Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Det här är en sida för diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. För mer information om vårt samarbete, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. For permissions to execute bots on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan.

Många diskussioner passar bättre på specifika diskussionssidor. Vid flytt av diskussioner härifrån till sådana, lämna gärna kvar en hänvisning här. Passar din förfrågan bättre någon annanstans? Se nedan:

Wikimedia Sveriges politiska satsning i Molkom[redigera wikitext]

Jag såg på Facebook, efter att en sida uppmärksammat det hela där, följande pressmeddelande.

Vi tar först den första delen av pressmeddelandet: "Just nu pågår ett Wikipedia-läger för kvinnor i Molkom. 10 kvinnor får en djupdykning i hur Wikipedia fungerar och hur de själva kan bidra till uppslagsverket. Målet är att öka jämställdheten på Wikipedia. Lägret finansieras av Wikimedia Sverige och arrangeras av volontärer." Mina frågor med anledning av detta är:

  1. Hur ökar det jämställdheten på Wikipedia av att tio kvinnor får lära sig hur Wikipedia fungerar?
  2. Varför just kvinnor?
  3. Varför utestänga män?

Nu till andra delen: "Wikipedia är fantastiskt, men på några områden finns det utvecklingspotential, ett av dem är på jämställdhetsområdet. I dag uppskattas att bara en av tio skribenter på Wikipedia kvinnor. Det finns dessutom fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor. Det skapar en skev bild av verkligheten, som många Wikipedianer runt om i världen arbetar för att rätta till. Lägret i Molkom är en del av detta viktiga arbete." Mina frågor är:

  1. Hur vet ni att enbart en av tio skribenter är kvinnor på Wikipedia när de flesta är anonyma?
  2. Oavsett svaret på frågan ovan, vad har det för betydelse? Är det inte viljan, engagemanget och möjligheten att avsätta tid för projekt som är det viktigaste?

Sedan stämmer faktan som försöker förmedlas i pressmeddelandet dåligt med verkligheten. Jag ifrågasätter i och för sig inte uppgiften att det finns fyra gånger så många artiklar om män än om kvinnor på Wikipedia, men däremot att det skulle skapa en skev bild av verkligheten. Historiskt sett har män varit mer framträdande än kvinnor. Att förmedla något annat är ren historierevisionism.

Har föreningen en så god ekonomi att det finns ekonomiska resurser att anordna läger utomlands för att tio stycken, bara 10!, kvinnor ska få lära sig hur Wikipedia fungerar? Står verkligen kostnaderna i rimlig proportion till nyttan av projektet? Eller, ursäkta den något provokativa frågan men allvarligt menad, är syftet mest att få uppmärksamhet att Wikipedia genom Wikimedia Sverige gör en god gärning? Vad är detta för trams att lägga resurser på? Det läggs mycket krut på donationskampanjer för att samla in pengar till Wikipedia för att kunna underhålla det fritt från reklam osv. Kanske kan vi slippa detta genom att Wikimedia Sverige skänker överskott till huvudorganisationen istället för att lägga resurser på projekt av denna typ som i princip inte ger någonting alls? För man har väl inte skrivit kontrakt med dessa kvinnor om att de måste skriva artiklar under en viss tid? Obelix (diskussion) 10 juli 2016 kl. 15.12 (CEST)

Är frågorna ställda till de aktiva wikipedianerna eller till de personer i Wikimedia Sverige som fattat beslutet att ordna evenemanget? - Tournesol (diskussion) 10 juli 2016 kl. 15.21 (CEST)
Både och kan man väl säga. Jag tycker diskussionen har principiellt värde för Wikipedia och wikigemenskapen, och ser därför att en diskussion här också kan ge något utöver eventuella svar från de personer från föreningen som fattat beslutet. Wikimedia Sverige ska ju verka för Wikipedia, och frågan är om just projekt som detta ger något över huvud taget. Mitt svar är nej, men det vore intressant att höra vad andra tycker. Obelix (diskussion) 10 juli 2016 kl. 15.26 (CEST)
Som wikipedian, har dessa redigerare inte inneburit några problem, utan tvärtom tillfört värde. Andelen kvinnor på svwp är undersökt på 2-3 olika sätt och de hamnar i spannet 12-17%, dvs ungefär var sjunde, ev var sjätte, så var 10 är fel. I övrigt ser jag detta som en fråga för föreningen inte gemenskapen.Yger (diskussion) 10 juli 2016 kl. 15.32 (CEST)
Gemenskapens synpunkter på föreningens projekt är väl ett stort värde för föreningen? Föreningen ska ju verka för Wikipedia och underlätta för oss på olika sätt, däribland värva fler skribenter. Tycker gemenskapen att föreningen ägnar sig åt fel saker bör det enligt min mening beaktas av styrelsen. Obelix (diskussion) 10 juli 2016 kl. 15.40 (CEST)
För kännedom ligger Molkom inte utomlands. I övrigt tycker jag att det verkar vara ett positivt initiativ. /Ariam (diskussion) 10 juli 2016 kl. 15.51 (CEST)
Föreningen är en som verkar för fri information. Den har flera mål och syften där några är relaterade till projekten (Wikipedia etc) samt att ge kvalificerade användare olika former av stöd, som natt kunna låna fotutrustning. Gemenskapen "bestämmer" inte över föreningen, det är deras medlemmar som gör det, samt att de behöver ta stor hänsyn till, de målen hela rörelsen har. Och hela rörel~sen har som uttalat mål att öka andelen kvinnor och för att påverka det görs det genom att påverka The Board for Foundation.Yger (diskussion) 10 juli 2016 kl. 15.54 (CEST)
Oj, det var ett långt och upprört inlägg. Du får gärna pinga mig, Obelix, eftersom jag var där och kan svara på frågorna, om inte annat för att upplysa om att Molkom ligger i Värmland, och inte utomlands. Jag kastar om frågorna en aning.
  1. "Hur vet ni att enbart en av tio skribenter är kvinnor på Wikipedia när de flesta är anonyma?" och "Varför just kvinnor?" För en tid sedan gjorde forskaren Björn Helgesson en undersökning (en av de största i världen, med 2700 svarande) på användarna av Wikipedia, där det kom fram till att könsfördelningen av dem som redigerar är rätt snedvriden till förmån för män. Enligt CIA factbook är fördelningen mellan kön ungefär 101 män per 100 kvinnor i världen och ungefär lika många män som kvinnor i Sverige. Om vi antar att kvinnor och män, samt andra, har lika mycket att bidra med till Wikipedia, då har vi alltså ett underskott av kvinnor eller ett överskott av män. Eftersom vi vill att så många som möjligt ska bidra till Wikipedia och det inte är så många som faktiskt bidrar, är det bättre att se det som ett underskott av kvinnor än ett överskott av män. Kan vi, Obelix, utgå ifrån att kvinnor har lika mycket att bidra med till Wikipedia som män? Om inte, ge gärna skäl till det.
  2. "Hur ökar det jämställdheten på Wikipedia av att tio kvinnor får lära sig hur Wikipedia fungerar?" På flera sätt (se nedan), men de flesta löser inte problemet rakt av. Efter flera års diskussioner på/i mailinglistor, konferenser, tidningsartiklar och sociala medier, har inga panacéer hittats, men däremot har flera verksamma metoder utvecklats. En av dem är de utbildningsprogram som drivs, där bidragsgivarna är nästan jämställda. En annan är de läger som hållits i exempelvis Armenien. Tillsammans med flera andra metoder har de större chans att förändra den just nu ojämlika rekryteringen av Wikipedia-skribenter. Vi håller med om att tio skribenter inte är så mycket, men vi ville a) göra ett test för att se hur väl det skulle utfalla innan vi investerade mer pengar i det, b) se om intresset skulle bli stort eller litet, och c) hålla lägret tillräckligt litet för att kunna driva det med två lägerledare. Nästa gång hoppas vi på möjlighet att driva det med fler deltagare, men det beror på vad gemenskapen, Wikimedia Sverige, Wikimedia Foundation och deltagarna tycker. (Den inledande utvärderingen var mycket positiv!) Så hur ökar det jämställdheten att tio kvinnor får lära sig hur Wikipedia fungerar? Till att börja med fick de inte bara lära sig hur Wikipedia fungerar, utan de fick pröva på att redigera och därefter träna sig under överinseende av vana wikipedianer, så att de skulle kunna bli självgående. Undersökningen ovan, igen: "Något som också framkom var att mäns och kvinnors sätt att självskatta sin kompetens att redigera Wikipedia skiljer sig åt. 30% av läsarna uppgav nämligen att en anledning till att de inte var med och bidrog var att de inte tyckte sig ha tillräckligt kompetens och kvinnor uppgav i dubbel så stor utsträckning som män att alternativet “är inte tillräckligt kompetent” var en starkt bidragande faktor till att de inte redigerar." Vi ville därför ge dem tillräckligt med självförtroende att redigera själva. Detta kommer också från de möten med kvinnor vi har haft genom mer än 2 års veckovisa skrivstugor och andra erfarenheter som presenterats av exempelvis Wikimedia Foundations förra VD, Sue Gardner. Att bygga ihop en grupp som kunde hämta styrka i varandra visade sig vara ett bra sätt för att få dem att tycka om Wikipedia. Dessutom, för att fortsätta uppräkningen av sätt som det påverkar jämställdheten, så har deltagarna under lägret gjort förbättringar i mer än 100 artiklar (över 200 000 byte tillagda), lagt till mer än 15 bilder och lagt till mer än 50 filer inuti artiklar, de flesta i artiklar som handlar om kvinnor eller övervägande intresserar kvinnor. Vi kommer att fortsätta att uppmuntra dem att fortsätta, och de har redan visat intresse för att komma på vanliga wikifikor, samt att anordna uppföljningsmöten (för egna pengar) och eventuellt också ett uppföljningsläger om ett år (fortfarande dock bara på skissplanet), något som ger oss förhoppningar om att de kommer att fortsätta att redigera. Med tanke på att de flesta som börjar redigera på Wikipedia bara gör enstaka redigeringar, har vi med detta läger kommit över den puckeln som utgörs av krocken med Wikipedias regler och dess gemenskap och som kan avskräcka många nykomlingar. Vi får se hur många som fortsätter, men så är det alltid. Ett tredje sätt som det här påverkar jämställdheten är att det är ett sätt för Wikimedia Sverige och Wikipedia att visa att vi verkligen bryr oss om neutralitet och en bred användarbas. Det handlar inte bara om PR, även om det är en positiv effekt, utan om att vi kan visa att vi har gjort saker för att rätta till ett problem.
  3. "Varför utestänga män?" Till att börja med deltog jag på lägret, så helt uteslutna var inte män, men jag återkommer till det. Som nämnts ovan är det viktigt att kunna känna sig trevligt bemött, och en del kvinnor känner sig på grund av tidigare erfarenheter inte bekväma att göra sina första redigeringar i sammanhang med blandade deltagare, utan föredrar att lära sig i sällskap av enbart kvinnor. Det kan ha med sexuella ofredanden att göra, eller bara det att män tenderar att ta upp mer talartid, vilket minskar möjligheterna och lusten att ställa frågor, något som är nödvändigt för att lära sig. Det är heller inte så att män är utestängda från mer än 90% av övriga Wikimedia Sverige-arrangemang, som exempelvis närvaro på bokmässan. Att jag som man deltog, trots de problem som det eventuellt skulle kunna innebära, inklusive frågor om hyckleri, berodde på två faktorer: 1) vi hade inte tillräckligt med kvinnor som kunde delta som lägerledare (det var semestertider), och 2) det finns en poäng med att visa att män engagerar sig i frågan om jämställdhet. Men jag gjorde det med vetskapen om hur mycket min närvaro kunde störa, och jag försökte därför att hålla mig i bakgrunden och låta min kollega hålla i huvuddelen av presentationerna.
  4. "Oavsett svaret på frågan ovan, vad har det för betydelse? Är det inte viljan, engagemanget och möjligheten att avsätta tid för projekt som är det viktigaste?" Viljan, engagemanget och möjligheten att avsätta tid för projekt är tre av faktorerna vi bedömde när vi bedömde vilka tio som skulle få stipendiet. Vi ville naturligtvis öka möjligheterna att deltagarna skulle kunna och vilja fortsätta bidra till Wikipedia även efteråt.
  5. "Sedan stämmer faktan som försöker förmedlas i pressmeddelandet dåligt med verkligheten. Jag ifrågasätter i och för sig inte uppgiften att det finns fyra gånger så många artiklar om män än om kvinnor på Wikipedia, men däremot att det skulle skapa en skev bild av verkligheten. Historiskt sett har män varit mer framträdande än kvinnor. Att förmedla något annat är ren historierevisionism." Det här är en fråga som har diskuterats gång på gång, både på Bybrunnen och i Facebookgruppen Svenska Wikipedia. Målet är alltså inte historierevisionism, utan att ge en mer rättvis beskrivning av de verkliga förhållandena. Ta exempelvis Adele Astaire som numera knappt är känd, men som var betydligt mer känd än sin bror i början av deras karriär. Eller Jennifer Saunders, en av de mest omtalade kvinnliga brittiska komikerna, vars artikel här var 1 567 byte tills en av våra deltagarna dubblerade den i storlek. Eller, ja, varför inte exemplet med Kate Middletons bröllopsklänning? Som Grillo uttryckte det tenderar de manliga wikipedianerna att skapa fler artiklar på grund av deras tävlingsinstinkt, vilket gör att det kan vara en fåfäng förhoppning att kvinnorna skulle kunna komma ikapp, men målet bör ändå vara att ge en representativ bild av världen. I det ligger målet att biografier av kvinnor inte ska fokusera mer på deras utseende än på deras prestationer, eller att deras familjeförhållanden inte ska vara viktigare än deras egna liv. Som den senare länken skrev: "We find that (i) women in Wikipedia are more notable than men, which we interpret as the outcome of a subtle glass ceiling effect; (ii) family-, gender-, and relationship-related topics are more present in biographies about women; (iii) linguistic bias manifests in Wikipedia since abstract terms tend to be used to describe positive aspects in the biographies of men and negative aspects in the biographies of women; and (iv) there are structural differences in terms of meta-data and hyperlinks, which have consequences for information-seeking activities. While some differences are expected, due to historical and social contexts, other differences are attributable to Wikipedia editors."
  6. "Har föreningen en så god ekonomi att det finns ekonomiska resurser att anordna läger utomlands för att tio stycken, bara 10!, kvinnor ska få lära sig hur Wikipedia fungerar? Står verkligen kostnaderna i rimlig proportion till nyttan av projektet?" Föreningens ekonomi finns att beskåda här och (mer detaljerat här). Den budgeten beslutades av årsmötet och av Wikimedia Foundations Funds Dissemination Committee. Beslutet är alltså både demokratiskt fattat (av föreningen), och affärsmässigt avgjort (av WMF).
  7. "Eller, ursäkta den något provokativa frågan men allvarligt menad, är syftet mest att få uppmärksamhet att Wikipedia genom Wikimedia Sverige gör en god gärning? Vad är detta för trams att lägga resurser på?" Nej, det är inte syftet. Se ovan. Och trams är det inte. Det hoppas jag att jag har kunnat visa. Annars får du gärna återkomma.
Delar av pressmeddelande formulerades av Anna Troberg (WMSE), baserat på tidigare blogginlägg om kvinnounderskottet.
Avslutningsvis, vi kan ha olika metoder för att lösa det här problemet, och vi kan tycka olika kring vad som är orsaken till problemet, men jag hoppas att vi kan komma överens om att det är ett problem.//Hannibal (diskussion) 10 juli 2016 kl. 16.55 (CEST)
@Hannibal: Tack för det långa svaret, som onekligen var betydligt längre än mitt inlägg, men det var bra att frågan blev ordentligt belyst. Det var en miss av mig vart Molkom låg någonstans. Nu svar i punktform i samma ordning som du valde:
  1. Studierna påvisar det ni hävdar. Då var det problemet ur världen. Jag har ingen annan uppfattning än att kvinnor kan bidra precis lika mycket som män på Wikipedia. Däremot anser jag att vilket kön man har är av underordnad betydelse. Det viktigaste är viljan och engagemanget att bidra, och inte om man är man eller kvinna. Jag tycker det fel att prata om "överskott" respektive "underskott". Jag ser hellre wikipedianer och blivande wikipedianer som enskilda individer, samt att de behandlas lika oavsett vilket kön de har. Det är vad jag betraktar som jämställdhet.
  2. (Både svar på fråga två och tre) Det var roligt att höra att projektet gav resultat. Det är i och för sig att värt att beakta att det har gett resultat med denna typ av projekt, särskilt om det har framkommit att kvinnor generellt sett har vanföreställningen att de inte skulle ha tillräcklig kompetens för att redigera på Wikipedia, och kan föreningen med denna typ av projekt bryta den här vanföreställningen är det förstås bra. Emellertid ser jag inte hur detta kan inte skulle kunna uppnås även utan könssegregerade aktiviteter. Jag kommer nu in på fråga tre och jag kan naturligtvis inte avvisa din tes om att det kan finnas kvinnor som känner sig obekväma att redigera framför datorer med män i samma rum, men att det skulle röra sig om ett större eller beaktansvärt antal kvinnor som känner den typen av obehag känns långsökt och osannolikt. Det är mer sannolikt när det gäller arrangemang med ett mycket stort antal personer närvarande (eller på offentliga platser), där risk för bland annat sexuella närmanden föreligger, men knappast på Wikimedia Sveriges arrangemang, där ett litet gäng närvarar och den typen av handlingar snabbt skulle genomskådas.
  3. Just viljan, engagemanget och möjligheten att avsätta tid för projektet är viktigt att ta tillvara på för varje intresserad individ. Det är kontraproduktivt att sålla bort bland "överskottet" bland män för att försöka få bukt med "underskottet" av kvinnor. Ska vi framöver klara av att hålla svwp i drift vad gäller artikelskapande, skötsel och redigering av nya artiklar, klottersanering, bedömningarna av artiklars relevans och inte minst källbeläggning behöver vi varje person vi kan få - oavsett om det rör sig om en man eller kvinna. Könssegregerade eller för att istället kanske mer korrekt kalla det könsseperatistisk verksamhet riskerar att ge den signalen att vi inte lika mycket välkomnar nya manliga skribenter som kvinnliga. Det vore destruktivt för projektet.
  4. (Punkt fem) Denna diskussion har som du skriver förts många gånger och vi behöver kanske inte dra den igen. Det är kanske bra att tillfälligt lämna den därhän för att inte förlora fokus.
  5. Ej relevant fråga längre eftersom aktiviteten var i Sverige och inte borde ha kostat så mycket.
  6. Nej, trams är det inte - det är klarlagt.
Tack åter för svaret. Obelix (diskussion) 10 juli 2016 kl. 18.45 (CEST)
Låt robotar översätta all artikeltext från en politisk korrekt version av enwp, så blir både identitetspolitiker och Wikimedia Foundation glada. Vi andra kan lägga av eller börja skriva på mera slutna wiki-versioner. Luke (diskussion) 10 juli 2016 kl. 18.28 (CEST)
Vad betyder sluten wiki-version? - Tournesol (diskussion) 10 juli 2016 kl. 18.38 (CEST)
Nätbaserade uppslagsverk som använder wikiteknik, men där det inte är fritt för envar att skriva.Luke (diskussion) 10 juli 2016 kl. 18.53 (CEST)
Tack för förtydligandet. Jag gjorde misstaget att tolka wiki som Wikipedia. - Tournesol (diskussion) 10 juli 2016 kl. 18.59 (CEST)
Hur hoppade den här diskussionen från att handla om ett läger med syfte att få fler att bidraga till projektet till ett förslag om att "vi andra" skulle sluta skriva, alternativt börja skriva på ställen där det inte är fritt för envar att skriva? *Hänger inte med*//Vätte (diskussion) 10 juli 2016 kl. 19.04 (CEST)
Jag gissar att Luke menar att vederbörande kanske inte är så jätteintresserad av att Wikipedia görs till plattform eller ett verktyg för att bedriva politik. Obelix (diskussion) 10 juli 2016 kl. 19.12 (CEST)
I så fall vore det nog enklare att få sin vilja igenom genom att hindra föreningen att söka bidrag öronmärkta för jämställdhet istället för att klaga när projekt väl är genomförda. (Sedan kan det också vara intressant att något som definierats som ett problem (att det finns jämförelsevis få aktiva kvinnor på Wikipedia) benämns som politik när någon försöker bidraga till att lösa problemet.) //Vätte (diskussion) 10 juli 2016 kl. 19.33 (CEST)
Wikimedia Foundation underhåller programvara och sköter servrar. De har ingenting med innehållet i projekten (Wikipedia etc) att göra. De "vill" ingenting med projekten ur innehålls eller vilka som skall finnas och din anmodan att de skulle bli glada för en insats kopiera enwp är bara helt fel.Yger (diskussion) 10 juli 2016 kl. 19.08 (CEST)
Enl. ovan: ”…Historiskt sett har män varit mer framträdande än kvinnor. Att förmedla något annat är ren historierevisionism”... Enligt Wikipedia: ”Historierevisionism är kritisk granskning av historiska verk och vedertagna uppfattningar om historien”. Visst kan det vara svårt behöva revidera sin uppfattning om historien.---Harka (diskussion) 10 juli 2016 kl. 19.17 (CEST)

Jag delar i det stora hela Obelix synpunkter. Den genuspolitiska agendan är en av de saker som avhåller mig från att engagera mig i Wikimedia Sverige. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2016 kl. 19.57 (CEST)

Och ja, jag betraktar mig som feminist och erkänner existensen av en könsmaktsordning. Jag gläder mig över alla artiklar om starka kvinnor från olika tider vi har och bidrar gärna själv med dylika. Det vore dock historieförfalskning om proportionerna såge annorlunda ut. Att statliga pengar går till projekt som har till syfte att rekrytera fler skribenter är jag för övrigt emot, oavsett om de är riktade till män, kvinnor eller transpersoner. Det är inte det jag betalar skatt för. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2016 kl. 20.49 (CEST)
Ja, herre jösses. Tänk om man hade ordnat ett läger för ungdomar i stället. Hade det blivit lika starka reaktioner på att äldre utestängdes? /ℇsquilo 10 juli 2016 kl. 20.55 (CEST)
Jag förstår inte poängen med dessa satsningar över huvud. Låt dem som upptäcker uppslagsverket och möjligheten att själva redigera bidra till projektet! Givetvis är de insatser som rent konkret gjordes i Molkom glädjande, men prislappen är alldeles för hög. Vi behöver inte locka folk av vad slag de vara månde genom något annat än själva encyklopedin. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2016 kl. 21.26 (CEST)
Esquilo jämförelse är inte adekvat i sammanhanget. Låt oss säga att bara vita personer hade fått delta, men inte mörkhyade ("svarta")? Vad hade det blivit för reaktioner då? Och det finns inga skäl att göra skillnad på wikipedianer och blivande sådana på grund av kön! Hannibals kommentar ovan att vissa kvinnor kan tycka det är obekvämt att delta om det finns män som deltar för närmast tankarna tillbaka till SVT:s suveräna dokumentär "Könskriget", där män utmålades som djur och sadister som gömmer undan barn. Jag är också feminist, men allvarligt talat tycker jag inte att dessa radikalfeministiska idéer (eller vanföreställningar som jag vill kalla det) hör hemma i Wikimediasammanhang alls. Wikimedia Sverige är en stödförening åt svwp. Visst bestämmer inte inte gemenskapen vad föreningen ska göra, men det var inte vad jag skrev Yger, utan att de kan beaktas. Det går bara att konstatera att det var ett stort misstag att införa könskategorierna. Det har visat sig att vi är alltför könsfixerade, tydligen.Obelix (diskussion) 10 juli 2016 kl. 21.41 (CEST)
En gång till:WMSE är INTE en stödförening till svwp. WMSE är en förening för att promota fri information, och de är mycket positiva till Wikimedia projekten. De vill att GLAM (museum, arkiv etc) släpper sin info fri, den har ju finansierats av oss alla. De ser också gärna att personers inom Glam lägger in info i Commons och Wikipedia. Så Glamsektorn är en intressentgrupp till föreningen liksom gemenskapen och 3-4 andra intressentgrupper.Yger (diskussion) 10 juli 2016 kl. 21.50 (CEST)
Politiska projekt som går ut på att samlingar som bekostade av offentliga medel skall bli fritt tillgängliga har jag större förståelse för, även om jag i grunden är anhängare av upphovsrättslagen. Jag är också en stor vän av könskategoriseringen. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2016 kl. 22.22 (CEST)
Jag är glad för att vi rett ut en del oklarheter. Då återstår att räta ut några frågetecken till.
Hela budgeten för det här lägret, där vi potentiellt fick tio nya aktiva wikipedianer, och åtminstone några mycket aktiva, är inte alls så stor som vissa verkar ha fått för sig. Jag och min kollega fick ingenting för drygt tio dagars heltidsarbete, vi fick tillträde till folkhögskolan något billigare och även besöket på Mårbacka var rabatterat. Sammanlagt kostade allting (inklusive resor, uppehälle, mat, material och andra omkostnader) mindre än 50 000, och närmare 40 000. Nästan alla större saker Wikimedia Sverige gör är dyrare än så. Och budgeten har som sagt godkänts av Wikimedia Sverige.
Sexuella ofredanden är bara ett av problemen med blandade grupper som jag nämnde, och det handlar inte enbart om faktiska ofredanden, utan upplevd otrygghet. Själva ofredandena behöver inte äga rum just på plats för att de ska ha betydelse för dem som deltar i arrangemang. Och det säger sig själv att den som tänker genomföra sexuella ofredanden gör det i skydd av ensamhet, utanför gruppen, något som gör att ganska många kvinnor är rädda för att vistas i enrum med män. Om du inte tillhör dem som drabbas, antingen för att du är man eller för att du inte är rädd, finns det ändå inga skäl att förringa den upplevelsen. Men vi behöver inte gå så långt som till ovälkomna sexuella inviter eller ofredanden. Den som tror att det är inbillning att män tar över talutrymme i blandade grupper har missat rätt mycket av hur det ser ut i världen. När man lägger ett tusenbitarspussel, och man har lagt 999 bitar som gör att det ser ut som en anka, då ska det till en väldigt anmärkningsvärd bild för att den tusende biten ska göra så att det inte ser ut som en anka.
Det här handlar, återigen, inte om radikalfeminism, eller ens politik. Det här handlar om ett läger. Den som vill göra ett eget läger, sätta upp riktlinjer för vem som kan få söka, ansöka om pengar för det från Wikimedia Sverige eller någon annan, och genomföra det. Jag kommer att vara den första att applådera den som lyckas få till ett läger, för det är inte en picknick att styra ihop ett läger, oavsett grupp. Tack så mycket för allt beröm för den här volontärinsatsen.//Hannibal (diskussion) 10 juli 2016 kl. 23.00 (CEST)
Och för att lägga till en sak: de tio som blev utvalda blev utvalda för att de hade något extra. När jag väl träffade dem blev det tydligt att de här människorna, oavsett kön, skulle kunnat ha fått stipendiet även om vi hade öppnat för alla att bidra.//Hannibal (diskussion) 10 juli 2016 kl. 23.10 (CEST)
Instämmer med Hannibal, det står vem som helst fritt att rådda ihop ett eget projekt och söka pengar och lägga ned en massa timmar på att se till att det blir av. Så det finns inget som hindrar den som skulle vilja ordna ett läger för alla, ett läger för ungdomar, ett läger för seniorer, ett läger för forskare (eller vad det nu kan vara som man brinner för) - det är bara att hugga i och ordna! Själv blir jag glad åt alla projekt där frivilliga frikostigt delar med sig av sin tid och sin energi till att bygga ut Wikipedia (och systerprojekten). //Vätte (diskussion) 10 juli 2016 kl. 23.34 (CEST)
För mig är 50 000 kronor och en massa timmar på ett läger stora bortkastade resurser. Om denna tid istället lagts på själva uppslagsverket hade minst lika mycket blivit gjort som det som kom ut av lägret. Men jag är uppenbarligen ganska ensam om att anse att uppslagsverket skall vara självrekryterande, så jag låter förmodligen detta bli mitt sista inlägg och koncentrerar mig på artikelproduktion istället. Jag önskar att jag kunde vara uppmuntrande, men för mig framstår hela Wikimedia Sverige som ett enda stort slöseri. Det som verkligen är värt att stödja är tillhandahållande av servrar. Förtryckande strukturer och ogrundade fördomar måste motarbetas på olika sätt, men det finns betydligt angelägnare saker för samhället att satsa på i det sammanhanget än den skeva fördelningen av medarbetare här. Sexuella trakasserier inom gemenskapen här är långt mindre vanliga än på andra håll. Den som inte vill vara öppen med sitt kön eller sin sexuella identitet kan hemlighålla den för att minska vår fixering på detta. Det går inte lika lätt i vimlet på sommarens musikfestivaler. Där rör sig figurer som är betydligt farligare än våra vandaler. Det är exempelvis dit jag vill se mina skattepengar riktade. Tostarpadius (diskussion) 11 juli 2016 kl. 04.28 (CEST)
@Tostarpadius: Så länge mottagaren av pengarna gör den överenskomna motprestationen, ser jag ingen anledning att kritisera denne. Det blir knas att kritisera de arbetslösa för att de får för generös arbetslöshetsersättningar, eller elitidrottaren för att hn får galet mycket sponsorpengar. Så länge de faktiskt är arbetslösa eller poserar i bild tillsammans med varumärkena så gör de exakt det de får betalt för. Ska man kritisera för slöseri, bör man i så fall göra det till den som betalar ut pengarna, eller i tillämpliga fall, den som kontrollerar om motprestationen faktiskt genomförs. -- Innocent bystander 11 juli 2016 kl. 06.18 (CEST)
@Innocentbystander: Du har en klar poäng i det Du säger. Sponsorpengar har jag inga som helst synpunkter på så länge de kommer från näringslivet. Privata företag kan enligt min uppfattning göra vad de vill med sina vinster. Är människor villiga att betala mer för deras produkter så att detta skall vara möjligt är det en fungerande marknadsekonomi. Kommer Wikimedias pengar därifrån har jag färre invändningar. De enskilda deltagarna i Molkom har jag absolut inte ifrågasatt. Tvärtom har jag berömt deras arbete. Det är hela den växande föreningen med dess aktiviteter jag kritiserar. Den tid och kraft som läggs ned på att skriva ansökningar kunde använts till artikelskrivande med mera, Det tror jag hade gynnat projektet - encyklopedin - mer i längden. Men det är min personliga uppfattning. Jag framför den då och då, men missionerar inte för den. Istället försöker jag leva som jag lär och koncentrera mig på att förbättra innehållet i vårt gemensamma skötebarn. Tostarpadius (diskussion) 11 juli 2016 kl. 06.27 (CEST)
@Tostarpadius: Själv har jag inga synpunkter på hur WMF eller WMSE hanterar sina tillmätta medel, så länge det inte stör själva projekten. Dessa är privata organisationer. Väljer de att köpa frackar och balklänningar för att ha prinsessbakelseorgier, så bryr jag mig inte om det. Det är medlemmarnas sak att kritisera. Men när de startar projekt, lite för ofta för projektskapandets egen skull, och stör oss med onödig marknadsföring och installerande av finesser vi inte behöver, så väljer jag att kritisera det.
Ett bolag som ger mer i lön till en enda basketstjärna för att bära deras produkter än de ger i lön till hela summan av anställda i Asien som tillverkar dem, har i mina ögon en människosyn som inte är förenlig med min egen. -- Innocent bystander 11 juli 2016 kl. 07.04 (CEST)
Att vi konsumenter inte väljer bort produkter som tillverkas av personer som knappt får betalt är förvisso ett problem. Rättvisemärkning eller som det numera tyvärr heter även på svenska fair trade ser jag synnerligen positivt på, men som privatperson väljer jag det inte konsekvent. Däremot är min arbetsplats certifierad. Marknadskrafterna är inte anonyma jättar, det är Du och och jag. Tostarpadius (diskussion) 11 juli 2016 kl. 07.13 (CEST)
Återigen ett klarläggande. Pengarna för seminariet kommer från är av de småsummor (typiskt 150 kr/donator) som doneras främst av amerikanska användare av Wikipedia, så inga svenska skattepengar. Cirka 2,7 MSEK av WMSE budget tilldelas av FDC och de åtföljs av prioriteringar vad pengarna skall användas av, och stöd till att få fler kvinnor som bidragsvidare till projekten är ett prioriterat mål, medan varken ungdomar eller seniorer är en prioriterad grupp. Så det är inte korrekt att beloppet kunde användas till helt andra saker, även om ändå nyttan med ett och än mer detta seminarie måste påvisas och vara rimligt kostnadsrimligt och ge resultat i enlighet med målet "fler kvinnor". Och att FDC prioriterar stöd till kvinnor beror på den strategi the Board lagt fast (där ingår också fler andra saker, som stöd till insatser mot "the globla south".Yger (diskussion) 11 juli 2016 kl. 08.47 (CEST)
Eftersom självrekryteringen inte sker i ett vakuum utan i en struktur där 1) en tidig etablering av en överhängande andel män har resulterat i en stämning som kvinnor bevisligen inte känner sig bekväma med och 2) kvinnor generellt har en annan utgångspunkt pga hur kvinnor och män socialiseras till olika beteenden så förstår jag inte riktigt poängen med att framhärda i att det skulle vara en rimlig idé att enbart hålla sig till självrekrytering. Speciellt för personer som värnar om Wikipedias position som en trovärdig källa för mänsklig kunskap så måste det ju vara extremt tydligt att den nuvarande skeva fördelningen bland wikipedianer ligger bakom stora delar av den skeva fördelningen av material på Wikipedia.
”Förtryckande strukturer och ogrundade fördomar måste motarbetas på olika sätt, men det finns betydligt angelägnare saker för samhället att satsa på i det sammanhanget än den skeva fördelningen av medarbetare här.”
Det här är ett poänglöst uttalande. Det finns alltid något som kan anses angelägnare än något annat, så då slutar det med att vi inte kan göra någonting åt nåt. Att sedan påstå att en rejält skev fördelning av editerare på en av världens största sajter, vars syfte är att samla mänsklig kunskap, inte är viktig för arbetet med att bekämpa förtryckande strukturer och ogrundade fördomar tycker jag är helt grundlöst i sig självt. Jag är inte ett fan av klyschor men att kunskap är makt och att den som styr information styr världen tycker är rätt väl belagt vid det här laget.
Beträffande hur vanliga sexuella trakasserier är så kan det vara bra att än en gång komma ihåg dels att relativiserande av ett problem sällan är ett hållbart argument och dels att just sexuella trakasserier inte är de enda problem som drabbar kvinnor i mansdominerade miljöer. Trakasserier på grund av kön är ett bredare begrepp och innefattar mer av det som verkar vara en stor anledning till den låga andelen kvinnor bland annat på Wikipedia. Detta behöver absolut inte handla om medvetna försök att trakassera kvinnor utan är tvärtom oftast mycket mer lömskt än så. Det tar sig oftast uttryck i en jargong av upprepat nedvärderande och förminskande av den underordnade gruppen (lite som det som har synts i den här diskussionen emellanåt med andra ord).
Slutligen, att hävda att det går att hemlighålla sitt kön för att slippa problem missar flera poänger:
1) Att hemlighålla sitt kön kommer att resultera i att en tolkas som man - eftersom män är normen för mänskligheten - vilket också är vad en kan antas vilja uppnå med hemlighållandet (människor har generellt väldigt svårt att inte tillskriva en individ ett kön). Alltså säger en indirekt att om en vill bli behandlad som en människa måste en ge sken av att vara man. Detta borde vara uppenbart djupt problematiskt för alla.
2) Att kvinnor hemlighåller sitt kön för att slippa effekterna av andras fixering vid detta bidrar ytterligare till att osynliggöra att kvinnor faktiskt finns och hindrar nödvändig utveckling för att ta hänsyn till detta och bromsar även självrekryteringen av ytterligare kvinnor.
Båda dessa saker leder alltså till självuppehållande cirklar av undanhållande av kvinnor. Jag vet att det är en vanlig överlevnadsstrategi för kvinnor i mansdominerade miljöer på nätet att röra sig under radarn genom att helt enkelt låtsas vara män och jag har full förståelse för deras position. Att icke-kvinnor utnyttjar det som en möjlighet till att inte behöva ta grundproblemet på allvar, det tycker jag är djupt problematiskt. //Hobbsansak (diskussion) 12 juli 2016 kl. 01.58 (CEST)
Obelix: Din jämförelse är tyvärr mindre adekvat än Esquilos. Du använder en underordnad och därmed traditionellt sett exkluderad grupp som analog med en överordnad och därmed exkluderande grupp. Om din jämförelse ska ha bäring så måste du vända på den och får då frågeställningen: Låt oss säga att bara svarta personer hade fått delta, men inte vita? Vad hade det blivit för reaktioner då? Från personer som är insatta i hur diskriminering fungerar och hur den bekämpas så får du då svaret att de hade reagerat med pepp och beröm. Separatistiska rum och riktade insatser har båda viktiga funktioner, hur obekväma de än uppfattas av personer ur den överordnande och redan privilegierade gruppen.
Sen förstår jag inte riktigt varför radikalfeminismen blir utpekad som problematisk här - vad här, mer exakt, är det du menar återfinns exklusivt i den radikalfeministiska teoribildningen och utgör ”vanföreställningar”?
Och ja, vi är definitivt alltför könsfixerade. Det har bevisats genom ett otal studier runtom i världen hur vi övervärderar män och undervärderar kvinnor och detta alldeles oavsett hur mycket folk själva tror att de inte gör skillnad på människor pga kön (precis som att många gärna tror att just de inte påverkas av reklam). Det skeva utfallet på Wikipedia är sedan ett av många symptom på detta. Det är dock inget som går att ordna genom att blunda för det, precis som med de flesta symptom. Den dagen det inte finns en diskriminerande struktur så kommer det gå utmärkt att skippa kategorier och ändå vara förvissad om att det inte finns en skev representation på Wikipedia.//Hobbsansak (diskussion) 11 juli 2016 kl. 02.42 (CEST)
Av jämlikhetsskäl bör vi uppmana fler män att sluta redigera på Wikipedia. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 11 juli 2016 kl. 08.44 (CEST)
Wikimediarörelsen strategi, som ligger bakom denna satsning, skriver helt klart fler kvinnor, nämner inte mer jämlikt.Yger (diskussion) 11 juli 2016 kl. 08.52 (CEST)
Jag har faktiskt väldigt svårt att förstå varför vissa användare gnäller över en sådan här sak. Är det era pengar som har spenderats? Nej, såvida ni inte är donatorer. Är det pengar som ni tycker borde ha använts bättre? Varför då inte själv söka pengar för projekt som ni tycker är bättre? Det är inte särskilt klädsamt att klaga över det arbete som andra lägger ner när man själv inte lyfter ett finger för att rekrytera nya skribenter. /ℇsquilo 11 juli 2016 kl. 09.09 (CEST)
Så vitt jag vet har stiftelsen fått statliga anslag för att locka fler kvinnor till Wikipedia. Hur använs då de pengarna? Vet de privatpersoner som skänker sina slantar vad medlen går till för jag acceptera faktum. Själv kan jag tänka mig att donera till driften av servrarna, men inte ett öre till något annat. Tostarpadius (diskussion) 11 juli 2016 kl. 09.15 (CEST)
Vinnova satsningen är ett annat projekt. För detta är det i princip kvinnor i Kalifornien som skänkt pengarna och jag är tämligen säker de är mycket nöjda med att deras donerade pengar används till ett sådant här ändamål (och att WMSE säkrar pengarna inte förslösas och ger ett mätbart resultat).Yger (diskussion) 11 juli 2016 kl. 09.40 (CEST)
Debatten har vid det här laget ett antal trådar. Jag ska gå tillbaka till Obelix ursprungliga klagomål på att WMSE har stött Molkomlägret med hänvisning bland annat till att det skulle vara dyrbart samt inriktad på en (kvinno)grupp och inte mot alla. Ovan har klarlagts att projektet ingår i en grupp WMSE-stödda projekt, som initieras och drivs av volontärerr. Den som har och kan formulera en projektidé, som han/hon också vill ta ansvaret för att genomföra, kan efter prövning få ekonomiskt bidrag av föreningen. Budgeten för dessa "gemenskapens projekt" har WMSE fått finansierad av Wikimedia Foundation efter att i sin tur ansökt om ett årligt stöd. WMF har i sin tur fått medlen genom sin insamlingsverksamhet med amerikanska smådonatorer som största bidragargrupp. WMSE, i vars styrelse jag sitter, anser generellt att avsättning av stödpengar till volontärdrivna projekt för svenskspråkiga Wikipedia och för de andra Wikimediaprojekten är en de högst prioriterade budgetposterna, och försöker se till att det varje år finns tillräckligt mycket medel till hands för att kunna stödja alla (som vi bedömer) vettiga projektansökningar. WMSE prövar förstås att projektmålet ligger inom föreningens mål, att upplägget är realistiskt i relation till projektmålet, och att budgeten är rimlig.
I det aktuella fallet är projektmålet att få ett antal intresserade kvinnor att engagera sig för att bli (regelbundna) skribenter på svenskspråkiga Wikipedia. Detta ligger klart inom WMSE:s mål. Om projektansökan hade avsett att få ett ökat antalet pensionärer, eller ett ökat antal pensionärer - eller kvinnliga pensionärer - att bli aktiva wikipedianer, hade det också legat inom föreningens mål. Men nu var det inte det: volontären Hannibal, som stod för projektet, ville engagera sig för flera kvinnliga skribenter, så som han och andra volontärer i Göteborg så förtjänstfullt gjort nu under en lång tid genom regelbundna skrivstugor. Som han själv anfört, är det inte självklart att denna typ av promotion av wikipediaskrivande ger ett högt utbyte, men jag tycker att det väl värt att försöka, och jag menar också att kostnaden för Molkomlägret är högst blygsam.
Om man som volontär inom wikimediarörelsen inte vill engagera sig i mer än att arbeta direkt med encyklopedins text, så är det upp till den individen, och respektabelt. Själv ser jag inte det som en fråga om antingen/eller, och har inte respekt för en åsikt om att det per se skulle vara vare sig viktigare eller finare än annat volontärarbete, en åsikt som framskymtat i debatten. Dessutom: volontärinsatser är visserligen den tunga kärnan i - och det speciella med - wikimediaprojekten, men det är för mig helt uppenbart att det krävs mer professionellt arbete än att sköta servrar och utveckla programvara för att göra wikimediaprojekten högkvalitativa. WMSE:s arbete med att engagera GLAM-sektorn (eller på svenska ABM-sektorn: arkiv, bibliotek och museer) är inget som rimligen kan hanteras av volontärer, i alla fall inte mer än till en del. För sådant behövs ett sekretariet.
Låt mig också tillägga att jag som styrelseledamot i WMSE uppskattar denna debatt. Det är naturligtvis som Yger säger så att föreningen inte är lika med (svenskspråkiga) Wikipedias stödförening. Många wikipedianer vill inte vara med i föreningen av ett eller annat skäl och föreningen har hundratals medlemmar som inte engagerar sig direkt med Wikipedia. WMSE:s styrelse ansvarar självklart bara för föreningens medlemmar genom föreningsstämman. Samtidigt är WMSE, andra föreningar i andra länder, WMF och wikimediaprojektgemenskaperna delar av en och samma rörelse i ett gemensamt arbete. Jag delar Obelix uppfattning att (den svenskspråkiga) wikipediagemenskapens synpunkter på föreningen är av stort värde. Sedan skulle jag förstås OCKSÅ värdesätta att han och andra aktiva wikipedianer OCKSÅ vore medlemmar av WMSE och OCKSÅ deltagare i diskussioner om föreningens verksamhet på föreningsmöten. Boberger (diskussion) 11 juli 2016 kl. 11.45 (CEST)
Tack för dessa klargöranden! Det är inte så att jag ser artikelskrivande som "finare" än andra volontärinsatser. Så länge det finns personer som är villiga att finansiera dem har jag egentligen inga invändningar alls. Den som uppfattar det som meningsfullt att ägna sig åt sådant skall inte känna dåligt samvete för det. Jag är mer positiv till föreningens verksamhet nu än när samtalet påbörjades. Tostarpadius (diskussion) 11 juli 2016 kl. 13.26 (CEST)
Randanmärkning, men jag gillar inte benämningen "volontär" på den som (bara) bidrar till Wikipedia genom att skriva artiklar, bidrar till Commons med bilder, eller vad det nu är. "Volontär" kan man kanske vara när man engagerar sig inom Wikimedia Sverige, men skribenterna på Wikipedia kallas normalt "användare", på engelska kallas de "editors". Kom gärna ihåg att svenska Wikipedia fanns långt före Wikimedia Sverige. /NH 11 juli 2016 kl. 13.58 (CEST)
Visst kallas vi normalt användare (på engelska finns även begreppet "user", på danska heter det "bruger"), men är vi inte volontärer? Vi gör ideella insatser. Tostarpadius (diskussion) 11 juli 2016 kl. 14.03 (CEST)
Jovisst. Men det är olyckligt om Wikimedia Sveriges representanter betraktar skribenterna på svenskspråkiga Wikipedia som "sina" volontärer. Det är minst lika olyckligt om allmänheten betraktar skribenterna som volontärer inom Wikimedia Sverige. /NH 11 juli 2016 kl. 14.10 (CEST)
Som jag uppfattade dig @NH: eller kanske snarare tolkade dig långt vidare  :) så kan "volontär" uppfattas som "amatör-wikipedian" (som inte får betalt) till skillnad från de professionella wikipedianerna i styrelsen. Jag har ibland undrat om styrelsen "rider på" de obetalda.Klementin (diskussion) 11 juli 2016 kl. 14.30 (CEST)
Det är naturligtvis så att utan skribenter inget Wikipedia, inget Wikimedia Foundation och inget Wikimedia Sverige. Med det sagt så tycker jag Wikimedia Sveriges representanter brukar vara bra på att hålla isär Wikimedia Sverige och svenskspråkiga Wikipedia. "Volontärer" i deras språkbruk brukar betyda "…för Wikimedia Sverige", inte folk som redigerar Wikipedia i allmänhet. /NH 11 juli 2016 kl. 15.21 (CEST)
Klementin. I styrelsen är bara 3-4 av nio aktiva wikipedianer. Två kommer helt från ABM(glam) sektorn med begränsad erfarenhet som Wikipedianer, men representerar en viktig intressegrupp. Två har bakgrund från utbildningssfären, en annan viktig intressentgrupp, där bara en är Wikipedian. En är Sveriges kunnigaste på sociala medier i allmänhet, och en har bakgrund som senior manager, med roll säkra verksamheten drivs professionellt. Som jag skrivit flera gånger det finns flera intressentgrupper till WMSE där svwp gemenskapen bara är en av flera. Och inge i styrelsen erhåller något arvode. Yger (diskussion) 11 juli 2016 kl. 15.33 (CEST)
Jag förstår inte "svwp gemenskapen [är] bara är en av flera [intressegrupper]". Till Wikipedia? I så fall, kan dessa styrelserepresentanter verkligen representera intresset för hela sin yrkesgrupp utan yrkesgruppens medgivande? Måste de inte ha formellt mandat till det?Klementin (diskussion) 11 juli 2016 kl. 16.03 (CEST)
WMSE är en fristående förening för att promota fri information. Föreningen har definierat att det finns tre tunga intressegrupper för den verksamhet som föreningen bedriver: Glam/Abm, för de är viktiga kunskapsägare till information föreningen vill få fri, utbildningssfären, för de är viktiga hur de kan utnyttja den fria information på ett givande sätt, och är en viktig mottagargrupp av de som skrivs i Wikipedia och dess systerprojekt. Sedan är Wikipedia (wiktionary/commons etc) gemenskaperna viktiga för föreningen då de skapar och underhåller den fria informationen som lagts in i dessa projekt. För att föreningen skall göra nytta är det viktigt deras satsningar kan värderas ut nyttosynpunkt/att upplägget är vettigt mm. Och genom att ha kompetenser från olika intressentgrupper i styrelsen kan styrelsen då som helhet styra/leda och följa upp verksamheten. Ingen av intressentgrupperna bestämmer över verksamheten. Och det kompetens från styrelsemedlemmarna som är det central, något mandat från från dessa har de inte och skall inte ha, men det är naturligtvis viktigt de är välsedda och respekterade inom sin respektive intressentgrupp.Yger (diskussion) 11 juli 2016 kl. 18.01 (CEST)
Framförallt så finns det inga professionella wikipedianer i styrelsen. På Wikimedia Sveriges kansli kan man möjligen hävda att det finns det några professionella wikimedianer, men det är något helt annat. När jag ändå är på tråden vill jag tacka Hannibal och Sofie för engagemanget och för WMSE:s väl använda pengar som är helt i linje med WMSE:s målsättning. Det enda jag vill beklaga är att de inte fick betalt för sin insats. Stort tack! Visst kan man säga att Wikimedia Sverige "rider på de obetalda". Utan Wikipedia hade knappast WMSE funnits. Jag är säker på att kanslisterna hade gjort utmärkta insatser på andra håll ändå men är stolt och glad att WMSE finns, delvis tack vare mig.--LittleGun (diskussion) 11 juli 2016 kl. 15.37 (CEST)
Tack för de varma välkomsthälsningarna till wikipediagemenskapen... Jag är en av de tio kvinnor som var med på lägret i Molkom. Och jag kan inte låta bli att undra över vad det är som är så provocerande med att två användare/volontärer presenterar ett projektförslag om ett femdagars wikipedialäger för kvinnor, får sitt projektförslag beviljat och finansierat och sedan genomför det på ett föredömligt sätt.
Om det vore så som @Obelix skriver i sitt inledande inlägg "Är det inte viljan, engagemanget och möjligheten att avsätta tid för projekt som är det viktigaste?" så borde alla vara glada. Både ledare och deltagare på lägret har bidragit med såväl vilja som engagemang och tid för wikipedia under hela lägertiden. Och som jag uppfattat det så kommer alla att fortsätta bidra med vilja, engagemang och tid. Alldeles säkert i olika omfattning och på olika sätt, men det är väl ändå precis så det är tänkt att fungera.
Det känns väldigt märkligt att någon som inte var på plats vet att hela projektet är "trams" och att projekt av det här slaget "i princip inte ger någonting alls".
I min enfald trodde jag att alla var välkomna. Att helheten utgörs av alla delarna, där ett läger som detta bara är en av alla insatser som kan göras för att göra Wikipedia bättre; mer jämlikt, mer nyanserat, mer rättvisande, mer omfattande.
Ett förhållande som uppmärksammats på Wikipedia är att kvinnor är underrepresenterade, på fler än ett sätt. Är det då inte naturligt att göra punktinsatser för att försöka komma till rätta med den bristen? Det behöver göras på olika sätt och jag ser fram mot fler initiativ. En sak är säker: Man kan inte lösa ett missförhållande genom att fortsätta tänka på samma sätt som när det uppstod. Anita Fors (Chalmers) (diskussion) 12 juli 2016 kl. 02.23 (CEST)
Något som jag som kvinna kan uppleva som störande här på Wikipedia är att jag, så fort som jag går ut med att jag är kvinna, tycks förväntas skriva biografier om andra kvinnor (?). Jag har skrivit artiklarna undantagstillstånd, statsorganiserad brottslighet, parallellsamhälle med flera artiklar som helt saknar kvinnoperspektiv, medan andra artiklar visserligen haft det. Jag har gått igenom bidragen @Anita Fors (Chalmers): gjort och ser att hon gör det, skriver om andra kvinnor. Det är förstås bra att kvinnor blir biograferade, men jag hoppas innerligt att det inte är vad projekt som detta syftar till, att ni ska vigas åt biografiskrivande på bekostnad av de mera övergripande, "könsabstrakta" artiklarna som ni sannolikt är mer än väl kompetenta att skriva också. Bara för att ni är kvinnor måste ni inte skriva om kvinnogrejer.Klementin (diskussion) 12 juli 2016 kl. 16.40 (CEST)
@Klementin: Du har en poäng. Jag tror att alla tjänar på en blandning. Blandningen i projektet Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia bygger på att vi både vill ha fler artiklar om litteratur (skrivstugorna arrangeras i Göteborgs litteraturhus), fler artiklar om kvinnor och fler bidrag av kvinnor. Vi som är män i projektet sätter oftare ett kvinnligt fokus på skrivandet, medan vi ser skrivande kvinnor som kvinnliga huvudpersoner av egen kraft. Förhoppningsvis gör den här balansgången nytta i långa loppet. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 12 juli 2016 kl. 19.24 (CEST)
Män är fullt kapabla att skriva om kvinnor, kvinnor om män, invandrare om svenskar, transpersoner om cis-personer, homosexuella om hetrosexuella, unga om gamla etc. Poängen med mångfald är att få alla perspektiv på alla sorters artiklar, ämnen och i alla sorters relevanskriterier. Det innebär naturligtvis inte att wikipedia skulle sett kapitalt annorlunda ut om det bara skrivits av kvinnor.--LittleGun (diskussion) 12 juli 2016 kl. 19.30 (CEST)
@LittleGun: Fast det vet vi ju inte, eftersom det högst troligtvis aldrig har skett, eller hur?! --Allexim (diskussion) 12 juli 2016 kl. 19.39 (CEST)
@Klementin: Instämmer till fullo med ditt inlägg. --Allexim (diskussion) 12 juli 2016 kl. 19.44 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Det mesta beträffande Wikimedia Sveriges verksamhet har tagits upp ovan av bland annat Boberger. Föreningen driver ett antal olika projekt varje år för att verka för fri kunskap och stödja Wikimediaprojekten att utvecklas på olika sätt. En del i arbetet är att få fler att skriva på Wikipedia och nå ut till grupper, som tidigare inte varit så engagerade i det. Som nämnts tidigare, så ligger detta i enlighet med Wikimedia Foundations strategi. Det aktuella lägrets kostnader är låga och jag vill passa på tacka arrangörerna för deras insatser och helt frivilliga arbete under en vecka (plus alla förberedelser, ej att förglömma).
Föreningens verksamhet presenteras öppet på föreningens wiki och budgeten finns tillgänglig enligt tidigare angivna länkar. Det ställdes ovan en fråga om föreningens statliga och andra offentliga bidrag, och dessa finns redovisade här.
Jag vill också förtydliga en sak beträffande föreningens styrelse och anställda: Som Yger skriver ovan, så består styrelsen av representanter för olika intressegrupper, där några av oss (däribland Boberger och undertecknad) är wikipedianer, medan andra representerar andra områden. Styrelsens arbete bedrivs på frivillig basis och vi får inte betalt för det arbetet. Föreningens anställda däremot är avlönade och arbetar dagligen med olika typer av projekt gentemot till exempel GLAM-sektorn och utbildningssektorn. Deras uppgift är inte primärt att skriva på Wikipedia, och när de gör det i sin yrkesutövning framgår det av deras användarsignaturer, vilka redovisas här.
Avslutningsvis vill jag säga att det är viktigt att gemenskapen får nya användare, med olika intresseområden, oavsett om de är kvinnor eller män. Svenskspråkiga Wikipedia omfattar nu mer än 3,3 miljoner artiklar, men det finns många områden som är bristfälligt täckta. Här behöver alla hjälpa till.--Historiker (diskussion) 12 juli 2016 kl. 19.48 (CEST)
Jamen det är ju just det @Klementin: – att alla ska kunna bidra med det som ligger inom ens eget intresseområde och egen kompetens.
Nu råkade just det här lägret knyta an till projektet kvinnliga huvudpersoner. Det passade bra för mig eftersom jag ser att nu verksamma kvinnliga forskare inte finns med på Wikipedia i samma omfattning som nu verksamma manliga forskare. Jag skulle önska att vi kunde prata enbart om forskare, men när man gjort det har det lett till den obalans vi ser i dag.
För att bli ett komplett uppslagsverk måste det finnas artiklar om alla sorters personer och alla ämnesområden. Inte bara några. Om Wikipedia gjordes enbart av personer som liknar mig så skulle det inte finnas några artiklar om sport och idrottsutövare, utom möjligtvis rodd och så undervattensorientering för att det verkar så coolt. Men till och med jag inser att det inte skulle bli något bra uppslagsverk om så stora områden saknas.
Alla är olika – olika är bra. På det viset blir Wikipedia ett komplett uppslagsverk. Just nu tycker jag det behövs en insats för att öka antalet artiklar om kvinnliga forskare. Senare kanske jag tar itu med att skriva den där artikeln om undervattensorientering, som faktiskt inte finns idag. Jag känner mig fri att utöka Wikipedia med det jag tycker saknas.
Men jag undrar fortfarande över vad det är som är så provocerande med att två användare/volontärer presenterar ett projektförslag om ett femdagars wikipedialäger för kvinnor, får sitt projektförslag beviljat och finansierat och sedan genomför det på ett föredömligt sätt. Anita Fors (Chalmers) (diskussion) 12 juli 2016 kl. 20.08 (CEST)
Att bli kvoterad är en särbehandling. Särbehandling i alla former bör undvikas. En människa som vet om att den blir särbehandlad bör/kan inte må bra av det då den vet om det. Egotrippade "stjärnor" undantages! Christer T Johansson (diskussion) 12 juli 2016 kl. 20.23 (CEST)
Märk att två Gotlänningar "kvoteras" in i Riksdagen vart fjärde år! -- Innocent bystander 12 juli 2016 kl. 20.26 (CEST)
Privilegierade personer blir ständigt kvoterade och positivt särbehandlade men de verkar inte fara särskilt illa av det. Det kanske är därför som de kämpar så hårt för att slippa bli uppmärksammade på sina privilegier i och för sig. Sen kan en ju fråga sig hur långt det är rimligt att hävda att särbehandling är negativt oavsett omständigheterna. Ska vi inte längre gipsa brutna ben för att det är att särbehandla dem om vi inte också gipsar obrutna ben? //Hobbsansak (diskussion) 15 juli 2016 kl. 08.06 (CEST)
Esquilo och Anita Fors (Chalmers) har redan skrivit lite av det jag började tänka på när jag läste den här diskussionen. Jag tänkte skriva något att även om det kan riktas kritik mot läger av det här slaget (Klementin har en bra poäng om att kvinnor förväntas skriva om andra kvinnor och jag har själv påpekat att en 50/50-fördelning av artiklar per kön varken är realistisk eller eftersträvansvärd av historiska orsaker) så är den typen av kritik Obelix lägger fram här rätt märklig. Hur välkomna tror du att kvinnor känner sig på Wikipedia när de möts av det här första gången de bestämmer sig för att kolla in vad Bybrunnen är för något / vilka övergripande ämnen som diskuteras av wikipedianerna idag? /Grillo (diskussion) 13 juli 2016 kl. 01.09 (CEST)
Jag anser att uppslagsverket i sig är det som skall vara rekryteringsbasen och att andra insatser, oavsett vilka de riktar sig till, är onödiga. Men det är, som jag påpekat ovan, min personliga uppfattning som jag inte missionerar för men inte kan se någon anledning att tiga med när det faller sig naturligt att uttala den. Enskilda användare som kommer hit på grund av reklam i någon form är givetvis välkomna, men det viktiga är att man lockas att redigera när man läser våra artiklar. Det skulle aldrig falla mig in att propagera för att andra skall bidra på min arbetsplats eller i andra sammanhang där jag rör mig och det är inget jag skäms för. Givetvis dömer jag inte ut personliga vittnesbörd som sådana, men jag ifrågasätter den stora vikt som idag läggs på utåtriktad information. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 01.30 (CEST)
Jag kan iofs instämma i att jag skruvar på mig när det gäller den utåtriktade informationen. När jag har läst i tidningar om saken så tycker jag att det framställs som om det är stora och strukturella problem här, att just Wikipedia skulle sticka ut som särskilt könssegregerat. Det är faktiskt varken bra reklam eller sant.Klementin (diskussion) 13 juli 2016 kl. 08.25 (CEST)
@Grillo: Jag är alldeles övertygad om att de flesta nya användare, oavsett kön, vill bli betraktade som individer och inte särbehandlas eller bli sedd på något sätt för att de just är en kvinna eller man. Den här diskussionen kanske avskräcker snarare för att Wikimedia Foundation och Wikimedia Sverige vill inkludera Wikipedia i den genuspolitiska kampen. Jag har undvikit att svara på några inlägg av bland annat Hobbsansak för att de leder in till en ideologisk diskussion som jag försökt undvika här, men vill framföra följande. Jag tror många människor känner behag av att kunna bli betraktade som en människa utan att behöva sorteras in i grupper beroende av vilket kön man har. Samhället är idag så präglat av att bryta könsnormer. Barnen på dagis ska inte få leka med vilka leksaker de vill. Pojkar ska helst leka med dockor m.m. Man får inte vara den man är. Könssepreratitisk verksamhet hyllas och förekommer ofta. På kongresser har man ombudssamtal innan årsmötet startar och delar upp ombuden, samt har olika samtal med de manliga och de kvinnliga. I ivern att hjälpa kvinnor att ta plats tappar man hela kärnan av vad jämställdhet handlar om, nämligen att behandla män och kvinnor lika. Män ombeds att ta minde plats och vara tysta - och nu åter till Wikipedia - Nu har tydligen Wikimedia Foundation med politiska mål om att ha fler kvinnor som redigerar. I sig är det inget fel på det (att fler kvinnor redigerar), men genuspolitiken tränger sig helt plötsligt in i en stiftelse som håller i ett uppslagsverk för fri kunskap. Varför? Varför är det så viktigt vilket kön vi tillhör i detta sammanhang? Denna iver att få fler kvinnor att redigera kan snarast resultera i att män slutar redigera på grund av att Wikimedia nu värderar kvinnliga skribenter högre än manliga. Det är allt annat än jämställdhet. Jag ansåg att det var värt att ta upp saken för diskussion, allt för att skydda projektet från genuspolitik när den är som sämst. Obelix (diskussion) 13 juli 2016 kl. 12.25 (CEST)
Arrangemanget var en satsning för att öka (det tämligen ringa) antalet kvinnor som redigerar på Wikipedia. Det tar inte tid från några andra än frivilliga deltagare, det är inte genuspolitik annat än att det försöker åtgärda en snedfördelning, och, som nämnts ovan, om det hade varit ett arrangemang för barn hade ingen reagerat för att vuxna uteslöts. Varför är det då så farligt att vända sig till en underrepresenterad grupp? Och varför är det så farligt att över huvud taget försöka få fler deltagare från en underrepresenterad grupp – för det har du ju reagerat mot förr? / TernariusD 13 juli 2016 kl. 13.08 (CEST)
@Ternarius: Helt enkelt för att jag ogillar skarpt att det görs skillnad på människor utifrån kön. Vi bör behandlas som jämlika. Därför tycker jag att en del feministiska värderingar närmast drar oss tillbaka i tiden och förstärker könsrollerna än motverkar dem. Som här. Jag ser med handen på hjärtat absolut ingen som helst anledning att rikta sig till en specifik grupp på Wikipedia. Här bör vi kunna gamla som små, "vita" som "svarta", tjejer och killar också vidare behandlas lika. Vi har inte olika förutsättningar för att kunna bidra i uppslagsverket, låt vara att en del intresseområden kanske intresserar män respekterar kvinnor mer än det andra könet att skriva om, men annars inget som jag ser det. Obelix (diskussion) 13 juli 2016 kl. 19.18 (CEST)
Vi lever i en kultur där traditionellt män har lättare att ta för sig än kvinnor; åtminstone bland den äldre generationen (som jag tillhör) var det något som kom genom uppfostran och skola. Att uppmuntra kvinnor att bidra till Wikipedia i samma grad som män är inte att särbehandla dem; det är att råda bot på särbehandling. Med ditt synsätt hade vi inte haft några kvinnliga ishockeyspelare, inte några kvinnliga lokförare, inte några kvinnliga poliser bland mycket, mycket mera, för de är också resultatet av en medveten satsning på kvinnor. / TernariusD 13 juli 2016 kl. 19.32 (CEST)
@Obelix:Vad baserar du din tes om hur de flesta ny användare vill eller inte vill bli behandlade på? Det är ett privilegium du har att inte ständigt bli betraktad som ett kön. Ett privilegium som kvinnor inte har. Det har ju redan bevisats här, genom förslaget att kvinnor helt enkelt ska välja ett neutralt namn om de inte vill bli behandlade som kvinnor. Neutralt innebär att du förutsätts vara man. Om du tror att det fungerar att inte göra någonting åt snedfördelningar för att du tänker dig att det bara är så enkelt som att skarpt ogilla att det görs skillnad på människor utifrån kön, varför finns det då en så skev fördelning på Wikipedia idag som det faktiskt finns? Kan kvinnor helt enkelt inte lika mycket som män? Hela idén att uppmärksammandet av bristande jämställdhet skulle orsaka bristande jämställdhet saknar helt stöd. Det är tvärtom så att uppmärksammandet är det som har gett oss så gott som all den kunskap vi besitter idag - som tex kunskapen att även personer som säger sig ogilla att det görs skillnad på människor utifrån kön, gör skillnad på människor utifrån kön. Det gäller även dig, jag lovar.
Beträffande frågan om varför det är så viktigt så har jag för mig att den redan har besvarats men jag tar det igen. En snedfördelning bland de som bidrar ger en skev bild av verkligheten. Du regerar inte på detta för att det är en gammal bekant skev bild. Även traditionella uppslagsverk har ju trots allt till största delen skrivits av män och därmed har allt det som kvinnor traditionellt har sysselsatt sig med fått betydligt mindre utrymme och mindre erkännande. Att du tror att det går att ignorera bort ett problem med olika utgångspunkter tycker jag är intressant. Så om någon startade ett 3000 meterslopp men bara lät hälften av löparna börja springa, för att sedan efter 1500 meter komma på att oj då, det här var ju inte rättvist; skulle du då tycka att en rimlig lösning var att säga 'Jaja, men från och med nu så får alla springa. Jag tror inte att någon vill bli särbehandlad bara för att de råkade tillhöra gruppen som inte fick starta från början."?
Du skriver på ett ställe: "Denna iver att få fler kvinnor att redigera kan snarast resultera i att män slutar redigera på grund av att Wikimedia nu värderar kvinnliga skribenter högre än manliga." Du menar alltså att det inte finns någon som helst anledning att stötta projekt för att få in fler kvinnor för de är alla individer som kan klara sig på egen hand oavsett hur miljön ser ut, men några insatser för att avhjälpa en brist på kvinnor kan få män att sluta editera för att de blir så förolämpade över att inte känna sig prioriterade? Det låter väldigt märkligt måste jag säga. Men eftersom det inte gör något, enligt dig, vem det är som skriver så spelar det väl ingen roll om män slutar editera om det bara tillkommer kvinnor nog för att täcka upp bortfallet av deras editerande?
Sen är det märkligt att du väljer att ta upp just normbrytandet som problemet med att man inte får vara som man vill. Som om det inte är rätt uppenbart att det är just normerna som hindrar barn från att leka med vilka leksaker de vill. Att blåsa upp de små motvikter som finns till de massiva samhälleliga påtryckningar som hindrar tex pojkar från att leka med dockor tycker jag är ett mycket märkligt fokus.//Hobbsansak (diskussion) 15 juli 2016 kl. 07.53 (CEST)
@Obelix: Nu sprider du bara stockkonservativa konspirationsteorier (pojkar leker med dockor, the horror, överheten vill att män ska vara som kvinnor!!!). De leder inte diskussionen framåt och drar bara ett löjes skimmer över dig. Om det här är vad du baserar hela diskussionen om finns det faktiskt ingenting att säga här, för du har helt enkelt inget case. /Grillo (diskussion) 15 juli 2016 kl. 21.56 (CEST)
@Grillo: Jag hade tänkt sätta punkt för den här diskussionen, då grundfrågan är utagerad med Hannibals svar och då vi nu har hamnat i allmänpolitisk och ideologisk diskussion. Du missade poängen i mitt inlägg, som var huvudgrejen i det hela - att jag är ganska övertygad om att de flesta vill ses som individer här och inte utifrån vilket kön man har. Det är väl framförallt därför en del inte vill ange sitt kön här? Påpeka gärna om jag har fel. Det du kallar för "stockkonservativa konspirationsteorier" är vad som praktiseras på en del förskolor, för att bryta könsnormer. Och i mycket korta ordalag vill jag även svara dig, Hobbsansak samt Ternarius att jag inte tycker jämförelserna med historiska framgångar för kvinnors rättigheter är relevant för hur man ska arbeta med detta uppslagsverk och ha för mål med det. Jag har mycket svårt att se att man på Wikipedia, där man är anonym fram till dess man lämnar ut information om sig, är helt anonym och att man därav skulle ha olika förutsättningar. Jag ifrågasätter inte Ternarius om hur man uppfostrades i vederbörandes barndom (Idag uppfattar jag dock att även den äldre generationen har kommit ifrån dessa värderingar), men vad jag kunnat uppfatta av vad jag iakttagit under mina år här har användarnas kön inte spelat någon roll alls. Däremot ålder, ifall unga användare tagit stor plats så har det retat en hel del användare. Slutligen: Visst finns det en hel del att ta itu med vad gäller att få Sverige mer jämställt som land, men för projektet Wikipedia ser jag inte att det har någon roll alls. Obelix (diskussion) 16 juli 2016 kl. 18.42 (CEST)
@Obelix: Jag tycker snarare att det är du som helt verkar missa alla poänger som presenteras för dig om och om igen:
1) Hur personer ”vill” ses eller inte förändrar inte det faktum att personer behandlas olika pga kön. Det här finns det mängder av forskning som bekräftar så det är inget vi behöver låtsas som att olika personers åsikter om är relevanta.
2) Att personer väljer könsneutrala namn innebär som sagt inte att de betraktas som könlösa - det innebär att de tolkas som män och därför får bli sedda som individer. Individer som är män dock. Även här finns det gott om bevis för att anonymitet inte alls ger något slags magiskt fördomsfritt bemötande. När J K Rowling uppmanades att inte skriva ut hela sitt namn var det t ex för att hennes förläggare visste att redan unga pojkar har fått lära sig att se ner på material producerat av kvinnor. Men inte behövde hon skapa en manlig pseudonym för det - det räckte bra att bara dölja henne kvinnligt kodade namn under hennes neutrala initial (och dikta ihop en extra initial) för att namnet skulle tolkas som en man eftersom boken befann sig i en manligt kodad sfär.
3) Att olika sorters personer skriver på Wikipedia gör att uppslagsverket blir mer rättvisande. Det har tydligt förklarats hur skevheten på WIkipedia idag speglar hur män/”manlighet” övervärderas i förhållande till kvinnor/”kvinnlighet”. Detta i kombination med information om att män tenderar att skriva om män och manliga sfärer medan kvinnor tenderar att skriva om både män och kvinnor. Din åsikt att det inte spelar någon roll vem som skriver hade varit en smula mer trovärdig om du hade kunnat backa upp den med ett Wikipedia som inte tydligt visar att alla dessa män som skriver inte har klarat att producera ett representativt uppslagsverk.
4) Vad du uppfattar eller inte är inte särskilt relevant eftersom det som sagt finns gott om vetenskapliga studier på området som visar klart och tydligt att du har fel. Vad du iakttagit är dessutom inget mer än anekdotiska bevis, av vilka alla andra också skulle kunna leverera en hel del så det är knappast hjälpsamt.
Slutligen; vad du än har för personliga åsikter i frågan så kvarstår att du har ställt frågor om nyttan och motiven bakom initiativ som detta och du har fått genomtänkta, välgrundade svar som stödjer sig på fakta och logik. Du verkar dock inte vilja lyssna på dessa för att du redan har bestämt dig för vad du tycker och du verkar inte ha någon som helst lust att ta till dig information som skulle kunna tvinga dig att ändra ståndpunkt. Den sortens inställning är något av det minst konstruktiva jag kan tänka mig för projektet Wikipedia.
PS Jag hoppas att du är lika upprörd varje gång förskolebarn pressas till att gå ut och leka eller gå in och leka eller sitta still och lyssna på saga eller låta bli att slå andra barn osv som du är av din övertygelse om hur pojkar pressas att leka med dockor. För det är väl aldrig så att bara just tanken på att erbjuda en liten motvikt till de könsnormer som trycks ner i halsen på barn från födseln som gör dig upprörd över att man inte får vara den man är? //Hobbsansak (diskussion) 17 juli 2016 kl. 21.09 (CEST)
När du skriver "Slutligen; vad du än har för personliga åsikter i frågan så kvarstår att du har ställt frågor om nyttan och motiven bakom initiativ som detta och du har fått genomtänkta, välgrundade svar som stödjer sig på fakta och logik. Du verkar dock inte vilja lyssna på dessa för att du redan har bestämt dig för vad du tycker och du verkar inte ha någon som helst lust att ta till dig information som skulle kunna tvinga dig att ändra ståndpunkt." har du fel. Jag har tvärtom lyssnat på alla svar, tackat Hannibal för dem, men ni kan rimligen inte tvinga mig att ändra min inställning till genuspolitik i största allmänhet. Obelix (diskussion) 17 juli 2016 kl. 21.25 (CEST)
@Hobbsansak: Det finns flera kvinnor som redigerar på Wikipedia under kvinnliga namn utan att för den sakens skull behandlas annorlunda än andra. Det beror till största delen på att de bidrar i diskussioner med sakliga argument och inte med Ad hominem-argument som du gör ovan. Genom att kommentera de värderingar som du tillskriver Obelix så är det du, inte han, som bidrar till könssegregeringen på Wikipedia. /ℇsquilo 18 juli 2016 kl. 08.49 (CEST)
Att det finns kvinnliga "nick" här är ingen garanti för att det verkligen är kvinnor bakom. Annika64 har jag aldrig sett explicit uttala sig om saken. En manlig användare som vissa av oss vet IRL-identiteten bakom hade marionetter med kvinnligt nick, som aldrig avslöjades förrän en ip-kontroll gjordes. Det har hänt att jag i andra fora har misstagits för kvinna. Om det berott på valet av "nick" eller min diskussionsstil vet jag inte. I ett fora var det nog mitt "nick" som förvirrade i ett annat skedde det ändå. Jag har ett feminint klingande smeknamn IRL och det händer ibland att jag använder det på nätet. IRL händer det dock aldrig att folk gör det misstaget. -- Innocent bystander 18 juli 2016 kl. 10.28 (CEST)
@Esquilo: För det första, hur vet du att användare med kvinnliga namn inte behandlas annorlunda än andra? Det finns som sagt gott om studier som visar att, tvärt emot vad deltagarna själv trott, så görs det tydlig åtskillnad på hur män respektive kvinnor behandlas. Det finns en stort spektrum mellan att behandla folk likadant och att uppenbart trakassera vissa. Mikroaggressioner är till exempel väldigt vanligt att många människor helt enkelt ser förbi helt enkelt för att de är så vanliga i vissa sammanhang och mot vissa personer. För det andra, att du säger att jag har kommit med Ad hominem-argument gör det inte automatiskt sant. Förklara gärna hur du menar att det jag skriver ovan är Ad hominem. Att jag nämner Obelix uttalade åsikter i frågan är knappast en attack på hens person och jag har inte tillskrivit hen något. Hen har tvärtom varit väldigt tydlig med hens åsikter i frågan, vilka har upprepats flera gånger av hen själv. För det tredje så saknar ironiskt nog den svenska artikeln om Ad hominem en relevant del som går att finna på den engelska sidan:
"Criticism as a fallacy
Doug Walton, Canadian academic and author, has argued that ad hominem reasoning is not always fallacious, and that in some instances, questions of personal conduct, character, motives, etc., are legitimate and relevant to the issue,[9] as when it directly involves hypocrisy, or actions contradicting the subject's words.
The philosopher Charles Taylor has argued that ad hominem reasoning (discussing facts about the speaker or author relative to the value of his statements) is essential to understanding certain moral issues due to the connection between individual persons and morality (or moral claims), and contrasts this sort of reasoning with the apodictic reasoning (involving facts beyond dispute or clearly established) of philosophical naturalism.[3]"
Så det är alltså inte så att en persons inställning automatiskt är irrelevant i en diskussion och alla omnämnanden av dessa går alltså inte att avfärda som Ad hominem. Det är till exempel därför ditt sätt att kalla mig osaklig inte blir både Ad hominem och därmed hycklande, eftersom det var det du anklagade mig för. Det blir bara argumentationstekniskt fel, eftersom du inte hade någon hållbar grund för att anklaga mig för att vara osaklig, men fortfarande hyckleri eftersom du därmed ägnade dig åt något du själv menade var ett Ad hominem-argument när jag gjorde det. /Hobbsansak (diskussion) 18 juli 2016 kl. 11.57 (CEST)
@Esquilo: Jag måste också säga att det är väldigt intressant att du valde att anklaga just mig i den här subtråden för Ad hominem-argument. När Grillo skrev saker som att Obelix nu bara sprider "stockkonservativa konspirationsteorier" vilka "drar bara ett löjes skimmer över [hen]". Tycker du inte själv att det är anmärkningsvärt att det var just min påstådda osaklighet som du valde att reagera på? /Hobbsansak (diskussion) 18 juli 2016 kl. 12.05 (CEST)
@Obelix: Du säger att vi inte kan tvinga dig att ändra din inställning till genuspolitik i största allmänhet, men nu råkar det inte bara handla om det. Du har ju fortsatt att hävda att det inte behövs insatser för att utjämna skevheten här på Wikipedia och stött detta ställningstagande på dina allmänna inställning till genuspolitik. Att du säger att du har lyssnat är rätt irrelevant när du fortsätter att argumentera för att det inte är nödvändigt att anstränga sig för att motverka den skeva könsfördelningen här. Du må ha "lyssnat" men du har ju absolut inte tagit till dig av den fakta som du har presenterats med, något som jag har inkluderat i begreppet "lyssna" och du tydligen inte gör, vilket ju bara en tolkningsskillnad oss emellan. /Hobbsansak (diskussion) 18 juli 2016 kl. 12.16 (CEST)
Det var framför allt Annika64 och Höstblomma som jag hade i tankarna. Visserligen har Annika en könsneutral profil, men jag utgår ifrån att användarnamnet är valt utifrån den personlighet som användaren i fråga identifierar sig som. /ℇsquilo 18 juli 2016 kl. 13.43 (CEST)
Höstblomma har jag uppfattat som ett könsneutralt nick. /Ascilto (diskussion) 18 juli 2016 kl. 13.55 (CEST)
Hon har i sina inställningar valt att bli omnämnd med kvinnliga pronomen. Se {{genus|Höstblomma}} = hon. /ℇsquilo 18 juli 2016 kl. 16.18 (CEST)

Den här diskussionen framstår inte längre som konstruktiv. Jag tycker Obelix första fråga är intressant och främst Hannibal har gett mycket goda svar som är väl värda att läsa. --افيراتير (diskussion) 18 juli 2016 kl. 12.34 (CEST)

Instämmer. Denna diskussion tillför inte (längre) något av värde för vårt arbete på Wikipedia. Inga fler inlägg nu, tack.Yger (diskussion) 18 juli 2016 kl. 13.18 (CEST)

Inget diskussionsinlägg: Jag vill tacka Hannibal för att han projekterat och genomfört lägret och allt annat klokt han gör för Wikipedia, samt gratulera de personer som fick möjlighet att delta i kursen och önska er välkomna hit!. Jag är övertygad om att ni kommer att lämna goda bidrag, oavsett ämnesval, och göra Wikipedia till en bättre encyklopedi! (Och det var bra att vi klarade ut att Molkom ligger inom Sveriges gränser!) Rex Sueciæ (disk) 18 juli 2016 kl. 14.59 (CEST)

Codd-neck bottle?![redigera wikitext]

Veckans översättning behöver sakkunnig hjälp. Den gammeldags flaskan som påminner om knoppflaska, men med bygelförslutning, Codd-neck bottle (en) ska knappast heta codd-neck-flaska på svenska ... Men vad ska den heta!? Deryni (diskussion) 11 juli 2016 kl. 10.27 (CEST)

Påföljande diskussion flyttad till artikeldiskussionen för Coddflaska: [1]. Anslut och fortsätt gärna där!--LittleGun (diskussion) 24 juli 2016 kl. 09.16 (CEST)

Uppdateringar[redigera wikitext]

Det är alldeles för vanligt att nya uppgifter endast läggs in i faktarutan och inte i ingress och/eller brödtext. Det är enligt min mening de senare som utgör själva artikeln. Infoboxarna är en förkortad sammanställning som jag personligen sällan läser. Låt oss hjälpas åt att göra tilläggen på båda (eventuellt på alla tre) ställena. Om något måste prioriteras i en konkret situation bör det vara texten. Det är också där vi brukar lägga in källor. Tostarpadius (diskussion) 12 juli 2016 kl. 19.19 (CEST)

Det jag säger nu, gillar kanske inte just Tostarpadius, men jag säger det ändå! Med tanke på hur infoboxar nu ibland uppdateras från Wikidata och ibland med Robotar, så vore det bra om vi börjar bli mer tillåtande emot att samma källa läggs in på fler än ett ställe i artikeln. Detta för att förhindra länkröta i referenslistan.[1] Förkortningar av typen <ref name="Andersonetal"/> anser åtminstone jag[1] idag bör undvikas om "Andersonetal"-referensen i sin helhet är definierad i infoboxen. Bara för att dubblerade referenser anses vara ett "Syntaxfel" av en sida här någonstans, så betyder det inte att vi måste förbjuda det. Som synes i denna text här så finns det inget tekniskt hinder emot att skriva ut hela referensen flera gånger[1] i samma sida.
  1. ^ [a b c] Hej
Naturligtvis funkar det också att lägga hela referensen mellan <references> och </references>, ett skrivsätt som blir allt vanligare idag. Görs på detta vis, är risken minimal att en Robot eller en Wikidata-redigering orsakar referensröta. -- Innocent bystander 12 juli 2016 kl. 20.41 (CEST)
Faktarutor direkt från Wikidata är i normalfallet ett oskick. Dessa bör för övrigt, i varje fall i biografier, inte innehålla källhänvisningar. Det som står där bör (möjligen med undantag för för- och efterträdare på olika befattningar) återfinnas på annan plats i artikeln. På den punkten är jag benhård. Geografiska och biologiska objekt kan behandlas på ett delvis annat sätt. Tostarpadius (diskussion) 12 juli 2016 kl. 21.01 (CEST)
Jag tycker att man alltid skall använda referensavsnittet om samma referens används i flera av artikelns avsnitt, men kanske man kan låta faktarutan ha sina egna hänvisningar också då källorna är de samma (varför skulle man inte ange faktarutans källor?). Om brödtexten har en annan källa eller annan name-parameter blir det inga problem. En upprepad källa är bara aningen estetiskt störande, och jag tycker brödtexten gärna får ha andra källor.
Då är vi tillbaka till den ursprungliga frågan. Jag tycker inte man konsekvent behöver uppdatera uppgifter i brödtexten då man gör det i faktarutan. Finland hade fem miljoner invånare då jag gick i skolan och har det fortfarande, också om faktaboxen nu uppger 5 470 820 (snart måste jag tydligen uppdatera mig). Ofta behövs konsekvensändringar då man uppdaterar i brödtexten, och den som hittat årets siffror brukar sällan ge sig tid för att göra sådant ordentligt. Alltför olika siffror i brödtext och faktabox är också en bra varning om att någondera kan vara fel (invånare eller medborgare, ort eller kommun?).
--LPfi (diskussion) 12 juli 2016 kl. 21.19 (CEST)
Jag håller med Innocent bystander om att sammanslagna referenser (källnoter) är ett otyg. Jag körde igenom hela Wp med robot för några år sedan för att se hur stort problemet var. Jag kommer inte ihåg exakt vad analysen visade, men det fanns drygt 100k artiklar med sammanslagna referenser om jag inte minns fel. Det bästa vore givetvis att lägga samtliga i slutet av artikeln innan de slås ihop, men så sker inte. Jag hade kod för att fixa saken, men valde att inte använda den. I princip alla uppgifter ska vara källbeagda, även de i faktarutor. Allt annat strider mot Grundprinciperna och dom går inte förhandla bort oavsett hur benhård man är. Accepterar man inte att fakta källbeläggs kan man logga ut från Wikipedia och logga in på t.ex. Facebook eller Flashback istället. Nasko () 12 juli 2016 kl. 21.25 (CEST)
Det som står i faktarutan är en sammanfattning av artikeln och skall därför vara källbelagt. Jag uttalar mig främst om biografier. Där menar jag att det är oerhört viktigt att det inte står i texten att någon fortfarande är finansminister (det var Alexander Stubb som fick mig att aktualisera frågan, men jag har sett det förr), medan infoboxen har korrekta uppgifter. Jag skrev i mitt inlägg att det kan gälla andra regler för biologi eller geografi, så det som LPfi nämner berör inte det jag tar upp. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 01.21 (CEST)
Biografier är en sak, men i mer tekniska artiklar så är det mycket data som bara finns i infoboxen och bara ska finnas där. Det är ingen mening med att rapa upp längd, bredd, höjd och vikt för en MiG-29 i brödtexten i artikeln. I många fall är dessutom all tabelldata hämtad från samma källa varför det är onödigt (och fult) med en referens efter varje rad i infoboxen. /ℇsquilo 13 juli 2016 kl. 09.07 (CEST)
För biografier som inte behöver uppdateras kan faktarutan fungera som sammanfattning. När det gäller befattningsinnehavare, såsom Stubb, blir biografin mer lik andra artiklar, där faktarutan kan uppdateras automatiskt eller halvautomatiskt. Och då ser jag faktiskt ogärna att den som halvautomatiskt uppdaterar faktarutan gör motsvarande ändring i brödtexten med samma automatik – eftersom jag ofta sett sådana ändringar leda till inkonsekvenser som är svåra att dechiffrera. Också efter att Tostarpadius gjort ändringarna i inledningen (tack för det!) kvarstår behov av uppdatering: avsnittet om politisk karriär avslutas med att han blev statsminister 2014! Att få brödtexten aktuell förutsätter i det här fallet att man letar rätt på källor och skriver text, inte bara att man byter datum, årtal och tempus. Vem som helst kan uppdatera faktarutan enligt vad man hör i morgonnyheterna, men brödtexten kräver alltså betydligt mera. --LPfi (diskussion) 13 juli 2016 kl. 10.33 (CEST)
Jag har föreslagit uppdatering som kvalitetsprojekt. Visst kräver uppdateringar i brödtexten mer, men det är de som är de mest angelägna. Faktarutan är i mina ögon enbart dekoration i biografier och egentligen helt onödig. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 11.55 (CEST)

Om faktarutan uppdateras så är det självklart bra att uppdatera motsvarande uppgift också i texten och i ingressen. Men om uppdateringen i faktarutan är en förbättring så vill vi ha den även om texten inte uppdateras samtidigt. I de fall uppdateringen görs av en robot kan det vara mycket svårt att lära roboten att göra den också i brödtexten. Vi får inte göra det bästa till det godas fiende (eller hur det nu heter). --Ettrig (diskussion) 14 juli 2016 kl. 14.59 (CEST)

En robot kan nog aldrig uppdatera en uppgift om att någon har slutat som statsminister. Den kan dock, med rätt arrangemang, uppdatera vissa uppgifter i en brödtext som har mallar instuckna, eller den typen av "mark-up" som Lsjbots artiklar har. -- Innocent bystander 14 juli 2016 kl. 17.14 (CEST)

Sedan jag senaste var inloggad här så verkar acceptansen för oinloggade, "okända" användare och- eller anonyma blivit än sämre, men tänker ändå för första gången på flera år skriva ett inlägg i Bybrunnen, även om ingen bryr sig om min åsikt. Till sak, givetvis är ingress/brödtext artikeln. Faktarutan ska sammanfatta resten av artikeln, men inte ge någon ny information. Om en bot kan hitta data som behöver uppdateras i en inforuta är det bättre att det skrivs till ett kvalitetsobjekt och låter användare uppdatera både brödtext och faktaruta. Lrtz (diskussion) 14 juli 2016 kl. 23.48 (CEST)

RE: Lrtz. I praktiken innehåller faktarutorna också data som inte alls anses relevanta för brödtexten. Se här tex.
Vad är det för "kvalitetsobjekt" du syftar på? -- Innocent bystander 18 juli 2016 kl. 09.57 (CEST)

Relevanskriterierna - när detaljerna blir viktigare än helheten[redigera wikitext]

Diskussionen om relevanskriterierna har kommit igång igen, i ett samtal mellan bl a mig, Dcastor och Tostarpadius i en SFFR-diskussion (Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Kristina Alexanderson (lärare) 2). Diskussionen återkommer med jämna mellanrum och jag måste erkänna att jag själv försöker hålla igång den. Orsaken - systemet med de omhuldade kriterierna, som enligt min mening har så allvarliga brister att de försvårar och begränsar arbetet med att värdera vad som bör rymmas inom detta uppslagsverk.

Kriterierna i sin nuvarande form både styr och legitimerar den helhetsbild av samhället och vår värld som WP erbjuder kunskap om. De delar upp världen i vertikala grupperingar där vi har valt ut vissa detaljerade ämnesområden (t ex militärer men inte poliser, och gymnasieskolor men inte förskolor) och ger dem "automatisk relevans", medan andra ämnen i praktiken blir mer godtyckligt betraktade och ibland t o m får en "automatisk irrelevans". Vi värderar författares och musikers utgivning, men tar inte hänsyn till om någon läser eller lyssnar. Kriterierna "premierar" företag med många anställda (dvs i praktiken ofta traditionell industri), men förmår inte att ge stöd när det gäller mindre, men möjligen i sak minst lika relevanta, företag. Vi definierar relevanskriterier för huliganföreningar, men nämner inget om stöd- och vänföreningar för teatrar eller orkestrar. Osv, osv... Systemet bygger på att världen kan betraktas och beskrivas på detaljnivå, där ämnena saknar samband och relation till varandra, att alla de ämnen som kan beskrivas här kan sorteras in i olika grupper, samt att dessa olika grupperingar kan definieras inom sina ramar, oberoende av andra grupper och deras ramar. Redan det är, enligt min mening, en bristfällig utgångspunkt för relevansbedömningarna. När kriterierna i praktiken dessutom bara har möjlighet att beskriva en minimal bråkdel av allt som WP kan (och bör) innehålla framstår spretigheten allt tydligare.

Det måste gå att definiera det önskade innehållet - det i mitt tycker helt nödvändiga urvalet - med stöd av ett helt annat synsätt. Jag lutar mer och mer mot att vi bör försöka sätta upp mål som beskriver en riktning i Wikipedias utveckling (en ambition), istället för en detaljerad normering av några få enskildheter. "Viktighet" (och därmed angelägenhet) kan inte mätas i ett objekts volym, storlek, omsättning, titel, upplaga eller ålder, utan i dess betydelse, förankring, påverkan, roll och inflytande, både i sitt eget sammanhang och i relation till andra, liknande och näraliggande, ämnen. Lindansaren (diskussion) 13 juli 2016 kl. 08.20 (CEST)

Även om Lindansaren pekar på reella svagheter i det nuvarande systemet menar jag att vi bör hålla fast vid det. Kriterierna är till hinder när de följs slaviskt, men de är till hjälp vid en snabb bedömning av ett objekt. De säger långtifrån allt men de har alltjämt en funktion att fylla. För att vi inte skall fastna i omfattande diskussioner om varenda artikel behöver vi dem. Mätbara ting är dessutom ofta (men inte alltid) ett tecken på det som verkligen betyder något. De får dock aldrig vara det som ensamt avgör när det gäller gränsfall. Där är SFFR-diskussionerna viktiga. Där är vi inte bundna av dem. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 08.39 (CEST)
Jag ser ibland en rädsla på SFFR att "om den här SFFR'en går igenom som 'radera' kommer det att tas som prejudikat för att alla artiklar om detta ämne kan raderas" och därför röstas det lite för ofta på 'behåll'. Det ser jag som olyckligt. Själv röstar jag inte alls efter vilken potential en artikel har, utan hur den faktiskt ser ut. Diskussionen runt Kristina Alexanderson kom till en början också att handla om ett SFFR-utslag är evigt. Om en artikel en gång bedömts som "irrelevant" kommer den då alltid att vara det, oavsett om kriterierna har ändrats eller inte? Toaletter i Japan är en utvald artikel, så också Elektricitet i Hakarps socken. Skapar jag en artikel om Elektricitet i Bäckseda socken så har jag inget mer att berätta än att mina förfäder sedan några generationer bakåt haft som ansvar att byta säkringar i ett lokalt ställverk. En sådan artikel hoppas jag blir raderad, även om ämnet (elektricitet i Småland) uppenbarligen har potential att bli utmärkt. -- Innocent bystander 13 juli 2016 kl. 08.48 (CEST)
Något som redan har tagits upp i diskussionen kring Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Kristina Alexanderson (lärare) 2 är skillnaden mellan relevansbegreppet och de nu rådande relevanskriterierna. Relevansbegreppet tycker jag är centralt i en encyklopedi, däremot så kan relevanskriterierna nog behöva justeras en smula inom en del områden. Dessutom stämmer det inte som Lindansaren skriver att kriterierna "premierar" företag med många anställda. De "premierar" i lika hög grad företag med hög omsättning, med lång etableringstid, med relevanta produkter, etc. /ℇsquilo 13 juli 2016 kl. 09.00 (CEST)
Relevans är för mig kopplad till trovärdighet, dvs att texten i artiklarna är korrekt när de läses. Detta i sin tur beror sedan på beständighet och uppmärksamhet, dvs troligheten en ändring av fakta kommer medföra någon för in denna ändring i artikeltexten. En tidigare lokal byskola ändrar relativt ofta vad den används till och en förskola kan rivas, utan att någon reagerar för att ändra vad som står i en Wikipediaartikel om det. En arkitektritad byggnad till ett tidigare läroverk och motsvarande skolverksamhet har dock en helt annan uppmärksamhet och en ändring kan antas bli införd. Att min morfarmors hus kallades "Slätthem" är bara känt av ett 20-tal personer idag, och även om det finns källor, så är uppmärksamheten så svag att ingen kan antas kontrollera/vet om det är rätt eller fel. Och själva byggnaden är obeständig, så en artikel om huset Slätthem skulle riskera trovärdighet.Yger (diskussion) 13 juli 2016 kl. 09.06 (CEST)
Lika viktigt som att artiklarna uppdateras är det att den gamla informationen inte tas bort. Våra artiklar bör inte endast ange aktuella förhållanden utan ha ett historiskt perspektiv. Därför kan också obeständiga byggnader vara av intresse. Själv skrev jag om Isartorteatern igår. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 09.19 (CEST)
Vi bör inte låta kriterierna styra artiklarna för mycket. Vill man skapa en artikel om en skola, så blir det knas om det rabblas om arkitekter bara för att vara säker på att artikeln inte raderas bara för att det aldrig varit något gymnasium. (Den enda skola jag gått i som inte varit arkitektritad är livets skola.) -- Innocent bystander 13 juli 2016 kl. 09.23 (CEST)
Visst kan det ibland läggas in onödiga detaljer (ibland förpassade till notapparaten), men ofta löser det sig genom att det som är kuriosa i en artikel bryts ut till en ny. Själv har jag ett sådant projekt på gång, men det kan dröja ännu några dagar innan det blir förverkligat. Arkitektnamn är dock oftast av stort intresse. Det är beklagligt att våra kyrkoartiklar så ofta saknar vem som genomfört restaureringar. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 09.40 (CEST)
Jag trodde tidigare på att det att ett ämne var tillräckligt uppmärksammat ger något av en garanti för att artikeln hålls uppdaterad eller åtminstone att felaktiga uppgifter tas bort. Inte längre. Vi har en massa artiklar om historiskt viktiga händelser och personer (Fukushima-olyckan, Inbördeskriget i Syrien, Salvador Allende) som inte underhålls på ett acceptabelt sätt. Märkligheter upptäcks ibland, ibland städar någon bland vad som en gång var obekräftade tidningsuppgifter som ännu inte satts i ett sammanhang, men inget av detta görs konsekvent inom rimlig tid.
Vi har också en massa artiklar om ämnen som aldrig betraktats som relevanta om man mätt enligt sannolikhet att etablerade användare upptäcker felaktigheter. Men det är roligt att kunna länka till Santa Cruz de la Sierra (kommunhuvudort) då man skriver om någon som var född där, eller till Gauja om något hänt vid den floden (i själva verket börjar jag uppfatta det som pinsamt då sådana artiklar saknas). Allt mer börjar det handla om vilka artiklar vi vill ha.
För vissa artikeltyper (såsom grundskolor) kanske relevanskriterierna styr onödigt mycket, men jag har en känsla av att det främst är undermåliga artiklar som raderas på grund av dem – och då besparar kriterierna oss från oändliga diskussioner. En bra artikel brukar kunna behållas oberoende av kriterierna. För de problematiska kategorierna tror jag det är bättre att skapa goda exempel (artiklar som visar att de är värda ett undantag) än att avstå från kriterierna.
--LPfi (diskussion) 13 juli 2016 kl. 11.09 (CEST)
Denna diskussionen är mycket intressant. Jag tror att om man satte Lindansaren, Yger och Dcastor i ett rum och släppte ut dem när det hade formulerat något så skulle det vara mycket bra. Alla de tre har mycket goda ideer och argumenterar utifrån dem. Det är viktiga begrepp de alla för fram: värde, kvalitet, och objektivitet. Nuvarande relevanskriterier stöder inget av de begreppen. Jag tror fortfarande på att vi behöver vara djärvare att radera artiklar som är dåliga och inte redigerats på nån vecka oavsett "relevans" eller inte.--افيراتير (diskussion) 13 juli 2016 kl. 11.57 (CEST)
Det där tror jag inte alls på. Det är gemenskapen som fattar beslut här. Det sker inte genom förhandlingar i slutna rum. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 11.58 (CEST)
Det gör de inte eftersom relevans inte har något med kvalitet och objektivitet att göra, möjligen med värde. En relevant artikel som har undermålig kvalitet och tveksam objektivitet bör kunna raderas på samma sätt som en artikel om ett icke-relevant ämne. Tyvärr fastnar SFFR-diskussioner just i relevansträsket. /ℇsquilo 13 juli 2016 kl. 16.07 (CEST)

Kul att det blir lite diskussion om detta. Själv har jag några ämnesområden som jag känner är lite på undantag i relevanskriterierna: T ex företag och näringslivsaktörer som inte klarar "volymgränserna" men som ändå spelar en viktig roll i ett bredare samhällsperspektiv, konstmusiken som inte mångfaldigar sig genom inspelningar, intresseorganisationer och företrädare för olika ståndpunkter i politisk- och samhällsdebatt, samt föreningsliv och folkrörelser, sportklubbar, körer, församlingar m fl, som inte kan få stöd av de nuvarande kriterierna för t ex den elitinriktade idrottsrörelsen. I de sammanhangen har jag svårt för att relevanskriterierna används som stöd för exkludering. När så sker är det ofta, enligt mitt sätt att se, ett exempel på att kriterierna inte tar hänsyn till verklig betydelse i ett sammanhang, värde och vikt, utan bara volym, storlek, ålder, titel och liknande enkelt mätbara meriter. Lindansaren (diskussion) 13 juli 2016 kl. 16.44 (CEST)

Jag håller med om att relevanskriterierna ofta är alltför kvantifierande (och dessutom ofta anpassade efter vissa typer av de kategorier de avser: företagskriterierna mot tillverkningsindustri, musikkriterierna mot modern populärmusik etc). Samtidigt anser jag att de är bättre än inget, och att vi skulle riskera att hamna i ett gungfly av "allmänt tyckande" utan dem. Det som jag ser som oerhört viktigt är dock att man betraktar relevanskriterierna som giltiga bara "på ena hållet". D v s om någon/något uppfyller kriterierna så är detta tillräckligt för att förklara företeelsen relevant, men bara för att någon/något inte uppfyller de exakta relevanskriterierna så är detta däremot inte någon garanti för att företeelsen är automatiskt "irrelevant". Här får man i stället som ett nästa steg, efter den inledande, mer mekaniska avstämningen mot kriterierna, göra en samlad bedömning utifrån sunt förnuft. Detta gäller inte minst artiklar om "mångsysslande" personer som kanske inte uppfyller vart och ett av ett antal relevanskriterier men där helheten ändå ger relevans (Kristina Alexandersson kan räknas till dessa).
Att däremot tillämpa en rent "artikelkvalitativ" grund för radering är jag helt emot. Det är ämnets relevans som skall bedömas - inte utformningen av artikeln. Det vore knasigt om vi t ex skulle börja radera artiklar om så självklart relevanta figurer som statschefer skrivna under svwp:s barndom bara för att de inte uppfyller våra nuvarande källbeläggnings- och formateringskrav. /FredrikT (diskussion) 13 juli 2016 kl. 17.57 (CEST)
Fast om artiklarna är dåliga bör de väl inte vara kvar oavsett när de skrevs? Nu tror jag iof det är enkelt att rädda så pass mycket innehåll av artiklar från Wikipedias barndom att det inte kommer handla om radering av dem. Alltså jag tror det är enklare, även för mig som ointresserad och oinsatt om statschefer, att fixa till en sådan artikel än att fixa en sffr-omröstning. Angående företag och liknande har jag hört argumentet för relevans att det skulle vara för att hindra reklam. Men jag ser hellre att vi är hårdare mot reklamigt skrivna artiklar oavsett företagets storlek än mot enbart artiklar om (för) små företag. --افيراتير (diskussion) 13 juli 2016 kl. 18.05 (CEST)
Hittade jag en artikel som sade "Jane Doe var president i Nedre Volta 1988-1989" skulle det nog klia en del i raderingfingret. Inte på grund av relevans, utan på att artikeln vore så helt infogningsbar i en lista över presidenter i Nedre Volta. Skulle jag inte hitta namnet på fem minuters googlande skulle jag definitivt radera och hänvisa till bristen på källor.
andejons (diskussion) 13 juli 2016 kl. 18.16 (CEST)
Jag kan helt ställa mig bakom FredrikT:s resonemang. Kriterierna skall i första hand fungera inkluderande, det vill säga så att man med hjälp av dem snabbt kan avgöra enkla fall. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 18.27 (CEST)
redkonflikt: Precis så ska de fungera. Uppfylls inte relevanskriterierna har det aldrig betytt att artikeln är exkluderad. Visa bara varför den är relevant!--LittleGun (diskussion) 13 juli 2016 kl. 18.37 (CEST)
@LittleGun: Tyvärr förekommer det ibland uttalanden som "Uppfyller inte relevanskriterierna" i samtal på SFFR. Jag ser egentligen inte det som ett argument, men det är svårt att helt bortse från sådana meningsyttringar. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 18.43 (CEST)
Fast visas inte relevansen på annat sätt är det ett giltigt argumnet enligt mig. Läs det som "Uppfyller inte ens relevanskriterierna".--LittleGun (diskussion) 13 juli 2016 kl. 18.47 (CEST)
Så kanske man kan förstå det. Jag har alltid uppfattat det som att den som skriver så har missförstått hela poängen med SFFR-processen. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 19.32 (CEST)
Andejons: vi har rätt många artiklar av den här typen just när det gäller haitiska presidenter. Menar Du att Du skulle anse dem som kandidater för radering? /FredrikT (diskussion) 13 juli 2016 kl. 18.32 (CEST)
"Synderna från WP's barndom" känns inte längre som ett argument värt att vårda. Det har varit ett argument i den här debatten ända sedan första dagen jag kom hit, och jag vet inte hur lång tid innan dess. Märk upp dem för kvalitetsåtgärder eller gör något åt dem istället. -- Innocent bystander 13 juli 2016 kl. 18.34 (CEST)
Visst är det angeläget att de utökas, men interwikin talar för att de bibehålls, om de inte är direkt felaktiga. Jag motsätter mig bestämt massraderingar (eller snarare att de byts ut mot omdirigeringar en masse) på grund av att artiklar är för korta. Innehåller de ingenting utöver det som står i listan över presidenter, som i andejons exempel, kan jag dock hålla med om att de är för intetsägande. Samtidigt är de i regel lätta att komplettera med födelsedata och en del andra uppgifter, vilket också sker i stor utsträckning. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 18.40 (CEST)
Jo, jag har svårt att se riktigt vad poängen med att ha separata artiklar är om huvuddelen av dem ser ut sådär - allt som står i den kan ju också stå i listan över presidenter. Det finns egentligen bara ett argument att inte göra det, och det är att vi då förlorar lite i sökbarhet via kategorier och iw.
andejons (diskussion) 13 juli 2016 kl. 18.56 (CEST)
Sådana artiklar har massraderats förr. Väldigt många stubbar om orter i Finland blev omdirigeringar till respektive kommunartikel för några år sedan. /ℇsquilo 13 juli 2016 kl. 19.21 (CEST)
Man kanske skulle stänga möjligheten att skapa nya artiklar varannan vecka? Det kanske skulle få fart på fixandet med befintlig artikelsamling? -- Nej, jag tror inte på det själv, men det vore intressant som ambition! -- Innocent bystander 14 juli 2016 kl. 08.05 (CEST)
Vi har alla olika drivkrafter. Jag kompletterar befintliga artiklar då och då, putsar på formuleringar (bedriver språkvård) i ganska stror utsträckning, deltar litet för mycket i diskussioner, men det som håller motivationen uppe är att skapa nya artiklar. Just nu går det inte alls i den takt jag föredrar, men skulle möjligheten stängas av hade jag nog håll i mig borta helt de veckorna. Jag förmodar att jag inte är ensam om det. Så jag tror att det skulle motverka sitt syfte. Tostarpadius (diskussion) 14 juli 2016 kl. 08.57 (CEST)

Som jag skrev i sffr-diskussionen ser jag relevanskriterierna främst som ett hjälpmedel för nybörjare att få ett någorlunda inblick/hum i vart gränserna för relevans ungefär går. Till skillnad från vad FredrikT anför tycker jag inte heller att det är alltid så att en artikel är relevant om tillämpbart relevanskriterie är uppfyllt. Jag upplever att de flesta gör sin egen bedömning om vad som platsar i uppslagsverket och att det hänvisas ytterst sällan till relevanskriterierna i sffr-omröstningar i största allmänhet. Att sedan flera delar av relevanskriterierna faktiskt återspeglar vad majoriteten tycker och hur utgången blir är en annan sak, men det beror på att det då finns en samsyn i de ämnena vart relevansribban ligger snarare än att folk lusläser relevanskriterierna. Obelix (diskussion) 13 juli 2016 kl. 19.11 (CEST)

Och som jag återkommer till tycker jag att det är viktigt att relevanskriterierna verkligen ses som relevanskriterier. Om man vill ha andra synpunkter får man väl ha det. Jag tror att snuttifieringen som redan är så påfallande och delvis ofrånkomlig på wikipedia annars går överstyr. För att låna ett exempel från diskussionen ovan - jag har ingen aning om vad en artikel om Elektricitet i Bäckseda socken skulle kunna innehålla skrivet av en insatt person, men en artikel om Elektricitet i Harbo socken skulle utan problem kunna fyllas med källbelagd information om allt från när elektricitetsföreningen bildas vilka som var med, vilka ledningsdragningar som föreslogs innan första ledningen drogs fram, till vilka byar som efter hand anslutit sig och vilka transformatorsstationer som uppförts och när, ja detaljerna skulle kunna bli oändliga. Men frågan är - hur stor andel av alla som sökte information om elektricitetsnätets utbyggnad och som hamnade här skulle egentligen vara intresserade av just Harbo? Och skulle de verkligen få en ökad kunskap om Uppland, Sverige eller utbyggnaden i världen genom den här artikeln? Skulle den gå att på ett vettigt sett infoga i en struktur över sådana artiklar, ja, kanske inte idag eller imorgon men åtminstone inom närmaste 50-årsperioden, utan att artikeln stack ut utan att det tydligt framgick hur Harbo skiljer sig eller liknar vilken landsbygdssocken som helst? Ja, jag är fullt medveten om att det är helt omöjligt att komma ifrån att wikipedia för all framtid kommer att vara snuttifierat på det här viset, och att det inte skulle gå att få några att vilja bidra om det inte fick förekomma - men jag ser det samtidigt som en nödvändighet att vi har redskap för att begränsa det - och ett redskap är relevanskriterierna.FBQ (diskussion) 13 juli 2016 kl. 19.32 (CEST)
Att det inte hänvisas till kriterierna visar ju att man förstått vad samtalen går ut på. Jag anser att det sker för ofta. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 19.32 (CEST)
Sedan håller jag med om att kriterierna är väldigt klumpiga och förenklade. I enkelhet handlar ju relevans om att ge en riktlinje för mått på betydenhet och allmänintresse för ämnet. De är väldigt grovhuggna och saknar stora områden som skulle kunna vara mått. Sedan är de betydligt bättre utformade än de var när jag började skriva här. Tanken är ju att de skall kunna fungera som enkla riktlinjer för personer som inte alls kan ämnesområdet men är aktiva wikipedianer och skall bedöma artiklarnas relevans.FBQ (diskussion) 14 juli 2016 kl. 01.42 (CEST)

Ett försök att sammanfatta[redigera wikitext]

Det här blev en bra och konstruktiv diskussion, tycker jag som startade den. Även om jag iofs tror att man egentligen borde kunna hitta helt andra metoder för att avgöra relevans, hoppas jag att det här samtalet har bidragit till att vi kan finna en tillämpning av relevanskriterierna som kan bidra till att uppslagsverket blir mindre spretigt, och där olika ämnen kan värderas på likartat sätt. Vi är väl inte helt överens, men skulle man kunna sammanfatta konsensus så här?

  • Relevanskriterierna är stöd för inkludering, inte regler för exkludering.
  • De signalerar i första hand om ett ämne är av sådan dignitet att det inte krävs någon ytterligare bedömning för att man ska kunna säga att det kan motivera en artikel - d v s en plattform för automatisk relevans.
  • Relevanskriterierna bör dock inte användas som ensamt argument för exkludering, eftersom ämnet kan ha en mängd andra egenskaper som inte beskrivs i kriterierna men som ändå kan motivera att artikeln blir kvar.
  • Eftersom relevanskriterierna bara ger stöd för bedömningen av just de ämnen som de beskriver, måste man vara öppen för individuella bedömningar där det bland annat får vägas in i vilken mån som ämnet har en sådan karaktär att det är troligt att artikeln underhålls och uppdateras.

Om det finns enighet om detta bör det ytterligare tydliggöras i relevanskriterierna, som nu är ganska diffusa när det gäller att beskriva hur de egentligen ska betraktas och användas.. Lindansaren (diskussion) 26 juli 2016 kl. 20.00 (CEST)

Slå ihop 1an och 2an, gör trean tydligare Exkludering. Sedan kan jag acceptera de två meningarna som inledning/utgångspunkt. den sista s jag som OK i substansen, men tror jag den behöver formleras mer noggrant.Yger (diskussion) 26 juli 2016 kl. 20.09 (CEST)

Självstängda HTML-taggar?[redigera wikitext]

Det har dykt upp en rödlänkad kategori i ett hundratal artiklar. Sidan använder ogiltiga självstängda HTML-taggar. Vad kan detta vara för fel? Exempel:I'm Waking Up to Us. - Skivsamlare (diskussion) 15 juli 2016 kl. 00.51 (CEST)

Det verkar vara användandet av <br> i artiklarna som orsakar detta. /Annika (diskussion) 15 juli 2016 kl. 00.56 (CEST)
Det är nog lite av varje, men jag har hittat och åtgärdat <span/> och <div/> i mallarna {{Anv}}, {{Clear}}, {{Grundämne}} och {{Periodiska systemet}}. Men det verkar dessutom finnas i mallarna "Isotopdata/nn", så alla grundämnesartiklar som använder Isotopdata hamnar i den där kategorin.
Jag har nu skapat kategorin, så att den inte lyser rött, och dessutom dolt den, så att den inte syns om man inte särskilt har begärt det. Just nu är det 384 sidor i Kategori:Sidan använder ogiltiga självstängda HTML-taggar och det ökar hela tiden. --Larske (diskussion) 15 juli 2016 kl. 01.16 (CEST)
Ja, det verkar vara vissa grupper av artiklar. Grundämnesartiklar och singlar av Belle & Sebastian var två som var överrepresenterade. - Skivsamlare (diskussion) 15 juli 2016 kl. 01.27 (CEST)
Jag tror att problemet som man försöker hitta med den kategorin är det oskick som VisualEditor håller på med och lägger in taggen <nowiki/> här och där. /ℇsquilo 15 juli 2016 kl. 08.13 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── — Nej, det är det inte. Se [2] — här har ingen redigerat med VisualEditor. Om det nu är <br> istället för </br> som skapar problemet så borde tonvis med sidor läggas dit, egentligen de flesta som använder mallar kommer läggas in så fort de "purgas". Och det finns ingen fördel i att "laga" dessa sidor, utan skapar endast massor med onödigt merarbete. Frågan är var denna kategori kommer ifrån, är det någon ny MediaWiki funktion, det verkar ju inte finnas motsvarande kategorier på andra språk? Carl Fredrik 💌 📧 15 juli 2016 kl. 08.42 (CEST)

Jo, den fanns på andra språk: t.ex. en:Category:Pages using invalid self-closed HTML tags. Det verkar bero på MediaWiki:Deprecated-self-close-category. Någon måste ha installerat denna nyligen. Carl Fredrik 💌 📧 15 juli 2016 kl. 08.50 (CEST)
Skälet att grundämnesartiklarna dyker upp här är att det skett redigeringar i Mall:Grundämne och de då "purgats" — men detta borde ske med tonvis av artiklar. Frågan är om man helt borde ignorera denna kategori eller om man skulle kunna stänga av MW-extensionen? Carl Fredrik 💌 📧 15 juli 2016 kl. 08.53 (CEST)
@CFCF: Både <br> och </br> är fel (såvida de inte står tillsammans, då är det bara fult). Korrekt syntax är <br/>. Men det är inte det som är problemet. <br/> är en giltig självstängande HTML-tagg. <div/>, <span/> och <nowiki/> är det inte. /ℇsquilo 15 juli 2016 kl. 08.58 (CEST)
Det verkar dock som att man övergett XHTML till förmån för HTML 5 i sista Wikimedia versionen? (Mao Tillbaka till <br>?) Dan Koehl (diskussion) 15 juli 2016 kl. 09.04 (CEST)
Vill man stänga av kategoriseringen, så kan man lägga in något otillåtet tecken i MediaWiki:Deprecated-self-close-category. Det vore nog dock bra om vi succesivt fixar dessa "fel" istället. Det är dock ingen brådska någonstans. -- Innocent bystander 15 juli 2016 kl. 09.09 (CEST)
Grundämnena bör vara fixade nu? -- Innocent bystander 15 juli 2016 kl. 11.13 (CEST)

Någon som vill justera translatewiki:MediaWiki:Deprecated-self-close-category/sv så att det mer passar med hur vi brukar skriva kategorirubriker? -- Innocent bystander 15 juli 2016 kl. 21.06 (CEST)

Ja, "Sidan använder..." bör väl vara "Sidor som använder...". Men hur går det med befintliga sidor som finns i kategorin om man bara ändra kategorinamnet? Det är kanske bara att göra en null-edit på dem så följer de med över till det nya namnet. Det är inte så många kvar nu och bara diskussionssidor och liknande. --Larske (diskussion) 15 juli 2016 kl. 21.22 (CEST)
@Larske: Det tar några dagar innan en ändring på translatewiki går igenom. När vi märker att det verkställts kan vi flytta själva sidan. I detta fall är det ju ingen "mall-transkludering" som ger kategorin utan den programvara som renderar själva sidorna. -- Innocent bystander 16 juli 2016 kl. 06.56 (CEST)

Att <br> är fel i vissa versioner av HTML, medför inte att det är fel i wikitext. Det sker ju en översättning mellan de två språken. --LA2 (diskussion) 16 juli 2016 kl. 10.09 (CEST)

RE: LA2: Jag har inte heller sett att <br> är problemet här, det är snarare <div/> och <span/> som är de vanligaste bovarna. Det löses lättast med att ända till <span></span>. -- Innocent bystander 16 juli 2016 kl. 10.34 (CEST)

Vad betyder svenskspråkiga Wikipedia för dig?[redigera wikitext]

Jag tänkte mig om vi kunde diskutera vad svenskpråkiga Wikipedia har betytt för oss alla. Då kan kanske Wikimedia Sverige använda det som underlag för framtida kampanjer, nu när femton år har passerat. Jag vill också för egen självreflektion veta vad andra tycker om sin närvaro under dessa år. För min egen del har svenskspråkiga Wikipedia inneburit hjälp till att tänka objektivt och kritiskt. Jag har också nytta av svenskspråkiga Wikipedia för att öva som korrekturläsare genom att korra andras artiklar. Dessutom blir mitt skrivande vassare av att bidra med artiklar. Sist men inte minst når jag en stor svensk publik kring mitt stora intresse för Albanien och tillfredsställer det ständiga ivret som jag har för att informera den svenska allmänheten om landet. Vad betyder eller vad har svenskspråkiga Wikipedia betytt för dig? --Vannucci (diskussion) 15 juli 2016 kl. 01.00 (CEST)

Med risk för att låta oartig, men detta är inget diskussionsämne som bör uppta vår tid här. Wikipedia har betytt oerhört mycket för mig, men de flesta samtal är av ondo. De drar bort uppmärksamheten från det egentliga syftet med vår närvaro här: att skriva ett uppslagsverk. Det är förhoppningsvis därför som denna tråd hittills inte fått någon uppslutning. Jag hoppas att detta blir mitt sista inlägg i sammanhanget. Tostarpadius (diskussion) 15 juli 2016 kl. 13.57 (CEST)
Självklart skall man få uttrycka detta på Wikipedia - och det är ytterst viktigt att vi kan diskuttera vad Wikipedia betyder för oss och även varför. Om du inte vill att det ska uppta din tid så behöver du inte ödsla tid på att förklara hur dåligt det är att diskutera vad som motiverar folk att bli Wikipedianer, men det är absolut värdefullt att diskuttera. Inte minst för att veta hur man bäst skall sälja in det till potentialla nya skribenter.
För mig har svenska Wikipedia betytt mycket litet föränn jag faktiskt insåg att det får en hel del läsare, och att läsarantalet har ökat allteftersom vi ökar täckningen alltmer. Jag har varit aktiv på engelska Wikipedia i över 10 år nu, och detta beror på att jag tidigt såg en poäng i att bidra då jag visste att folk läste det som skrevs (baserat på att jag själv gjorde det). Nu använder jag själv svenska Wikipedia ganska ofta, och därför betyder det även mycket för mig att bidra här. Carl Fredrik 💌 📧 15 juli 2016 kl. 14.05 (CEST)
Jag delar inte heller din uppfattning Tostarpadius, vi är naturligtvis ingen diskussionsklubb men samtidigt måste man ju kunna stanna upp och reflektera någon gång ibland. Ingen är ju heller tvingad att skriva ett inlägg i denna fråga (och så förskräckligt lång tid tar det ju faktiskt inte att skriva några korta tankar i förhållande till den tid vi ägnar oss åt uppslitande personkonflikter lite nu och då).
Kort reflektion: Under mina 8 år på Wikipedia med högst varierande aktivitetsnivå tycker jag framförallt att det varit både roligt och spännande att se att man med ideella krafter kan bygga en världsledande kunskapskälla och dessutom själv få bidra till detta. När man klottersanerar får jag chansen att bibehålla en förmåga att tänka kritiskt och objektivt. Under dessa år har jag också fått tillägna mig mycket ny kunskap inom vitt skilda ämnesområden, även sådana som jag normalt inte intresserar mig av, i synnerhet då man måste läsa på i tveksamma fall vid klottersanering. Att vi dessutom är ett form av socialt medium har också givit nya intressanta erfarenheter och synvinklar på samarbete och konfliktlösning även om man ibland känner att folk tagit skapandet av uppslagsverket på lite väl blodigt allvar. Sammantaget känns det bra att ha hittat en rolig och stimulerande fritidssysselsättning där man samtidigt känner att man gör en insats för folkbildning och spridandet av fri kunskap. Rasmus 28 15 juli 2016 kl. 14.08 (CEST)
@Tostarpadius: Vill du kanske föreslå något bättre forum att diskutera detta? I så fall kan vi kanske flytta diskussionen dit och lämna en länk här. /ℇsquilo 15 juli 2016 kl. 15.33 (CEST)
Nej, den som vill ägna sig åt i mina ögon onödiga samtal i stället för att förbättra uppslagsverket får givetvis göra det. Jag ville bara upplysa Vannucci om att vederbörande kanske inte skall förvänta sig några svar. Men alla är ju inte exopedianer. Tostarpadius (diskussion) 15 juli 2016 kl. 16.08 (CEST)
Tack för tråden, Vannucci, samt för dina egna positiva erfarenheter. Här är mina egna, efter snart 10 år som skribent (registrerade mig september 2006 på enwp, blev aktiv på svwp först våren 2008): 1/ Jag kan skriva i intressanta ämnen som rör alla mina olika intressen. 2/ Jag (som arbetar som översättare) putsar mitt språk och mina språkkunskaper genom flitigt läsande och översättande från texter på andra språk, på och utanför Wikipedia. 3/ Mitt andra jobb som korrekturläsare gör att jag ständigt kommer i kontakt med artiklar i de mest skiftande ämnen (variatio delectat). 4/ Det känns relevant och viktigt att vara med och sprida kunskap och rätta folks missuppfattningar. 5/ Samtidigt som jag skriver, lär jag mig. Genom den nödvändiga källbeläggningen fyller jag skallen med ofta faktiskt ganska intressant vetande. 6/ Pysslet med fakta på Wikipedia ger numera faktiskt viss status bland mina arbets- och uppdragsgivare (det gäller bara att hålla på neutralitetsprincipen…). 7/ Det är kul att samarbeta med andra och lära ut hur man skriver, på skrivstugor, via mejl etc… I samarbetet lär jag mig samtidigt nya saker av dem.--Paracel63 (diskussion) 15 juli 2016 kl. 22.18 (CEST)
Tack alla för era självreflektioner och jag hoppas att det trillar in fler. Kan inte Wikimedia Sverige skapa en idé/projekt kring detta. Jag tror, om man lyfter upp varför andra bidrar till Wikipedia så kan man knyta till sig fler duktigare skribenter. Paracel63 är ett bra exempel på en duktig skribent som utövar sitt skrivande professionellt utanför och inom Wikipedia. --Vannucci (diskussion) 16 juli 2016 kl. 15.24 (CEST)
Kort sagt har jag skrivit en summering överst här om min syn både på Wikipedia i sig och mitt deltagande. (Berör i huvudsak svenska versionen, eftersom jag har en ytterst begränsad språkkunskap i övrigt och sällan läser något – och har aldrig redigerat – hos andra språkversioner.)... /Mvh Vostok (disk.) 18 juli 2016 kl. 18.47 (CEST)
Wikipedia betyder lite olika saker för mig. Men det absolut viktigaste är: Jag har haft skrivande som yrke, men lidit av svår skrivkramp. Att vara anonym här samt kunna publicera omedelbart och utan besvär med väntande redaktörer och dödslinjer har kurerat mig från skrivkrampen. Åtminstone här. Ibland har jag tänkt att jag borde skrivit en bok om hundraser istället eller essäer om Shakespeares pjäser, men då hade det inte blivit av. Den förlorade förtjänsten är inget att hänga i någon gran, vad jag möjligen kan ha förlorat är möjligheten till stipendier men det är ju högst hypotetiskt och abstrakt. Då är de konkreta vinsterna med Wikipedia större. /Ascilto (diskussion) 18 juli 2016 kl. 20.03 (CEST)

Jag måste, om än något motvilligt, erkänna att detta blivit en läsvärd tråd med fina vittnesbörd. Tack, Vannucci, för initiativet! När det gäller rekrytering tror jag dock fortfarande att det viktigaste är att artiklarna håller hög kvalitet. Jag började skriva här när jag märkte att innehållet var bättre än förväntat. Tostarpadius (diskussion) 18 juli 2016 kl. 20.49 (CEST)

Haha, jag började skriva när jag hittade brister! -- Innocent bystander 18 juli 2016 kl. 20.53 (CEST)
Som ovanstående. Jag hade läst Wikipedia (på engelska och så småningom svenska) i tre års tid. Kvaliteten var tillräckligt bra för att jag skulle hamna på Wikipedia titt som tätt, och jag donerade många hundralappar till WMF. Men till slut var bristerna i enwp-artiklarna (i mitt fall gällde det ofta språkhistoria) så tydliga att jag tog mig för att lära mig hur man ändrar felen. Och när jag väl skaffat konto, beslöt jag mig även för att göra nytta på svwp-artiklar (och i andra ämnen). Det har jag aldrig ångrat.--Paracel63 (diskussion) 18 juli 2016 kl. 21.05 (CEST)
Jag såg att det gick att redigera och lärde mig koden genom att se hur det såg ut på andra ställen. Visst fanns det mycket att förbättra, men framförallt var det så många artiklar som saknades. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2016 kl. 09.17 (CEST)

Anledningen till att jag började skriva (för två och ett halvt år sedan) var dels att det var roligt att testa hur Wikipedia fungerade, men till största delen för att jag tyckte att svenska Wikipedia hade (oftast) väldigt dålig täckning i mitt huvudsakliga intresseområde (Kinas äldre historia). När jag väl börjat skriva så blev det väldigt roligt, och bitvis lägger jag mycket tid på en del artiklar, och det känns riktigt bra när de är färdiga - även om jag vet att de flesta av mina artklar är väldigt "smala" med tämligen få läsare. Det känns trevligt att ha bidragit med en liten del i den stora helheten. Mvh --Bairuilong (diskussion) 19 juli 2016 kl. 09.33 (CEST)

Panoramafrihet i Belgien![redigera wikitext]

Atomium, en välbekant del av Bryssels stadsbild sedan 1958. Först 2016 blev foton av den möjliga att sprida fritt.

Hej! Genom en lagändring i juni som började gälla idag har Belgien numera panoramafrihet. Det innebär bland annat att foton av en mängd kända 1900-talsbyggnader och permanent utställd utomhuskonst i Bryssel och andra delar av landet nu kan spridas utan att upphovsrätten sätter stopp. Detta inkluderar Atomium, en mycket känd del av Bryssels stadsbild som hittills inte ens fått spridas på vykort utan tillstånd från konstruktörens arvingar.

Förhoppningsvis kommer den här panoramafriheten att även kunna gynna illustrerandet av ett antal andra belgiska Wikipedia-artiklar. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 15 juli 2016 kl. 21.38 (CEST)

Gillas! Rasmus 28 15 juli 2016 kl. 21.51 (CEST)
Idag har minst 455 tidigare raderade bilder åter blivit tillgängliga på Wikimedia Commons. Där finns både byggnader, skulpturer och tvådimensionella verk. Vi som tycker om fransk-belgiska serier har nu lite fler illustrationer till våra artiklar. :-)--Paracel63 (diskussion) 15 juli 2016 kl. 22.43 (CEST)
Jubel! /ℇsquilo 16 juli 2016 kl. 08.43 (CEST)
Mycket glädjande!--Historiker (diskussion) 16 juli 2016 kl. 08.59 (CEST)

IOK-kod för Kosovo[redigera wikitext]

Svenska Wiki har i dess uppställning av IOK-koder inte med Kosovo. Koden är KOS men den funkar inte med de parametrar som förekommer i listan över deltagande länder vid Olympiska sommarspelen 2016. Alltså {{flagIOC|KOS|2016|sommar|1}} ger inte korrekt resultat, så jag har skrivit in en annan (tillfällig) parameter. Däremot funkar det på tyska och spanska Wiki, t.ex. Kan man få hjälp att lösa detta på sv. Wiki? --Christian47 (diskussion) 16 juli 2016 kl. 12.07 (CEST)

@Christian47: Det är nu Fixat Fixat (av 81.231.250.89). Men vad används den fjärde (sista) parametern till? --Larske (diskussion) 16 juli 2016 kl. 13.11 (CEST)
Tack! @Larske:: menar du den sista siffran? Det är antalet deltagare. Jag vet att det inte går igen i visningsläge, men det ska jag klura ut på ngt sätt; det är väl inte värre än att man tar bort parametern för varje land och ersätter manuellt med parenteser och siffra. (Deltagarantalen ska ändå korrigeras.) --Christian47 (diskussion) 16 juli 2016 kl. 13.20 (CEST)
@Christian47: Nu visas värdet för parameter nummer 4 inom parentes efter landsnamnet. Så du får ta bort de värden som är felaktiga och sedan ersätta med korrekta värden när de finns tillgängliga. --Larske (diskussion) 16 juli 2016 kl. 13.32 (CEST)
@Larske: Ok, bra, men hur gick det till? Vad var fel tidigare när siffrorna inte visades, det har jag undrat hela tiden? Jag ska ersätta med korrekta värden, det skrev jag tidigare. :) --Christian47 (diskussion) 16 juli 2016 kl. 13.56 (CEST)
Det fanns helt enkelt ingen kod i mallen {{flagIOC}} för att ta hand om någon fjärde parameter. Det var den koden som jag la till nu. --Larske (diskussion) 16 juli 2016 kl. 14.00 (CEST)
@Christian47: Du kanske tänkte på mallen {{OS-land}}. I den kan man ange antalet deltagare och få detta utskrivet inom parentes.
Exempel: {{OS-land|SWE|spel=sommarspelen 2016|deltagare=141}} ger  Sverige (141).
--Larske (diskussion) 23 juli 2016 kl. 00.10 (CEST)

Stämmer statistiken?[redigera wikitext]

Jag brukar kolla statistiken dels via sidorna, dels via Wikitrends. Men jag tycker inte att det stämmer? Nu visar exv sidvisningen att undantagstillstånd hade omkring 7000 läsare igår, vilket inte stämmer med Wikitrends igår, och nu påstås den ha 1009 läsare enl Wikitrends utan att ha sjunkit (downtrends). Cyanobakterier toppar alltid listan över mest lästa artiklar, nu med 6 051 läsare,[3] vilket iofs stämmer med sidvisningsstatistiken, men vilka är de flera tusentals personer som läser den artikeln?!Klementin (diskussion) 16 juli 2016 kl. 15.22 (CEST)

Med sina 7000 läsare igår borde undantagstillstånd kvala in på Most visited this week[4] men gör inte det.Klementin (diskussion) 16 juli 2016 kl. 15.31 (CEST)

dena statistik som jag brukar använda anger 200 läsare igår.Yger (diskussion) 16 juli 2016 kl. 15.35 (CEST)
Nej det är för den 14:e. Klicka på senaste 10, 60 eller 90 dagarna för att få fram 15:e. Av någon orsak krånglar uppdateringen till senaste dag.Klementin (diskussion) 16 juli 2016 kl. 15.38 (CEST)
30 dagar går också bra. Det är bara 20 som har problem. Jag har skickat en felrapport på verktyget att det för vissa artiklar inte fungerar för just 20 dagars intervallet. --Larske (diskussion) 16 juli 2016 kl. 16.20 (CEST)
Men det återstår problem: statistiken för cyanobakterier kan inte stämma, och Wikitrends angivelser. Kolla dessutom Uptrends som visar mkt höga procenttal.Klementin (diskussion) 16 juli 2016 kl. 17.28 (CEST)
@Larske: nu funkar inget för att få statistiken för igår på undantagstillstånd.Klementin (diskussion) 17 juli 2016 kl. 09.36 (CEST)
Om du klickar på 60 eller 90 så kommer siffran upp (2000).Yger (diskussion) 17 juli 2016 kl. 09.50 (CEST)
nej för mig funkar bara 90 och 10, och först nu (och då 3000). Jag har alltid trott att det var cacheproblem.Klementin (diskussion) 17 juli 2016 kl. 09.54 (CEST)
3000 skall det vara. För Cyanobakterier ser du att före 10 maj är siffran runt 30 per dag vilket är helt rimligt. Från tidigare har jag sett orimliga spikar, men inte som här en längre systematisk för hög siffra. Då fick jag för mig att det var någon crawler som hakat upp sig.Yger (diskussion) 17 juli 2016 kl. 10.06 (CEST)
Någon månad före jul steg plötsligt "mina" artiklar statsorganiserad brottslighet, parallellsamhälle och några till (tror mig minans att det var exv våldsfrämjande radikalisering) för att sedan samma dag (13 dec?) sjunka till under nivån för innan stegringen. Det var det konstigaste jag sett i statistiken. Artiklar som jag har skrivit har ofta konstig statistik tycker jag.Klementin (diskussion) 17 juli 2016 kl. 10.58 (CEST)
Fast det syns inte med nya statistikverktyget! Jag tog iaf upp det för diskussion när det begav sig.[5]Klementin (diskussion) 17 juli 2016 kl. 11.00 (CEST)
Nu @Larske: har jag ännu mera problem att nå statistiken. Jag kollade artikeln nasheed som jag skrev igår och får inte fram statistiken alls, och inte heller undantagstillstånd har statistik för igår hur jag än trixar. Det kan inte bara vara cacheminnet.Klementin (diskussion) 20 juli 2016 kl. 18.31 (CEST)
Du får vänta någon dag innan data visas, se svaret på andra frågan i FAQ. --Larske (diskussion) 20 juli 2016 kl. 19.19 (CEST)

Men alltså, titta här: sidvisning för undantagstillstånd igår var ca 3000.[6] Most visited på Wikitrends ger att artikeln är på nr 6 med 823 besökare idag.[7] Detta innebär ju att artikeln har färre läsare idag, tycker man. Men enligt uptrends idag på Wikitrends ligger den på första plats med en ökning av 3 641% [8] Det här går väl 'ndå inte ihop..!Klementin (diskussion) 21 juli 2016 kl. 14.14 (CEST)

Tror det är vanskligt att jämföra data från två olika verktyg, pageviews och wikitrends som kanske inte har exakt samma kriterier för vad som ska räknas. Det är inte heller säkert att de använder precis samma defintion av var gränserna för "idag" (today) går. Är det tidszonen där användaren (du) befinner dig eller tidszonen där wikipediaservern befinner sig, eller är det någon annan tidszon (UTC?). Är idag alltid slut? Om det ska vara någon mening med resultatet som wikitrends använder för "today" vid Uptrends och Downtrends så kan det inte rimligen jämföra en del av ett dygn ("idag") med ett helt dygn ("igår"), så "idag" kanske helt enkelt ska tolkas som "de senaste 24 timmarna som det finns data tillgänglig för" (vilket också verkar kunna variera lite hit och dit och inte säkert lika för de två verktygen). Svaren på alla dessa frågor om vad det egentligen är som presenteras borde naturligtvis finnas i någon beskrivning av respektive verktyg, till exempel på den här sidan. Innan vi vet de svaren är det inte möjligt att svara på din frågor "om statistiken stämmer". --Larske (diskussion) 21 juli 2016 kl. 17.18 (CEST)

Flytta till sandlåda[redigera wikitext]

Ibland är vi/Ni snälla och flyttar en ofullkomlig text till användarens sandlåda i stället för att radera. Är detta förbehållet administratörer eller kan vanliga användare göra så? (Frågar en som misslyckats) KlasHass (diskussion) 17 juli 2016 kl. 02.09 (CEST)

Alla bekräftade användare kan flytta sidor (alla användare registrerade i minst 4 dygn och med minst 10 redigeringar). Däremot anser jag att det nuvarande systemet inte utgör optimum. Det vore bättre att öppna en ”Inkubator”-namnrymd (namnrymd 102) på svenskspråkiga Wikipedia och flytta dylika sidor dit istället. Då välkomnas alla användare att förbättra dem, och dessutom hålls de bättre sorterade, vilket i kombination ökar sannolikheten för dem att kunna återpubliceras som artiklar. --Omnibit (diskussion) 17 juli 2016 kl. 07.40 (CEST)
@KlasHass: Jo alla registrerade (enligt Omnibit ovan) användare kan utföra sådana flyttar. Man flyttar då artikeln till en undersida till användarens användarsida, alltså något i stil med Användare:NH/artikelnamn. Du glömde att skriva användarnamnet och snedstrecket, så att det blev något i stil med "Användare:Artikelnamn". Du är inte den första som råkar göra så.
Om man inte är administratör lämnas en omdirigering kvar. Den får man då märka med mallen "radera" eller på annat sätt se till att den tas bort.
/NH 18 juli 2016 kl. 20.40 (CEST)
@NH: Tack för klargörande info. -- KlasHass (diskussion) 19 juli 2016 kl. 22.04 (CEST)

Be Lsj pausa Lsjbots arbete med geografi?[redigera wikitext]

Det gör mig ont men jag känner ändå jag vill ta upp denna diskussion. Jag är helt positiv till botskapde artiklar i lämpliga ämnen, och vill inte alls den aspekten tas upp här. För species är jag också fortsatt 100% positiv, dess källbas är stabilare och inget av krånglen enligt nedan finns där.

Det är fyra aspekter som gör jag känner det vore bra med en längre paus för att begrunda dessas saker innan botskapande återtas, vilket då kan diskutera om en längre tid, säg ett år:

  • Kvaliteten på källan verkar vara tveksam i flera fall
  • Svårt med hopblandning av kommuner och orter. Det är ju svår fråga i grunden och kräver nog mer övervägande per land, då det skiljer sig åt hur detta fungerar
  • Kvalificeringsdelen till namnen, när de inte är unika, är inte bra
  • Förgerningsidorna har blivit närmast sallad, dubblerade mot existerande etc

det finns flera som jobbar med de skapade artiklarna, En har gjort mycket (bra) med Antarktis artiklarna, och dubblerade förgreningssidor har något börjat angripa. Kategorier på fenomen i Finland har åsatts manuellt. Och några har försökt bena i detta med kommun/ort men tyvärr har detta mest gjort en rörig situation än mer rörig. Och rena volymen med de många oansenliga sakerna är ett orosmoment i sig. Om det blir förändringar, en skog huggs ner en kobbe slukas av havet, har vi verkligen kraft följa upp dessa förändringar?Yger (diskussion) 18 juli 2016 kl. 13.46 (CEST)

Är det inte så att det i flera av problem ligger de här snarare än med källa/bot? Att vi (och Wikidata) till exempel redan har en röra med kommuner/orter som gör det svårt för boten. Tror även de upplevda problemen med källan har att gör med antal och inte med andel. Då det är många artiklar blir även många fel även om andelen är låg (kanske också lägre än bland de redan skapade?). Men viktigt att ta itu med för vi vill ju inte missa de klart fler korrekta artiklarna. Angående förgreningarna så är väl de lätta att åtgärda så länge de botskapade inte raderas utan omdirigeras? Tror iof Lsj kan svara mycket bättre. --افيراتير (diskussion) 18 juli 2016 kl. 15.45 (CEST)
Det största problemet jag har med geografiartiklarna är att de så ofta väsentligen är innehållslösa - de innehåller uppgifter, men det är inte de uppgifterna man vill läsa om.
Det har t.ex. skapats artiklar om floder. Får man då reda på hur långa de är, vilket vattenflöde de har, om de flyter genom någon viktig ort? Nej, man får reda på en massa data om en punkt längs dem, vilket i bästa fall är lätt meningslöst, i värsta helt missvisande.
Det har skapats artiklar om fornlämningar, men dessa berättar inte vilken sorts fornlämning det är, bara att den finns (och att klimatet på orten är si och så).
Det har skapats artiklar om borgar, men istället för att få reda på om de ligger på naturligt försvarbara platser får man information om landskapet i stort en kvadratmil runtomkring.
Lsjbot kan möjligen skapa hyfsade artiklar om vissa typer av objekt. Innan den fortsätter bör det dock utvärderas så att den enbart sysselsätter sig med just sådana, och inte med objekt som den inte har lämplig data för att skriva om.
andejons (diskussion) 18 juli 2016 kl. 17.48 (CEST)
Jag är tveksam till om kvaliteen är tillräckligt bra ens för PPL (tätortsartiklar) ska skapas på ett tillförlitligt sätt här. Kommunerna går väl an, men ppl-erna är jag skeptisk till. Det behövs mycket bättre källor här! -- Innocent bystander 18 juli 2016 kl. 18.04 (CEST)
Du har ju varit ganska delaktig i projektet. Vilka felaktigheter har du sett? Är det fel som kan åtgärdas genom att viss information utelämnas eller handlar det om att det är för stor andel av artiklarna som inte borde ha skapats alls? --افيراتير (diskussion) 18 juli 2016 kl. 18.51 (CEST)
@Averater: Det enda dessa poster garanterar är att dessa platser är utsatta på en karta någonstans. Jag känner mig lite för ofta osäker på om dessa ens fått rätt platstyp. I övrigt vet vi inte alls varifrån källan de uppgifter som finns kommer ifrån. Ibland finns länkar till Wikipedia angivna i databasen och där stöter jag dagligen på stora märkligheter. Alltför ofta har man bara letat upp en artikel med samma rubrik som platsen. Ibland handlar inte ens artikeln om en plats, utan om något helt annat. -- Innocent bystander 18 juli 2016 kl. 19.15 (CEST)
Vet vi faktiskt att det är klart fler korrekta artiklar? För Sverige, Finland och kanske några länder till bör vi ha ganska bra möjligheter att kontrollera artiklar och hitta och åtgärda konstigheter. Men för stora delar av världen tror jag inte sådan kontroll görs. Där hittas kanske uppenbara fel (t.ex. hav som ligger långt över havsnivån) medan sådant som är fel men ändå inte helt orimligt blir kvar i artiklarna. Vem kan kontrollera koordinater eller befolkninssiffror för en liten ort i Kamerun eller ytan för en liten sjö i Indonesien?
Jag tycker det är ett större problem att det skrivs massa felaktiga artiklar än att vi missar något som är korrekt. Dels eftersom många korrekta artiklar har de problem Andejons beskriver, och dels eftersom det är svårt att veta vilka av alla artiklar som är korrekta eller felaktiga. 81.231.250.89 18 juli 2016 kl. 18.11 (CEST)
Angående kvalitetskontroll: Användardiskussion:Lsjbot/Projekt_alla_platser#Kvalitetskontroll_h.C3.B6jduppgifter. --افيراتير (diskussion) 18 juli 2016 kl. 18.44 (CEST)
Och: Användardiskussion:Lsjbot/Projekt_alla_platser#.C3.84r_GeoNames_p.C3.A5litligt.3F. --افيراتير (diskussion) 18 juli 2016 kl. 18.48 (CEST)
Det är bra att frågan tas upp, så att gemenskapen ges möjlighet att reflektera över vad som åstadkommits. Jag har också ansett det vara positivt med många av de botskapade artiklarna, och jag har framför allt uppskattat sjöartiklarna. Sedan har vi haft alla växt- och artartiklar, vilka haft bra kvalitet. Under senare tid har jag följt diskussionen om kvalitén på flera av de botskapade geografiartiklarna och funderat över vad resultatet faktiskt innebär. Källan verkar inte ha tillräckligt hög kvalitet, vilket diskuterades redan tidigt i projektet. På senare tid har problemet med floderna kommit, där det, som andejons skriver ovan, refererar till en punkt och inte hela dess sträckning. Sedan har vi artiklar om byggnader, som blir mycket märkliga baserat på den aktuella källan – läsaren får till exempel reda på att X är ett slott som ligger på en viss plats och en viss höjd, men sedan beskrivs klimat, omgivning och befolkning runt omkring, men ingenting om när slottet byggdes och dess historia. Som läsare blir jag förvånad över att finna denna typ av uppgifter i en artikel om ett slott – det är uppgifter som hör hemma i artiklar om orter och områden. Utöver detta kan relevansen för flera artiklar ifrågasättas – det har skapats artiklar om skär, höjder och uddar, där det inte framgår hur stora de är. Är det någon i dess närhet som ens lägger märke till dem? En större urskiljning över vad som faktiskt bör skapas artiklar om måste göras.--Historiker (diskussion) 18 juli 2016 kl. 20.47 (CEST)
Jag kan inte annat än hålla med Yger, Andejons och Historiker. Jag har sett positivt på projektet, men håller med om att en paus kan vara bra, så att den mänskliga handpåläggningen får en chans att hinna ikapp de fel och brister som uppdagats. /Ascilto (diskussion) 18 juli 2016 kl. 21.02 (CEST)
Medhåll. Jag var försiktigt positiv i projektet började, men jag hoppades då på en långsammare takt, och att man började med objekt där det hade varit enklare för många användare att undersöka hur rättvisande beskrivningarna var och relevansen hos objekten för att sedan arbeta sig vidare, och att man också först valt mer kända objekt så att dessa fått första tjing vid skapandet av grensidor. Vissa saker klarar helt enkelt boten inte av och det kräver manuell handpåläggning.FBQ (diskussion) 19 juli 2016 kl. 11.41 (CEST)
Av det jag har sett när jag gått igenom Kategori:Robotskapade Ålandartiklar så är ungefär 1% av artiklarna helt upp åt väggarna. Antingen beskriver de en plats som inte existerar, behandlar fel plats eller här på något annat sätt lyckats blanda ihop flera platser. Det första två ska man nog inte beskylla LSJbot för utan snarare datakällan Geonames. /ℇsquilo 19 juli 2016 kl. 15.15 (CEST)
Visst. Jag har inte systematiskt studerat de botskapade artiklarna. De botskapade artiklarna rörande Sverige är ju ganska få. När jag tittat på geonames i Sverige upptäcker jag att det vanligaste är att det handlar om verkliga platser men att positionerna hamnat fel och att geonames är antingen felaktiga eller så vaga att de utan förförståelse kan missuppfattas. Och det är mycket vanligare än 1 % av artiklarna. Jag har sett på önskade sidor att boten troligen ligger bakom att Sockenhuvudort och Häradshuvudort.
Sedan klarar ju inte heller boten av att avgöra relevans. Jag är ganska tveksam till att inga som helst relevanskriterier tillämpats. Bandar Şadad är skapad enbart på grund av att den är en ankarplats. Är alla ankarplatser relevanta på wikipedia? För den som sett hur många gamla ankarplatser som genom århundranden brukats på olika håll efter kusterna blir det här givetvis helt orimligt. Vem skall kunna granska och underhålla de här artiklarna? Jag skulle inte ha något emot att särskilt betydande ankarplatser som varit av betydelse för handel och brukats under längre perioder får artiklar. Nu klarar ju inte boten av att avgöra om de är sådana. Min erfarenhet är ju också att det är helt slumpmässigt vad som finns på geonames. En av tankarna med skapandet av de här artiklarna var ju att motverka det faktum att en användare som skriver om alla byar i Skövdetrakten skapar en väldig obalans kontra artiklarna om byar i Falköpingstrakten. Eftersom geonames är användargenererat importeras en sådan skevhet direkt in på wikipedia. Jag ser det på att i vissa socknar saknas helt de större byarna i geonames medan några små torp i ett visst område finns medtagna. Nu är inte det ett problem för wikipedia eftersom "populates place"-artiklarna inte importeras men det finns ju inget som tyder på att inte samma skevhet finns bland ö-, flod-, eller bergartiklarna, tvärtom har ju stickproven från Åland visat att just så är fallet.FBQ (diskussion) 19 juli 2016 kl. 22.17 (CEST)
Relevans var en av sakerna som Lsj specifikt efterfrågade synpunkter på innan projektet startade. Länk: Användardiskussion:Lsjbot/Projekt_alla_platser#Projektbeskrivning. --افيراتير (diskussion) 19 juli 2016 kl. 23.10 (CEST)
Jag kommenterade en del då, men hade inte tid att engagera mig, jag visste nästan ingenting om geonames. Mitt förslag just då var att till att börja med skapa mindre grupper av artiklar om områden som var välkända där det var lätt att utvärdera hur det såg ut. Nu blev det inte mitt förslag som gick igenom. Det första området som gjordes var någonstans i Asien och eftersom jag inte kunde tillräckligt om de platserna kunde jag inte heller avgöra relevansen hos dem.FBQ (diskussion) 20 juli 2016 kl. 01.31 (CEST)
En hel del platstyper sorterades bort, och andra har tagits bort under resans gång, antingen för att de ansetts ha låg "relevans" eller för att källan varit inte helt tillförlitlig. "Regioner" vill jag minnas i Sverige är en salig blandning av landskap, härader och samebyar. Platstypen övergivna bebodda platser övergavs med tiden då många sådana platser har återbefolkats och artikeln blir då missvisande, när den inte kunnat direkt kompletteras med platsens historia. Befolkade platser tas med, men i ett begränsat urval. I Färöarna ligger många koordinater långt ute i havet, i Kanada finns många dubbletter då databasen byggts upp både på franska och engelska data. -- Innocent bystander 20 juli 2016 kl. 08.56 (CEST)
Jag var som sagt inte med i diskussionerna - men upplever utifrån det jag sett att nästan alla kategorier är så vaga och innehåller så många olika typer av objekt att de sällan kan ge vägledning om relevansen.FBQ (diskussion) 20 juli 2016 kl. 10.31 (CEST)
Plats-relaterade artiklar brukar kräva väldigt lite för att anses "relevanta" enligt den traditionella modellen. Själv ser jag hellre en modell baserad på artikelns kvalité "as is" istället för dess potential. -- Innocent bystander 20 juli 2016 kl. 18.46 (CEST)
Vad gäller plater upplevde jag att det fanns vissa någorlunda höga krav innan VISS-artiklarna. Och jag själv anser att någon form av, om än inkomplett tillämpat eller täckt är nödvändigt för en fungerande encyklopedi. Om man slår upp uppslagsordet Bergsjö förväntas man hitta de mest kända platserna där. Det kan vara de 50 de 500 eller de 5.000 mest kända platserna, men om man i stället hittar de 300 obetydigaste är uppslagsordet "fel" - även om artiklarna inte är det.FBQ (diskussion) 20 juli 2016 kl. 21.26 (CEST)

Two categories to merge?[redigera wikitext]

Hi, sorry for writing in English. There are two similar categories, Kategori:Camelidae and Kategori:Kameldjur, which seem should be merged, also on Wikidata. Thanks, bye :-) --Superchilum (diskussion) 19 juli 2016 kl. 09.04 (CEST)

No, they should not be merged. Instead they should hade the property P460. /ℇsquilo 19 juli 2016 kl. 15.03 (CEST)
@Esquilo: Ok, thanks. Currently they are connected to confusing items on Wikidata. What is the difference among them? --Superchilum (diskussion) 19 juli 2016 kl. 15.07 (CEST)
Kategori:Camelidae contain the Taxonomial name, either redirects or species that don't have a swedish name. Kategori:Kameldjur contain articles with swedish names. /ℇsquilo 19 juli 2016 kl. 15.18 (CEST)
Ok. So, FYI, one of them will stay isolated on Wikidata, since AFAIK this is the only Wikipedia maintaining this distinction :-) which is legitimate, nothing to blame, but now I know this distinction in two categories was done on purpose and not a mistake. Thank you again. --Superchilum (diskussion) 20 juli 2016 kl. 09.00 (CEST)
German, Cebuano, and Waray wikipedias generally have the same kind of double category trees for scientific names vs. common names, though not in the particular case of camels. Cf. e.g. de:Kategorie:Artiodactyla and de:Kategorie:Paarhufer. Lsj (diskussion) 26 juli 2016 kl. 10.45 (CEST)

Ny kategori?[redigera wikitext]

Vi har ju de två kategorierna Män och Kvinnor, men borde det inte finnas en tredje kategori för icke-definierade-/trans- personer?Theo Meier Ström (diskussion) 19 juli 2016 kl. 11.02 (CEST)

Har vi några biografier om sådana personer? -- Innocent bystander 19 juli 2016 kl. 11.19 (CEST)
Tidigare diskussion om detta Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2015/November#Könsidentitet. AlphaZeta (diskussion) 19 juli 2016 kl. 11.29 (CEST)
Ett förslag som jag lade fram i den diskussionen och som rönte visst bifall var att ha fyra kategorier i stil med "Män", "Kvinnor", "Kön okänt" och "Alternativ könsidentitet", men diskussionen gled över i något annat och rann sedan ut i sanden, så det blev aldrig något utslag åt vare sig bu eller bä. //Vätte (diskussion) 19 juli 2016 kl. 15.24 (CEST)
Låter som ett mycket bra förslag. Indien har ju till och med juridiskt ett tredje kön (Hijras). AlphaZeta (diskussion) 19 juli 2016 kl. 15.45 (CEST)
Att döma av diskussionen nedan verkar samma sak vara på väg att hända igen. Jag stödjer i alla fall förslaget. /ℇsquilo 19 juli 2016 kl. 18.40 (CEST)

Det finns sex artiklar på svwp som är kategoriserade som både Män och Kvinnor. Jag tycker att det är olämpligt att använda dessa kategorier för artiklar som beskriver mer än en person såsom Louis och Zélie Martin och Felix och Regula (även om de skulle råka ha samma kön, vi ska alltså inte kategorisera Abbott och Costello som Män). Är det ok att ta bort kategorierna för de två ovan nämnda artiklarna?

Om en tredje kategori kunde ersätta där det idag används två kategorier, som i Chelsea Manning, Andreja Pejic och Jeffrey Catherine Jones vore det bra. Vad gäller Erik Gustaf Johnson står den inget om kön i brödtexten, men det gör det ju nästan inte för några av alla tusentals biografier, så jag vet inte om det kan vara ett skrivfel. Pingar Pontuz som la in de två kategorierna i den artikeln för en kommentar. --Larske (diskussion) 19 juli 2016 kl. 13.05 (CEST)

Jag tabbade mej när jag skapade artikeln om Johnson med det är rättat nu. Det ska givetvis vara enbart man./Pontuz (diskussion) 19 juli 2016 kl. 22.45 (CEST)
Sådana som "Louis och Zélie Martin" borde kunna lösas genom att skapa omdirigeringar för de enskilda personerna och kategorisera dessa. -- Innocent bystander 19 juli 2016 kl. 13.56 (CEST)
@Innocent bystander: På Wikidata finns det ju två distinkta objekt med sina respektive kön, d:Q2180087 för kvinnan och d:Q13107341 för mannen i detta "helgonpar", men inget objekt för "helgonparet". Om vi kopplar Zélie till ..087 och Louis till ..341, bör vi då skapa ett nytt objekt för helgonparet för att svwp-artikeln om helgonparet inte ska "hänga okopplad"? Just nu är den kopplad till ..341 (mannen). --Larske (diskussion) 19 juli 2016 kl. 14.32 (CEST)
Ja, det finns givna regler på WD för hur sådana objekt ska se ut, se d:Wikidata:Bonnie and Clyde och d:Q219937. Det ser ut att finnas fler artiklar som har hanterar dem som ett "radarpar" så vi blir inte ensamma. Tycker man att vi "tappar" interwikilänkar på det här viset, så finns {{Interwiki extra}}. -- Innocent bystander 19 juli 2016 kl. 14.41 (CEST)
Tack för tipsen. Nu finns det ett nytt Wikidataobjekt d:Q25932254 av typen två personer till vilket Louis och Zélie Martin är kopplad. De två artiklar som på svwp omdirigeras till den gemensamma artikeln, är nu kopplade till respektive "enpersonsobjekt". Kategorierna för födelseår, dödsår och Män/Kvinnor är flyttade till respektive personartikel. Även språkversionerna de, en, fr, ja, pt, sv och ta, som har liknande artiklar som svwp som beskrev de båda personerna i en och samma artiklar har fått sina artiklar omlänkade till det nya objektet.
Fråga till @Innocent bystander: Du la även till "Interwiki extra" till Louis Martin. Borde inte även Zélie Martin finnas med som "Interwiki extra" i så fall? Och hur fungerar det om ett språk har mer än en av dessa artiklar, vilken får då företräde? --Larske (diskussion) 19 juli 2016 kl. 17.30 (CEST)
MediaWiki kan bara visa en enda interwiki som det är installerat här på Wikipedia. Länkarna i "Louis Martin" hämtas bara för de språk som saknar länk i "två människor"-objektet. Finns det nu något projekt som har en artikel om kvinnan, men inte om mannen, så borde man kunna skapa en länk till denna också, men modulen är inte riktigt förberedd för det. (Den är egentligen ursprungligen skapad för projekt som har artiklar på mer än ett skript eller språk, se texlad:בֿיקיפידײה. Dessa behöver inte kunna hämta iw från mer än ett alternativt objekt.) Alternativet är förstås att lägga in två mallar, men det känns inte optimalt. Så kan du fixa modulen så att det går att lägga in en qid2-parameter så vore det ju inte fel alls?! -- Innocent bystander 19 juli 2016 kl. 18.00 (CEST)
Nu har jag infört möjligheten att räkna upp flera Qid, separerade med kommatecken, som värde för parametern qid i mallen {{Interwiki extra}}. Det är dock "först till kvarn" som gäller så man kan inte på detta sätt få fler än en interwikilänk per annat språk. Kanske det ändå kan vara användbart i något fall om olika språkversioner inte kan komma överens om vilket wikidataobjekt som bäst beskriver något och det dessutom finns många sådana objekt inblandade. I fall som det med makarna Martin hjälper denna utökning inte. --Larske (diskussion) 19 juli 2016 kl. 20.21 (CEST)

Jag tycker att Vättes förslag verkar bra, är det enkelt genomförbart? Eller behövs vidare diskussioner?--Theo Meier Ström (diskussion) 19 juli 2016 kl. 18.12 (CEST)

Ja, ska Chelsea Manning och hns likar kategoriseras som "alternativ" eller som kvinna/man? Att ngn bytt kön måste ju inte betyda att de identifierar sig som något annat än de två vanligaste "varianterna". -- Innocent bystander 19 juli 2016 kl. 18.47 (CEST)
De som formellt byter kön brukar normalt (kanske alltid) starkt identifiera sig med det "nya" könet, och har förmodligen gjort så länge eller alltid. Inte så konstigt, de har ju till skillnad från de flesta andra gjort ett aktivt val och gått igenom en hel del för att få formalian på plats, och kanske genomfört biologiska modifieringar.
I de fall någon har bytt kön bör väl kategoriseringen vara på det senaste som är tillämpligt av Män och Kvinnor. Så länge det inte finns någon tredje kategori för "icke-definerat kön" behövs det förmodligen inga kategorier som Före detta män och Före detta kvinnor. Då räcker det med Män, Kvinnor och Transpersoner som kan "kombineras fritt" med kombinationen Män och Kvinnor som enda undantag. För närvarande finns det sex artiklar som beskriver Män och Transpersoner och tolv artiklar som beskriver Kvinnor och Transpersoner. Kategorin "Transpersoner" är dock lite rörig, se kategoridiskussionen, och innehåller inte bara personer utan även "besläktade ämnen". På enwp har man en striktare skillnad mellan en:Category:Trans men (för ämnen) och en:Category:Transgender and transsexual men (för personer) och motsvarande för women. Men om vi bortser från den förfiningen och använder vad vi har, kan även de tre kvarvarande Män och Kvinnor, det vill säga Chelsea Manning, Andreja Pejic och Jeffrey Catherine Jones, kategoriseras som Kvinnor och Transpersoner (som på enwp)? --Larske (diskussion) 19 juli 2016 kl. 23.33 (CEST)
Larske: en heads up om att "transpersoner" och "transgender and transsexual" inte är helt likvärdiga. Det har i vissa grupper åtminstone funnits starka kontroverser om personer med transsexualism bör ingå i paraplybegreppet "transpersoner". Vidare finns det nog en mer vittbredd... diskussion kring huruvida en person som har genomgått könskorrigerande behandling/fått behandling för transsexualism/etc fortfarande är eller ska kallas transsexuell. (Don't shoot the messenger :p.) flinga 24 juli 2016 kl. 20.31 (CEST)
Jag tycker Vättes förslag är det enda vettiga, sen får kategoriseringen göras från fall till fall.--LittleGun (diskussion) 19 juli 2016 kl. 19.08 (CEST)
Även jag ställer mig bakom förslaget. Dock anser jag att detta med könskorrigerade personer är och förblir komplicerat. Även om den egna identifikationen funnits där tidigare är det långt ifrån alltid så att den på ett medvetet sätt funnits där hela livet. Det kan ha varit en lång och smärtsam process. Det är också tveklöst så att dessa personer så gott som alltid av omgivningen uppfattats som tillhöriga det kön de formellt sett tillhört. Jag anser alltjämt att det är historieförfalskning att påstå att Chelsea Manning avslöjade militära hemligheter. Det gjorde Bradley Manning. Vi bör använda den namnform personerna då var kända under och ha omdirigeringar där det tidigare könet finns med. Tostarpadius (diskussion) 20 juli 2016 kl. 01.46 (CEST)
Jag har inget emot Vättes förslag, men jag ställer mig frågande om det finns en enda artikel här som beskriver någon med ett "alternativt" kön. Vi har åtminstone någon med okänt kön (jag minns jag sett en medeltida hantverkare som vi inte har namn på) och det kan finnas fler sådana. När jag tittade i kategorin för alternativa kön på WD för ett tag sedan så fanns det ett tiotal sådana där. Ingen av dessa hade en artikel på detta projekt, så även om idén är god faller den på frånvaron av ~sådana biografier. -- Innocent bystander 20 juli 2016 kl. 07.32 (CEST)
Det finns, en del som biografier som inte är placerade i vare sig Män eller Kvinnor, en del som biografier där artikelsubjektet placerats i ett könsfack som inte stämmer med den identitet artikelsubjektet har. Oavsett om det rör sig om flertalet artiklar eller enbart några få är det problematiskt om Wikipedia osynliggör existensen av personer med alternativ könsidentitet. //Vätte (diskussion) 20 juli 2016 kl. 12.48 (CEST)
Jag håller med Vätte, det är snarare frågan om principen än om antalet. Deryni (diskussion) 20 juli 2016 kl. 15.54 (CEST)
Låt mig då tala extra tydligt: På Wikidata är Jaiyah Saelua's könstillhörighet angiven till "Fa'afafine" och Parinya Charoenphol angiven som "Kathoey". Dessa två kön är det "tredje könet" i två olika kulturer, med sina respektive kännetecken. Jag har inget problem med att skapa artiklar om dessa personer och kategorisera dem som sådana. Dessa två är dock de enda på Wikidata med en tydlig "alternativ" könstillhörighet. Två personer inom grekisk mytologi är angivna som Hemafroditer, tre hästar är angivna som Valacker. Sedan finns det förstås ett antal transpersoner och versioner på detta. Min kontenta är alltså att det idag inte ser ut som vi har så mycket biografier med "alternativa kön" som inte redan passar in i "Transperson"-kategorin.
Kategorisering tycker jag sedan är ett uselt sätt att "synliggöra" saker. -- Innocent bystander 20 juli 2016 kl. 17.39 (CEST)
Jag stödjer också Vättes förslag och kan ge åtminstone ett exempel som jag tycker kan illustrera behovet av en kategori för icke-binära personer, nämligen Amandla Stenberg där artikelinnehållet tydligt visar att artikelsubjektet varken identifierar sig som man eller kvinna, och motsvarande artikel på enwp har den kategoriserad som genderqueer people för att benämna personer som inte identifierar sig inom det binära könssystemet man/kvinna. Artikeln på svenska är kategoriserad som kvinna och med en kategori för icke-binära personer skulle ett sådant misstag kunna undvikas. Då skulle även Angel Haze, nu utan könskategori, kunna få en könskategori åtminstone om/när artikelinnehållet kommer att ta upp artistens könsidentitet som också faller utanför man/kvinna. --Ventosa (diskussion) 21 juli 2016 kl. 11.26 (CEST)

Tillfälle att komplettera illustrationen för en av Wikipedias just nu mest lästa artiklar[redigera wikitext]

Tråden, som heter Pokémon Go event i Gärdet (Stockholm) minst 3400 personer som kommer (8500 intresserade)!, är flyttad till artikelns diskussionsida. --Larske (diskussion) 20 juli 2016 kl. 12.48 (CEST)

"Den nye oljen" i skandinavisk ekonomi[redigera wikitext]

I norsk media snakkes og skrives det stadig vekk om "den nye oljen". Fra media i dag, "Om det skulle finnes noe annet som kan erstatte oljen, som kan gi like store verdier, hvorfor har ikke Sverige funnet det? Eller Danmark? Eller Tyskland?" Kanskje "den nye oljen" bør være tema i en artikkel etterhvert på wikipedia på svensk. 178.232.63.212 20 juli 2016 kl. 11.20 (CEST)

Och i Finland drömmer man om "det nya Nokia". En framgångssaga som gör ett land väsentligt rikare bygger i allmänhet på förutsättningar som fanns där, men också på någon händelse som får bitarna att falla på plats, ett antal människor som råkar göra rätta beslut vid rätt tidpunkt. Om någon visste vad som behöver hända, då skulle Sverige, Danmark och Tyskland redan gjort det. Artikeln du länkade till verkade vara ren opinionsbildning för fortsatt oljeutvinning. Om vi skall ha en artikel om ämnet behövs bra källor, och jag tror inte vi hittar sådana. Det blir lätt alltför mycket spekulation. --LPfi (diskussion) 20 juli 2016 kl. 12.48 (CEST)
Fingeravtrycksläsare och 3D-skrivare är väl ämnen som kommer in och ut ur diskussionen här i Sverige. I praktiken så är det istället bankerna, HM och livsmedelskedjorna som är de nya Ericson som ger jobb och pengar. -- Innocent bystander 22 juli 2016 kl. 17.10 (CEST)

Karta över förvaltningsområden[redigera wikitext]

Kunde någon användare rita och ladda till Wikimedia Commons en karta över Sveriges kommuner som skulle innehålla samma information som den här kartan över förvaltningsområden för finska språket, samiska språket och meänkieli? Sådan karta kunde användas i artikeln Finskt förvaltningsområde. Raksa123 (diskussion) 20 juli 2016 kl. 16.17 (CEST)

Finns en karta i Språk i Sverige#Minoritetsspråk /Portunes (disk) 21 juli 2016 kl. 11.49 (CEST)
Den är dock lite inaktuell. Åtminstone Mariestad, Ludvika och Nykvarn saknas jämfört med kartan som Raksa123 länkar till om jag ser rätt. --Larske (diskussion) 21 juli 2016 kl. 12.28 (CEST)
Jag har uppdaterat kartan. /Portunes (disk) 21 juli 2016 kl. 12.47 (CEST)
Bra gjort. Är det ännu möjligt att byta färgen för kommuner med endast finska som minoritetsspråk? I min skärm är denna färg och den gråa bakgrundsfärgen mycket nära varandra och det är svårt att se vilka kommuner hör till gruppen "finska". Raksa123 (diskussion) 22 juli 2016 kl. 14.22 (CEST)

Artiklen Briefs/Y-front kalsong[redigera wikitext]

tråd flyttad till Diskussion:Briefs.Yger (diskussion) 27 juli 2016 kl. 10.32 (CEST)

"Omkomna" eller "dödsoffer"/"döda"[redigera wikitext]

I Faktaruta terrorhändelse som finns i Terrorattentaten i Norge 2011 och Terrordåden i Paris i november 2015 och i Faktamall terrorhändelse som finns i Attacken i Nice 2016, Attentatet i Köpenhamn 2015 står det "dödsoffer", men i det färdiga resultatet i artikelns faktaruta står det "omkomna", precis som om det var en olycka. Detta är felaktigt. Det borde stå "dödsoffer" som är en viktig signal om vad artikeln handlar om och inte "omkomna". Ordet "omkomna" passar i mallen Infobox Flygolycka med artiklar som ex. Olyckan på Ramstein Air Base och Scandinavian Airlines Flight 751 där ordet "omkomna" finns med både i mallen och i artiklarna.

Däremot i faktamallen för järnvägsolyckor som i ex. Järnvägsolyckan i Santiago de Compostela står det "döda" och resultatet i artikelns faktaruta blir också ordet "döda". Där hade det passat bättre med ordet "omkomna". Hoppas någon kan ändra detta. --Allexim (diskussion) 22 juli 2016 kl. 11.34 (CEST)

Fixat Fixat --Larske (diskussion) 22 juli 2016 kl. 12.28 (CEST)
Nja. Det är inte alltid så enkelt, även om det var just i detta fallet. I många fall kan man diskutera om det var olyckor, terrorism, oavsiktligt eller annat som ledde till att personer dog. Då är omkomna en neutralare skrivning som jag tycker vi bör använda som default. --افيراتير (diskussion) 22 juli 2016 kl. 15.53 (CEST)
Jag har nu lagt till parametern dödsoffer_etikett så får ni kalla det vad ni vill i respektive artikel! -- Innocent bystander 22 juli 2016 kl. 16.42 (CEST) [9]
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 22 juli 2016 kl. 22.39 (CEST)

"Kanadas administrativa indelning" och "Kanadas provinser och territorier"[redigera wikitext]

Jag undrar vad egentligen är skillnaden mellan artiklarna Kanadas administrativa indelning och Kanadas provinser och territorier? Varför har man valt att ha nästan samma information utspritt i flera artiklar än att ha en sammanslagen om ämnet (iw-länkar uteslutna)? Jag själv är ibland lite fundersam vilken av de två ska man länka till när man skapar eller ändrar kanada-relaterade artiklar. DIEXEL (diskussion) 23 juli 2016 kl. 20.55 (CEST)

Som jag läser wikidata tillhör objektet Kanadas administrativa indelning (Q3750285) en undergrupp till administrativ indelning efter land (Q15916867) och kan/bör därför redogöra för indelningen på alla nivåer, från nationen ner till minsta lilla typ av enhet fast kanske på en övergripande nivå. Objektet Kanadas provinser och territorier (Q2879) är däremot en undergrupp till first-level administrative country subdivision (Q10864048) och kan/får därför endast redogöra för den första nivån (som i Kanada tydligen är provinser och territorier).
Den sistnämnda artikeln borde kunna länkas som "Huvudartikel" för ett avsnitt om "provinser och territorier" i den förstnämnda artikeln. Och den förstnämnda artikeln bör byggas ut till att beskriva även indelningen under den första nivån. --Larske (diskussion) 23 juli 2016 kl. 21.31 (CEST)
Med tanke på att indelningen under den första nivån varierar med delstat/territorium, vet jag inte om den första är särskilt relevant som ämne. Trligen bättre med "Quebecs administrativa indelning" än Kanadas... --78.73.94.165 (diskussion) 23 juli 2016 kl. 21.58‎ (CEST) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)
Just den informationen, det vill säga att "indelningen under den första nivån varierar", och en översiktlig beskrivning av detta är något som hör hemma i Kanadas administrativa indelning. Detaljer om den adminstrativa indelningen i Québec finns här och i länkade huvudartiklar om Québecs regioner och sekundärkommuner. --Larske (diskussion) 23 juli 2016 kl. 23.03 (CEST)

Google Böcker[redigera wikitext]

Två frågor: bör vi samla länkar till nyttiga artiklar från Google Böcker på ett ställe (en huvudsida, inklusive undersidor) ? Den andra frågan lyder: får man tillgång till fler sidor på Google Böcker med ett googlekonto? --Vannucci (diskussion) 23 juli 2016 kl. 23.31 (CEST)

1) Jag ser ingen anledning att samla länkar till Google böcker eller andra samlingar som Projekt Runeberg generellt. För projekt och privat bruk finns såklart fördelar. Söker man generellt är det bättre att gå till respektive samling direkt. Möjligen en plats att länka såna resurser, något liknande finns här: Wikipedia:Resurser, en sida som för en tynande tillvaro.
2) Jag har google-konto och har inte märkt att jag har större tillgång.
--LittleGun (diskussion) 24 juli 2016 kl. 09.37 (CEST)
1. Med tanke på att Google Böcker innehåller över 25 miljoner böcker känns det lite som att säga "ska vi ha en sida där vi länkar till nyttiga artiklar på internet?" - vem kan avgöra vad som är nyttigt i ett så stort utbud? Nyttigt för vem? I vilket syfte?
2. Vad man får tillgång till beror på upphovsrätten. De böcker där upphovsrätten har gått ut får alla tillgång till oavsett google-konto eller inte. De böcker som skyddas av upphovsrätten kan man ibland se utdrag ur (det beror på Googles avtal med samarbetspartners/upphovsrättsinnehavare), i dessa fall kan det till och med vara så att du kommer åt färre sidor som inloggad på google-konto då hur många sidor (och vilka) du visat av upphovsrättsskyddat material sparas. //Vätte (diskussion) 24 juli 2016 kl. 12.51 (CEST)
Vätte, tack för din frågeställning. Man kan göra så här, man hittar artiklar/sidor i en bok inom ett ämne, till exempel om albansk poesi, anger källförteckningen samt sidan/sidorna och sedan skapar man länken och lägger upp det på sv. Wikipedia. Man kan organisera länkarna inom varje ämne, som till exempel Albanien-relaterad. Genom att man granskar sidor i böcker i Google Böcker ser man till att man får hela artiklar och inte en massa försvunna sidor. Detta kan skapas som ett wikiprojekt, Wikipedia:Projekt Google Böcker, eller ha en egen sida, förslagsvis Wikipedia:Google Böcker. --Vannucci (diskussion) 24 juli 2016 kl. 15.33 (CEST)
Varför inte lägga till de länkar som handlar om Albanien under wikipedia:projekt Albanien? Som du gjort innan? Vad är vinsten med en generell sida som länkar till sidor som en annan generell sidan redan strukturerar?--LittleGun (diskussion) 25 juli 2016 kl. 10.54 (CEST)

Att dölja sin diskussionssida?[redigera wikitext]

När jag en gång i tiden raderade min diskussionssida, fick jag käft och den återställdes mot min vilja. Hur kan det då vara tillåtet att ha en diskussionssida där det är omöjligt att ta del av vad som tidigare diskuterats: Användardiskussion:dnm . Luke (diskussion) 25 juli 2016 kl. 15.36 (CEST)

Såvitt jag kan se hittar du tidigare diskussioner under länken Arkiv. Arkivering är okej.//Hannibal (diskussion) 25 juli 2016 kl. 15.40 (CEST)
OK! Hur gör jag då för att skapa en undersida? I den länk som du gett, är själva skapandet av en undersida röd. Luke (diskussion) 25 juli 2016 kl. 17.18 (CEST)
Skriv in det namn du vill att undersidan ska ha, till exempel Användardiskussion:Luke/Arkiv/2012–2015, i sökrutan uppe till höger och klicka på förstoringsglaset. Om sidan inte redan finns får du högst upp i sökresultatet en rödlänk som du kan klicka på. Skriv sen in det du vill ha på sidan, klicka på Visa förhandsgranskning och, om du är nöjd, Spara sidan. --Larske (diskussion) 25 juli 2016 kl. 17.31 (CEST)
Någon hade flyttat Wikipedia:Undersidor men nu är den återställd. Tack till Boivie som uppmärksammade oss på detta. --Larske (diskussion) 26 juli 2016 kl. 09.07 (CEST)
Tack så hemskt mkt! Luke (diskussion) 26 juli 2016 kl. 12.45 (CEST)

KAW[redigera wikitext]

Det har initierats en tråd där som bör intressera sansade bedömare, ja, alla som är intresserade av att skydda Wikipedia mot massiva angrepp av osaklig argumentering. Tostarpadius (diskussion) 25 juli 2016 kl. 19.22 (CEST)

Äsch, Wikipedia är ju en lek och ett tidsfördriv. Ingen vettig människa kan ta det på allvar, låt det vara. Marfuas (diskussion) 26 juli 2016 kl. 01.06 (CEST)
Så kan jag inte se på saken. Visst handlar det inte om liv eller död, men det är heller inte jämförbart med ett dataspel. Tostarpadius (diskussion) 26 juli 2016 kl. 03.11 (CEST)
Länk dit? --SergeWoodzing (diskussion) 27 juli 2016 kl. 21.22 (CEST)

Tidsstup för artiklar med mallen faktakoll[redigera wikitext]

För flera åtgärdsmallar finns det en informell tidsgräns hur länge det "får" ligga kvar. Och vid tidsgränsen åtgärdas problemet alternativt mallen plockas bort om åtgärden inte är självklar. Andra mallar ser jag, åtminstone just nu, som upplysning till läsaren, typ källa behövs och ouppdaterad, där tidsstup skulle vara onödigt drastiskt. För Pov provade jag förra månaden med en tidsstup på två år, och där om POVmallen var befogad men inget skett (och det kändes hopplöst svårt åtgärda) jag tog bort den ifrågasatta texten. Jag funderar nu om man borde göra desamma med fkmallade artiklarna, dvs införa ett tidsstup, ev längre än två år, säg fyra år. När man ser på de äldsta som Bulgarer (kunde bara tas bort) och Gröna tåget (superusel artikel som skulle må bra av allmän slakt och omstyrsling) så märker jag de ofta är lika skämmiga vara kvar oåtgärdade som övergamla POVmallade artiklar.Yger (diskussion) 27 juli 2016 kl. 11.09 (CEST)

Jag har påbörjat åtgärda de äldsta, med ambition att åtminstone de äldre än fem år skall åtgärdas.Yger (diskussion) 28 juli 2016 kl. 10.53 (CEST)
Bra initiativ att gå igenom dessa artiklar. Tyvärr är en del av dem svåra att åtgärda utan kunskap i ämnet och i avsaknad av källor. Men man får kanske vara vara djärv och helt enkelt ta bort stora stycken.--Historiker (diskussion) 28 juli 2016 kl. 21.23 (CEST)

A bot to combat WP:Döda länkar[redigera wikitext]

Hello everyone of the Swedish Wikipedia. I am Cyberpower678, a bot operator on the English Wikipedia. I am reaching out to the content editors of this Wikipedia, in regards to the mentioned Phabricator tasks listed on the right. T120433 is a tracking ticket for an ongoing bot project to combat dead links constantly surfacing in hundreds of thousands of articles. This ticket was opened as a result of being the number one requested bot on the m:2015 Community Wishlist Survey, and can be found here. I am currently the lead developer of this bot project, and with the bot approaching readiness to be run on other wikis, with only a few bugs still needing to be fixed, I am asking the editors of the Swedish Wikipedia if such a bot would be supported on the Swedish Wikipedia.

The specific ticket for deploying this bot to the Swedish Wikipedia is T136142. The first step is gaining community consensus, through this proposal, and then adapting the bot to suit the needs of this wiki.

What does this bot do?[redigera wikitext]

This bot is very functional, configurable, and very intelligent. The bot comes with a run page, that allows for the quick disabling of the bot, in the event of a malfunction. Every wiki will also have a config page, that directs the bot how to behave on that wiki. On the English Wikipedia, the bot is able to scan existing URLs and detect if they are dead or not. During trial testing, this has revealed to have a false positive rate of 0.1%. The bot is capable of replacing original URLs with archive URLs, or adding them on. It is able to read sources and citations formatted in various ways and either intelligently fix the source as needed or make the formatting consistent, by altering the way the source is formatted. InternetArchiveBot, can leave a talk page message with details of what it did to the article page. The configuration page also has an option to only leave messages and not touch the main article at all. InternetArchiveBot is {{nobots}} compliant and also supports a blank tag used on the English Wikipedia, {{cbignore}}, which instructs the bot to ignore a specific source on a page.

Some examples: [10][11][12][13]

Discussion[redigera wikitext]

  • Stöder very nice.Yger (diskussion) 27 juli 2016 kl. 12.22 (CEST)
  • Stöder Much needed. /ℇsquilo 27 juli 2016 kl. 20.45 (CEST)
  • Stöder Excellent! --SergeWoodzing (diskussion) 27 juli 2016 kl. 21.20 (CEST)
  • Stöder Looks promising. //Romulus74 (diskussion) 27 juli 2016 kl. 22.21 (CEST)
  • Stöder JohanahoJ (diskussion) 27 juli 2016 kl. 23.03 (CEST)
  • Stöder I've earlier reviewed some of its edits on enwp, with "checked=true". Very functional bot. DavidIvar (diskussion) 28 juli 2016 kl. 04.26 (CEST)
  • Neutral Det är bra att roboten märker upp döda länkar. Men jag är emot länkandet till arkiverade webbsidor eftersom själva arkiveringen och återpubliceringen antagligen strider mot upphovsrätten i de flesta fall. Vi länkar ju t ex inte till Torrent-nedladdningssidor av böcker i källhänvisningar, även om det vore möjligt.
  • Stöder I fully support the bot! --Omnibit (diskussion) 28 juli 2016 kl. 23.45 (CEST)

Mall:Huvudartikel ignoreras i Wikipedia-appen för Android[redigera wikitext]

Goddag. Jag har märkt att Mall:Huvudartikel ignoreras i Wikipedia-appen för Android. Den visas dock i datorversionen av Wikipedia, mobilversionen och Wikipedia-appen för iOS (testad på iPad). Ta exempelvis artikeln Sätra brunn som har två huvudartiklar, men när man öppnar artikeln i Androidappen så visas ingen länk till dessa två huvudartiklar. Jag har testat med både den stabila appen och beta-versionen, med senaste uppdateringarna, men samma resultat. Ett alternativ till problemet fixas är ju att lägga till dessa artikellänkar under "Se även", men det är knappast ett önskvärt alternativ att börja anpassa artiklar utifrån rådande, tekniska begränsningar. Kommer appen snart att stödja dessa, eller finns alternativ att rekommendera? / -- gulundin (diskussion) 27 juli 2016 kl. 13.35 (CEST)

Fråga till de som använder "Wikipedia-appen för Android"!
Kan ni läsa den här frågan?
-- Innocent bystander 27 juli 2016 kl. 13.46 (CEST)
Ja, den här frågan kan läsas (och besvaras) i Wikipedia-appen för Android. Visst gäller frågan primärt Android-användare, men jag tycker det är en principiellt viktig fråga om de artiklar som vi skapar tillsammans på Wikipedia inte visas korrekt för gemene användare. / -- gulundin (diskussion) 28 juli 2016 kl. 03.49 (CEST)
Uppdatering: "den här frågan" som gömdes i <div class="noprint huvudartikel">
syns inte förrän man tryckt på redigera och skrivs ut i wikitext. Jag gjorde det medsamma och uppfattade först inte att frågan som sådan inte syntes. / -- gulundin (diskussion) 28 juli 2016 kl. 03.56 (CEST)
frågan då är varför vi har en noprint-class i denna mall?
Antagligen för att länkar vidare uppfattats som oväsentliga för den som skriver ut artikeln, och då antas inte ha tillgång till andra artiklar än de utskrivna. Att det finns en (för tillfället eventuellt otillgänglig) huvudartikel torde vara en vettig upplysning också för den som läser artikeln på papper. Jag undrar också varför Android jämställer sig (jämställs?) med en utskrift. --LPfi (diskussion) 28 juli 2016 kl. 08.37 (CEST)
Jag är hängiven Android-användare, men jag kan faktiskt inte begripa vad man ska ha Wikipedia-appen till när Wikipedia i vanlig webbläsare fungerar så mycket bättre. /ℇsquilo 28 juli 2016 kl. 09.05 (CEST)
Intressant reflektion LPfi, då förstår jag varför det inte visas. Vad skulle effekten bli av att ta bort detta noprint-villkor? Jag förstår att långa artiklar som använder flera huvudartiklar kan påverkas (högst 10 huvudartiklar stöds avv mallen, enligt dok), där är kanske Mall:Fördjupning är bättre?
Esquilo, jag håller med om att mobilwebben på flera sätt är bättre, men tråden handlar om hur artiklar visas på olika plattformar. Även om du och jag föredrar mobilwebben, så är det likväl andra läsare som använder appen och därmed riskerar att få en sämre läsupplevelse på Wikipedia. Därför tycker jag att frågan är angelägen att diskutera, oavsett vilken plattform en själv föredrar. / -- gulundin (diskussion) 28 juli 2016 kl. 10.13 (CEST)
Jag tycket inte vi bör fokusera särkilt mycket energi på apparna — de används mycket sällan. Jag minns inte var jag såg statistiken, men jag tycker egentligen att vi borde ignorera dem helt. På ett sätt är det synd att den finns och lockar till sig nerladdningar, då det inte sker någon utveckling, men, men. Kiwix appen används dock, så det är mer relevant att veta om det funkar i den appen. Carl Fredrik 💌 📧 28 juli 2016 kl. 10.41 (CEST)
Gulundin, det där är ett så kallat cirkelargument. Ifall Wikipedia-appen ger en sämre läsupplevelse, vad finns det då för argument att använda den? Sedan håller jag med Carl Fredrik om att vi inte borde fokusera på hur appen fungerar. Det är app-utvecklarnas uppgift att se till att den kan visa Wikipedia ordentligt. Det är inte Wikipedias uppgift att anpassa sig för alla möjliga plattformar. /ℇsquilo 28 juli 2016 kl. 18.50 (CEST)
Jag håller inte med dig ℇsquilo, av två anledningar. Dels är Wikipedia-appen en officiell app utvecklad av Wikimedia Foundation. Det måhända inte är Wikipedias uppgift att anpassa sig till olika plattformar, men jag tycker samtidigt det blir märkligt att inte bry sig om hur artiklarna ser ut för många av dem som läser Wikipedia, och som använder appen. Det kan mycket väl vara rätt att inte göra någon anpassning, men jag menar att det bör ske efter att åtminstone undersökt alternativen, såsom LPfi:s inlägg att det visst kan vara en poäng att inkludera informationen om att det finns en huvudartikel även i utskrifter, och att noprint-villkoret därmed vore onödigt.
Sedan vad Användare:CFCF påstår om att det inte sker någon utveckling av appen förstår jag inte alls, när jag kollar så kom den senaste uppdateringen idag (Wikipedia Mobile, Google play, 2016-07-28). Kanske misstolkade jag dig, låt mig veta i så fall. Det andra argumentet, angående mitt cirkelargument, så ges användaren ingen som helst indikation på att artikeln inte visas korrekt när man använder appen. När jag själv upptäckte felet, fick jag gå in och kontrollera ifall länken till huvudartikeln tagits bort i en senare redigering - för att jag visste att den skulle finnas där. Det innebär att dem som använder appen inte känner till att vissa länkar inte visas, och att de därmed borde använda mobilwebben istället. Avslutningsvis, det finns över 8000 artiklar på svwp som använder den aktuella mallen. Jag tycker det vore önskvärt om det fattades ett medvetet beslut om den aktuella mallen borde ändras, annars kan vi fortsätta träta om appens vara eller inte vara i evigheter. Jag tar gärna emot svar på detta inlägg, men om diskussionen blir långdragen kommer jag flytta diskussionen till en egen tråd eftersom det vi diskuterar nu inte är vad ursprungsfrågan syftar till. Vänligen, / -- gulundin (diskussion) 28 juli 2016 kl. 22.26 (CEST)
Innan några ändringar görs åt ena eller andra hållet bör alla fakta upp på bordet. Till detta hör att 1) reda ut vad avsikten med klassen "noprint" är och 2) att kontrollera med utvecklarna av Wikipediaappen om den nuvarande funktionen verkligen är avsedd eller helt enkelt en bugg i appkoden. Det enda som finns hittills är observationer från appanvändare av något som verkar underligt.
Var gäller 1) så har mallen använt denna klass, "noprint" alltså, i mer än nio år. För fem månader sedan kompletterades den till "noprint huvudartikel" av Nirmos som kanske kan kommentera om vad som var bakgrunden till den ändringen. När det gäller 2) så kan/får det inte vara så svårt att rätta appkoden om det är en bugg i den, speciellt inte om den fortfarande är under utveckling. --Larske (diskussion) 28 juli 2016 kl. 23.35 (CEST)