som Helsingfosch. Många skulle nog tycka att det uttalet som Ascilto vill ha som enda ljudfil i ingressen låter irriterande och komiskt, och har biton av centralsvensk dryghet, men personligen tycker jag inte att man ska ha åsikter om uttal; de är alla lika goda. Possessionaten (diskussion) 5 september 2019 kl. 20.56 (CEST)
@Possessionaten:, bra utredning av en inte så enkel fråga! Per W (diskussion) 6 september 2019 kl. 08.48 (CEST)
Jag tycker att Possessionaten allt för mycket blandar ihop vad en ort heter och hur den uttalas. Oftast anpassas stavningen efter hur namnet uttalas (se till exempel på hur stavningen av Gävle och Södertälje har förändrats över tid), men ibland lever en ålderdomligare stavning kvar som inte motsvarar uttalet särskilt väl. Ibland är det tvärt om (som beskrivs ovan) en modernare stavning som tas i bruk som raderar det etymologiska ursprunget (Herrljunga har exempelvis inget mer herrar att göra).
När det sedan gäller svenska ortnamn i Finland så finns det fall (som Helsingfors och Salo) där det går lika bra att uttala det med rikssvenskt uttal (Helsingfosch och Saalo) eller finlandsvenskt (Helsingforrs och Sallå) men att uttala Borgå som Borj-å blir inte rätt oavsett varifrån man kommer. /ℇsquilo 17 september 2019 kl. 15.18 (CEST)
Och det (Borgå) var ett bra exempel eftersom det ringar in var uttalsanvisning behövs och var den inte behövs. Helsingfors kan uttalas som det stavas av alla – jag uttalar det ”-forrs” med skorrande R, eftersom jag talar skånska, och det är ett helt korrekt uttal. Ingen uttalsanvisning behövs. Borgå ska uttalas med hårt G, vilket man nog lätt tar fel på om man är van att tala/läsa svenska men inte känner till uttalet. Där behövs alltså uttalsanvisning. /NH 17 september 2019 kl. 20.31 (CEST)
@Possessionaten: Vadstena uttalas normalt vass-stena i rikssvensk form. Det lite förnäma uttalet är istället vass-na, men det är nog bara använt lokalt bland infödingar i västra östergötland. Och vad-stena är helt enkelt bara fel. Fel är även al-seda. Det uttal som gäller är all-seda. Hur Repperda uttals vet jag, men jag saknar tillräcklig kunskap för att förmedla det i skrift. För en lokal förmåga som mig är det självklart. Men jag har aldrig hört någon som inte är från trakten uttala det rätt. Visst kan jag dra på smilbanden när jag hör folk försöka säga det. Men jag ser inte ner på dem bara för den skull. IP 62.20.170.74 (diskussion) 17 september 2019 kl. 21.23 (CEST)

CEST)

Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Ne.se inleder faktiskt sin artikel såhär: ”Vadstena [vaʹste:na eller vɑ:ʹd-], centralort (stad) i Vadstena kommun.”. /NH 18 september 2019 kl. 17.58 (CEST)
Tja, jag bodde 15 år i Östergötland så jag skulle nog framhärda i att vad-stena är fel. IP 62.20.170.74 (diskussion) 18 september 2019 kl. 18.18 (CEST)
Fast på Wikipedia håller vi oss till källorna och inte till subjektiva uppfattningar. Lokalpatrioters uppfattning om ortnamn skiljer sig tämligen ofta från auktoritativa källor. Alltså ett återkommande trätoämne. /Ascilto (diskussion) 18 september 2019 kl. 18.36 (CEST)
Jag litar nog mer på Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra – och på andejons, som skrivit samma sak ovan – än på något uppslagsverk på nätet där vemsomhelst inte ens kan rätta texten. Var ändå tvungen att också kolla i en tryckt utgåva av NE. Tänkte att det kanske var något nytt, eller något som råkat bli fel i den digitala artikeln. Men samma i pappersutgåvan från 1996. /NH 18 september 2019 kl. 20.39 (CEST)
Om du inte håller med om att det är källor som gäller på Wikipedia utan enskilda användares subjektiva uppfattning så ställer du hela Wikipedia på ända. /Ascilto (diskussion) 18 september 2019 kl. 21.37 (CEST)
NE är inte ofelbart. På runeberg.org finns Svenska ortnamn med uttalsuppgifter inskannat, och den anger endast uttal utan d-ljud [1]. Tyvärr har inte Sveriges Ortsnamn utkommit med delarna som behandlar Dals och Aska härader (osäker på exakt var Vadstena hör hemma), men det är annars en fin källa till uttal även för mindre orter (och det som anges verkar vara just lokalt uttal). Stavningen "Vadstena" är för övrigt oegentlig, de äldsta beläggen hade inget d, och även om förledet är lite oklart så har det inget med något vad att göra [2].
andejons (diskussion) 18 september 2019 kl. 22.51 (CEST)
Vadstena tillhörde inte något härad eftersom Vadstena var en stad. - Vi kan inte upprätta någon hierarki mellan källor. Om två källor är motstridiga måste vi redovisa det. Lokalt uttal är inte något beständigt eftersom det lokala uttalet förändras med demografin. Där jag kommer ifrån uttalades t.ex. byarna Skönningared och Slittorp på det tidigare lokalmålet Skängere respektive Slitter, men detta lokalmål är nu undanträngt av göteborgskan. Majoriteten av de boende är inflyttade eller barn till inflyttade. Det är svårt att invända mot att dessa okunniga uttalar bynamnen som de stavas. Det gamla lokalmålet är dokumenterat i två små böcker av Gerhard Sager, men han har tyvärr inte dokumenterat uttal av ort- och platsnamn. /Ascilto (diskussion) 19 september 2019 kl. 12.07 (CEST)
Svenska Ortsnamn organiseras efter härad, men hoppar därför inte över städerna utan placerar in dem i lämplig volym. Därför är häradsindelningen relevant. Ale härad finns tillgänglig, där hittar man uttalsangivelser på Landsmålalfabet som verkar motsvara "sjängere" och "slitter" [3].
Och självklart skall vi göra hierarki av källor; allt annat vore direkt kunskapsfientligt. NE är här en bättre källa än en anonym artikel i lokaltidningen, men sämre än en utredning av en ortsnamnsforskare. Läsuttal förekommer självklart, men att likställa de två uttalen vore som att likställa stavningen "dom" med "de/dem". Man kommer bli förstådd, men riskerar också att bli sedd som obildad.
andejons (diskussion) 19 september 2019 kl. 12.55 (CEST)
Tack för tipset om Svenska Ortsnamn och Ale härad. - Beträffande NE så är artiklarna författade av ämnesexperter och således inget vi skall värdera. /Ascilto (diskussion) 19 september 2019 kl. 15.58 (CEST)

@Esquilo, NH, Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Jag tror att denna diskussion har börjat blanda ihop två olika saker. Den ena saken är vad man behöver ge för praktiska råd till alla läsare för att de inte ska göra helt fel när de talar nutida standardspråksvarianter. Den andra saken är vetenskaplig information om namnets varierande uttal bland olika grupper nu och tidigare.

Det är riktigt att alla som vill säga namnet Borgå behöver upplysas om att deras uttal kommer att uppfattas som felaktigt om de uttalar det Bårjå. Men ingen praktisk uttalsangivelse behövs för Helsingfors eftersom alla från det svenska språkområdet som uttalar det från skriftbilden kommer att säga rätt – inom reglerna för den variant av standardsvenska som råder på deras hemort. Några säger Helsingfosch för de kommer från områden som Stockholm som i sin dialekt har retroflexa ljud. Andra har kanske ett tungrots-r och säger HelsingfoRRRs. Allt blir lika rätt.

Det jag skrev var att att artiklar utöver denna praktiska vägledning också, på lämpligt ställe, må ge vetenskaplig, fullständig information om uttal. I artiklar finns ofta information om orters historia tidigt i texten. Då kan artiklar även ha ordentlig information om namnets uttal. Svenskspråkiga Wikipedia brister ofta på den punkten, har jag sett. I artikeln Malmö kan man läsa detaljer som att spårvägstrafiken på linje 4 upphörde 1973, men inte att infödda vet att det "riktiga" uttalet är Malme som utträngs av ett modernt läsuttal Malmö. Upplysningen om Vass-na är ett exempel på information som behövs i artiklarna. Possessionaten (diskussion) 17 september 2019 kl. 22.21 (CEST)

Tillägg: Jag ser att jag avlägsnat mig från rubriken, som säger att ämnet är "finländska orter". Men åsikterna som framförts här är giltiga för hela det svenska språkområdet, Finland och Sverige (och Estland). Possessionaten (diskussion) 17 september 2019 kl. 22.31 (CEST)

Tävling "Upptäck Ryssland" och förslag om en annan tävling om Wiki-framtiden[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia RU (i Ryssland) inbjuder till en tävling som pågår den 2–30 september 2019 med temat "Upptäck Ryssland. Börja vid Don. Tjechovs, Sjolochovs och andra ordets mästares sevärdheter, liv och verk". Alltså en skärningspunkt mellan litteratur och Don-regionen. Tävlingen har tre grenar:

  1. Ryskspråkiga artiklar.
  2. Artiklar på något av FN:s officiella språk (arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska) samt tyska, japanska och de officiella språken i OSS.
  3. Fria bilder och andra mediafiler.

Angår detta oss? Kanske inte. Men kanske finns det något relaterat i Sverige, som är värt att fotografera? Hur som helst, kan vi ju översätta artiklar till svenska och få en bättre Wikipedia, även utanför tävlingen. Nominerade artiklar förtecknas ett stycke ner i den länkade sidan. Där finns också en önskelista med förslag på författare och verk som man kan skriva om. Den geografiska avgränsningen är oklar för mig. Tävlingens medarrangörer är "Don-wikimedianernas grupp" och medborgarkammaren i Rostov oblast, så kanske handlar det om Rostov oblast. Artikeln om dess historia är också historien om ryska imperiets expansion söderut mot Kaukasus under 1800-talet, vars närmaste svenska anknytning väl är bröderna Nobels oljeutvinning i Baku. --LA2 (diskussion) 3 september 2019 kl. 13.28 (CEST)

Omslaget till boken om wiki-framtiden.
Medan jag håller på, låt mig berätta en anekdot. Under Wikimania 2019, som nyligen hölls i Stockholm, kom medlemmar från denna ryska förening och gav mig en souvenir, en liten bok som var resultatet av en annan tävling: Wiki-framtid, som hölls våren 2019 i samarbete mellan Wikimedia RU, ryska författarförbundet och två litteratursajter för amatörförfattare. Det var en tävling i att skriva science fiction-noveller med Wikipedia som tema. Tävlingen fick in 300 bidrag (!) och bland dessa valdes 27 finalister ut, som trycktes i denna bok. --LA2 (diskussion) 3 september 2019 kl. 13.47 (CEST)
@LA2: Att skriva science fiction-noveller med Wikipedia som tema skulle kunna vara en bra idé för svwp. En tävling i att skriva science fiction-noveller med temat Wiki-framtiden kanske skulle kunna attrahera Wikimedia SWE, svenska författarförbundet och kanske någon litteratursajt för amatörförfattare. Vad tror du? Finns den ryska boken om Wiki-framtiden i översättning till något annat språk, ex. engelska? --Allexim (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.03 (CEST)
Nej, någon översättning finns inte. Men eftersom texten är fritt licensierad så står det dig fritt att börja översätta någon av novellerna. --LA2 (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.08 (CEST)

Riksmötets (Riksdagens) öppnande den 10:e september 2019 (tisdag)[redigera | redigera wikitext]

Är någon intresserad av Riksmötets Öppnande, tisdag 10:e september 2019? Man kan fota utanför, många riksdagsledamöter och kända inbjudna går till fots. Man kan säkert fånga några när de kommer ut ur Storkyrkan. HM Konungen kommer i hästdragen kaross, tyvärr svårt att komma nära, men har man tur blir det hyfsade bilder. Foto inne: Svårare, man måste ha ackreditering, och det är just nu oklar om Wikipedia får ackreditering. Men, är det någon som är intresserad, så kan man höra av sig. Skriva upp sig här kanske.

Fakta från Riksdagen: Ansök via e-post senast den 9 september klockan 12:00
Link to web page
https://riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2019/aug/30/infor-riksmotets-oppnande-10-september-pressackreditering-och-fotoplatser/
Mvh Janne Janwikifoto (diskussion) 3 september 2019 kl. 17.22 (CEST)

@Janwikifoto: Tack för ditt lovvärda initiativ att här på Bybrunnen ta upp det unika fototillfället Riksmötets öppnande som sker en gång per år. För intresserade, läs om Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter. --Allexim (diskussion) 11 september 2019 kl. 20.46 (CEST)

Input behövs av historieintresserade[redigera | redigera wikitext]

Hej. Jag och Dan Koehl har fastnat lite i en diskussion om Stockholms slott kontra Tre kronor på min diskussionssida efter att jag ändrat länkningarna från artiklar om händelser tidigare än 1697 från artikeln Stockholms slott till Tre Kronor (byggnad). Slottet fick namnet tre kronor 1588. Se gärna diskussionen. Kom med konstruktiva förslag på hur vi skall göra för särskiljningen. Eventuellt flytta artikeln till slottets diskussionssida. här är diskussionen. Adville (diskussion) 5 september 2019 kl. 17.41 (CEST)

En länk till artikeln om Stockholms slott (Tre Kronor) i form [[Tre Kronor (byggnad)|Stockholms slott]] borde kunna fungera. Personligen anser jag båda slottsartiklarna borde döpas om dock, det äldre slott till artikelrubrik "Stockholms slott (Tre Kronor)" för att ge större tyngd åt månghundaårig användning av Sthlms slott, och marginell användning av smaknamnet "Tre Kronor" som förefaller ha tillkommit som någon sorts marknadsföring av att man pillade upp tre kronor på taket. Men vi kan lugnt utgå från att såväl på slottet, som utanför, man fortsatte att använda Stockholms slott i handlingar, underskrifter, eller om en urmakare kallades upp till slottet, eller en greve inbjöds att delta i en ceremoni. Med andra ord ett stort historiskt misstag att göra för stor sak av de Tre Kronorna, mot en bakgrund av hundratals år.
Likaledes, för att skilja den nya byggnaden från den äldre, föreslår jag artikelrubrik "Stockholms slott (Kungliga slottet)" eftersom kungliga slottet tycks vara den vedertagna benämningen på den nya byggnaden, i senare tid. Dan Koehl (diskussion) 7 september 2019 kl. 06.44 (CEST)
Jag håller med Dan Koehl om dessa två namn. Båda byggnaderna har ju varit "Stockholms slott" under hela eller stötte delen av sin livstid, och den benämningen är analog med t.ex. Gripsholms slott och Örebro slott. Med specifikation inom parentes som föreslås, och med ömsesidig länkning i artikelstarten. --Chandra Varena (diskussion) 7 september 2019 kl. 08.15 (CEST)
Instämmer i föreslagna namnbyten av artiklarna. "Tre Kronor" var inte endast en byggnad utan även Stockholms slott och nuvarande artikelrubrik är en smula missvisande.-Wvs (diskussion) 7 september 2019 kl. 10.01 (CEST)
Snälla håll ihop diskussionen på ett ställe. Meningen var inte att föra diskussionen på två ställen. Detta var bara ett inlägg för att fler skulle se den pågående diskussionen på min diskussionssida, där det finns fler förslag och mer bakgrund. Den diskussionen bör nog sedan flyttas till en av slottsartiklarnas diskussionssidor så det blir lättare att följa för kommande redigerare framöver. Adville (diskussion) 7 september 2019 kl. 18.07 (CEST)

Wikimedia down[redigera | redigera wikitext]

https://downdetector.se/problem-storningar/wikipedia Någon som vet något om vad som har hänt. --Larske (diskussion) 6 september 2019 kl. 23.07 (CEST)

Ddos attack, se här. Adville (diskussion) 7 september 2019 kl. 00.19 (CEST)

Svenskar med utländskt ursprung[redigera | redigera wikitext]

En användare, Toker87 (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats), har den senaste tiden kategoriserat upp ett antal personartiklar med kategorier som Svenskar med tyskt ursprung och andra etniciteter, även om ursprunget ligger flera generationer bort. Jag vill få gemenskapens syn på när dessa kategorier ska användas. Är det till exempel rimligt att kategorisera Ingvar Kamprad och hans barn som svenskar med tyskt ursprung? Låt vara att hans farfar var född i Tyskland, men i hur många generationer kan man ärva ett sådant ursprung? (Just dessa redigeringar har jag återställt.) Stigfinnare (diskussion) 7 september 2019 kl. 12.46 (CEST)

Är Kungen av tyskt ursprung (prinsessan Sibylla)?-Wvs (diskussion) 7 september 2019 kl. 13.05 (CEST)
Våra personartiklar skall fokusera på de gärningar som gör personen relevant, och undvika ta upp andra personrelaterade fakta (förutom basfakta som född och var). Ursprung är mycket sällan av tillräcklig vikt för att påverkat gärningen och skall då överhuvud taget inte tas upp. Dock i fall där personen jobbar med översättning eller vissa sångare kanske det kan vara relevant. Absolut inte Kamprad, men kanske Cornelis Vreesvijk?Yger (diskussion) 7 september 2019 kl. 13.12 (CEST)
Jag menar att denna typ av kategorier är onödiga och negativa av flera skäl. De kategoriserar människor utifrån något som inte alls har med deras gärning att göra, som de kanske inte själva vill identifiera sig med och som inte är relevant i förhållande till att de alls finns i wikipedia. Dessutom: Vi är alla av mer eller mindre blandat ursprung, och om man går tillräckligt långt tillbaka skulle nästan alla hamna i flera av dessa kategorier. Det finns heller ingen som helst möjlighet att göra kategorierna ens tillnärmelsevis fullständiga. Men viktigast: Ett seriöst uppslagsverk ska inte sortera människor utifrån etniskt eller genetiskt ursprung --Chandra Varena (diskussion) 7 september 2019 kl. 13.37 (CEST)
Kategorier är så "binära" och ska därför användas för entydiga och uppenbara attribut som född, död, yrke osv. Detta med ursprung är så olika - utländska förfäder, utländska föräldrar, kom hit som barn, kom hit som vuxen. När man väl är här kan man vara "väldigt svensk" eller ha stark identifikation med sitt ursprung. Kategorier är ett umbärligt bra-att-ha-hjälpmedel för att lättare hitta liknande artiklar, och när det finns problem och otydlighetet i kategoriseringen tycker jag därför det är bättre att avstå. Anhn (diskussion) 7 september 2019 kl. 13.46 (CEST)
Jag tycker att flera av de ovanstående debattörerna förklarat bra varför vi inte ska ha den typen av kategorier: Ursprung är en värderingsfråga, medan inkludering i en kategori är en ja-eller-nej-dito; ursprung är inte generellt relevant; ursprung är svårdefinierat – hur långt tillbaka skall vi gå? Dessutom har svenskspråkiga Wikipedia en tradition att inte i onödan ägna sig åt etnisk kategorisering. Den traditionen tycker jag vi ska behålla. / TernariusD 7 september 2019 kl. 14.34 (CEST)
Och jag har inget att invända mot att de helt tas bort.Yger (diskussion) 7 september 2019 kl. 14.44 (CEST)
Inte heller jag har något att invända mot en sådan åtgärd. / TernariusD 7 september 2019 kl. 16.49 (CEST)
Stöd från mig med. Sjö (diskussion) 7 september 2019 kl. 17.18 (CEST)
Utan tvekan. /Ascilto (diskussion) 7 september 2019 kl. 17.30 (CEST)
Utan att jag själv ha arbetat med kategorier, är det lätt att instämma med det som sägs i början av denna diskussion:
  • Det finns ingen anledning att skapa kategorier för personer vars förfäder för två eller tre generationer sedan, på en sida av familjen, kom från ett annat land.
  • Kategorier vara kunna besvaras med JA/NEJ.
  • Problematiskt att kategorisera folk etniskt.
Men sedan skriver flere personer att "etnisk kategorisering" ska bort helt, om jag tolkat rätt. Det skulle vara att gå för långt. Man behöver bedöma från fall till fall om en viss kategorisering efter språk, ursprung och kultur är hävdvunnen och inte befunnits olämplig i länder som Sverige och Finland, som förkastat all diskriminering.
Det finns väl inga problem med Börje Salming i Samer i Sverige, Jerzy Einhorn i Personer inom judendomen i Sverige och Hasse Aro (född i Södertälje) i Sverigefinländare? Jörn Donner är enligt egen utsago "svensktalande finne", men finns i Finlandssvenska författare. I flere fall finns det ju lagstiftning om stöd för minoriteter, och då har väl minoriteterna rätt att vara synliga. Däremot vore det märkligt att börja uppfinna "Svenskar med angolanskt ursprung" och liknande.
Den goda traditionen "att inte i onödan ägna sig åt etnisk kategorisering" betyder väl att det i några få fall är försvarligt? Possessionaten (diskussion) 7 september 2019 kl. 18.19 (CEST)
Ja, vi har ju redan religiösa/etniska kategorier för kristna, rabbiner, personer som uttalat sig/är debattörer i etniska frågor och liknande – där tjänar kategoriseringen ett syfte. Dessutom är medlemmarna i dessa kategorier definierade på grund av sina arbeten eller sina handlingar – inte på grund av sitt ursprung. Problemet med att räkna generationer föreligger alltså inte, i de fallen blir verkligen kategoriseringen en ja-eller-nej-fråga. Jag kan inte se att någon förespråkat att etnisk kategorisering skall bort helt – hur kom du till den slutsatsen? Den här tråden handlar enbart om en användares editeringar, där en mängd svenskar har kategoriserats efter etnicitet, trots att deras härkomst inte har någonting att göra med deras livsgärning. För de kategorierna ser jag det som fullt rimligt att de raderas. / TernariusD 7 september 2019 kl. 18.38 (CEST)
Nämner bara att engelska Wikipedia har dessa kategorier. Se t ex en:Category:Swedish people of German descent. (De engelska kategorierna verkar användas på det viset att ”descent” motsvarar ”ursprung” i de kategorier vi diskuterar i den här tråden.) Det är inte menat som ett argument för att de också ska finnas på svenska Wikipedia. /NH 7 september 2019 kl. 19.47 (CEST)
Det är bra om jag har feltolkat. Jag trodde att personer uttalade sig generellt, inte bara om de nya kategorier användaren Toker87 skapat. Jag tolkade det som att flere personer vill gå längre, och inte bara hindra Toker87:s nyheter, utan ta bort existerande kategorier om etniska grupper, eftersom det skrevs "Och jag har inget att invända mot att de helt tas bort" när det hade skrivits "Jag tycker att flera av de ovanstående debattörerna förklarat bra varför vi inte ska ha den typen av kategorier". Jag tolkade det som att "helt tas bort" även gällde existerande kategoriseringar som att Hasse Aro, svensk, född i Sverige och svensktalande, kategoriseras efter finländskt ursprung.
Förlåt att jag gör detta inlägg långt. Jag tolkar det som att Ternarius menar att etnisk kategorisering bara har ett syfte när personers ursprung blir relevant på grund av deras egna handlingar i denna generation. Men Börje Salming har etniskt svensk mor och far med samiskt påbrå (som dog när Börje var liten). Farfadern talade tydligen samiska, men äldre brodern Stig Salming blev nästan inte upptagen i Sametingets röstlängd, eftersom han ärligt sade att han inte hört farfar tala samiska. I fallet Salming är det en fråga om att räkna generationer, eftersom rösträtten till Sametinget grundas på samisktalande far- eller morföräldrar. Stig Salming har sagt att han registrerade sig som same efter att ha fått riktigt grepp om sitt samiska ursprung som vuxen. Så kategoriseringen av Börje Salming är renodlat etnisk, grundad på delvis samisk härstamning i tidigare generationer och privat vilja att identifiera sig, men har annars inte mycket med personens relevansgivande insats att göra. Man skulle kunna hävda att Salmings samiskhet "inte har någonting att göra med hans livsgärning", som Ternarius skrev. Själv tycker jag att det är bra att svenska samer trots det kan kategoriseras som samer, bara på grund av ursprung. Det är ett bra undantag från regeln att inte ha etnisk kategorisering. Possessionaten (diskussion) 7 september 2019 kl. 20.00 (CEST)
@NH: Engelska Wikipedia har ju en helt annan inställning än vi. Personartiklar där kan ofta bli påhängda med 10-tals etniska kategorier, allt efter föräldrarnas och ofta även far- och morföräldrarnas tro, härkomst, o.s.v., helt oberoende av uppgifternas relevans eller ej. Eftersom engelskspråkiga Wikipedia ofta av nyare och kanske mindre erfarna använare betraktas som någotslags global mall, kanske det kan vara på sin plats här att påpeka att alla Wikipediaversioner sätter sina egna regler. Du är säkert inte heller omedveten om, NH, att vi i flera diskussioner har varnat för att tillämpa en lika omfattande kategorisering här hos oss, med tanke på risken för att personer med lägre avsikter tar Wikipedia till hjälp för att lägga upp etniska register.
@Possessionaten: Det enda jag har skrivit är att jag inte kunde se att någon förespråkat att etnisk kategorisering skulle bort helt. Vad enskilda diskussisionsdeltagare tycker i enskilda frågor varken kan eller bör jag skriva om. Det får du fråga dem själva om. / TernariusD 7 september 2019 kl. 20.19 (CEST)
Mitt korta inlägg kan kanske uppfattas som väl kategoriskt. Men jag tycker som flera andra att om en person i offentligheten har framhållit sitt kurdiska ursprung, så kan den personen höra hemma i Kategori:Kurder i Sverige. Samma sak med våra officiella minoriteter, där det ofta är en stor stolthet att identifiera sig med sitt ursprung. Det skall inte vi ta ifrån dem. Men när det kommer till någon som har en fjärdedels tyskt ursprung så kan vi inte kategorisera den som svensk med tyskt ursprung. Inte heller kan vi kategorisera medlemmar i Bonnierfamiljen i Kategori:Personer inom judendomen i Sverige eftersom de aldrig gör en poäng av sitt judiska ursprung. Inte heller kan vi kategorisera kungen som vare sig svenskar med franskt ursprung eller svenskar med tyskt ursprung, inte ens som svenskar helt utan svenskt ursprung. Men där skulle vi hamna om vi började med den föreslagna kategoriseringen. Det måste finnas pålitliga källor på att personen i offentligheten har framhållit sin "etnicitet" eller alternativa nationalitet. /Ascilto (diskussion) 7 september 2019 kl. 20.36 (CEST)
Intressant att läsa om olika wikipediors INSTÄLLNINGAR. Jag trodde de styrdes av källor och verifierbarhet, inte enskilda wikipedianers politiska åsikter?? Men bra att få läsa i klartext att så är fallet med den svenska wikipedian. Nyttigt för mig, för journalister, med flera... Dan Koehl (diskussion) 7 september 2019 kl. 21.29 (CEST)
Nu försöker du plocka poänger där det inte finns några att hämta. Det handlar om inställningen till om kategorier skall grunda sig på det som är relevansgrundande för biograferade personer eller inte. Om det ligger politiska avgöranden bakom enwp:s fixering vi "etnicitet" o.dyl. är svårt för en utomstående att veta, men vår striktare hållning är inte politisk. Den handlar om vad som ger relevans, och om jag förstår dig rätt är det vad du efterlyser. /Ascilto (diskussion) 7 september 2019 kl. 21.40 (CEST)
striktare förfaller vara en värderingsfråga. En adelsätt med baltiskt ursprung, kan den vara det, om inte dess medlemmar är det? Dan Koehl (diskussion) 7 september 2019 kl. 22.24 (CEST)
Det vore onekligen intressant att placera biskopen i Skara i en kategori för personer inom judendomen ...
Troligen har den engelska kategoriseringsivern att göra med ett större intresse på amerikanskt håll att härleda sitt ursprung från olika europeiska länder. I vissa kretsar har det ju funnits en viss stolthet över att ha anor från tidiga kolonisatörer. Men att kategorisera prinsessan Estelle som varande av fransk, eller ens tysk, härkomst blir för en svensk mycket underligt, även om det är sant.
andejons (diskussion) 7 september 2019 kl. 22.01 (CEST)
Kategoriseringar ska användas med måtta och där de är uppenbart relevanta (som redan påpekats ovan). Angående Skarabiskopens eventuella identitet kan påpekas att överdrivna kategoriseringar är ett sluttande plan. Beroende på vem man ska tro på kan denna person annars hamna i högst oväntade kategorier. Face-wink.svg--Paracel63 (diskussion) 8 september 2019 kl. 00.32 (CEST)
Kategorier som "Personer inom judendomen...." eller kanske "Samiska företrädare i Sverige" utgår inte ifrån personens ursprung utan från hens eget val att aktivt tillhöra en viss grupp. Det kan vara motiverat i ett uppslagsverk. Men att kategorisera människor enbart utifrån det man kan luska fram om deras förfäder är felaktigt, menar jag. Och jag minns Skånepolisens register över romer, som faktiskt var olagligt. Inte ska vi ägna oss åt sådana saker! https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olaglig-kartlaggning-av-romer --Chandra Varena (diskussion) 8 september 2019 kl. 08.04 (CEST)
Nu har kategorierna raderats med motiveringen "Tom kategori" igen. Det var inte problemet med de här kategorierna varken nu eller 2015. Kategorierna var inte tomma innan administratörerna som raderade dem tömde dem. Om artiklarna läggs tillbaka i kategorierna så är de inte tomma längre och skulle i princip kunna återställas. Här fanns en anledning till att kategorierna tömdes som borde använts i raderingskommentaren. Det gäller speciellt när det är samma administratör som tömmer och raderar, men även om andra användare tömmer kategorier och anmäler dem för radering. "Tom kategori" kan användas för kategorier på Special:Oanvända kategorier där det inte alltid är tydligt varför de är tomma. /F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 8 september 2019 kl. 08.58 (CEST)
Sådana raderingsmotiveringar är ett otyg. Orsaken till att kategorin tömdes bör stå som orsak till att kategorin raderats, om den som raderar känner bakgrunden eller anser kategorin olämplig. Att kategorin är tom är väl en raderingsgrund bara om det verkar osannolikt att artiklar som lämpar sig för kategorin dyker upp inom överskådlig framtid. --LPfi (diskussion) 13 september 2019 kl. 19.31 (CEST)

(Kuriosa: https://www.youtube.com/watch?v=Fm0hOex4psA) ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 8 september 2019 kl. 10.39 (CEST)

Även om kategorierna bara innehåller personer som själva gått ut med sin etnicitet / grupptillhörighet / sjukdom eller vad det nu är så tycker jag de är problematiska. Människor förändras och världen omkring dem likaså. Någon kan ångra vad de sagt och då har vi huggit det i sten för all framtid och finns det en källa går det inte någonsin att få bort. Idealt vore att uppgiften bara skulle vara ett par år gammal och att de som fallit i glömska får göra det. Jag tror att det blir svårt att underhålla och tycker därför det vore bättre att kategorierna inte ens fanns./Machatjkala (diskussion) 14 september 2019 kl. 09.25 (CEST)
Ja, så tycker jag konsensus ligger för de nu diskuterade kategorierna. Kategorier som anknyter till en persons livsverk (vilket är avsikten med Personer inom-kategorierna) är en annan sak. Jag ser inte heller Kategori:Finlandssvenskar eller liknande som problematiska – få upplever dem som stämplande, och än färre lider av dem. --LPfi (diskussion) 14 september 2019 kl. 14.20 (CEST)

Carl Piper[redigera | redigera wikitext]

På diskussionssidan förs ett principiella viktigt samtal om POMMF. Detta är endast en blänkare. Eventuella synpunkter bör framföras där. Tostarpadius (diskussion) 8 september 2019 kl. 08.21 (CEST)

Tips om Ores[redigera | redigera wikitext]

Jag har använt detta hjälpmedel vid patrullering omkring två år och är mycket nöjd hur den fungerar för mig. Jag upplever också att den blivit mer "träffsäker", och den anger ju också den är lärande. För mer info följ länken i rubriken. De värden jag åsatt är

  • "Loggade åtgärder": blått (Gör jag hoppar över raderingar, blockeringar mm, de behöver ju inte granskas)
  • "Kan har problem": gult (jag granskar ett urval)
  • "Har troligtvis problem": orange (granskas av mig om ingen annan återställt)
  • "har mycket troligt problem": rött (samma som ovan)

detta har inneburit att övriga som inte har annan färgglad filtersignal, skippar jag mest vid patrullering. Granskar mest om det är stora tillägg/Borttag eller känsligt ämne. Totalt har det inneburit att tiden för granskning har minskat med en faktor 3-5 och med större precision. Prova gärna.Yger (diskussion) 8 september 2019 kl. 14.29 (CEST)

Synd bara att den länkade sidan inte innehåller någon användarvänlig instruktion som beskriver hur man installerar och använder verktyget. Det hela luktar lite "quick and dirty"-arbete av någon tekniker. Stigfinnare (diskussion) 11 september 2019 kl. 11.52 (CEST)
Det är redan installerat på det här projektet. Du behöver bara gå till senaste ändringar och välja till filter (ovanför listan med ändringar). De två första styckena av filterval är baserade på ORES. Ainali diskussionbidrag 11 september 2019 kl. 13.59 (CEST)
Det finns också en instruktionsvideo som visar hur du kan använda filtren:
/Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 13 september 2019 kl. 09.45 (CEST)

Hur hantera upphovsrättsintrång?[redigera | redigera wikitext]

Jag har på kort tid, vid flera tillfällen, uppmärksammat att bilder jag lagt upp på Commons har använts utan erkännande eller länk till korrekt licens. Några tips om hur sådana situationer kan hanteras? Kan man kräva en symbolisk ersättning som utbetalas till Wikipedia? /B****n (diskussion) 8 september 2019 kl. 18.54 (CEST)

Ja, du kan begära ersättning om någon använt dina bilder utan att följa villkoren i licensen du valt. Eftersom det är du som äger upphovsrätten så går ersättning i första hand till dig, även om du förstås kan donera pengarna eller ingå en uppgörelsen med de som har publicerat bilden att de donerar en viss summa som betalning.--ArildV (diskussion) 8 september 2019 kl. 19.26 (CEST)
Just för det syftet finns också det här verktyget till hjälp så att du kan formulera ett "klagobrev" på lämplig nivå: https://tools.wmflabs.org/lp-tools/credit-my-cc/ Ainali diskussionbidrag 8 september 2019 kl. 20.32 (CEST)
Är det ett vinstdrivande företag som har publicerat bilden utan att ens göra ett försök att ge någon form av erkännande skickar jag ibland en liten faktura (har de gjort ett försök men misslyckats brukar jag mest sucka lite). Är det inte ett vinstdrivande företag brukar jag ibland med standardmejl påpeka hur man följer licensen. /Julle (disk.) 8 september 2019 kl. 23.54 (CEST)
Tack för råd och tips! I mina fall rör det sig om myndigheter samt politiska partier som vanligtvis brukar hålla äganderätten i helgd. /B****n (diskussion) 9 september 2019 kl. 07.51 (CEST)
Oftast räcker det med att upplysa om licensens innebörd för att de som använder bilden för att de ska rätta sig efter det. Det har jag gjorde vid flera tillfällen. Hittills är det bara Rebecca Weidmo Uvell som har vägrat att samarbeta på den punkten. /ℇsquilo 10 september 2019 kl. 08.04 (CEST)
För mig, vore det intressant att få veta: var har bilderna använts, hur skulle erkännande sett ut, hur skulle länk till licens ha sett ut? Vem har använt bildera, till vad, och hur? Det vore mycket givande att få veta. Mvh Janwikifoto (diskussion) 15 september 2019 kl. 02.07 (CEST)
Ofta görs upphovsrättsbrotten i klump: någon som inte förstår eller bryr sig om upphovsrätt hittar en källa och använder mycket material därifrån. Därför är det värdefullt att upplysa andra om var sådan problematisk användning inträffat. Ofta är det också jobbigt att hitta användbara kontaktuppgifter. Ett samarbete kring det här vore värdefullt, både för att få en uppfattning om var/hur sådant förekommer och för att de som vill gå vidare kan göra det. Jag minns att vi försökte författa modellbrev. Var finns projektet? --LPfi (diskussion) 20 september 2019 kl. 08.18 (CEST)

Nån som åker från Göteborg(strakten) till Stockholm(strakten) snart?[redigera | redigera wikitext]

Finns det nån som åker från Göteborg (eller från näraliggande område) till Stockholm (/Storstockholm/SL-området) nån gång mellan den 14 och typ 24, 25 september? Och i så fall skulle kunna ta med sig ett ex av årets mässtidning (Bokmässan)? Hojta då här, eller på min användarsida, så får vi komma fram till lämpigaste plats för hämtning och avlämning. Jag åker ner till Bokmässan den 26 - och beger mig direkt från Göteborg C till mässan - och det vore mycket bra om jag då har kunnat förbereda mig genom att läsa och anteckna i papperstidningen. // Zquid (diskussion) 9 september 2019 kl. 19.28 (CEST)

@Zquid: Nu har mässtidningen kommit.--Paracel63 (diskussion) 15 september 2019 kl. 20.15 (CEST)

Två svenska termer, men bara en i fet stil?[redigera | redigera wikitext]

Inledning till artikel Aktieutdelning säger:

"En aktieutdelning (finlandssvenska dividend) är en utbetalning av tillgångar från …"

Östsvenska uttryck är så långt jag lärt mig lika svenska som de västsvenska. Borde det då inte "aktieutdelning" och "dividend" var mer jämlikt markerade? IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 september 2019 kl. 14.14 (CEST)

Håller med, tycker man kan jämföra med hur engelskspråkiga Wikipedia hanterar skillnader mellan amerikansk och brittisk engelska:
  • A parking lot (American English) or car park (British English), also known as a car lot, is a cleared area that is intended for parking vehicles.
  • The trunk (North American English), boot (British English), dickie (Indian English) (also spelled dickey or dicky) or compartment (South-East Asia) of a car is the vehicle's main storage or cargo compartment.
Alternativt inte specificera alls, t.ex.:
  • A truck or lorry is a motor vehicle designed to transport cargo.
  • Estrogen, or oestrogen, is the primary female sex hormone.
Så länge inte artikeln handlar ett specifikt brittiskt fenomen (eller i vårt fall ett sverigesvenskt fenomen) finns det ingen anledning att ge den ena språkvarianten högre status än den andra. Jag har inte kikat på hur det fungerar på franskspråkiga Wikipedia eller tyskspråkiga Wikipedia, men de borde ställas inför samma problem väldigt ofta som pluricentriska språk. --Lundgren8 (d · b) 10 september 2019 kl. 14.42 (CEST)
Om det östsvenska, som här, är en juridisk eller annan term, bör den vara fetmarkerad. Om det är mer av ett vardagligt ord bör det bedömas på liknande grunder som andra regionala variationer. Ren dialekt kan sättas kursivt, oavsett om den är svensk eller finländsk.
andejons (diskussion) 10 september 2019 kl. 14.58 (CEST)
Ett västgötskt begrepp räknas som en regional variant eftersom man i allmänhet förhåller sig till rikssvenskans ortografi och skriftnormer. I och med att svenskan i Finland har en egen standard, egen språkvård och så vidare vore det rimligare att se den som likvärdig med rikssvenskan, snarare än en regional variant på samma nivå som till exempel skånskan. /Julle (disk.) 10 september 2019 kl. 15.56 (CEST)
Då den östsvenska formen är identisk med den engelska, så tror jag det kan vara bra att markera det. Annars finns risken att det tolkas som en anglicism. (För vi använder ordet dividend i västsvenska sammanhang också, men då oftast just som en anglicism.) IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 september 2019 kl. 16.39 (CEST)
Varför skulle finlandssvenska anses eller behandlas som något annat än just en dialekt? --Sabelöga (diskussion) 10 september 2019 kl. 17.32 (CEST)
Av samma anledning som irländsk engelska inte behandlas som en dialekt i förhållande till amerikansk engelska, utan en variant av samma språk. Sedan finns det dialekter i östsvenskan. /Julle (disk.) 10 september 2019 kl. 18.34 (CEST)
Precis, svenskan har två standarder, en i Sverige och en i Finland. Sverigesvenskan och finlandssvenskan har sedan sina regional, lokala och vardagliga varianter. Per W (diskussion) 10 september 2019 kl. 20.19 (CEST)
Finlandssvenska är mer än en dialekt, den är officiellt språk i vårt östra grannland. /ℇsquilo 19 september 2019 kl. 16.15 (CEST)
För mig som bor i Skåne är finlandssvenskan en dialekt liksom skånskan är en dialekt. Hur uppfattar man saken i Finland?-Wvs (diskussion) 19 september 2019 kl. 16.39 (CEST)
För mig är rikssvenskan något som är bra att känna till i kontakt med rikssvenskar (och "akademiskt" intressant), men det är inte mitt språk (inte i tal och inte i skrift; då jag i finländsk press ser "badstrand" för simstrand eller "förskola" för dagis blir jag mycket irriterad). I den mån rikssvenskan påverkar mitt språkbruk i finlandssvensk kontext är det via de finländska språkvårdsmyndigheterna, som försöker undvika "onödiga" skillnader. Jag uppfattar att jag talar högsvenska, men de som talar dialekt byter i umgänge med stadsbor och i officiella sammanhang mer eller mindre till högsvenska (i Österbotten ser man mycket på svensk TV, men i skolan är det finlandssvenska man lär sig). En del av de österbottniska dialekterna skiljer sig betydligt från högsvenskan, så att en del varianter av norska kan vara lättare att förstå. --LPfi (diskussion) 20 september 2019 kl. 08.38 (CEST)

OABOT[redigera | redigera wikitext]

Är det någon som har provat att köra en:Wikipedia:OABOT på sv.wikipedia? Vem kan hjälpa till med det? --LA2 (diskussion) 10 september 2019 kl. 17.28 (CEST)

Det har gått tio år sedan jag slutade vara mycket aktiv i svenska Wikipedia (2006–2009) och övergick till att lägga mer tid på Wikisource och Wiktionary. Fram till 2009 (i en tid före Wikidata) analyserade jag ofta databasdumparna och förekomsten av olika mallar. Min vanliga analys matade ut 455 megabyte med mallparametrar. Under tiden har hela Wikipedia vuxit, användningen av mallar har tilltagit och dessutom har de robotskapade artiklarna tillkommit. Nu gjorde jag på nytt en sådan analys och resultatet blev 24 gigabyte eller 52 gånger (!) större än sist. Det är 439 miljoner parametrar om man räknar samman alla mallanrop (samt rubriker och kategorier, vilka jag också räknar som mallar), vilket är 46 gånger fler än de 9,5 miljoner som fanns för tio år sedan. Mina gamla metoder för analys fungerar sämre nu, för datorerna har inte blivit 50 gånger snabbare.
När det gäller OABOT så är parametern doi= avgörande. Den används i källmallar som {{Bokref}}. Den anges totalt 868 931 gånger i 859 523 olika sidor. Väldigt många av dessa sidor är botskapade, som Umisk Bay från januari 2016.
Parametern doi= har i dessa anrop bara 9088 unika värden varav 849 782 förekomster har värdet 10.5194/hess-11-1633-2007 (som används i Umisk Bay). Näst vanligast är tomt värde med 8340 förekomster. Det tredje vanligaste värdet förekommer 67 gånger och sedan faller det snabbt. Det är bara 875 värden som förekommer mer än en gång. Några värden har formen av en hel URL, vilket troligen är ett fel som borde rättas från https://doi.org/10.1111/apa.14645 till enbart 10.1111/apa.14645. Hela problemet med doi-parametern tycks alltså kunna indelas i de 849 782 robotskapade värdena och därefter i en ganska hanterlig volym av färre än 10 000 fall.
De mallar som används är {{Tidskriftsref}} (med 854 653 anrop), {{Webbref}} (6729), {{Cite_journal}} (3984), {{Tidningsref}} (1648), {{Citation}} (937), {{Bokref}} (824), {{Cite_book}} (70), {{Cite_encyclopedia}} (27), {{Cite_web}} (13), {{Cite_news}} (10), {{Cite_conference}} (10) samt ett fåtal med färre anrop. --LA2 (diskussion) 14 september 2019 kl. 15.57 (CEST)
Tack så mycket, LA2. https://oadoi.org är jättebra i Module:Citation: [4]. Nemo bis (diskussion) 16 september 2019 kl. 17.47 (CEST)

Nya och avgående statsråd[redigera | redigera wikitext]

Det är väl först vid konseljen med kungen i morgon de tillträder? Dvs den 11e. Just nu år det inlagt idag den 10e.Yger (diskussion) 10 september 2019 kl. 19.21 (CEST)

Men det står ju "är", inte "blir", i det här pressmeddelandet som är daterat 10 september... --Larske (diskussion) 10 september 2019 kl. 19.33 (CEST)
Vad är det för typ av konselj i morgon? Det är ju inte ett "regeringsskifte". --Larske (diskussion) 10 september 2019 kl. 19.38 (CEST)
Jag ser nu att det först på måndag är en informationskonselj. Jag måste blandat ihop det som gäller vid regeringsskifte.Yger (diskussion) 10 september 2019 kl. 19.42 (CEST)

Egenöversatta sångtexter på svenska[redigera | redigera wikitext]

Jag har nu sett flera fall, där svensk text på sånger lagts in där texter är självöversatt. Sloveniens nationalsång, spaniens nationalsång. Kan det accepteras. Jag misstänker det kan finnas officiella texter även på svenska och är det lämpligt översätta alls?Yger (diskussion) 11 september 2019 kl. 20.43 (CEST)

@Yger: "It is one of only four national anthems in the World that has no official lyrics" (enwp) Ok, det är inte hela sanningen, men att skriva ut texten ens på spanska är därför närmast märkligt. Och vi har Wikisource för källtexter. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.15 (CEST)
Men jag gillar sista raden på den slovenska: Och inte en jävul utan en granne skall bli! även om det är obegriplig svenska.Yger (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.42 (CEST)
Officiella översättningar till svenska finns nog inte av någon nationalsång. Vissa kan ha tämligen välkända svenska texter, likt God Save the Queen, men Bevare Gud vår kung är snarare en anpassning efter förlagan än ett försök att överföra den så bra som möjligt. Ordagranna översättningar kan också missa mycket när det är fråga om poesi. Jag tycker att det är olämpligt att lägga upp egengjorda översättningar, oavsett vilken princip de följt.
andejons (diskussion) 11 september 2019 kl. 22.03 (CEST)
Sångtexter bör står på wikisource. Bara om det upphovsfria och officiella texter som O helga natt./12 september 2019 kl. 11.45 (CEST)
Om en artikel handlar om en kortare text, som en sång eller dikt, bör den kunna reproduceras även i artikeln. Så verkar göras med alla nationalsånger, även om jag tycker att det blir märkligt att ta med alla verser i Ja, vi elsker dette landet. Texten till O helga natt skulle enkelt kunna placeras i en textruta och användas på liknande sätt som en illustration. Just nu finns ingen länk till wikisource i den artikeln.
andejons (diskussion) 12 september 2019 kl. 13.06 (CEST)
Wikisource har långt högre krav på källor än vad Wikipedia har. IP 62.20.170.74 (diskussion) 12 september 2019 kl. 14.15 (CEST)
Jaha? andejons (diskussion) 12 september 2019 kl. 14.35 (CEST)
Det är inte ovanligt att texter "kopieras över" från Wikipedia till Wikisource för att där raderas. När det inte sker av upphovsrättsskäl, så är det ofta för att det ställs högre krav på källor där. IP 62.20.170.74 (diskussion) 12 september 2019 kl. 17.22 (CEST)

Historisk kontext och Wikipedias brister[redigera | redigera wikitext]

Jag försöker begripa lite mer om Rysk-turkiska kriget (1877–1878) och dess sammanhang. Artiklarna Ryssland och Turkiet har varsitt avsnitt för historia, som hänvisar till artiklarna Rysslands historia och Turkiets historia, där detta sammanhang borde finnas. Dessa båda artiklar är indelade i epoker, i det här fallet Kejsardömet Ryssland respektive Osmanska riket och Osmanska rikets historia. Men båda dessa är ganska korta och ingen av dem länkar till den befintliga artikeln Rysk-turkiska kriget (1877–1878).

Det känns som att vår kunskapspyramid består av grundstenar för individuella kejsare, generaler, krig, slag och orter och en topp med artiklar som Rysslands historia, men däremellan är mellanskiktet väldigt tunt. Detta stämmer kanske för alla ämnen, inte bara Ryssland-Turkiet och inte bara historia utan generellt? Finns det någon som försökt skapa sig en överblick över var bristerna är som störst? Har vi till exempel större brister inom japansk eller sydamerikansk historia än inom rysk och turkisk? Vilka analyser eller hjälpmedel finns för att skapa överblicken? Har man någon som helst nytta av Wikidata i detta? --LA2 (diskussion) 14 september 2019 kl. 13.25 (CEST)

Wikidata har en property för att beskriva kopplingen mellan "X" och "X's historia", men hur denna implementerats när det finns en hel rad av historikartiklar som "X's historia (A-B)" och "X's historia (B-C)" är nog inte helt klarlagt. Det är också inte helt ovanligt med spagetti-kopplingar mellan sådana artiklar. Tex så beskrivs "Sverige under stormaktstiden" snarare som ett historiskt land, än som en historik över landet Sverige mellan åren A och B. Så det är tveksamt om du kan få någon "bra" hjälp av Wikidata här. IP 62.20.170.74 (diskussion) 14 september 2019 kl. 13.38 (CEST)
Det är ju ett generellt problem att breda ämnen ofta har ganska dåliga och intetsägande artiklar, medan artiklar på detaljnivå ofta innehåller en detaljerad information som ofta är mycket mer utförlig. En svårighet handlar ju om att det ofta är svårare att skapa övergripande artiklar som kräver att man sållar bland informationsmängden. En annan del handlar om att en del av de här övergripande artiklarna förutom att vara mycket korta och sakna källor skapades tidigt i wikipedias barndom och därför inte heller länkar till andra artiklar som i många fall beskriver detaljer mycket mer utförligt. Det skulle nog behövas lite av redaktionella projekt som tog tag i ämnesområden för att förbättra dem. Vet dock inte hur lätt det är att hitta skribenter som är intresserade och har tid.FBQ (diskussion) 14 september 2019 kl. 14.14 (CEST)

Uttrycket högerextrem, (vänsterextrem)[redigera | redigera wikitext]

Jag har tidigare, utan framgång, fört fram att jag är obekväm med hur vi använder detta uttryck. Även med en artikel högerextrem som ger nyanser så anser jag begreppet andas relativism, att vara extrem indikerar (enligt mig) att tillhöra en liten minoritet (<5%?). Och medan jag inte alls har problem med begrepp som högerpopulistisk, högerorienterad eller invandrarkritisk (och kanske även konspiratorisk) så skulle jag vilja vi omarbetar flera fall där vi nu använder begreppet högerextrem. Det tunga insatserna kring dessa artiklar gjordes före valet 2010 då verkligheten såg annorlunda ut än nu. Men det som då var extrema ståndpunkter och omfattades av färre än omkring 5% av befolkning omfattas nu av över 20%. Och utan att själv vara glad över den ändrade inställningen i samhället så uppfattar jag som ett problem att vi inte anpassar os till verkligheten. Det jag tänker på är främst SD men även de fyra webbplatserna som är associerade (nya tider, fria tider och vad de nu heter). För nordiska motståndsrörelsen har jag mindre problem bibehålla begreppet och hur göra med alternativ för Sverige vet jag inte, men noterar vi inte använt Högerextrem om Medborgerlig samling. Synpunkter?Yger (diskussion) 14 september 2019 kl. 14.52 (CEST)

För mig är ordet mycket starkt och kan inte representera mer än högst 1%. Sedan räcker det inte med andel av en befolkning utan också ett tidsperspektiv och internationell jämförelse eftersom ett land som helhet kan vara extremt under en tid. Men i princip håller jag med dig. Ordet är pejorativt och bör användas ytterst försiktigt både åt höger och vänster./Machatjkala (diskussion) 14 september 2019 kl. 15.17 (CEST)
Jag tycker att termen högerextrem används passande i artikeln om SD. Den används inte för att beskriva partiets nuvarande ställning, utan partiets historia då det definitivt mötte definitionen för extrem. I andra fall är det andra källor som beskriver partiet som högerextremt. -- jiˈesˌdeːo ] 14 september 2019 kl. 15.24 (CEST)
"Högerextrem" betyder inte "står längst till höger" (och sannerligen inte "tillhör en liten grupp"), utan betyder snarare att man har en viss uppsättning åsikter, i Sverige snarast om invandring och invandrare. Partier som är extremt ekonomiskt och socialt liberala kallas vanligen inte högerextrema. Huruvida SD skall kallas högerextrema har inget att göra med deras röstetal. Nazisterna upphörde inte att vara ett högerextremt parti när de blev största parti i Tyskland.
andejons (diskussion) 14 september 2019 kl. 19.59 (CEST)
Den rimliga frågan för beskrivningen av ett parti är väl "är detta ett vanligt sätt att beskriva partiet i trovärdiga källor?", inte våra funderingar om procentantal? Försöker vi komma fram till vad som är rimligt misstänker jag att vi fastnar i ett träsk av åsikter. /Julle (disk.) 15 september 2019 kl. 02.43 (CEST)
Både högerextrem och vänsterextrem används, som jag förstår det, enbart med negativ klang. Ingen hävdar "jag är en stolt höger- (eller vänster-)extremist" utan båda beteckningarna används för att nedvärdera politiska motståndare. Därmed bör vi inte använda dem utan i stället hitta andra ord för att beskriva olika politiska partier, grupper och idéer. --Chandra Varena (diskussion) 15 september 2019 kl. 06.12 (CEST)
Vi bör inte försöka hitta andra ord. Detta är ord som används inom sociologisk forskning för att beskriva vissa grupper eller miljöer, inte alls bara av meningsmotståndare. Men ja, dessa ord kan också användas nedvärderande. Det är därför det hela tiden är viktigt att kontrollera genom källor att det är befogat att använda dem. Sympatisörer som inte är ute efter neutralitet ska inte kunna tvätta bort dem från artiklar där det är tydligt och korrekt att använda just dessa ord. Samtidigt ska dessa ord inte överanvändas, dvs inte läggas i artiklar där det inte genom källor går att visa att gruppen bedömts som höger- eller vänsterextrem av relevanta källor. Att "hitta andra ord" är att gå runt problemet och ingen lösning. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 06.56 (CEST)
Ja källor är centralt, men inte så enkelt i dessa fall. Vi gör oftast ett snävt urval av källor till detta epitet och det är också så det ofta är lite äldre. Om vi följer vad större medier skriver så har det ändrats över tiden. Runt 2010 var det vanligt för dessa partier/webbplatser men media har de sista åren för samma ämnen undvikit denna bestämning. Men när flera etablerade källor använder epitet i nutid så skall vi inte avveckla detYger (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.10 (CEST)
Jag som inte är bevandrade i "sociologisk forskning" säger de här uttrycken inte särskilt mycket alls. Artikeln i ämnet säger "Högerextremism syftar på ståndpunkter och värderingar som ligger långt till höger på det ideologiska spektrumet. Det innebär att högerextremism är ett relativt begrepp som skiljer sig åt mellan olika länder och förändras över tiden." Men, hallå! Vi skriver inte i artikeln om Stefan Holm att han är "lika lång som ett gummiband". IP 62.20.170.74 (diskussion) 15 september 2019 kl. 08.13 (CEST)
När jag tittar på vår artikel Högerextremism så inleds den med en 8 år gammal efterlysning av fler eller bättre källor. Vänsterextremism säger sig bygga på engelska wikipedia och ger den tyska säkerhetspolisen definition, samt talar om att den svenska säkerhetspolisen "använder begreppet vänsterextremism för att beskriva politiska rörelser på den yttersta vänsterkanten". Alltså en ren cirkeldefinition. Samtidigt säger vi i dessa artiklar "Begreppet vänsterextremism har förändrats över tiden och benämningen har också olika betydelse på olika platser" och "högerextremism är ett relativt begrepp som skiljer sig åt mellan olika länder och förändras över tiden". Vi har alltså inte på ett tydligt och verifierbart sätt gjort klart för oss själva och våra läsare vad termerna betyder. Det är, som jag ser det, ännu ett argument för att inte använda dem. --Chandra Varena (diskussion) 15 september 2019 kl. 09.48 (CEST)
Så våra artiklar behöver förbättras. Andra uppslagsverk försöker beskriva och därmed definiera detta så gott det går. Varför inte vi? Att tro att vi inte ska kunna göra detta och därför inte heller kunna använda begrepp när de är relevanta är bara räddhågat, skriv ut det självklara är en riktlinje och att inte göra det eller lämna det osagt är inte encyklopediskt. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 16.40 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Vi är ju inte överens själva om vad extremism innebär och våra artiklar är inte heller särskilt tydliga om vad det innebär. I bästa fall är vi alltså oprecisa. Jag tror det är bättre att vi skriver ut vad vi menar bakom beteckningarna. T.ex. att en rörelse inte är främmande för att ta till våld, vill förstatliga privat egendom eller utvisa alla som inte är västerlänningar. Då respekterar vi läsaren som själv får göra sitt ställningstagande samtidigt som vi är tydliga och inte undanhåller något. Trenden i samhället är en tydlig irritation hos allmänheten att få berättat för sig vad de ska tycka och vad som är gott eller ont. Poängen med en encyklopedi är inte heller avståndstaganden – inte ens från Hitler och Stalin. Om encyklopedin däremot beskriver Hitler och Stalin noggrant och sakligt förstår folk själva utan att någon skriver dem på näsan. Den lilla grupp som inte tar avstånd blir ändå inte omvända av att vi kallar något extremism, utan bara irriterade. /Machatjkala (diskussion) 15 september 2019 kl. 10.21 (CEST)

Wikipedia ska även vara tydlig och inte utgå från att alla kan "läsa mellan raderna", dvs skriv ut det självklara. Även om vad som är norm må vara något föränderlig kan det vara relevant beskriva något som extremt utifrån normen, för att skapa bred och lätt förståelse. Finns ingen norm, är ju inget extremt. Det är inte avståndstagande att skriva att en ideologi är extrem när den är det, bara konstaterande. Om nu en liten gruppen blir irriterad av detta, tycker du verkligen att vi ska anpassa oss efter det? Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 17.09 (CEST)
Kräver inte det att vi måste definiera "normen" varje gång ordet "extrem" används? IP 62.20.170.74 (diskussion) 15 september 2019 kl. 19.30 (CEST)
Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Jo och att vi måste uppdatera efterhand som normen ändras. Och vems norm? Dessutom kan jag inte förstå påståendet att extremt inte är ett avståndstagande. Det är det absolut./Machatjkala (diskussion) 15 september 2019 kl. 19.49 (CEST)
Jag menar samhällsnormer såklart. Dessa utvecklas, men sällan så fort att uppdatering krävs varje gång ett ord används.. definiera en gång i sitt sammanhang räcker och håller en tid. Inte avståndstagande var kanske inte det bästa ordvalet, men jag menar att i uppslagsverket är höger- eller vänsterextrem bara en upplysning, inte en värdering, och vi bör inte ta avstånd från att använda dessa begrepp där de faktiskt är relevanta bara för att de inte är helt lätta begrepp. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 21.25 (CEST)
Jag anser att begreppet behövs för att beskriva politiska sammanhang, och att det knappast handlar om någon betydande betydelseförskjutning i samhället som gör att begreppet skulle ha förlorat sin betydelse. Jag menar att extremism handlar om politiska åsikter som ligger utanför normala politiska referensramar. Det kan betyda att man är våldsbejakande, att man ifrågasätter parlamentarisk demokrati eller flerpartisystem, att man ifrågasätter alla människor lika värde eller liknande. Sedan kan det givetvis finnas politiska partier eller organ som ligger på gränsen där det är svårt att exakt placera dem. Det går då att ta diskutera hur man bör göra. Det är ju trots allt sällsynt att begrepp är så solklara att de aldrig behöver diskuteras. Många organisationer i de här spektrat vill ju gärna framställa sig som normalare än vad de är. Sedan finns ju andra gränsdragningar som nya tider och fria tider som Yger nämnde i inledningen, som publicerat texter som helt klart är högerextrema, men som de menar inte representerar webbtidningens hållning utan som de publicerat med hänvisning till det fria ordet. Att det behövs kan ju visas av att jag hade en diskussion med Tostarpadius för ganska många år sedan i fråga om Nordisk Ungdom (2000-talet), som han då tyckte knappast tyckte kunde klassas nazistiska då de ju på sin hemsida sade sig stötta Sverigedemokraterna. På samma sida framgick ju dock tydligt att de var motståndare till dagens demokratiska system, och förespråkade en "bättre demokrati" som skulle bygga på enpartistystem, respekt för ledaren och lokala beslutorgan organiserade uppifrån. Alltså ungefär samma sorts demokrati som i hitlertyskland eller i Stalins sovjetunionen, där för övrigt snarlika argument om arbetarråden som en "bättre demokrati" ju också framfördes, även om de troligen tänkt sig fascistiska kamporganisationer som förebild och i någon slags fornnordisk klädnad. Jag tycker därför att det är viktigt att vara tydlig med vad vi beskriver. Andejons talade ovan om att nazisterna inte upphörde med att vara ett högerextremt parti när de blev största parti i Tyskland. Nej, om vi skall vara kinkiga så användes ordet inte då. Men fascistiskt parti var det då och förblev. Idag är högerextrem (om vi nu utelämnar vänsterextrem) ett vanligare begrepp, eftersom det fångar upp ett bredare spektrum av organisationer som inte knyter an till fascismen men ändå går utanför de grundvärderingar som varit genomgående för västerländska demokratier efter andra världskriget.FBQ (diskussion) 15 september 2019 kl. 23.07 (CEST)
Varför då inte istället skriva att "Partiet står utanför samhällets normalvärderingar om demokrati och människors lika värde"? Det upplever jag som en mycket bättre beskrivning än "extrem". IP 62.20.170.74 (diskussion) 16 september 2019 kl. 10.24 (CEST)
Visst kan man göra det, jag tror nog dock att det då blir bökigare att hitta källor. Dessutom tycker att jag att det är neutralare att skriva fascistisk, nazisktisk eller högerexrem. Det är ju också oftast de begrepp som används i källor som beskriver organisationerna. Vill man utveckla hur och varför de klassas som de gör och på vilket sätt de tar avstånd från normalvärderingar om demokrati och mänskliga rättigheter kan man ju göra det. Det här är annars inte mitt område och jag är inte insatt i källäget.FBQ (diskussion) 16 september 2019 kl. 12.40 (CEST)
Mina fem öre: I detta får vi gå till vad rimliga och trovärdiga källor säger. Där, inom statsvetenskaplig och sociologisk forskning, används begreppet rent deskriptivt och det ska vi också kunna göra på Wikipedia. Denna diskussion riskera att hamna i ett politiserat åsiktsträsk snarare än att leda fram till något NPOV-resultat. Detta är helt enkelt inte vår sak att bedöma eller avgöra. Ett uppslagsverk som gör anspråk på att eftersträva saklig neutralitet får aldrig låta sig påverkas av extern politisk debatt eller styras av intern politisk splittring mellan användare. dnm (d | b) 16 september 2019 kl. 13.01 (CEST)
Skriver vi att "X är högerextrem" och följer länken kommer vi till en artikel vars ingress inte säger något av värde. Vi skulle behöva artiklar som "Högerextremism i Sverige under 2010-talet" istället. Då går det att hitta substans. Som det är nu skrivs det bara till de som redan insatta. IP 62.20.170.74 (diskussion) 16 september 2019 kl. 13.14 (CEST)
Jag håller helt med i det som Dnm och FBQ skriver. Det är bra som det är nu. Adville (diskussion) 16 september 2019 kl. 15.41 (CEST)
Vår artikel om högerextremism är inte helt toppen, men tycker samtidigt att den inte skulle bli helt värdelös om den strukturerades om. Min definition ungefärligen finns ju citerad från NE mitt i artikeln. Den borde finnas i toppen. Många högerexrema omfattar tradtionella värderingar kring bland annat familj och religion men det gör även andra och det är ju inte det som gör dem högerextrema (eller ja, möjligen då "höger" extremister). Tycker inte annars att vi slutar använda begrepp för att wikipedias artikel i ämnet är usel.FBQ (diskussion) 16 september 2019 kl. 15.58 (CEST)
Några saker, som möjligen tillför något till diskussionen. Först och främst: Jag håller med Yger och bara det faktum att frågan diskuteras visar att begreppen höger- respektive vänsterextremism inte uppfattas på samma sätt av alla betraktare. Det kan bero på att det inte finns någon entydig definition, i alla fall ingen som är allmänt spridd och accepterad.
Vidare: Ordet extrem måste ställas i relation till något som kan betraktas som norm, eller i alla fall icke-extremt. Även här saknas tydliga och allmängiltiga definitioner, och det ligger i betraktaren öga (t ex personlig acceptans för det som uppfattas som avvikande från norm) att bedöma vad som är extremt.
Sist, men inte minst: De referenser till extrembegreppen som vi använder i artiklarna gäller ofta omnämnanden i mediesammanhang. Det innebär att de i en mening är korrekt använda, eftersom det går att verifiera att de används. Men i en annan mening kan de mycket väl kan vara osäkra, t o m fel, eftersom det inte alls är säkert (snarare osannolikt) att medierna/källorna har använt dessa svårdefinierade uttryck på ett strikt korrekt sätt.
Därför: Jag anser att vi så långt som möjligt bör undvika att använda dessa begrepp som WP:s egen definition av en gruppering, ett parti, en tidning o dyl. Däremot kan det naturligtvis ofta vara relevant att nämna att olika källor använder den klassificeringen. Janders (diskussion) 17 september 2019 kl. 10.29 (CEST)
Jag instämmer till fullu. Dessutom är det min uppfattning att ordet Högerextrem har gått från att vara ett ord med betydelse till ett signalord, Det innebär att det från höger tolkas, "nu är en vänstermännika framme och kräks sina subjektiva ord" och från vänster "detta är ett bra ord att använda för att dödskallemärka vissa högerfenomen", och att dagtidningar av detta skäl numer undviker ordet. Denna betydelseförskjutnin uppfattar jag inte inträffat med de mer beskrivande: högerpoplistiskt konspiratiorisk. Jag önskar ändra så begreppen bara finns med tillsammans med en källa. Dvs "AAA är en högerorienterad/högerpopulstisk (konspriatiorisk) webbplats, av Expo klassad som högerextrem" istället för nu "AAA är en högerextrem webbplats".Yger (diskussion) 17 september 2019 kl. 11.08 (CEST)
Instämmer med Janders och Yger. /FredrikT (diskussion) 17 september 2019 kl. 11.25 (CEST)
Jag kan väl hålla med Janders om att det är vettigt att vi inte själva skall definiera vilka som skall klassas som högerextrema. Sedan vet jag inte om jag håller med Yger om att "högerpopulistisk" är ett entydigare begrepp tvärtom är det ju betydligt luddigare. Det är bredare och kanske därför lättare att använda men då blir det ju också otydligare. Visst finns det fall då omnämnanden av organisationer som högerextema kan vara tveksamma, men jag tycker nog det tas från fall till fall.FBQ (diskussion) 17 september 2019 kl. 21.43 (CEST)
OBS! Detta är allmänna reflektioner och inte ett inlägg riktat mot någon annans inlägg: Jag förstår inte varför vi ska ställa något i relation till något annat. Säger trovärdiga källor en viss sak ska vi inte omdefiniera det genom en egen wikipediansk vetenskap, vilket ofta är vad diskussionerna tenderar att försöka göra. Vi kommer förmodligen aldrig bli överens om begreppens betydelse och det är därför som vi inte heller ska avgöra sådant på Wikipedia. Begreppen högerextremism och vänsterextremism är definierade och avgränsade i kvalitativ vetenskaplig litteratur. Låt sådant bygga de två artiklarna. Vad medierna använder som utgångspunkt för sina definitioner eller med vilken kunskap de bygger sin begreppsanvändning på är svårt att avgöra. Frågan blir därför rent spekulativ, även om ett (kvalificerat) antagande kan göras. Jag håller därför med om att Wikipedia inte ska ha någon egen definition av begreppet. Låt källorna göra dem åt oss. dnm (d | b) 18 september 2019 kl. 22.00 (CEST)
Problemet är att forskningen inte har EN definition utan kan presentera ett antal kriterier för vad som i ett speciellt sammanhang (och i just detta vetenskapliga verk)innebär att en företeelse eller ett parti är att beteckna som höger(eller vänster-)extremt. I vår artikel Högerextremism hänvisas till exempel till Heléne Löövs definition av högerextremism under 1900-talets första hälft (förmodligen i Sverige, att döma av titeln på verket). Långt ifrån alla dessa kriterier är giltiga för att beskriva de partier som idag hänvisas till som högerextrema. Så hur gärna vi än vill så kan vi inte luta oss mot "forskningens" definition av begreppen. --Chandra Varena (diskussion) 18 september 2019 kl. 22.38 (CEST)
Det är ett påstående som omfattar det mesta, om inte allt i varierande grad. Hade det inte varit så skulle det inte varit forskning. Vi kan bara luta oss mot forskningens definitioner. Något annat alternativ finns inte, Chandra Verena. Börjar vi med egna definitioner är det direkt egen forskning och helt klart öppet fällt för POV. Däremot måste artiklar uppdateras när forskningsområdet nått nya rön. Ett sätt att också gardera sig mot att gamla källor ges för stor auktoritet är att vara tydlig med att ange referenserna redan i texten "Enligt Helene Löövs definiton i NN från 1990 anges följande kriterier..." eller liknande. Där kan man även ta upp fler verk och presentera dem jämsides med varandra och låta läsaren själv se likheter och skillnader. dnm (d | b) 18 september 2019 kl. 23.45 (CEST)

Håller helt med dig @Dnm:att det är ett bra sätt att hantera frågan i den artikel som specifikt rör begreppet. Och samtidigt, just genom att det kan definieras på olika sätt så kan vi inte luta oss mot "forskningens definition" i artiklar där vi beskriver partier eller andra andra företeelser. Vi kan säga t.ex. "Expo beteckningar partiet som högerextremt" men vi kan inte själva säga att det ÄR högerextremt - för då återkommer frågan, enligt vilken definition? --Chandra Varena (diskussion) 19 september 2019 kl. 06.57 (CEST)

@Chandra Varena: Bra skrivet! Vetenskapliga begrepp definieras i de texter där de används och det finns alltid variation. Att tala om "den vetenskapliga definitionen" av begrepp i singular kommer man oftast inte särskilt långt med. Min erfarenhet av känsliga ämnen är att om man höjder detaljnivån lite över vad människor förväntar sig så kan helt plötsligt de flesta människor instämma i det man säger. Ofta är det generaliseringarna som ställer till problemen./Machatjkala (diskussion) 19 september 2019 kl. 07.32 (CEST)
Som jag ser det behöver forskares definition egentligen inte nödvändigtvis ha större relevans för vad som kan anses vara NPOV för begreppet. Som redan nämnts kan forskare och andra definiera begreppet olika i olika sammanhang. Hur begreppet används i tidningsartiklar och litteratur är ju minst lika intressant. Sedan är det ju vettigt med en definition som har viss stringens, i tidningsartiklar kan man ju garanterat se begreppet användas ganska motsägelsefullt. Jag reagerade direkt på Heléne Lööws definition i artikeln högerextremism. Jag tycker inte alls det liknar en definition, utan snarare en beskrivning. På samma sätt som man kan säga att en katt är ett djur som jamar, jagar möss och inte gillar hundar och vatten. Även om det stämmer på de flesta katter är det en helt värdelös definition och en hund som jamar är inte en katt. Det oavsett om den är skriven på 1990-talet. Men det är ju mycket möjligt att definitionen är gjord snarare med utgångspunkt att beskriva samtidiga högerextremism snarare än att avgränsa den.

För att ta dem:

  • Antikonservatism endast i en mycket begränsad omfattning. - Ja, höger är ju normalt konservativ. Inom fascism och nazism finns ju en del antikonservativa drag. Men de flesta betonar ju i någon form traditionella värderingar, eller återupprättande av något som kan kallas tradtionella värderingar. Men det är ju å andra sidan inget som är exklusivt högerextremt
  • Antidemokratisk inställning syftande till att återupprätta monarkin - nazister och fascister brukar inte vara särskilt intresserade av att återupprätta demokratin. Jag vet inte om det på 1990-talet fanns andra högerextrema grupper som inte var intresserad av att återupprätta monarkin. Som sådana tankar idag knappast skulle få stöd av kungahuset tror jag det är betydligt färre som för fram sådana tankar idag, i varje fall ser jag det betydligt mer sällan.
  • Ideologin är grundad på rationalism och religion och avvisar all form av irrationalitet och känslosamhet - upplever jag inte alls stämmer. Tvärtom upplever jag att ganska många grupper hänvisar till mycket känsloladdad nationalism och patriotism. Möjligen kanske man hävdar att det är en mer "rationell" form av känslosamhet än exempelvis en dröm om världsfred och global rättvisa, men jag hävdar nog att den likafullt inte är det.
  • Maktbasen består av den traditionella samhällseliten - upplever jag inte heller stämmer - nazism och fascism grundade sig ju under mellankrigstiden inte på den traditionella makteliten, och nynazism har ju inte heller gjort det. De flesta grupper som inte är traditionella nynazister baserar ju inte heller sin maktbas på den traditionella samhällseliten. Tvärtom ser man ju dagens politik och media som kontrollerade av en pk-elit som man tar avstånd ifrån.
  • Det strategiska målet är inte att skapa en politisk massmobilisering Det här är åter kanske en karaktäristik för hur det såg ut på 1990-talet då de här tankarna hade ganska litet allmänt stöd och möjligheterna till någon massmobilisering var mycket små. Idag är det nog tvärtom. Men jag tror inte Heléne Lööw någonsin menade att om en organisation hade för avsikt att skapa en politisk massmobilisering var den inte högerextremistisk
  • Social revolution eftersträvas inte - återigen vill jag mena att det helt beror på
  • Man förlitar sig på armén och är villiga att acceptera ett militärt styre - ja generellt sett har ju högern varit mer försvarsvänlig än vänstern och högerextremister är ju i högre grad än vänsterextremister beredda på att acceptera ett militärstyre. De räknar ju för övrigt med att militärledningen är mer högerorienterad än vänsterorienterad. Likafullt har det ju ganska lite med en entydig defintion att göra. De flesta kommunistdiktaturer har ju förlitat sig på ett militärt styre utan att det för den sakens skull gjort dem till högerextremister.
  • Alla tankar på en folk- eller partiarmé avvisas - det stämmer ju inte in på fascister eller nazister, och tvärtom går det ju att se hos många nynazister liknade att de omfattar tanken på en folkarmé.FBQ (diskussion) 19 september 2019 kl. 16.38 (CEST)
Spontant känns det som en definition som försöker ringa in en extremhöger som inte omfattar nazister och fascister, utan snarare rörelser som Francos falangister.
andejons (diskussion) 19 september 2019 kl. 18.37 (CEST)
Ja, och visst, det finns ju visst fog för att mena att nazism och mussolinis fascism snarast är en slags mittextremism. Men det har ju med problemen med höger- och vänsterskalan generellt att göra. Normalt ses ju liberalism som en åskådning mellan socialism och konservatism och någon extremliberalism handlar det ju inte om, snarast ideologier med element både från höger- och vänsterrörelser. Samtidigt är det ju ingen åtskillnad som görs i dagligt tal och som snarare riskerar att förvirra än förtydliga. FBQ (diskussion) 19 september 2019 kl. 19.48 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Visst finns det liberalism som kan kallas extrem. Nyliberalismen måste betecknas som en högerextrem ideologisk riktning, bitvis besläktad med socialdarwinismen. /Ascilto (diskussion) 19 september 2019 kl. 19.55 (CEST)
(Redigeringskonflikt) @Ascilto - absolut - men som du säger, den kallas då också högerextrem trots att den i grunden inte är konservativ, och om den skulle kallas mittextrem skulle ha väldigt lite gemensamt med nazism som ju då också kunde kallas mittextrem. Jag upplever ju att det blivit vanligare med organisationer som nordisk ungdom som i sin ideologi mycket liknar nazismen, men som tar avstånd från antisemitismen och all koppling till nazism. Det gör ju i så fall att man behöver ett separat begrepp för dessa rörelser. Fascism skulle det ju kunna kallas, men vanligen inkluderas det ju i begreppet högerextrema. Även Francos falangister som befann sig längre till höger brukar ju kallas fascister. Vad jag förstått så var ju dock falangisterna från början ett mer klassiskt fascistiskt parti som sedan Franco tagit över ledningen fick en tydlig högerprofil. FBQ (diskussion) 19 september 2019 kl. 20.07 (CEST)
Nyliberalismen, liksom socialdarwinismen, är besläktad med fascismen genom tron på den starkares rätt - dock med den skillnaden att nyliberalismen har en teori om att de de ökade klyftorna skall leda till att överskottet sipprar ner till de fattiga. /Ascilto (diskussion) 19 september 2019 kl. 20.13 (CEST)
Socialdarwinismen är ju intressant då den kunnat appliceras på lite olika ideologier med helt olika konsekvens. I början av 1900-talet var den ju vanlig bland socialister som menade att arbetaren var den nya människan som skulle ta över samhället till skillnad från inavlade kungahus och förklemad bourgeoisie. Samtidigt har den ju använts som försvar av rådande ordning och att existerande klassamhälle är resultatet av en lång evolution som lett till att varje klass anpassats för de sysslor de satts att utföra.FBQ (diskussion) 19 september 2019 kl. 23.40 (CEST)

Uttrycket klimatförnekare, (högerextremister)[redigera | redigera wikitext]

I liket med uttrycken högerextrem och vänsterextrem ovan, anser jag termer som klimatförnekare och liknande bör ses över eftersom de används för att nedvärdera politiska motståndare. Därmed bör vi inte använda dem utan i stället hitta andra ord för att beskriva olika former av ståndpunkter angående klimat, och de påståenden att klimatet skulle vara skapat av människan, och om man motsätter sig en sådan ide, skall vederbörande häcklas, förolämpas, samt förses med diverse förklenande termer avsedda att skrämma andra att inta liknande åsikter. Dan Koehl (diskussion) 15 september 2019 kl. 06.40 (CEST)

Jag är inte emot att använda "konpiratorisk" när det är källbelagt, det är för mig en beskrivande och inte relativ term. Och amma med klimatförnekare, det är en beskrivande term.Yger (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.13 (CEST)
Klimatskeptiker är ett alternativt ord till klimatförnekare som kanske uppfattas som lite mildare. Idag behövs ett ord som sammanfattar ståndpunkten att någon inte tror på att människan påverkar klimatet. Det är inte automatiskt förolämpning, det är också ett sätt ha detta sagt på ett effektivt sätt. Höstblomma (diskussion) 15 september 2019 kl. 07.52 (CEST)
Det kan vara bra om orden man använder i ett uppslagsverk kan källbeläggas i en ordbok. Till exempel Svenska akademiens ordböcker
Dan Koehl, du har säkert inte glömt diskussionen vi hade i artikeln Klimatskepticism för mindre än en månad sedan. Är det inte bättre bara peka andra dit så de kan se vad du och jag skrev än att ta samma visa igen? Adville (diskussion) 15 september 2019 kl. 13.06 (CEST)
Att kalla klimatförnekare för klimatskeptiker eller kalla främlingsfientliga för invandringskritiska är lika förskönande som att kalla kalhyggen för föryngringsytor. Jag är en vän av att man skall kalla saker och ting för sina rätta namn. Men det måste förstås finnas oberoende källor. /Ascilto (diskussion) 15 september 2019 kl. 14.24 (CEST)
Jag tycker det är en lika dålig idé att använda förskönande omskrivningar av pejorativa uttryck som att använda själva uttrycken. Det är bättre att skriva vad de olika grupperna tycker och tänker. T.ex. att det inte tror uppgifterna om den globala uppvärmningen stämmer eller att de anser att vissa invandrare ska utvisas. Det är det sakliga sätet att hantera problemet. Möjligen kan man säga att klimatskeptiker inte är pejorativt utanför vissa kretsar, men det är trots allt ganska oprecist. Det är ju inte klimat i allmänhet de är skeptiska till utan den globala uppvärmningen. Tyvärr finns inte begreppet uppvärmningsskeptiker ;) eller motsvarande bättre uttryck. /Machatjkala (diskussion) 15 september 2019 kl. 14.57 (CEST)
De som brukar betraktas som "klimatskeptiker" är ju ofta forskare, som är väl insatt i att det blivit lite varmare efter den Lilla Istiden. Vad de rent generellt representerar, är 1. något som helst vetenskapligt bevis för Bert Bohlins C02-teori, 2.att de antropogena 4% C02 skulle ha mätbar inverkan, samt 3. att man fäljer den den vetenskapliga metodiken, vilken framför allt innebär skepsis, rent generellt, tills något bevisats (och det räcker då för dem inte att All Gore, eller Petter Nicklas påstår att det bevisats). "klimatskeptiker" är en politiskt manipulerande term, som objektivt sett innefattar alla människor fram till att Bohlin grundade IPCC, och Al Gore försökte sätta en käpp i hjulet för Asiens industri. Sedan dess har dessa frågor drivits politiskt av FN, och smutskastningen av icke troende, som efterfrågar bevis, och påpekar att samtliga IPCC spådomar baserade på datormodeller har visat sig felaktiga. Att det blir något varmare efter en köldperiod, är väl alla som gått i skolan någorlunda medvetna om, att vi befinner oss i den kallaste perioden under de sista 7 000 åren, däremot kräver ju att man ägnar diskussionen en halvtimme eller så, något som de flesta inte anser sig ha tid med. Oavsett allt detta, så finns det sannolikt neutralare och sannare termer att beskriva personer som använder sund förnuft, och framför allt försvarar den vetenskapliga metodiken, än att kalla dem för någonting ö.h.t. Förnekare ger ju en direkt association till medeltiden, när de som förnekade Gud och hans namn, ansågs som kättare. Wikipedian som fri, och neutral databas av fakta, bör inte användas för diverse propaganda, genom att kalla personer för ditten och datten. Dan Koehl (diskussion) 15 september 2019 kl. 16.23 (CEST)
Som sagt Dan. Det du framför nu är samma som förra diskussionen. Är det inte bättre ta det där? Slippa skriva samma argument igen och wikifiera dina inlägg på svenska "klimatforskare". Adville (diskussion) 15 september 2019 kl. 16.46 (CEST)
@Dan Koehl: Jag upplever att du har en alltför stark agenda - därtill konspiratorisk - för att det skall vara intressant att diskutera frågan med dig. Jag har respekt för att du kan tycka detsamma om mig. /Ascilto (diskussion) 15 september 2019 kl. 18.06 (CEST)
Det här är väl en icke-diskussion? Termen klimatförnekare används i två artiklar på hela svensksråkiga Wikipedia. Ingen gång för att peka ut en person. I den ena artikeln för att det är i titeln på en källa som använts, alltså inte ens i artikeltexten. I den andra artikeln används begreppet två gånger. En gång för att förklara att begreppet används ibland (med tre källor), en gång för hänvisa till forskning där begreppet används (med en källa). Ainali diskussionbidrag 17 september 2019 kl. 23.27 (CEST)

Fira 1904 års tidningar[redigera | redigera wikitext]

Den 1 januari varje år firas "Public Domain Day", för att upphovsrätten då löper ut för verk av en ny årskull av författare som varit döda i mer än 70 kalenderår (1949 dog bland andra Elin Wägner och Sigrid Undset).

Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar görs (enligt ett internt beslut) fria 115 år efter utgivningsåret, vilket betyder att om man idag söker så är 1903 års tidningar fria (träffarna visas i färg), men 1904 års tidningar hålls fortfarande skyddade (träffarna visas i svartvitt) — fram till årsskiftet. Finns det någon som följer detta och just nu går och väntar på att 1904 års tidningar ska göras fria? Var det något viktigt som hände 1904 och som är värt att gräva fram i januari 2020? Kommer vår Kategori:1904 att växa på grund av detta? Kommer artikeln om Rysk-japanska kriget att utökas med stöd av vad svenska dagstidningar skrev om det medan det pågick? --LA2 (diskussion) 16 september 2019 kl. 13.51 (CEST)

Mest flitig på att lägga in länkar till tidningar.kb.se tycks användare @Knallhatten: ha varit 2015 i artiklar om skådespelare som Anna Sofia Rustan. Då var tidningar fram till 1899 fria och det återspeglas i statistiken som jag kunnat dra ut ur databasdumpen. Av 578 URL:er med angivna årtal finns 1894 (4 länkar), 1895 (13), 1896 (14), 1897 (18), 1898 (83), 1899 (58), 1900 (6), 1901 (1), 1902 (5), 1903 (1), 1904 (1), 1905 (2), 1913 (2). Men det handlar alltså inte om någon folkrörelse med årligen upprepade trender, utan om vad en användare gjorde en gång för fyra år sedan. --LA2 (diskussion) 16 september 2019 kl. 14.28 (CEST)
Vad grundar sig 115 år på? (såg det stod internt) Är det något som vi skulle kunna påverka (eller wikimedia) så att det följer upphovsrättsåren istället?
Skulle inte detta kunna vara en typ av utmärkt "veckans tävling"? "Källbelägg artiklar från tidningar från 1890-talet"? (Jag antar att det kan finnas mycket nyttigt där för biografier. Adville (diskussion) 16 september 2019 kl. 15.39 (CEST)
KB är en statlig myndighet och de har gjort misstaget att fråga sin verksjurist, som förhandlat och funderat och till slut har de nöjt sig med 115 år efter utgivningsåret. Jag vet inte exakt hur resonemanget gick. Projekt Runeberg, som inte har någon verksjurist, scannar tidningar och tidskrifter 70 år efter utgivningsåret, och ingen har klagat på det. Men om ingen använder KB:s tidningar, så spelar det ju ingen roll vilket år de frisläpper. Om det funnes en stor samling användare som länkar till 1903 års tidningar men inte 1904, då hade vi kunnat berätta det för KB och uppmanat dem att flytta gränsen. Men Knallhatten har ganska få efterföljare. --LA2 (diskussion) 16 september 2019 kl. 16.10 (CEST)
En annan användbar samling finns på Nationalbiblioteket i Finlands webbplats. Där finns dagstidningar till och med 1929 publicerade. bbx (diskussion) 16 september 2019 kl. 16.47 (CEST)
Även om det såklart är bra med fritt tillgängligt material, så innebär det ju främst en praktisk förenkling, inte en principiell skillnad, att de nu gjorts tillgängliga av KB. Vi kommer ju knappast klistra in hela artiklar därifrån, så citaträtten bör täcka våra behov i den riktningen. Det är nog också så man får störst nytta av det. Vill man skildra saker som skedde för över hundra år sedan bör man nog börja med litteraturen, och i försiktig mån komplettera med samtida källor.
andejons (diskussion) 16 september 2019 kl. 18.54 (CEST)
Jag har använt KB:s tidningar som källa i ett antal artiklar, dock utan att länka dit, utan endast angivit exempelvis "Söderhamns Tidning 1894-04-18, sid. 2" som källa, så dessa hittas inte vid sökning av ovannämnt slag. Varför jag gjort på detta sätt kan jag inte svara på, men det har blivit en vana. /Annika (diskussion) 16 september 2019 kl. 22.17 (CEST)
En annan analys är att ta mallarna Tidningsref och Tidskriftsref och deras parameter datum. Då får årtalet 1874 (5 förekomster), 1875 (160), 1876 (246), 1877 (21), 1878 (6) så det varierar väldigt inom några få år. Höga siffror har året 1912 (311), 1926 (361), 1961 (285) men däremellan har 1947 (96). Den stora volymen börjar under Wikipedias livstid: år 2002 (894), 2003 (980), 2004 (1188), 2005 (1429), 2006 (2077), 2007 (2589), 2008 (2939), 2009 (2812), 2010 (2678), 2011 (2832), etc. Jag ser alltså ingen puckel omkring 1903. --LA2 (diskussion) 17 september 2019 kl. 14.25 (CEST)
Det finns runt 500 länkar som leder till SvD:s arkiv och 900 till DN:s arkiv. DN-arkivet sträcker sig bara fram till 1992, och min gissning är att länkningarna till SvD också berör äldre material som inte publicerats på vanlig webb. En del av dessa länkar bör kunna länkas om till de fria versionerna på KB. I99pema (diskussion) 17 september 2019 kl. 14.58 (CEST)
Finns det något relativt enkelt sätt att hålla sig uppdaterad om vilka titlar i KB:s tidningsdatabas som även finns tillgängliga hemifrån genom kommersiella tjänster? I dagsläget känner jag till de ovan nämnda DN (1864–1992) och SvD (1884–) samt DI (1976–). --N0WIS (diskussion) 18 september 2019 kl. 17.30 (CEST)

Kulturhistoria som gymnasiearbete på Nordiska museet[redigera | redigera wikitext]

Idag startar Wikipedia:Projekt GLAM/Nordiska museet/Kulturhistoria som gymnasiearbete igen som kan vara bra att känna till framöver (pågår till och med mars 2020). Vill man vara med och har möjlighet att hjälpa eleverna kan man skriva in sig under "Fråga oss" på projektsidan. Hälsar Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 18 september 2019 kl. 10.15 (CEST)

Lycka till! Skulle det vara idé att uppdatera råden för användning av Wikipedia inom undervisningen med erfarenheterna från projektet? Wikipedia:Använda_Wikipedia_i_undervisningen På diskussionssidan skrev jag några idéer i samband med ett skolprojekt som spårade ur. Jag hoppas att någon med mer erfarenhet kan vidareutveckla dessa. Per W (diskussion) 18 september 2019 kl. 11.42 (CEST)

Swedish Wikinews Soft Closure: Question[redigera | redigera wikitext]

Hello, and apologies for writing in English.

I am clerk of the Wikimedia Language Committee, and am drafting a policy guidance on soft closures of Wikinews projects. I see the Swedish Wikinews case as probably the best example of a soft closure that was totally locally managed. Still, as I was looking at this, a couple of related questions occurred to me, and I wanted to understand the community's thinking on them.

Wikinews projects get soft-closed, rather than fully closed, when inactivity is really the only problem, and the only problematic consequence is an embarrassingly out-of-date main page. In theory, they are soft-closed, rather than fully closed, so that if people wish to revive them, the infrastructure is readily available, and people can easily dive back into them and work to revive them. In the case of Swedish Wikinews, however, there was a community consensus to close, too, and I presume a community consensus would be required to revive and reopen. So here are my questions:

  1. Would community consensus in fact be required to reopen? What community?
  2. Can a random potential contributor currently go in and start editing?
  3. Where would a proposal (RfC, if you will) to reopen be discussed? This page?

Let me emphasize: I am not suggesting that there is remotely a problem with how anything happened here. I'm just trying to understand some details so that I adapt them accurately.

Thank you for responding. StevenJ81 (diskussion) 18 september 2019 kl. 17.04 (CEST)

NB! My opinion is: @StevenJ81, Ainali:
1 sv.Wikinews hasn't had any local Community of its own for many years. Every effort to revive the Project has been done from here at Wikipedia. A result of the closure of Wikinews, or rather the low activity there, is that we to some extent have expanded the Scope of sv.Wikipedia. (We can at least no longer say that a page here is out of scope just because of the presence of Wikinews.)
2 Nothing prevents users from adding content there and create a new Community. But the lack of readers, editors and the competition with Wikipedia makes it hard to maintain such an effort.
3 If you can summon a Community to discuss on the Wikinews "pressrum", that would be the best place for it. But "pressrummet" is today only a playground for spambots. And here on Wikipedia, we do not have a dedicated RfC-page, so here at Bybrunnen is probably where you can get the best attention to such a subject.
IP 62.20.170.74 (diskussion) 19 september 2019 kl. 08.32 (CEST)
I can't see how a Swedish Wikipedia consensus could close or re-open another wiki. Tellingly, the discussion to close it was held over at Swedish Wikinews, even though it had been inactive for quite some time by then. However, this being the hub of most Swedish Wikimedia-related activity, for any discussion to include more than one or two persons, also posting a short notice about it here would probably be the way to go. /Julle (disk.) 19 september 2019 kl. 13.49 (CEST)
I agree mostly with both previous answers. For the questions. 1. Yes, that is my view (although I find it unlikely it will happen). By a community showing up and arguing on Swedish Wikinews. 2. Yes, all pages except the main page. It would need a new community consensus to overturn the old consensus to blank it. 3. n:Wikinews:Pressrummet. A notice here would be nice, but not required. Ainali diskussionbidrag 19 september 2019 kl. 23.22 (CEST)

Förhandsgranska[redigera | redigera wikitext]

Vi har fått en ny redigerings varning, att det vi ser endast är en förhandsgranskning. Har vi problem med att att ändringar inte sparas? Hur gör jag för att slippa se den?

Kom ihåg att detta bara är en förhandsvisning. Dina ändringar har ännu inte sparats! → Fortsätt redigera

Voyager85 (diskussion) 19 september 2019 kl. 21.44 (CEST)

Den har varit där länge. Däremot är utseendet nytt – det ser ut som om den nu använder CSS-klassen .warningbox, om jag inte misstar mig, liksom många andra varningsmeddelanden. /Julle (disk.) 20 september 2019 kl. 03.55 (CEST)
Det har hänt mig mer än en gång att jag av misstag tryckt på "förhandsgranska" istället för på vad som numera heter "publicera". Då är jag tacksam för varningsmeddelandet. Tostarpadius (diskussion) 20 september 2019 kl. 07.37 (CEST)

Kan man dölja detta meddelande på något liknande sätt som den inforuta som diskuteras i denna tråd? Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv_2018-09#Inforuta. OBS jag vill endast dölja det varningsmeddelande, jag inledde denna tråden med. Voyager85 (diskussion) 20 september 2019 kl. 08.02 (CEST)

Att inte alls visa "warningbox" är möjligt, men inget jag kan rekommendera. Varningsrutan kan innehålla värdefull information om brister i artikeln som bör åtgärdas innan man trycker på "Publicera ändringar". Klicka på Visa förhandsgranskning i den här tidigare versionen av artikeln om Amber Rudd för ett exempel på sådan varning.
Vad är det egentliga problemet som Voyager85 vill lösa genom att "inte se" meddelandet? Är det att varningsrutan är för stor/blaffig och tar värdefullt skärmutrymme? I så fall kan du "styla" den lite genom att i din Common.css-fil lägga in någon eller några av följande css-deklarationer för klassen .warningbox.
  • font-size:x-small;
  • line-height:1;
  • padding-top:0em;
  • padding-bottom:0em;
Detta gör att varningsrutan blir mindre eftersom texten, radhöjden och avstånden mellan texten och rutans överkant och underkant blir mindre.
--Larske (diskussion) 20 september 2019 kl. 09.46 (CEST)
Vad jag vill är att få möjligheten att välja bort enskilda varningsmeddelanden. Att få ett varning om att man redigerar i en gammal version av en artikel, ser jag som en bra varning. Men personligen upplever jag inte, att jag har problem med den normala förhandsgranskningen. Så jag vill därför blockera just den varningen. Det kräver säkert en del kodande i varje variant av meddelande, men jag tror det är till fördel att kunna skilja på alla meddelanden och inte bara skilja på typ av meddelande. Voyager85 (diskussion) 20 september 2019 kl. 10.05 (CEST)
Förr var det bara en röd mening. Nu blir det konstigt, om man redigerar på gamla sättet. I Visual editor kan det nog vara bra med den rutan, för så är det inte lika tydligt man redigerar. Går det att skilja på dessa två? Adville (diskussion) 20 september 2019 kl. 11.01 (CEST)
Jag skulle också vilja ha tillbaka den mindre, röda texten. Jag brukar sitta med en bärbar dator; ju mindre som tar upp plats på skärmen förutom texten man arbetar med desto bättre. I Visual Editor visas ingen sådan ruta. /NH 20 september 2019 kl. 16.12 (CEST)

Det går att lägga till

$( function() {
	'use strict';
	$( '.previewnote > .warningbox' ).has( 'p:only-child' ).css( 'display', 'none' );
} );

Special:Min sida/common.js. Nirmos (diskussion) 20 september 2019 kl. 18.12 (CEST)

Facebook like thumb.pngGillar Voyager85 (diskussion) 20 september 2019 kl. 18.39 (CEST)