Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kontakta Wikipedia
Frågor
Kontakt
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Välkomnande miljö[redigera | redigera wikitext]

Har vi någon statistik på hur många skribenter som gör minst 50 redigeringar om året? (dvs en i veckan, i genomsnitt årligen). Bara nyfiken. TusenOrd (diskussion) 4 januari 2020 kl. 15.05 (CET)

@Larske: frågade om intryck från olika språkversioner, och de har lite olika Wikipediakultur. Baserat på mina erfarenheter, så är Spanska Wikipedia det mest välkomnande för nya skribenter, med mycket hjälpsamma och uppmuntrande erfarna användare och administratörer. Med färre bidrag har jag samma intryck från de katalanska och portugisiska versionerna, med hög andel tackmeddelanden. Svenska och Danska Wikipedia är också ganska bra, liksom Meta-Wiki. Ett problem med Svenska Wikipedia är att det är jobbigare och tråkigare att utöka och felkorrigera botskapade geografiartiklar än att skriva helt nya artiklar. Engelska wikipdia är minst välkomnande, med ibland hårda nypor mot nya och mindre kända användare, obegripliga attacker, få tack och dåligt definierade kriterier för relevans. Med vanligt svenska Wikipedia beteende har jag någon gång fått förvånande kommentarer att diskussionen blev så civiliserad. Jag tror att deras problem delvis beror på att det finns många professionella som skriver mot betalning. Wiki Commons är bra men verkar ha brist på administratörer. WikiData är jobbigt, kaotiskt och jag har minst en gång råkat ut för lite otrevligt beteende. Dessa är dock bara mina kanske slumpmässiga erfareneter. På Svenska Wikipedia skall vi vara glada och stolta över den trevliga och respektfulla stämning som mestadels råder, men sluta aldrig att försöka vara speciellt snälla, tacksamma, uppmuntrande och hjälpsamma till nya skribenter. Martinogk (diskussion) 16 januari 2020 kl. 22.40 (CET)
Min erfarenhet från dawp är att det blivit betydligt enkelspårigare de senaste åren. En liten klick har tagit över. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2020 kl. 14.46 (CET)

8 av 10 katter med genitiv-s[redigera | redigera wikitext]

När jag nu jobbar mig igenom Norges kommuner, så stöter jag ibland på ställen som Brønnøy kommun. Norrbaggarna själva bryr sig inte om att tillföra några -s hur det än ser ut. Men vi här gör det, när namnet slutar på en konsonant. Brønnøy i mitt exempel slipper för att y är en vokal. Men är y verkligen en vokal här? Tanken har funnits hos mig ett tag, och den fick ännu mer vingar när jag nu såg ett avsnitt av 8 Out of 10 Cats Does Countdown. En av de tävlande bad om en konsonant och fick ett y. Vore det inte mer logiskt att sätta genitiv-s efter konsonantljud? Hur det stavas borde vara av mindre betydelse. 62 osv (diskussion) 26 december 2019 kl. 14.58 (CET)

Som jag förstår det handlar det om en diftong i detta fall. Då är sista delen ett konsonantliknande ljud, men kombinationen ses ändå som ett vokalljud. Tostarpadius (diskussion) 26 december 2019 kl. 15.03 (CET)
För så vitt jag vet är 8 Out of 10 Cats Does Countdown ett brittiskt komiskt frågeprogram, och på engelska kan "Y" vara både en vokal och en konsonant (se engelska artikeln Y). Enligt vår artikel Svensk fonologi är Y emellertid en vokal på svenska. Ännu viktigare är kanske vad den är på norska: Där konstateras i Y "Y er den tjuefemte bokstaven i det latinske alfabetet. På norsk er Y en vokal." Dessutom konstaterar både den svenska artikeln Norska och bokmålartikeln Norsk: "De sex diftongerna skrivs ei, øy, au, ai, oi, ui" [min fetstilsmarkering] resp. "De seks diftongene blir skrevet ei, øy, au, ai, oi, ui". / TernariusD 26 december 2019 kl. 16.02 (CET)
Självklart, men bara för att något skrivs som en vokal, betyder det inte att det alltid uttalas som en vokal. Vad är det som styr, uttal eller skrivsätt? 62 osv (diskussion) 26 december 2019 kl. 17.26 (CET)
@Sextvåetc: Jag förstår inte riktigt hur du resonerar ovan. Först tar du ett engelskt exempel på att "Y" hanteras som en konsonant, och menar tydligen att det skall gälla allmängiltigt. Sedan frågar du vad som styr, uttal eller skrivsätt. Vad då "styr"? Antingen använder vi norska skrivregler, och då behövs tydligen inga genitiv-s. Eller så använder vi svenska skrivregler, och då skall vi tydligen endast ha genitiv-s om namnet slutar på en konsonant. Eftersom "Y" är en vokal i svenskan, skall det då inte behövas något genitiv-s. Jag förstår faktiskt inte vad för relevans den tydligen nya regeln om "vad är det som styr" har i sammanhanget. Förklara gärna! / TernariusD 26 december 2019 kl. 18.09 (CET)
Vi tillämpar ibland här svenska skrivregler på icke-svenska företeelser. Det är ingen tvekan om att Y är en vokal i svenska språket. Men det är inte alltid självklart att den uttalas som en vokal, särskilt inte när vi försöker uttala främmande begrepp. (Som Brønnøy och många fall i engelskan där y ofta beskriver ett j-ljud.) I franskan förekommer det ofta att de(n) sista bokstaven|bokstäverna inte uttalas alls. (Paris tex) Så min fråga är om det är stavning eller uttal som styr om vi ska lägga till -s eller inte? Tittar jag på hur vi gör i vissa fall i svenskan, så uttalar tex jag som smålänning inte alls r-et i Kalmar. Det gör att det för mig närmast är naturligt att inte lägga till något -s just där. (Kalmas kommun låter bara löjligt.) 62 osv (diskussion) 26 december 2019 kl. 18.41 (CET)
Då förstår jag litet bättre. Nej, jag tycker inte vi ska låta uttalet styra; då riskerar det att bli dialektala skrivregler som styr våra artiklar, och det tycker jag spontant känns fel – vägen känns då kort till att skriva på dialekt. Jag droppar gärna på sydsvenskt vis den avslutande konsonanten i stadsnamn som Lund och talar om Lunna-andan, Lunna pågar och Lunna töser, men jag skulle definitivt skriva Lunds kommun. I Norrbotten, som jag bodde i som barn, droppar en på samma sätt det avslutande å-et i å-namn, men inte heller där skulle jag skriva Lule kommun. Jag är beredd att acceptera strikt standardiserade skillnader som mellan rikssvenska och högsvenska, men där drar jag nog gränsen. / TernariusD 26 december 2019 kl. 19.04 (CET)
Att norrlänningar inte uttalar -å i tex Luleå har jag uppfattat som att de (dvs norrlänningarna) uppfattar det som en tautologi, som att skriva Karlstadstad eller Helsingborgsborg. Nej, jag förespråkar inte dialekter här, men det är inte alltid enkelt att avgöra hur man skriver saker som saknar en etablerad svensk namnform. 62 osv (diskussion) 26 december 2019 kl. 19.41 (CET)
Det jag försökte säga, och Ternarius underströk med citat, är att det handlar om en diftong. "Y" är alltså en vokal, även om bokstaven inte uttalas på exakt samma sätt här som när den står mellan två konsonanter (alltså ensam bildar stavelse). Tostarpadius (diskussion) 26 december 2019 kl. 19.45 (CET)
Jag anser att diskussionen är onödig i det specifika fallet då vi borde låta bli att egenhändigt översätta norska kommunnamn. De flesta norska kommuner omtalas aldrig i svensk text, i de flesta fall sker det bara här på svwp. Det finns således inga etablerade översättningar. Och vi har kvar det norska ø:t varför artikelnamnet blir en blandning av norska och svenska. Därför borde formen vara Brønnøy kommune. /Ascilto (diskussion) 26 december 2019 kl. 20.30 (CET)
Den diskussionen har vi redan haft och det råder konsensus för att vi skall ha försvenskade namnformer. Tostarpadius (diskussion) 26 december 2019 kl. 21.12 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag har inte övertygats om att "kommune" är en del av det officiella norska namnet. Jag är mer böjd att tro att det rätta namnet egentligen är Brønnøy. Det är den uppfattning jag fått av att arbeta med norska kommuner nu ett tag. Men för att slippa konflikter med tettesteder och annat med samma namn så är kommune en slags särskiljning. På bokmål är det vanligtvis vad uppslaget ligger under och på Wikidata är det etikett både på bokmål och nynorsk. Jag har inte jobbat lika mycket med danska, men där upplever jag att kommune resp kommuna precis som på svenska ingår i själva namnet.
Uppslagsordet på bokmål är no:Brønnøy, men med en underrubrik som "Tettsteder i Brønnøy kommune". Kommunens egna hemsida benämner kommunen Brønnøy kommune, mer officiellt kan det väl inte bli - jag vet dock inte om alla kommuner gör likadant. Uppslagsordet på nynorska är nn:Brønnøy kommune. I just det här fallet således 2-1 till Brønnøy kommune. /Ascilto (diskussion) 26 december 2019 kl. 22.02 (CET)
Och som Tostarpadius säger, for better or worse, vi har haft den diskussionen förut. 62 osv (diskussion) 26 december 2019 kl. 21.17 (CET)
Nu håller jag väl liv i diskussionen med inlägg som kanske inte tillför något men upplever nog att uttalet av y:et i öya smarare kan uppfattas som ett i än ett j. Sedan har ju i och j ursprungligen varit samma bokstäver i fornnordiskan.FBQ (diskussion) 26 december 2019 kl. 21.26 (CET)
För att återknyta till lite äldre inlägg: "Kalmar" är ett av några få specialfall som finns i svenskan, här närmast på grund av en äldre form "Kalmare", vilken gör att "Kalmar kommun" är korrekt även i rikssvenskan. Däremot är det faktiskt uttalet som är styrande i andra fall, vilket speciellt märks för orter som slutar på "-stad", där uttalet "-sta" gör att en -s-ändelse inte är nödvändig (men fullt acceptabel; vad man bör skrivas får kontrolleras från fall till fall).
andejons (diskussion) 26 december 2019 kl. 23.58 (CET)
Diskussionen om namn på -stad har vi också haft förut (sommaren 2009). Jag vill inte upprepa vad jag sade då, även om jag står för det ännu idag, men vad gäller officiella namn på exempelvis kommuner och län vet jag inga undantag från regeln att det avslutas med "-s" (det heter "Kristianstads kommun" och tidigare fanns även "Kristianstads län"). Tostarpadius (diskussion) 27 december 2019 kl. 08.58 (CET)

Denna tråd har gått mig förbi, men jag vill ändå ge mitt bidrag till den, innan den avslutas.

Norska, som finns i två skriftliga varianter, är både i tal och skrift mycket mindre normerat än svenska. Dagens bokmål har två historiska källor: danskt skriftspråk och talspråket i de norska städerna. Diftongerna, som försvunnit från svenskan, kommer från talspråket. De uppfattas och behandlas som enheter även om de skrivs med två bokstäver. Man skriver således geit (djuiret get) och gjest men uttalar bäggge med j-ljud. Geometri och liknande ord uttalas med g-. Allt detta enligt de norska rättskrvningsreglerna.

Det svenska ordet ö heter øy på modern norska men ø på danska. Den danska formen lever i några norska ortnamn, till exempel Tromsø, vars centrum ligger på Tromsøya. I Oslo finns Bygdøy med no:Bygdø Kongsgård, medan man vid Bergen finner Askøy och no:Alvøen utan varianter. Alvøen är inte en ö men har fått kämpa mot vägförvaltningen för att bli skyltat med sin traditionella stavning.

Med denna bakgrund blir den enda lösningen att man behandlar den norska diftongen øy som en vokal på svenska och skriver Brønnøy kommun utan genitiv -s. Roufu (diskussion) 27 december 2019 kl. 11.49 (CET)

Brönnöys kommun är min rekommendation. Y:et är den svaga delen av en diftong och uttalas som ett j i vissa tillfällen i svenskan (som en approximant, utan det vanliga väsuttalet som en frikativa). Parallellen är Högs kyrka där Hög rimmar på Brönnöy. Per W (diskussion) 27 december 2019 kl. 22.00 (CET)
Det må vara sant att "Hög" uttalas på ett liknande sätt på skånska. Det har dock ingen relevans i detta sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 28 december 2019 kl. 21.27 (CET)
Jag påstår att Hög och Brönnöy rimmar och då borde de ha liknande fasta genitiv i svenskt språkbruk. Jag kan inte hitta något liknande fall i Sverige. Med andra ord: den svaga delen av en diftong likställs med en konsonant vad gäller fasta genitiv av ortnamn. Per W (diskussion) 28 december 2019 kl. 22.45 (CET)
För att lösa det här behövs en principdiskussion om att blanda språk i artikelnamngivningen. Detta är Wikipedia på svenska och inte Wikipedia på norska. Vi kan inte ha artikelnamn med ett förled på norska och ett efterled på svenska, det skadar trovärdigheten. Då det i de allra flesta fall inte finns etablerade svenska översättningar av norska kommunnamn är det riktiga att återge dem på ren norska. Att frågan varit uppe till diskussion tidigare, är det bara att bortse från. Ingen har presenterat någon länk till en sådan diskussion, det framgår alltså inte hur länge sedan diskussionen ägde rum, vilka / hur många som deltog eller vilka argument som framfördes. Jag finner mig inte att bli avfärdad på så lösa grunder. Wikipedia befinner sig i ständig utveckling och så måste det vara. För en liknande diskussion, se Diskussion:Kretsfri stad. /Ascilto (diskussion) 29 december 2019 kl. 12.42 (CET)
Då försöker jag förstå vad du menar. Först har vi ett norskt ortnamn och sedan ett svenskt substantiv. Då ortnamn på norska används på svenska är det väl inget problem. Jag kan inte komma på en enda exonym (alltså att man på svenska använder ett annat namn för en norsk ort). Sedan behöver det norska namnet böjas i genetiv. Där finns det en skillnad. I norska böjs det inte i fasta sammansättningar, no:Genitiv#Sammensetninger, medan i svenska lägger man till ett s efter konsonant, men inte efter vokal.
Alltså borde vi ha följande:
svenskt ortnamn (inlånat från norskan) + böjt enligt svenska regler + det svenska ordet kommun
Då är det frågan om Brønnøy anses sluta på vokal eller konsonant. Jag räknar y som en konsonant eftersom den andra delen av diftongen är öppnare och har därmed betoning. Se no:Diftong#Diftonger_i_lydskrift. De norska diftongerna är fallande. Den andra delen har en markering som icke-stavelsebildande. Där kommer likheten med Hög in, där j-ljudet uttalas svagare än i början av ord.
Det finns en komplikation. Brønnøy borde ha skrivits Brønnøya (bestämd form) enligt uttalen angivna på no:Brønnøy. Centralorten heter Brønnøysund vilket stämmer med Edsbyn och Edsbyverken (i sammansättningar blir det obestämd form). Jämför med Öja kyrka.
Har du fler norska kommuner? Per W (diskussion) 30 december 2019 kl. 10.54 (CET)
Jag har tittat igenom no:Kategori:Kommuner_i_Norge och funnit flera kommuner som slutar på -øy. Ibland förekommer -øya för ön no:Andøya, no:Vestvågøya medan respektive kommun slutar på -øy. Det liknar då svenskan i och med att det finns öar vars namn är i bestämd form Sandön, Lovön.
Annars hittar jag bara no:Vegårshei. Där är också i:et den svaga delen av stavelsen. På samma sätt blir Vegårdsheis kommun rimligt. Per W (diskussion) 30 december 2019 kl. 12.29 (CET)
"Brønnøy" är ett norskt ortnamn, inte översatt eller försvenskat. Kommun är svenska. "Brønnøy kommun" och "Brønnøys kommun" blandar norska och svenska. "Brønnøy kommune" är konsekvent norskt. /Ascilto (diskussion) 30 december 2019 kl. 21.14 (CET)
Menar du då att även t.ex. Trondheims kommun är en blandform och att vi borde byta namn på artikeln? "Heim" är ju inte svenska.
andejons (diskussion) 30 december 2019 kl. 21.44 (CET)
Ja vi bör återge alla norska och danska kommunnamn på norska respektive danska. På samma sätt som vi skriver t.ex. Osage County. /Ascilto (diskussion) 30 december 2019 kl. 22.34 (CET)
Ascilto får ha sin uppfattning. Den frågan bör dock diskuteras någon annanstans, om det behövs ett nytt samtal om saken. Jag stöder nuvarande namngivning. Tostarpadius (diskussion) 30 december 2019 kl. 22.01 (CET)
För att ytterligare komplicera saken så är de norska dialekterna betydligt mer särpräglade än de svenska även om de i stort följer samma geografiska mönster som i Sverige, d.v.s. Olso-målet förhåller sig till Tromsö-målet som stockholmskan till sättet att tala i Fyrkanten. Tar vi en liten ö som Vannöya är det inget problem att med lite övning avgöra om en person är uppvuxen i Torsvåg, Vannvåg eller Vannareid. (F.ö. har Luleå kontra Lule inget att göra med tautologier att göra, utan är en dialektal särart. "Den bruna hunden på gården" skulle av en norrbottning bli "brun-hunn' på går'n"). Därför är det i grunden omöjligt att tvärsäkert svara på hur Brønnøy "ska" uttalas, eftersom det i stort beror på dialekten hos den talande. Som påpekats tidigare saknas både översättningar och exonymer, vidare översätter vi inte själva saker som saknar direkt motsvarighet i svenskan (t.ex. county). Norskans kommune är dock en direkt motsvarighet till svenskans kommun, varför det svenska ordet inte per automatik är felaktigt eller skadar trovärdigheten. Enda förbehållet för vilken form som väljs (genomgående det fulla namnet på originalspråk eller att de delar med en exakt motsvarighet på svenska översätts) är att den tillämpas någorlunda konsekvent.
Översättningen av county är grevskap eller län. /Ascilto (diskussion) 31 december 2019 kl. 05.00 (CET)
Förvisso finns det en översättning, men vare sig län eller grevskap är en direkt motsvarighet som begrepp. BP OMowe (diskussion) 31 december 2019 kl. 07.39 (CET)
BP OMowe, du har rätt, det blir för mycket att ge sig in i norsk dialektologi, förvisso ett intressant område.
Jag håller med om att ett konsekvent tillämpande av reglerna är viktigt. Eftersom kommune motsvarar kommun rimligt bra (rätt nivå i hierarkin, dvs längst ner, liknande uppgifter), jämfört med county, bör vi ha genitivböjning enligt svenska regler på ortnamnen.
Eftersom svenska ortnamn inte slutar på en diftong, gäller det att fundera hur den svaga delen av diftongen ska betraktas. Rimligen bör den jämställas med en konsonant och därmed ska ett s läggas till. Per W (diskussion) 31 december 2019 kl. 08.20 (CET)
county översätter vi eller inte beroende på sammanhang. I USA översätter vi det inte. Kanske delvis för att vi, om vi översätter det, blir tvungna att översätta det på olika sätt i olika delar av landet. I mitt arbete har jag mycket att göra med kommunerna och ibland landsting. Men när jag tvingas kontakta motsvarande enheter i våra grannländer. (Händer inte jätteofta, men det händer.) Då får jag ofta kontakta helt andra myndigheter, än de som har med lokalt självstyre att göra. Så, nej, jag tycker inte kommune och kommuna är mycket mer lik våra kommuner än många andra enheter på klotet som handlar om lokalt självstyre. 62 osv (diskussion) 31 december 2019 kl. 09.15 (CET)
Just nu berör detta samtal två olika frågor, inte bara den ursprungliga. Ordet "kommun" använder vi för enheter med vitt skilda befogenheter. Jag anser att "Brønnøy kommun" är det bästa artikelnamnet. På norska heter det uppenbarligen endast "Brønnøy" och därför är alternativet inte "Brønnøy kommune", som det av praktiska skäl ibland kallas på norska, utan "Brønnøy (kommun)". Det kan jag också acceptera. Vad gäller behandlingen av "y" i diftongen "øy" kan vi på svenskspråkiga Wikipedia inte fatta ett beslut som står i strid med språkliga regler och behandla det som en konsonant. Oavsett hur vi tycker att ljudet låter är det en vokal och måste behandlas som en sådan. Tostarpadius (diskussion) 31 december 2019 kl. 12.08 (CET)
Kommunen skriver själv "Brønnøy kommune". /Ascilto (diskussion) 31 december 2019 kl. 14.09 (CET)
Brønnøy är ett exempel. Jag har jobbat mig igenom ett hundratal norska kommuner de sista veckorna. Tendensen jag ser, är att man i Norge i allmänhet använder bara huvudnamnet utan "kommune" när man inte är i behov av att betona att det handlar om en kommun och inte en ö, en fjord eller en ort. Jag tycker det till och med ser ut att vara direkt anakronistiskt att använda "kommun/e" i artiklar om äldre norska kommuner. De verkar då ha varit mer kända som härader eller socknar än som kommuner. De kommuner som har en kommunkod där tredje siffran är en nolla, (Oslo=0301 tex) är historiskt mer kända som "byar", dvs städer, än som kommuner. 62 osv (diskussion) 31 december 2019 kl. 14.22 (CET)
Därvidlag skiljer sig norska kommuner inte från de svenska som varit socknar, städer eller köpingar. /Ascilto (diskussion) 31 december 2019 kl. 14.27 (CET)
Vad gäller att överssätta "kommune" till "kommun" är det helt enkelt praxis. Sökningar på dn.se och svd.se ger endast träffar i (internet)adresser på "Oslo kommune" [1][2], men flera träffar på "Oslo kommun": [3][4]. Jag ser ingen anledning att inte tillämpa mönstret på övriga norska kommuner. Det är inte mer fel än att vi kallar diverse olika indelningar av länder för "delstater", "provinser", "förbundsländer" etc trots att de kan ha olika kompetens i olika länder. Vi kan ju knappast hitta på ett eget namn på Sveriges landskap bara för att dessa knappast motsvarar de finska.
andejons (diskussion) 31 december 2019 kl. 12.47 (CET)
Just Brønnøy är ett dåligt exempel att diskutera runt, pga diftongproblematiken. Det hade varit bättre att kunna diskutera runt ett y som mer uppenbart uttalas som en konsonant. 62 osv (diskussion) 31 december 2019 kl. 13.42 (CET)
Jag ska leta i min språkvetenskapliga litteratur och komma med mer detaljerade förklaringar, som jag också ska införa i artiklarna om fonetik (där finns det många korta artiklar utan källor). Kontentan är att det finns en skala från vokaler till klusiler, där halvvokaler och den svaga delen av diftonger är mellansteg. Indelningen vokal-konsonant är ibland för grov och det finns ljud som glider över gränsen.
För Sverige handlar X om orten och X:s kommun om kommunen, för Finland handlar Y om kommunen och Y (centraltätort) om orten. Det vore bra om det vore konsekvent för Norge (något av dessa scheman). Per W (diskussion) 1 januari 2020 kl. 17.36 (CET)
Jo, och som det nämns ovan, så finns det mer än ett sätt att uttala Brønnøy. Själv uttalar jag det nog lite som jag ibland uttalar bokstaven "r" i slutet på ord. (Ja, jag är smålänning.) 62 osv (diskussion) 1 januari 2020 kl. 17.43 (CET)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Nu har jag lagt lite mera för att förklara varför ortnamn på -øy ska ha genetiv på -øys även i fasta sammansättningar. Mina tillägg är de två sista styckena i Diftong#Diftonger_i_Norden och Sonoritet#Svenskan. Parallellen är hur halvvokalen (den andra vokalen, mer sluten och med mindre tryck) i fallande engelska diftonger blir en approximant (som är nära eller lika med en halvvokal) eller rent av en frikativa i svenska. Tyvärr har jag inget exempel i litteraturen av inlån från norskan. Uttalet av Hög är med en approximant i slutet och där är det naturligt med ett s i fasta genitiver. Det är så nära en diftong man kan komma i svenska. Så den svenska regeln för s-lösa fasta genitiver gäller bara för ortnamn som slutar på en enkel vokal. @Sextvåetc:, kommentera gärna mina ändringar i de språkvetenskapliga artiklarna på respektive diskussionssida, så kan jag förbättra dem. Per W (diskussion) 5 januari 2020 kl. 14.28 (CET)

Det råder ingen konsensus i frågan. Jag avlägsnar tilläggen. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2020 kl. 08.47 (CET)
Vid närmare eftertanke får de ligga kvar. Jag kan inte se att de säger något med bäring på just den fråga som behandlas här. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2020 kl. 08.51 (CET)

Latex i löpande text - OK?[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av denna återställning har fråga ställts om Latex i löpande text är vedertaget. Se Se följande utdrag. Mjälten (diskussion) 29 december 2019 kl. 16.51 (CET) (Inlägg flyttat från https://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndardiskussion:Andejons#Agera och anpassat för Bybrunnen som mottagare av Anhn )

Utan minsta tvekan! Jag vet inte om jag tycker mediawikis sätt att rendera det är särskilt snyggt, men LaTeX hör definitivt hemma i löpande text. 62 osv (diskussion) 29 december 2019 kl. 17.29 (CET)
1) Det finns ingen dokumenterad konsensus kring vad som gäller. (pinga mig om ni har sådan dok). 2) Det finns fördelar och nackdelar med båda. 3) Det går att kopiera latex, det funkar fint. Det blir latex-kod. Men oavsett latex eller template-math kommer du aldrig kunna "kopiera" en SVG. 4) Det är enklast att läsa och vackert. Det gör att formatering blir enhetlig och det finns ett enhetlig sätt att formatera matematik på, vilket är superbra.Mjälten (diskussion) 29 december 2019 kl. 18.07 (CET)
Precis som det står på enwp:s manual of style anser jag att Latexkod bör undvikas i löpande text när man kan få ekvivalent resultat med vanliga skrivtecken. Att t.ex. skriva <math>1</math> är fullständigt onödigt [5]. Om man nu tycker det är viktigt att generera text som liknar vad Latex åstadkommer kan man översätta en:template:math. Att använda Latexkod i obrydda lägen gör att texten inte går att markera och kopiera och får det man skriver att stå ut på ett onödigt sätt.
andejons (diskussion) 29 december 2019 kl. 17.41 (CET)
Jag håller med om problemen (varav Latex-formlers storlek borde gå att hantera i MediaWiki). De problemen får vägas med nyttan att kunna skriva också komplicerade formler. I sammanhang påminnande om det påtalade <math>1</math> kan Latex behövas för att få text som liknar den i uttryck som skrivits med Latex-kod. T.ex. är det förvirrande att använda R i löptexten om används i formlerna, och att det blir fult i löptexten är kanske inte en tillräcklig orsak att inte använda överhuvudtaget. ℝ finns i och för sig i Unicode, men jag vet inte om alla tecken man kan behöva finns i alla allmänt använda typsnitt – och det är lättare att använda Latex än att slå upp i Unicode-tabeller. --LPfi (diskussion) 29 december 2019 kl. 18.17 (CET)
Nej, LaTeX-formler i löptext är inte okej eftersom både typsnitt och storlek avviker allt för mycket från övriga löptexten. Det ser betydligt bättre ut att använda unicode-tecken. Att skriva formler på egen rad med indrag är en metod som är hämtad från teknisk litteratur. /ℇsquilo 7 januari 2020 kl. 11.46 (CET)

Heraldisk fråga[redigera | redigera wikitext]

Två wikipedianer låter sina personliga åsikter kring hur blasonering skall presenteras i artikeln d'Avignon utgöra skäl för att återställa mina redigeringar där jag korrigerat blasonering till fläkta örnar, och med argumentering att detta skulle vara en riktlinje på Wikipedia. Jag kan inte se att jag agerat uppsåtligt skadligt för projektet när jag korrigerat blasoneringen, (skölden med de fläkta örnarna kan ses här) och jag ifrågasätter starkt försök till redigeringskrig, med en admin inblandad, när jag korrigerat en självklarhet. Jag har bett på diskussionssidan om en länk till riktlinje hur blasonering på sv.wikipedia bör utföras, men inte fått någon presenterad. jag kan inte finna någon av dessa 2 användare, som medlemmar i Projekt_heraldik. Istället blir min korrigering ånyo återställd, som om jag försökt skada projektet. Kommentarer? Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 21.24 (CET)

Vad jag förstår handlar det om huruvida bilden eller blasoneringen skall tilldelas mer vikt. Dan Koehl ser på bilden att örnarna är fläkta och vill komplettera blasoneringen medan de två andra anser att blasoneringen skall anges enligt skriftlig källa. Jag ser inte att någondera parten skulle ha anfört personliga åsikter i högre grad än den andra. För att vi skulle komma någon vart borde någon hänvisa till riktlinjer på Wikipedia, dokumenterad heraldisk praxis (inte bara gällande det här fallet) eller olika källors trovärdighet. --LPfi (diskussion) 29 december 2019 kl. 21.44 (CET)
Jag misstänker att någon har översatt från franska, och att denne någon kanske inte är insatt i svensk heraldisk nomenklatur. Om vem som helst kan se på bilden att örnarna är fläkta, så det behöver knappast diskuteras. Om man inte vet vad fläkt betyder, så kanske man bör avhålla sig från att ändra andras redigeringar. Under alla förhållanden, skulle detta ha diskuterats på sidans diskussionssida, istället för att leka redigeringskrig om en trivial detalj, där min redigering var korrekt och koncis. Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 21.53 (CET)
Ja vem som helst kan se att örnarna är fläkta på just den anförda bilden, men då blasoneringen enligt källan inte anger att örnarna skall vara fläkta har örnarna kanske avbildats på annat sätt på andra versioner. Det enda som kan lösa tvisten är att någon letar reda på fler källor. /Ascilto (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.01 (CET)
Hur vet vi att påståendet blasoneringen enligt källan stämmer? Dessutom står det inte Blasonering som rubrik i artikeln, bara vapnet, varför en beskrivning av den enda sköld vi för tillfället har att tillgå, bör ges företräde, framför ett påstående i artikeln, som vi inte kan kolla, om vi inte har tillgång till denna tidskrift. varför skall en ologisk spekulation av typen: kanske har de avbildats på ett annat sätt ges företräde för en verifierande bild, där man ser hur skölden såg ut? Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.13 (CET)
Nu förs denna diskussion på två ställen. Diskussionen i det särskilda fallet förs på Diskussion:D'Avignon. Allmänheraldiska diskussioner torde förläggas på annan plats än BB. Riggwelter (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.15 (CET)
Tycker du, men jag vill ta tillfället att exponera översitterifasoner, där man inte artigt och med samrbetsvilja diskuterar sakfrågor, utan anser att din åsikt har inget värde och återställer min redigering som om jag försökt skada projektet. Därfär vill jag att fler får insyn i beteendereportoaren Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.18 (CET)
För att ytterligare belysa det ologiska i hanteringen, länkar jag till
  • Fläkt örn som enligt bildtexten avbildar Örebro stadsvapen med en fläkt örn. Men blasoneringen tycks inte nämna detta. Bör då bildtexten Örebro stadsvapen med en fläkt örn. tas bort under bilden med den fläkta örnen? Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.22 (CET)
  • artikeln Svarta Örns Orden (ordenssällskap) står det: emblemet en svart högerseende fläkt örn vilket mycket riktigt kan ses på bilden, men blasonering och länk till detta saknas, bör ordet fläkt tas bort, eftersom någon idkat egen forskning och beskrivit vad de ser på bilden?
  • Örnsparre: som i sitt vapen förde en kluven sköld med en halv fläkt örn till höger. Bör ordet fläkt tas bort? Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.34 (CET)
Frågan gäller uteslutande artikeln D'Avignon. Riggwelter (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.32 (CET)
Nej Riggwelter, frågan gäller varför min korrekta redigering återställdes på ologisk grunder (personlig åsikt) trots att jag verifierat med en länk till en bild som visar en fläkt örn. Skall det finnas någon logik i detta så bör det vara konsekvent. Om du har rätt, så bör ordet fläkt tas bort i de andra artiklarna. Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.38 (CET)
Du inleder denna paragraf med att uteslutande beröra den aktuella artikeln. Det kan knappast vara en nyhet för dig att vi på Wikipedia granskar en artikel i taget kopplat till vårt regelverk. Därför gäller frågan just blasoneringen i artikeln D'Avignon, vars diskussion följdaktligen förs på artikelns diskussionssida. Riggwelter (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.41 (CET)
Så här ser jag på dina "frågor", som jag egentligen ogillar för att de är demonstrativa och retoriska och fiskande, men väljer att besvara:
*Fläkt örn som enligt bildtexten avbildar Örebro stadsvapen med en fläkt örn. Men blasoneringen tycks inte nämna detta. Bör då bildtexten Örebro stadsvapen med en fläkt örn. tas bort under bilden med den fläkta örnen? Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.22 (CET)
  • Nej, verkligen inte. Varför det? Framförallt ska inte blasoneringen för Örebro statsvapen ändras till "fläkt örn" om det inte står så ikällan.
* artikeln Svarta Örns Orden (ordenssällskap) står det: emblemet en svart högerseende fläkt örn vilket mycket riktigt kan ses på bilden, men blasonering och länk till detta saknas, bör ordet fläkt tas bort, eftersom någon idkat egen forskning och beskrivit vad de ser på bilden?
  • Nej, verkligen inte. Om D'Avignon artikeln hade en avbildning med 3 fläkta örnar kunde den bildtexten vara "dAvignons vapen med tre fläkta örnar". Den måste inte vara det, men den kunde vara det. Däremot ska inte blasoneringen ändras om det inte står "fläkt örn" i den.
* Örnsparre: som i sitt vapen förde en kluven sköld med en halv fläkt örn till höger. Bör ordet fläkt tas bort? Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.34 (CET)
  • Nej, verkligen inte. Varför det? Källan säger ju att den är fläkt. Om du inte har en källa som säger att den inte var fläkt?-
Och så lägger jag till följande retoriska fråga som jag besvarar själv: Bör man lägga till egna tolkningar av en enda exempelbild på ett vapen till en text som beskriver vapnet som är hämtat från en sorts adelskalender när vapens textbaserade beskrivningar brukar vara blasoneringar och dess avbildningar är tolkningar efter dessa alldeles oavsett om de är skapade från en sköld som inte var blasonerad först och "urskölden" hade en distinktion som inte nämns i blasoneringen?. -Nej.--LittleGun (diskussion) 30 december 2019 kl. 04.05 (CET)

Om man skall tro vad Nordisk familjebok har att säga i saken (och som vår egen artikel Fläkt örn refererar till) så är allt det ovanstående en diskussion i en icke-fråga. Detta eftersom en heraldisk örn i praktiken alltid också är en fläkt örn. Att skriva ut att en örn är "fläkt" i en blasonering är alltså onödigt eftersom det i praktiken redan är underförstått. Däremot kan det väl inte anses vara direkt fel - om än kanske något tautologiskt - att skriva ut det (om det inte handlar om ett direkt citat förstås). /FredrikT (diskussion) 30 december 2019 kl. 23.12 (CET)

Efter att ha läst bägge diskussionerna så tycks grundproblemet vara oförmågan att sätta sig in i den andra sidans perspektiv, eftersom bägge sidor konstant talat förbi varandra vilket lett till en onödigt hård polemik.
Som FredrikT konstaterat är en heraldisk örn uteslutande en fläkt örn om intet annat sägs i blasoneringen. Frågan är om vi kan förvänta oss att den genomsnittliga läsarinnan ska veta detta, eller om det behöver förtydligas i respektive artikel och i så fall, hur bör då ett sådant förtydligande se ut? BP OMowe (diskussion) 31 december 2019 kl. 05.44 (CET)
Förslag: genom att man tydligt skriver ut fläkt örn, eftersom detta inte är fel, och tydliggör beskrivningen av vapnet för ickeheraldiker. Dan Koehl (diskussion) 31 december 2019 kl. 11.53 (CET)
Men om det inte behöver skrivas ut och därför i allmänhet inte skrivs ut så är det tveksamt att börja skriva ut det i blasoneringar på Wikipedia, och också att skriva ut det just i denna artikel om vi inte preciserar överallt. En möjlighet är att länka nyckelorden i blasoneringen (om det kan göras på ett estetiskt tillfredsställande sätt), ett annat att förklara blasoneringen och länka från förklaringen. --LPfi (diskussion) 31 december 2019 kl. 18.48 (CET)
Eftersom heraldisk örn i praktiken alltid också är en fläkt örn är det i så fall viktigare att skriva ut ifall örnen har någon annan pose, exempelvis slående örn. Jag noterar att örnen i Värmlands landskapsvapen aldrig beskrivs som fläkt men ändå alltid återges som sådan. Motsatt förhållande gäller vapnet för Skredsviks marinbas där blasoneringen explicit säger "en slående svart korp". /ℇsquilo 7 januari 2020 kl. 12.04 (CET)

1949 års kvinnor och män…[redigera | redigera wikitext]

Peter og Ping-stripp från 1922 av Robert Storm Pedersen (1882–1949).

… är nu äntligen fria. Eller snarare, konstnärliga verk av de kvinnor och män som avled 1949 har nu hamnat i Public Domain. Här gömmer sig sannolikt ett antal konstnärliga typer. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 1 januari 2020 kl. 14.55 (CET)

Wikidata lista med yrken och om dom finns i Europeana = 3% . Efter att ha kopplat ihop sv:Wikipedia med Europeana så verkar svenska museer/arkiv vara dåliga på att ladda upp bilder och koppla det till person i Europeana, italienare etc. känns mycket bättre. Är detta ytterliggare ett område där vi svenskar inte är bäst i klassen, vad kan Wikipedia/Wikidata göra för att vi inte bara efterlämnar oss ett antal bilder utan att museerna deltar och sorterar "vårt gemensamma kulturarvsfotoalbum"? - Salgo60 (diskussion) 2 januari 2020 kl. 10.05 (CET)
Tyvärr är ju upphovsrättsskyddet i vissa fall längre i USA, vilket man bör ha i tankarna när man laddar upp till Commons. För verk som inte i tiderna publicerades i USA är det i allmänhet publiceringsår + 95 år som gäller, d.v.s. gränsen går vid 1924. Att ta reda på när en målning publicerats är jobbigt, dels för att definitionen på att "göra tillgänglig för allmänheten" – vilket väl är vad det handlar om – inte nödvändigtvis sammanfaller med intuitionen, dels för att man måste hitta dokumentation för varje enskilt verk. --LPfi (diskussion) 8 januari 2020 kl. 11.55 (CET)

Månadens artiklar[redigera | redigera wikitext]

Det blev krigståg två gånger om som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under november månad. Mongolväldets invasioner och erövringar (av Bairuilong) blev bästa nya artikel, medan Belägringen av Köpenhamn (av Alexander Alejandro) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (66 stycken) respektive utökningar (34 stycken) under december. Deryni respektive Hans Frörum stod här för de båda prestationerna. Totalt listades under förra månaden 353 nya och 85 utökade artiklar i projektet.

Den här månaden inkluderades, i listan över nya artiklar, minst en artikel från nästan alla inloggade skribenter som gjort minst en ny artikel på åtminstone 2 0005 000 byte. Det blev 79 stycken skribenter, vilket förhoppningsvis hyfsat bra presenterar bredden i vårt samlade artikelskrivande.

Nu är det januari, och vi kan rösta på december månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 82 (!) nya och 16 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina egna eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 2 januari 2020 kl. 17.26 (CET)

Vilket härligt rekord, förresten. Så många som 79 deltagande månadsskribenter har projektet inte haft för nyskrivna artiklar, sedan starten i april 2013! Ett präktigt nytt rekord. Det förra var på 47 skribenter (maj 2013). SMirC-beam.svg Deryni (diskussion) 2 januari 2020 kl. 20.15 (CET)
Är det för sent att lägga till en artikel som skapades av en ny användare förra månaden (25-26 december, Linnea Södahl, som ligger på förstasidan nu, av Andebb. (Då blir det en jämn siffra av skapare). Adville (diskussion) 2 januari 2020 kl. 22.14 (CET)
@Adville: Se denna diskussion, med förslag till arbetsgång för projektet. :-)--Paracel63 (diskussion) 3 januari 2020 kl. 22.29 (CET)
@Deryni: Tillägget beror på att jag tyckte det verkade intressant. Förhoppningsvis leder till att fler upptäcker de här artiklarna, liksom skribenterna. Dessutom hoppas jag att den stora mängden nominerade artiklar inte påverkar röstandet negativt; om det leder till att fler röstar, kanske jag fortsätter med det här även kommande månader. Face-wink.svg--Paracel63 (diskussion) 3 januari 2020 kl. 22.34 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 4 januari 2020 kl. 10.14 (CET)
Jag svarade där, men lägge det här för framtida läsare med: Bättre låta det vara som nu så vi inte krånglar till i onödan när det är ganska sällan artikelskapare glömmer lägga dit. MVH Adville (diskussion) 3 januari 2020 kl. 22.35 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 4 januari 2020 kl. 10.14 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar--Paracel63 (diskussion) 5 januari 2020 kl. 22.29 (CET)
@Deryni: Förresten är det kanske inte något magiskt om det är 79 eller 80 bidragsgivare i projektet en viss månad. Det är fortfarande bara ett fönster ut mot den sammanlagda massan av nya artiklar en viss månad, och jag valde att sätta tröskeln här på 5 000 byte i storlek, för att hålla listan inom rimlig storlek (och min egen tidsåtgång hanterlig). Med en tröskel på 2 000 byte per skribent en viss månad hade jag haft ytterligare över 900 artiklar att gå igenom (till skillnad mot de 197 artiklarna den här gången). SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 5 januari 2020 kl. 22.45 (CET)
@Paracel63: Aha! Det var frågan om en annan tröskel än för godkända bidrag! Deryni (diskussion) 6 januari 2020 kl. 09.20 (CET)
Beträffande magin kan jag både hålla med och mot. Talens magi lockar. Nya rekord lockar också, något. Men det projektet framför allt fokuserar på gäller bidrag och kvalitet. Då spelar antalet skribenter ingen roll, däremot vad de faktiskt åstadkommer. SMirC-smile.svg Deryni (diskussion) 6 januari 2020 kl. 09.24 (CET)

Kategori:Sekter[redigera | redigera wikitext]

Letade efter sekter som tagit det rent fascistiska budskapet "Folk fall nu neder och hälsa glatt er frihet" från Adams julsång (O helga natt) på allvar. (De flesta tycks älska denna sång utan att lyssna till texten. De flesta skulle nog säga prompt nej om man föreslog att de skulle ansluta sig till någon form av frihet genom underkastelse.) De sekter jag letade efter var Heaven's Gate (religiös grupp) och Folkets tempel som till slut begick kollektivt självmord. Men där fann jag under delkategorin Kategori:Kristna sekter till min förvåning Kategori:Gnosticism. Här måste det vara något som gått väldigt fel. Gnosticism är väl ändå ingen sekt utan den huvudsakliga mysticistiska inriktningen inom kristendomen - kristendomens motsvarighet till kabbala inom judendomen och sufism inom islam? /Ascilto (diskussion) 3 januari 2020 kl. 16.30 (CET)

Förklaringen är nog att Gnosticismen i den tidiga kyrkan var ursprunget till en hel del icke-kanoniska texter. Idag ser det annorlunda ut. Idag är icke-kanoniska företeelser som Jultomtar, Påskharar och Påvar en integrerad del av Kristendomen. 62 osv (diskussion) 3 januari 2020 kl. 16.59 (CET)
Jag ser hela kategorin som problematisk. På vilka grunder kan och ska wikipedia avgöra vilka församlingar elelr rörelser som ska betecknas som sekter och inte? --Chandra Varena (diskussion) 3 januari 2020 kl. 17.02 (CET)
Om det i brödtexten sägs att X enligt Y är en religös sekt. Det ser jag inga problem med, men kategorierna bör inte användas för dylikt! 62 osv (diskussion) 3 januari 2020 kl. 17.04 (CET)
Vilka kriterier som måste uppfyllas för att konstituera en sekt är möjligt att avgränsa genom olika definitioner, t.ex. Roger Wallis sju punkter som finns i artikeln Sekt. Utifrån en sådan definition har jag inga problem med att Hare Krishna‎, scientologerna, moonrörelsen, Jehovas vittnen, Knutbyförsamlingen eller de där gravt fundamentalistiska "hmhm-bröderna någonstans i Småland som bland annat drivit friskola - kan någon hjälpa mig med namnet? (är det inte också de som står bakom att alla övergångsställe-användargränssnitt är försedda med Gudstecknet?) kategoriseras som sekter. Men gnosticismen uppfyller knappast dessa eller andra väldefinierade kriterier. /Ascilto (diskussion) 3 januari 2020 kl. 17.21 (CET)
Plymouthbröderna?--Caztorp (diskussion) 3 januari 2020 kl. 17.29 (CET)
Caztorp Tack! Men vid närmare eftertanke är det kanske någon annan religiös grupp i Småland som tillverkar övergångsställe-displayerna? /Ascilto (diskussion) 3 januari 2020 kl. 17.58 (CET)
Som alltid när man "klassificerar" en grupp måste man beakta att ett värdeladdat och tolkningsbart ord kan betraktas och uppfattas utifrån flera perspektiv. Vad gäller sekter kan det finnas en akademisk definition - det tycks göra det - som säger en sak ur ett utifrånperspektiv, medan inifrånperspektivet (medlemmarnas självbild) kan vara en helt annan. Är det då alltid vetenskapen som har rätt, i någon objektiv mening? Nja, då bör man nog hellre beskriva hur något uppfattas eller beskrivs, än hur det är. Janders (diskussion) 3 januari 2020 kl. 17.41 (CET)
Allmänt är inte Wikipedias kategorier tänkte att vara precisa etiketter man kan klistra på vissa ämnen eller artiklar. Istället är de tänkta att samla artiklar om närliggande och liknande ämnen. Frågan som ska ligga till grund för om en artikel ska ligga i kategorin sekter är inte ”precis vad är en sekt?” utan ”vilka andra artiklar skulle man kunna tänkas vilja läsa, som anknyter till den här, utifrån sekt-perspektivet?”. Vad som gör en viss organisation till en sekt eller sektliknande bör framgå av artikeltexten, och vad som samlas i kategorin sekter bör framgå av kategoribeskrivningen. /NH 3 januari 2020 kl. 18.03 (CET)
@Tostarpadius: Jag vill gärna läsa din synpunkt på just gnosticismen. Finns det andra religionsvetare här får du gärna pinga dem. /Ascilto (diskussion) 3 januari 2020 kl. 18.10 (CET)
Jag är inte expert på gnosticism, men jag menar att vår artikel ger en god, om än relativt kortfattad, bild av forskningsläget. Jag har själv hört den citerade Birger A. Pearson föreläsa i Lund. Det är synnerligen förenklat att hävda att det handlar om den del av kristenheten som ägnar sig åt mystik. Visst kan det finnas gnostiska drag i vissa kretsar, där man exempelvis förlitar sig på ett inre ljus istället för på det yttre ordet, Gudsuppenbarelsen i Skriften som förmedlats av kyrkan genom tiderna (Luther talade om svärmeandar), men gnostiker i egentlig mening talar man främst om under de första århundradena av vår tideräkning. De menade ofta att de hade en särskilt insikt som var förbehållen några få. Så visst fanns det tydliga sektliknande drag. Exakt hur de förhöll sig till vanliga kristna församlingar kunde variera. Mycket mer finns givetvis att säga om detta och Taxelson har säkerligen något att tillföra. Tostarpadius (diskussion) 3 januari 2020 kl. 18.50 (CET)
NH – råder det konsensus om din uppfattning att kategorierna är "tänkta att samla artiklar om närliggande och liknande ämnen", inte "precisa etiketter man kan klistra på vissa ämnen eller artiklar"? Det är en för mig helt ny tanke. Och där tar jag stöd av wp:Kategorier som skriver att kategorierna är "ett slags virtuella mappar för att samla artiklar inom gemensamma ämnesområden och göra det lätt för den som läser en artikel att hitta andra artiklar inom samma område" (min kursivering). För mig är det självklart att kategoriseringen är en del av helheten i artikeln, och det det därför ska ställas samma balans- och saklighetskrav på den som på brödtexten. Janders (diskussion) 3 januari 2020 kl. 19.17 (CET)
Att kategorierna inte behöver vara entydiga etiketter tycker jag är ganska självklart - vi lägger t.ex. artiklar med samma namn som kategorierna i dem (t.ex. artikeln Sveriges kommuner i Kategori:Sveriges kommuner). Man skulle kunna tänka sig att även artiklar om experter på ett ämne hamnar i kategorin för ämnet, och så vidare. Så, att gnosticism ligger i kategorin för sekter kan betyda att det är en sekt, eller något som är viktigt för sekter. Ett problem är ju att gnosticism inte bara är en antik religiös gruppering, utan också namn på en mer allmän tankeströmning, ungefär som vi skulle använda samma ord för "kristendom" och "monoteism". (Det kan nog i den vidare diskussionen vara värt att betänka att den tidigkristna kyrkan uppfyller många kriterier för att ses som en sekt, och också ibland kallas så).
andejons (diskussion) 3 januari 2020 kl. 19.36 (CET)
Minns jag rätt var det jag som en gång för länge sedan la in Roger Wallis sju punkter. Det är inte den enda definitionen och någon samsyn finns nog inte. Dessvärre betyder inte det anglosaxiska sect på svenska detsamma som vi menar med sekt. Ordet för vår sekt på engelska är snarare cult. Här förekommer ofta felöversättningar. Hur många gånger ser/hör man inte om "sekteristiskt våld" i svensk media. Sect på engelska syftar snarare på fraktioner. Har man bara dessa saker i minnet kan man visst beteckna organisationer som sekter. Ordet är ungerfär som ordet rasist. Starkt pejorativt, används alldeles för ofta, men fenomenet existerar och kan inte förnekas eller sopas under mattan. En balansgång vi måste klara, men behovet att spy skit över organisationerna det gäller hjälper inte om vi vill skriva sakliga artiklar.
När det gäller gnosticism är jag inte heller någon expert, men det är inte ett enhetligt fenomen. Ofta är det nyplationismen som blandas med judendom och kristendom. Att kalla gnosticismen som helhet för sekt är direkt fel, men att kalla somliga sekter för gnostiska kan mycket väl stämma. Behöver förstås källbeläggas i varje enskilt fall som allt annat./Machatjkala (diskussion) 3 januari 2020 kl. 21.05 (CET)
Artikeln Sekt beskriver olika akademiska försök att definiera vad en sekt är, och konstaterar att det inte finns någon etablerad övergripande definition. Där konstateras också att ordet i svenskan ofta har en negativ klang. Som jag ser det så talar båda dessa saker för att vi inte ska ha någon kategori som samlar "sekter". Vi kan skriva i själva artiklarna att NN betraktar organisationen som en sekt ( med källa), om NN är en person /organisation vars uppfattning vi bedömer som relevant. Men vi bör inte själva ta ställning i frågan. Diskussionssidan till Sekt visar dessutom tydligt att det inom wp-gemenskapen finns många olika uppfattningar om vilka organisationer som är och inte är sekter. --Chandra Varena (diskussion) 4 januari 2020 kl. 10.28 (CET)
Jag instämmer med Chandra Varena. Deryni (diskussion) 4 januari 2020 kl. 15.15 (CET)
Och jag menar att det är ett alldeles för förenklat resonemang. Ett annat begrepp med otvivelaktigt negativ klang och stora problem att ta fram en definition som gillas av alla är fascism. Men det innebär inte att vi måste ta bort kategori:fascism, bara att vi måste vara väldigt noggranna med vad som skall ligga i den. Frågan här är alltså snarast om vi tycker att det ligger en vinst i att vara såpass noggranna även med kategori:sekter.
andejons (diskussion) 4 januari 2020 kl. 15.27 (CET)
Det riskerar att bli ännu mer tyckande än beträffande kategori:fascism, som trots allt bygger på en ideologi. Det gör inte kategori:sekter. Deryni (diskussion) 4 januari 2020 kl. 18.16 (CET)
Nej, det är faktiskt bristen på tydlig ideologi som är problemet. Jag citerar vår artikel i ämnet, rubriken "Definition": "Det finns många olika uppfattningar i den historiska och samhällsvetenskapliga litteraturen om hur termen fascism ska definieras, vad som är fascism, och vad som inte är det." I kontrast finns ingen sådan rubrik i artiklarna om socialism, konservatism och liberalism, som istället redogör för just ideologiska grunder.
andejons (diskussion) 4 januari 2020 kl. 18.52 (CET)

För att exemplifiera hur olika man kan tolka begreppet "sekt" länkar jag här till en artikel i Aftonbladet, jan 2018. --Chandra Varena (diskussion) 4 januari 2020 kl. 18.26 (CET)

Värt att notera är att artikelförfattaren själv har en bestämd uppfattning om vad som konstituerar en sekt. Att stora frikyrkor som Pingstkyrkan och Ekumenia har kallats för sekter av en enskild handläggare på Migrationsverket får falla på kontot för bristande objektivitet hos en enskild tjänsteman. /Ascilto (diskussion) 4 januari 2020 kl. 19.47 (CET)
Ja, det är ett problem att allt och alla kallas sekter bara för att någon ogillar dem. Det är i grunden osakligt, men innebär inte att ordet sekt inte kan användas på ett sakligt sätt. Jag tycker inte någon okommenterat ska kallas för sekt, men när vi redogör för olika sektdefinitioner så måste vi kunna ge exempel. Vi får använda ordet restriktivt och motivera det när vi gör det. Däremot tycker jag vi fegar ur och gör ett sämre uppslagsverk om vi avstår från att använda ordet sekt bara för att det är en svår balansgång. Min lösning är (som alltid när det är känsligt och svårnavigerat) att vi höjer detaljnivån och alltid undviker svepande omdömen och slitna uttryck. Vi får helt enkelt beskriva varför någon viss organisation kallas för sekt och undvika att använda som källor artiklar som söker uppmärksamhet eller driver åsikter./Machatjkala (diskussion) 4 januari 2020 kl. 19.11 (CET)
Det är sant att allt kan kallas en sekt. Traktarianerna talade exempelvis om den tridentinska sekten i motsats till den anglikanska kyrkan, som var den sant katolska. Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2020 kl. 19.17 (CET)
Exakt! Begreppet sekt innefattar ett ännu mer omfattande tyckande än fascism. Jag yttrade inte att fascism är en tydlig ideologi, även om Andejons tolkar det så. Jag skrev bara att det bygger på en ideologi. Det gör gu' bevars inte begreppet sekt. Deryni (diskussion) 4 januari 2020 kl. 19.57 (CET)
Ja, men det finns också vetenskapliga definitioner. Håller man sig till (någon av) dem kan det användas åtminstone i artikeltext. Jag förhåller mig neutral till huruvida det skall förekomma vid kategorisering. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2020 kl. 22.54 (CET)
Det är inte heller så enkelt som att vårt "sekt" motsvaras av cult på engelska. Dels finns det en betydande överlappning mellan begreppen, vilket framgår av enwp:s artiklar i ämnet, dels vill jag påstå att mycket av det som inte täcks av cult kan kallas "sekt" även på svenska. Men visst finns det fallgropar vid översättningar. Orden är inte helt ekvivalenta. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2020 kl. 23.02 (CET)
Kategorin är klart problematisk. Tostarpadius beskriver det väl ovan. I en betydelse är gnosticismen självklart en kristen sekt. I den idag vanligaste betydelsen "destruktiv religiös rörelse" inte.
Kan inte låta bli att påpeka att Asciltos antagande att den rätta tolkningen av lösryckta rader i religiösa poetiska verk - såsom psalmtexter - självklart är den bokstavliga, är okunnig och felaktig. Ang. frihet genom underkastelse är det nog vad själva ordet islam betyder? och det är bara den moderna, upplysningspräglade islamismen som fått för sig att bokstavstolka ... jag är rädd att en helt fri och självständig människa blir väldigt ensam. Det är nog ingen bra definition på frihet - inte om det är meningen att den ska leda till någon typ av självförverkligande eller lycka. Människan blir till i mötet med andra människor (Buber).
Detta påminner läskigt mycket om aktuell debatt mellan Joel Halldorf och div. politiska liberaler. Om Bybrunnen är till för att förbättra Wikipedia är jag off topic- men det är isåf Ascilto också, och jag retar mig alltför mycket på att det i Sverige är helt normalt att slänga ur sig snäsiga dissningar av allt som har med religion att göra och förvänta sig att de som tycker annorlunda ska hålla käft, för att klara av att göra just det ...
... kategorin, var det. Fortsätt med den diskussionen. Den är uppenbarligen välbehövlig. --Hjordmån (diskussion) 7 januari 2020 kl. 10.34 (CET)
Bäste Hjordmån, jag kan försäkra dig att jag är väldigt kunnig och erfaren inom texttolkning. Varifrån har du fått att jag skulle förutsätta att meningsmotståndare "ska hålla käft"? Jag ser fram emot att få ta del av beläggen för det. /Ascilto (diskussion) 7 januari 2020 kl. 12.32 (CET)
Min tolkning av diskussionen ovan är att religiös sekt som begrepp kan diskuteras i artiklarna, men att just kategorin är starkt ifrågasatt. Det verkar till och med kunna finnas konsensus om att den kan tas bort. Jag betonar dock att det påståendet inte är oemotsagt av alla som yttrat sig. 62 osv (diskussion) 7 januari 2020 kl. 12.48 (CET)
Jag tolkar diskussion som att de flesta menar att ordet sekt kan användas för att karakterisera grupper och organisationer, med hänvisning till relevanta källor ("X betecknar Y som en sekt eftersom..."). Men att vi i wp-gemenskapen inte ska ta på oss uppgiften att avgöra om det ÄR en sekt eller ej. Som jag ser det faller därmed grunden för att ha en kategori "Sekter". Jag föreslår därför att denna kategori tas bort, och har skrivit det förslaget även i Kategoridiskussion:Sekter. --Chandra Varena (diskussion) 18 januari 2020 kl. 05.49 (CET)

Nygamla norska kommuner[redigera | redigera wikitext]

Jag håller på att uppdatera artiklarna om norska kommuner. En del slås ihop och ganska många byter fylke.

I vissa fall har man på norska Wikipediorna valt att i samband med sammanläggningar av kommuner, skapa dubbla uppsättningar artiklar, när den "nya" kommunen ärvt en av de gamlas namn. En artikel för tiden före kommunreformen och en för tiden efter.

Se no:Lindesnes kommune (1964–2019) och no:Lindesnes som ett exempel och jag har hittills hittat ett till i Akershus/Viken fylke. Det finns anledning att tro att jag kommer hitta fler. Det är dock inte så i samtliga fall där kommuner slagits samman. I fallet Kristiansands kommun har jag bara hittat en artikel. Skillnaden där är kanske att det är två små kommuner som slås ihop med en stor. I fallet Lindesnes finns den "nya" centralorten inte i den "gamla" kommunen.

Vi kan här välja att ha två artiklar och vi kan välja att ha en artikel. Väljer vi en artikel tvingas vi kanske avvika från vad Wikidata säger om kommunen. Det kanske vi måste ändå. Är det rätt att ange att Lindesnes grundades 2020 tex? Vad föredrar vi? 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 10.13 (CET)

Bra att du börjar att ordna upp de norska kommunerna, @Sextvåetc:. Jag undrar om vi inte kunde följa Wikidata. Det vore trevligt att ha samma mall som för Sverige. Vad sägs @Yger:, du som gjort ett stort jobb?
Om man tittar på fi:Salo ser man två grundarår, då kommunen (kunta) bildades på nytt efter sammanslagningen 2009. Sedan ser man när köpingen (kauppala) blev stad (kaupunki) och alla sammanslagningar. Tavastehus har också slagits ihop, fast där står det bara ett årtal. Jag kan nog hitta fler jämförelseobjekt för Finland. Per W (diskussion) 6 januari 2020 kl. 11.59 (CET)
@Per W: Jag håller på att lägga in WD-baserade mallar i Norge. Den är Geobox-baserad. 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 12.03 (CET)
Ändringarna vid kommunreformen 1971 har vi för alla kommuner gjort före och efterartiklar, även när allt var oförändrat (som Huddinge kommun). Däremot för ändringarna vid kommunreformen 1952 har vi oftast inte gjort ny (när det gamla namnet behållits) utan beskrivit det som inkorporering, men då var det inte stor ändring av kommunbegreppet. Lite samma med församlingar. När nytt namn vid sammanläggningen nytt objekt annars inte.Yger (diskussion) 6 januari 2020 kl. 12.13 (CET)
Haken här är att Norrmännen redan har skapat nytt objekt och har två artiklar om ämnet. 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 12.30 (CET)
Vi bör följa nowp här. Annars blir det oordning på Wikidata, om inte annat. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2020 kl. 13.31 (CET)
Einar Myre har tydligen gjort en del om kommunerna. Kontakta gärna honom! Per W (diskussion) 6 januari 2020 kl. 14.07 (CET)
Som Yger skriver så verkar det vara det rimliga sättet, samtidigt gäller det att följa Wikidata. Därför bör det vara bra att förstå tankarna hos norrmännen som har gjort det. Per W (diskussion) 6 januari 2020 kl. 14.10 (CET)
Bättre med Wikidata:User_talk:Einar_Myre. Per W (diskussion) 6 januari 2020 kl. 16.09 (CET)
Jag är inte så säker på att det handlar om så mycket "tankar" här alltid. Det verkar snarare vara så att vissa av dessa kommuner har marknadsfört sig hårt som "Nya X kommun", och sådant sväljs ibland med hull och hår av de som redigerar. Jag har sett något exempel på där artiklar skapats under namnet Nya X kommune, för att sedan justeras.
Och @Einar Myre:! 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 16.13 (CET)

Jag har ännu inte lärt mig ordenntligt de nya fykesnamnen eller kommunanen i trakten där jag bor. Jag noterar att Øygarden kommune är en annan av den sin har fått norska wikipediaartiklar både för den gamla och den nya kommunen, medan Voss kommune harbehållit sin efter inkorporeringen av Grnvin kommune. Detta är naturligt, då gamla Øygarden nu blir en mindre och perifer del av den nya kommunen, medan Voss behåller sin centralort Vangen efter sammanslagningen med det helt obetydliga Granvin.

Norska kommunsammanslagningar är svåra att genomföra. Ett stort hinder är att småkommuner kan mista inflytande över skatteintäkter, som kär mycket ojämnt fördelade kommunerna emellan. Roufu (diskussion) 6 januari 2020 kl. 19.21 (CET)

Det stemmer at jeg har oppdatert en del på Wikidata i forbindelse med kommunesammenslåingen, men jeg har ikke vært involvert i arbeidet på nowp, så jeg kan ikke svare på hvilke valg som er gjort der når det gjelder om en kommune skal få en ny artikkel eller ikke. Så vidt jeg vet er det, av de sammenslåtte kommunene som har beholdt et eksisterende navn, kun Asker, Lindesnes, Ullensvang og Øygarden som har fått nye artikler, mens en ny artikkel om nye Tønsberg tidligere har blitt slettet. Jeg ser for øvrig at det er en diskusjon på Tinget som blant annet går inn på dette spørsmålet. Einar Myre (diskussion) 6 januari 2020 kl. 18.14 (CET)
Med tanke på Tönsbergs radering kanske vi då ska vänta litet och se hur det utvecklar sig. 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 19.46 (CET)

Sammanslagning av fylken[redigera | redigera wikitext]

Det är även ett antal fylken som slagits samman den 1 januari 2020. Antalet har minskat från 18 till 11. Det innebär att vi har ett stort antal artiklar om norsk geografi som måste uppdateras vad gäller fylket. Hur löser vi det så smidigt som möjligt? Thoasp (diskussion) 6 januari 2020 kl. 11.51 (CET)

Där borde vi ha svenskt genitiv på ortnamnet: Nordlands fylke.Per W (diskussion) 6 januari 2020 kl. 11.59 (CET)
Trots att "fylke" här låter norskt, till skillnad från "kommun"? 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 12.03 (CET)
Fylke räknas som inlånat till svenskan. Per W (diskussion) 6 januari 2020 kl. 14.06 (CET) Se SAOL: Fylke --Per W (diskussion) 7 januari 2020 kl. 10.00 (CET)
Inte alla nya fylken har egna artiklar ännu. 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 12.03 (CET)
Här har jag tidigare föreslagit försvenskning, men det har stött på patrull. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2020 kl. 08.22 (CET)
Kan vi koncentrera mig på Thoasps fråga istället för att återupprepa den tråd som finns längre upp på den här sidan. 62 osv (diskussion) 7 januari 2020 kl. 10.12 (CET)
Var? Det enda jag sett är en tråd om kommunnamn, här handlar det om fylkesnamn. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2020 kl. 11.45 (CET)
@Tostarpadius: Tråden ovan handlar om användande av genitiv-s. Låt den här tråden handla om innehållet i artiklarna, istället för artikelrubrikerna i en handfull av dessa. 62 osv (diskussion) 7 januari 2020 kl. 12.08 (CET)
Låt gå för det! Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2020 kl. 12.13 (CET)

Anakronismer[redigera | redigera wikitext]

Ser när jag letar länkar till Vest-Agder fylke att våra artiklar tenderar att länka detta uppslag för händelser före 1919, trots att fylket tekniskt sett inte fanns före detta datum. no:Lister og Mandals amt är det som egentligen avses. Vest-Agder och Lister og Mandal används synonymt i flera källor. 62 osv (diskussion) 8 januari 2020 kl. 15.36 (CET)

Det är ett problem när själva källorna är anakronistiska (skriver"Oslo" om "Kristiania" till exempel). Ett annat problem är att många användare följer principen att inte länka till omdirigeringar. Det gör att även om vi får separata artiklar om de gamla amten kommer länkarna att peka fel i många fall, trots att det står rätt i själva texten. Tostarpadius (diskussion) 11 januari 2020 kl. 08.54 (CET)

Personer från[redigera | redigera wikitext]

Ser också när jag länkar om kategorierna om "Personer från" att de regler som vi har för svenska dylika kategorier, tenderar att inte gälla i Norge. (Jag vet inte om jag öht sett det gälla utanför Sverige iofs.) Det är födelseorten som kategoriseras, oavsett var personen varit verksam och levt sitt liv. 62 osv (diskussion) 8 januari 2020 kl. 15.36 (CET)

Det där har varit upp till diskussion. Jag ändrade Peter Dalle till Personer från Täby, då han är uppväxt och började med teater där. Det ansågs som fel utan han fick ha Personer verksamma i Täby som kategori. Se Diskussion:Peter_Dalle. Tydligen kopplas kategorierna ihop med andra språkversioners. Per W (diskussion) 8 januari 2020 kl. 17.23 (CET)

Ägarskap av artiklar[redigera | redigera wikitext]

Jag har tämligen kraftigt skrivit om Wikipedia:Ägarskap av artiklar (permalänk till sidversion, ifall den skulle bli återställd) och hoppas att detta ska leda till någon nivå av reflektion. Den var utdaterad, till stora delar skriven innan det började anses önskvärt med krav på källor, och på en tid då folk faktiskt redigerade varandras texter i helt annan utsträckning än man gör nu.

Man ser numera tämligen ofta användare som uttrycker att de förväntar sig att artiklar ska bli kvar i den form de lämnade den. Det är en inställning som jag skulle kalla för inte wiki-mässig, och som om den breder ut sig mer kan få följder vi inte kan överblicka.

Engelska Wikipedia är erkänt trögt jobbigt byråkratisk. Svenska Wikipedia styrs vad jag kan se mer ad hoc, från fall till fall, efter vad de för närvarande aktiva användarna tycker, och svänger ganska mycket över tid. Vi har den kultur vi har. Att försöka kopiera enwp skulle säkert bli dåligt, men nackdelen med vårt sätt är att gamla erfarenheter inte tas tillvara. Välbehövliga försiktighetsprinciper kastas ut. Främsta exemplet på det torde vara botskapande av artiklar. Vad som står på den där sidan som jag nu redigerat kan spela mindre roll - så fort denna diskussion är över lär den bli bortglömd igen - men jag vill åtminstone lyfta frågan, och hoppas det leder till någon form av reflektion. Kanske det landar i att denna gamla princip faktiskt numera inte gäller på svenska Wikipedia. I så fall är notiser om detta vid redigeringsrutan och i diverse metasidor mest till för att slå i huvudet på nybörjare och problemanvändare, medan etablerade användare i realiteten inte berörs.

Tja ... wikigemenskapen bestämmer. --Hjordmån (diskussion) 7 januari 2020 kl. 10.14 (CET)

Detta bör ses som en blänkare. Diskussionen bör fortsätta där den påbörjats. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2020 kl. 11.28 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar /ℇsquilo 7 januari 2020 kl. 12.12 (CET)

Form och typ på företag eller bolag[redigera | redigera wikitext]

Jag försöker titt som tätt organisera och bena ut våra kategorier. Och nu har jag kommit till Kategori:Företag. De kategorier jag tycker är knepiga att fixa till är dessa:

Vad är skillnaden på bolagsform och företagsform? Vad är skillnaden på en företagstyp och en typ av företag? Hur tycker ni att vi skall lösa detta? Mvh ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 7 januari 2020 kl. 23.05 (CET)

I dagligt tal är bolag det samma som företag. Företagsbegreppet inkluderar dock även ekonomiska föreningar och enskilda firmor. Jag kan tycka att kategorin företagsformer borde räcka. Företagstyper och Företag efter typ verkar redundant tycker jag. Plrk (diskussion) 7 januari 2020 kl. 23.25 (CET)
Ett annat sätt att se på skillnaden är följande:
  • Kategorin "Företagstyper" bör innehålla artiklar just om olika typer (eller former) av företag, men inte några artiklar om enskilda företag.
  • Kategorin "Företag efter typ" däremot bör innehålla artiklar om enskilda företag uppdelat på olika "typer" (läs underkategorier") för att inte bli överbefolkad.
  • Kategorin "Företagsformer" skulle kunna begränsas till att innehålla artiklar om olika former av företag som lyder under olika slags regelverk/lagar/formalia.
--Larske (diskussion) 8 januari 2020 kl. 00.39 (CET)
I Wikidata skiljer man på egenskaperna underklass till (P279) och instans av (P31) för ett objekt.
--Larske (diskussion) 8 januari 2020 kl. 01.41 (CET)
Se Associationsrätt. Jag har snuddat vid ämnet flera gånger, men tyvärr inte läst så mycket man kunde önska. Sedan är det ju så att det kan också finnas olika typer av regler för olika typer av aktiebolag och olika typer av föreningar. Se Bankaktiebolag för ett exempel. De lyder då delvis under olika lagar. Ett annat exempel är Bostadsrättsföreningar som delvis lyder under lagen om Ekonomiska Föreningar. Men bostadsrättsföreningar finns i flera former. För de allra äldsta, som tillkom före bostadsrättslagen, kan det vara så att de inte alls lyder under bostadsrättslagen.
Till detta kan du lägga att det kan finnas olika skatte- och bokföringsregler för olika bolag beroende på deras verksamhet och associationsform.
Sedan har jag fått intrycket av att vi i Sverige har en ganska enkel struktur här, medan det är en djungel i många andra länder. Mardrömmen är väl USA där du i princip kan registrera ditt bolag i vilken som helst av 50 delstater, som alla har varsina regler. 62 osv (diskussion) 8 januari 2020 kl. 07.32 (CET)

Slumpartikel, utan botskapade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Funktionen ligger nere minst sen i förmiddags. --Hjordmån (diskussion) 8 januari 2020 kl. 17.35 (CET)

Även periodvis igår. Dubbeltänk (diskussion) 8 januari 2020 kl. 17.41 (CET)
@Ainali, C-M, Lokal Profil, Prolineserver: See this.
--Larske (diskussion) 8 januari 2020 kl. 19.03 (CET)
Funktionen fungerar nu igen./AleWi (diskussion) 14 januari 2020 kl. 09.02 (CET)

Flera underkategorier[redigera | redigera wikitext]

Är det fel att använda flera underkategorier till någon grundkategori när man kategoriserar artiklar? Kan det vars befogat i vissa fall? --37KZ (diskussion) 8 januari 2020 kl. 20.36 (CET)

Har du läst WP:Överkategorisering? /Sigvid (diskussion) 8 januari 2020 kl. 20.56 (CET)
Låter som en vettig riktlinje att inte kategorisera artiklar på det sättet. --37KZ (diskussion) 8 januari 2020 kl. 21.16 (CET)
En bra utgångspunkt, men det finns förstås överordnade kategorier som fungerar som paraplyer. Ett typiskt exempel: Kategorin Stjärnkataloger används för att kategorisera stjärnor och har bland annat ett historiskt intresse, vid sidan av sorteringsbehovet. En stjärna kan finnas i många olika stjärnkataloger. I så fall kategoriseras den i de kategorier av stjärnkataloger som SvWp har upprättat. I nuläget är den fem kataloger som bildar underkategorier. Det borde kanske vara några till, men det är också en fråga om ork och att dra en gräns någonstans. Jag skulle själv inte ha något emot att Hipparchos-katalogen och Variabelnamnen kategoriserades. Emellertid, kategorierna är för närvarande Bayerobjekt, Flamsteedobjekt, HR-objekt, HD-objekt och Glieseobjekt. Stjärnan Cursa, eller Beta Eridani, finns i alla fem underkatalogerna, och det är inget fel med det. Men i det stora hela - ett varningens finger för alltför energisk kategorisering. Deryni (diskussion) 8 januari 2020 kl. 23.46 (CET)
Det är normalt fel att lägga en artikel både i en huvudkategori och dess underkategorier. När det inte är det beror det normalt på att någon underkategori saknas (se exempelvis Arne Magnusson ("Ledamöter i Sveriges enkammarriksdag för Centerpartiet" hade behövts). Att lägga in en artikel i två eller flera underkategorier till samma huvudkategori är aldrig fel, om personen eller vad det nu handlar om hör hemma i dem det gäller. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2020 kl. 13.19 (CET)

Projekt Wikipedias användning av Wikidata - januari[redigera | redigera wikitext]

Alla artiklar på Wikipedia har nu ett motsvarande Wikidataobjekt, dock är väldigt, väldigt många av dessa utan ifylld Instans, vilket innebär begränsat värde. Alla nya artiklar får, sedan flera månader tillbaks, mer kompletta WD-dataposter. Artiklar/objekt om personer har bra data och där har vi också mallen {{faktamall biografi WD}} som används och fungerar väl för allt fler artiklar. Mest bristande för dessa är avsaknad av Etikett på svenska i Wikidata för saker relaterade till personen (vilket nu är mitt fokus fixa, när jag ser sådant).

För andra ämnen har Wikidata posterna ofta OK bassubstans när de handlar om precisa ämnen som de som har koordinater. För andra ämnen har Wikidata posterna begränsat värde och kan ibland inte ens klara av ge bra iw-kopplingar (har strukturerats olika i olika versioner).

Antalet bidragsgivare som kollar WD posten är de redigerar WP artiklar har ökat en aning, och inga direkta missnöjen har förmärkts (och att inte bry sig om denna koppling är fortsatt helt OK). Sextvåetc (mfl) har fortsatt med att WDfiera artiklar om norska kommuner och fylken. Jag har sedan själv gått igenom sortimenten kontrakt och pastorat i svenska kyrkan för att se till att samtliga artiklar inom de ämnena har bra Wikdataposter (och då med fördel kan använda fakta WD mall)Yger (diskussion)

Inte riktigt alla, men nästan. Wikidataobjekt saknas för en personartikel och 28 övriga artiklar, se avstämningsfrågorna på projektsidan. Några är relativt nya medan andra är gamla artiklar, som den 15 år gamla artikeln Nykonservatism eller den 10 år gamla Sladd (trafik). Den sistnämnda har en gammal typ av interwikilänk till eswp som i sin tur är kopplad till drifting (Q677423) som är en avsiktlig körteknik (Q64504099) medan den svenska artikeln även tar upp sladd av det mer oplanerade slaget.
Flera av de svwp-artiklar som saknar Wikidatakoppling är tidigare omdirigeringssidor som nu har "öppnat eget" och därför behöver kopplas till ett Wikidata. Exempel på detta är Fjädervikt och Örn (heraldik) .
--Larske (diskussion) 9 januari 2020 kl. 10.44 (CET)
Med risk för att det låter som att jag klagar: Att alla artiklar har Wikidata-objekt är tyvärr inte mycket att hurra för. Det finns botar som GZWDer (flood) som har skapat mängder av Wikidata-objekt av mycket låg kvalitet bara för att inga Wikipedia-artiklar ska vara oanslutna. Objekten kan vara tomma förutom en sitelink och en etikett. Eftersom objekten helt saknar uttalanden, beskrivning och sitelinks till mer än en språkversion skapas enkelt dubbletter, och eftersom artiklarna trots allt är anslutna till Wikidata dyker de inte upp på Special:UnconnectedPages. Det skulle därför vara intressant att se en lista över Wikidata-objekt som enbart har sitelink till svwiki och saknar beskrivning på svenska. Nirmos (diskussion) 9 januari 2020 kl. 11.26 (CET)
@Nirmos: Håller helt med om att ett helt tomt objekt till och med kan vara sämre än inget objekt alls. Att se till att vi inte låter nyskapade artiklar vara okopplade någon längre tid är ett bra sätt att undvika att diverse robotar skapar den typen av problematiska/tomma objekt som du nämner.
projektsidan finns i rutan Avstämningslistor även några frågor för att lista helt tomma* objekt som är anslutna till svwp-artiklar som en hjälp för den som vill hjälpa till att fylla dessa med grundläggande egenskaper som instans av (P31) eller underklass till (P279) och gärna mer. Beskrivning är också bra, helst även på engelska som gör det lättare för icke-svensktalande att förstå vad objektet avser och därmed undvika att av misstag koppla objektet till en artikel som avser något helt annat som bara råkar ha samma/liknande namn.
Just nu finns det 1 265 sådana "tomma objekt" som är kopplade till svwp-artiklar som är skapade under de senaste 360 dagarna, därav 47 under de senaste 90 dagarna, men glädjande nog endast 2 artiklar, Lokstallet i Krylbo och Michael Thomas Bass, som är skapade under de senaste 30 dagarna, vilket jag tror är ett resultat av projektet.
*helt tomma = har inga uttalanden.
--Larske (diskussion) 9 januari 2020 kl. 13.43 (CET)
När jag avverkade de 1000 WP artiklar som saknade WD koppling (resten var redan "dumkopplade") så visade det sig att i 1/3 av fallen var det något fel antingen i WP artikeln eller WD objekten, så att följa upp och WD koppla är också en del av kvalitetsarbetet på Wikipedia. Och när jag kopplar skapar jag alltid substans i WD objektet (och följer också upp andra som skapat nytt gjort så) Och tack Larske, du är en klippa - jag hade glömt detta med omdirigeringar och att det blir fall där en inlagd iw-koppling till svwp i WD plockas bort. Jag fixar dessa du fått fram (och de två okopplade nya är skapade vid lunch idag, jag fixar koppling morgon och kväll, så ännu ej gjorda)Yger (diskussion) 9 januari 2020 kl. 14.50 (CET)
Robotar som GZWDers har instruktionen att vänta en tid innan WD-objekten skapas. Detta för att ge utrymme för grundläggande kvalitetskontroll hos klienterna. Det är inte meningen att det ska skapas objekt som sedan raderas för att WP-artikeln som den var kopplad till är borta, och ingen längre vet vad objektet var avsett för. 62 osv (diskussion) 9 januari 2020 kl. 17.16 (CET)
Yger, Larske, Sextvåetc: För kännedom: NirmosBot2 trålar nu igenom alla artiklar på svenskspråkiga Wikipedia och kollar om den aktuella artikeln är ansluten till Wikidata. Om den är det och saknar uttalanden på Wikidata lägger den till sidan på Wikipedia:Wikidata/Inga uttalanden. De väsentliga skillnaderna här jämfört mot externa verktyg som petscan.wmflabs.org eller query.wikidata.org är att det inte kan bli för tungt eller ta för lång tid. Jag är mer intresserad av att få alla resultat än att få resultat snabbt. Den här körningen kommer ta flera veckor, men jag tycker det är väl värt att hitta och exponera alla tomma objekt med sitelink till svwiki. Nirmos (diskussion) 13 januari 2020 kl. 04.06 (CET)
Det är möjligt det blir väldigt många, det kan vara frågan om flera 100000 eller till och med miljoner du hittar. Och det är då en helt ohanterlig lista.Yger (diskussion) 13 januari 2020 kl. 05.29 (CET)
@Yger: Riktigt så illa är det nog inte. För att få en uppskattning av antalet svwp-artiklar som är kopplade till Wikidataobjekt utan "claims" har jag studerat ett slumpmässigt urval på 20 000 artiklar. Bland dem fanns det 167 artiklar som helt saknade claims. Om slumpfunktionen gör skäl för namnet kan vi alltså förvänta oss att omkring 0,8 procent av alla 3 742 170 artiklar, eller någonstans runt 31 000 artiklar, kommer att finnas på den lista som NirmosBot2 nu håller på att skapa. Men även det är en "stor elefant".
--Larske (diskussion) 13 januari 2020 kl. 20.50 (CET)
Lagt sidan i min bevakning! Alltid lättare följa en sådan lista än att använda Petscan och liknande, för mig åtminstone! Vi tar dem en i taget. Just idag var det fullt i brevlådan och telefonköerna är långa, så det blir nog inte så mycket gjort här idag. 62 osv (diskussion) 13 januari 2020 kl. 14.09 (CET)
Yger: Jättebra att du fixar, men
  1. Jag har ingen aning om hur Wikidata fungerar, men om Lilla Gubben (Q18449745) är en instans av häst, så kan inte 1881 (cigarrmärke) (Q10397141) vara en instans av cigarr. Ett av objekten måste då vara fel.
  2. En stor del av vitsen med att NirmosBot2 även anger artikel-id på Wikipedia:Wikidata/Inga uttalanden och att tabellen är sorterbar är att man kan sortera på artikel-id och fixa de äldsta sidorna först.
Tack! Nirmos (diskussion) 14 januari 2020 kl. 00.33 (CET)
@Nirmos, Yger: Jag tror att det var fel att 1881 (Q10397141) sattes till instans av (P31) cigarr (Q1576). Jämför Camel (Q878241) som inte är instans av (P31) cigarett (Q1578) utan instans av (P31) cigarettmärke (Q19509097). Eftersom det ännu inte finns något WD-objekt för "cigarrmärke" får man istället sätta att 1881 (Q10397141) är instans av (P31) varumärke (Q167270) (som är en ett snäpp mer generisk klass). Jag ändrade så.
När någon tar sig i kragen och skapar ett objekt för "cigarrmärke" kan man ändra så att 1881 (Q10397141) blir instans av (P31) av detta nya objekt, som i sin tur bör vara underklass till (P279) varumärke (Q167270) på samma sätt som cigarettmärke (Q19509097) är det.
--Larske (diskussion) 14 januari 2020 kl. 01.51 (CET)
Tillägg: Länk till fråga som ger en lista över alla (just nu 74) WD-objekt (med tillhörande svwp-artikel där det finns) som är instans av (P31) cigarettmärke (Q19509097). Här finns (minst) två objekt som antagligen borde slås ihop, nämligen Caines (Q10439394) och Caines (Q47472677).
--Larske (diskussion) 14 januari 2020 kl. 02.06 (CET)
Det finns också 11 WD-objekt som felaktigt var en instans av (P31) cigarett (Q1578) när det skulle vara en instans av (P31) cigarettmärke (Q19509097). Felen åtgärdade.
--Larske (diskussion) 14 januari 2020 kl. 11.42 (CET
Livet kan vara svårt ibland, och även Wikidata fnul har sina knepiga stunder. Detta var djupsinnigt för mig (skillnaden cigrett-cigarettmärke) men jag tar in och lär mig av det ni skriver och gjort. (och har verkligen denna detalj på Bybrunen att göra?)Yger (diskussion) 14 januari 2020 kl. 11.59 (CET)
Hela tråden kan nog med fördel flyttas till projektdiskussionssidan. Det räcker med en kort blänkare med länk här på Bybrunnen. --Larske (diskussion) 14 januari 2020 kl. 12.06 (CET)

Tyvärr är dubbletter och trippletter fortfarande vanliga. Jag slog häromdagen ihop tre objekt. Det fanns bara en artikel om personen ifråga, Anders Nordström. Tostarpadius (diskussion) 11 januari 2020 kl. 09.57 (CET)

Enter = Publicera ändringar[redigera | redigera wikitext]

Råkade komma åt entertangenten medan jag skrev redigeringskommentaren. Finns det något sätt att koppla bort den från publicera-knappen? KlasHass (diskussion) 9 januari 2020 kl. 11.45 (CET)

KlasHass: Fixat. Finns längst ned under "Redigering" på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. Nirmos (diskussion) 9 januari 2020 kl. 12.22 (CET)
Tack så mycket! Inget jätteproblem men "skämmigt" om man måste spara flera ggr. KlasHass (diskussion) 9 januari 2020 kl. 12.30 (CET)
Facebook like thumb.pngBra! --Larske (diskussion) 9 januari 2020 kl. 14.08 (CET)

Övernattningsstugor och vindskydd[redigera | redigera wikitext]

Hej. Det finna i OpenStreetMap ett hundratal övernattningsstugor och ett tusental vindskydd som jag skulle vilja beskriva och lägga upp en bild på. Passar det in här på wikipedia?--So9q (diskussion) 10 januari 2020 kl. 11.20 (CET)

en artikel om enstaka vindskydd är inte relevant. Men ofta ligger dessa i ett naturreservat och/eller utmed en vandringsled och där kan det vara rimligt med en eller annan bild av övernattningstuga/vindskydd (se tex Paradisets naturreservat).Yger (diskussion) 10 januari 2020 kl. 12.26 (CET)
Och bilderna borde vara välkomna till Wikimedia Commons.--LittleGun (diskussion) 10 januari 2020 kl. 12.31 (CET)
Ja! Jag har lagt in bilder på övernatnigsstugor och vindskydd i flera artiklar och beklagat mig över att utbudet på bilder är bristfälligt. I en del artiklar vill man ha ett representativt urval (eller en enskild "typisk" en), i en del vill man ha en från ett visst land eller från en viss rutt. Ibland är det just något speciellt man vill att skall synas (såsom utetoaletten i bakgrunden på en bild jag använt, en rad skidor på en annan) eller så vill man ha en viss väderlek eller årstid, eller närbild eller kontext. Och så vill man ha variation. För en:Wikivoyage:Hiking in the Nordic countries#Sleep var jag mer eller mindre tvungen att ta vad jag hittade för en del av bilderna. Och t.o.m. för en:Wikipedia:Wilderness hut hade jag svårt att hitta en uppsättning bilder jag var nöjd med. För Wikivoyage är dessutom de flesta längre vandringsrutter och de flesta nationalparker relevanta för (rätt långa) egna artiklar och där är övernattningen relevant på ett helt annat sätt än på Wikipedia. För att inte tala om bristen på interiörbilder. Det är märkligt vilket stort urval som behövs för att man skall hitta en lämplig bild för varje situation. Du kanske också skulle vilja ta en titt på en:voy:Kungsleden (mycket bristfällig) och en:voy:Nordkalottleden (i behov av fler ögon och en del kompletteringar). --LPfi (diskussion) 10 januari 2020 kl. 14.14 (CET)
@So9q: Vid närmare eftertanke tror jag att många övernattningsstugor också förtjänar riktiga artiklar: konsul Perssons stuga vid Sulitjelma, UKK:s stuga i Finska armen, f.d. skogsbrandsövervakningsstugan på Valtavaara, stugan i Keminmaa använd av Jägarrörelsen, Pältsastugan som var en bas för Norska motståndsrörelsen ... Också utan dessa speciella roller kan en övernattningsstuga ha haft en viktig betydelse, i synnerhet om den är gammal eller ligger vid en viktig led. Det gäller förstås att ha bra källor som också belyser stugans roll, inte bara dess läge och beskaffenhet. --LPfi (diskussion) 11 januari 2020 kl. 10.47 (CET)
Okej, då förstår jag hur ni ser på detta, från ett Openstreetmap perspektiv skulle det vara skönt om det fanns ett wikidata objekt med bild och koordinat för varenda stuga. Tyvärr är jag beroende av att det antingen finns en artikel i nått av WMF projekten eller att det finns ett strukturellt behov säg för att stugan sköts av en förening tex STF som har alla stugor som barnobjekt. Detta betyder att för mitt syfte att skapa en sammanhängande karta där man kan länka till bild, m.m. då är det endast bild på commons jag kan vara säker på at ha. I vandringsgrupper på FB har det uppstått en 4000 manna grupp som samlar foton och detaljer om vartenda vindskydd och stuga i landet. Tyvärr utan användning av fria licenser eller delande utanför den privata gruppen. Jag har därför startat en ny grupp med syftet att samla öppen data i en öppen grupp. Sammantaget kan man säga att våra många kommuner och länsting inte än skapad nån samlad tjänst där data om dessa objekt och leder finns tillgängliga. Många av vindskyddan är svårhittade på internet eftersom namnen på dem inte är skrivna varken på byggnaden eller på kartor. Jag ska försöka kontakta SKL och höra om inte dem kan dra igång nått öppet data projekt med alla på området så vi kan få bättre underlag och överblick över detaljer som ägare, läge, bild, vedtillgänglighet, soptunnor och skötsel av dessa byggnader.--So9q (diskussion) 11 januari 2020 kl. 11.21 (CET)
@So9q: Du borde kunna skapa Wikidata-objekt för varje stuga. Vi har objekt för varje liten biblioteksfilial, utan att det finns särskilt många artiklar. Lägg in bilder, koordinater och vilka/en leder de betjänar, mm så är det nog inte så stor risk att de raderas. 62 osv (diskussion) 11 januari 2020 kl. 11.30 (CET)
Relevanskraven för ett wikidata-objekt är mycket lägre än för en wikipedia-artikel. Exempelvis har nästan alla fyrar i Sverige ett Wikidataobjekt, men bara en handfull av dem har någon artikel. Jag ser inga problem med att skapa Wikidata-objekt för enskilda byggnader med koordinater, bild, användning, ägare osv. /ℇsquilo 13 januari 2020 kl. 15.54 (CET)

@So9q: Vilka datamängder funderar du på jag har den här Googlekarta Vindskyddskartan Sverige som är bra - Salgo60 (diskussion) 12 januari 2020 kl. 03.20 (CET)

Slumpartikellänk minus bot funkar ej[redigera | redigera wikitext]

@ainali:--So9q (diskussion) 10 januari 2020 kl. 11.40 (CET)

Se #Slumpartikel, utan botskapade artiklar ovan! 62 osv (diskussion) 10 januari 2020 kl. 11.57 (CET)

Vad ligger bakom det stora intresset för Borrelia de senaste två dagarna?[redigera | redigera wikitext]

Finns det någon naturlig förklaring till det mycket stora antalet sidvisningar för Borreliamånga språkversioner under de senaste två dagarna (8–9 januari 2020)? Se sidvisningsanalyserna för den senaste veckan nedan.

Är det någon "global kändis" som drabbats av sjukdomen, eller vad? --Larske (diskussion) 10 januari 2020 kl. 12.05 (CET)

Din förmodan stämmer säkert, nämligen Justin Bieber.[6] Edaen (diskussion) 10 januari 2020 kl. 12.14 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Oscar III![redigera | redigera wikitext]

Skådespelaren Spencer Tracy och kostymören Sandy Powell (en). Skådespelaren Spencer Tracy och kostymören Sandy Powell (en).
Skådespelaren Spencer Tracy och kostymören Sandy Powell (en).

Den 13 - 19 januari har Veckans tävling temat Oscarsgalan. Det går att skriva om priset och de olika Oscarsgalorna, nominerade och pristagare - exempelvis filmer, skådespelare, kostymörer och scenografer. Samt en hel del annat.

Mer information finns på tävlingssidan.

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

// Zquid (diskussion) 10 januari 2020 kl. 15.49 (CET)

"Multietnisk" som huvudkarakteristik av ett land[redigera | redigera wikitext]

Det pågår en diskussion angående Afghanistan om huvuvida ordet "multietnisk" bör finnas med i den första meningen som karakteriserar och identifierar ett land. Jag menar att relevant information om befolkningens etniska sammansättning självklart ska finnas i artiklen, och gärna också i ingressen, men att ordet "multietnisk" inte är rätta sättet att beskriva detta. jag menar också att det inte finns någon anledning att betona just den etniska aspekten i första meningen om landet, när det finns så mycket annan info som är lika viktig (A är ett bergigt land, A är ett fattigt land, A är ett kustlöst land etc). Eftersom Användare:1Kwords nu vill inleda ingressen om även andra länder på motsvarande sätt vill jag lyfta detta som principfråga till Bybrunnen. Se Pakistan. --Chandra Varena (diskussion) 11 januari 2020 kl. 13.35 (CET)

Jag vet inte riktigt hur man ska tolka ett sådant begrepp. De finns ju klassiska exempel som Sovjetunionen, som hade femton delrepubliker, var och en benämnd efter sin sin dominerande etnicitet (plus ytterligare en mängd "autonoma" områden etc). Även dagens Ryssland har väl sådana områden. Österrike-Ungern kallades ju "Vielvölkerstaat", vilket också borde kunna översättas som "multietniskt". USA betonar kanske inte detta, men eftersom större delen av befolkningen är invandrarättlingar, så finns knappast några "etniska amerikanare", utom indianer då. Motsatsen skulle då vara "nationalstater", som huvudsakligen består av ett folk med gemensam historia, språk etc. Men sådant här tenderar att bli "känsligt" på något sätt så man kanske inte ska betona sådant redan i ingressen. Med den stora migration som råder är väl de flesta länder (utom kanske Nordkorea) "multietniska" i något avseende. Så med tiden blir det en mindre intressant information att betona tidigt. --Andhanq (diskussion) 11 januari 2020 kl. 14.02 (CET)
Jag har liknande syn på Andhanq. Jag tycker också vi måste vara känsliga när ett till synes objektivt korret beteckning blir värderande med tiden (tänk-idiot-förståndshandikappad etc). Och när ett begrepp, som här, börjar få en överton av god-dålig, vänster-höger, för-emot invandring, bör vi inte använda den, i alla fall inte i ingressen.Yger (diskussion) 11 januari 2020 kl. 14.32 (CET)
Multietnisk ska inte förekomma i första meningen. Inte ens för Singapore, med 4 officiella språk. Möjligen kan multietnisk få vara med i första meningen - om landet officiellt har med "multietnisk" i sin officiella beskrivning (jag vet inget som har det). I avsnitten om Befolkning, kan man möjligen ha med multietnisk. I övrigt är det nog en svag informationsbärare, som bör undvikas. Instämmer i ovan. Janwikifoto (diskussion) 11 januari 2020 kl. 22.28 (CET)
Jag antar att bruket av "multietniskt" har till syfte att särskilja en egenskap i ett land från andra, som inte är "multietniska". För att det ska vara meingsfullt och informationsbärande måste man göra det sannolikt att den egenskapens skillnad mellan olika länder är tydlig och betydelsefull. Annars blir "mulitietnisk" bara ett ord utan särskiljande mening. Om man trots allt kommer fram till att det finns en relevant egenskapsskillnad mellan "multietniska" respektive "icke multietniska" länder bör man dessutom använda dessa begrepp på ett konsekvent sätt. Det kräver en definition. Är smältdegeln USA "multietniskt"? Storbritannien med alla sina invånare med rötter i de f d kolonierna? Tyskland? Sydafrika? Sverige? Norge? Vem definierar, och var går gränsen? Så, nej - om inte ordet kan användas på något annat sätt än som en innehållslös etikett, så hör det inte hemma i beskrivningen av landet. Däremot kan det självklart vara väl motiverat att beskriva vilka olika grupper/kulturer/traditioner (det som i dagligt tal brukar sammanfattas som etniska grupper) som bor och verkar i ett land. Janders (diskussion) 11 januari 2020 kl. 23.24 (CET)
Jag tycker, baserat på min förståelse av Afghanistan, att det är rimligt att beskriva det som sådant i kontrast mot samtliga uppräknade länder, som alla är dominerade av en stark majoritetsbefolkning (om än tämligen nyskapad i fallet USA, där befolkningen oavsett hudfärg ändå är i regel amerikaner snarare än något specifikt annat folkslag) på ett sätt som skapar förståelsen av landet på ett sätt som inte sker i Afghanistan. Användaren som har velat lägga in det i beskrivningen har också haft en rimlig källa till detta, vilket är vad vi brukar ha som rimligt krav på att någon har gjort definitionen – att Encyclopædia Britannica inleder på ett visst sätt betyder absolut inte att vi måste göra det, men jag tycker att det är ett rimligt argument för att det skulle gå att göra.
Inget av detta betyder dock att det nödvändigtvis behöver vara den bästa placeringen av informationen givet att vi har arbetat fram egna normer för hur en landsartikel inleds, så jag skulle gärna höra 1Kwords förklara varför just det här är så centralt att det skall in i första meningen. /Julle (disk.) 12 januari 2020 kl. 08.41 (CET)
Julle EB är en tung källa och använder uttrycket i första meningen. Som allmän princip är jag mycket för att artiklar ska representera källor väl. Har vi egna normer för hur landsartiklar utformade? Jag efterfrågade riktlinjer i Afganistan-diskusisonen, finns de normerna nerskrivna någonstans, Julle? TusenOrd (diskussion) 12 januari 2020 kl. 09.02 (CET)
Gjorde precis en slagning på "Afghanistan multi-ethnic" och fick ca 41 tusen sökträffar för övrigt. TusenOrd (diskussion) 12 januari 2020 kl. 09.07 (CET)
Jag skulle vilja koppla till en allmänspråkig formulering av informationsteorin: Ju vanligare ett meddelande är desto mindre information finns det i meddelandet.
Om sänker tröskeln för multietnisk, så blir många länder multietniska och då försvinner vitsen av att använda ordet. Vilka länder av de diskuterade klassificeras som "multi-ethnic" av EB? Per W (diskussion) 12 januari 2020 kl. 09.53 (CET)
Jag gjorde en hastig koll av ett antal landartiklar i svwp. De inleds alla på motsvarande sätt: "X (ibland specificering av namnet) är ett land (eller stat eller monarki eller republik) i (världsdel). I fortsättningen av ingressen specificeras geografiska förhållanden, folkmängd och annat, vilket kan inkludera information om vilka folkgrupper som finns i landet. Om sådan information finns så är ordet "multietnisk" överflödigt. Om man saknar relevant info om landets olika folkgrupper så bör man, menar jag, lägga till konkret information i stället för en sammanfattande etikett som kan tolkas på många olika sätt.--Chandra Varena (diskussion) 12 januari 2020 kl. 10.07 (CET)
Om vi "rullar tillbaka" ett par hundra år, så är multietnisk mer informationsbärande än det är idag efter alla migrationsvågor. Det gör det relevant att tala om "Österrike-Ungern" som multietnisk, som en stat bland många monoetniska i Europa. I Central-Asien är det nog sällan ett särskilt informationsbärande uttryck, då flertalet länder där varit multietniska, och varit det åtminstone sedan de första Indoeuropeerna började röra på sig . 62 osv (diskussion) 12 januari 2020 kl. 10.12 (CET)
Encyclopædia Britannica är inte en dålig källa, men att det finns någonting beskrivet i en källa betyder inte att just den källan – bland andra bra källor – måste vara mallen för hur vi inleder vår artikel. Det måste nog tydligt argumenteras för, varför det är så central information att det hör hemma där. /Julle (disk.) 13 januari 2020 kl. 01.31 (CET)
Jag kan se poängen att tala om Afganistan som multietniskt, men frågan är om det passar i ingressen och om det bör nämnas utan förtydligande. Egentligen är ju det kännetecknande för multietnisk i det här fallet handlar ju om bristen på nationell identitet och sammanhållning än på blandningen av etnicititet. USA har nämnts som exempel på ett mutietniskt land, men här finns ju en nationell identitet som helt bygger på det, och en stark sådan, de flesta amerikaner definierar sig ju ganska starkt som "amerikaner" och Ryssland är ju lite annorlunda, men här finns en stor rysk och "ryssifierad" (ganska många har en ganska blandad etnisk bakgrund från sovjettiden) befolkning som utgör majoriteten och det finns en stark nationell identitet kopplad till en blandning mellan Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen. Men om det är avsaknad av nationell identitet som är det kännetecknande är det kanske snarare det som bör framhållas snarare än att landet rymmer många etniciteter.FBQ (diskussion) 13 januari 2020 kl. 22.28 (CET)
Med hänvisning till diskussionen ovan har jag tagit bort "multietnisk" i ingresserna till Afghanistan och Pakistan --Chandra Varena (diskussion) 18 januari 2020 kl. 05.53 (CET)

Klimatpåverkan, artikelstruktur[redigera | redigera wikitext]

@Anhn: I flera artiklar om kraftverk (till exempel Solsidan (kraftverk), Ringhals kärnkraftverk, Blakliden Fäbodbergets vindkraftpark och Lillgrunds vindkraftpark), finns ett avsnitt om klimatpåverkan. Stora delar av avsnittet handlar inte om det specifika kraftverket, utan ställer olika energislag mot varandra. Bör inte detta behandlas i energislagens egna artiklar, till exempel i artiklar som Vindkraft, Oljekraftverk och Kärnkraft? Att ställa till exempel ett specifikt kärnkraftsverks miljöpåverkan, mot kärnkraft i allmänhet ser jag som okej. Voyager85 (diskussion) 12 januari 2020 kl. 15.03 (CET)

@Voyager: Du verkar ha rätt. Jag har bara kollat snabbt på Ringhals och Solsidan och ser en del som är mera allmänt. Eftersom det är bra skrivet och med källor så borde det flyttas. Det gäller hälften av Solsidan_(kraftverk)#Produktion,_jämförelser och från Klimatpåverkan till slutet av brödtexten. Av Ringhals_kärnkraftverk#Miljöpåverkan är hälften i varje stycke allmänt för kärnkraften. Strukturera gärna om! --Per W (diskussion) 12 januari 2020 kl. 15.47 (Signatur tillagd i efterhand.)
Borde inte "klimatpåverkan" ersättas med det mer allmängiltiga "miljöpåverkan"? Priset för att minska koldioxidutsläpp med bibehållen energiproduktion är ju ofta att man förbrukar sällsynta metaller istället. Artikel i Popular Mecanics [7]. En del av dessa är också konflikt mineraler [8] 217.214.152.7 14 januari 2020 kl. 00.02 (CET)
Om det ska heta "klimatpåverkan" eller "miljöpåverkan" får diskuteras i egen tråd. Voyager85 (diskussion) 14 januari 2020 kl. 00.17 (CET)

15-årsjubiléum[redigera | redigera wikitext]

I dagarna är det är inte bara Wikipedia som firar 19-årsjubiléum. I dag är det nämligen, enligt denna och denna artikel, 15 år sedan Svenskspråkiga Wikipedia passerade Susning i antalet artiklar. J 1982 (diskussion) 14 januari 2020 kl. 13.36 (CET)

Tooltip på en cell i en tabell[redigera | redigera wikitext]

Avsnittet flyttat till Wikipedia:Wikipediafrågor#Tooltip på en cell i en tabell. /F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 16 januari 2020 kl. 17.09 (CET)

Topp 100 åter på banan[redigera | redigera wikitext]

Ref: Topp 100 - inte i toppform

Nu verkar Topp 100-listan, som slutade att fungera den 8 december 2019, åter vara igång och data finns för alla dagar utom 9 januari 2020. --Larske (diskussion) 15 januari 2020 kl. 01.04 (CET)

Efterbörd[redigera | redigera wikitext]

Med hänvisning till denna KAW-diskussion så påminner jag om möjligheten att (Obs - WP:Ingen användare har plikter) inspektera artiklar skapade av en numera blockerad användare som finns listade här. --Anhn (diskussion) 15 januari 2020 kl. 08.02 (CET) (Signatur tillagd i efterhand av Plumbum208.)

Jag tittade på ett antal. Många av artiklarna var -ökning eller -minskning eller andra termer relaterade till ett begrepp som har eller borde ha en artikel där de relaterade termerna beskrivs. Valutapar → Växelkurs, Hävstångsminskning → Hävstångsformeln, friktionsfri marknad → Finansmarknad. I en del fall är det vettigt med en omdirigering, men om artikelnamnet inte är etablerat eller sambandet är uppenbart är radering bättre. Substansen var ofta minimal och källorna verkade usla. Jag kollade dem inte i allmänhet, då ingen webblänk gavs till själva texten, men namnen antydde att de behandlade termen bara i förbigående. Fallet Valutapar hade tillgänglig text, där valutapar (på engelska) användes i allmänspråklig betydelse, inte som term.
De artiklarna jag tittade på hade alltså mycket litet värde och då källorna rätt ofta använts fel är arbetet med att rädda artiklarna antagligen inte värt mödan. Redan tidiga artiklar verkar vara dåligt skrivna.
--LPfi (diskussion) 15 januari 2020 kl. 18.17 (CET)
Ser ut som en hel del bristfällig översättning. Föreslår också att den info som finns i 2000-talets slaveri under islamiststyre infogas i Islamiska staten. Dubbeltänk (diskussion) 15 januari 2020 kl. 18.45 (CET)
Samma användarnamn har också gjort några hundra ändringar på Translatewiki där bland annat Mediawikis gränssnitt översätts (Translatewiki:Special:Contributions/Mjälten). En del av det är försvenskningar av tekniska termer (t.ex cache -> mellanlager eller popupmeny -> dyk-upp-meny), på samma sätt som i en del artiklar här. Det är inte nödvändigtvis fel men det kan vara bra med en genomgång där också. Tyvärr kan översättningsarbete på Translatewiki ibland vara svårt när enstaka fraser ska översättas utan att man ser hela sammanhanget. /EnDumEn 15 januari 2020 kl. 19.57 (CET)

Mest läst 2019[redigera | redigera wikitext]

Apropå Topp 100, som listades ovan. Nu finns data för de mest lästa artiklarna under 2019. Mest läst är… Pizza, med 1,2 miljoner sidvisningar, följd av Örjan Ramberg (1 miljon), Sverige och Tjernobylolyckan. Därefter följde Lista över namnsdagar i Sverige i datumordning, Greta Thunberg, Josefin Nilsson, Ted Bundy och Värnskatt. Topp 10-listan avslutades med Grekiska alfabetet (nästan 435 000 visningar).

Av de tio i toppen var det således en blandning av basartiklar, artiklar om aktuella personer, händelser som filmatiserats, samhällsfrågor och "konstiga tecken på turistorter". Angående toppartikeln… Ska man tro statistiken, bryr sig svenskspråkiga Wikipedia-läsare mest om pizza 27–29 december (då då långt över hälften av årets sidvisningar inkasserades.

De flesta av toppartiklarna lästes oftast på mobiltelefon (cirka 4 av 5 visningar i snitt). Undantagen bland topp 10 var Sverige med 3 av 5 och Pizza med endast 2,8 procent av visningar. Det ser mest ut som ett datafel, och kanske är också statistiken för övriga artiklar inte helt säkerställd?--Paracel63 (diskussion) 15 januari 2020 kl. 17.24 (CET)

Det finns alltid risk för felkällor i statistiken, men de flesta av övriga artiklarna är i stort rimliga på toppen – de har varit omskrivna eller varit föremål för tv-serier. Jag vill ju tro att fyrahundratusen personer skulle ha sökt information om det grekiska alfabetet under året, men, eh ... /Julle (disk.) 15 januari 2020 kl. 17.27 (CET)
Är det antalet unika visningar eller totala visningar? Dubbeltänk (diskussion) 15 januari 2020 kl. 17.37 (CET)
@Julle: Nja, men med tanke på att alla omdirigeringar av grekiska ortsnamn länkar till sidan så kan det trilla in nog med "ströklick" från alla bottar gissar jag. Sidan har ju ändå 7 482 inlänkar. Ainali diskussionbidrag 15 januari 2020 kl. 18.41 (CET)
Anledningen till det stora intresset för pizza i slutet av året kan vara att tidningarna då skriver om att pizzeriorna har som mest att göra den 1 januari.--Historiker (diskussion) 15 januari 2020 kl. 20.16 (CET)
Det ska vara 27–29 oktober (inte december) då artikeln visades 7,6 gånger per sekund enligt visningsstatistiken, se även Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv_2019-11#Artiklar_som_funnits_flest_dagar_på_Topp_100_hittills_under_2019
Jag rapporterade då Pizza som en "falsk positiv" vilket fick tool-skötaren att ta bort den från "dagslistorna" för de tre dagarna och "månadlistan" för oktober. Jag har också felrapporterat Pizza på årslistan, men det kan nog ta ett tag innan den felrapporten behandlas om ingen orkar stöta på mer aktivt som jag gjorde i höstas, se denna tråd.
--Larske (diskussion) 15 januari 2020 kl. 21.09 (CET)

Vad är ett rimligt mål på lång sikt för antalet aktiva skribenter på svenskspråkiga Wikipedia?[redigera | redigera wikitext]

I tråden #Produktiv julafton här ovan dristade jag mig till att formulera följande fråga:

Vad är ett rimligt mål för antalet aktiva redigerare per månad i svwp på lång (10 år) sikt?

Ingen av alla som bidragit till den tråden har såvitt jag kan se uttryckt någon åsikt om vad som är ett rimligt mål för antalet aktiva redigerare/bidragsgivare. Diskussionen har mest handlat om beskrivningar av och förklaringar till den historiska utvecklingen, om upplevda problem och dess möjliga orsaker samt om förslag till åtgärder som kan förbättra läget. Givetvis angelägna saker att diskutera, men jag saknar ändå ibland "den kvantifierade visionen" i form av till exempel ett överordnat mål för "bredden" på aktiviteten/bidragandet inom företeelsen "svenskspråkiga Wikipedia".

Jag startar därför denna tråd med förhoppningen att få ta del av eventuella tankar med fokus på "börläget" (=målet) snarare än på "vägen dit" (=åtgärder/aktiviteter för att nå målet). --Larske (diskussion) 16 januari 2020 kl. 14.23 (CET)

På tio år har antalet aktiva (enl WP:Statistik/Statistik) minskat med 30 % på tio år. Med samma trend är vi ~1700 om tio år. Det låter som en fullt möjligt utveckling i mina ögon. 62 osv (diskussion) 16 januari 2020 kl. 14.37 (CET)
(Redigeringskonflikt) Hur många är aktiva idag och hur många var aktiva för fem eller tio år sedan? Hur många nya artiklar skapas idag och för fem eller tio år sedan? Hur många artiklar har utökats till över 2 000, 10 000, 25 000 och 50 000 b senaste året jämfört med för fem eller tio år sedan? Ser det ljust eller mörkt ut? Går den mätbara aktiviteten upp eller ner och vad kan det bero på? Det skulle jag behöva veta för att kunna ha en uppfattning om vad som är en rimlig prognos eller ambition. Nästa steg är vilka åtgärder som måste vidtas för att nå dit. /Ascilto (diskussion) 16 januari 2020 kl. 14.38 (CET)

Förtydligande: Jag uttryckte mig kanske lite oklart. Med "rimligt mål" menar jag vad ni tycker/vill att det ska vara, inte vad ni tror att det kommer att bli. Det är alltså inte någon gissningstävling/prognos jag avsåg med min fråga. --Larske (diskussion) 16 januari 2020 kl. 14.48 (CET)

Jag upplever vi har olika typer av skribenter:
a)de som regelbundet som en "hobby" är inte och redigerar, det är säg 300 ooh har varit någorlunda konstant (jämför antalet admins som legat kring 60 en längre tid)
b)de som en sidoaspekt av en hobby går in och redigerar motsvarande artiklar (tänk herr andersson med gamla bilar) jag uppskattar det rört sig och 200-300 och minskande)
c)melodifestival och fotbollsentusiasterna, 50-100 och minskande
d)de som har en sakkkunskap i ett ämne och går in och kompletterar/skriver om det. 50-100 och ökande
e)de som skriver om sig själv, sin ort, sin förening, säg 300 och ökande
f)ströredigerare som rättar fel kompletterar med enstaka data, kanske 500 och ökande
Så min uppfattning är att de 300 i kärngänget behöver vara kvar och jag är där optimistisk att det kommer fortsätta så. Sedan är jag mån att grupperna d och e ökar och är även där optimist och tror det kan bli en stor ökning, från 500 till 1500 på tio års sikt. Och om b, c och f grupperna fortsätter ungefär som tidigare innebär det upp uppemot 3000 under en månad.Yger (diskussion) 16 januari 2020 kl. 15.04 (CET)
Jag skulle vilja att vi blev så stora att det var rimligt möjligt att driva aktiva subprojekt, någonting som är svårt för de allra flesta ämnen om man inte rekryterar ett specifikt gänga människor. Men säg ett kärngäng – den informella redaktionen, som jag tycker om att kalla den – på 600–700 personer. ::(Ser jag det som så värst sannolikt? Nej. Men det var nu inte frågan.) /Julle (disk.) 16 januari 2020 kl. 21.27 (CET)
Att antalet användare minskat under 2010-talet är inte så konstigt med tanke på de möjligheter till hemunderhållning över Internet, när man vill, som knappt fanns för 10 år sedan. J 1982 (diskussion) 16 januari 2020 kl. 22.36 (CET)
Jag skulle vilja veta med hur många byte svwp ökar med per år eller månad jämfört med för fem eller tio år sedan och sedan jämföra dessa mått med antalet aktiva användare. Antalet nya artiklar är inget bra mått, eftersom det inte täcker in mer ambitiösa redigeringar. Om man kikar på WP:Månadens artiklar, så tycker iallafall jag att det inte ser så oroväckande ut. Sen är det förstås svårt att veta vad som styr ökad eller minskad aktivitet. Jag tycker vi har en konstruktiv anda här på svwp, men ändå uttrycker nytillkomna användare då och då besvikelse över hur de blivit bemötta. Det handlar väl oftast om att de inte satt sig in i t.ex. våra relevanskriterier. Och de nybörjare som blir regelbundna användare uttrycker sällan varför de fastnat, men de röstar ju med fötterna istället. /Ascilto (diskussion) 16 januari 2020 kl. 23.30 (CET)
Jag skulle tro att ökningen i bytes minskade rejält när iw-botarna försvann. De gjorde massor av redigeringar som fyllde servrarna med den ena versionen av artiklarna efter den andra, utan att fylla artiklarna med något alls av substans. 62 osv (diskussion) 17 januari 2020 kl. 09.28 (CET)
Tänkte inte på det... Det är synd om man inte kan skilja mänsklig verksamhet från botdriven i statistiken. /Ascilto (diskussion) 17 januari 2020 kl. 14.01 (CET)
När jag ser på Ygers kategorier ovan så ser jag "d" som väldigt viktig. Alltså personer som har sakkunskap om ett ämne och går in och skriver/kompletterar artiklar om det. Det finns väldigt många artiklar som bygger på inaktuella, för få eller inga källor, eller där wp-skribenten har missuppfattat källorna. Det finns också artiklar som dubblerar varandra, ibland med helt motstridiga uppgifter. För att få bukt med det behövs att någon med sakkunskap tar ett helhetsgrepp om ett ämnesområde, systematiskt går igenom de artiklar som finns inom området och kompletterar med sådant som saknas. Personer som kan ämnet och har en överblick över vilka källor som finns, deras trovärdighet och deras eventuella motsägelser sins emellan. I sådant arbete är kategorierna väldigt användbara för att alls hitta vad som finns inom området. --- Men hur kan vi hitta och motivera de personer som vill kasta sig in i sådant arbete? --Chandra Varena (diskussion) 18 januari 2020 kl. 06.17 (CET)
Instämmer, och dessa har tillräckligt med att arbeta med de sakerna "i jobbet" och vill hellre jobba med sin bok/doktorsavhamdling äan att pilla i småsaker på Wikipedia där det ofta blir pilligt att fixa till. Föreningen har drivit några saker här, SLU-experter och doktorander har ingått i initiativ att skriva i Wikipedia, men det blir då nästan alltid helt nya artiklar inte fixa i det som ligger.Yger (diskussion) 18 januari 2020 kl. 06.38 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Mitt svar på frågan i trådrubriken är att "ett rimligt mål är att vi ska bli _fler_". Vad som är lämpligt absolut antal vet jag inte, men vi behöver bli _fler_, och om trenden är minskande så är det illavarslande. Det är därför viktigt att analysera statistiken, rensa för "jämförelsestörande poster" som det brukar heta i bolagsredovisningar, och om det bedöms vara reella minskningar att analysera och spekulera om tänkbara orsaker och motåtgärder. För min del menar jag att arbetsklimatet är viktigt, att det präglas av respekt, välvilja och samförstånd, och att användare som inte samarbetar och inte följer t.ex. WP:Etikett ges tillsägelser, och om detta inte hjälper blockeras. Detta oavsett om de kan ha värdefull kompetens inom vissa områden, då en sådan användare ger vissa bidrag, men skrämmer bort andra befintliga eller potentiella skribenter. Vi behöver påminnas om att WP är stooort och att styrkan är mångfalden och bredden med många bidragsgivare som samarbetar. / Anhn (diskussion) 18 januari 2020 kl. 06.34 (CET)

Jag tänker på nypensionerade akademiker som jag själv. När jag började jobba med wp så var den gängse uppfattningen i mina kretsar att wp var oseriöst, och när jag såg den skiftande och ofta mycket låga kvaliteten på artiklarna inom mitt specialområde så var jag beredd att hålla med. Samtidigt såg jag att mycket annat var seriöst och välskrivet och att det fanns människor som ihärdigt värnade om uppslagsverkets kvalitet. Att ge mig i kast med att rensa upp och förbättra var ett roligt och meningsfullt arbete, där jag snart hittade kunniga och engagerade samarbetspartners inom wp-gemenskapen. Jag tänker mig att om vi ska hitta nya "experter" så är det bland dem som just lämnat yrkeslivet och har tid, kraft och kunskaper att dela med sig av. Men fortfarande - hur når vi dem? --Chandra Varena (diskussion) 18 januari 2020 kl. 07.09 (CET)

En känsla jag fått är att vi idag har bättre "bredd" såtillvida att vi har en bredare geografisk spridning. När jag kom hit var känslan att gemenskapen hade en stor övervikt på Skåne och Stockholm. Något jag särskilt uppskattar är att det verkar finnas bredd i representationen från de östliga provinserna. 62 osv (diskussion) 18 januari 2020 kl. 13.20 (CET)

Skakig visning av "Stats"[redigera | redigera wikitext]

När jag försöker visa "stats" för att se hur många som har läst artiklarna så är skärmbilden alldeles skakig. Kan ni andra kolla om ni ser samma sak? Jag tror inte de har med min dator eller webläsare att göra, för andra sidor är helt OK. --Chandra Varena (diskussion) 17 januari 2020 kl. 06.31 (CET)

Det hjälper alltid att vara så specifik som möjligt. Den här sidan fungerar bra för mig i Chrome, Edge och Firefox. Nirmos (diskussion) 17 januari 2020 kl. 07.19 (CET)
.Tack. Den är skakig för mig. Men då ligger nog felet i min visning.--Chandra Varena (diskussion) 17 januari 2020 kl. 07.36 (CET)
@Chandra Varena: De senaste dagarna har det det dykt upp ett popupmeddelande "The most-viewed pages of 2019 is now available!". Visas det OK? Plumbum208 (diskussion) 17 januari 2020 kl. 08.44 (CET)
@Plumbum208: Den syns inte i mina "stats" till exemepel denna (som är skakig) https://tools.wmflabs.org/pageviews/?project=sv.wikipedia.org&platform=all-access&agent=user&range=latest-20&pages=Emiratet_Afghanistan -Chandra Varena (diskussion) 17 januari 2020 kl. 09.49 (CET)
@Chandra Varena: Det har hänt nån gång att sidan har skakat/hoppat med mycket hög frekvens och jag gissar att det beror på att layouten på sidan anpassas efter bredden på webbläsarfönstret och om bredden ligger "precis på gränsen" för när layouten ändras kan webbläsaren komma in i en loop där den ritar om sidan och efter varje ändring kommer fram till att "nä, det är den andra layouten som passar bättre här". Det brukar gå att komma ur detta "skakläge" genom att justera bredden på webbläsarfönstret lite grann
--Larske (diskussion) 17 januari 2020 kl. 09.52 (CET)
Tack @Larske: det hjälpte! --Chandra Varena (diskussion) 17 januari 2020 kl. 09.56 (CET)

Häxsot[redigera | redigera wikitext]

Haxsot är något jag inte hört om, men som är i dagens nyhetsbild, se här och här. Vi har ingen artikel om ämnet, men jag kan tänka mig att vi får många som söker efter information om ämnet.

Det finns artiklar på norska - Heksesot och tyska - Schwarzstaub men inte på andra språk, vad jag kan se. Googlig har gett mig det engelska namnet "black magic dust". Detta som ett ips till den som vill arbeta vidare med ämnet. Roufu (diskussion) 17 januari 2020 kl. 10.25 (CET)

Nu finns det en svwp-artikel - Häxsot. / Anhn (diskussion) 17 januari 2020 kl. 11.05 (CET)

Wikipedia i biblioteken[redigera | redigera wikitext]

Nästa vecka drar kurserna för Wikipedia i biblioteken igång! Vi kommer vara på fem orter under januari – mars och med två träffar per ort. Vi räknar med ungefär 125 deltagare totalt. Mer information finns på projektsidan Wikipedia:Projekt_GLAM/Wikipedia_i_Biblioteken och vidare på undersidorna för orterna. Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 17 januari 2020 kl. 11.17 (CET)

Kommer de ha igenkännbara användarkonton eller redigerar de med # märke?Yger (diskussion) 17 januari 2020 kl. 11.21 (CET)
Tack för bra tips! De kommer få välja egna namn på sina användarkonton men vi har lagt till att vi kommer redigera med hashtag #WiB under kursen. Så kan de behålla användarnamn om de fortsätter på egen hand också. Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 17 januari 2020 kl. 15.12 (CET)

Jättestort grattis till turkiska Wikipedia som nu åter blivit tillgängligt i Turkiet[redigera | redigera wikitext]

Trwp-logga idag för att fira.

Det har gjort ett fantastiskt bra jobb av flera, inte minst från WMF som gett som resultat att Turkiets högsta domstol slagit fast att tillgång till Wikipedia är den del av yttrandefriheten i ett land!Yger (diskussion) 17 januari 2020 kl. 13.01 (CET)

Fantastiskt, men borde vara självklart. Enormt kul! Någon som vet vad "kavuştuk" betyder ordagrant/bildligt?--LittleGun (diskussion) 17 januari 2020 kl. 13.27 (CET)
@LittleGun: Enligt den här länken borde det betyda "Vi har (gjort det)". Syftningen är nog på att man lyckades få tillbaka Wikipedia till Turkiet, så uttydningen kan nog också vara "Vi lyckades".--Paracel63 (diskussion) 17 januari 2020 kl. 20.29 (CET)
Smiley.svg Bra nyhet, heja trwp! Smiley.svg Höstblomma (diskussion) 17 januari 2020 kl. 20.47 (CET)
Jag kan bara instämma i gratulationerna. Den långa historien om blockeringen finns på enwp: Block of Wikipedia in Turkey. Den har interwikilänkar till många språk, dock inte till svenska. Det finns också en generell översikt över Censorship of Wikipedia, som täcker hela världen. Den har heller inte någon svensk version. För dagens svenska läsare bör de emellertid engelska artiklarna vara tillräckliga. Roufu (diskussion) 18 januari 2020 kl. 00.16 (CET)
@Roufu: Man kan läsa om detta på svenska här. --Allexim (diskussion) 18 januari 2020 kl. 12.25 (CET)