Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Det här är en sida för diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. För mer information om vårt samarbete, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. For permissions to execute bots on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan.

Många diskussioner passar bättre på specifika diskussionssidor. Vid flytt av diskussioner härifrån till sådana, lämna gärna kvar en hänvisning här. Passar din förfrågan bättre någon annanstans? Se nedan:



Släkten Hagnell[redigera wikitext]

I en rad artiklar om medlemmar av släkten Hagnell används Hagnell, Patrik (2015). Sökandet efter en identitet - Genealogi över släkterna Brauns och Hagnell som källhänvisning. Denna skrift saknas i Libris och verkar inte omnämnas alls utanför Wikipedia. Av allt att döma rör det sig om en opublicerad skrift av samma person som lagt in uppgifterna på Wikipedia. Är detta verkligen en godtagbar källa? Enligt min uppfattning borde detta klassas som egen forskning. /Annika (diskussion) 25 mars 2016 kl. 21.17 (CET)

Jag håller helt med dig. Det är att betrakta som egen forskning, även enligt min mening. Obelix (diskussion) 25 mars 2016 kl. 21.21 (CET)
Ja, det låter så. Kanske @Pontuz: vet mer om släkten och om källorna. Jag såg i historiken att Pontuz plockat bort källor och uppgifter ur huvudartikeln om släkten, pga att källorna var falska. Matanb (diskussion) 25 mars 2016 kl. 21.25 (CET)
I de första versionerna av släkten Hagnell står det att boken är utgiven på Solentro som är ett företag där man kan få sin egen bok utgiven. Inte en OK källa med andra ord. Matanb (diskussion) 25 mars 2016 kl. 21.29 (CET)
De besläktade personerna har relevans och då de är släkt kan väl även en släktartikel vara på sin plats. Men källan verkar vara egen forskning. /Ascilto (diskussion) 25 mars 2016 kl. 21.35 (CET)
När artikeln Hagnell skapades lades falska källor in, se min min kommentar på ip-numrets diskussionssida som emellertid inte besvarades. / Pontuz (diskussion) 25 mars 2016 kl. 21.43 (CET)
Observera att allt tyder på att Användare:Pdh är samma person som författaren till nämnda skrift. Denne användare har inte heller besvarat den fråga du ställde på hans användardiskussion. /Annika (diskussion) 25 mars 2016 kl. 22.33 (CET)
@Pdh: är välkommen att kommentera saken./Annika (diskussion) 25 mars 2016 kl. 22.36 (CET)
@Annika64: Alla publikationer finns visserligen inte med på Libris då vissa bibliotek har annan biblioteksdatabas, men det finns också andra tveksamheter, se till exempel denna diff där ip-numret helt ändrar namn på stamfadern. Jag betvivlar inte släktens relevans men de falska källorna och ändrad stamfader tillsammans med källan som inte nämns på nätet i övrigt är synnerligen besvärande. Därtill detta att Pdh och författaren synes vara samma person, som jag också noterat. Dessa beteenden gör att man blir misstänksam mot allt som användaren och ip-numret gör. Jag vidhåller att stamfaderns namn i släktartikeln bör strykas för säkerhets skull. Förlåt att mitt svar har dröjt. Vänligen Pontuz (diskussion) 8 april 2016 kl. 21.58 (CEST)
Ja, IP-numret är med största sannolikhet samma person som Pdh och den person som påstås vara författare till en skrift. Det är också anmärkningsvärt att denne användare plötsligt försvann från Wikipedia och inte har redigerat alls på tre månader efter att källan ifrågasattes. Jag har inte någon uppfattning om sanningshalten i de uppgifter, för vilka hänvisas till denna skrift, men en bok som man själv skrivit räknas inte som en godtagbar källa. I detta fall går det inte ens att fastställa att den verkligen existerar. /Annika (diskussion) 10 april 2016 kl. 22.52 (CEST)
Nu har jag avlägsnat uppgiften från den falska källan. Egentligen är det inte heller bekräftat att alla med namnet Hagnell är släkt. /Ascilto (diskussion) 11 april 2016 kl. 11.00 (CEST)

Är böcker utgivna på eget förlag per definition egen forskning? Så enkelt kan det inte vara ens historiskt. Det har funnits och finns olika skäl till att böcker publicerats på detta sätt, anledningar som inte alltid handlar om kvalitet. Ibland har det helt enkelt inte ansetts finnas en kommersiell potential i alstren. Att generellt döma ut släktböcker som källa ser jag som problematiskt. De måste bedömas efter speciella kriterier, från fall till fall. I vår tid blir det dessutom allt svårare att hävda att förlagsprodukter automatiskt har en kvalitetsstämpel som böcker utgivna på annat sätt saknar. Det blir allt vanligare att enskilda författare anlitar sakkunskap och låter det skrivna genomgå fack- och/eller språkgranskning, samtidigt som korrekturläsning med mera blir sämre i branschen. Vi måste alltså på sikt förändra vår inställning. Allt detta är allmänna synpunkter. Den här diskuterade boken har jag inte sett och kan därför inte gå i god för. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2016 kl. 07.28 (CEST)

Var god håll dig till ämnet. Denna diskussion handlar om "Hagnell, Patrik (2015). Sökandet efter en identitet - Genealogi över släkterna Brauns och Hagnell", vars författare, om skriften överhuvudtaget existerar, är samma person som den Wikipedia-användare som begagnat den som källa. Detta måste rimligen betraktas som egen forskning. /Annika (diskussion) 17 april 2016 kl. 07.56 (CEST)
Jag vill absolut inte bannlysa alla böcker som är utgivna på eget förlag. I det här fallet är problemet dock större än så, dels har falska påståenden om att släkten Hagnell varit med i Svenska Släktkalendern lagts in i den tidigare släktartikeln Hagnell, dels har släktens stamfader ändrats på ett märkligt sätt. Se denna diff: [1]. Det är svårt att helt bortse från dessa märkligheter, även om de skett av olika ip-nummer/användare. / Pontuz (diskussion) 17 april 2016 kl. 08.39 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Egen forskning handlar om man publicerar den här. Att personer som forskar också publicerar saker här som först är publicerade någon annan stans uppmuntrar vi ju till. Vem som skriver är också helt betydelselöst, det som spelar roll är vad som skrivs. --افيراتير (diskussion) 17 april 2016 kl. 08.41 (CEST)
Att någon beställer en mindre upplaga av sitt eget alster från ett företag som Solentro gör inte detta automatiskt till en användbar källa. "Det är busenkelt att göra en egen bok", för att låna en reklamslogan från nämnda företag. /Annika (diskussion) 17 april 2016 kl. 09.30 (CEST)
Släktskapen mellan de olika Hagnellarna kan nog i de flesta fall bekräftas genom Vem är Vem-källorna som finns i flertalet av artiklarna. / Pontuz (diskussion) 17 april 2016 kl. 10.30 (CEST)
Jag tar inte ställning för eller mot böcker på eget förlag som källa. Men ett problem är verifierbarheten. Böcker som inte finns tillgängliga på bibliotek eller genom handeln är inte verifierbara källor. /Ascilto (diskussion) 17 april 2016 kl. 10.39 (CEST)
Att jag tog upp detta här beror på att jag uppfattar det som att en del av de uttalanden som gjorts i samtalet är av mer generell karaktär. Därför ser jag det inte som en avvikelse från ämnet. Tillgängligheten kan vara ett problem vad gäller viss litteratur, det är en viktig aspekt. I övrigt har jag inte mer att tillägga i detta samtal. Dessa frågor kommer dock att bli alltmer komplicerade med tanke på den tekniska utvecklingen. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2016 kl. 13.13 (CEST)
Här handlar det om en släktbok som är skriven av samma person som refererat till den som källa och där det inte ens går att bekräfta att skriften verkligen existerar. Om man önskar en generell diskussion om släktböckers användbarhet för källhänvisningar hör inte det hemma i denna diskussionstråd. /Annika (diskussion) 17 april 2016 kl. 17.40 (CEST)
Boken anges fortfarande som källa i bröderna Brauns artiklar. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2016 kl. 20.41 (CEST)

Kategori:Levande personer[redigera wikitext]

Varför använder vi denna egentligen? Hur kan vi någon veta att någon lever när artikeln läses, och är det någon som blir klokare av att den är åsatt? Borde den helt tas bort?Yger (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.02 (CEST)

Det står lite om syftet högst upp på sidan. --Larske (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.09 (CEST)
"Purpose: Because living persons may suffer personal harm from inappropriate information, we should watch their articles carefully. This category exists to help Wikipedia editors improve the quality of biographies of living persons by ensuring that the articles maintain a neutral point of view, maintain factual accuracy, and are properly sourced.". /Annika (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.13 (CEST)
Men är inte det samma sak som att de inte har kategorin avlidna?Yger (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.27 (CEST)
Jag har alltid trott att vi har det som komplement till Avlidna-kategorierna så att alla biografier alltid har två kategorier, Födda respektive Avlidna/Ännu Ej Avlidna. --MagnusA 29 mars 2016 kl. 14.34 (CEST)
Vi har inte haft den så länge. Den har införts efter att jag blev aktiv här för snart sju år sedan. Det måste ha föregåtts av en diskussion. Jag ser mycket positivt på kategorin, men det finns givetvis en gråzon gentemot "Dödsår saknas". Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.49 (CEST)
En anledning kan vara det föreslagna sättet, [2], att lista senaste ändringar i artiklar som tillhör kategorin. Något motsvarande sätt att lista senaste ändringar i artiklar som inte ligger i någon del av kategoriträdet kanske inte finns lika lättillgängligt. --Larske (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.51 (CEST)
Precis. Kategorin kan betraktas som en hjälpkategori för de som redigerar snarare än att vara en hjälp för läsaren att personen är vid liv. Om det finns motstånd föreslår jag snarare att kategorin görs dold än att den tas bort. Ainali diskussionbidrag 29 mars 2016 kl. 15.16 (CEST)
Jo, den har på det viset mer syfte än avlidna/födda-kategorierna, vars syfte jag inte riktigt förstår längre. -- Innocent bystander 29 mars 2016 kl. 15.59 (CEST)
I mitt patrulleringsarbete är den absolut vanligaste behövliga åtgärden att lägga in kategorier. Och det är ju odramatiskt, men det innebär också att det är jag som lagt in ett otal "Levande personer" och då utan att veta om personen lever eller ej. Och jag lägger in n utifrån enbart att uppgift om avliden saknas, men undviker lägga in den på personer födda på 1910- och 1920-talen. det vill säga kvaliteten på den uppgiften är mycket lågYger (diskussion) 29 mars 2016 kl. 16.59 (CEST)
Varför skulle kategorin inte vara till hjälp för vanliga läsare? Det är väl minst lika intressant för läsaren att kunna hitta levande svenska författare ("incategory:Svenskspråkiga_författare incategory:Levande_personer") som svenska författare avlidna t.ex. 1953 ("incategory:Svenskspråkiga_författare incategory:Avlidna_1953")? AlphaZeta (diskussion) 29 mars 2016 kl. 17.28 (CEST)
Det måste också betraktas som betydligt mindre dramatiskt att på oklara grunder felaktigt "levandeförklara" någon än att göra en oriktig dödförklaring. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2016 kl. 19.06 (CEST)
I osäkra fall är det bättre att använda kategorin Kategori:Möjligen levande personer. Vi bör enbart dödförklara personer som antingen är bekräftat döda, eller vars ålder är såpass hög att det vore mycket osannolikt att personen ifråga fortfarande lever. I övrigt stöder jag Kategori:Levande personer av flera anledningar som tidigare har nämnts. Bland annat kan det vara nödvändigt att mer noggrant kontrollera nya uppgifter som läggs in i artiklar om nu levande personer, och då är Special:Senaste relaterade ändringar/Kategori:Levande personer ett perfekt sätt att följa sådana ändringar. --Omnibit (diskussion) 30 mars 2016 kl. 00.11 (CEST)
Som svar på ursprungsfrågan: det har med denna sida att göra.//Hannibal (diskussion) 29 mars 2016 kl. 23.49 (CEST)
Man skulle ju också kunna utgå från att om det inte står i artikeln att personen är avliden visst datum och "Kategori:Avlidna xxxx" är angiven, så är personen sannolikt levande. Jag ser dock två problematiska frågor här: Är det inte märkligt att större hänsyn ska tas till beskrivningen av en levande person än av en avliden? Dvs det låter av förklaringen på angivna WP:BLP som om det är mer i sin ordning att skriva kränkande eller missvisande uppgifter så snart en person har avlidit.. Den andra problematiken handlar om att artiklar om vissa mindre kända personer kanske inte bevakas av mer än en enda användare, varför risken är mycket stor att ingen ändrar dessas uppgifter, trots att personen i fråga kan ha varit död i åratal (jag har själv stött på sådana artiklar) och det är naturligtvis mycket olyckligt. Mindre kända eller väldigt lokalt kända personer får helt enkelt ingen medial uppmärksamhet vid dödsfall (mer än möjligen en lokal begravningsannons el dyl), men vilken utomstående kan hålla reda på sådant? Så visst skulle man gott kunna avvara "Kategori:Levande personer".--Bemland (diskussion) 6 april 2016 kl. 04.13 (CEST)
Nej, det är inte alls märkligt att större hänsyn ska tas till (beskrivningen av) en levande person än (av) en avliden. Levande personer kan nämligen lida skada, vilket döda inte kan. Men "kränkande eller missvisande uppgifter" om en död person kan skada dennes levande närstående, och med tanke på det tycker jag att vi bör hantera avlidna personer som har levande närstående på ett likartat sätt som levande personer. Vår BLP-policy säger till skillnad från den engelskspråkiga (en:WP:BLP#Recently dead or probably dead) ingenting om detta, men det tycker jag den borde göra. --Pipetricker (diskussion) 6 april 2016 kl. 12.23 (CEST)
Även döda bör behandlas med respekt. Det kan inte vara fritt fram att, om än med reservationer, ge spridning åt diverse skvaller, lösa rykten ur publicerade dagböcker med mera, bara för att någon har dött. Inte enbart rädslan för att stämmas för förtal bör styra vårt handlande utan även moraliska överväganden. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2016 kl. 07.39 (CEST)

Högsta domstolens beslut i BUS vs Wikimedia Sverige-målet[redigera wikitext]

Idag fick vi dåliga nyheter. Högsta domstolen väljer att gå på BUS linje gällande bilder på offentlig konst online, och mer specifikt Wikimedia Sveriges tjänst Offentligkonst.se som använder bilder från Wikimedia Commons. Det innebär också att panoramafriheten inskränks och att det offentliga utrymmet krymps. Det är en stor förlust för Wikipedia.

Nu börjar därmed ett intensivt arbete med att påverka våra förtroendevalda att ändra den omoderna och problematiska paragraferna i lagen. Om ni håller med om problematiken så hjälp gärna till att lyfta frågan så mycket ni bara kan!

Några matnyttiga länkar:

Anna Troberg (WMSE) (diskussion) 4 april 2016 kl. 11.16 (CEST)

Usch! Dum dom. Se också c:Commons:Deletion requests/Template:FoP-Sweden. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 12.31 (CEST)
@Anna, "BUS", vad är det för något? – Aha, Bildupphovsrätt i Sverige (BUS), från Wikipedia, den fria encyklopedin. Se BUS#Rättsfall och uppgörelser. --Pipetricker (diskussion) 4 april 2016 kl. 12.53 (CEST)
Ta bort alla bilder på byggnader där arkitekten ännu inte varit död i 70 år som omedelbar markering? Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 13.18 (CEST)
Det tycker jag inte. Detta bör skötas via Commons där de bör tas bort. Ser gärna att någon insatt i fallet uttalar sig om beslutet är tillämpligt även på byggnader. --افيراتير (diskussion) 4 april 2016 kl. 13.46 (CEST)
Jag ser fler egendomligheter i domen som gör jag absolut rekommenderar vi tar det lugnt. HD gör stor åtskillnad på enstaka bild som sprids begränsat och en databas som spritts till alla. Och här verkar det som de inte fattar vad commons etc är. Men om det är den medvetna satsningen offentlig konst de vill åt kanske de enstaka bilderna upplagda av olika individer är OK? Yger (diskussion) 4 april 2016 kl. 13.58 (CEST)
HD gör skillnad mellan vykort och databaser. Man verkar mena att vykort är något som bara sprids i liten omfattning. I en digital miljö ställer sig saken annorlunda enligt HD. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.17 (CEST)
Problemet är väl att Commons är en stor bilddatabas och att man inte får stoppa in bilder i stora bilddatabaser. I och med att man inte får stoppa in bilder i stora bilddatabaser, är inte bilderna fria. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 14.08 (CEST)
Jag anser inte det utan vidare går att dra den slutsatsen. Jag kan lika väl tolka att wmse måste betala BUS om de vill ha kvar den databas de jobbar med. Men om jag jobbar med en bild (som jag lagt upp på commons) så är min satsning så liten att den inte faller inom domen.Yger (diskussion) 4 april 2016 kl. 14.11 (CEST)
Nå, bilderna, om de raderas från Commons, går ju att återskapa om lagstiftningen ändras. Finns planer på att undersöka vad som kan göras på EU-nivå, @Anna Troberg (WMSE):? Riggwelter (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.25 (CEST)
På vilket sätt skulle vara juridiskt korrekt att återskapa bilderna (förutsatt radering)? hallabro (disk. | bidrag) 4 april 2016 kl. 16.29 (CEST)
Om lagstiftningen ändras ("tillbaka").--LittleGun (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.36 (CEST)
Jag kan inte se annat än radering. Bilder på commons ska vara så fria att de får användas på en webbsida som offentligkonst.se, och det är inte bilder på nyare konstverk enligt domen. I avgörnadet står att det dessutom gäller i icke-kommersiellt syfte, vilket jag trodde de skulle acceptera. Jag tänker begära borttagning av mina bilder i varje fall.--LittleGun (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.36 (CEST)
Inte heller jag ser någon annan möjlighet än radering av filerna på Commons och det inkluderar då arkitektur. Däremot håller jag med Yger om att HD:s dom är underlig. Det är otydligt när 'Wikimedia' betyder WMF, Wikimedia Commons eller WMSE. Det är också otydligt när 'databasen' betyder Wikimedia Commons eller WMSE:s databas. Frågan här handlar om överförande till allmänheten och som jag förstår det är det WMF som genom sina databaser står för det. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.42 (CEST)
Jag är orolig vi lägger in mer i domen än vad den egentligen betyder. Jag ser HD har sett detta som om BUS krav på WMSE är korrekta eller ej, och där har HD sagt ja. BUS krav har inget med commons eller arkitektur att göra eller skillnaden på en indvid laddar upp eller en organisation. personligen anser jag vi skall uppmuntra WMSE teckna ett avtal med Bus och sedan crowdsourca kostnaden. jag anser inte domen skal tolkas att ingen bild med offentlig konst får lägga upp på Internet, inte heller att denna dom som avser en organisation som gör en sak även gäller när en individ gör samma sak. Vi bör studera BUSs krav igen mer detaljerad överdramatisera själva domenYger (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.50 (CEST)
Precis! BUS har inte stämt WMF, HD har svarat som om de gjort det. HD:s svar verkar mer handla om Wikimedia Commons än om Offentligkonst.se Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.55 (CEST)
I en blänkare sist i Dagens Eko kvart i fem hade BUS klagat på "företaget" Wikimedia Sverige. Jag tror det är viktigt för Wikimedia Sverige att förtydliga detta, så att media inte fortsätter säga fel. Riggwelter (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.03 (CEST)
Det är viktigt att komma ihåg att HD:s utslag bara gäller fallet BUS vs. WMSE om sajten offentligkonst.se. Eventuella effekter på bilder på Commons är än så länge bara potentiella och teoretiska. /ℇsquilo 4 april 2016 kl. 17.05 (CEST)
När Högsta domstolen förklarar "..att bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad tillavbildningar, inte ger Wikimedia rätt att från sin databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, överföra verken via internet till allmänheten. Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse." Hur skall bestämmelsen då kunna ge mig den rätten, eller ge Wikipedia den rätten? Var och en gör såklart som man vill, min tolkning är HD kom fram till att Sverige inte har motsvarigheten till Freedom of Panorama.--LittleGun (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.10 (CEST)
Om jag förstått ursprungsfrågan rätt så handlar tingsrättsprocessen om huruvida WMSE får göra bilder som finns på Commons tillgängliga för allmänheten via offentligkonst.se. HD har däremot svarat på frågan om Wikimedia Foundation får göra bilder tillgängliga för allmänheten via Wikimedia Commons, och svarat nej på den senare frågan. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.16 (CEST)
Jag ser ingenstans i domen att HD satt sig in i skillnaden på "databasen" offentlig konst och Commons. Den saknar överhuvud taget reflektioner över ställen som Flickr Instagram etc. Jag tolkar de enbart utgått från texten som stått i stämningen och inte lagt till någon kunskap eller insikt om hur verkligheten ser ut. En lagstiftare skulle däremot absolut göra det.Yger (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.21 (CEST)
Om vi inte kan ha bilder som illustrerar artiklarna om offentliga konstverk så är det ingen idé att ha artiklar om dem. Jag föreslår därför att samtliga artiklar om offentliga konstverk raderas. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 4 april 2016 kl. 17.22 (CEST)
Och om konstnärerna inte har några publicerade konstverk man kan se annat än via dem själva borde väl också artiklarna om konstnärerna anses "orelevanta" och raderas. --افيراتير (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.25 (CEST)
Det finns onekligen en poäng i detta. Jag tror inte det är i konstnärernas intressen att utestängas från Wikipedia. dnm (d | b) 4 april 2016 kl. 23.23 (CEST)
Jag hoppas att ni är sarkastiska... Artiklar som bara kan källbeläggas genom att gå och titta på konstverken eller genom att studera foton av dem bör vi inte ha oavsett, och finns andra källor är artiklarna lika giltiga med som utan bild. Konstnärernas egenintresse av att "synas på Wikipedia" (som inte automatiskt sammanfaller med Wikipedias intresse, men just här verkar göra det) påverkas ändå av ett bildförbud: artiklarna blir mindre läsvärda, och kanske lockas färre att skriva nya artiklar om offentliga konstverk. //Essin (diskussion) 5 april 2016 kl. 09.57 (CEST)
Det är inte så ofta man ser domar från HD som borde skickas tillbaka med vändande post, då det är uppenbart att HD inte förstått frågan, men då och då händer det. Dessvärre händer det alltför ofta när det gäller just ny teknik, och inte sällan avseende upphovsrätt. Att HD onekligen besvarar en fråga kring något WMSE gör med att invända mot hur WMF gör är inte intressant när det gäller följderna. Följderna finns i det stycke LittleGun citerar ovan, och blir i sin essens: Undantaget gäller inte avbildningar som överförs via internet till allmänheten. Punkt. FoP är död tills lagen ändras. //Romulus74 (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.23 (CEST)
Att HD uppenbarligen blandat ihop parterna borde väl vara rättegångsfel med följd att saken får prövas på nytt? Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.38 (CEST)
Menar du att rättegångsprocessen bör ogiltigförklaras? Jag tycker att det är väldigt oklart vad som är otillåtet. Innehavare av databaser, t.ex. Commons, får inte överföra verk till allmänheten över Internet, men vad gäller annan överföring till allmänheten? Begreppet "överföring till allmänheten" är ett omfattande begrepp som bland annat omfattar Internet, radio och television. Är det tillåtet att lägga in en enstaka bild av ett konstverk på en personlig blogg, eller att visa upp det i en utsändning på SVT? --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.59 (CEST)
Ett stadgande som borde kunna vara tillämpligt är RB 59:1 1 stycket 2 punkten: "om domen givits mot någon, som inte har varit rätteligen stämd och inte heller har fört talan i målet, eller genom domen någon, som inte har varit part i målet, lider förfång," HD:s dom verkar handla om WMF mer än WMSE. WMF lider också förfång genom den.
Högsta domstolen förklarar att bestämmelsen [...], inte ger Wikimedia rätt att från sin databas med fotografier av konstverk [...] överföra verken via internet till allmänheten.
Min tolkning av HD:s dom:
Högsta domstolen förklarar att bestämmelsen [...], inte ger [Wikimedia Foundation] rätt att från sin databas [Wikimedia Commons] med fotografier av konstverk [...] överföra verken via internet till allmänheten.
Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.11 (CEST)
Där tror jag du har fel. Den bör nog tolkas som Högsta domstolen förklarar att bestämmelsen [...], inte ger [Wikimedia Sverige] rätt att från sin databas [Offentligkonst.se] med fotografier av konstverk [...] överföra verken via internet till allmänheten. Däremot ser jag resonemanget fullt tillämpbart på liknande talan mot Wikimedia Foundation. Onekligen ett trist prejudikat. Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.06 (CEST)
Offentligkonst.se innehåller väl bara länkar till bilder på Commons? Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 20.09 (CEST)
Se även sid. 2 i beslutet: "Det är också allmänheten som förser databasen med bilderna genom att ladda upp sina fotografier där." Såvitt jag vet är det endast databasen Wikimedia Commons som allmänheten kan förse med bilder genom att ladda upp sina fotografier där, medan databasen Offentligkonst.se saknar den funktionen. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 22.52 (CEST)
Enligt domen är det inte okej att göra det med några bilder som överförs på något sätt. Men HD och BUS hävdar själva att det inte var det frågan gällde men det är svaret på en annan fråga. Minst sagt snårigt. /Hangsna (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.01 (CEST)
Edaen: Nästan korrekt, det finns bara filnamn i WMSE:s databas. Filnamnen används till att skapa länkar till bilderna "on the fly" och "hotlinka" bilderna. Varken bilder eller länkar finns alltså lagrade i WMSE:s databas, se även wmse:Offentligkonst.se/Teknisk dokumentation/Databas. Ainali diskussionbidrag 5 april 2016 kl. 10.36 (CEST)
Stödjer radering av samtliga artiklar om svensk offentlig konst. Utan bilder är artiklarna som sagt värdelösa, och en textbeskrivning är väl i sig en avbildning. Så låt upphovsrättsinnehavarna få sin vilja igenom och låt dem försvinna från internet. Kolbasz (diskussion) 10 april 2016 kl. 03.27 (CEST)
Artikeltext och bilder är släppta för fri användning av skaparna och de tillfälle värde. Det finns heller ingen legal grund för någon radering, så radering kan inte komma ifråga. Radering är inte något som sker efter tyckande.Yger (diskussion) 10 april 2016 kl. 05.17 (CEST)
Radering sker enbart baserat på tyckande. Jag tycker detta är reklam, "orelevant", ointressant, dåligt skrivet o s v och rader därför det. Håller med om att artiklar utan bilder är värdelösa. För er som gillar att diskutera "relevans" så tycker jag den starkt kan ifrågasättas för saker som inte ens får avbildas på nätet hur som helst, hur ska man kunna veta hur många som går och tittar på nån pryl utställd nånstans. Det blir inte mer betydande än en egenutgiven bok. Författare till egenutgivna böcker anses "orelevanta", då borde också konstnärer till konst som bara står nånstans också vara "orelevanta". --افيراتير (diskussion) 10 april 2016 kl. 09.09 (CEST)
Ni verkar över huvud taget inte ha satt er in i vad HD:s dom innebär. Till och med BUS själva säger ju att det inte är olagligt för privatpersoner att ladda upp bilder på konstverk på nätet. Det som domen förbjuder är en systematisk sammanställning av bilder i en databas. Därför är min tolkning att det är artiklar som Lista över offentlig konst i Göteborg som bör raderas, inte bilderna. /ℇsquilo 10 april 2016 kl. 06.44 (CEST)
Vad gäller för kategorisering då Esquilo? Den som kategoriserar en bild som hen laddar upp på Commons bidrar till en systematisk sammanställning som till exempel den här eller den här. Den sammanställningen finns kvar även om kategorisidan raderas så länge som inte kategoriseringen tas bort från alla bilder som avbildar konstverk. --Larske (diskussion) 10 april 2016 kl. 08.22 (CEST)
Offentligkonst.se och våra listor över offentlig konst per kommun innehåller mycket mer information än Commons kategorisering. Det var exakt det som HD tog fasta på. Sammanställningar som innebär ett "icke obetydligt kommersiellt värde". /ℇsquilo 10 april 2016 kl. 09.26 (CEST)

Inga förhastade åtgärder som radering av artiklar bör vidtagas. Visst har illustrationer en viktig funktion, men beskrivande text är inte meningslös. Demonstrativt agerande ser vi själva allvarligt på och det skall undvikas även i detta sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.27 (CEST)

Jag håller med. Men det kan finnas poänger att som en (planerad, icke-förhastad) protestaktion radera artiklarna under en begränsad tid. Fast jag tror dessvärre att det skulle passera ganska obemärkt.--4 april 2016 kl. 17.31 (CEST)

Vi kommer härnäst att konsultera våra advokater och Wikimedia Foundation och se vilka vägar som finns kvar, och hur långtgående det här bör tolkas. Högsta domstolen har nu fattat sitt beslut gällande de frågor som lyftes dit, men det är Tingsrätten som kommer att fälla sin dom i målet, vilket troligtvis kommer att ta några månader. Vi kommer även att behöva börja fundera hur vi som rörelse kan påverka lagstiftarna. John Andersson (WMSE) (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.09 (CEST)

Som John skriver ovan, så kommer vi nu att låta advokaterna och WMF titta närmare på detta, beträffande hur det bör tolkas och hur vi går vidare. Det finns ingen anledning till några förhastade åtgärder beträffande radering av bilder, utan vi låter dem ligga kvar. Hur WMSE kommer att agera får vi återkomma om.--Historiker (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.49 (CEST)

Edaen: Upphovsrättslagen 24 § skriver uttryckligen att det är tillåtet att ta bilder på byggnader: "Byggnader får fritt avbildas. Lag (2005:359)". -- jiˈesˌdeːo ] 4 april 2016 kl. 18.42 (CEST)

Ta bilder på, men det är något helt annat att göra dem fria för allmänheten. Jag håller med om Stefan2 och Edaen slutsatser. Domen är ett prejudikat och det kommer säkerligen hänvisas till den i liknande fall. HD gör en allmän analys om vad som gäller och lär inte ha blandat ihop parterna. Gissar att Wikimedia Sverige bara har förkortats till "Wikimedia". Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.52 (CEST)
Och offentliga konstverk får också avbildas enligt samma paragraf, men nu har alltså HD bestämt att rätten att avbilda verk inte innefattar rätten att skapa stora bilddatabaser som sprids över Internet, t.ex. Commons. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.53 (CEST)
@Jsdo1980: Det är tillåtet att avbilda byggnader och statyer. Frågan här handlar om överföring till allmänheten. @Stefan2: Det är nog inte storleken på databasen som har betydelse utan storleken på den möjliga publiken via internet. Redan att lägga upp en enstaka bild på ett skyddat konstverk inkräktar på upphovsmannens rätt att ensam göra verket tillgängligt. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.27 (CEST)

Nu har upphovsrättsjurister svalt nyheten och börjat kolla med uttalanden. Fotosidans jurist Catharina Ekdahl påpekar att domen gäller just databasen offentligkonst.se. "I Wikimedias fall finns en systematisk samling av offentlig konst vilket gör att samlingen får ett större värde (detta är något som HD lyfter upp)." En generell bilddatabas som Commons eller Flickr omfattas inte nödvändigtvis. /ℇsquilo 4 april 2016 kl. 19.25 (CEST)~

Nej, precis, men risken finns att - efter den här domen - att WMF stäms för commons och att då det hänvisas till HD:s dom i detta fall angående tolkningen och de generella slutsatserna. Vill WMF undvika det i framtiden och vidta åtgärder nu eller vänta och se får de avgöra. Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.32 (CEST)
Justitierådet Lars Edlund uttalade sig i dagens Kulturnyheterna på SVT, men ville inte uttala sig om konsekvenserna för Facebook och Instagram, då det inte var uppe i detta avgörande.--Historiker (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.44 (CEST)
@Obelix: Du skriver här ovan "Gissar att Wikimedia Sverige bara har förkortats till "Wikimedia"." Mycket anmärkningsvärt att HD har en så pass oprecis dom som innebär gissningar och antagande. --Allexim (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.51 (CEST)
Näe, det framgår ju i stycke ett att de menar Wikimedia Sverige: Wikimedia Sverige är en ideell förening som bl.a. driver en webbplats och en databas som innehåller bilder av konstverk placerade på allmän plats utomhus. Databasen är fritt tillgänglig för allmänheten utan kostnad. Det är också allmänheten som förser databasen med bilderna genom att ladda upp sina fotografier där. Syftet är att tillhandahålla en öppen databas av offentlig konst i Sverige som kan användas av bl.a. allmänheten, utbildningsväsendet och turistnäringen. Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 20.02 (CEST)
Ok, det blir väldigt hypotetiskt men hur kan en sådan här dom påverka exempelvis Google Street View? Behöver dom blurra alla offentliga konstverk i Sverige där konstnären inte varit död i 70 år? --AHA (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.59 (CEST)
Min personliga tolkning inte alls. Det central här att HD uppfattat det är Wmse syfta att underhålla en sådan databas. När det är en sidoeffekt av en bild påverkas det inte av denna dom.Yger (diskussion) 4 april 2016 kl. 20.17 (CEST)

Här är förresten BUS pressmeddelande. Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 20.47 (CEST)

Den finns också, tillsammans med mycket annat, under "Länk till tidslinje" överst i tråden. --Larske (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.01 (CEST)
En bild från Belgien och en från Sverige, två länder där panoramafriheten har vissa begränsningar. En bild från Belgien och en från Sverige, två länder där panoramafriheten har vissa begränsningar.
En bild från Belgien och en från Sverige, två länder där panoramafriheten har vissa begränsningar.
Och här till höger är ett par bilder, för att sätta in det här fallet i ett sammanhang. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.14 (CEST)


Condoleances from Estonia[redigera wikitext]

Hi. Condolences from Estonia. As we're running a campaign to establish Freedom of Panorama in Estonia, what just happened in Sweden is very important for us, too. We're going to bring this up in our local media, to show that Freedom of Panorama has to be established clearly, for one can't just hope people will have common sense, because they won't. But for that, it would be best if we knew a little more about the consequences and your plans. Can someone tell me, please, whether you are going to try some sort of appeal (there should be some possibilities if you rely on the conflict with the Infosoc directive), propose a change in the law (like it has been done successfully by Wikimedians in Armenia and Russia, and currently in France, Estonia, Belgium, and Latvia), or just give up and take down all pictures of Swedish public art from Commons and other wikiprojects? Thanks! --Oop (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.10 (CEST)

Mig som individ vid uppladdning[redigera wikitext]

Påverkar detta mig som en fotograferande individ och bilder jag personligen har laddat upp? Jag har ju laddat upp bilder på konst och sagt att jag släpper dessa fritt. Har jag då begått ett upphovsrättsbrott? Bör jag personligen anstränga mig för att få "mina" bilder raderade om det är jag som ansvarat för att jag gjort rätt? /Hangsna (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.02 (CEST)

Nej! Det här handlar om överföring till allmänheten. Det är WMF som är i farozonen. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.12 (CEST)
Om man laddar upp en bild på nätet, överför man den till allmänheten. Användare:Hangsna har överfört de bilder han laddat upp på nätet till allmänheten. Nu tycker jag dock att det är oklart exakt vad som är olagligt. Det är olagligt att överföra en hel databas till allmänheten, men Hangsna har bara spridit enstaka bilder, och jag vet inte om även detta är olagligt. Det finns alltid en risk att en konstnär eller arkitekt stämmer en användare som laddat upp en bild på Commons, och jag tycker att det är oklart hur domstolen i så fall skulle döma. Om domstolen skulle bedöma att du brutit mot lagen, tvingas du betala "skälig ersättning" enligt 54 § upphovsrättslagen. Om du personligen anstränger dig för att få bort materialet, kanske det påverkar huruvida det var uppsåtligt eller med grov oaktsamhet enligt andra stycket i samma paragraf, vilket påverkar ersättningsnivån till upphovsmannen. Om domstolen däremot skulle bedöma att du inte begått något brott alls, torde du inte behöva anstränga dig för att få bort några bilder. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.42 (CEST)
Jag ser det som att jag (när jag laddar upp det till commons) säger, "denna (av)bild(ning) har jag rätt att slippa fritt under denna licens som bland annat innefattar att allt får göras med den". Om jag då inte har den rätten att släppa filen så fri så begår jag ju ett upphovsrättsbrott. /Hangsna (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.49 (CEST)
Man laddar inte upp en bild på nätet utan till Wikimedia Commons. Det är sedan WMF som gör bilden tillgänglig för allmänheten. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.20 (CEST)
Dessvärre har möjliggörandet som sådant haft juridiska konsekvenser tidigare via medhjälp till upphovsrättsbrott. Nej, det är inte troligt eller logiskt att Hangsna skulle råka ut för det, men det är rent praktiskt inte omöjligt. //Romulus74 (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.39 (CEST)
Är det tidningsbudet som gör sig skyldigt till förtal om en journalist talar frispråkigt i en tidning? -- Innocent bystander 4 april 2016 kl. 21.05 (CEST)
Nej, det är ansvarig utgivare. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.10 (CEST)
Wikimedia Commons saknar dock ansvarig utgivare, så där är det istället den som laddat upp bilden som är ansvarig för den. Dessutom säger BBS-lagen att någon måste plocka bort material som strider emot vissa lagar, bland annat upphovsrättslagen. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.17 (CEST)
Ptja, en spridare av ett nummer av en VAM-tidning har dömts för uppvigling så omöjligt är det inte. (Malmö tingsrätt B 1035/94. Ej överklagat.). //Romulus74 (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.22 (CEST)
Jag måste ha missat vad det är som gör att svensk lag gäller? Om jag tar en bild när jag är i Sverige, åker hem till USA och laddar upp bilden där? Ghostrider ♠ 4 april 2016 kl. 23.23 (CEST)
Jag med. Vem är det som överför verket till allmänheten? I saken mellan BUS och WMSE är det väl givet att det är WMSE, men annars, är det uppladdaren till Commons eller WMF? Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 23.33 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Svensk lag gäller för användare som befinner sig i Sverige. Var bilden är tagen spelar ingen roll; svensk lag gör ingen skillnad på svenska och utländska konstverk. Om en användare befinner sig i utlandet, är det mindre sannolikt att svensk lag är tillämpbar. Se dock NJA 2012 s. 483 där ett norskt företag kunde åtalas i svensk domstol för en bild på en norsk internetsida i och med att sidan var tillgänglig i Sverige.
Enligt 5 § 3 st. i BBS-lagen måste de som har "uppsikt över tjänsten" (Wikipedia) se till att radera sådant som strider mot vissa svenska lagar (bland annat upphovsrättslagen) så snart de upptäcker det. Det är väl inte helt osannolikt att alla Wikipedias administratörer som är bosatta i Sverige är att betrakta som personer som har "uppsikt över tjänsten", så även om du kanske kan ladda upp material utan att råka illa ut, måste nog administratörerna radera det för att inte de själva ska råka illa ut. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 23.39 (CEST)
Nej administratörer har inte denna typ av juridiskt ansvar. Jag vädjar igen att inte göra personliga gissningar och spekulationer till fakta. Låt WMSEs jurister se över det hela och komma med utlåtande vad det hela innebär.Yger (diskussion) 5 april 2016 kl. 04.30 (CEST)
En (fransk?) administratör avsade sig administratörsrollen efter att franska skyddspolisen (?) tvingat honom att radera information om en anläggning. Informationen torde sedan ha återställts av andra och spridits i många fler språkversioner. (Ledsen att jag inte minns detaljerna.) Jag skulle uppmana den som känner sig tvungen att på eget bevåg radera bilder att i stället avstå från administratörsrollen.
Detta om vilken jurisdiktion som gäller är knepigt. Om någon på riktigt vet vore det bra att komplettera Commons:Copyright eller relaterade sidor. Vad jag förstått ger Bern-konventionen viss rätt att ignorera lagstiftningen i tredje länder. I Bernkonventionen finns en definition av ursprungsland, som torde ha betydelse för vilka jurisdiktioner som är relevanta. Annars borde man varje gång man publicerar något på nätet utan en entydig upphovsrättsägares uttryckliga tillstånd kontrollera lagstiftningen i alla världens länder, eller åtminstone de länders som man kan tänka sig besöka eller som har utlämningsavtal med sådana länder. I det här fallet rör det sig ju oftast om svenskar som laddar upp bilder av svenska verk. För dem torde svensk lag entydigt gälla. Commons är i USA, men man har valt som policy att respektera ursprungslandets lagstiftning.
HD:s beslut gällde databasen, inte enskilda bilder, och byggde på det stora värde databasen skapar. Däremot kan resonemanget om att spridning inte nödvändigtvis omfattar rätt till överföring över Internet ge en fingervisning om hur HD kan komma att se på webbpublicering i allmänhet. Att man hade ett långt resonemang om olika parters intressen (inklusive allmänintresset) kan tyda på att HD skulle tillåta privata Facebookbilder.
--LPfi (diskussion) 5 april 2016 kl. 12.42 (CEST)

Commons[redigera wikitext]

Jag kan fortfarande inte tolka annorlunda än vad Romulus74 gör här:[3] och BUS gör i sin pressrelease:[4]. Det vill säga att bilder på (nyare) konstverk i Sverige inte får publiceras på internet av någon utan tillstånd eller avtal med BUS eller motsvarande. Men även om man hävdar att domen bara handlar om databaser och föreningar och företag så ligger bilderna på Commons. Och som jag uppfattar Commons licenser så ska bilderna få användas för att göra en karta med bilder på konstverk som på offentligkonst.se, även för föreningar och företag. På commons ansvarar varje uppladdare för att de följer licensen. Jag tänker därför begära radering, sen får jag se hur administratörena där gör. De kan ju faktiskt neka, fast jag tvivlar på det.--LittleGun (diskussion) 5 april 2016 kl. 07.45 (CEST)

Som sagt. Frågan handlar om tillgängliggörandet. Inte uppladdandet. Du bryter inte mot någon regel genom att ta ett foto och knappast heller genom att ladda upp det till Commons. Du är inte part i det här (annat än som intressent i Wikimedia-projekten). Edaen (diskussion) 5 april 2016 kl. 08.08 (CEST)
Vad händer om man bidrar till en Commonskategori för offentlig konst? //Essin (diskussion) 5 april 2016 kl. 09.57 (CEST)
Som vanligt i dylika ärenden måste var och en av oss göra sin egen bedömning. Wmses jurister har uppenbarligen redan missbedömt utfallet av den här domen, så varför ska vi lita mer på deras bedömningar nu? Konsekvensen av våra egna uppladdningar och användande av Commons filer måste vi själva stå för. Vem vill vara målvakt? -- Innocent bystander 5 april 2016 kl. 10.19 (CEST)
Här finns två frågor. Om det är förbjudet att publicera bilder av svensk offentlig konst på Internet så kan man inte ladda upp den på Commons. Om det finns inget prejudikat och med det här diskuterade utslaget verkar det som oklart hur HD kommer att döma, detaljer kring publiceringen kan ha stor betydelse. Den andra frågan är om man kan uppfattas medvetet bidra till uppbyggandet av en enligt svensk lag olaglig databas (med hjälp av en utländsk bulvan). Jag är tveksam till det om man bidrar med enskilda bilder, men jag skulle nog för tillfället avråda från att arbeta med kategorier för svensk upphovsrättsskyddad konst. --LPfi (diskussion) 5 april 2016 kl. 12.53 (CEST)
Att det inte är tillåtet att föra över bilderna till Commons framgår väl ändå inte. Det är inte tillåtet att göra dem tillgängliga för allmänheten. I det aktuella fallet är det WMSE som är tillgängliggörare, men vad gäller Commons borde det vara WMF. Hur HD kommer att döma är uppenbarligen inte förutsägbart. Edaen (diskussion) 5 april 2016 kl. 13.23 (CEST)
Min tolkning ligger nära din. Jag tolkar att HD haft fokus på att upphovsrättsägaren inte skall åsamkas allvarlig ekonomisk skada, och skriver själv det är OK med enstaka bilder. Dvs det som är problematisk är att göra en samling bilder av offentlig konst lätt tillgänglig och i hög kvalitet. Jag tolkar tex att domen ger tummen ner för 3G avskanningar upplagda på nätet, och att projektet offentlig konst måste skrotas. Och att den som åsätter en smart kategori kan göra det hela tippar över till "otillåtet". Jag tycker också man kan jämföra med bildböcker. En som visar bilder på Stockholm, där en föreställer en staty ger inte berättigande till ersättning till BUS, men en bok som bara handlar om offentlig konst är det.Yger (diskussion) 5 april 2016 kl. 13.06 (CEST)
Om boken kan hämtas (fritt eller avgiftsbelagt) över Internet :-) Spridning av bilder är ju tillåten i godtycklig skala, det är överföring som (i vissa fall) inte är det, enligt HD:s resonemang. --LPfi (diskussion) 5 april 2016 kl. 13.16 (CEST)
Uppladdandet är alltjämt inte omkomplicerat: Bilder på offentlig konst på commons kan inte längre släppas under ex CC-BY-SA, då man inte kan göra vad man vill med dem: bland annat får man inte katalogisera dem. Commons är ganska noga med att informera om att det är du som uppladdare som är ansvarig för att du lägger bilderna under rätt licens. Om du vill vara säker på att vara fri från skuld måste du ladda upp bilderna under en licens som informerar om förbehållet, och därefter får Commons besluta om de vill ha bilder de måste betala licens för att katalogisera. //Romulus74 (diskussion) 5 april 2016 kl. 15.12 (CEST)
Bilden är fortfarande CC-BY-SA. Det är konstverket som är skyddat. Var framgår det att det inte är tillåtet att katalogisera konstverk? Edaen (diskussion) 5 april 2016 kl. 15.28 (CEST)
Jag har nu i alla fall nominerat mina 172 bilder (snyft) för radering, trots hårt arbete och kostnader för mig själv för att ta dessa bilder. Jag kan inte vara den som gör bedömningen om de är okej eller inte, jag är ingen jurist. Nu har jag lämnat över "problemet" till (de på) commons och så får de göra vad de vill med det. /Hangsna (diskussion) 5 april 2016 kl. 16.01 (CEST)
Det var väl både dumt och överilat. Jag tänker låta mina bilder ligga kvar tills någon annan säger att de måste bort och då ska denne någon ha rejält mycket bättre argument än att HD har sagt att bilder från Commons inte får användas just på sajten offentligkonst.se. /ℇsquilo 5 april 2016 kl. 16.46 (CEST)
Det var en lite tråkig kommentar men visst, du kanske har rätt. Jag läser om databas och allmän spridning och det är exakt det som är syftet med att jag laddar upp bilderna, att de ska göras allmänt tillgängliga genom en databas på internet. I övrigt är jag ju hård när jag ser något som verkar ligga på gränsen till plagiat (upphovsrättsbrott) här på SVWP, då jag kan inte sitta och fundera i mitt samvete kring bilderna utan måste göra vad jag kan för att agera hårt mot även detta. Jag avser i alla fall inte att malla andras bilder utan vill bara ha mitt samvete rent. /Hangsna (diskussion) 5 april 2016 kl. 18.46 (CEST)
Även jag vill mana till lugn. Det värsta som kan häda nu är att någon annan får för sig att börja massmalla andras bilder och tvinga fram ett ogenomtänkt beslut innan vi helt är klara över konsekvenserna av domen. I99pema (diskussion) 5 april 2016 kl. 17.08 (CEST)
I allt väsentligt exkluderas inte motivet. Ett fotografi på ett upphovsrättskyddat verk är ett bearbetat verk, och originalets upphovsrätt kvarstår. Commons är extremt tydligt med att informera om att dylika bilder inte är ok: "If the work you create is a derivative work, the copyright of that works depends on the copyright of the original work. If the original work is copyrighted, as most commercial products are, then the derivative work is unfree and must not be uploaded to Commons." //Romulus74 (diskussion) 5 april 2016 kl. 16.16 (CEST)
Vad man får göra med en bild har inte så mycket att göra med ifall den går att licensiera som CC-BY-SA eller inte. Den här bilden får man inte ens titta på i länder som Iran eller Saudiarabien. Den här bilden får man inte heller göra vad man vill med i Thailand. Och i Sverige får man inte stoppa in den här bilden i en databas. Det är bara det HD:s uttalande säger. /ℇsquilo 5 april 2016 kl. 19.19 (CEST)
Jag vill uppmana alla till att inte vidta överilade åtgärder förrän frågan klarlagts fullt ut. Justitierådet Lars Edlund sade igår på Kulturnyheterna att HD enbart hade yttrat sig över detta aktuella fall, inte till exempel Facebook och Instagram. Däri torde ingå även Wikimedia Commons. HD nämner i sitt beslut flera gånger "databasen" och menar då WMSE:s Offentligkonst.se. Låt bilderna ligga kvar på Commons. WMF:s jurister kommer också att titta på detta.--Historiker (diskussion) 5 april 2016 kl. 21.51 (CEST)
Det går ju att läsa här under Ö 849-15 hur HD själv sammanfattat/beskrivit avgörandet: Bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad till avbildningar, ger inte en innehavare av en databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, rätt att överföra verken via internet till allmänheten. Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse.. Det Yger m.fl. skriver är rätt. I detta mål gäller det WMSE och offentligkonst.se, men HD är enligt min mening väldigt tydliga i sin dom. Det är ju ett prejudikat som domstolarna måste förhålla sig till. WMF kan också bli stämd, och då kommer det sannolikt hänvisas till detta avgörande. Även enskilda användare, som jag ser det, och dessutom går det väl att bli polisanmäld och åtalad? Jag skulle nog, utan att vara jurist, föreslå alla att få bort bilderna från Commons så fort det är möjligt. Obelix (diskussion) 5 april 2016 kl. 22.16 (CEST)
Det har inte kommit någon dom. Det här är ett tingsrättsmål, där tingsrätten bett HD att uttala sig. Dom har inte fallit än och kommer inte att göra så på ett tag. Låt upphovsrättsjuristerna titta på det. Wikimedia Foundations jurister är mycket väl medvetna om processen och vad som sker i den. Skulle de anse att det var behov av att snabbt agera för att skydda WMF från stämning hade de gjort så. /Julle (disk.) 5 april 2016 kl. 23.19 (CEST)
Sant, men det är HD:s beslut som är intressant ur prejudikathänseende, även om det är tingsrätten som avkunnar dom i tvisten. Jag tycker nog man ska vara på den säkra sidan. Det finns nog någon straffbestämmelse som är tillämplig dessutom. Så både WMF och enskilda lär riskera råka illa ut. Jag hade inte tagit den risken. Obelix (diskussion) 5 april 2016 kl. 23.24 (CEST)
@Historiker: Att HD använder "databasen" i betydelsen Offentligkonst.se är din tolkning. I HD:s beslut verkar "databasen" användas i flera betydelser, ibland stämmer det bättre med Offentligkonst.se och i bland med Wikimedia Commons. Man använder ordet både i betydelsen "media repository" och i andra betydelser'. Edaen (diskussion) 6 april 2016 kl. 06.03 (CEST)
Juristerna, såväl WMSE:s som WMF:s, håller på och tittar på detta. Det kommer att klarläggas vad som avses med databasen, liksom konsekvenser för Commons. Innan det är klart finns ingen anledning att agera med raderande av existerande bilder. Sedan kan man notera att BUS säger att de inte skall jaga privatpersoner, så då bör de inte ge sig på den som laddar upp bilder. Sedan kan man naturligtvis ha sina tvivel över om de verkligen menar vad de säger.--Historiker (diskussion) 6 april 2016 kl. 23.19 (CEST)
Jag har mina dubier. Ett klarläggande av något som inte går ihop? Edaen (diskussion) 6 april 2016 kl. 23.34 (CEST)
Att BUS inte jagar privatpersoner betyder ju inte nödvändigtvis att privatpersonerna gör rätt. Att man inte blir jagad för att man går mot röd gubbe i det här landet betyder inte att det är rätt sak att göra. -- Innocent bystander 7 april 2016 kl. 09.04 (CEST)
BUS upprepar på andra håll att de inte tänker jaga privatpersoner, utan vill ha betalt av de kommersiella aktörerna och kommuner som publicerar sina konstverk på nätet. Bland jurister går uppfattningarna om konsekvenserna isär. Låt oss se vad som händer framöver.--Historiker (diskussion) 7 april 2016 kl. 21.37 (CEST)
@Historiker: Kan du länka till mer intressanta sådana uttalanden eller kanske ge ett kort referat om det inte finns online? Edaen (diskussion) 7 april 2016 kl. 21.40 (CEST)
@Edaen: BUS upprepade påstående att de inte skall jaga privatpersoner kan läsas här och två juristuttalanden: Catharina Ekdahl och Dag Wetterberg.--Historiker (diskussion) 7 april 2016 kl. 22.06 (CEST)

Idag fick jag följande kommentar från BUS på Facebook. Jag tolkar det som att de inte har några invändningar mot att bilder på offentlig konst laddas upp och tillgänggörs på Wikimedia Commons. Det som de har synpunkter på är systematiska sammanställningar av just konst och framförallt enbart konst.

Jag: Och var ska privatpersoner ladda upp sina bilder då om inte i "databaser" som flickr, instagram eller commons?
BUS: Skillnaden mellan offentligkonst.se och exempelvis Instagram är att syftet med offentligkonst.se är just att publicera bilder på konst, medan Instagram i första hand är ett socialt nätverk där vilka bilder som helst kan publiceras.
/ℇsquilo 14 april 2016 kl. 20.10 (CEST)
Och om BUS kommer stämma eller inte spelar ingen roll för Commons. Där ska det vara fritt att göra (nästan) vad som helst med, bland annat fritt att lägga in i en systematisk sammanställning. -- Innocent bystander 14 april 2016 kl. 20.27 (CEST)
Vilket betyder att jag inte kan ladda upp en bild och släppa den under en licens som säger i princip "gör vad ni vill med detta". Jag (som fotograf) har helt enkelt inte rätten att släppa bilden under den licensen, "tidigare" kunde jag luta mig mot FOP och säga att "jo, jag har rätt att släppa detta under denna licens" men det kan jag inte nu. Jag kan ju inte ladda upp något till commons med förbehåll och kan därmed inte ladda upp något till commons, det går helt enkelt inte att släppa det under en licens "gör vad ni vill med detta men inte publicera det i elektroniska databaser", någon sådan licens finns inte. /Hangsna (diskussion) 14 april 2016 kl. 20.58 (CEST)
Fast liknande inskränkningar gäller ju bland annat för Namn och bild i reklam. Bilderna är fria men får ändå inte användas hur som helst. I99pema (diskussion) 14 april 2016 kl. 21.03 (CEST)
Vad är en kategori på Commons om inte just en "systematisk sammanställning" av bland annat konst? -- Innocent bystander 14 april 2016 kl. 21.26 (CEST)
Det är den på sätt och vis, men så länge den inte marknadsförs som sådan kan det hända att BUS och HD accepterar den.
Men det som är märkligt i det här sammanhanget är att BUS och HD menar att det är olagligt att skapa en databas men tillåtet att ladda upp enstaka bilder. Är det inte genom att bilden publiceras på Commons som den "överförs till allmänheten" ("på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer"). Tydligen ser HD detta som lagligt, medan själva länkningen från en databas skulle vara olagligt.
Jag förstår att den ekonomiska betydelsen ökar med länkningen, men att en handling som var laglig då den utfördes skulle bli ett upphovsrättsbrott då den senare får ekonomisk betydelse kan jag inte se som förenligt med nordiskt rättstänkande. Och att själva länkandet skulle vara olagligt strider visst mot EU-domstolens någonstans ovan länkade beslut. Är det så att HD:s beslut kritiskt bygger på att bilderna publiceras i WMSE:s databas? I så fall kanske beslutet gäller en situation som inte föreligger.
--LPfi (diskussion) 14 april 2016 kl. 23.03 (CEST)
Jag tycker inte att det är särskilt märkligt. BUS är mycket väl medvetna om att folk fotograferar konstverk och laddar upp bilderna lite var och hur som helst. De har inte fört någon talan mot Instagram, Flicker eller ens Commons. Däremot så valde de att få offentligkonst.se prövad eftersom de ansåg att sammanställningen, inte bilderna, utgjorde ett ekonomiskt värde som upphovsmännen borde få ta del av. HD prövade saken och bekräftade att så är fallet och tog också fasta på det ekonomiska värdet. Att utifrån det dra slutsatsen att bilder på offentlig konst inte är "fria" är rent skitprat! Det finns massor av CC:ade bilder på Commons som man trots att de är "fria" inte får göra vad som helst med. Där finns bilder på könsorgan eller nakna människor som jag inte får titta på just nu eftersom jag sitter på min arbetsplats. Det finns bilder på Thailands kung som man inte får göra vad man vill med utan att hamna i fängelse (ifall man bor i Thailand alltså). Bilderna däremot är fria och helt okej att ladda upp på Commons. /ℇsquilo 15 april 2016 kl. 10.25 (CEST)
Och nej, min bedömning är att kategorisering av bilder inte utgör tillräckligt detaljerad sammanställning för att ha något ekonomiskt värde. Däremot så kan en komplett ifylld Template:Artwork tänkas göra det. /ℇsquilo 15 april 2016 kl. 10.29 (CEST)
Jag tycker detta resonemang är alldeles för mycket av egna spekulationer och dessutom att påstå att BUs har företräde/vet bäst hur lagen tolkas. HD har uttryckt det är OK ta enstaka bilder, men samtidigt verkar HD inte "brytt" sig om hur det fungerar med uppladdning kontra tillgängliggörande på commons och andra repositories. Och jag anser det inte är klarlagt att offentligkonst.se kan komma att fällas i tingsrätten. Lår juristerna jobba och låt oss inte göra något förhastat (inklusive dra förhastade slutsatser).Yger (diskussion) 15 april 2016 kl. 10.43 (CEST)
Det går inte att bortse från att BUS är den kärande parten i målet. Det är BUS som har väckt talan mot Wikimedia Sverige angående sajten offentligkonst.se. Domen rör just offentligkonst.se och jag avråder bestämt från att agera baserat på extrapolationer av det. /ℇsquilo 15 april 2016 kl. 11.26 (CEST)
Extrapoleringen av det resonemanget blir ju att allt uppladdat överallt är lagligt fram till en stämning inkommer! Det är inte under sådana premisser jag vill använda Commons! -- Innocent bystander 15 april 2016 kl. 11.31 (CEST)
Det är under just de premisserna som vi alltid har använt Commons. Inget nytt under solen. Det här domslutet påverkar inte det det minsta. /ℇsquilo 15 april 2016 kl. 15.19 (CEST)
Jo, det påverkar mitt sätt att använda Commons! -- Innocent bystander 15 april 2016 kl. 15.22 (CEST)
Din risk att bli stämd för en bild du har laddat upp på Commons är exakt lika stor idag som den var för ett år sedan. /ℇsquilo 15 april 2016 kl. 15.23 (CEST)
Ja, den här domen, hur den än faller ut, ändrar ingenting ur juridisk synvinkel. Men det har ändrat min syn på hur jag ska använda Commons, om ens alls. -- Innocent bystander 15 april 2016 kl. 16.01 (CEST)

WMSE och BUS[redigera wikitext]

Vad gäller möjligheten för WMSE att komma till en överenskommelse med BUS är jag mycket skeptisk. Dels behövs en bekräftelse på att bilderna överhuvudtaget får publiceras. BUS hävdar att själva publiceringen kräver medgivande och det är inte WMSE som publicerar bilderna. WMSE borde då betala för en rätt för allmänheten att publicera mer eller mindre godtyckliga bilder på offentlig konst (vilka sedan länkas genom offentligkonst.se, vilket kunde vara förutsättningen för att de får publiceras, semesterbilder på Facebook eller egen webbplats skulle vara olagliga om inte också de har licens). Vem skulle finansiera denna rätt? Rimligen staten eller den som utnyttjar bilderna, det är ju inte den som publicerar dem eller WMSE som vinner på publiceringen och databasen. Avgiften torde dessutom vara beroende av det värde databasen skapar, alltså måttlig innan databasen slår igenom och så småningom helt omöjlig att finansiera genom donationer (Bus kan knappast på lång sikt gå med på en licensavgift i den uppgivna storleksordningen).

Det värde HD talar om är helt fiktivt så länge det inte finns en annan databas som kunde generera pengar åt upphovsrättsinnehavarna. Kanske BUS borde skapa den databasen själva. Tyvärr måste man då få någon att betala, vilket betyder att databasen och bilderna hämtade genom den inte kommer att vara fria. Den fria databasens värde är skyhögt jämfört med värdet på en databas belagd med avgifter.

--LPfi (diskussion) 5 april 2016 kl. 13.12 (CEST)

Bra förslag. Låt oss crowdsourca ihop det belopp det är frågan om.Yger (diskussion) 5 april 2016 kl. 13.21 (CEST)
Licensproblematiken är inte så enkel. Det står nu klart att bilder på offentlig konst har upphovsrättsliga förbehåll. Det innebär att de inte kan släppas under ex CC-BY-SA, då man inte kan göra vad man vill med dem: bland annat får man inte katalogisera dem. Om du laddar upp bilder under en felaktig licens har du del i problemet. Även om WMSE betalar en licens för att få fortsätta köra offentligkonst.se, och WMF betalar en licens för att få fortsätta kategorisera filerna på commons, så måste bilderna förses med en ny licens som informerar om att de har ganska stora förbehåll. Det är en stor skillnad gentemot de fria bilder vi tillåtit hittills på svWiki, och närmar sig mer att vi även tillåter fair use etc. Nej, jag är starkt emot att betala BUS. Offentligkonst.se är ett skyltfönster för BUS, även att de inte inser det, och nu kan det skyltfönstret lika gärna stängas. //Romulus74 (diskussion) 5 april 2016 kl. 14.35 (CEST)
Jag är också starkt mot att betala BUS för att bilder jag tagit och lagt ner jobb på och utan ersättning låter andra använda ska generera dem pengar för konst de redan fått betalt för (jag får inget för konsten jag iom mitt foto skapar). --افيراتير (diskussion) 5 april 2016 kl. 14.38 (CEST)
Kan vi inte åtminstone ta bort bilder som visar verk av medlemmar i BUS? Edaen (diskussion) 5 april 2016 kl. 15.05 (CEST)
Kan vi inte kringgå BUS och få generella tillstånd för publicering av bilder av konstnärerna själva. Det är ju trots allt de som har upphovsrätten och en del av dem uttalande sig ju kritiskt om BUS agerande redan när fallet väcktes. /ℇsquilo 5 april 2016 kl. 16.40 (CEST)
Nej det går inte att kringå BUS om konstnären är ansluten till dem. Enligt BUS avtal med konstnärerna: "Upphovsmannen förbinder sig att inte själv träffa avtal beträffande verk eller nyttjanden som ingår i BUS förvaltningsuppdrag enligt detta avtal". De konstnärer som har avtal med BUS har alltså avskrivit sig alla rättigheter att göra egna avtal om sina verk. I praktiken gör konstnärerna ändå egna avtal eftersom de ofta inte vet vad de skrivit på, men BUS har alltså rätt att förklara sådana avtal som ogiltiga. Däremot så skulle det förstås vara möjligt att få tillstånd från de som ej är anslutna till BUS. AlphaZeta (diskussion) 5 april 2016 kl. 18.29 (CEST)
BUS är ute efter pengar. De ville att WMSE skulle betala licenspengar till dem, vilket föreningen av principiella skäl vägrade att göra. Nu hoppas de att WMSE betalar licensavgift efter HD:s beslut. Frågan kommer naturligtvis att diskuteras i styrelsen, men min uppfattning är att BUS inte skall få några pengar. Det är bättre att Offentligkonst.se är utan bilder, än att betala avgift till BUS.--Historiker (diskussion) 5 april 2016 kl. 21.59 (CEST)
Låter klokt! dnm (d | b) 5 april 2016 kl. 22.06 (CEST)
Instämmer i det att det är bättre att offentligkonst.se är utan bilder. //Vätte (diskussion) 5 april 2016 kl. 22.13 (CEST)
Instämmer helt. Wikipedia betalar inte för texter, inte heller för bilder, utan bygger på att människor frivilligt bidrar med såväl texter som bilder. Det finns inget skäl att göra något särskilt undantag för BUS. I slutändan kommer det främst att drabba konstnärerna som BUS företräder. Det man kan hoppas på är att en del av dem frivilligt släpper rätten att avbilda sina verk, och att vi därmed kan lyfta fram dem som goda exempel, och därigenom få BUS att förstå att de snarast motarbetar de de arbetar för genom sitt agerande.FBQ (diskussion) 5 april 2016 kl. 23.39 (CEST)
Detta är inte så mycket en fråga om vad som är klokt eller inte. WMSE kunde av principiella skäl inte betala licens; och vi kan det fortfarande inte. Bilder som laddas upp på commons måste vara fria för alla att ladda ned och göra i stort sett vad de vill med (åtminstone så länge det de vill inte är att bearbeta bilderna på ett sätt som innebär ärekränkning eller förvrängning av det konstnärliga innehållet). Även om BUS mot förmodan skulle ge just oss rätt att använda bilderna gratis, så kan vi med denna dom i ryggen inte göra detta.
Däremot kan vi innan de raderas samla dem i en egen men ickeoffentlig databas, för att lätt kunna lägga tillbaka dem om mot förmodan rättsläget skulle ändras.
Skulle några vara intresserade av att gå vidare med det ursprungliga konceptet, och (via crowdsourcande eller på annat sätt) göra det med en viss ersättning till BUS, så får dessa starta en separat organisation för ändamålet. Hela wikimediamodellen bygger på att det material som läggs ut i vår regi är fritt för alla att kopiera. Om vi sparat undan bilderna i en "sluten" databas innan de raderas, och en separat organisation skulle vilja lägga ut dem i samförstånd med BUS, så borde det vara möjligt att ge just denna organisation en kopia av vår databas.
Vi kommer antagligen att tvingas betala BUS rättegångskostnader, och möjligen också något skadestånd. Det kan för vår del vara värt att förbereda oss på hur detta skall gå till. Har vi fått något löfte om hjälp från WMF med detta? Jörgen B (diskussion) 5 april 2016 kl. 23.36 (CEST)

Internet och Wikipedia är ju globala företeelser. För mig är det oklart huruvida domen och ersättningsreglerna gäller för alla språkversioner av WM m fl eller bara svenskspråkiga? Dvs ska bilder på alla språkversioner då raderas/avgiftbeläggas? Alla servrar och huvudbasen finns väl dessutom i USA? Vad händer om bilder flyttas till en annan språkversions databas och därifrån länkas till svenskspråkiga artiklar? Frågan om länders jurisdiktion är väl inte helt klar gällande IT? Jag tycker att konstnärerna borde få lika stor vinning av att kunskap och bilder om deras verk blir mer spridda. En skulptur står ju där den står och ses (i bästa fall) bara av dem som passerar där, om de inte förfaller/stjäls/vandaliseras/skrotas, vilket alls inte är ovanligt. WM/WP kan i stället lika gärna ses som gratis reklam för dem.--Bemland (diskussion) 6 april 2016 kl. 04.45 (CEST)

Wikimedia Commons, där bilderna finns, respekterar lagen i ursprungslandet. Svensk konst på offentlig plats i Sverige hanteras alltså i enlighet med svensk lag (utöver USA-lag, som i motsats till svensk binder Commons). En del språkversioner av Wikipedia (och andra WMF-projekt) har tillåter lokal uppladdning, vilket möjliggör användande av ofria bilder i vissa fall. Den lösningen vill vi inte gå in för, bland annat för att det ger mycket krångel till liten nytta.
Konstnärerna skulle antagligen ha nytta av att vi skulle få sprida bilder av deras konst. Problemet är att BUS finns till för att samla in pengar åt konstnärerna, inte för att göra nytta mer allmänt.
Ledsen att jag var otydlig ovan. Jag sade att det inte räcker att betala för databasen, utan att vi (om vi följer BUS' tolkning) måste köpa en rätt att publicera bilderna på Internet. Jag menade alltså en rätt att publicera bilderna med en för oss acceptabel licens. BUS kunde eventuellt gå med på en tidsbunden licens, vars pris skulle stiga allteftersom bilderna börjar användas för att så småningom bli astronimisk (eftersom det är en avtalsfråga finns inga juridiska krav på rimlig kostnad). Vi behöver en licens som gäller tills upphovsrätten går ut. Att BUS skulle gå med på en sådan licens till ett realistiskt pris är knappast sannolikt.
--LPfi (diskussion) 7 april 2016 kl. 13.26 (CEST)

Maglite-domen 2009[redigera wikitext]

2009 beslutade Högsta domstolen i dom nr T 1421-07 ("Maglite-målet") att utöka området för vad som är upphovsrättskyddsbart (det som kan omfattas av upphovsrättsskydd) ganska mycket, till bland annat bruksföremål. Påverkas avbildningar av bruksföremål (t ex möbler, ficklampor, flygplatsgrejer, flaskor för insektsmedel, hushållsgeråd, osv) av domen?

För domslut se här: http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2009/2009-04-09%20T%201421-07%20Dom.pdf

Mig veterligen har ingen någonsin gjort sig en tjänst om de försökt tolka upphovsrättsmål annat än som principiella: det vill säga, man kan inte säga att domen bara gäller en viss sorts organisation eller en viss sorts databas, utan man får förutsätta att domstolen menar alla organisationer och alla databaser där en viss typ av verk kan ingå. Det finns en del väldigt bra forskning från IViR i Nederländerna som handlar om just domstols förhållning till begränsningar i upphovsrätten (en sluten katalog i Europa: avgränsade, snäva undantag), och hur det snarare är så att när domstolen arbetar sig /runt/ upphovsrättslagen, man får tolka det restriktivt (så som när en tysk domstol beslutade att Google Image Search är lagligt eftersom upphovsrättsinnehavaren har givit ett "implicit samtycke" under avtalsrätten (OBS: inte under upphovsrätten!) till att få sina bilder presenterade i thumbnail-format i Google Image Search ). --213.185.28.76 (diskussion) 5 april 2016 kl. 14.34‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av Julle.)

Jag tror att det förekommit liknande domar tidigare och att Maglite-målet inte är det första av sitt slag i Sverige. Om en tillverkare av bruksföremål skulle börja stämma fotografer till höger och vänster för brott mot upphovsrätten, får man tänka på vilka konsekvenser detta skulle kunna få. Det skulle kunna leda till dålig publicitet i pressen (med resultatet att allmänheten väljer att köpa andra bruksföremål istället) och det skulle även leda till mindre reklam för bruksföremålen om folk slutar att lägga upp bilder på dem på nätet, vilket också påverkar försäljningen. Jag antar att försäljningen av bruksföremål genererar betydligt mer pengar än royalty för distribution av fotografier på bruksföremål, så det kan vara klokt av upphovsmännen att inte i onödan stämma folk för distribution av bruksföremål. Om en upphovsman inte är intresserad av att stämma folk för upphovsrättsintrång, är det nog rätt så riskfritt att lägga upp bilder på nätet, men problemet är ju att man då inte heller får veta vad lagen egentligen säger. Det finns ett mål från franska högsta domstolen där w:Getty Images tvangs betala skadestånd för att ha distribuerat ett antal fotografier av en fåtölj och en schäslong av Le Corbusier utan tillstånd från fåtöljens och schäslongens upphovsrättsinnehavare. Jag vet inte om svenska högsta domstolen skulle döma på samma sätt den dag det eventuellt skulle dyka upp ett liknande mål i Sverige. --Stefan2 (diskussion) 10 april 2016 kl. 18.53 (CEST)

Panoramafrihet[redigera wikitext]

Som jag läser HD-domen berör den inte i sig panoramafriheten. Domen bör inte hindra att vi genomgående och konsekvent tar panoramabilder av stadsmiljöer, även om därigenom då och då ett konstverk eller en del av ett offentligt konstverk också råkar synas på bilden. Utgångspunkten för domen gäller bilder som har till syfte och funktion att avbilda just konstverken.

Är det någon annan som tolkar domen annorlunda? Jörgen B (diskussion) 6 april 2016 kl. 00.06 (CEST)

Argumentationen i SOU 1956:25 för att panoramafriheten skulle gälla även om ett konstverk är huvudmotivet var bland annat att undvika gränsdragningsproblem. Det är nog antingen eller som gäller. Edaen (diskussion) 6 april 2016 kl. 06.05 (CEST)
Jag skall titta på utredningen (igen; jag såg den nog för något år sedan). Det kan mycket väl vara som du säger; men HD verkar inte att lyfta fram den biten. Jag tycker att HD framställer avbildning beskriven i deras §14 som oproblematisk och tillåten medan det som beskrivs i §15 problematiseras. (HDs sammanfattning av lagstiftarens intentioner antyder snarast att lagstiftaren hela tiden "insett" att vykortsfriheten inskränker på upphovsmannarätten, men mot bakgrund av dåtidens upplagor av vykort ansåg att skadan för upphovsmännen var rätt obetydlig. Denna sammanfattning stämmer alltså inte med min minnesbild av förarbetena. Här kommenterar jag dock HDyttrandet, och de slutsatser HD kommer till, inte den slutsats de kanske "borde ha kommit till".)
HD resonerar som om svensk lagstiftning borde och så småningom nog kommer att göra skillnad på om konstverket är huvudmotiv eller inte; och de gör, tycker jag, tydligt själva denna skillnad i sitt utlåtande. Som du skriver är detta knappast motiverat utifrån gällande svensk lagstiftning. HD hänvisar till att andra nordiska länder har ändrat sin lagstiftning i den riktningen, och till att detta har diskuterats i Sverige. Härigenom är de EMRÅ mycket nära att föregripa lagstiftarens suveräna beslut. Jörgen B (diskussion) 6 april 2016 kl. 10.16 (CEST)
I deras § 14 påstås det att "I förarbetena till upphovsrättslagen betecknades bestämmelsen som ett undantag i konstnärens ensamrätt att mångfaldiga konstverket." Nå, hela 2 kapitlet i gällande URL handlar om inskränkningar i upphovsrätten, det står inte bara i förarbetena utan i kapitlets nu gällande rubrik. Edaen (diskussion) 6 april 2016 kl. 12.17 (CEST)
Från SOU 1956:25:
Bestämmelsen har sin grund i att sådana konstverk varom nu är fråga i viss mening utgöra allmän egendom; genom sin placering ingå de i stads- eller landskapsbilden, och det bör självfallet vara fritt för envar att återgiva denna och alla dess enskildheter.
[...]
Genom stadgandet förklaras fritt att avbilda konstverket. Uttrycket innebär att konstverket får reproduceras genom målning, teckning, fotografi eller annan teknik varigenom det återgives i planet. Uttrycket avser däremot icke plastisk återgivning. [...]
[...]
Den föreslagna regeln har sin egentliga betydelse för det fallet, att den stads- eller landskapsbild, i vilken konstverket ingår, i sin helhet göres till motiv t. ex. för en målning eller ett fotografi. På grund av regeln skall det emellertid vara tillåtet att avbilda konstverk även där detta utgör huvudmotivet; som exempel må nämnas att ett offentligt konstverk återgives som huvudmotiv på ett vykort. Där så sker föreligger ett mera omedelbart utnyttjande av själva konstverket, och principiellt kunde det här vara motiverat att konstnären erhölle en rätt till ersättning. Ett stadgande i denna riktning fanns också upptaget i Köpenhamnsutkastet. Då kommittén frångått detta förslag, har det skett framför allt i syfte att förenkla stadgandet och att undvika en del praktiska svårigheter. Det måste ofta bli mycket svårt att avgöra, om konstverket utgör huvudmotivet, exempelvis då ett vykort avbildar ett torg varå placerats en monumentalskulptur. I de allra flesta fall torde frågan ha mycket liten ekonomisk betydelse för konstnärerna, och det synes därför icke vara tillräckligt motiverat att införa ett så svårtillämpat stadgande. SOU 1956: 25 s. 264
Edaen (diskussion) 6 april 2016 kl. 12.54 (CEST)
"Och det synes inte vara tillräckligt motiverat att införa ett så svårtillämpat stadgande", alltså infördes det inte och HD såg till att införa det på eget bevåg. Jag håller med JoergenB om att HD nog minst "varit nära" att föregripa lagstiftarens beslut.
Hur som helst, vad gäller mer inskränkt panoramafrihet så har vi ju sådan i Finland. Med panoramafrihet brukar man ändå mena mer omfattande frihet. Hittills har vi t.ex. använt den svenska bilden av När vänskapsbanden knytes, inte motsvarande finska (se fi-wp för ofri Åbo-version). Det är alltså fritt att avbilda torget där statyn finns så att också statyn syns och använda den i en artikel om statyn, men en bild av statyn är otillåten (annat än som fair use, alltså inte på sv-wp; notera hur bildtexten måste formuleras). Detta alltså om HD:s beslut kan ses som bekräftelse av BUS' tolkning.
Byggnadskonst får fritt avbildas och i Finland avbildningarna också spridas. Med HD:s tolkning finns risk att Sverige hamnar i samma situation som Island: bilder av moderna byggnader måste raderas från Commons.
--LPfi (diskussion) 7 april 2016 kl. 13.53 (CEST)
Fast HD:s ordval i beslutets § 14 betyder att vi har panoramafrihet:
Bestämmelsen har sin grund i det allmänna intresset att fritt kunna återge stads- eller landskapsbilden utan hinder av rättigheter till konstverk som ingår i den.
Enligt "Legala handboken" betyder återge just:
Uttrycket "återge" innefattar såväl framställningar av exemplar som att göra verket tillgängligt, exempelvis i form av publicering i en tidning, på en webbplats eller i en TV-utsändning.[5]
Edaen (diskussion) 7 april 2016 kl. 15.08 (CEST)

Eventuellt överklagande[redigera wikitext]

Jag noterar att HD inte verkar att ha inhämtat något yttrande från högre instans innan de fattat sitt beslut. Jag tror att detta betyder att WMSE har formell möjlighet att överklaga tingsrättens dom till EU, när domen kommer. Jag är inte jurist, och vet inte om HD:s yttrande nu går att överklaga.

Detta bör undersökas. Det är inte givet att ett överklagande är vettigt, även om det är möjligt. Problemet är att HD:s utlåtande inte självklart går emot EUdomstolens tidigare utlåtanden. Det finns dock vissa punkter som det kan vara av vikt att titta på. Dit hör i vilken mån HD kan sägas ha utvidgat upphovsrättsbegreppets tolkning; svenska domstolar har tidigare frågat EUdomstolen om detta är tillåtet att göra, och fått ett mycket klart nej som svar. HD resonerar i sin dom utifrån antagandet att enskilda EUländer har rätt att gå längre i sitt skydd av upphovsrätten än vad EU föreskriver, men inte att gå åt andra hållet. Jag är inte kunnig nog för att avgöra hur det ligger till med detta; det stämde inte helt med den bild jag fick när jag läste några EUdomar. Det är i vilket fall mycket viktigt att skilja på vad HD anser är tvingande konsekvenser av EUrätten, och vad de ser som nationella skärpningar av upphovsrättsreglerna.

HDs resonemang runt vykortsfriheten (§15 i domen) tycker jag är anmärkningsvärd. Jag tycker inte att det de skrev stämmer med det jag såg runt den lagstiftningen och dess förarbeten, men jag kan minnas fel. Det HD skriver stämmer däremot rätt bra med en del nyare uppfattningar hos rättsvårdande offentliga experter, tror jag. Det är dock ytterst anmärkningsvärt att HD snarast verkar att väga in möjligheten att de lagliga möjligheterna att sprida konstverk på vykort kanske någon gång i framtiden kan komma att inskränkas i sitt beslut om vilka regler som nu skall anses vara gällande. HD har nog både rätt och skyldighet att tolka gällande lagar, men knappast rätt att föregripa lagstiftaren (riksdag och regering) när det gäller eventuell kommande lagstiftning. Jörgen B (diskussion) 6 april 2016 kl. 00.37 (CEST)

  • Angående möjligheten att på nationell bas skärpa upphovsrätten ytterligare till förmån för upphovsrättsägarna (vilket HD anger som oproblematiskt), så får detta i vilket fall som helst absolut inte göras genom att begreppet "överföring till allmänheten" utvidgas; se §§33-41 i detta avgörande från februari 2014 rörande Nils Svensson m.fl. mot Retriever Sverige AB. Argumentet mot att tillåta utvidgade tolkningar, alltså att detta faktiskt alltid medför "handelshinder", borde vara tillämpligt även här, tycker jag.
    Tyvärr verkar däremot HDs tolkning av "överföring till allmänheten" att ha en viss förankring i gällande direktiv. Jörgen B (diskussion) 6 april 2016 kl. 01.24 (CEST)
HD om domstolstillämpning av trestegsregeln:
13. Vid lagstiftning rörande inskränkningar i upphovsrätten ska principerna i trestegsregeln beaktas (se prop. 2004/05:110 s. 83 f.). Detta får också ses som en anvisning vid domstols prövning av hur olika bestämmelser om inskränkningar i upphovsrätten ska tolkas. Högsta domstolens beslut Ö 849-15
Regeringens proposition:
Regleringen av inskränkningarna bör dessutom på grund av möjligheten till förutsebarhet förbehållas lagstiftaren [...] Enligt regeringens uppfattning skulle ett införande av trestegsregeln i upphovsrättslagen å ena sidan kunna betraktas som en av lagstiftaren gjord avgränsning av de i lagen angivna inskränkningarna. Å andra sidan finns det, såsom STIM påpekat, en risk för att en sådan regel skulle kunna tolkas utvidgande till stöd för nyttjanden som inte är avsedda att omfattas av inskränkningarna. Av de grundläggande kraven på restriktivitet och förutsebarhet följer att bestämmelser om inskränkningar bör vara så väl avgränsade och tydliga som möjligt. Trestegsregelns generella utformning uppfyller inte dessa krav. Sammanfattningsvis anser regeringen därför att trestegsregeln inte bör införas i upphovsrättslagen. I stället bör den, liksom hittills, beaktas vid utformningen av de olika inskränkningarna i upphovsrätten och till den närstående rättigheter. Prop. 2004/05:110 sida 84
Edaen (diskussion) 10 april 2016 kl. 21.34 (CEST)

Kemi – förvirrat om lösningar och blandningar.[redigera wikitext]

Jag råkade idag redigera och byta namn på artikeln om ytaktiva ämnen (tidigare surfaktanter) och stötte där med på den förvirring som verkar råda om vad lösningar och blandningar är. Vilket avsevärt försvårade min "lilla" redigering. Vad jag ungefär lyckades bena ut är att lösningar, kolloider och suspensioner (som också verkar kunna vara en form av kolloid) är specialfall av blandningar. Blandningar verkar också kunna delas in i homogena och heterogena beroende på hur väl man kan urskilja beståndsdelarna. Sen tillkommer ett antal ytterligare begrepp varav jag hittills stött på dispersion och solubilisering. Fråga är helt enkelt om det går att bringa klarhet i detta på nått sätt. // icke-kemisten Amphioxi (diskussion) 11 april 2016 kl. 23.52 (CEST)

@Esquilo:! -- Innocent bystander 12 april 2016 kl. 09.04 (CEST)
Oj, nu var det länge sedan jag redigerade kemiartiklar, men jag är rätt säker på att det som vi på svenska kallar för "blandbart" är samma sak som miscible, dvs de ska kunna blandas i alla proportioner och resultatet ska vara homogent. Om de inte kan blandas i alla proportioner så är det en lösning och om blandningen inte är homogen så är det en emulsion (vätska-vätska) eller suspension (fast-vätska). Emulsion och suspension är exempel på kolloider. /ℇsquilo 12 april 2016 kl. 20.23 (CEST)
Lösningar och homogena blandningar är samma sak. Kolloider är heterogena blandningar där de kolloidala partiklarna är så små att de inte separeras spontant (de är kinetiskt men inte termodynamiskt stabila). Artikeln kolloid och dess underartiklar tycker jag är rätt genomarbetade om än korta, men lösning (kemi), blandning och och heterogen blandning skulle behöva reda ut vad som är vad lite bättre.
Wikipedia:Projekt kemi har tappat fart lite på de senaste åren, men det är annars en bra plats att diskutera övergripande frågor inom kemiområdet. //Essin (diskussion) 13 april 2016 kl. 00.38 (CEST)
Jag vill nog hävda att en lösning och en blandning inte är riktigt samma sak. En lösning kan bli mättad, det kan en blandning aldrig bli. /ℇsquilo 16 april 2016 kl. 12.26 (CEST)
Det sa jag inte heller, jag sa homogen blandning. Om man tillför mer av det lösta ämnet efter att lösningen blivit mättad är blandningen inte längre homogen. //Essin (diskussion) 16 april 2016 kl. 20.20 (CEST)
Nu talar vi vätskor och liknande va? -- Innocent bystander 17 april 2016 kl. 10.54 (CEST)
Ja, vi talar huvudsakligen om vätskor, även om lösningar även innefattar fasta ämnen i vätskor (t.ex. koksalt i vatten).
För min del så anser jag att en homogen blandning bara kan åstadkommas av två blandbara (miscible) ämnen. Koksalt i vatten är ingen blandning, även om den är homogen, det är en lösning. /ℇsquilo 17 april 2016 kl. 15.12 (CEST)
Jag tror att du hänger upp dig lite för mycket på etymologin bakom blandbar/miscible. Både Silberberg och Hägg definierar "lösning" som jag gör ovan i sina böcker om allmän kemi. Mer specifikt säger Hägg (s. 35 i sjunde upplagan) "En lösning är alltså en homogen blandning av två eller flera rena ämnen, komponenter. [...] En blandning av olika ämnen kan ibland innehålla en enda homogen fas, alltså vara en lösning (en blandning av olja och bensin; luft är en blandning av flera gaser), och ibland flera faser (blandning av olja och vatten, betongblandning)." Koksalt i vatten ges som exempel på blandning i NE. //Essin (diskussion) 17 april 2016 kl. 16.17 (CEST)
Är möjligen problemet att "blandning" är ett mycket vitt begrepp, men "blandbar" (som vi kanske inte har artikel om) är ett mycket snävt begrepp (=löslig i alla proportioner)? Taxelson (diskussion) 17 april 2016 kl. 16.32 (CEST)
Ja, det är nog så att jag har hakat upp mig för mycket på begreppet "blandbar". /ℇsquilo 18 april 2016 kl. 08.51 (CEST)
Får jag be om ett litet förtydligande?
Koksalt i vatten tas ovan upp som ett exempel på när ett fast ämne löser sig i ett flytande. Men när saltet löser sig i vattnet, så ändrar det väl hela sin natur? Det bildar joner och natrium- och kloridjonerna är då lika "flytande" som vilken vattenmolekyl som helst. Jonerna är lösta i vattnet. Ta det i kontrast till den apelsinjuice som min hustru envisas med att köpa. Juicen som sådan är flytande och fortsätter vara det även när man spätt ut den med vattnet. Men lämnar man tillbringar åt sig själv några timmar så tenderar smaken att hamna i botten, medan färgen är väl fördelad i hela tillbringaren. Inget i juicen är löst i vattnet och man kan diskutera hur mycket blandning det egentligen är. -- Innocent bystander 18 april 2016 kl. 08.40 (CEST)
Juice av frukt innehåller väldigt många olika saker. Fruktsockret (glukos) och C-vitamin (askorbinsyra) löser sig i vatten, men knappast fruktköttet. /ℇsquilo 18 april 2016 kl. 08.51 (CEST)

Skrivregler för årtalsintervall[redigera wikitext]

Jag har inte kunnat finna någon explicit regel för hur årtalsintervall skall skrivas. De exempel som finns i Wikipedia:Skrivregler är alla av typen "1913–1915", det vill säga med båda årtalen fullt utskrivna. Så har jag skrivit själv, och så menar jag att de flesta användare skriver. Det är i linje med svenska Wiikipedias generella motvilja mot förkortningar.

En erfaren använadare ändrar emellertid konsekvent sådana angivelser till kortformen "1913–15", senast sett av mig i artikeln om Osvald Almqvist. I stället för att starta redigeringskrig undrar jag här om sådana ändringar är acceptabla och om det inte bör formuleras en skrivregel om hur vi skall skriva årtalsintervall. Roufu (diskussion) 13 april 2016 kl. 12.29 (CEST)

Har för mig att vi har diskuterat det där (1913-1915 vs 1913-15) för inte så länge sedan men jag hittar inte den diskussionen. Men om jag minns rätt så kom vi då fram till att långformen var både tydligare och mer lättläst. Huruvida vi kunde acceptera även kortformen minns jag inte, men jag tror det. Hursomhelst brukar systematiskt ändrande till någon av två accepterade former inte ses med blida ögon (snarare arga ögon sneglande på tillbakarullar- och blockeraknapparna...) --MagnusA 13 april 2016 kl. 12.41 (CEST)
/Arkiv/2012/Juli#Att skriva årtal. --Pipetricker (diskussion) 13 april 2016 kl. 14.47 (CEST)
Oj, var det så längesedan? Där ser man vad åren går. --MagnusA 13 april 2016 kl. 15.52 (CEST)
Jag noterar att användaren i frågan inte deltog i diskussionen i juli 2012, så han kan mycket väl ha missat vad vi kom fram till då. /ℇsquilo 13 april 2016 kl. 15.30 (CEST)
Jag anser att årtal alltid bör skrivas ut, det vill säga XXXX–YYYY. Notera även att årtalsintervall bör skrivas med tankstreck (–), inte med bindestreck (-). --Omnibit (diskussion) 13 april 2016 kl. 16.10 (CEST)
Innan vi börjar segla iväg på stickspåret om bindestreck vs tankstreck vill jag påminna om ämnet för dagen är långform vs kortform av årtalsintervall. Streckdiskussioner var inte heller längesedan vi hade. --MagnusA 13 april 2016 kl. 16.18 (CEST)
Jag har tidigare stött kortformerna, men ändrat mig senaste tiden. Den aktuelle användaren går uppenbart emot en tydlig trend. Tostarpadius (diskussion) 13 april 2016 kl. 16.44 (CEST)

Det verkar ha varit stort flertal 2012 och enighet nu för den långa formen. Är det enighet om att den långa formen nu kan kodifieras i en skrivregel, eventuellt med en brasklapp "där så är möjligt av typografiska skäl"? En skrivregel om tankstreck finns redan, så det diskuterar vi inte. Roufu (diskussion) 13 april 2016 kl. 23.13 (CEST)

Jag tycker fortfarande att i texter där det förekommer en mängd årtalsintervall och intervallets syftning ändå är glasklar, där försvårar bara långa årtal bara läsningen. Men om det finns en majoritet för att det verkligen skall vara en skrivregel så kan det väl få vara så.FBQ (diskussion) 14 april 2016 kl. 00.57 (CEST)
Jag stöder kodifieringen. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2016 kl. 06.11 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar I ett uppslagsverk känns det rimligt att slå fast den långa formen som standard. En standard underlättar dessutom läsningen. Deryni (diskussion) 15 april 2016 kl. 19.04 (CEST)
Instämmer med Deryni. //Romulus74 (diskussion) 15 april 2016 kl. 19.14 (CEST)

1999–[redigera wikitext]

Jag har en annan närliggande fundering gällande hur ett pågående ska skrivas. Själv föredrar jag "2016–" men har även sett skrivningen "2016–idag". Finns någon konsensus kring detta? Mvh Luriflax (diskussion) 14 april 2016 kl. 11.17 (CEST)

"2016–idag" antyder att perioden tar slut "idag", vilket oftast inte är vad man menar med "2016–". --Pipetricker (diskussion) 14 april 2016 kl. 11.26 (CEST)
Jag menar att man i de flesta fall kan undvika öppna intervall av denna typ. Jag skriver "född 1938",inte "1938–" om levande personer. Man skall inte föregripa dödsfall, vilket jag menar man gör med att skriva "1938–". Om avlidna personer med okänt dödsår skriver jag "1874–?". I text finns det alltid någon formulering där man kan undgå det öppna intervallet. Undantaget är i en tabell över innehavare av något ämbete eller uppdrag, där den nuvarande innehavaraen kan betecknas med till exempel "1999–". Roufu (diskussion) 14 april 2016 kl. 12.58 (CEST)
Jag ställer mig bakom Roufus argumentation. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2016 kl. 13.18 (CEST)
I faktarutor råkar man ofta ut för öppna intervaller, t.ex. "I tjänst: 1999–". Att skriva "1999–idag" tycker jag, likt Pipetricker, att det implicerar att intervallet slutar just idag. Att skriva "1999–?" innebär att intervallet är slut, men den senare tidpunkten är okänd. /ℇsquilo 14 april 2016 kl. 13.22 (CEST)
I faktarutor har man oftast mer utrymme än i en liten tabellcell, så där borde man som Roufu säger kunna skriva "från 2016" eller liknande. --Pipetricker (diskussion) 14 april 2016 kl. 13.31 (CEST)
I löpande text bör man skriva så, men i exempelvis en faktaruta underlättas uppdatering genom det förstnämnda skrivsättet. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2016 kl. 10.56 (CEST)
Jag anser att intervall för pågående företeelser bör skrivas som ”YYYY–”, inte ”YYYY–idag”. --Omnibit (diskussion) 25 april 2016 kl. 22.27 (CEST)

Aktivitet i projekt[redigera wikitext]

För ett tag sen ställde jag en fråga på Malldiskussion:Aktiva projekt om hur man avgör aktivitet i projekt. Kopplat till det, och till kemidiskussionen ovan, började jag fundera på vilken funktion deltagarlistorna på projektsidor fyller. På många projekt inom de ämnesområden där jag redigerar mest domineras deltagarlistorna av användare som skrev upp sig mellan 2005 och 2010, och med stor sannolikhet inte bidragit de senaste åren. Som mått på antalet aktiva, eller förslag på personer att kontakta för att samarbeta med, är sådana listor ganska meningslösa. Jag skar lite i deltagarlistan på Projekt kemi, men det känns samtidigt lite elakt...

Inom en del områden, t ex fysik, där jag är intresserad men inte så kunnig, brukar jag ställa frågor på projektdiskussionssidan och hoppas på att de som kan svara har bevakat sidan. Det funkar ibland men inte alltid.

Wikipedia:Projekt Kanada har aldrig haft någon lista över deltagare men har varit aktivt ändå. Är det vägen framåt, att fokusera på gemensamma resurser och övergripande diskussioner? //Essin (diskussion) 13 april 2016 kl. 21.31 (CEST)

Jag tror det. Om en ändå av någon anledning vill ha med någon slags deltagarlista, så skulle jag be deltagare använda en för projektet relevant hashtag i sina redigeringssammanfattningar och sedan regelbundet lägga upp en lista på vilka användare som använt den hashtagen den senaste veckan/månaden/tidsintervallet med hjälp av social search. Plrk (diskussion) 13 april 2016 kl. 22.59 (CEST)

Europeana Art history challenge[redigera wikitext]

Hej,

En kul tävling om Europas konstskatter börjar idag! Hjälp gärna till att visa världen hur mycket wikipedianer gillar konst. Perfekt även för er som gillar Wikidata.

d:Wikidata:Europeana Art History Challenge/Sweden

Allt gott,

John Andersson (WMSE) (diskussion) 15 april 2016 kl. 14.45 (CEST)

Språkfråga: "inlade stora förtjänster om" ?[redigera wikitext]

I ett antal artiklar på sv.wiki, förmodligen med text inkopierad från Ugglan står det: "inlade stora förtjänster om". Även om jag får en känsla för vad det ungefärligen betyder så har jag svårt att komma på en mer begriplig omskrivning. Kan någon komma på en begripligare fras så att vi kan byta i dessa artiklar. --AHA (diskussion) 16 april 2016 kl. 16.57 (CEST)

Kan du länka till några artiklar där det finns - lättare om man ser sammanhanget--Chandra Varena (diskussion) 16 april 2016 kl. 17.19 (CEST)
Här är några länkar. Svensson1 (diskussion) 16 april 2016 kl. 17.25 (CEST)
Det är ett äldre fast uttryck som betyder 'förtjänstfullt arbeta för (något)'. Ändra det gärna då du stöter på det. Rex Sueciæ (disk) 16 april 2016 kl. 17.27 (CEST)
I den första av de länkade artiklarna Hermann Burmeister har jag prövar att ändra till " gjorde B. värdefulla insatser". --Chandra Varena (diskussion) 16 april 2016 kl. 17.37 (CEST)
Själv upplever jag det som ganska föråldrat, men jag ser det då och då i WP. Ataraxim (diskussion) 17 april 2016 kl. 07.20 (CEST)
Det är tråkigt när språket utarmas och äldre fasta uttryck rensas ut, trots att de är fullt begripliga. Vi har större språkproblem i artiklar som inte är hämtade från andra uppslagsverk. Usla översättningar är exempelvis ett hot mot kvaliteten. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2016 kl. 07.54 (CEST)
Nope. Det här uttrycket är obegripligt för majoriteten. Du kanske tycker det är synd men vi skriver inte för att konservera språket utan för att sprida information. Då är uttryck ingen förstår direkt skadliga för projektet. Vill man ta del av äldre uttryck kan man läsa direkt i Nordisk familjebok. /Grillo (diskussion) 17 april 2016 kl. 09.17 (CEST)
Jag ifrågasätter inte behovet av språklig modernisering. Just detta uttryck tror jag dock inte medför några missförstånd. För egen del tog jag för övrigt ursprungligen bort det när jag lade in texter från Ugglan. Det var först när jag upptäckte att andra lät det stå kvar jag följde efter. Givetvis måste vi sträva efter begripliga artiklar. Jag vidhåller att översättningar generellt ställer till större problem i det sammanhanget. Ofta verkar de som gjort dem inte själva ha förstått originalet. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2016 kl. 22.46 (CEST)
Instämmer med Grillo. Matanb (diskussion) 17 april 2016 kl. 22.51 (CEST)
Tack för era inlägg. Jag har börjat att ändra men upptäcker att det är fler artiklar än vad jag trodde. Kanske runt 200 stycken. Om någon mer känner sig manad att kolla på detta så är det bara bra. Flera av dessa artiklarna har ett föråldrat och ibland kryptiskt språk och jag tror att flera av dem är helt obegripliga för en stor del av våra läsare. I övrigt anser även jag att uselt översatta svengelska texter är en styggelse. --AHA (diskussion) 17 april 2016 kl. 23.00 (CEST)
Ja, jag har inga invändningar i det konkreta fallet. Bearbetningarna försämrar inte språket. Jag beklagar behovet av dylika redigeringar, men det är en annan sak. Att det existerar är jag väl medveten om. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2016 kl. 23.04 (CEST)
Här är ytterligare länkar. Denna länk gör en sökning efter "stor förtjänst". Den sökning som jag länkade till ovan söker efter "stora förtjänster". Tillsammans blir det nästan 350 sökträffar. (Men några av sökträffarna använder ju "stora förtjänster" i en annan betydelse som inte ska ändras.) Svensson1 (diskussion) 17 april 2016 kl. 23.09 (CEST)
Jag fokuserar på "inlade stora förtjänster" (och liknande) eftersom enbart "stora förtjänster" enligt mig inte upplevs som så föråldrat. --AHA (diskussion) 17 april 2016 kl. 23.22 (CEST)

Årets bild 2015[redigera wikitext]

Wikipedia:Årets nyuppladdade bild finns en omröstning om årets bild på svenskspråkiga Wikipedia 2015. Gå gärna dit och lägg en röst på någon bild du tycker om. En bild säger mer än tusen ord och är verkligen en bidragande orsak till att våra läsare lätt kan tillgodogöra sig våra artiklar. /Hangsna (diskussion) 16 april 2016 kl. 19.21 (CEST)

Fler borde rösta i bildtävlingarna. Det kräver mycket mindre jobb än att rösta på Artikelnomineringar eller SFFR. /Ascilto (diskussion) 16 april 2016 kl. 19.56 (CEST)
Kanske förtjänar ett omnämnande på WP:Anslagstavlan? --Pipetricker (diskussion) 17 april 2016 kl. 16.07 (CEST)
Hur länge pågår omröstningen? Jag hittar ingen sådan info på omröstningssidan. Letar jag dåligt? --Chandra Varena (diskussion) 17 april 2016 kl. 21.14 (CEST)
18 röster avlagda hittills. För årets bild 2012 var det 17 röstande, för åren 2013 och 2014 19 röstande. Flera intresserade? Boberger (diskussion) 18 april 2016 kl. 09.49 (CEST)
Till och med sista april kanske blir lämpligt? /Ariam (diskussion) 18 april 2016 kl. 10.35 (CEST)
Jag tänkte likadant. Till månadens slut. AlphaZeta (diskussion) 18 april 2016 kl. 11.19 (CEST)

Läsläge[redigera wikitext]

Jag tycker vi behöver en diskussion om läsläget jag har gjort. Skulle en betydande andel läsare uppskatta det? Nirmos (diskussion) 17 april 2016 kl. 22.18 (CEST)

Njo, men det är inte färdigt för sjösättning. Bland annat sätts texten med raka marginaler utan avstavning vilket ger "floder" och snarast försämrar läsbarheten (ja, jag vet att man kan ändra det men poängen är ju att det ska ge ökad läsbarhet utan att man ska behöva mixtra). Rubriker hamnar lite hursomhelst, mallar och bilder beter sig märkligt. Nu låter jag gnällig – det är inte meningen, idén är bra men det behöver läggas betydligt mer jobb på den. Du skapade ju funktionen efter att vi diskuterat den inbyggda läsaren som finns i Safari. När man jämför med den ser man att det finns en del som kan göras; med detta inte sagt att Safari-funktionen är perfekt. /NH 17 april 2016 kl. 22.27 (CEST)

Redigeringspaus två gånger den här veckan[redigera wikitext]

(En påminnelse, så nu när det är dags. Översatt standardmeddelande nedan.)

Wikimediastiftelsen håller på att skaffa ett nytt backupdatacenter i Dallas. Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimediawikier kan stanna uppe även om någon form av katastrof skulle inträffa. För att försäkra att allt fungerar som det skall kommer den grupp som ansvarar för servrarna att genomföra ett planerat test när alla är förberedda och redo att omedelbart återställa allt till de vanliga servrarna om någonting går fel.

De kommer att lägga om all trafik till de nya servrarna på tisdag 19 april.
torsdag 21 april kommer de att styra om trafiken till det primära datacentret igen.

På grund av begränsningar i MediaWiki – den mjukvara Wikimediawikierna använder sig av – kan wikierna inte redigeras under tiden själva migrationen genomförs. Vi ber om ursäkt för detta, och arbetar för att minimera liknande problem i framtiden.

Samtliga Wikimediawikier kommer under en kortare tidsperiod vara möjliga att läsa men inte att redigera.

  • Tidsperioden då det inte går att redigera wikierna kommer förmodligen att vara mellan femton och trettio minuter både på tisdagen 19 april och torsdagen 21 april, med start kl. 14:00 UTC (16:00 CEST, 17.00 EEST, 10:00 EDT, 07:00 PDT).
  • Om du försöker spara en redigering under dessa tidpunkter kommer du att se ett felmeddelande. Vi hoppas att inga redigeringar kommer att gå förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det. Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen. Sedan kommer du att kunna spara din redigering. Men vi rekommenderar att du kopierar dina ändringar först, för säkerhets skull.

Andra effekter:

  • Vissa arbeten som körs i bakgrunden kommer att vara långsammare och några kan komma att sluta fungera. Röda länkar kan ta längre tid på sig för att uppdateras. Om du skapar en artikel som redan länkades någon annanstans kommer den länken att förbli röd längre tid än vanligt. Några långtidsskript kan behöva stoppas.
  • Koden kommer att frysas veckan vid 18 april. Inga ej akuta uppdateringar kommer att göras.

Testet var ursprungligen tänkt att äga rum 22 mars. Den 19 och 21 april är de nya datumen. Du kan läsa schemat på wikitech.wikimedia.org. De kommer att meddela eventuella ändringar från det schemat. Det kommer fler uppdateringar om det här. Sprid gärna den här informationen i din lokala wikigemenskap. /Johan (WMF) (diskussion) 18 april 2016 kl. 00.54 (CEST)

Det går att redigera igen, men loggarna – och därmed senaste ändringar – släpar efter lite. SÄ borde vara igång igen snart, men vi får nog gå tillbaka i historiken lite och granska. /Johan (WMF) (diskussion) 19 april 2016 kl. 17.00 (CEST)
Nu syns funderar senaste ändringar, men redigeringar som gjorts under tiden som SÄ var nere syns fortfarande inte. /Johan (WMF) (diskussion) 19 april 2016 kl. 17.20 (CEST)
Som vanligt i IT-sammanhang så tar det minst dubbelt så lång tid som ursprungligen anges. Jo, jag har jobbat i branschen... ;-D Le Lapin Vert Jag är en liten morot 19 april 2016 kl. 17.21 (CEST)
Och min bevakningslista har laggat hela dan. Alla ändringar syns (tror jag), men de jag besökt fortsätter vara feta. -- Innocent bystander 19 april 2016 kl. 17.52 (CEST)
Och nu laggar den igen. Ja, ingen fara, men kan vara värt att notera. -- Innocent bystander 21 april 2016 kl. 16.36 (CEST)

Namnkonflikter kring naturreservat[redigera wikitext]

När Lsjbot kommer till Sverige kommer det att uppstå problem med namngivningen av platser där namnen redan är upptagna av naturreservat som är ofullständigt namngivna. Reservaten kan vara namngivna efter t.ex. byar, sjöar, öar, berg, mossar eller vattendrag men är s.g.s. aldrig identiska med platsen de är namngivna efter. Då platserna hittills saknat artiklar på svwp har en stor mängd naturreservat namngivits utan efterledet naturreservat (eller nationalpark - NN:s naturreservat/nationalpark). Det kommer att bli väldigt rörigt för boten och det kommer att kräva en massa städning i efterhand. Bättre då att flytta de naturreservat som inte har unika namn i förväg, det kommer sannolikt att innebära mindre arbete. Jag har namnsäkrat naturreservaten i 49 kommuner, återstår 241. Själv går jag nu vidare till andra projekt, men hoppas att fler vill engagera sig. /Ascilto (diskussion) 19 april 2016 kl. 19.55 (CEST)

Ett viktigt och klokt påpekande, som kan förebygga en hel del arbete. Notera dock att det finns undantag, som är väl så luriga. Själv månar jag om reservatet Vändåtberget. Där finns det faktiskt inget berg eller någon plats som har det namnet. Det verkar som om själva skogsområdet fått det sammanfattande namnet, på grund av de tre berget som inramar skogen, Ytterberget, Mittiberget och Västerberget. Det hindrar förstås inte att också ett sådant reservat får artikelnamnet Vändåtbergets naturreservat, men det kräver eftertanke. Jag tror nämligen det finns fler sådana exempel och där det i vissa fall leder fel att flytta artikeln. Kanske någon ge oss ett bättre, sådant exempel!? Deryni (diskussion) 19 april 2016 kl. 21.02 (CEST)
Naturreservaten har nog oftast(?) namn som "Vändåtbergets naturreservat" (ja, det heter så), men detta sammanfaller i huvudsak, men inte helt med "Fågeldirektivet (SPA): Vändåtberget" och "Art- och habitatdirektivet (SCI/SAC): Vändåtberget" (alltså Natura-2000), vilka f.ö anges i sjöartiklarna via {{Stat/Sverige/Sjöar/Natura 2000-områden}} se t.ex Inner-Abborrtjärnen. Man kan för övrigt enkelt komma åt Naturvårdsverkets karttjänst "Skyddad Natur" genom att klicka på koordinaterna i en artikel, och sedan titta under rubriken "Sverige"). Taxelson (diskussion) 19 april 2016 kl. 21.29 (CEST)
Jag tycker att om det finns ett berg och ett naturreservat med samma namn där det senare omfattar berget eller större delen av berget eller kanske något annat område är det helt onödigt att skriva två olika artiklar om berget och naturreservatet, de kan beskrivas i samma artikel. Om naturreservatet omfattar ett antal sjöar, kanske ytterligare några berg finns det kanske skäl med separata artiklar. Jag vet att jag tidigare skrivit byartiklar där jag infogade information om naturreservat med samma namn som byn i artiklarna, vet inte om det är så lyckat egentligen, den det var då ytterst få reservat hade artiklar. Däremot har jag ofta sett att länkar pekar fel då det finns naturreservat med samma namn i flera olika län. Jag utgår från att de kommuner där du namnsäkrat naturreservaten är de kommuner där användare:Iin208 betat av reservaten och skapat artiklar om dem? I övriga kommuner krävs nog dessutom att de skapas ordentliga listor.FBQ (diskussion) 19 april 2016 kl. 21.49 (CEST)
@FBQ:Jag håller med, men vill tillägga att i det exempel jag tog, finns det inget berg som heter Vändåtberget. Bergen heter som ovan, men området heter Vändåtberget. En professor med specialitet kring namngivning har tittat närmare på denna namngivning, men fått erkänna sig gå bet, om hur namnet uppstått. Det är mycket ovanligt för just denne professor. SMirC-smile.svg Deryni (diskussion) 20 april 2016 kl. 21.29 (CEST)
@Deryni:Fast jag är lite tveksam till det. Om namnets uppkomst är osäkert kan väl vara hänt, men knappast att det förekommer. Enligt ortsnamnsarkivet finns det upptecknat 1932 av två personer i Björna med det lokala uttalet, Asta Hammarberg och H. A Söderberg. De borde ju om några veta vad berget har hetat. Om de menade att Vändåtberget eller "vánotbärja" var namnet på alla bergen där Ytterberga, Mittiberga och Västerberga sågs som toppar eller om det bara var Mittiberga som avsågs framgår inte. På ekonomiska kartan 1963 är dock namnet beläget på Mittiberga.FBQ (diskussion) 20 april 2016 kl. 23.41 (CEST)
Ekonomiska kartan 1961 placerar Vändåtberget som större text mellan Ytterberget och Mittiberget. Generalstabskartan från 1946 har bara angivelsen Vändåtberget. Tycker det är ganska tydligt att Vändåtberget syftar på alla topparna. Det verkar snarast som de enskilda toppnamnen är det som har sämre belägg, Ortnamnsarkiven har bara belägg från ekonomiska kartan. Tyvärr lyckas jag inte hitta några äldre kartor över området. Jag är dåligt bevandrad i Björna, det äldre kartmaterialet hos lantmäteriet är inte stort och det ligger ju på f.d kronoallmänningen.FBQ (diskussion) 20 april 2016 kl. 23.56 (CEST)
Det här för över i en annan diskussion som faktiskt nu fortsatt på reservatssidan. Jag väljer därför att berätta ett värdelöst vetande, men väl så intresseväckande, på den diskussionssidan. Nyfiken!? Deryni (diskussion) 21 april 2016 kl. 18.59 (CEST)
Är det någon som har kontrollerat vad boten baserar sina listor på? Vilka naturreservat finns egentligen med?FBQ (diskussion) 19 april 2016 kl. 21.50 (CEST)
Jag har skapat en god del av de länsvisa listorna, en del för ganska många år sedan och jag vet i en del fall att de hunnit omstruktureras sedan dess.FBQ (diskussion) 19 april 2016 kl. 21.58 (CEST)
@FBQ: Jag tror att Lsjbot baserar sitt arbete med "alla platser" på GeoNames. Om jag tolkar den här tabellen rätt så har GeoNames för närvarande bara 22 svenska naturreservat (code=RESN) i sin databas. Lsj kanske kan bekräfta eller korrigera detta påstående. --Larske (diskussion) 19 april 2016 kl. 22.06 (CEST)
Problem uppstår t.ex. när ett naturreservat är namngivet efter en by som då ofta ligger inom en kilometers radie, t.ex. Bohults naturreservat (som är en av dem jag flyttat). Lsj har förklarat på sin diskussionssida att boten då misstar dem för samma objekt enär koordinaterna är så lika. Att namnkonflikterna blir många kan man konstatera när man söker på Lantmäteriet. En del naturreservat har unika namn, t.ex. Slereboåns dalgång eller kombinationsnamn som Älta mosse-Strålsjön, men annars är det en fördel om de får heta "NN:s naturreservat". Inte minst för att det följer principen "skriv ut det självklara" och att man då genast förstår vilken typ av artikel man kommit till.
De kommuner jag gått igenom är blandade: F.d. Göteborgs och Bohus län - alla; Västgötadelen av Norra Älvsborg - alla (Ale, Lerum, Alingsås, Lilla Edet, Trollhättan, Vänersborg, Herrljunga & Vårgårda); Hallands län - alla; Skåne län - Båstad, Höganäs, Eslöv, Lund, Staffanstorp, Malmö & Vellinge; Blekinge - Karlshamn; Kronoberg - Växjö & Tingsryd; Kalmar - Kalmar, Västervik & Vimmerby; Jönköping - Jönköping, Vaggeryd, Nässjö & Eksjö; Stockholm - Stockholm, Nacka & Haninge. /Ascilto (diskussion) 19 april 2016 kl. 22.34 (CEST)
Jag ser det delvis dock som ett problem. Om man döper Fäbodmossen till Fäbodmossens naturreservat blir namnet Fäbodmossen ett fritt artikelnamn för att skriva om andra mossar med namnet Fäbodmossen på. Naturreservatet Fäbodmossen heter så för att där ligger en mosse med namnet Fäbodmossen. Med tanke på att den är ett naturreserat betyder det att i någon mån anses åtminstone omgivningarna värda att bevaras. Det finns därför en god chans att Fäbodmossen i Fäbodmossens naturreservat är mer känt än de Fäbodmossen som inte ligger i några naturreservat. Och jag tycker som sagt att det annat än i särskilda fall är helt onödigt att skriva separata artiklar Fäbodmossens naturreservat och mossen i samma reservat. Är de stubbar riskerar de dessutom att lura läsaren att tro att det handlar om någon annan Fäbodmossen.FBQ (diskussion) 19 april 2016 kl. 22.45 (CEST)
Det är precis som Larske säger, Lsjbot använder GeoNames som källa, och där finns bara ett tjugotal svenska naturreservat och nationalparker. De flesta heter också någonting med "naturreservat" i GeoNames, och förväxlas därför inte med platsen. Om det här blir ett problem i enstaka fall är det därför helt hanterbart för hand. Lsj (diskussion) 19 april 2016 kl. 22.53 (CEST)
FBQ, att lämna "grundordet" rött ska man nog inte göra. Det bör vara en omdirigering eller gren i så fall. I fallet "Fäbodmossen" har Naturvårdvsverket detta namn både för Natura-2000 och reservatet, medan kso har "Fäbodmossens naturreservat". I detta fall är det säkert lämpligt att beskriva mossen, reservatet och natura-2000 området i samma artikel även om de inte är helt sammanfallande. När det är en by eller ett berg eller sjö som givit namnet åt ett reservat är det emå ofta mindre lämpligt att behandla dem i samma artikel. Taxelson (diskussion) 19 april 2016 kl. 22.59 (CEST)
Nej, jag var mest orolig att det skulle bli strul med omfattande botkörning. Om man vill kalla artiklarna något med naturreservat så går det säkert, bra, så länge alla som söker hittar rätt. Jag har viss erfarenhet av att få bråka om herrgårdar tidigare här på wikipedia, minns inte vilken sida det gällde, då en person menade att herrgården hette "XX herrgård" och därför inte "XX" och därför inte alls behövde vara med på grensidan över platser med namnet "XX". Möjligen som "se även". Men som sagt, med sunt förnuft blir det säkert bra :-) FBQ (diskussion) 19 april 2016 kl. 23.30 (CEST)
Om vi tar Tjurhults mosse i Vaggeryds kommun som inte har någon artikel ännu, så omfattar naturreservatet med samma namn bara delar av mossen ifråga, samtidigt som det omfattar annan närbelägen natur samt delar av sjön Eckern (Jönköpings län). Jag skulle säga att detta är typiskt för många naturreservat namngivna efter just mossar (åtminstone den handfull jag har gått igenom). Artikeln behandlar då naturreservatet inom sina gränser men inte mossen inom sina.
Att naturreservat ofta inte sammanfaller med Natura 2000-områden och att Natura 2000-områden som inte är naturreservat saknar artiklar faller utanför det problem jag ville belysa med den här tråden. /Ascilto (diskussion) 19 april 2016 kl. 23.39 (CEST)
Jag har noterad det rörande en del på Gotland, vanligen då dock beroende på att naturreservaten utökats efterhand, ibland genom sammanslagning av äldre mindre naturreservat. Där kanske dess olika delar skulle beskrivas i olika artiklar, särskilt om naturtyperna är helt olika, men det kanske är något för framtida omarbetning.FBQ (diskussion) 20 april 2016 kl. 00.05 (CEST)

Wikipedia Asian Month 2015[redigera wikitext]

Loggo för Wikipedias Asien-månad.

Nu har slutsummeringen av Wikipedias temamånad om Asien, i november 2015, färdigställts. Totalt deltog skribenter på 43 språk. 32 Wikipedia Asien-ambassadörer utsågs, varav undertecknad stolt betecknar sig som en av dem.

Engelskspråkiga Wikipedia hade, inte särskilt förvånande, flest deltagare som bidrog och som fajtades om den åtråvärda titeln, med 425 skribenter och 937 bidrag. Därefter hade rysk-, kinesisk- och indonesisk-språkiga Wp flest skribenter. Räknat till byten var rysk- och azerbadjan-språkiga Wp störst näst efter engelskan.

Svenskspråkiga Wikipedia samlade blott två deltagare, men så blev vi också varse temaarbetet först en bra bit in i november månad. Något att reparera till hösten, om temaarbetet upprepas. Det är troligt, för primören har väckt stort gensvar, att få arbeta skuldra vid skuldra med kamrater i andra länder och på andra språk. Och låt mig då hoppas, att vi får en ny ambassadör, så att vi kan börja bilda team. Deryni (diskussion) 19 april 2016 kl. 21.19 (CEST)

Tack för rapporten och grattis till ambassadörsskapet! Den som vill skriva om Asien – tillsammans med andra – behöver dock inte vänta länge. I wp:Veckans tävling har vi en vecka varje månad de senaste fem månaderna bara skrivit om saker med asiatisk anknytning. Och om två veckor är det dags igen, med temat Malajer i mängd. Välkommen! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 20 april 2016 kl. 19.50 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 20 april 2016 kl. 21.25 (CEST)

Mass crimes controversies[redigera wikitext]

Several pages were created, edited or commented by two controversial editors banned in 2007 and 2008. The articles or their parts present biased views of the biased editors.

Examples:
No symmetric page about Polish P.O.W.s in Soviet camps.
The same subject is covered in Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921#Krigsfångar 95% about the Soveit P.O.W.s, 5% about the Polish one.
The Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921 quotes mostly a British and a Russian book. There exist Polish books, too.
Sikorski orderd to kill 200 Soviet POWs, but one of them proved to help a Polish one and wasn't executed.
The texts covers the period till 2010, it doesn't cover the case against Russia. The Diskussion:Katynmassakern is dominated by crazy Russian nationalistic views.
Compare Kategori:Pogromer. At the same time Jews were beaten and killed in Hungary and Slovakia. A state controlled series of pogroms in whole Germany Kristallnatten 7KB, a local revolt in Soviet occupied Poland Pogromen i Kraków 5KB.

Xx236 (diskussion) 21 april 2016 kl. 09.28 (CEST)

Jag förstår inte vad din tanke är med detta inlägg. Vill du något sker i så fall vad? Och varför räcker det inte kommentera på artiklarnas diskussionssidor, eventuellt med en mall i artikeln?Yger (diskussion) 25 april 2016 kl. 08.32 (CEST)
There may be a Russian nationalist bias in some articles. If so, please point it out on the talk page, but don't expect it to be replaced with a Polish nationalist version. And, don't take your POV-project to this Wikipedia. Edaen (diskussion) 25 april 2016 kl. 08.54 (CEST)
I'm human, please respect me. Den här användaren är administratör på svensk­språkiga Wikipedia. Are you sure you understand your tasks? Xx236 (diskussion) 25 april 2016 kl. 08.58 (CEST)
@Xx236: Yger and Edaen fully understand their obligations, and balancing the pov's in every article in all of sv.Wikipedia is not one of them. Together we can probably make these articles better, but these subjects are maybe not as well known as noc kryształowa, so it will most likely take longer time before these subjects are well-covered.
Your notes above are probably better to point out in the talk_page of each article, since this page very soon will be archived and the thread soon forgotten. -- Innocent bystander 25 april 2016 kl. 09.38 (CEST)
Thank you for your comment. Unfortunately noone has reacted on my comments during almost five years, see Diskussion:Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921, 29 June 2011.Xx236 (diskussion) 28 april 2016 kl. 08.19 (CEST)
  • I have been informed that it's a Swedish language Wikipedia, in another words the quality of the articles is less important than the language. I don't think so. BTW the Russian language sources seems to be quoted here more frequently than the Polish ones. It's not neutral.Xx236 (diskussion) 25 april 2016 kl. 09.31 (CEST)
Spare us the sarcasm. The language of a given source says nothing the neutrality of the resulting article. And if you are not able to read the Swedish language articles in the first place, please refrain from commenting on their quality.--ボスニア (diskussion) 25 april 2016 kl. 16.01 (CEST)
The goal of this Wikipedia is to inform, you don't seem however to be interested in the subject, i.e. the history of Soviet Union, you prefer to "educate" me. Xx236 (diskussion) 28 april 2016 kl. 08.15 (CEST)
Användare:Edaen says I don't have any right to discuss anything, even numbers, and reverted the Russian unsourced 300, I have sourced my 199.Xx236 (diskussion) 28 april 2016 kl. 08.32 (CEST)

Tre miljoner artiklar[redigera wikitext]

Svenskspråkiga Wikipedia närmar sig raskt tre miljoner artiklar. Just nu finns 2 978 681 artiklar, och det som återstår till tre miljoner motsvarar ett par dagars botkörning. Bör vi uppmärksamma detta på något sätt, liknande det som skedde vid två miljoner? Lsj (diskussion) 21 april 2016 kl. 15.30 (CEST)

Jag föreslår att logotypen utbyts till denna, men att ”2” ersätts med ”3” samt ”Två” med ”Tre”. --Omnibit (diskussion) 21 april 2016 kl. 16.41 (CEST)
Jag föreslår att loggan fortsätter vara logga dvs stabil. Uysmyckningar med anledning av diverse jubileer och milstolpar kan säkert uppmärksammas på annat sätt än att byta symboler och varumärken stup i kvarten. --MagnusA 21 april 2016 kl. 16.51 (CEST)
Som många säkert vet har jag ganska nyligen blivit en aktiv bidragsgivare till projektet men jag har länge varit läsare. Minns att det var just den ändrade logotypen i samband med två-miljoner-jubileet som uppmärksammade mig på att det skett och jag tyckte det var fascinerande att ett såpass litet språk hade så många artiklar. Jag tycker att ett tillfälligt byte av logotypen är ett bra sätt att uppmärksamma det hela. Mvh Luriflax (diskussion) 21 april 2016 kl. 18.32 (CEST)
Att byta uteseende på loggan efter vad som händer går alldeles utmärkt. Se bara på Google. Petter 24 april 2016 kl. 15.04 24 april 2016 kl. 15.04 (CEST)
Av nyfikenhet, vet vi hur många av artiklarna som tillkommit sedan 2-miljonerstrecket passerades som inte är botskapade? /Ariam (diskussion) 21 april 2016 kl. 18.49 (CEST)
Vi har en tämligen konstant tillkomst av artikler som ej är botgenererade. För något år sedan var det 100/dag som sedan sjunkit och nu ligger mellan 70-80 nya per dag. Så på de cirka 6 månader sedan 2 m passerades ger det omkring 14 000. Yger (diskussion) 21 april 2016 kl. 19.38 (CEST)
Nu finns det en logotyp med texten "tre miljoner artiklar" redo ifall vi vill använda den, som Larske gjort. Se Larskes diskussionssida. Jag tror det kan vara en god idé att använda den några dagar. Se t.ex. Lurifax inlägg ovan. Om vi ska använda den kanske Paracel63 kan tänka sig att ta hand om bytet, som förra gången (eller någon annan)? Svensson1 (diskussion) 24 april 2016 kl. 18.30 (CEST)
Tack för fixandet! Jag gör gärna bytet, om vi tycker att det ska göras. Jag röstar för, men endast under ett par dagar.--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 18.35 (CEST)
Bytet av logga kan då ses som en påminnelse om den passerade milstolpen. Vi har dock inget färdigt pressutskick om det hela. Jag tycker att vi ska lägga krutet på wp:15 år, där pressmeddelandet (att skickas ut sent under nästa vecka?) bland mycket annat nämner att vi nu har 3 miljoner artiklar.
Fyra personer i den här tråden (inklusive undertecknad) tycker att det är okej att byta logga. Men vi måste nog bestämma oss snart. Kan även MagnusA tänka sig ett byte under max två dagar? "Stup i kvarten" innebär i vårt fall under två dagar cirka en gång om året. Och vad tycker övriga deltagare i den här tråden – Lsj, Ariam och Yger. Stort tack för snabbt svar.--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 18.47 (CEST)
Jag tänker då inte kriga om saken. :-) Det jag reagerar på är att man vill byta logga så ofta. Vare sig det är vid helger, jubileer och milstolpar. Just är två aktuella, dels 15-årsjubilleet, dels 3-miljoner-strecket. Sen är det väldigt lätt att smacka dit en förändrad logga men väldigt svårt att kommaihåg att återställa när det hela är över. Lite som Pågåendemallarna ute bland artiklarna. --MagnusA 24 april 2016 kl. 18.57 (CEST)
Tack, MagnusA. Jag vill minnas att du fixade återställningen förra gången, fast då var nog inte alla överens om hur länge champagnen skulle räcka. I januari bytte vi inte logga, vad jag minns. Däremot fanns det en rejält synlig CentralNotice, som du sedan dolde. Helt okej för mig. Och jag propsar inte på någon speciallogga under maj, bl.a. med tanke på att vi kommer att fira svwp:s 15 år vid flera tillfällen.--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 19.11 (CEST)
@Lsj: Och med tanke på Lsjbots hastighet, kanske det kan vara okej att tillfälligt stoppa dess verksamhet tills vi fått ett besked i det här ärendet? Stort tack för hjälp med handbromsen. :-)--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 18.51 (CEST)
+1 på loggbytet. --افيراتير (diskussion) 24 april 2016 kl. 18.54 (CEST)
Jag har ingen synpunkt på byte av logga mer än att det inte får vara för länge. jag vill heller inte att vi stoppar lsjbot.Yger (diskussion) 24 april 2016 kl. 19.05 (CEST)
Som Yger. Kör på med loggbytet när det är dags. Förslagsvis under två dagar som ovan nämndes. Obelix (diskussion) 24 april 2016 kl. 19.10 (CEST)
Det börjar likna konsensus. Jag har ett redigeringsfönster redo för bytet, när det blir dags. Jag ska också försöka komma ihåg 48-timmarsgränsen. :-)--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 19.32 (CEST)
Tillfällig logga högst ett par dagar. Det tycker jag också är helt ok. Lindansaren (diskussion) 24 april 2016 kl. 19.35 (CEST)
Jag tycker dock att två dagar känns aningen kort. Endast personer som är inne på Wikipedia åtminstone varannan dag kommer då med säkerhet att se logotypen. Övriga riskerar att missa den. Detta är ju en "marknadsföringskampanj" (i miniformat) som gärna många ska se. Förra gången låg logotypen ute i nästan fyra dygn (3 dygn och 22 timmar). Svensson1 (diskussion) 24 april 2016 kl. 19.56 (CEST)
Som Svensson1. Målgruppen är väl "de typiska wikipediaanvändarna". Finns det någon statistik på hur ofta de besöker wikipedia? Om man överhuvudtaget ska byta till en "jubileumsvariant" av logga tycker jag nog att en vecka kan vara en lämpligt lång "annonseringsperiod". --Larske (diskussion) 24 april 2016 kl. 20.19 (CEST)

@Paracel63: Det är ytterligare 1-2 dagars botkörning innan vi når tre miljoner. Den här tråden verkar vara på väg mot konsensus raskare än så. En paus synes därför överflödig, men jag håller ett öga på tråden här. I sakfrågan om logga tänker jag inte uttrycka någon åsikt. Lsj (diskussion) 24 april 2016 kl. 20.22 (CEST)

Som Svensson1 och Larske. Loggbytet får gärna vara en vecka. Inget fel att skryta med vad vi tillsammans åstadkommer. Hittills har jag själv missat tidigare loggbyten, men jag går aldrig in via huvudsidan iofs. /Ascilto (diskussion) 24 april 2016 kl. 20.58 (CEST)
Tack för info, Lsj. Jag utgick bara från vad du sa överst i tråden (för tre dagar sedan).
@Svensson1: och @Larske: Bra synpunkt, men jag tror att det finns ett visst motstånd mot att ha specialloggor någon längre tid. Åtminstone är det så jag tolkar diskussionen ovan. Så 2 dagar ska nog ses som en kompromisslösning. Och inte heller jag vill utarma vår logotyp på samma sätt som Google gjort det (genom ständiga byten).--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 21.00 (CEST) Ascilto, loggbytena syns på alla sidor, så du borde inte ha behövt missa det.--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 21.02 (CEST)
En vecka tycker jag är absolut max och lite långt, men fyra dagar tycker jag vore OK.Yger (diskussion) 24 april 2016 kl. 21.10 (CEST)
Jag instämmer med Yger om att 4 dygn är bra. --Omnibit (diskussion) 25 april 2016 kl. 16.33 (CEST)
Tycer inte någon speciell logga ska användas. Att vi har miljoner okontrollerade artiklar baserade på en tveksam källa är inget som behöver uppmärksammas på varje sida. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 24 april 2016 kl. 21.19 (CEST)
@F.d. 82.212.68.183: Det är kanske lite sent att föra fram åsikten om ortskapandet nu. Jag hoppas att du var aktiv i diskussionerna på Bybrunnen när det begav sig. Och att du deltagit i diskussionerna här. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 26 april 2016 kl. 13.39 (CEST)
Att ha synpunkter på om speciell logga skall användas eller ej är väl inte för sent? Även om det onekligen är försent att påverka den valda källan till att vi strax har ett helt antal miljoner sidor i huvudnamnrymden. --MagnusA 26 april 2016 kl. 13.45 (CEST)

Ursäkta mig men eftersom media struntade helt i att sv.Wiki nådde två miljoner artiklar så ser jag samma scenario även denna gång. Varför lägga massa energi på saker som ingen utomstående tycks bry sig om? DIEXEL (diskussion) 25 april 2016 kl. 14.00 (CEST)

@DIEXEL: Jag tror inte huvudorsaken är att folk ska skriva artiklar om oss. Utan att fler ska märka att det händer något på Wikipedia. Som nämns ovan tycker även wikipedianer (inte alla men många i den här tråden…) om att Wikipedia gör någon sorts markering när stora saker händer. Det utåtriktade krutet lägger vi på det som händer i maj (se separat tråd). Allt gott. :-)--Paracel63 (diskussion) 25 april 2016 kl. 16.08 (CEST)
@DIEXEL: Du har fel, media uppmärksammade väldigt mycket att sv.Wiki nådde två miljoner artiklar.
Instämmer med Yger, Omnibit, Svensson1 och Larske om att 4 dygn med 3 miljoner-logga är ett bra firande. --Allexim (diskussion) 27 april 2016 kl. 01.55 (CEST)
@Paracel63: Självklart borde vi ha en speciallogga även den 3 maj 2015 då svenskspråkiga Wikipedia fyller femton år. --Allexim (diskussion) 27 april 2016 kl. 02.09 (CEST)
Allexim: Vilka var det då? När jag googlade om det så kom det inte upp en enda träff från den etablerade median om det! Det enda som kom upp var från pctidningen.se och alltomwindows.se... wow. DIEXEL (diskussion) 27 april 2016 kl. 10.45 (CEST)
@DIEXEL: Ber om ursäkt. Jag hade fel. Det som jag tänkte på var när svenskspråkiga Wikipedia blev näst störst i världen. Då blev händelsen en massmedial dunder succe! --Allexim (diskussion) 27 april 2016 kl. 22.20 (CEST)

Nu har vi passerat[redigera wikitext]

Drygt tre miljoner nu. Jag fick null-spara Huvudsida, för att min dator skulle visa tre miljoner även där. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 27 april 2016 kl. 00.34 (CEST)

Bravo, får vi väl säga! Och tack också för att ni uppmärksammar milstolparna på loggan.--Bemland (diskussion) 27 april 2016 kl. 01.13 (CEST)
Instämmer med Bemland! SMirC-smile.svg --Allexim (diskussion) 27 april 2016 kl. 01.57 (CEST)
Enligt Lsjbots egen statistik var det en uttorkad flodbädd i Västsahara som blev den tremiljonte artikeln. Jag har nu ägnat en liten stund åt att putsa i artikeln. :-)--Paracel63 (diskussion) 27 april 2016 kl. 02.18 (CEST)
Tack för putsandet av artikeln, Paracel63! Den kommer nog bli läst en del så det är bra att den ger ett bra intryck av svWikipedias kvalité. Mvh --Allexim (diskussion) 27 april 2016 kl. 02.32 (CEST)

Det här loggbytet känns väldigt internt och misslyckat. Kan vi byta tillbaka? 27 april 2016 kl. 09.00 (CEST)--Edaen (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Det ser ut som att loggan, precis som tvåmiljonerversionen, är lite skev. Den sista nollan håller på att rymma. Jag ska försöka leta upp bilden, men den ligger i en smått överbefolkad kategori. Jag tycker att den borde ligga i Category:Swedish Wikipedia logo variants istället för Category:Wikipedia commemorative logos, men filer som används som logga på en wiki skrivskyddas, så jag kan inte flytta den, eller redigera bilden. -abbedabbdisk 27 april 2016 kl. 08.59 (CEST)
Tack för responsen! Även denna logga är skrivskyddad, så jag tror inte huvudorsaken är att filen är aktiv logga på en wiki. Kanske Larske (uppladdare av båda filerna) kan fixa saken? Tills vidare länkas de båda loggorna från den här kategorin. För mig får du gärna fixa den något sneda nollan (som jag noterade även på den förra varianten). Den gången hann vi inte fixa till det pga. dålig framförhållning. Samma sak även denna gång. Kanske är sådana här missöden oundvikliga på ett projekt som inte har en redaktion. Kanske kan vi tillsammans försöka att planera saker lite bättre framöver? Eftersom det är en wiki, kan vem som helst tillverka en lämplig logga för framtida användning i god tid. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 27 april 2016 kl. 12.26 (CEST)
Hade inte lyckats märka att vi nådde 3 miljoner om inte loggan hade ändrats. Fint sätt att uppmärksamma. /en sporadisk användare. Per Enström (UU) (diskussion) 27 april 2016 kl. 16.29 (CEST)

Nu har jag förberett oss för nästa jubileum. Det gäller att vara ute i god tid.

-abbedabbdisk 28 april 2016 kl. 00.11 (CEST)

Nytt sätt att ändra logotyper[redigera wikitext]

Hej! Jag blev pingad här om att man infört ett nytt sätt tillfälligt ändra till speciallogotyper. Är någon lite mer datakunnig än jag (vid både ändringen i september och nu i april fick jag färdig kod att klistra in) och vet mer om hur man då ska göra (skulle gjort)? @Nirmos:? @Larske:? Stort tack på förhand.--Paracel63 (diskussion) 27 april 2016 kl. 19.49 (CEST)

Paracel63: Utvecklarna vill att man skapar ett uppdrag på Phabricator (exempel) så att användare inte behöver ladda två loggor. Nirmos (diskussion) 27 april 2016 kl. 23.11 (CEST)
Dock verkar utvecklarna oense om det ska göras med CSS eller inte. I ovanstående exempellänk skriver anv Dereckson: "Generally, wikis set their celebration logos through CSS. [..] This method will allow you more flexibility as you can control when to switch back to regular logo." Så det verkar som vi kan fortsätta med det enklare CSS-sättet. AlphaZeta (diskussion) 27 april 2016 kl. 23.21 (CEST)
Tack för förklaringen (tror jag). Det låter som vi akut inte måste göra något nu, men att det är bra att vi lär oss Phabricator-sättet (till nästa gång det kan bli aktuellt)? Fast hur styr man när en logga ska bytas, om det måste fixas via en beställningstjänst?--Paracel63 (diskussion) 28 april 2016 kl. 00.57 (CEST)

Borttagning[redigera wikitext]

Väldigt tråkigt att logotypen togs bort redan efter en dag av MagnusA och märkligt med tanke på vad många vi är som ovan på olika sätt uttryckt att vi uppfattar speciallogotypen som en värdefull marknadsföringsåtgärd. En motivering till detta tycker jag skulle vara lämpligt. Svensson1 (diskussion) 28 april 2016 kl. 21.32 (CEST)

Födelsedagsfirande och minnesinsamling[redigera wikitext]

Inför 15-årsfirandet av svenskspråkiga Wikipedia den 3 maj tänkte vi (Wikimedia Sverige) att det skulle vara roligt att samla lite minnen från svenskspråkiga Wikipedias resa.

Om du kommer ihåg några roliga händelser, historier, citat eller annat skulle det vara jätteroligt om du kunde lägga in dessa på Wikipedia:15 år/Minnen.

Det kan vara stort eller litet. Något som var jätteviktigt innan men som fallit i skymundan nu, eller något som regelbundet återkommit under de 15 åren. Eller så kommer du kanske på något annat som du tycker passar just ett 15-årsjubileum.

Om du även är i Stockholmstrakten den 3 maj är du varmt välkommen till födelsedagsfirandet på Wikimedia Sveriges kansli. Fler detaljer följer.

Glada hälsningar,
André Costa (WMSE) / Lokal_Profil (som glatt kommer att fira med båda hattarna på) 21 april 2016 kl. 17.16 (CEST)

Nu är programmet klart till det göteborgska wikifirandet den 15 maj.
Trevligt att (även) ni i Stockholm firar svwp:s 15 år nu i maj! Här i Göteborg har vi skrivstuga den dagen, sannolikt med lite guldkant. Och den 15 maj har vi en söndagsfest, dit alla är välkomna. Information om evenemanget och Wikipedias 15 år kommer löpande att läggas upp på evenemangssidan på Facebook. --Paracel63 (diskussion) 22 april 2016 kl. 18.45 (CEST)
Och nu är det göteborgska söndagsprogrammet klart. :-)--Paracel63 (diskussion) 23 april 2016 kl. 21.18 (CEST)

Wikipedia to the Moon[redigera wikitext]

Hello! Sorry that this is in English only, but we are using village pump messaging in order to reach as many language communities as possible. Wrong page? Please fix it here.

This is an invitation to all Wikipedians: Wikimedia Deutschland has been given data space to include Wikipedia content in an upcoming mission to the Moon. (No joke!) We have launched a community discussion about how to do that, because we feel that this is for the global community of editors. Please, join the discussion on Meta-Wiki (and translate this invitation to your language community)! Best, Moon team at Wikimedia Deutschland 21 april 2016 kl. 17.35 (CEST)

Hissa eller dissa TÅG[redigera wikitext]

Just nu pågår en diskussion om TÅG:s vara eller icke-vara på Wikipediadiskussion:Tredje återställningen gillt. Eftersom det är en riktlinje bör flaggar jag här.--LittleGun (diskussion) 24 april 2016 kl. 11.10 (CEST)

Saknade artiklar med många iw[redigera wikitext]

Jag märker ibland att vi saknar artiklar i medicin som har många iw-länkar, 7-20 stycken. Jag har försökt efter tid och ork att beta av sådana, exv fibroadenom, myotona sjukdomar, fotodermatit, etc men egentligen borde vi som en av de större språkversionerna vara mer täckande än ca 10.

Förr om åren fanns en metasida med saknade artiklar per iw-länkar. Går det att skapa en sådan specifikt för medicin? Så kan jag och förhoppningsvis fler skriva några rader i alla fall.Klementin (diskussion) 24 april 2016 kl. 16.14 (CEST)

Kanske kan Averater hjälpa till? Han har i alla fall tidigare fixat det här. Kan PetScan (@Ainali:) användas för att generera en lista?--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 18.00 (CEST)
På min undersida har jag länkat till verktyget jag använde. Det tar ganska lång tid att ladda sidorna men verkar funka fortfarande. --افيراتير (diskussion) 24 april 2016 kl. 18.42 (CEST)
Har verktyget en sållningsfunktion för kategorier?--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 18.49 (CEST)
Nope. Det borde gå att göra en sökning på Wikidata som ger mer precis urval. Men jag vet inte hur man gör sådana sökningar... --افيراتير (diskussion) 24 april 2016 kl. 18.52 (CEST)
@Averater: din lista vore perfekt för veckans tävling. Vi saknar t.ex. artiklar om alla vitaminer i egenskap av näringsämnen, vi samlar all information iden kemiska artikeln (C-vitamin behandlas i askorbinsyra).Klementin (diskussion) 25 april 2016 kl. 14.39 (CEST)

Svwp:s majfirande (pressutskick)[redigera wikitext]

3 maj firas Wikipedias 15 år på svenska i både Stockholm (bilden: firandet för fem år sedan) och i Göteborg (som alla tisdagar arrangeras det skrivstuga). 3 maj firas Wikipedias 15 år på svenska i både Stockholm (bilden: firandet för fem år sedan) och i Göteborg (som alla tisdagar arrangeras det skrivstuga).
3 maj firas Wikipedias 15 år på svenska i både Stockholm (bilden: firandet för fem år sedan) och i Göteborg (som alla tisdagar arrangeras det skrivstuga).
15 maj bjuds i Göteborg både på debatt och tårta. 15 maj bjuds i Göteborg både på debatt och tårta.
15 maj bjuds i Göteborg både på debatt och tårta.

Hej! Nu har jag gjort en första version av det planerade pressutskicket i samband med svwp:s 15-årsfirande i maj. Titta gärna genom det, ni som är intresserade (Sniper Zeta, Allexim, Historiker, Anna Troberg (WMSE), André Costa (WMSE)/Lokal Profil etc). Jag bifogar mina förslag till bilder här till höger; ni stockholmare får gärna komplettera/byta ut mot någon bättre bild för det stockholmska firandet den 3 maj. Mitt förslag är att pressutskicket går ut (senast) 1 maj, med tanke på att 3 maj är endast två dagar senare. Idéer? Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 16.59 (CEST)

Kanske ändra "15 år i vetandets tjänst" till "15 år i kunskapens tjänst"? mvh – GeMet [diskussion] 24 april 2016 kl. 17.22 (CEST)
Bra påpekande. Adville (diskussion) 24 april 2016 kl. 17.36 (CEST)
Fixat Fixat--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 17.39 (CEST)
Några tankar... Bra med en liten kommunikationssatsning rörande detta. Jag hoppas att ingen tar illa upp, men jag gav mig på ingressen och har detta förslag: Nu fyller svenskspråkiga Wikipedia 15 år. Det digitala uppslagsverket föddes i maj 2001 och innehåller nu tre miljoner artiklar om de mest skilda ämnen. Jubiléet firas på flera olika sätt. Stödföreningen Wikimedia Sverige bjuder in till öppet hus den 3 maj och ordnar samma dag en skrivstuga i Göteborg. Där blir det också tårtkalas den 15 maj, samtidigt som det arrangeras en debatt med företrädare från samhälls- och föreningslivet. Och så en sak till. Skulle man ytterligare kunna betona att "vem som helst" kan bidra, både med nya artiklar och förbättra andra? Lindansaren (diskussion) 24 april 2016 kl. 19.32 (CEST)
@Lindansaren: Bra förslag! Jag har nu justerat enligt ditt förslag. Det där med vem som helst etc får du jättegärna lägga in på rätt ställe, och jag tror att det kanske blir bättre med en mening i huvudtexten. Ingressen är redan ganska mastig (inte många tidningar har så långa ingresser).--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 21.19 (CEST)
Nu fogade jag in den formuleringen i första meningen efter ingressen. Fler får gärna putsa. :-)--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 21.25 (CEST)
Det blev bra, tycker jag. Kom på en sak till. Den kan gärna skickas redan torsdag 28 april, dvs innan helgen. Det gör ju egentligen detsamma när informationen sprids, eftersom evenemangen ändå ligger så nära i tid. Men lite längre framförhållning gör det lättare för medierna att göra ngt eget. Ja, det var bara en liten idé. Lindansaren (diskussion) 24 april 2016 kl. 22.42 (CEST)

Vill du ha läsare till dina artiklar?[redigera wikitext]

Hej! På sistone har det varit lite glest mellan uppdateringarna i Visste du att…-rutan på vår Huvudsida. Eller, rättare sagt, under april har vi endast varit två som lagt in artiklar där. Så ta chansen att få lite fler läsare till dina artiklar! Huvudsida får dagligen cirka 140 000 besök, vilket innebär ett hyfsat välbesökt skyltfönster. Allt gott. SMirC-smile.svg --Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 18.33 (CEST)

@Klementin: Stort tack för uppdateringen! Jag fixade nu så det endast är fem puffar som syns samtidigt, och att puffen också är arkiverad. Men sådant är lätt fixat. :-)--Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 21.08 (CEST)

Huvudsidans namn[redigera wikitext]

Borde vi förresten inte byta namn på sidan till Huvudsidan? Det klingar åtminstone bättre i mitt huvud… --Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 18.33 (CEST)

Det finns ju inget som hindrar att man omnämner vår Huvudsida i bestämd form som Huvudsidan, eller huvudsidan om man föredrar det. Jag tycker också att "Huvudsidan" klingar bättre, men de fåtal språk jag kan läsa har alla namn i obestämd form på sina förstasidor, gissningsvis i engelskans efterföljd, och man kanske vill ha den uniformiteten? Själv skulle jag kanske föredra "Förstasidan" "Portal:Förstasida", för vaddå "huvud", vad menas med det? --Pipetricker (diskussion) 24 april 2016 kl. 20.11 (CEST)
Tack för responsen! Engelskan och svenskan har lite olika sätt att hantera bestämd form, och på svenska är det kanske enklast med namnet i bestämd form (jämför Bybrunnen <-> Village Pump). Svenska byter ju inte ut ("the") mot ("our") före ("Main Page") lika lätt. Förstasidan tycker jag också vore den bästa lösningen, eftersom den faktiskt fungerar som en sådan. --Paracel63 (diskussion) 24 april 2016 kl. 21.13 (CEST) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)
När det gäller huvudsidan har jag aldrig förstått varför vi krånglat till det med att ha det som en portal (Portal:Huvudsida). Något som ingen(??) annan språkversion har. AlphaZeta (diskussion) 24 april 2016 kl. 21.28 (CEST)
Huvudsidan är helt annorlunda än artiklarna i huvudnamnrymden. Eftersom den fungerar som portal till Wikipedias innehåll passar den bättre i portal- eller Wikipedianamnrymderna. Båd norska och nordsamiska wikipediorna har huvudsidan i portalnamnrymden. Flera stora språk (spanska, tyska, franska, mfl) har huvudsidan i Wikipedianamnrymden. 90.229.134.107 24 april 2016 kl. 22.00 (CEST)
Ja, allting i huvudnamnrymden är uppslagsord i en eller annan form: artiklar, omdirigeringar och särskiljningssidor. Alltså även Huvudsida, som är en omdirigering till Ingångssida. Och att ha förstasidan i WP-namnrymden känns inte logiskt, eftersom det är bakom kulisserna. --Pipetricker (diskussion) 26 april 2016 kl. 15.55 (CEST)
Jag anser att huvudsidans nuvarande namn är bra. Det är en portal, vilket bekräftas av att den innehåller bland annat utvald artikel, aktuella händelser och ”Visste du att…”, vilket är typiskt portalinnehåll. Jag anser även att namnet ”huvudsida” i obestämd form är bra – både artiklar och portaler har ju i regel sidnamn i obestämd form. --Omnibit (diskussion) 26 april 2016 kl. 16.36 (CEST)
Tusan också! När jag tänkte på bestämd gentemot obestämd form glömde jag att ha prefixet "Portal:" i tanken. Och "Portal:Huvudsida" tycker jag nog är bättre än "Portal:Huvudsidan". Och då får jag lättare att acceptera Huvudsida gentemot Förstasida, eftersom sidan kan ses som huvudportalen till svenskspråkiga Wikipedia. Men även "Portal:Förstasida" vore bra, tycker jag (men kanske inte värt besväret att ändra). --Pipetricker (diskussion) 26 april 2016 kl. 18.11 (CEST)

Färgsymbolik[redigera wikitext]

Jag funderar på en ordentlig bearbetning av Färgsymbolik och flera andra färg-artiklar men vill först stämma av med er andra att detta är OK. Se Diskussion:Färgsymbolik#Källkritik. Jag förslår att vi tar diskussionen där, ville bara skriva en blänkare för dem av er som kanske inte bevakar den sidan spontant.--Chandra Varena (diskussion) 24 april 2016 kl. 19.28 (CEST)

Svenskspråkiga Wikiversity[redigera wikitext]

Kan någon tänka sig att ställa upp som byråkrat på svenskspråkiga Wikiversity och ge mig adminrättigheter där? Jag skulle behöva uppdatera gammalt JavaScript där som kommer sluta fungera senare den här månaden. Jag har haft de mest bisarra diskussioner på meta där jag har ansökt om dels tillfälligt administratörskap på svwikiversity, dels global interface editor. Jag har blivit nekad till båda. Ingen på meta verkar förstå hur allvarligt och hur brådskande det här är. Nirmos (diskussion) 26 april 2016 kl. 20.22 (CEST)

Eller lägg upp ett byråkratval av dig själv så kan vi hoppa in och rösta?  :) //Romulus74 (diskussion) 26 april 2016 kl. 22.06 (CEST)
Romulus74: Det är meta som inte gillar mig, och eftersom det inte finns några byråkrater på det projektet, så måste rättigheterna komma från meta. Och jag behöver inte bli byråkrat, bara administratör. Nirmos (diskussion) 26 april 2016 kl. 23.32 (CEST)
Det är klart att någon byråkrat här eller annan lämplig person kan hoppa in som byråkrat även på Wikiversity men eftersom du uppenbarligen verkar behöva administratörsbehörigheten kan väl lika gärna du bli byråkrat. Sannolikheten torde väl knappast vara större bara för att någon annan ställer upp? Om du startar en omröstning får vi väl försöka ragga röstande här. (Tillägg: Dock så är det väl tveksamt om man på Meta kommer vilja tillsätta en byråkrat med tanke på den låga aktiviteten) Rasmus 28 27 april 2016 kl. 00.48 (CEST)
Är det ingen som förstår mig? Jag har ansökt om att bli administratör på svwikiversity. Jag har blivit nekad. Nirmos (diskussion) 27 april 2016 kl. 00.59 (CEST)
Jag tror att du har god chans att få tillfälligt adminskap om du ansöker igen och är lite tydligare med vad du vill göra. Jag har skrivit i diskussionen på wikiversity att jag stödjer det iaf. Alternativt att du lägger upp ett adminval på dig själv så får vi andra gå in och rösta. Vad är det som kommer sluta fungera? Njaelkies Lea (d) 27 april 2016 kl. 07.50 (CEST)
Det är sannolikt ingen fråga om person utan så att man på Meta vill se att det finns ett lokalt stöd för kandidaturen, lämpligast lägger du in en begäran på Wikiversity:Ansökan om rättigheter. Rasmus 28 27 april 2016 kl. 10.17 (CEST)
Mitt förslag är att du lägger upp ett val på Wikiversity:Ansökan om rättigheter som Rasmus föreslår. Låt valet gå minst 7 dygn och lägg sen upp en begäran på Meta. Då ser jag inte att det skulle vara några problem. Kring det tidigare valet var diskussionen om det var tydligt utlyst. Då det finns en sida för val så är det den sidan som ska användas. -- Tegel (disk) 27 april 2016 kl. 10.34 (CEST)

Jag vet inte om jag har varit otydlig, men jag tänker inte ta upp kampen med meta en gång till. Jag har redan förlorat en arm och ett ben genom att bråka med dem. Om det finns någon annan än jag som bryr sig om JavaScript på andra projekt så får den personen ordna rättigheter till mig så att jag kan fixa det. Nirmos (diskussion) 27 april 2016 kl. 13.25 (CEST)

Bli tillfällig administratör när det finns lokala (om än inaktiva) administratörer är sannolikt inte lätt att få. Det blir lättare att bli tillfällig admin om de sittande administratörerna avsätts först. Nu har en av de nuvarande admins gjort en/två redigeringar det senaste året, men det kanske går att avsätta hn ändå. Annars är det precis som Tegel säger ovan, att gå genom "Ansökan om rättigheter" som gäller. När ansökan legat en/två vecka och ingen sagt emot, borde du åtminstone bli tillfällig admin.
Få en lokal byråkrat är nog inte möjligt på ett så litet projekt. Och tillfälliga byråkrater tillsätts ingenstans. -- Innocent bystander 28 april 2016 kl. 11.51 (CEST)

Rapport från SÄarbetet[redigera wikitext]

Vi har igår och idag haft extremt mycket klotter, flera gånger mer än normalt. Vi var stora delen av klottertiden uppemot tre som parallellt behövde arbeta för att neutralisera, men fler villiga krafter är önskvärt. Sedan har vi två projekt skivar artiklar som del av högskolekurser, ett om retorik som jag tror närmar sig slutet. De artiklarna är hanterbara fixa till. Sedan har vi ett om infektionssjukdomar som bara börjat. De är besvärligare då de bla innehåller behandlingsråd, vilket jag valt helt stryka tex. Sedan har vi Nordisten som fixar/rättar de lsjbotskapade artiklarna om administrativa områden i Schweiz, men lämnar efter sig ett flertal alster helt utan brödtext. Hjälp gärna till att malla dessa så de kan återfinnas för åtgärder.Yger (diskussion) 27 april 2016 kl. 09.02 (CEST)

Jag vill gärna lära mig mera hur allt fungerar och undrar därför: När det dyker upp färgade "varningar" om klotter o.d. i bevakningslistan, hur har de kommit dit, och är det fritt fram för vem som helst att åtgärda det som påpekas?--Chandra Varena (diskussion) 27 april 2016 kl. 09.09 (CEST)
Flaggade redigeringar, alla redigeringar av IP-nummer och redigeringar av "röda" användarkonton kollar man med genom att klicka på "skillnad". De redigeringar som är oseriösa gör man sedan "rulla tillbaks" på. Samtidigt bör man kolla på historiken så det inte är två klottrare som varit inne efter varandra, då man behöver göra återsättning genom att gå i senaste OK versionen och nollredigera den så den kommer upp som senaste. Vem som helst kan göra detta. Sedan finns det sätt att varna och blockera de dåliga kontona, men när det är många klottersanerare inne kan man lita på att någon annan sköter det.Yger (diskussion) 27 april 2016 kl. 09.18 (CEST)
Tack för info, jag ska se vad jag kan göra! En sak till: Genereras "flaggningen" automatiskt?--Chandra Varena (diskussion) 27 april 2016 kl. 09.21 (CEST)
Chandra Varena är inte tillbakarullare (kanske vill bli?) men alla kan göra en ändring ogjord vilket i princip är samma sak men kräver en sidladdning och ett knapptryck extra.
Flaggningarna triggas av vissa ord, exempelvis könsord, och mönster i redigeringar. Dock är inte alla flaggningar klotter och allt klotter flaggat. Mvh Luriflax (diskussion) 27 april 2016 kl. 09.28 (CEST)
Tack för info! Just nu vill jag inte bli tillbakarullare men ska försöka åtgärda det klotter jag stöter på. --Chandra Varena (diskussion) 27 april 2016 kl. 09.34 (CEST)
Lästips: Wikipedia:Klottersanering. Rasmus 28 27 april 2016 kl. 09.41 (CEST)
Jag ska försöka hjälpa till med att återställa oseriösa redigeringar och klotter, när jag är inloggad, och använda lämpliga varningsmallar. DavidIvar (diskussion) 27 april 2016 kl. 11.55 (CEST)
En sak till: Det verkar som om det inte alltid visas i SÄ när någon har "gjort ogjord" eller rullat tillbaka flaggade redigeringar. Alltså: Man ser en flagga och går dit för att åtgärda, men det är reden gjort fast flaggan är kvar. Och då är det ju inte så lätt att hitta vad som behöver åtgärdas.--Chandra Varena (diskussion) 27 april 2016 kl. 12.09 (CEST)
Det beror på att vissa är otroligt snabba, så du hinner inte få upp deras ändring i din SÄ innan det är ändrat när du kommer in. (Kan rekomendera dig att bli tillbakarullare. Det ställs inga krav på dig, men om du hittar klotter är det lättare att ta bort det.) Adville (diskussion) 27 april 2016 kl. 12.14 (CEST)
Förstår inte riktigt. Just nu är det t.ex. fortfrande flaggor på Fiskodling och Prince fastän hderas historik visar att det hela är åtgärdat.--Chandra Varena (diskussion) 27 april 2016 kl. 12.21 (CEST)
Flaggorna hör till en redigering, och sitter kvar på den redigeringen, oavsett vad som gjorts senare i samma artikel. Boⅳⅰᴇ (🖉) 27 april 2016 kl. 12.24 (CEST)
Precis. Alla nytillkomna versioner av artiklarna syns i listan och sorteras inte bort efter en ny redigering. Vid hög aktivitet kan det alltså ligga kvar flera versioner av samma artikel, med den nyaste längst upp. JohanahoJ (diskussion) 27 april 2016 kl. 12.40 (CEST)
Aha! Tack! --Chandra Varena (diskussion) 27 april 2016 kl. 12.47 (CEST)
Yger och övrig gemenskap: Är det inte på tiden att sv.Wiki inför ett slags "undantagstillstånd" för oregistrerade bidragsgivare vid extremt mycket klotter och vandalism? Där man helt enkelt stänger av funktionen för de oregistrerade bidragsgivarna att redigera och skapa artiklar, i syfte att lugna ner situationen under en viss tidsperiod? Det är bara göra så att det kommer upp en text som förklarar situationen när den som är oregistrerad försöker redigera/skapa. Det må vara i det extremaste laget men hellre det än att volontärer går på knäna för att hålla webbplatsen ren från klotter och annan vandalism! Den här åtgärden skulle dock inte kunna stoppa Nordisten från att vandalisera eftersom den är en registrerad användare... DIEXEL (diskussion) 28 april 2016 kl. 10.54 (CEST)
Om det är tekniskt genomförbart så tror jag vi faktiskt måste fundera i sådan banor. I går var det 60 blockeringar som las varav jag la 28. Som jag la förutom att ta hand om två ofullständiga skoluppgifter och oredan efter Nordisten, det fick t.o.m mig att bli matt. Klotterperioder är ju från 8.30-9.30, frukostrasten 11-11.30 och vid skoldagsslut 14.30-15.30. Eftermiddagen brukar det finns flera inne och inte så intensivt, på morgnarna är det också några som brukar vara på plats, men frukostrasten ÄR besvärligt. Dels är då vår bemanning svag och dels är klottret som värst. Om vi svåra dagar kunde stänga ner ip-nummer redigeringar, säg 11-12 klotterintensiva skoldagar så skulle mycket tid och energi frigöras. Klottersanering andra tider än skoltider är inget egentligt bekymmer.Yger (diskussion) 28 april 2016 kl. 12.58 (CEST)
Jag tycker också att det låter som ett vettigt förslag, tänker mig då ungefär en "knapp" som kräver administratörsstatus för att aktivera och som blockerar redigeringar från icke inloggade användare under en timme. Känns som att man på sin höjd ser en handfull seriösa bidrag från oinloggade dagtid, även om det är synd att missa dessa kanske detta krävs för att projektet ska hålla kvalité över tid. Även om tröskeln blir något högre kanske det dessutom får dem som vill bidra att skapa ett konto. Mvh Luriflax (diskussion) 28 april 2016 kl. 13.30 (CEST)

Alternativa förslag[redigera wikitext]

Jag blir lite rädd över beskrivningen ovan. Jag har tidigare ibland tänkt också oroat på vad som händer den dagen Yger och andra högaktiva klottersanerare väljer att inte fortsätta eller inte kan, av någon anledning. Det här ser jag som en av våra stora utmaningar. Att DIEXEL och Yger dessutom beskriver det som att vi temporärt skulle åsidosätta en av huvudfunktionerna med Wikipedia, nämligen redigeringar från oinloggade ser jag som ett stort misslyckande - inte för att de säger det, utan för att det gått så långt.

Nå, jag har några alternativa förslag till att börja med:

  • det första förslaget har jag lånat från en vän som heter Sofie, som undrade om det skulle gå att dela upp sysslorna, så att klottersanerare tar hand om klotter och överlåter användare som misslyckats att göra rätt till faddrarna, genom en pingningsfunktion. Det skulle frigöra en del av klottersanerarnas tid och minska deras frustration.
  • vi har automatiska filter, som vi säkert skulle kunna ställa lite "snävare" så att de redigeringar som sker oinloggat kräver ett extra klick ("Vill du verkligen göra det här?"), eller så att klotter inte ens går att spara för oinloggade.
  • vi har en särskild markering för inloggade som klottersanerare kan använda sig av när de upptäcker att det blir mycket klotter. Jag tänker mig en mall som hamnar ovanför bevakningslistan och som kallar in förstärkning till Senaste ändringarna.
  • Wikimedia Sverige skulle kunna schemalägga skrivstugor med fokus på klottersanering under tunga tider.
  • någon som kan Huggle eller annan klottersaneringsprogramvara, skulle kunna ha träning med dem som ville, så att vi lär upp fler klottersanerare

Det finns säkert fler - och bättre - förslag från någon annan, men jag tänkte mest sätta igång diskussionen. Vid de tider som Yger nämner ska jag försöka att finnas mer tillgänglig dessutom. Jag hoppas att det kan hjälpa till.//Hannibal (diskussion) 28 april 2016 kl. 21.08 (CEST)

det behövs inte i vanliga fall, just denna vecka var det faktiskt nära 3 ggr mer klotter än andra veckor, och det blir nog snart normalt igen. Som förslag har jag länge haft en idé att olika skolor skulle ta på sig att klottersanera en vecka var under läsåret och att de elever som engagera sig fick någon form av kort intro och också typ ett diplom, "Wikipedia klottersanerare". Det skulle öka kunskapen och motivation för de elever som tog på sig detta, och ge skolorna något de kände de bidragit. Men sedan skulle det vara bra om det fans någon specialstödjare för skolprojekten, de tar mycket energi Yger (diskussion) 28 april 2016 kl. 21.17 (CEST)
Jag brukade sanera klotter på SÄ en hel del förut, men slutade då jag alltför ofta var för långsam och någon annan hann före. Kanske var det fler än jag som gav upp när det var några som tog sig an uppgiften (och skötte den utmärkt) på egen hand som kan göra comeback nu? Två tips också för den som vill sanera klotter lite mer effektivt:
  1. Följ SÄ via http://wikistream.wmflabs.org/#wiki=sv.wikipedia
  2. Följ instruktionerna på m:User:Krinkle/Tools/Real-Time Recent Changes för ett mer avancerat verktyg.
Ainali diskussionbidrag 28 april 2016 kl. 21.56 (CEST)

Fira svWikipedias 15-års dag den 3 maj 2016 med en speciallogga?[redigera wikitext]

uppmaning av Paracel63 skriver jag en fråga till er andra här om vi skall uppmärksamma svWikipedias 15-års dag den 3 maj 2016 med en speciallogga? Svenskspråkiga Wikipedia som är näst störst i världen fyller 15 år den 3 maj 2016. Detta borde firas med en speciallogga EMRÅ. Är det någon som har ett förslag på hur en 15-års-speciallogga skall se ut? --Allexim (diskussion) 27 april 2016 kl. 22.57 (CEST)

Nja, min uppmaning var mest att du borde samla åsikter och pejla stämningen på Bybrunnen. Själv tycker jag nog inte att loggbyte är nödvändigt, mest pga. att det ligger så nära det nu pågående loggbytet. Men andra kanske tycker annorlunda.--Paracel63 (diskussion) 28 april 2016 kl. 01.06 (CEST)
Jag tycker det låter som en bra marknadsföringsåtgärd som skulle kunna locka nya skribenter. Det finns en logotyp som använts/används av flera andra språkversioner som heter "Wikipedia 15 globe wordmark.svg". Jag föreslår att vi använder den. Den kan ses överst i Wikipedia:15 år, där jag lade den nyss. Längst ner i samma artikel under rubriken "Externa länkar" finns ytterligare speciallogotyper. Svensson1 (diskussion) 28 april 2016 kl. 08.03 (CEST)
Vet inte hur många gånger man ska behöva upprepa det här men ingen bryr sig om Wikipedias födelsedag, eller dess artikelantal. Varken idag eller förr har något av detta någonsin uppmärksammats i media. /Grillo (diskussion) 28 april 2016 kl. 13.54 (CEST)
Det Grillo skriver är helt fel. Jag har läst flera artiklar om både det ena och det andra. Det vore trevligt med ett loggbyte för att uppmärksamma födelsedagen. /Ascilto (diskussion) 28 april 2016 kl. 14.08 (CEST)
Jag tycker att milstolpar av typen "jämn" födelsedag eller miljoner artiklar är värda att uppmärksamma inte främst för att media ska skriva om det utan för att ge alla ideella bidragsgivare en klapp på axeln. Mvh Luriflax (diskussion) 28 april 2016 kl. 14.33 (CEST)
Kanske, men sluta byta loggan stup i kvarten. /Grillo (diskussion) 28 april 2016 kl. 15.22 (CEST)

Jag tycker det är en mycket bra idé med specialloggor för att fira — men att döma efter den för 3000000 tror jag att de ligger kvar för kort tid, och att det är därför media (eller så värst många andra) har uppmärksammat det. Det är inte alla som går in på Wikipedia varje dag vet ni :). Det vore kanske bra att ha loggan i en vecka eller så, precis innan och efter den 3:e. Detta har andra Wikipedior gjort, bland annat den ungerska (tror jag) som firade 300,000 artiklar med en logga som låg kvar i flera månader (kanske inte att föredra). CFCF (diskussion) 28 april 2016 kl. 16.03 (CEST)

Relevanskriterier för svenska bokförlag?[redigera wikitext]

hej, jag letade runt lite men hittar inga relevanskriterier för svenska bokförlag. Artikeln Bokförlag anger att det finns ca 1000 bokförlag i Sverige. Det verkar finnas drygt 200 artiklar, se Kategori:Svenska bokförlag. Jag misstänker att få av dessa platsar i uppslagsverket utifrån de generella företagskriterierna. Tacksam för all input! mvh Aron Ambrosiani 28 april 2016 kl. 09.01 (CEST)

Eftersom artiklar som anger utgivna böcker etc ofta refererar till bokförlag, så är tröskeln mycket låg för att platsa. Jag tycker om det bara finns några seriösa (och/eller många) titlar utgivna och det funnits några år så räcker det. Det som inte platsar är förlag som skapats av en individ, eller mindre organisation för att ge ut individens/organisationens böcker (undantag finns dock även i dessa fall). Yger (diskussion) 28 april 2016 kl. 09.59 (CEST)
Det låter rimligt. Då skapar jag en sida för Nordiska museets förlag. Vi har iaf ett hundratal titlar i Libris/Bokus/liknande och utgivning i över hundra år. Ska se om det går att få till en bra förlagsmall också.mvh Aron Ambrosiani 28 april 2016 kl. 10.19 (CEST)
Jag tycker visserligen att bokförlag borde vara mer relevanta i allmänhet än många andra företag, men det beror snarare på att de i sin verksamhet når ut till fler människor på ett sätt som inte kan mätas i omsättning eller anställda än att det finns interwikilänkar i källförteckningarna. Grundkravet bör vara oberoende uppmärksamhet, och där kan ett litet förlag som bara ger ut en enda persons verk vara likvärdigt med något mer anrikt förlag som verkar inom en viss nisch.
andejons (diskussion) 28 april 2016 kl. 12.23 (CEST)
Ja, förlag som hör samman med annan verksamhet, exempelvis ett museum eller en förening, passar det ibland bättre att nämna i huvudartikeln. Det finns alltid gränsfall och en gråzon där bedömningarna inte är självklara. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2016 kl. 14.52 (CEST)
Att bedöma bokförlag efter måttstocken för företag i allmänhet (där våra kriterier i mitt tycker känns väldigt inriktade mot tillverkningsindustri o dyl) tror jag funkar dåligt. Förlag kan ha väldigt få anställda och sälja i begränsade upplagor men ändå ha ett stort kulturellt genomslag. Ett exempel är Ellerströms förlag som, vad jag vet, nog är snudd på ett enmansföretag och knappast säljer "bred" litteratur men vars produkter får stor uppmärksamhet bland kritiker, kultursidor etc. /FredrikT (diskussion) 28 april 2016 kl. 19.08 (CEST)

Mindre/mer kontra färre/fler[redigera wikitext]

Jag vet inte riktigt om det här är rätt forum. Egentligen är det en begäran om åtgärd, men jag misstänker den kan generera en del diskussion och BOÅ är ju ingen diskussionssida, så jag försöker här.

Kan någon som är bättre på svenska språket än jag titta på redigeringarna som 194.153.41.45 (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • statshantera rättigheter) gör i diverse artiklar där vederbörande ändrar uttryck som "mindre än 45 kilogram" till "färre än 45 kilogram" och "mer än 10 år" till "fler än 10 år". Skriver man verkligen så på svenska, alltså betraktar man alltid högerledet som digitalt, dvs ett antal uppradade enheter i stället för analogt, dvs en mängd med en viss massa respektive utsträckning i tiden? Jag tycker det känns fel, men jag är å andra sidan ingen språkvetare. Mitt försök att återställa ett "färre" till "mindre" ogjordes med redigeringskommentaren: Eftersom det handlar om flertal ska det vara färre. / TernariusD 28 april 2016 kl. 11.10 (CEST)

@Ternarius: Jag tycker att din språkkänsla fungerar bättre än IP-numrets resonemang om flertal. Det någon ytterligare redigeringen där också (en värdering av om någons ålder vid dödstillfället - endast51 år), som nog kan göras ogjord. Lindansaren (diskussion) 28 april 2016 kl. 11.28 (CEST)
Jag tackar för återkopplingen. Min magkänsla säger mig att användaren är en sådan som inte kommer att nöja sig bara med vad två personer tycker, så hade jag kunnat få någon grammatikalisk regel att värja mig med hade det varit ännu bättre :-) / TernariusD 28 april 2016 kl. 11.34 (CEST)
Nu har jag i alla fall justerat det som jag hittade. Lindansaren (diskussion) 28 april 2016 kl. 11.36 (CEST)
Det verkar som om användaren accepterar ändringarna nu, när de kommer från mer än en person. Tack för hjälpen! / TernariusD 28 april 2016 kl. 13.45 (CEST)
Där var du för optimistisk. Jag ger en skarpare tillsägelse strax. Och i sakfrågan fler har med antal att göra mer med mängd. Men i i vissa fall går de ihop, och antal blir mängd, mer flingor inte fler flingor.Yger (diskussion) 28 april 2016 kl. 14.40 (CEST)
Ja, tydligen var jag det. Optimistisk, alltså. Bra att du också tar itu med det! / TernariusD 28 april 2016 kl. 14.44 (CEST)
Jag hittade till slut en notis från Frågelådan hos Institutet för språk och folkminnen (f.d. Svenska språknämnden), som visar att skillnaden mellan fler och mer inte är riktigt så mekanisk som användaren tycks tro: "Fråga: Hur används mer och fler? Och när ska det vara mera och flera? Svar: Mer (eller mera) används vid mängd och fler (eller flera) vid antal. Man säger alltså: 'Jag har mera pengar än du' men 'Jag har flera enkronor i fickan'. Om man vill betona att det finns en mängd människor på en plats och ser det hela som en mängd är det naturligt med mer(a), alltså: 'Det var mer(a) än 200 personer där'." (Den fullständiga texten kan hittas här). Även där betonar man alltså, precis som du, Yger, att det är skillnaden mellan om man vill betona antalet eller mängden som är det avgörande. Tack igen för hjälpen! / TernariusD 28 april 2016 kl. 15.16 (CEST)