Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Det här är en sida för diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. För mer information om vårt samarbete, se Wikipedia:Deltagarportalen.

Welcome to Bybrunnen! The Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. For permissions to execute bots on Swedish Wikipedia, please go to Wikipedia:Robotansökan.

Många diskussioner passar bättre på specifika diskussionssidor. Vid flytt av diskussioner härifrån till sådana, lämna gärna kvar en hänvisning här. Passar din förfrågan bättre någon annanstans? Se nedan:



Artikelnamn för kommuner[redigera | redigera wikitext]

Diskussion flyttad till och kan fortsätta på Wikipediadiskussion:Geografiska namn#Artikelnamn för kommuner. --MagnusA 18 juli 2015 kl. 21.49 (CEST)
Tack, det var nog bra. Ove Raul (diskussion) 19 juli 2015 kl. 13.40 (CEST)
Jag vet inte, det verkar som om det tog död på debatten. Skogsvandraren (diskussion) 27 juli 2015 kl. 09.13 (CEST)
Flytten skedde den 18 juli. Diskussionen startade den 23 maj och sista inlägget med innehåll var den 11 juli (det allra sista en vecka senare var bara ett kort "håller med"). Efter 1,5 månad har förmodligen de flesta sagt sitt även om man kanske inte lyckades ena sig totalt. Dessutom hör diskussionen mer hemma där och det hade räckt med en notifikation här på Bybrunnen. Nu finns diskussionen på "rätt ställe" för framtiden och drunknar inte i Bybrunnens djupa arkiv. --MagnusA 27 juli 2015 kl. 09.29 (CEST)
Det verkar vettigt. Tack för förklaringen. Skogsvandraren (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 18.14 (CEST)

Rysk fantasiflagga?[redigera | redigera wikitext]

Flag of Russia (1668).svg

Blänkare om diskussion på Malldiskussion:Landsdata Tsarryssland om huruvida de flagga som används för att representera Ryssland i historiska artiklar är så lämplig. Edaen (diskussion) 27 juni 2015 kl. 16.49 (CEST)

Att döma av ruwp så råder det stor osäkerhet hur flaggan såg ut under 1600-talets slut ru:Флаг_России. Finns dock ett kopparstick som visar ett skepp med korsflagga.
Ryskt skepp med korsflagg

Åkebråke (diskussion) 28 juni 2015 kl. 18.25 (CEST)

Vilken av flaggorna på bilden är det? Jag tror inte att jag ser det. flinga 28 juni 2015 kl. 23.41 (CEST)
(Jag ser en flagga med tre ränder som liknar dagens, på aktern på båten till vänster. Högst upp på skeppet till höger sitter en flagga med två tungor som nästan ser ut som en korsflagga genom vad jag menar är en ljusreflektion i mitten av flaggan. På den kortare masten på skeppet till höger tycker jag nästan att det ser ut som en dödskalle på vimpeln/den vimpelformiga flaggan i mastens topp.) flinga 4 juli 2015 kl. 13.07 (CEST)

någon som kan ryska? --افيراتير (diskussion) 4 juli 2015 kl. 13.22 (CEST)

Rätt dåligt med det för min del; jag skall försöka hitta min rysk-svenska ordbok.
Något ord här och var förstår jag. Exempelvis betyder det första ordet under den vänstraste flaggan på sid. 4 (det röda korset på vit botten) engelsk(a), medan det första ordet under den tredje flaggan på samma bild (det gula korset på blå botten) betyder svensk(a). På liknande sätt betyder det tredje ordet under bild 1 på sid. 6 moskovitisk(a) (vilket i nyspråk betyder detsamma som moskvask(a)).
I texten som föregår bild 1 nämns 9 april 1667 och tsar Alexander Michail, och färgerna RÖTT, VITT och BLÅTT. Därefter följer ett stycke som talar om ett blått kors samt två vita och två röda kvadrater, med hänvisning till bild 1. Kopplingen mellan de två styckena innehåller för många ord som jag inte kan för att jag skall försöka gissa innebörden.
Spegelvändningen av samma flagga på bild 6, sid. 13,, beledsagas av ett förklarande stycke på sid. 12; men jag förstår det inte. Jag tror att koloreringarna av bilderna är författarens verk; underlaget verkar att vara någon slags kopparstick, som knappast var i färg.
Om ingen annan som faktiskt kan ryska på riktigt kan tolka dessa stycken på sid. 5-6 och sid. 12, så får jag se vad jag kan göra, när jag lyckats hitta min ordbok... I vilket fall verkar hela skriften att illustrera något som inte bara gäller Ryssland, nämligen att idén med nationalstatsflaggor inte är mycket äldre än idén med nationalstater. (Även exempelvis "den svenska flaggan" var ju på 1700-talet och tidigare knappast "svenskarnas flagga".) I praktiken löser vi väl ofta det här genom att ta flaggor som de såg ut mot slutet av 1800-talet och senare, och låta detta stå för "nationen" även historiskt. Jörgen B (diskussion) 7 juli 2015 kl. 23.04 (CEST)
Högst upp i masten på det högra skeppet ser det inte ut som en flagga utan som två vimplar, tycker jag. Ove Raul (diskussion) 19 juli 2015 kl. 13.46 (CEST)
Det är en korrekt beskrivning som jag uppfattar det, ja, jag instämmer i det. flinga 24 juli 2015 kl. 14.07 (CEST)

Omdirigeringar[redigera | redigera wikitext]

Vet någon om man kan ställa sina inställningar så att länkar till omdirigeringssidor syns i annan färg? Detta går att göra för länkar till förgreningssidor, men för omdirigeringar vet jag inte hur. Länkar till omdirigeringar syns som gröna på ungerska Wikipedia, vilket skulle förenkla systematiskt korrigerande av länkar för mig. K9re11 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 13.55 (CEST)

Det går till exempel att lägga följande kod i Special:Mypage/common.css
/* gröna omdirigeringslänkar */
a.mw-redirect { color: #005500;}
Bοⅰⅵе 7 juli 2015 kl. 14.59 (CEST)
Tack! Detta underlättar mitt arbete väldigt mycket! Tyvärr tycks detta inte hjälpa på finska Wikipedia, men räcker det med att skapa sidan Käyttäjä:K9re11/common.css med samma innehåll? K9re11 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 15.45 (CEST)
Skapa sidan på meta istället! Då följer dina inställningar med på alla projekt! -- Innocent bystander (diskussion) 7 juli 2015 kl. 15.49 (CEST)
Tjohej! Nu är det rena festen att korrigera länkar! K9re11 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 15.54 (CEST)
Tack för tipset! Själv tog jag och ändrade till bakgrundsfärg och ljusare (så blir det mer likt förgreningsmarkeringen, och lättare att se): a.mw-redirect { background-color: #c1ffc1;} //Vätte (diskussion) 7 juli 2015 kl. 16.04 (CEST)

(utdrag) Koden hos mig är nu:

/* gröna omdirigeringslänkar */
a.mw-redirect { background-color: #c1ffc1;}

Här finns fler färger att välja bland.--Paracel63 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 16.09 (CEST)

Tack @Paracel63:! Jag hade ännu ett problem, att när jag klickar på en grön länk och sedan kommer tillbaka syns länken inte längre som grön, utan som andra länkar man klickat på, men problemet försvann då jag med hjälp av det du skrev ovan bytte färgen till gul. K9re11 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 17.07 (CEST)

Det finns ingen anledning att "korrigera" dessa länkar (i motsats till förgreningssidorna). Ibland kan det exempelvis bli aktuellt med egen artikel i ett senare skede och då är det direkt olämpligt. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2015 kl. 09.38 (CEST)

Jo, när omdirigeringen leder till något annat än det som menas i artikeln. Själv tycker jag att det framförallt är användbart vid utökningar och skapandet av nya artiklar. Ibland har jag också varit med om att tidigare rödlänkade ord (oftast personnamn) blivit omdirigerade i efterhand, men då till just något/någon annan än vad som var tanken med rödlänkningen - med den här funktionen blir det lite lättare att upptäcka och rätta till. :) //Vätte (diskussion) 10 juli 2015 kl. 14.45 (CEST)
@Tostarpadius: Det jag sysslar med är närmast att någon har skrivit t.ex. Sehim Senturk, vilket jag ändrar till Semih Şentürk, och inte sådant du verkar tro. K9re11 (diskussion) 11 juli 2015 kl. 15.27 (CEST)
Är det det inte att texten ska vara lika med namnet på artikeln? Om det står [[Sehim Senturk|Semih Şentürk]] behöver det inte ändras eftersom läsaren ser rätt namn och kommer via omdirigering till rätt artikel. Men om det var som helst i texten står Sehim Senturk ska det ändras till Semih Şentürk. Troligen skulle WPCleaner gå att köra för att fixa detta för de artiklar som wikilänkas via omdirigeringen. Bör vara flera artikar annars går det fortare att göra var för sig. Maundwiki (diskussion) 19 juli 2015 kl. 15.03 (CEST)
Här är ett exempel från idag. [Alba Nova till Albanova], två artiklar behövdes fixas ([1] och [2]) för det ska vara samma synliga namn till läsaren överallt på wikipedia. Alba Nova i texten skulle också ha ändrats om det fanns. Maundwiki (diskussion) 21 juli 2015 kl. 20.48 (CEST)
Att det skall vara samma synliga namn överallt är en likriktning jag bekämpar med näbbar och klor. Ofta finns det två likvärdiga namnformer, men vi är tvungna att välja därför att artikeln måste ha ett namn. Tack för att jag fick veta att sådant förekommer. I det konkreta fallet är det välmotiverat, men principen är vedervärdiga. Endast om namnformen är felaktig bör den alltså rättas. Strävan efter konsekvens är missriktad. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 23.15 (CEST)
Om två eller flera namnformer är likvärdiga ska det stå i artikeln så att den som kommer till artikeln via en av namnformerna kan se att det är en likvärdig namnform. Om de inte är likvärdiga ska det ändras. Maundwiki (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 00.50 (CEST)
Var står detta? Det är Din personliga uppfattning och den väger inte tyngre än någon annans. Uttryck Dig något mindre kategoriskt (=använd "bör") i fortsättningen, annars gör Du bara oss andra upprörda! Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 00.58 (CEST)

Omdirigeringar (olika betydelser)[redigera | redigera wikitext]

När "ordet" är artikel finns det en förgreningssida "ordet (olika betydelser)" om det finns flera begrepp. Alla wikilänkar till "ordet" bör gå via en omdirigering "ordet (ordet särskiljning)". Ja den är på ett sett onödig men om det finns 500 wikilänkar till "ordet" ska troligen en del till något i listan i "ordet (olika betydelser)". Det går att kolla att alla wikilänkar länkar rätt genom att gå igenom alla wikilänkar, samma som om "ordet" var förgreningssida. Om det ska kollas vid ett senare tillfälle när "ordet" är förgreningssida måste alla wikilänkarna gås igenom igen. Om det omdirigeras via "ordet (ordet särskiljning)" är det bara att kolla de nya wikilänkarna direkt till artikeln "ordet". Detta blir samma som om "ordet" är förgreningssida, efter att alla wikilänkar har fixats finns det bara nya wikilänkar som behöver kollas. Detta är inte en diskussion om företräde till "ordet" utan ett förslag hur att kunna kolla wikilänkar utan at behöva kolla alla igen varje gång det kollas. Finns det något annat sätt? Maundwiki (diskussion) 21 juli 2015 kl. 00.08 (CEST)

Förslaget är givetvis praktiskt för den som kontrollerar länkar, men hela poängen med att lämna företräde försvinner enligt min mening. Du får nog stå ut med den olägenheten. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 23.11 (CEST)

Snart Dagen D (panoramafrihet)[redigera | redigera wikitext]

Hej! I morgon röstas det om uppdateringen av Infosoc-direktivet i Europaparlamentet. Vi lär få reda på resultat under torsdagen, hoppas jag. Lite info/noteringar har jag nu lagt in här. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 8 juli 2015 kl. 18.02 (CEST)

Se även pågående direktsändning --Larske (diskussion) 9 juli 2015 kl. 11.17 (CEST)
Tack för länken! Jag är morgontrött och missade allt. Men info är uppdaterat här, och det ser ut som om grundförslaget (med Cavadas kommersiell-skrivning) och Ändringsförslag 3 (som låg i linje med Wikipedia-rörelsens deklarade önskan) röstades ner. Dvs. inget ändras och ingen harmonisering mellan länderna kommer att ske vad gäller panoramafrihet (åtminstone om kommissionen i sitt senare direktiv kommer att lyda Europaparlamentets rekommendation).--Paracel63 (diskussion) 9 juli 2015 kl. 15.42 (CEST)
Så slutsatsen på ren svenska är att det för vår del är precis som det varit tidigare? /Hangsna (diskussion) 9 juli 2015 kl. 16.23 (CEST)
Japp, men också att grundförslaget (begränsa panoramafriheten i hela EU) röstades ned med hela 502 mot 40 och att förslag 3 (full panoramfrihet i hela EU) bara förlorade med siffrorna 303 mot 228. Jag trodde inte politikerna skulle vara så positiva till panoramafrihet.--LittleGun (diskussion) 9 juli 2015 kl. 16.58 (CEST)
Hur var propositionsordningen? Voterade man om ändringsförslagen först och ställde man därefter det "färdigröstade paketet" mot avslag? Jörgen B (diskussion) 9 juli 2015 kl. 21.28 (CEST)
Ja, först röstade man om "ändringsförslag 3" (som förkastades), därefter röstade man om "originalskrivningen" (som också förkastades). När alla delpunkter var avgjorda så röstade man om "helheten" (som antogs). --Larske (diskussion) 9 juli 2015 kl. 21.37 (CEST)

Lärdomar[redigera | redigera wikitext]

  • var vi naiva och tog till "tungt artilleri" när det bara var frågan om "lösa skott", och då i "onödan" slitit på vårt varumärke. Eller var det ett bra tillfälle att visa vår styrka och engagemang, och nästan stärkt vårt varumärke?
  • Var resultatet 303 mot 228 ett "fall" framåt mycket tack vare vårt lobbyarbete som gjort frågan gått en steg, om väl litet, framåt? Eller var det vad som kan väntas som speglar en genuint ointresse för upphovsrättsfrågor och att det alltid är en majoritet som vill hindra att lokala (även dumma) regler ändras? Och att ev ökning i siffrorna bara återspeglar några ointressant mittenröster som visat lite opportunism utan egen kostnad.

Yger (diskussion) 10 juli 2015 kl. 08.06 (CEST)

  • Jag tycker inte det var lösa skott. Däremot märkte ingen att vi tog till "tungt artilleri" i fråga om svärtning av bilder och det har därför inte uppmärksammats. Därför har just det inte påverkat vårt varumärke. (Tungt artilleri som inte märks är inte tungt artelleri, det är inte ens lösa skott).
  • Jag vill gärna tro att det är ett fall framåt. Och att siffrorna visar att pråpåerna via mail till parlamentarikerna har gett resultat. Det har i så fall förmodligen värken stärkt eller skadat vårt varumärke, men visar att vi har ett starkt varumärke.
Enligt mig är lärdomen att vi måste samordna om vi behöver eller vill göra något igen. I det här fallet hade en pressrelease och en aktion som riktar sig till alla besökare måste märkas av alla besökare varit ett minimikrav. Att det inte blev så var olyckligt men ingen ska känna sig skyldig. Tur i oturen att det inte blev en pressrelease och sen ingen svärtning. Tvärtom hade kunnat fungera, men skulle varit otydlig. Eftersom gemenskapen aldrig kommer vara enhälligt för något sånt här kan jag förstå om föreningen inte vill gå in och genomföra ett förfarande åt och på Wikipedia och då finns risken att det blir mycket vilja men tandlöst igen. Jag tänker vara mer skeptisk för att jag vill tro på genomförandet, däremot tycker jag det var ett bra tillfälle att använda varumärket.--LittleGun (diskussion) 10 juli 2015 kl. 10.08 (CEST)
Det var väl att det inte agerades mer och att det som gjordes inte drabbade besökarna. Risken för att förslaget skulle gå igenom var av allt att döma obefintlig. Att använda själva uppslagsverket för lobbyarbete är dessutom direkt osmakligt. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2015 kl. 10.43 (CEST)
Jag tror att vi bör ta denna händelse som utgångspunkt för en ordentlig diskussion om det lämpliga (i mitt tycke synnerligen olämpliga) i att använda det redaktionella innehållet (i detta fall bilderna) i ett uppslagsverk som kanal för opinionsbildning för egna intressen i en fråga som ska avgöras i en politisk församling. I mina ögon var det ett allvarligt brott mot de grundläggande principerna för hur man bör producera ett neutral uppslagsverk. Det vore mycket olyckligt om blockeringen av bilderna skulle kunna legitimera en "ändamålen helgar medlen-uppfattning" som gör det möjligt att använda uppslagsverket som plattform för opinionsbildning, så länge som vi tycker att åsikterna är "de rätta". Jag utvecklar tanken högre upp i diskussionen, här. Jag hoppas alltså att det nu, när situationen har stabiliserats, finns ett intresse för lite eftertanke. Lindansaren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 10.54 (CEST)
Fast kan uppslagsverket verkligen vara helt neutralt när det gäller frågor som påverkar dess egen existens, eller går stick i stäv med dess uttalade syften (som fri kunskapsspridning)? /FredrikT (diskussion) 10 juli 2015 kl. 11.08 (CEST)
Uppslagsverket ska vara neutralt, projektet är inte neutralt. Personligen tycker jag aktioner för att skydda projektet ska kunna synas på uppslagsverket, men det måste inte vara så. Det ska då vara tydligt att det är en del av en aktion, som svärtningen av bilderna i det här fallet eller banners. Naturligtvis ska det användas mycket restriktivt.--LittleGun (diskussion) 10 juli 2015 kl. 11.17 (CEST)
FredrikT och LittleGun: Uppslagsverket är inte "projektet". Wikipedia är en produkt och artikelsamling. Projektet handlar om att härbärgera och utveckla denna artikelsamling. Därför kan dess omgivning och intressenter (stiftelsen, stödföreningen, enskilda personer o s v) använda goda och effektiva kanaler för vilka syften de vill. Men uppslagsverket och dess artiklar har ett enda syfte - att redovisa kunskap, inte åsikter. Lindansaren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 11.22 (CEST)
Ok, då har vi nog bara litet olika definitioner av exakt vad som utgör "uppslagsverket". När jag använde ordet ovan avsåg jag "hela paketet" (översatt i analog terminologi: inte bara artiklarna utan även förordet, reklamtexten på baksidan, följebrevet från förlaget etc). /FredrikT (diskussion) 10 juli 2015 kl. 11.49 (CEST)
Jag instämmer med FredrikT och LittleGun. Finns det ett hot som kan göra det mycket svårare för Wikipedia att förmedla kunskap (och där räknar jag inte bara text utan också bilder, ljud och så vidare. Detta eftersom det går att beskriva en byggnad med ord, men var och en får en egen bild av byggnaden. Med bilder blir det tydligt hur byggnaden egentligen ser ut.), så är det inte konstigt att Wikipedia motarbetar hotet. Men så måste ske endast när det finns konsensus bland gemenskapen, och vi bör givetvis vara något restriktivt med antalet insatser. Dieselmotorvagnar (till stationen) 10 juli 2015 kl. 12.36 (CEST)
(En fråga som kommit upp här är, ungefär, med ett försök till omformulering, alltså om själva visningen av artiklarna endast är uppslagsverk eller samtidigt en del av vårt projekt. Jag vet inte om frågeställningen är nödvändig, men tänker apropå den att innehållet i Wikipedia är fritt att kopiera och vem som helst kan göra en spegel av artikelsamlingen som den sköter som den vill, inom vissa juridiska avgränsningar. Kanske är det en rimlig avgränsning av den delen som ska vara neutral och aldrig förändras på grund av politiska mål. Sedan kommer fler frågor; jag skulle isf säga att den delen inte förändrats något i detta fallet, artikeldatabaserna har haft samma innehåll. Men det är en diskussion som nog är onödigt abstrakt.) Jag tycker inte att projektet med skapande och tillhandahållande av fri information är politiskt neutralt, jag tycker det är rimligt som många framfört ungefär att vi tar ställning i frågor som kan påverka projektet och dess existens, och att det är okej att vi använder visningen av sidor, till exempel med sitenotice eller vad-de-heter, i sådana kampanjer, men de ska verkligen inte användas för ofta utan endast när det finns starka skäl, som Dieselmotorvagnar är inne på ovan. (Om det att ändra visningen av bilder är lämpligt eller olämpligt, som Lindansaren tar upp, är en frågeställning som jag för min del känner går att i alla fall fundera lite på.)
För min del vet jag inte vad utfallet av omröstningarna blivit om vi inte hade uppmärksammat frågan. Jag har inget underlag med indicier på det alls, så för min del kan våra plakat (inräknat då även de på andra språks Wikipedia-projekt) och övriga ageranden ha haft en avgörande effekt, eller så har de haft en effekt men resultatet skulle bli detsamma, eller ingen effekt alls (det sista ganska orimligt ändå, om man drar det till sin spets). flinga 10 juli 2015 kl. 14.28 (CEST)
Visst kan kampanjen ha haft effekt på marginalen, men siffrorna är så överväldigande mot det galna förslaget att vi säkert överskattar vår opinionsbildande potential om vi tror att det hade kunnat gå igenom om vi inte agerat. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2015 kl. 14.41 (CEST)
(Förtydligande sidospår: jo, att ageranden av Wikipedianer och läsare av plakaten osv, mailande och liknande, inte påverkat åtminstone en röst vore väl extremt, så det spåret kan vi bortse ifrån, jag kunde lika gärna ha hoppat över att ta upp det.) Men annars är också fler eventuella synpunkter på hur stor påverkan var välkomna, med det inte sagt att det du skriver är fel, bara att det kan vara användbart för diskussionen om det finns fler underlag. flinga 10 juli 2015 kl. 14.50 (CEST)
Jag tror att det var bra att uppmärksamma saken. Normalt bryr sig varken massmedia eller allmänhet om vad som händer i Bryssel och Strassburg, trots att det påverkar 80 % av svensk lagstiftning. Det är faktiskt oerhört dåligt av massmedia. Skogsvandraren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 17.33 (CEST)
Det finns en del att dra lärdomar om i hur vi agerade i denna fråga och vilka effekter det fick, såväl på opinionen som på vårt varumärke. Eftersom det inte syntes för oinloggade blev effekten begränsad, på gott och ont. Personligen tyckte jag att site noticen var det bästa, medan de svarta bilderna fick en negativ effekt, särskilt som det påverkade alla bilder, och inte enbart de bilder som hotades av en inskränkt panoramafrihet. Rent generellt skall vi vara restriktiva med kampanjer och noga överväga när de kan vara aktuella. Den aktuella frågan anser jag dock vara en sådan där det är befogat, då förslaget skulle påverkat uppslagsverket och det som det och Wikimedia-rörelsen står för. Jag vill också betona att denna typ av aktiviteter på plattformen skall drivas och bedömas av gemenskapen på projektet. Föreningen WMSE kan vara behjälplig beträffande att svara på pressfrågor, skriva debattartiklar och pressmeddelanden etcetera.
Det är svårt att veta vad som hänt om vi inte bedrivit kampanjen. Totalt sett ledde påtryckningarna till det positiva utfallet att förslaget röstades ned. Jag noterade att under debatten i parlamentet nämndes Wikipedia av en av talarna med något i stil med "Nu kan Wikipedia återgå till de världsliga frågorna" (med risk för att jag missuppfattat exakt formulering) och flera ledamöter vittnade om att de fått mängder av epost i frågan.--Historiker (diskussion) 10 juli 2015 kl. 20.37 (CEST)
Det normala är att parlamentet i plenum(alltså i slutomröstningen där alla Europaparlamentariker deltar) stödjer det förslag som kommer från ansvarigt utskott. I det här fallet var det utskottet för rättsliga frågor som föreslog att panoramafriheten inte skulle omfatta kommersiell användning av foton, och hade frågan inte uppmärksammats av Wikimediarörelsen skulle skrivningen ha gått igenom. För att ta bort begränsningen av panoramafriheten ur Reda-rapporten krävdes att mer än 40 parlamentariker, alternativt en partigrupp, skrev under ett yrkande om att detta skulle ske. Ett sådant yrkande hade inte tillkommit av sig självt, utan det var resultatet av att parlamentarikerna blev kontaktade av ett stort antal medborgare. Dessa kontakter var i sin tur resultatet av Wikimedias insats. Ingen annan organisation uppmärksammade frågan, annat än reaktivt som ett resultat av Wikimedia-kampanjen. När omröstningen närmade sig fanns det Europaparlamentariker som kallade frågan för en icke-fråga eftersom det endast var en rekommendation till Kommissionen (som dock sagt att de tar stor hänsyn till rapporten) och eftersom förslaget ändå skulle komma att röstas ned. De sista dagarna inför voteringen var det nog sant att förslaget om begränsad panoramafrihet hade små chanser att överleva, men det berodde på att Europaparlamentarikerna utsatts för stort tryck, direkt genom medborgarkontakter och indirekt genom media. Utan detta tryck hade de inte uppmärksammat den problematiska skrivningen, och de hade släppt igenom den tillsammans med nästan alla andra skrivningarna från utskottet. Ksig77 (diskussion) 24 juli 2015 kl. 14.16 (CEST)
Att lobbyverksamheten hade den effekten finns det ingen anledning att ifrågasätta. De nedsläckta bilderna är däremot en helt annan sak. Att Wikimedia agerar opinionsbildande är helt i sin ordning. Att man använder ett neutralt uppslagsverk i det sammanhanget är däremot allvarligt. Tostarpadius (diskussion) 24 juli 2015 kl. 14.33 (CEST)

Mediernas intresse...[redigera | redigera wikitext]

...var i alla fall ett totalt ointresse. Inget om omröstningen i SVT (rapport + aktuellt) eller i tyska ARD (Tageschau), trots att en beskärning av panoramafriheten även hade påverkat dem i alla högsta grad.--Holger.Ellgaard (diskussion) 10 juli 2015 kl. 09.30 (CEST)

P4 Stockholm pratade igår på förmiddagen med Jytte Guteland om den kommande omröstningen. 90.229.134.107 10 juli 2015 kl. 16.22 (CEST)
Det är rätt många politiker och proffstyckare som har twittrat om saken. Skogsvandraren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 17.29 (CEST)
Utanför "vår" Wikipedia-värld har det här med panoramafrihet varit ett ganska okänt begrepp. Och på svenskspråkiga Wikipedia hade vi inte ens en artikel om panoramafrihet så sent som i mars i år. Så om inte ens vi (som genom Wikimedia Commons-reglementet kanske är mest påverkade av det) uppmärksammar begreppet, vilka andra ska göra det? Nu har vi, Nico Trinkhaus petition samt ett antal andra debattörer i alla fall lyft frågan – även i ett land som Frankrike. Jag tror inte att Cavada och hans meningsfränder hade röstat ner sitt eget förslag om inte den här kraftsamlingen hade skett. Där medierna (på olika språk) nämnt det hela har Wikipedia också tagits upp som exempel. Det innebär att folk får reda på att uppslagsverket hade påverkats av en "framtida lagändring i Cavadas riktning". Eftersom Infosoc-direktivet tar upp upphovsrätten i en tid med sociala medier och digitala/frivilligskapade uppslagsverk, är §46 i Reda-rapporten en viktigt punkt.
Om vi tänker ur ett annat perspektiv… Hur mycket av det övriga i "Reda-rapporten". har tagits upp i svenska medier? Jag har då inte sett mycket, trots att ett antal andra punkter faktiskt kan vara kontroversiella. Hur många av dagstidningarnas semestervikarier är inlästa på upphovsrätt, och hur mycket fokus får EU-omröstningar veckorna efter en midsommar där de politiska reportrar som inte gått på semester fått fullt upp med Greklands skuldkris och Almedalsveckan?
Som (bland annat) Nico Trinkhaus påpekat, är de olika kommunikationerna i frågan viktiga (om vi nu tycker att det är viktigt) för att sätta panoramafriheten på politikernas agenda. De nio svenska Europaparlamentariker som jag själv varit i kontakt med har alla tyckt att det antingen är en "icke-fråga" eller tydligt tagit avstånd från Cavadas skrivning. I en del fall är min känsla att de inte tidigare ägnat ämnet särskilt djupt analyserande. Att fortsätta upprätthålla kontakten med parlamentarikerna (i den här frågan) kan nog vara positivt, om vi tycker att Wikimedia Commons-reglementet av idag är i linje med vår Wikipedia-version om att alla ska kunna få tillgång till, påverka och sprida fri kunskap. Utan kommersiella begränsningar. Sedan tror jag att ämnena icke-kommersiell och kommersiell kan – och bör – utredas mycket mer, eftersom även jag tycker att de är mer än luddiga begrepp.
Stiltjen i svenska medier kan också bero på att det här "bara" handlade om att godkänna ordalydelsen i en utskottsrapport. Den är i sig ingen lag men fungerar som information/rekommendation till EU-kommissionen inför dess kommande uppdatering av Infosoc-direktivet. Soliga fredagshälsningar från Göteborg. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 10 juli 2015 kl. 17.32 (CEST)
Begreppet är känt bland jurister och välkänt bland alla som sysslar med upphovsrätt och bildrättigheter. Det är väl inte "alla" men det är långt ifrån endast inskränkt till Wikipedianördar. Skogsvandraren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 17.36 (CEST)
I jämförelse med hur mycket uppmärksamhet ett beslut i Europaparlamentet brukar få i media blev frågan om panoramafrihet stor. Jag återkommer i någon form med en sammanställning. Ksig77 (diskussion) 24 juli 2015 kl. 14.22 (CEST)

Hur vi står jämfört med andra språkversioner[redigera | redigera wikitext]

denna statistik är oerhört intressant. I antalet biografier står vi oss relativt väl (fler än nlwp, ptwp och zhwp)I taxon är svwps naturligtvis i topp, men i adm enheter och byggnader riktigt dåligt. Det ger enligt mig kraftigt stöd för att genomför det som Lsjbot nu planerar.Yger (diskussion) 12 juli 2015 kl. 19.06 (CEST)

Jag trodde faktiskt vi låg ännu bättre till vad gäller personer, eftersom vi har många "utlänningar" som inte ens finns på det egna språket och ännu fler som endast finns på en eller två språkversioner till. Samtidigt saknar vi många tyska professorer och brittiska parlamentsledamöter, så det finns mycket att göra även på det området. Tostarpadius (diskussion) 12 juli 2015 kl. 19.24 (CEST)
Jätteintressant, men jag undrar vad parametrarna i cirkeldiagrammet betyder?Klementin (diskussion) 13 juli 2015 kl. 21.37 (CEST)
Betyder att vi har 176 592 bigrafier på svwp. 1 326 615 artiklar om djur och växter. 83 608 artiklar om orter. 20 460 om byggnader, 34 237 om händelser, 2 068 om kemiska föreningar, 6 124 listartiklar, 32 972 grensidor, 99 583 oklassificerat (där kan dölja sig många orter/kommuner etc) och 183 661 "övrigt". -- Innocent bystander (diskussion) 14 juli 2015 kl. 10.16 (CEST)
Jag har alltså skrivit mest om "övrigt".Klementin (diskussion) 14 juli 2015 kl. 12.08 (CEST)
Jag vet inte exakt hur allting klassificeras här, men det är möjligt att ditt arbete med ädelstenar hamnar under "kemiska föreningar". Månsten är tex klassad som ett mineral som är en undergrupp till kemisk förening. -- Innocent bystander (diskussion) 14 juli 2015 kl. 12.21 (CEST)
Det är väl inte administrativa enheter och byggnader som det "nuvarande projektet" handlar om? Vad jag kan se har inget hänt sedan slutet av juni i diskussionerna längre upp i Bybrunnen, och innan något inleds bör nog en ny diskussion startas med en hänvisning till den förra. Jag tycker fortfarande att vi gärna kan ta det lite lugnt och testköra på olika länder och begränsa till städer med högre folkmängd. Framförallt är det ingen tävling. Det är tävlingstänket som fått oss att skapa en miljon rätt så ogenomtänkta artiklar om mikroorganismer som kanske eller kanske inte finns... Den här eviga artikelmängdhetsen känns rätt så daterad nu och var knappt ens relevant när vi jagade milstolpar 2005. /Grillo (diskussion) 14 juli 2015 kl. 14.52 (CEST)
Tills dess att jag kommer till skott med att formulera ett eget inlägg om den frågan, så får jag säga att jag håller med Grillo och även LA2 i de inlägg av dem jag läst i frågan. Om det sedan görs, prioritera i så fall till städer med större folkmängd (och områden där källorna är mer tillförlitliga). flinga 14 juli 2015 kl. 17.43 (CEST)
Fler synpunkter på projektet avges med fördel på Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla platser. -- Innocent bystander (diskussion) 14 juli 2015 kl. 18.30 (CEST)
Jag tycker fortfarande att det är intressant att se var vi är svaga. Det hade varit intressant att se hur våra biografier är fördelade. Jag är inte jätteförvånad över hur vi ligger till i fråga om biografier. Även stora och välutvecklade wikipedior som engelskspråkiga är ganska slumpmässigt fördelade - obetydliga namn kan ha egna artiklar medan många viktigare namn saknas. Fokus där ligger ofta på engelskspråkiga världen. Men jag har flera gånger förvånats över att historiska tyskar relativt ofta saknas på tyskspråkiga wikipedia. Och min erfarenhet är att det är personer födda ungefär 1900-1960 (som inte är idrottare eller nazistiska krigsförbrytare eller svenskar upptagna i Vem är det? där svenskspråkiga wikipedia är sämst. Hade ju varit intressant att se en statistisk jämförelse där. Att kemiska föreningar som finns med i vanliga uppslagsverk saknas på svenskspråkiga wikipedia har jag tidigare sett. Byggnader har jag ju också konstaterat att vi är betydligt sämre än andra språkversioner. Kanske inte jättemycket sämre än traditionella uppslagsverk, mest för att det är sådant som brukar beskrivas i artiklarna om städerna eller orterna där byggnaderna finns. Å andra sidan är ju våra artiklar i många fall ganska tomma och det kanske inte är någon mening att bryta ut informationen förrän artiklarna blivit mer omfattande.FBQ (diskussion) 28 juli 2015 kl. 13.33 (CEST)

Återuppta lokal uppladdning av bilder?[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av Wikipedia:Anmäl ett fel#Är logotypen fri att använda i den svenska artikeln på Wikipedia? väcks frågan om lokal uppladdning av bilder på nytt. --MagnusA 17 juli 2015 kl. 14.46 (CEST)

Jag vill då återigen pusha för att även svenskspråkiga Wikipedia återupptar lokal uppladdning av bilder som är fria men som inte kan laddas upp på Commons på grund av URAA. /ℇsquilo 17 juli 2015 kl. 07.36 (CEST)

För att slippa dra den principiella diskussionen ett varv till (det finns goda argument åt båda hållen) vore det kanske skäl att tänka på det praktiska. Har vi folk som förstår sig på upphovsrätt och har lust att hålla koll på uppladdningarna, radera filer som bryter mot lag eller policy och ta diskussionerna med folk som laddar upp tveksamma filer? Allt det jobbet sköts nu på Commons, vid sidan av kategorisering etc.
Personligen tycker jag det inte är värt besväret, i synnerhet om vi skulle begränsa oss till mycket smala kategorier (vilket vi delvis är tvungna till). Jag är dessutom för att vi håller oss till fritt material, men för att fortsätta med det pragmatiska: jag upplever fria bilder av god kvalitet vara värda att lägga arbete på, medan jag är tveksam till bilder som måste laddas upp enkom för en viss artikel och kan återanvändas bara i begränsade sammanhang (URAA-bilderna är fria här, men att de är ofria i USA kan hindra oss från att hantera dem vettigt på Wikipedia).
Hoppsan, det här är inte bästa stället för vidare diskussion. Om du Esquilo vill sätta igång diskussionen kanske du tar med synpunkterna (gärna i bemött form) i de inledande inläggen.
--LPfi (diskussion) 17 juli 2015 kl. 14.12 (CEST)
Förtydligande: Ovanstående text är hitflyttat från Wikipedia:Anmäl ett fel av --Allexim (diskussion) 17 juli 2015 kl. 14.27 (CEST)
Jag tror vi förhastade oss när vi tog vårt beslut för flera år sedan. Om vi tittar på andra versioner så har flera av dem dels 1-2 i denna rymd (då typiskt wp-loggan) och flera 19-20. I de storleksordningarna kan vi nästan ta upp varje fall här för bedömning. Och fler än 20 bör vi inte ha med tanke på vi vill stå för fri info.Yger (diskussion) 17 juli 2015 kl. 14.39 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt@LPfi: Jag tycker vi skall diskutera detta ingående, speciellt med hotet mot fria bilder, Panoramafrihet, på Wikipedia. Därför passar det som hand i handske att Esquilo drog igång denna debatten och därför instämmer jag med Yger. --Allexim (diskussion) 17 juli 2015 kl. 14.53 (CEST)
Jag förstår inte riktigt. Varför skulle vi ha 20 filer om vi "får" ha en halv miljon "fair use"? Eller vad är tanken med att tillåta lokal uppladdning? /Hangsna (diskussion) 17 juli 2015 kl. 14.49 (CEST)
Jag anser inte vi bör ändra på vår princip om att bara ha fria bilder, men kanske vara öppna för att det kan finnas specialfall där undantag kan vara befogat. Historiskt har det främst varit uppe för Wikipedialoggan, men jag kan också tänka mig det kan var motiverat för vissa arbetsdokument och experimentmediafiler. Yger (diskussion) 17 juli 2015 kl. 15.19 (CEST) Jag tycker tex det är synd vi inte kan ha Databas om distrikten och dess kartkoordinater tillgänglig inom projektet. Edaen använder den som indata för alla kartor men datat används inte direkt i någon artikel. Han har också definierat licensen som CC-2 dvs inte fullt fri för commons.Yger (diskussion) 17 juli 2015 kl. 16.00 (CEST)
Jag hävdar min käpphäst att materialet inte är fritt om det inte får säljas också. Om det bara handlar om 20-talet bilder finns ingen anledning att byta. Jag förstår poängen med fair-use, men eftersom det i min mening gör materialet ofritt är jag inte intresserad. Ryker panoramafriheten är jag inte lika principfast. Om någon kunde exemplifiera vad URAA går ut på vore jag tacksam. För om jag fattar rätt är det bara att "bootlegmaterial" och att sånt som har copyright utanför USA även ska ha det i USA, och då påverkar det väl inte vad vi kan ladda upp lokalt?--LittleGun (diskussion) 17 juli 2015 kl. 16.23 (CEST)
commons:Commons:URAA-restored copyrights ger nog en enklare förklaring av URAA än sidan på enwp. -- Innocent bystander (diskussion) 17 juli 2015 kl. 16.46 (CEST)
OK, tack. Samma sak som fair-use alltså.--LittleGun (diskussion) 17 juli 2015 kl. 16.50 (CEST)
Nja, det handlar snarare om att det är fritt här i Europa när det är publicerat i Europa, men av outgrundliga anledningar är skyddat i USA. Fair use är därför väldigt mycket annorlunda skulle jag säga. Och URAA öppnar inte för lika mycket material som fair use gör. -- Innocent bystander (diskussion) 17 juli 2015 kl. 16.59 (CEST) (Och tolka inte det här inlägget som att jag stöder lokal uppladdning, det gör jag inte.)
OK, jag blev lite lurad av det här avsnittet: Can I transfer a work protected in the US to a local Wikimedia project?, men de menar väl att den lokala "fair-use-policyn" minst måste inbegripa URAA material? Finns det något exempel på sånt material som därför inte kunnat laddats upp till commons?--LittleGun (diskussion) 17 juli 2015 kl. 17.12 (CEST)
En "fair use"-policy behöver ju inte tillåta ren "fair use", den kan vara striktare än så. URAA handlar i mycket om upphovsmän avlidna efter 1926 och som har publicerat sitt material efter 1923. Vi fick radera en del material på Wikisource för den här sakens skull. De exakta datumen kan variera lite med verkets ursprungsland. -- Innocent bystander (diskussion) 17 juli 2015 kl. 17.24 (CEST)
Ett exempel: Artikeln Adéle Weman har ingen bild på svwp, däremot har fi:Adéle Weman en bild som är lokalt uppladdad på finskspråkiga Wikipedia. Bilden, som är ett fotografi av en oljemålning av Ebba Masalin som dog 1942. Målningen är alltså fri i Sverige, Finland och de flesta länder i världen sedan 2012. Dock är den inte fri i USA eftersom den inte var fri i Finland år 1996. Bilden fanns tidigare på Commons men har raderats. /ℇsquilo 17 juli 2015 kl. 17.34 (CEST)
En av mina starkaste invändningar, har hela tiden varit att administrationen av filuppladdning sköts bäst på Commons.
Det är dock praktiskt möjligt att begränsa vilka som kan ladda upp filer. Det går tillexempel att begränsa det till en grupp med "Filuppladdare". Då mängden filer med URAA-problem är begränsad, så vore det lämpligt att också strikt begränsa denna rättighet. -- Innocent bystander (diskussion) 18 juli 2015 kl. 13.06 (CEST)

Det finns olika kategorier av filer som berörs om vi tillåter lokal uppladdning eller ofritt innehåll. Det är kanske bäst att diskutera en kategori åt gången.

  • Ofritt material tillgängligt på Commons. Detta var framförallt Wikimedia-logotyperna, som nu är fria om jag förstått rätt. Inget att diskutera längre alltså.
  • Ofria logotyper, som kunde användas under "fair use" (de får användas i sitt sammanhang oberoende av upphovsrätten). Oproblematiska om vi inför lokal uppladdning och tillåter ofritt material. Jag upplever dem rätt ointressanta och principen om frihet viktigare.
  • Ofritt material som skulle användas utanför huvudnamnrymden ("vissa arbetsdokument och experimentmediafiler"). Principiellt ser jag detta som oproblematiskt. Uppladdning kunde skötas av administratörer. Frågan är för mig i första hand juridisk (internt arbetsmaterial brukar inte vara offentligt tillgängligt, vilket gör att lagtolkningen är svår) och huruvida nyttan är stor nog.
  • URAA-materialet. Det jag uppfattar som intressant är material som är fritt i Europa, men som är upphovsrättsskyddat i USA (skyddstiden är längre där, URAA handlar om att amerikanerna inte får ge längre skydd åt egna verk än åt utländska – se det ur upphovsrättsägarnas synvinkel så försvinner mystiken). Se vidare nedan.
  • Allmän "fair use". Bilder får ofta användas i sitt sammanhang utan tillstånd. I USA är rätten mer generös, men här kunde den användas för bland annat logotyper och konstverk. Här är den principiella frågan renodlad: vill vi begränsa oss till i någon mening fritt material eller inte. Om vi vill utnyttja den här möjligheten tar vi också fullt ansvar för juridiken: ingen annan kan avgöra vad svensk och finsk lagstiftning tillåter.

Den intressantaste frågan gäller URAA-materialet. Vi har knappast konsensus för allmän "fair use", och om vi inte uppnår konsensus för URAA-materialet är det knappast någon idé att dra den diskussionen.

Vi kunde ladda upp material som är fritt i Europa utan att tumma på principen om att endast använda fritt material – vi struntar ändå i om materialet är fritt i Saudiarabien eller Malawi, USA är speciellt bara ifråga om det juridiska.

Frågan här är alltså i första hand om det går att ladda upp filerna på villkor som gör det värt besväret. Ett stort problem är att vi, om jag förstår rätt, inte får hålla oss med en bildbank för kommande behov: så snart en bild inte används för någon viss artikel (eller för annat godkänt ändamål) så måste den raderas. Det är möjligt att USA-lagstiftning också kräver att vi nöjer oss med bilder med låg upplösning. Tillsammans med krånglet ifråga om juridik och administration upplever jag att det inte är värt besväret.

(En möjlighet vore att engagera sig på Wikilivres i Kanada. De har åtagit sig URAA-materialet som man är tvungen att radera på Commons. Med en grupp användare där kunde vi använda dem som bildbank parallellt med Commons; uppladdning och radering här skulle vara rent tekniska åtgärder.)

Jag skulle gärna se att någon som vill tillåta lokal uppladdning (av URAA-material eller allmän fair use) läser policyn på meta, sätter sig in i upphovsrättsproblematiken och presenterar hur vi i praktiken skulle sköta det här. Mitt intryck är att de som har engagerat sig i upphovsrättsfrågorna inte har lust att åta sig den här problematiken, medan sådana som inte gjort det tycker att vi skall tillåta fair use. Frågan är då vem som skulle sköta jobbet om vi inför lokal uppladdning.

--LPfi (diskussion) 18 juli 2015 kl. 13.12 (CEST)

Kurre!? Är du beredd att hjälpa till med administrationen av URAA-material? -- Innocent bystander (diskussion) 18 juli 2015 kl. 13.18 (CEST)
JA! /ℇsquilo 18 juli 2015 kl. 14.23 (CEST)
Tack för den bra sammanställning. "Fair use" tycker jag vi kan glömma, och personligen skulle jag vilja ha tydliga restriktioner för uppladdning, typ bara admins, och då även för URAA material. Jag skulle också om vi går vidare vilja föreslå detta som ett experiment som vi tillåter i två år för att därefter göra en utvärdering. Och att volymen uppladdat material blir så litet att radering kan ske av allt vid periodens slut om så beslutas.Yger (diskussion) 18 juli 2015 kl. 13.49 (CEST)
Som jag ser det så tycker jag att följande fyra kriterier för lokal uppladdning vara en bra början:
  1. Verket ska vara fritt i ursprungslandet vid uppladdningstillfället. Det är liksom en grundförutsättning att verket är fritt för att vi ska kunna använda det öht.
  2. Verket ska ha varit ofritt 1 januari 1996. Annars omfattas det inte av URAA och kan laddas upp på Commons i stället.
  3. Verket ska fortfarande vara skyddat av URAA. Om det är så gammalt att skyddet har expirerat även i USA så kan det laddas upp på Commons i stället.
  4. Verket ska kunna användas som "fair use". Detta för att "fair use" är det kryphål vi blir tvungna att använda för att kunna ladda upp i USA upphovsrättsskyddat material på servrar i USA.
/ℇsquilo 18 juli 2015 kl. 17.19 (CEST)
  1. Hellre Verket är fritt i ursprungslandet, Sverige och Finland. Annars behöver vi tre (eller fyra) utredningar om varför verket kan användas. Mer krångel än det är värt för enstaka här ofria utländska filer. Varför "vid uppladdningstillfället"?
  2. och
  3. Hellre Verket är inte fritt i USA. Det är bättre att ha de verkliga villkoren som kriterier och förutsättningarna för att villkoren skall uppfyllas annanstans. Till exempel har alla länder inte samma URAA-datum.
  4. OK (utom att juridiken är snårig) + WMF:s krav – har någon kontrollerat vilka verk det gäller och på vilka villkor? Det är helt centralt för huruvida saken är värd besväret.
--LPfi (diskussion) 18 juli 2015 kl. 20.58 (CEST)
Nej till lokal uppladdning. Då kan man inte använda bilderna på fler språkversioner. Ove Raul (diskussion) 18 juli 2015 kl. 19.05 (CEST)
Det är irriterande när det finns bilder på andra språkversioner men de inte kan användas här på grund av att vi inte har lokal uppladdning. Därför ställer jag mig bakom förslaget. Tostarpadius (diskussion) 18 juli 2015 kl. 20.45 (CEST)
Jag noterar att de-wp har lokal uppladdning inte för icke-fria verk, men för verk för vilka upphovsrättsstatusen är oklar, dels logotyper som antagligen är för enkla för att uppnå verkshöjd, dels verk vars upphovsmäns dödsår är okänt men förmodas vara tillräckligt långt tillbaka (enligt meta:Non-free content). --LPfi (diskussion) 18 juli 2015 kl. 21.54 (CEST)
Jag är emot lokal uppladdning. Jag har alltid varit stolt över att vi helt övergått till att använda Commons, så att vi a) enbart använder helt fria verk b) slipper den byråkratin. Jag har inte sett något i diskussionen ovan som varit tillräckligt starkt för att ändra ståndpunkt. Argumentet "men då kan vi använda fler bilder" är i mina ögon ungefär som att säga att vi lika gärna kan använda upphovsrättsskyddade bilder för då kan vi använda ännu fler bilder. Det gör oss också till hycklare i panoramafrihetsfrågan nyligen. Hellre då vara helt rena.//Hannibal (diskussion) 19 juli 2015 kl. 11.16 (CEST)
Jag är ambivalent. Håller med Hannibal i allt. Samtidigt tycker jag URAA är ett lokalt problem för USA och stöder därför lokal uppladdning för det undantaget. Även om jag ser risken för ett sluttande plan där nästa steg är NC-bilder och fair-use. "Arbetsdokument" förstår jag inte hur de skulle se ut om de är ofria och ändå skulle kunna användas någonstans på Wikipedia och samma med kartmaterialet, är det inte fritt så är det inte.--LittleGun (diskussion) 19 juli 2015 kl. 11.29 (CEST)
Mitt starkaste argument mot är att jag inte är beredd att hjälpa till med byråkratin. För mig räcker det att försöka hålla koll på bilderna på Commons. --افيراتير (diskussion) 19 juli 2015 kl. 11.59 (CEST)
Det finns goda argument både för och mot. Det är ett problem att vi inte kan använda bilder som är fria i alla riktigt relevanta länder (de där bilderna tagits samt de där svenska talas i någon nämnvärd utsträckning). Det gör uppslagsverket sämre. Det fungerar uppenbarligen för andra språkversioner. Samtidigt finns det ett stort värde i att slippa sköta det byråkratiska och juridiska krångel som uppstår när vi plötsligt måste hantera filer som lite per definition ligger i en gränszon – om så inte är fallet skall de upp på Commons, inte lokalt på svenskspråkiga Wikipedia. Många av oss kan tycka att Commons är irriterande strikt, men vad som finns där som vi saknar är en inarbetad process för att hantera det här. Det kommer att ta tid från annat. Med bilduppladdning följer ansvaret att se till att bilderna faktiskt är fria. Det finns också, som bland annat Hannibal påpekat, ett stort värde i att vi faktiskt är fria, på riktigt. Ta vår information. Bearbeta den, använd den hur du vill. Jag ser inte fram emot att kommunicera "och alla bilder på Wikipedia är fria att använda om du följer licensen och du har tagit hänsyn till vilket land du befinner dig i och vilken bild det rör sig om och har du koll på URAA?" istället för "och alla bilder på Wikipedia är fria att använda om du följer licensen". /Julle (diskussion) 21 juli 2015 kl. 01.20 (CEST)
Även fortsättningsvis gäller "alla bilder på Wikipedia är fria att använda om du följer licensvilkoren". För även bilder med "fair use" har ju en "rationale" som beskriver hur de kan användas. /ℇsquilo 21 juli 2015 kl. 09.15 (CEST)
Fria är inte bara ett ord för Wikimedias projekt; vi har gett det en tydlig definition. Rent språkligt kan man förstås hävda att alla bilder i hela världen är fria att använda så länge man följer villkoren som upphovsmannen har satt, men då betyder ordet fri inte längre något.
Jag uppskattar den ordningen vi har och är i mot att tillåta lokal uppladdning. Den nuvarande ordningen är tydlig och pedagogisk. Vi har bara material som går att sprida fritt; vi har inte ”material som går att sprida fritt samt en del material som bara går att sprida under vissa villkor i vissa länder och en del material som inte går att sprida alls”. Och den är i linje mer vår vision om att bygga ett fritt uppslagsverk som andra kan använda, sprida och bygga vidare på.
Jag tror också att det riskerar att få oss att framstå som mindre tydliga och som en svagare röst; exempelvis när det gäller frågorna om offentlig konst och panoramafrihet. Vi kommer möta argumentet; ni gör ju redan undantag för ”X” och då kan ni lika gärna göra undantag för offentlig konst och arkitektur genom att tillåta lokal uppladdning av icke-kommersiella bilder på konst och arkitektur också.--ArildV (diskussion) 21 juli 2015 kl. 11.36 (CEST)
Instämmer med ArildV. //Vätte (diskussion) 21 juli 2015 kl. 12.17 (CEST)
Det finns redan material publicerat före 1923, där upphovsmannen inte varit död i 70 år än på Commons, så jag kan inte instämma med den tolkningen. Dessa filer är tillgängliga på Commons, därför att de är fria i USA och där uppladdaren finns/fanns, men det betyder inte att de automatiskt är fria för Mig där jag är. Det generella förbehållet måste därför vara att varje person som ska återanvända det material som finns, måste göra sin egen bedömning om materialet kan användas som hn har tänkt. Till det kommer WMF's/Commons generösa tolkning av upphovsrätten för avbildningar av tvådimensionella verk som jag ställer mig ytterst tveksam till. Och det finns många fler undantag. Så, nej, jag instämmer inte alls i "Vi har bara material som går att sprida fritt" idag. -- Innocent bystander (diskussion) 21 juli 2015 kl. 12.47 (CEST)
I grunden är frågan för mig om ska vi försöka hålla materialet på projektet så fria det går eller om vi ska medvetet acceptera mindre fritt material? Att vi (som gemenskap) inte har lyckats fullt ut idag är för mig inget argument för att resignera, tvärtom.--ArildV (diskussion) 21 juli 2015 kl. 13.00 (CEST)
Men poängen är väl att just URAA-bilder bara handlar om USA, de är fria överallt annars. Tar commons hänsyn till andra länders specialregler eller finns det inga sådana? (Då menar jag inte saker som att Frankrike inte har panoramafrihet och att det därför inte finns bilder på nyare byggnader från Frankrike utan om ifall t ex bilder på Corbusiers hus i USA skulle vara ofria i Frankrike).--LittleGun (diskussion) 21 juli 2015 kl. 13.26 (CEST)
Jag tycker IB har en viktig poäng. Vi vill nog alla försöka hålla materialet på projektet så fria det går. Frågan är dock om vi inte bedrar oss själva i dagsläget. Med egen uppladdning kan vi klarare markera att det är fråga fall där upphovsrättsfrågan inte är helt klar. idag blundar vi i dessa fall och låtsats de inte finns (och i praktiken uppmuntrar till brott mot upphovsrättslagen).Yger (diskussion) 21 juli 2015 kl. 13.53 (CEST)
Eller så slutar vi att blunda och ser till att föregå med gott exempel när det gäller lagen. //Vätte (diskussion) 21 juli 2015 kl. 14.18 (CEST)
När Holger E och andra lagt upp bilder från Stockholmskällan (flera 1000) har han gjort en tolkning av "konstnärlig höjd" på verket som strider mot Stockholms Stadsmuseums, spårvägsmuseets och Sveriges Fotografers förbunds tolkning, men som delas av Stockholms stadsarkivs tolkning. Här finns ingen klar dom som kan tala om vem som har rätt. Vi har hittills bemött klagomål med "men ta det till domstol då" (vilket ju nu sker i ett parallellfall, BUS). Vi har egentligen inte torrt på fötterna i dessa fall.Yger (diskussion) 21 juli 2015 kl. 14.29 (CEST)
Vi tillåter inte egen forskning - så varför ska vi tillåta egen tolkning när det kommer till bilder/lagar? //Vätte (diskussion) 21 juli 2015 kl. 14.33 (CEST)
Därför att det inte går att undvika. Att Sverige har panoramafrihet är en tolkning vi gjort t ex som inte är självklar.--LittleGun (diskussion) 21 juli 2015 kl. 15.08 (CEST)
Det är alltså snarare jämförbart med källkritik. Just när det gäller stockholmskällans bilder är jag personligen tveksam.--LittleGun (diskussion) 21 juli 2015 kl. 15.23 (CEST)
Att Sverige har/anses ha panoramafrihet bygger inte på wikipedianers egna tolkningar. Det där med källkritik instämmer jag dock med till fullo, det är därför jag uppmanat till att avvakta helt med att ladda upp bilder som kommer från mynewsdesk, t.ex. Vi skadar bara projektets trovärdighet om vi ger oss in i gråzonerna hela tiden och riskerar att tvingas riva upp felaktigt satta licenser (det är hiskeligt svårt att göra, mycket lättare att avvakta med att ladda upp bilder tills man är säker på upphovsrättsstatusen).//Vätte (diskussion) 21 juli 2015 kl. 15.42 (CEST)
Den som sitter i USA och hittar en bild från före 1923 är inte i någon gråzon alls, det är fritt fram! Det är när vi som inte bor i USA ska återanvända sådana filer som det blir problem. -- Innocent bystander (diskussion) 21 juli 2015 kl. 15.53 (CEST)
Ett exempel på bilder som skulle kunna laddas upp lokalt istället för på commons är Bruno Liljefors målningar. Han dog 1939 så hans bilder är fria här i Sverige, dock inte i USA. Jag stöder lokal uppladdning. AlphaZeta (diskussion) 21 juli 2015 kl. 16.30 (CEST)
Låt commons sköta det commons sköter. Vi har nog med att se till att vår text är fri från plagiat och upphovsrättsproblem. Att som admin behöva läsa på en massa om upphovsrätt för att kunna fatta bra beslut ligger inte i mitt intresse (även om jag kan förstå att andra kanske intresserar sig för det.) /Hangsna (diskussion) 21 juli 2015 kl. 16.44 (CEST)

[indrag]
Det är en sak att Bruno Liljefors målningar är fria här. En annan sak är hur de går att använda på Wikipedia, som lyder under lagen i USA. Det är ju inte så trevligt om någon av oss blir haffad i USA för att ha brutit mot den lokala upphovsrättslagen. Därför måste någon, om vi vill ha lokal uppladdning, sätta ihop ett regelsystem som var och en som vill ladda upp bilder här kan följa, i förvissning om att inte få problem på USA-resor. Tills denna någon dyker upp spelar det ingen roll vart den här diskussionen leder.

Att helt sonika ladda upp alla Liljefors målningar går inte för sig. Det är inte "fair use". Vi måste för varje målning veta att den används på ett sätt som omfattas av "fair use"-undantaget. Det WMF skrivit, och som jag länkade ovan, verkade så snårigt att jag inte har någon lust att försöka skriva en lekmannaversion på svenska. Vi kunde kopiera policyn från en-wp, men där godkänns bara bilder med låg upplösning. De går att använda som bilder, men det är inte ett sätt att sprida fritt material – delvis för att fair use inte har något med att sprida fritt material att göra.

--LPfi (diskussion) 21 juli 2015 kl. 23.14 (CEST)

Populära artiklar[redigera | redigera wikitext]

På engelskspråkiga Wikipedia finns en automatiskt uppdaterad sida med de mest besökta artiklarna. De använder bland annat den för att se vilka sidor som det är bra att hålla extra koll på och framför allt uppmuntra användare att göra utmärkta artiklar av någon av de mest besökta artiklarna. Jag tycker att det skulle vara intressant att ha en sådan sida här på svenskspråkiga Wikipedia och undrar om någon skulle kunna tänka sig att göra en sådan sida. Enwp:s variant innehåller 5000 artiklar och så många behöver vi kanske inte ha, men för att få ett urval av artiklar vore kanske 1000 eller 500 en bra siffra. (Det vore guld om Användare:FörslagsBot kunde prioritera dem i sina förslag, men det är överkurs.) Sen är det en skillnad till: enwp har massor av fler mått än vad vi har som också listas där, och som den svenska varianten inte behöver ha med.

botägarens användarsida finns också fler coola saker, ifall någon känner sig hågad.//Hannibal (diskussion) 19 juli 2015 kl. 20.10 (CEST)

God idé, Hannibal! Även jag önskar en sådan svensk motsvarighet. Enwiki har även en top 25 med kommentarer till alla, men det vore mer möda för någon svensk skribent att kontinuerligt uppdatera en sådan. Hur kommer det sig förresten att lilla Angelsberg har fått över fem miljoner visningar? Utopiantos (diskussion) 19 juli 2015 kl. 20.21 (CEST)
Angelsberg kanske bekräftar ungefär hur tillförlitlig statistiken är... Nu låter jag lite negativ men om det finns ett säkrare sätt mäta så skulle det vara användbart. På top 25 som länkat gör man ett lite mer spetsat urval (där skulle Angelsberg exempelvis inte funnits med). /Hangsna (diskussion) 19 juli 2015 kl. 21.36 (CEST)
@Hannibal:@Utopiantos: Kanske listan Användare:Green Yoshi/Bilsportartiklar topplista har något att tillföra? Philip Folkesson (diskussion) 19 juli 2015 kl. 20.30 (CEST)
Statistiken beror på stats.grok.se, så lite anomalier får vi räkna med oavsett hur vi mäter, tror jag. Och på sidan finns en kort förklaring av problemen. Innocent bystanders topplista inom en kategori går säkert att anpassa. Men jag vet inte hur man gör.//Hannibal (diskussion) 19 juli 2015 kl. 23.32 (CEST)
Den kod jag använde går inte att använda över mängden av 2 000 000 artiklar. Groks statistik innehåller ju även knepigheten att omdirigeringar har sin egen statistik, som inte sammanfogas med huvudartikeln. -- Innocent bystander (diskussion) 20 juli 2015 kl. 08.32 (CEST)
Ah, vad märkligt med omdirigeringarna. Och bra att veta att samma kod inte går att använda, även om det är tråkigt förstås. Ser West.andrew.g:s kod väldigt krånglig ut annars? Och vad kan jag hjälpa till med som inte kan programmera?//Hannibal (diskussion) 20 juli 2015 kl. 16.19 (CEST)
Det skulle ta mig mer än en månad att gå igenom alla 2000000 artiklar, omdirigeringar oräknade, och då är datan redan gammal...
@Hannibal: Var ser du vems kod? -- Innocent bystander (diskussion) 21 juli 2015 kl. 12.52 (CEST)
Jag har inte sett koden, utan utgick bara ifrån att den var publicerad någonstans. När jag kikade på botägarens användarsida fanns det en länk till en Signpost-rapportering där det står "In addition to being the basis for several academic results [3][4] (and motivated by earlier third-party work[7]), he has more recently begun publishing the aforementioned weekly reports of the top 5000 articles, made available monthly reports for 2012, and released the source code behind these computations." Klickar man orden "source code" där hade jag förväntat mig att man skulle komma till källkoden eller en sida där källkoden fanns, men istället kommer man till följande sida: https://lists.wikimedia.org/pipermail/wiki-research-l/2013-January/002725.html som är en direktlänk till ett mail om att Harvard släpper grejer som open access. Det enklaste kanske är att fråga honom. Jag skulle kunna fråga, men det är nog bättre om någon som vet vad den pratar om gör det.//Hannibal (diskussion) 21 juli 2015 kl. 14.34 (CEST)
Har ni sett Wikitrends? Klementin (diskussion) 21 juli 2015 kl. 12.57 (CEST)
Jag har sett den, men den fokuserar på just trender och inte besöksstatistik. Aaron Swartz som ligger i topp just nu, verkar vara en anomali.//Hannibal (diskussion) 21 juli 2015 kl. 14.34 (CEST)
Jo men det finns ju också ett tillval för mest besökta sidor senaste månaden,[3] (f.n. Johan Falk (filmer)), senaste veckan[4] (också Johan Falk (filmer)) och senaste dygnet[5] (f.n. Robert Broberg).Klementin (diskussion) 21 juli 2015 kl. 15.34 (CEST)
Det är sant. Problemet, som jag ser det, och här är jag verkligen gnällig, är att det inte går att gå tillbaka i historiken, såsom det gör på en wikisida. Jag vet heller inte om Wikitrends går att få med betydligt fler resultat. Som sagt tror jag att ett par hundra resultat är bättre för den som letar efter de artiklar som inte råkar hamna högst upp just nu. Beklagar att jag krånglar så.//Hannibal (diskussion) 22 juli 2015 kl. 23.45 (CEST)
@Hannibal: Inte nödvändigtvis en anomali. En minister postade nyss en propå för honom. Ainali diskussionbidrag 23 juli 2015 kl. 00.51 (CEST)
Anomali betyder inte att det är okänt, bara en avvikelse från det normala. Men i det här fallet var det en glädjande anomali. Hoppas det kommer fler sådana. Jag skulle placera den i kategorin Google Doodle eller Jeopardy, för att använda de som finns på originalsidan. Tack för länken, dock.//Hannibal (diskussion) 23 juli 2015 kl. 01.02 (CEST)
Aha, jag trodde du använde ordet som att det var något fel på datan. Jag skulle nog säga att de flesta artiklar som finns på topplistorna har liknande mönster som den, dvs att de har ganska få läsare och sedan genom någon dagsnyhet får väldigt många läsare, och att det inte är en anomali utan förväntat och normalt att artiklar på topplistan har "spikar" i sidvisningen. Ainali diskussionbidrag 23 juli 2015 kl. 08.00 (CEST)
Jag kanske har uttryckt mig vagt tidigare: jag är nästan ointresserad av de där "spikarna". Det jag är ute efter är de artiklar som är "permanent" populära. Annars är det svårt att göra något åt dem. Efter en persons död kommer artiklarna ändå att få uppmärksamhet och bli mer redigerade. Men jag gissar att det finns artiklar som besöks rätt ofta, men som inte är lika akuta och därför inte blir lika redigerade. D.v.s. jag är ute efter motsatsen till Wikitrends. :-) //Hannibal (diskussion) 23 juli 2015 kl. 09.42 (CEST)
Det låter som du är ute efter en sortering efter högsta medianvärde av antal besök sett över en viss tidsperiod (30,60,90 dagar), som ett sätt att undvika påverkan av "anomalier" (utliggare, outliers). --Caztorp (diskussion) 23 juli 2015 kl. 10.32 (CEST)
Precis. Tack.//Hannibal (diskussion) 23 juli 2015 kl. 10.44 (CEST)
här är en lista som bygger på 392 dagars accesser möjligen är det dock gammalt data.Yger (diskussion) 23 juli 2015 kl. 11.01 (CEST)
Troligen är statistiken från 2009, samma år som Michael Jackson dog, Malena Ernman vann melodifestivalen och sista säsongen av One Tree Hill spelades in.FBQ (diskussion) 25 juli 2015 kl. 01.51 (CEST)

Artiklar vi utifrån efterfrågan bör lägga "krut" på[redigera | redigera wikitext]

Jag har titta lite på hur artiklar läses etc. Först slås jag över att artiklar om personer verkar mer efterfrågade än om fenomen. Tex Nya Slussen har förvånansvärt få läsare fast en excellent text som väl sammanfattar en komplex fråga. Kanske gå man hellre till Stockholms stads hemsida? Å andra sidan när jag ser på K. G. Hammar och Olof Lagercrantz tycker jag de har n en god läsarstatistik också sett utifrån den "maximala potentialen". I de senare fallen är också antalet sökningar på enwp mindre än 25% av de på svwp 8och enwp artiklarna är svaga). Fredrik Reinfeldt för många träffar både på svwp och än fler på enwp, där artikeln på båda språken är bra. Bill Cosby får bara ströträffar här medan många på enwp, och vår artikel är direkt svag. Min slutsats är det som är "mest värt" för oss att satsas på är biografier om de klassiska svenska namnen, inte minst inom litteraturen, lite av vad just du Hannibal lägger ner möda på.Yger (diskussion) 26 juli 2015 kl. 10.22 (CEST)

Tack för analysen. Jag tror att slutsatsen är att läsarna ungefär vet vad svenskspråkiga Wikipedia är bra på, eller har någotslags hum om det i alla fall. Inom vissa ämnen kommer majoriteten av läsarna inte ens att gå in på svenskspråkiga Wikipedia, eftersom de vet att engelskspråkiga versionen är mycket bättre (och vice versa, inom några få ämnen). Till exempel gäller det aktuella ämnen, där vårt konsensus verkar vara att vi ska avvakta, medan enwp:s konsensus är att skriva direkt. Jag dömer ingen av varianterna, eftersom båda har sina argument och olika förutsättningar. Därför är jag nyfiken på var vi har störst diskrepans mellan a) många besökare och b) kvalitet. Det tror jag vi bara kan göra med en större analys.//Hannibal (diskussion) 26 juli 2015 kl. 12.17 (CEST)
Det har nog en del att göra med synen på Wikipedia, både som läsare och skribent. Många tycks se Wikipedia som ett traditionellt uppslagsverk och använda det på så sätt också. En del tycks tro att vissa ämnen är mer välkomna än andra, trots att båda är lika välkomna.
Vi bör undvika att tala om att vissa artiklar är mer värda än andra och inte minst att dra slutsatser som att det ska satsas mer på bra eller välbesökta artiklar och mindre på bristfälliga eller lågbesökta. Som det är nu får jag en stark känsla av att vissa artiklar är mycket överarbetade medan andra är mycket underarbetade. Jag tycker det är viktigt att man inte per automatik ser bristfälliga artiklar/ämnen som värdelösa, utan att man tvärtom vågar ta sig tid att bygga upp och vårda artiklarna. För anledningen till att artiklarna är bristfälliga lär ofta ha att göra med att få användare, inte minst inloggade användare, arbetar med artiklarna. Om fler arbetar med bristfälliga artiklar kommer den generella kvalitén på svwp att höjas. /Kyllo|diskutera? 26 juli 2015 kl. 16.43 (CEST)

Nya finesser[redigera | redigera wikitext]

Jag har gjort en del finesser och jag hade tänkt att göra reklam för dessa här. Finesserna som jag tar upp här är inte nödvändigtvis splitternya, men de är nya sedan mitt förra inlägg 13 december 2014. Finesserna finns på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. En del av dessa är default (påslagna som standardalternativ) – andra inte. Jag har inte gjort någon sådan urskillning nedan.

Redigeringsfinesser:

Dessa syns enbart i redigeringsläge.

I samma meny som "Flytta":

  • HittaFelaktigaAartalslaenkar letar efter felaktigt konstruerade årtalslänkar, såsom [[1973|1982]] eller [[Litteraturåret 2002|2003]]. Det finns en lista på Användare:Nirmos/Felaktiga årtalslänkar som går hand i hand med finessen. Det går bra att uppdatera listan, om någon vill göra det.
  • ValValidering kan hitta dubbelröster i administratörsval. Skriptet har vissa begränsningar: För det första kan man bara validera ett val i taget (det vill säga: Redigera sektionen – inte hela sidan). För det andra blir det en felträff om en användare har bytt ståndpunkt, men inte tagit bort sin gamla röst, utan bara strukit över den. För det tredje säger det inte vem som kanske har lagt en dubbelröst. Problem 2 är enkelt löst: Stryk inte över den gamla rösten – ta bort den. Jag tycker det är värt att tvinga igenom det som en hård regel eftersom det förenklar validering: I april blev jag omvald med en dubbelröst, och bara i dag har MagnusA tagit bort dubbelröster från två olika användare i ett och samma val. Det kostar inget att validera, så jag rekommenderar att den används ofta.
  • Finessvalidering används på MediaWiki:Gadgets-definition. Felet den letar efter är att en rad innehåller "dependencies" men inte "ResourceLoader".

I samma meny som "Spara sidan":

  • Fullscreen döljer allt som inte har med redigering att göra, såsom vänstermenyn. Det går att trycka på knappen upprepade gånger för att ömsom visa och dölja elementen – precis som väntat.
  • Teckenstorlek tillåter användaren bestämma fontstorleken för texten i redigeringsrutan. Denna har varit uppe sedan 12 mars, men nytt sedan 15 april är att storleken sparas med hjälp av cookies.
  • Faktamall tillåter användaren att bläddra i Kategori:Faktamallar och därefter infoga en faktamall. Skriptet har i nuläget inte stöd för att gå obegränsat långt ned i kategoriträdet.

Utseende:

  • UppladdningarContentSub döljer "Uppladdningar" på Special:Bidrag/<Användarnamn> eftersom lokal uppladdning har varit avstängt så länge att dessa loggar är tomma, och länken tar därmed upp plats för mer användbara saker. (Nu är det visserligen en pågående diskussion om att eventuellt slå på lokal uppladdning, men finessen sätter inget stopp för det – finessen kan slås av på ett kick.)
  • GroupIndicators lägger till ikoner för grupptillhörighet på användarsidor (och numera även användardiskussionssidor). Fördelen med dessa ikoner (jämfört med mallarna) är att de bara läggs till om användaren verkligen är med i gruppen i fråga.
  • TruncateIPv6 trunkerar IPv6-adresser. Allting efter det första kolontecknet kapas av, och omedelbart efter adressen läggs det till ett uteslutningstecken. När man klickar på ellipsen visas hela adressen. Sidor som detta sker på inkluderar – men är inte nödvändigtvis begränsat till: Senaste ändringar, Bevakningslistan, sidhistorik, diff och permanent sidversion.

Extrafunktioner:

  • LocalHelpLinks lägger till hjälplänkar i övre högra hörnet på en del sidor som inte redan har sådana, till exempel Special:Märken, eller vid sidlåsning.
  • Namespace-sensitiveDeleteReasons döljer förvalsanledningar vid radering där kombinationen av namnrymd och kommentar blir nonsens, och därmed gör att det tar längre tid att hitta en lämplig kommentar. Exempel som finessen döljer: "Diskuterar inte sidans utformning" i ämnesnamnrymden, "Oartikel" för en sida som inte ligger i huvudnamnrymden och "Inte på svenska/Not written in Swedish" i användarnamnrymden.
  • FocusSearch markerar sökrutan vid sidladdning, samt om användaren scrollar längst upp på sidan.

Nästa fyra har som gemensamt att de påverkar MediaWiki:Recentchangestext som finns på Senaste ändringar och att de bara syns om de har något att visa (det vill säga antalet är större än 0).

Nirmos (diskussion) 22 juli 2015 kl. 18.58 (CEST)

Jag såg mitt namn länkas, så jag tar mig friheten att kommentera Validering. Det är relativt sällsynt med dubblettröster och jag blev själv förvånad av dagens två förekomster (och en häromdagen). Att stryka över sin röst när man ändrar sig är praxis och i mitt tycke bra för då ser man lätt eventuella svängningar och kan avgöra om valtiden kan behöva förlängas. Att "tvingas" ta bort rösten bara för att en teknisk finess skall kunna fungera känns inte bra. Dessutom försvårar en borttagning eventuella tidigare hänvisningar till den rösten. dessutom är det ofta inte fler röster än att man relativt enkelt ser dubbletter med blotta ögat. Ibland händer det säkert att man missar det men då är röstmajoriteten så stor att det inte spelar någon roll för resultatet. --MagnusA 22 juli 2015 kl. 19.18 (CEST)

Tack Nirmos! /Hangsna (diskussion) 23 juli 2015 kl. 14.11 (CEST)

Instämmer. Flera av de här finesserna har jag haft nytta av, inklusive Fullskärm och Teckenstorlek. Jag noterade också att min användarsida fått en användargruppslänk uppe till höger… :-)--Paracel63 (diskussion) 25 juli 2015 kl. 00.42 (CEST)

"Expandera alla sektioner" - knapp[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle vilja ha en "Expandera alla sektioner"-knapp i (antar) mobilvyn. När jag googlar på ett ämne och hamnar på en sida, så får man sen ingen träff när man söker på själva sidan, vilket är lite irriterande. Om jag manuellt expanderar alla sektioner så funkar "sök på sidan" i browsern och jag hittar platsen för Google-träffen. Om man hade en Expandera alla knapp överst skulle det underlätta. Eventuellt borde man vända på beteendet så sidan alltid är expanderad men man kan stänga/fälla ihop det som är ointressant. Det borde kanske finnas en inställning för detta, så man kan välja beteende.

Mvh Michael

Bybrunnen är nog inte helt rätt forum för det här. Det är inget som görs lokalt och du syftar nog dessutom på det mobila visningsläget? De som kan guida Michael vidare till rätt forum för att ta upp det här får gärna göra det. /Grillo (diskussion) 23 juli 2015 kl. 09.05 (CEST)
Bra idé i varje fall. Jag använder "stationär dator-visningsläget även på mobilen, bland annat därför.--LittleGun (diskussion) 23 juli 2015 kl. 09.08 (CEST)
Om man är inloggad så kan man ställa in det. Först får man i inställningarna aktivera Beta, sedan ska man aktivera Experimetellt läge. Efter det kan man aktivera Expandera alla avsnitt. Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 23 juli 2015 kl. 11.46 (CEST)
Tack!--LittleGun (diskussion) 23 juli 2015 kl. 11.51 (CEST)

LittleGun, Jan Ainali (WMSE) (och Michael, om du mot alla odds läser det här): Jag har gjort ett skript som gör just detta, men var ska knappen vara? Just nu är knappen omedelbart före den första h2-rubriken, men det är inte helt lyckat eftersom det inte finns något som säger att knappen inte är en del av sidtexten. Den som vill testa detta kan kryssa i "I mobilläget: Lägg till en knapp som expanderar alla sektioner." under rubriken "Extrafunktioner" på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. Nirmos (diskussion) 30 juli 2015 kl. 00.03 (CEST)

Fler synpunkter önskas till Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering/Årets Köpstråk[redigera | redigera wikitext]

Fler synpunkter önskas till Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering/Årets Köpstråk vad beträffar val av avslut. Håll diskussionen där och inte här, inlägget här är tänkt som en notis. Obelix (diskussion) 23 juli 2015 kl. 20.10 (CEST)

Proposal to create PNG thumbnails of static GIF images[redigera | redigera wikitext]

The thumbnail of this gif is of really bad quality.
How a PNG thumb of this GIF would look like

There is a proposal at the Commons Village Pump requesting feedback about the thumbnails of static GIF images: It states that static GIF files should have their thumbnails created in PNG. The advantages of PNG over GIF would be visible especially with GIF images using an alpha channel. (compare the thumbnails on the side)

This change would affect all wikis, so if you support/oppose or want to give general feedback/concerns, please post them to the proposal page. Thank you. --McZusatz (talk) & MediaWiki message delivery (diskussion) 24 juli 2015 kl. 07.07 (CEST)

I see no reason to object to this proposal, even though it is no technical problem to create GIF-thumbnails of the same quality. /ℇsquilo 24 juli 2015 kl. 07.40 (CEST)

Associerad faktafråga[redigera | redigera wikitext]

Hur uttalar ni GIF? -- Innocent bystander (diskussion) 24 juli 2015 kl. 08.22 (CEST)

Jag är absolut ingen fackman på området, men har ändå läst ut förkortningen vid enstaka tillfällen. Då blir det "giff". Det är en allmän tendens i svenskan att om det kan uttalas som ett ord väljer man den varianten. Tostarpadius (diskussion) 24 juli 2015 kl. 08.27 (CEST)
Giff, hårt "G". Inte fackman heller.--LittleGun (diskussion) 24 juli 2015 kl. 09.03 (CEST)
Mer OT: PNG läser jag ut "ping", vilket förmodligen visar att jag inte är fackman.--LittleGun (diskussion) 24 juli 2015 kl. 09.15 (CEST)
GIF som i engelska "gift" gäller för mig, PNG läser jag ut, som "Pe-En-Ge". /Hangsna (diskussion) 24 juli 2015 kl. 09.25 (CEST)
Ja, hårt g i GIF även för mig. PNG läser jag precis som Hangsna anger och JPG på motsvarande sätt. Tostarpadius (diskussion) 24 juli 2015 kl. 10.16 (CEST)
Hårt G för att poängtera att ordet stavas med G och inte med J. /Wvs (diskussion) 24 juli 2015 kl. 10.36 (CEST)
Tilläggas kan att den som skapade GIF-formatet sa att det skulle uttalas "jiff" och de som skapade PNG-formatet sa att det skulle uttalas "ping", men det betyder kanske inte att det är ett mera rätt uttal. AlphaZeta (diskussion) 24 juli 2015 kl. 11.58 (CEST)
giff, pe-en-ge, och j-pegg blir det här :) (och m-pegg). (Om jag inte ska förtydliga en specifik filändelse, då kan jag säga j-p-g med, men båda förekommer och .jpg är väl en förkortning egentligen, om jag inte har fel och någon är intresserad så är "jpeg" eventuellt den mer officiella benämningen.) flinga 24 juli 2015 kl. 12.52 (CEST)
Jag skulle säga /gif/, /piŋ/, /'jipeg/ och /'empeg/. Det var så folk runtomkring mig, i de svenskspråkiga journalistkretsar jag umgicks i på 1990-talet, uttalade det. Under tidigt 1990-tal var det nog också vanligare i Mac-miljöer med fyrställiga suffix, delvis på grund av att Macar på den tiden inte styrde fil/program-koppling via ändelse. Tidiga Windows-datorer tyckte däremot inte om annat än treställiga suffix, vill jag minnas. Mac/Win (en gång i tiden): jpeg/JPG, tiff/TIF, aiff/WAV, mpeg/MPG, pict/BMP, html/HTM. --Paracel63 (diskussion) 25 juli 2015 kl. 01.37 (CEST)

Fotbollsförbundsmallen[redigera | redigera wikitext]

I mall:Fotbollsförbund är länken för Finlands del Suomen Palloliitto, det finska namnet för och omdirigering till Finlands Bollförbund. Jag har inte förstått hur man ändrar på detta. Kunde någon annan göra det? K9re11 (diskussion) 26 juli 2015 kl. 22.49 (CEST)

Fixat Fixat (diff) Nästa gång kan du använda Wikipediafrågor. Mvh Fredde 26 juli 2015 kl. 22.54 (CEST)

Etnopluralism[redigera | redigera wikitext]

För att undvika ännu en konflikt med användare:Mörkerman ber jag fler kolla på diskussionen om Martin Barker på artikeln om Etnopluralism. Adville (diskussion) 27 juli 2015 kl. 09.39 (CEST)

Jag instämmer, fler får gärna kolla. MÖRKERMAN 27 juli 2015 kl. 09.39 (CEST)

stats.grok[redigera | redigera wikitext]

Nu är det nere igen! Ingen statistik sedan den 24:e. Varför?Klementin (diskussion) 27 juli 2015 kl. 17.12 (CEST)

@Klementin: Ingen aning. Det verktyget sköts av Henrik, så frågor om det riktas förmodligen bättre direkt till den användaren än till Bybrunnen. Ainali diskussionbidrag 28 juli 2015 kl. 23.45 (CEST)
en:User talk:Henrik#Stats down again. Josve05a (diskussion) 28 juli 2015 kl. 23.53 (CEST)

Flow[redigera | redigera wikitext]

Som några av er som berukar engagera er på fler wikis så har ni nog sett ett nytt diskussionssystem som heter Flow som för närvarande håller på att lanseras för att ersätta det gamla systemet. Det är fortfarande i beta, så det är inte riktigt redo för "primetime" ännu, men det går att aktivera på specifika sidor, under förutsättning att projektet är okej med det, och att användarna av sidan är också ok.

Jag tycker att det skulle vara en bra idé om vi tillåter följande på svenskspråkiga Wikipedia, att:

  • en användare skulle kunna begära aktiveringen av Flow på egen diskussionssida.
  • vi aktiverar en allmän diskussionssida som Wikipedia:Flow där användare kan testa det.

På så sätt skulle en del frivilliga testare kunna hitta och hjälpa till att lösa problem som kan uppstå med Flow, inklusive de som kan vara specifika för svenskspråkiga Wikipedia, med minimal påverkan på användare som inte är villiga, eller ivriga att prova det ännu. Vad tycker ni om detta? -Josve05a (diskussion) 28 juli 2015 kl. 23.36 (CEST)

För er som inte sett eller testat Flow ännu så kan man göra det här. Josve05a (diskussion) 29 juli 2015 kl. 00.13 (CEST)
Josve05a, jag håller med. Jag bad utvecklarna slå på Flow på min diskussionssida här, men blev nekad. Svaret var att dem då bara aktiverade Flow på nya wikis eller nya sidor. Det var å andra sidan sex månader sedan, så det kanske är värt att fråga igen. Nirmos (diskussion) 29 juli 2015 kl. 00.23 (CEST)
Jag är i kontakt med den personen har titeln "community liaison", och hen bad mig att starta denna diskussionen för att nå konsensus att testa det även på sv.wp. Så fort det är gjort så kommer det att aktiveras på frivilliga diskussionssidor. Ni som vill kan redan nu skriva upp er på listan att ni är villiga att det testas på eran diskussionssida i väntan på att konsensus nås och det kan "slås på": mw:Flow/Request Flow on a page. Josve05a (diskussion) 29 juli 2015 kl. 00.38 (CEST)
Verkar vara en del ganska viktiga funktioner som inte är klara. Men att starta en testsida lokalt här låter ju bra --افيراتير (diskussion) 29 juli 2015 kl. 08.44 (CEST)

Vad är poängen med detta som det länge funnits så stora förhoppningar på? Min spontana önskan är snarast att kunna slippa ta det i bruk på min diskussionssida. Wikipedia utan kod är som kärlek utan kyssar, för att använda en känd bild. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 04.15 (CEST)

Poängen är bland annat att underlätta för nybörjare eftersom det visat sig att nybörjare deltar i diskussioner i allt lägre grad. Se här, särskilt första stycket under "Rationale": Flow på MediaWiki. Flow på MediaWiki.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 07.42 (CEST)
Det är väl bara bra om man väntar litet, lär känna hur det fungerar och blir varm i kläderna innan man börjar diskutera. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 08.22 (CEST)

Den text som LittleGun hänvisar till är i mina ögon ett skräckexempel i fråga om argumentation. Man målar upp ett problem som inte finns och sedan kan man med friskt mod bryta ned något välfungerande. Som komplement för den som önskar har jag ingenting emot det, men som ersättning till våra lättöverskådliga och värdefulla arkiv, nej, hemska tanke. Finns det inget sätt för oss att stoppa det här åtminstone? Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 08.30 (CEST)

Att du och jag inte upplever problemet är inte samma sak som att det inte finns.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 08.40 (CEST)
Jag tycker Flow är en styggelse, men eftersom det är möjligt att det underlättar för nybörjare (Flow är skapad för att likna många diskussionsforum, som nybörjare kanske använt tidigare), så har jag inget emot en begränsad testkörning. Jag har dock inte läst allt om det, så ställer några frågor som kanske svarats på någon sida någonstans:
  1. Går det att byta från Flow till det nuvarande systemet (om så någonsin önskas), utan att gå mist om alla inlägg som skapades med Flow?
  2. Finns det forskning om parallellkörningar med Flow och det nuvarande systemet som visar att nybörjare föredrar Flow (eller att Flow på något sätt medför önskvärda och mätbara förbättringar)? Dieselmotorvagnar (till stationen) 29 juli 2015 kl. 08.49 (CEST)
Jag länkade fel ovan, det skulle varit hit: Flow på MediaWiki. I referenserna finns lite om användartester. Sorry!--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.00 (CEST)
Stöder inte Det kommer med all säkerhet testas nu på Wikidata. (En omröstning pågår på d:WD:PC.) Hur många ställen behöver man testa på? Det finns hela projekt avsedda för betatestning av MediaWikis programvara, och jag hoppas att svwiki inte är en av dem. -- Innocent bystander (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.14 (CEST
Jag tycker det är bra att användarna på svenskspråkiga Wikipedia får möjlighet att testa på svenskpråkiga Wikipedia. Det handlar om att aktivera på en sida. Jag rör mig sällan utanför svWP och är inte bekväm att buggrapportera eller på andra sätt uttrycka åsikter om teknik på engelska.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.18 (CEST)
Och stället att rapportera buggar är phabricator:. Väldigt lite löses av att vi sitter här i en grupp och klagar över buggar för varandra. -- Innocent bystander (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.25 (CEST)
Njae, det är inte min erfarenhet. Normalt brukar någon vara behjälplig att rapportera eller informera om att den redan är rapporterad. Det fungerar dessutom som en svenskspråkig hjälpsida/erfarenhetsåterföringssida.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.28 (CEST)
Någon brukar ha ganska fullt upp! Se tex tråden ovan! -- Innocent bystander (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.35 (CEST)
Där har ju Klementin precis fått hjälp att meddela rätt och det är t.o.m. meddelat, så det fungerade ju?--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.38 (CEST)
Hela Wikipedia bygger på att vi hjälps åt och det fungerar trots (eller tack vare) att ingen användare har plikter.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.43 (CEST)

För egen del har jag alltid uppfattat diskussionen här som ovanligt överskådlig och smidig att följa, i motsats till vad som är fallet med andra samtalsfora på nätet. Att överge ett beprövat system för att pröva något som liknar de senare är ett vågspel som jag inte vill vara med om. Det handlar inte om eventuella buggar, det är feltänkt från början till slut. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 09.56 (CEST)

Jag är helt och hållet enig med Tostarpadius och Dieselmotorvagnar. De små fördelar som Flow medför överväger inte på långa vägar nackdelarna. Må det verkligen inte bli standard. Utopiantos (diskussion) 29 juli 2015 kl. 22.41 (CEST)
OK, det är en del av diskussionen. Jag är böjd att hålla med, det jag sett av Flow har varit svåröverskådligt. Men, som dinosaurie är jag van att ha fel. En fördel är att man kan bevaka ett avsnitt på tex bybrunnen.
Det här är något som finns och som testas med och som troligen kommer implementeras. Vi kan då ha en testsida på svenskspråkiga Wikipedia -också- för att testa, hjälpa, diskutera, erfarenhetsåterföra, begära hjälp om buggrapportering, få info om buggar, etc.
Eller så gräver vi ner huvudet i sanden eftersom vi tycker det är värdelöst, eller så tycker vi det räcker att det finns på andra sidor och att det är meningslöst att vår gemenskap för en diskussion som enligt min erfarenhet brukar föras vidare och bevakas av någon annan trots att denne är upptagen.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 10.05 (CEST)
Vi talar tydligen förbi varandra. Att någon bevakar testet har jag absolut ingenting emot. Däremot strider jag bestämt för vår självbestämmanderätt här på svwp. Vill vi inte ha det måste vi kunna säga nej. Jag har aldrig sett mig som en dinosaurie och jag är van att få rätt.-:) Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 10.10 (CEST)
Ja, frågan här var: Ska vi skapa en sida på svenskspråkiga Wikipedia där Flow är aktiverat och kan testas?
Jag tycker det.
Om det går att, eller om vi vill, stoppa Flow är en annan fråga.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 10.18 (CEST)
Om man, som jag, är aktiv på diverse andra forum på nätet som är baserade på BBoard, Invision osv så märker man att diskutera i wikikod är som att paddla en moped. Nej, inför snarast ett diskussionssystem som är gjort för att diskutera i. /ℇsquilo 29 juli 2015 kl. 11.34 (CEST)
Föregångaren LiquidThreads aktiverade vi på Wikisource. Utfallet var förödande för projektet. Sidor bytte spontant namnrymd, tillägget slutade fungera med jämna mellanrum och tillgången på support från utvecklarna var obefintlig. Tillägget saknar nu även officiellt stöd från utvecklarna och är pensionerad på de flesta sidor i Wikisource. Systemet var en mycket effektiv diskussionsdödare.
Flow har förhoppningsvis bättre stöd från utvecklarna och har därför bättre förutsättningar. Lärdomen från LT@Wikisource är nog att live-tester på testsidor och lågaktiva projekt inte bevisar att det fungerar i ett projekt med högre aktivitet. En testsida i WP-namnrymden och eventuellt några användardiskussioner kommer inte att ge något utbyte av värde. Ska vi testa på riktigt, så bör vi aktivera det på KAW och låta användare som Mörkerman och Dnm köra en robot som skriver "Jävla Neger" på slumpmässigt valda sidor. Först då kommer programmet att bli testat på riktigt och vi får veta om det klarar lite stress! -- Innocent bystander (diskussion) 29 juli 2015 kl. 11.51 (CEST)
Hrmf.MÖRKERMAN 29 juli 2015 kl. 12.06 (CEST)
Visst, för stresstest är inte en sida på svWP det bästa. För att användare på svenskspråkiga Wikipedia ska få testa och tycka till däremot.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 12.32 (CEST)
Vi kan väl slänga upp en liten kort text på Wikipedia:Flow om vad det är och sen aktivera det på Wikipediadiskussion:Flow så får vi testa på diskutera det? (Den diskussionssidan kommer ändå inte vara till grund för om vi ska ha det på permanent nån gång i framtiden, den diskussionen lär vi väl ta här, men inte nu!) /Hangsna (diskussion) 29 juli 2015 kl. 12.45 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Låt mig omformulera mitt inlägg lite. Det här är inte en diskution om vi skall införa FLow eller inte (det kommer långt senare, och bestäms troligen av WMF och inte av oss, precis som med MediaViewer och VisaulEditor (hmmff!). Den här "diskussionen" är om vi skall tillåta att FLow testas på utvalda sidor, som andr projekt för närvarande också gör. VI behöver testa det innan det lanseras på riktigt, för om det lanseras, och det upptäcks massa sv.wp-relaterade buggar efteråt, då sitter vi i skiter basicly.VI behöver testa systemet på sidor för att se till att det fungerar. Det går att säga att det är en styggelse eller att du inte tycker om det, eller att det har problem, men att bara säga det, men inte komma med lösningar, eller låta användare testa det är oerhört ineffektivt. VI behöver testa och lösa probleminnan det bestäms åt oss. En testsida Wikipediadiskussion:Flow, och utvalda användardiskussioner låter utmärkt. Då kan de som vill testa det få testa det, och de som inte vill, blir inte (oerhört) drabbade! Tack. Josve05a (diskussion) 29 juli 2015 kl. 22.46 (CEST)

Om vi ska införa testsidor ska de göras skarpt så vi ser vad som händer. Gärna på sidor som mugglare använder, typ wp:Anmäl ett fel och wp:Bildfrågor. Att göra det på en tramsig projektsida har kanske sina fördelar, men det borde införas på sidor som många använder så vi får feedback från både erfarna och oerfarna. Finns det något som hindrar att det kopplas in på Bybrunnen på Commons (som har låg aktivitet och borde kunna arkiveras undan)? Nasko (diskussion) 29 juli 2015 kl. 23.07 (CEST)
För att kunnas aktiveras på c:COM:Bybrunnen (inte c:COM:Village Pump) måste det först godkännas av Commons-gemenskapen. Samma sak här, om vi ska aktiverade det på någon sida måste gemenskapen gå med på det, även fast alla inte kommer använda den sidan. Jag är för att aktivera det på sidor där nya användare kommer till, som nämnts ovan, som wp:Anmäl ett fel och wp:Bildfrågor. Josve05a (diskussion) 29 juli 2015 kl. 23.16 (CEST)
Och jag är helt emot att testa det på en riktig sida. Den föreslagna projektdiskussionen verkar perfekt för ändamålet. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2015 kl. 00.16 (CEST)
Jag är för att diskussionssidorna ska bli bättre. Det nya gränssnittet kommer att ge färre redigeringskonflikter och enklare hantering då det t.ex. går att sortera inläggen. Att Wikipedias diskussionssidor är ungefär lika smidiga att redigera som en BBS anno 1979 är trist. Flow ger ungefär samma funktionalitet som de flesta internetbaserade forumen fick på 1990-talet. Om vi jämför med Youtube och Flashback så är det enklare att göra inlägg där än på Wikipedia. Är man sedan Unixnörd som älskar Emacs kanske Wikipedia gamla diskussionsforum är något man uppskattar, men knappat den stora massan. Det är inte gemenskapen som bestämmer huruvida vi ska ha Flow eller inte. Det gör ägaren till servrarna - Wikimedia Foundation. Koppla gärna på Flow på ett par sidor (t.ex. wp:Anmäl ett fel och wp:Bildfrågor). Den franska diskussionssidan ser inte så dum ut, men har mindre avarter jag tycke borde förbättras. Gör vi inget skarpt test kan vi inte förbättra gränssnittet. Nasko (diskussion) 30 juli 2015 kl. 00.50 (CEST)
Så mycket för den självständigheten! Kan de tvinga på oss vad som helst utan att vi kan göra någonting? Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2015 kl. 01.26 (CEST)
Att köra KOM i Emacs är faktiskt mycket smidigare än att räkna kolon och hantera redigeringskonflikter. /ℇsquilo 30 juli 2015 kl. 19.32 (CEST)
Att räkna kolon tillhör själva nöjet med att redigera på Wikipedia, men konflikterna kan vara frustrerande. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2015 kl. 19.37 (CEST)

Hello, I'm Quiddity (long-time Wikipedian, and now also the community liaison that Josve05a mentioned earlier). Here are some answers to a few of the questions above:

  • Re: Opt-in on user talkpages – the team is currently working on https://phabricator.wikimedia.org/T98270 a system to make this clear, easy, and reversible. When an editor opts-in, the existing usertalkpage will be archived (as usual). If an editor chooses to opt-out, the Flow board will be moved to a subpage (not converted or lost), and the previous wikitext page will be un-archived to its original location.
  • Re: User research – The French Wikipedia has had success with their experiment of having 2 "Newcomer Helpdesks" (one using wikitext, one using Flow) – at the Flow page, the newcomers who had asked a question (and received an answer) were more likely to come back and say "Thanks!" or to ask a followup question. For more technical research, see mw:Flow/Moderated Testing, November, 2014: talk pages and Flow and mw:Flow/Community process workflow interviews (June 2015).
  • Re: testing locally, instead of waiting until it is "done" – Being active participants in the testing and feedback process (helping to refine the details of high-priority/high-impact feature-requests) is the best way to influence how the software develops. Flow needs to be something that we all want to use, and it needs regular patient input (suggestions, pointers to important edge-cases, bug reports, etc) from highly active editors (and newcomers), in order to grow into that. What you get out of this is not mainly to make sure there are fewer bugs, but a chance to test it, see what you like and don't like, and come with suggestions while there are developers actively working on it.
  • Re: testing it "for real" at a page used for Wikipedia tasks – Please do discuss where you might wish to try it, once the initial test page has passed your translation and critical bug review. The Catalan Wikipedia decided to convert all of their Village Pumps (ca:Viquipèdia:La taverna) and the French Wikipedia made a second fr:Wikipédia:Forum des nouveaux/Flow. You don't need to decide this now.
  • Re: more information – You might be interested in File:User(s) Talk(ing) - Wikimania 2015.pdf, the slides from the Wikimania presentation, which focuses on the future plans.

Hope that helps. (And my apologies for writing in English) Quiddity (WMF) (diskussion) 29 juli 2015 kl. 23.50 (CEST)

Jag tycker att det låter som att det kan vara lika bra att vi börjar prova det här systemet. (Och vill gärna lufta lite åsikter när de dök upp i skallen: nuvarande system är transparent och flexibelt i informationshanteringen: man kan se koden och all formatering som är gjord precis så som den ser ut i källan, den går att kopiera och behandla hur man kan önskar på olika sätt, vid behov (vilket allmänt är en av Wikipedias tekniska styrkor). Systemet följer precis samma logik och regler som man lär sig när man redigerar. En nackdel är att det är svårt för nybörjare med indrag. En annan att vi nog har olika intuitioner för vilket indrag ett svar till ett specifikt tidigare inlägg ska ha, eller om man skriver ett svar generellt som inte har något att göra med ämnet i det senaste inlägget; flow lär väl kunna lösa det förstnämnda genom att det kanske finns en tydligare funktion för att svara på ett specifikt inlägg? Likaså problemet (i den mån det är särskilt viktigt) med indrag för nybörjare (vilket väl är något man oftast inte behöver lägga vikt vid egentligen.. i och för sig). Flows visning har mindre karaktär av "rå" text, vill jag t ex spara en tänkvärd bit av en diskussion ser det ut som att jag får med mig lite småkonstiga textsnuttar som ploppar fram vid mouse over, "talkcontribs" tror jag det blev på testsidan. Jag undrar också var källkoden hamnar, även våra diskussioner är väl fri information? Hur kommer man åt den? Så, med viss erfarenhet från andra forum (på senare tid ffa reddit, som jag får säga tycker har ett rätt bra system), så vet jag inte om vårat är jättedåligt, eller om flow ser ut att vara sådär strålande bra.) flinga 30 juli 2015 kl. 13.27 (CEST)
Jag är försiktigt positiv till Flow och skulle gärna, baserat på vad som verkar vara en minoritets skepticism/avståndstagande, göra det här i steg:
  1. översätta alla systemmeddelanden för Flow
  2. skapa en WP:Flow-sida, där information om hur det fungerar med länkar till buggrapportering (och hjälp för dem som mig och LittleGun som inte gärna buggrapporterar på Phabricator)
  3. slå på Flow på Wikipediadiskussion:Flow för att få bort de första buggarna, säg under en veckas tid
  4. utvärdera
  5. slå på Flow på några parallellsidor till Anmäl ett fel och någon mer, enligt ovan, säg under en-två månaders tid
  6. utvärdera
  7. slå på Flow på fler sidor, successivt - om tester och utvärderingar tyder på att det är värt det
Parallellt med det här tycker jag att vi inte lägger fingrar emellan för de enskilda användare som kan tänkas vilja pröva Flow på sina diskussionssidor. Jag skulle gärna kunna tänka mig att göra det på något reservkonto (eftersom jag behöver hålla mitt konto så "normalt" som möjligt för föreläsningar och så).
Tankar, invändningar och bearbetningar är mycket välkomna.//Hannibal (diskussion) 30 juli 2015 kl. 15.29 (CEST)

Sammanfattning[redigera | redigera wikitext]

Ett försök att sammanfatta vad vi har uppfattat som konsensus här:

  • Vi kommer att slå på Flow på en testsida, rimligtvis Wikipediadiskussion:Flow.
  • När funktionaliteten kommer kan enskilda användare begära att få sina användardiskussionssidor konverterade. Det kommer vara möjligt att gå tillbaka om man kommer fram till att man inte längre vill vara med och betatesta på sin egen diskussionssida.
  • Det finns ett intresse för att använda Flow på sidor som Anmäl ett fel, men så få har tagit ställning till det att vi inte kan påstå att det finns konsensus för det. Efter att Flow har testats får gemenskapen specifikt ta upp frågan om och i så fall var man vill ha Flow på sidor som används av nybörjare, eller personer utan planer på att bidra till artiklarna.

Okej? /Johan (WMF) (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 10.18 (CEST)

Facebook like thumb.pngGillar AlphaZeta (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 11.21 (CEST)
Verkar som en rimlig sammanfattning av konsensus.//Hannibal (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 11.46 (CEST)
Svarar lite i ordning.
  • Flow kommer inte att kunna slås på på den sidan pga av en bugg som finns i MediaWIki-mjukvaran, så den kommer slås på på Wikipediadiskussion:Flow/Sandlåda (el. dyl.).
  • Funktionen att slå på (och tillbaka) finns redan för programmerarna, så om man vill slå på det för sin diskussionssida, så fort Flow aktiverats på sv.wp. Se länk ovan hur man skriver upp sig.
  • Facebook like thumb.pngGillar
Josve05a (nope) 3 augusti 2015 kl. 13.40 (CEST)

Aktiverat[redigera | redigera wikitext]

Flow är nu aktiverat på det här projektet. Nirmos (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 04.25 (CEST)

Och vad betyder det konkret? Tostarpadius (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 04.46 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Inte direkt. Det finns en "inställning" att aktivera det nu (på alla wikis) till följd av phab:T106562. Flow har inte slagits på (aktiverats) på någon sida ännu. Josve05a (nope) 4 augusti 2015 kl. 04.49 (CEST)

Ett år på andra plats[redigera | redigera wikitext]

Ikväll är det ett år sedan sv. avancerade till andra plats av samtliga (287?) språkversioner sett till antalet artiklar... SMirC-smile.svg /Mvh Vostok (diskussion) 29 juli 2015 kl. 18.10 (CEST)

Detta (eller snarare det nuvarande läget) framgår inte av sidan www.wikipedia.org/, men däremot av meta:List of Wikipedias#All Wikipedias ordered by number of articles. --83.255.55.91 30 juli 2015 kl. 12.47 (CEST)

Förslag: Förkorta ordet diskussion i ens signatur[redigera | redigera wikitext]

Bläddrar ni på Bybrunnen eller på andra forum ser ni att ordet diskussion i ens signatur ofta tar upp lika mycket utrymme som ens användarnamn; Onödigt mycket enligt mig. Vi bör framhäva det som är viktigt: först och främst kommentarerna och sedan användarnamnen och tidsstämplarna. Att ordet diskussion är av mindre betydelse tror jag att vi alla kan vara överens om. Frågan är om det är av tillräckligt mindre betydelse att vi bör förkorta ordet. Jag hävdar att så är fallet. Signaturerna tar upp mycket utrymme. Jag ser inte syftet i att skriva ut hela ordet. Vi kan gott förkorta ordet diskussion till disk. eller d utan punkt, något som många användare redan gjort i sina inställningar. Låt höra vad ni andra tycker. Utopiantos (diskussion) 30 juli 2015 kl. 21.59 (CEST)

Ja, kanske det? Dock är det inget jag har stört mig på. Philip Folkesson (diskussion) 30 juli 2015 kl. 22.16 (CEST)
Visst, inte kortare än "disk." EMRÅ.--LittleGun (disk.) 30 juli 2015 kl. 22.29 (CEST)
Visst var det väl "disk" i början (när detta hade införts i signaturerna år 2012), eller minns jag fel...? /Mvh Vostok (diskussion) 30 juli 2015 kl. 23.42 (CEST)
Har just kollat i arkiv, och jag minns rätt! (Så gällande detta anser jag "det var bättre förr"...) Antingen tillbaks till det, eller förslagvis fullständiga ordet men med liten text. /Mvh Vostok (diskussion) 30 juli 2015 kl. 23.47 (CEST)
Frågan är då varför det ändrades. Jag anser att full utskrivning tar för mycket fokus från kommentaren och användarnamnet. Förkortar vi ordet underlättar det bläddring och läsning av långa diskussioner. Jag stöder Vostoks förslag om fullständigt ord med liten text, lika mycket som disk. eller d. Utopiantos (diskussion) 30 juli 2015 kl. 23.55 (CEST)
Jag hoppas verkligen att vi fortsätter att undvika förkortningar även i detta fall. Länken är viktig för att vi skall kunna kontakta varandra. Har man inte behov av det stör den inte. En obegriplig kortform skulle däremot göra det. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 00.17 (CEST)
Jag upptäckte nu att det blev en förkortning i min egen signatur. Varför? Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 00.19 (CEST)
Hur återställer man detta? Det stör mig ofantligt. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 00.24 (CEST)
Ingen har än så länge ifrågasatt länkens fortsatta existens. Man kan störas av den samtidigt som man har behov av den. Men jag störs inte av den, jag tycker bara att den upptar onödigt mycket utrymme, när exakt samma funktion hade kunnat utgöras av förkortningen disk. eller diskussion; Att dessa två förslag skulle vara obegripliga ser jag som ytterst osannolikt - jag tror inte att du inte begriper vad disk. eller diskussion betyder. Jag vet inte vad du menar med din fråga i slutet; Ingen förkortning syns i din signatur. Utopiantos (disk) 31 juli 2015 kl. 00.29 (CEST)
Nej, jag har varit tvungen att gå in i efterhand och rätta till det. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 00.30 (CEST)

Vad tycker ni andra? Föredrar ni att det står diskussion, d, disk eller diskussion? Eller något annat? Utopiantos (disk) 31 juli 2015 kl. 00.36 (CEST)

Jag tycker att det är allvarligt att förändringen gjorts innan samtalet är avslutat. Jag vet dock inte hur man rättar till det.Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 00.41 (CEST)
Jag föredrar kort, före långt, men att någon ändrat i inställningarna (MediaWiki:Signature) innan diskussionen nått sitt slut är lite...b. Josve05a (nope) 31 juli 2015 kl. 01.08 (CEST)
disk. är en rimlig standard. Uppenbar om man vet att det finns diskussionssidor. Vet man inte att det finns diskussionssidor säger "diskussion" i signaturen inte så värst mycket heller. Skulle dock verkligen föredra att det finns en punkt (disk.) som signalerar att det är en förkortning, med tanke på att disk på svenska är ett helt annat ord. /Julle (disk) 31 juli 2015 kl. 02.24 (CEST)
Om denna försämring permanentas vill jag gärna veta hur man skaffar sig en personlig signatur, så att jag slipper gå tillbaka och rätta varje gång. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 02.28 (CEST)
Wikipedia:Signera diskussionsinlägg#Personliga signaturer. /Julle (disk) 31 juli 2015 kl. 02.29 (CEST)
Jag ämnar inte utnyttja möjligheten förrän denna disk är avslutad och vi vet om det finns konsensus för detta förslag. I väntan på det bör den allmänna signaturen återställas. Jag har inte lyckats utröna hur det går till. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 08.26 (CEST)
Nirmos kortade inte texten i inställningarna. Min gissning är att hans ändring gjorde att någon del av programvaran helt plötsligt kom ihåg att den där variabeln fanns. Om "diskussion" eller "disk." är bäst har jag ingen personlig uppfattniong om.
andejons (disk.) 31 juli 2015 kl. 08.48 (CEST)
För övrigt: när länken först tillkom stod det "diskussion"(februari-mars 2012). Sedan kortades det snabbt till "disk" (mars-april s.å.). Slutet på februari 2014 blev det plötsligt "diskussion" igen.
andejons (disk.) 31 juli 2015 kl. 08.56 (CEST)
andejons: inte för att klaga, men bara för sakens skull: för mig ser det ut som att "inställningsfilen" MediaWiki:Signature varit raderad en period, och återställdes. Och då tänker jag att det var den inställningen som innehöll den förkortade varianten. Men jag kan inte se innehållet, så jag vet i och för sig inte :) flinga 31 juli 2015 kl. 13.48 (CEST)
Jag återställde till tidigare utseende, d.v.s. "diskussion". Jag tycker detta bör diskuteras innan ändring. Svensson1 (diskussion) 31 juli 2015 kl. 09.16 (CEST)
Jag är emot förkortning här. Allt som gör det svårare för nybörjare. På engelska är ordet kortare (talk), men tyskarna har också diskussion. När nu möjligheten finns att göra personliga förkortningar för de som vill, tycker jag att det räcker.//Hannibal (diskussion) 31 juli 2015 kl. 09.33 (CEST)
Jag har personligen aldrig på något sätt störts av att "diskussion" är utskrivet i sin helhet, och eftersom vi i övrigt generellt försöker undvika förkortningar här på svwp kan jag tycka att det finns en pedagogisk poäng i att inte förkorta något som förekommer så frekvent som just detta ord/denna länk. /FredrikT (diskussion) 31 juli 2015 kl. 09.39 (CEST)
Oförkortat är mest genomskinligt och mer kongruent med Wikipedias språkbruk i övrigt. 81.224.253.60 31 juli 2015 kl. 10.44 (CEST)
diskussion är väl en förkortning för användardiskussion som i sin tur är en förkortning av användardiskussionssida. Smiley.svg Larske (användardiskussionssida) 31 juli 2015 kl. 11.20 (CEST)
Det är i vart fall ett fullständigt ord. /FredrikT (diskussion) 31 juli 2015 kl. 16.13 (CEST)
Jag försökte korta ner det där långa och otympliga "diskussion" i signaturen till det kortare och behändigare "disk" när det just hade införts dubbla länkar i automatsignaturen. Nästan två år senare ändrade någon utan motivering tillbaka till det långa och otympliga. --MagnusA 31 juli 2015 kl. 15.07 (CEST)
Jag ser inget otympligt i det. Det är både estetiskt tilltalande och begripligt. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 18.33 (CEST)

Igen: vad sägs om fullständigt ord i liten text (det vill säga diskussion)? /Mvh Vostok (diskussion) 31 juli 2015 kl. 20.59 (CEST)

diskussion stor eller liten text kvittar Maundwiki (diskussion) 31 juli 2015 kl. 21.38 (CEST)
MagnusA tycks inte ha ngn diskussionssida öht att vända sig till. Det bruket tycker jag inte är lyckat alls. Annars funkar allt från hela "diskussion" till "disk" lika bra för min del. BiblioteKarin (diskussion) 31 juli 2015 kl. 22.00 (CEST)
BiblioteKarin: Lite utanför ämnet, men det har jag förstås eftersom alla användare har en sådan. Men kolla vart länken i min signatur går så ser du hur jag har ordnat det i min egen signatur. --MagnusA 1 augusti 2015 kl. 10.36 (CEST)
Ja men det vet jag ju att du har :-). Förlåt att jag var otydlig. Jag ville med skrivningen påpeka att det sättet att skriva signaturen kan vara svårtolkat, med tanke på mer nykomna användare. Att ordet "diskussion" i ngn form bör finnas med BiblioteKarin (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 10.46 (CEST)

Jag har lagt till HTML-klasser på MediaWiki:Signature. Det tillåter JavaScript att ändra både länken till användarsidan och användardiskussionssidan. På så sätt behöver inte gemenskapen vara överens om huruvida "diskussion" ska förkortas eller inte. Till exempel: Om man vill förkorta "diskussion" till "disk." så kan man lägga in

$( function () {
	'use strict';
	$( '.sig-talk' ).children().text( 'disk.' );
} );

Special:Min sida/common.js. Det inom enkelfnuttarna kan givetvis bytas ut mot vad man själv vill, till exempel "d", "snack" eller "prat".

Jag har även gjort en finess som normaliserar användarnamn. Det betyder att den exempelvis ändrar "NirmosFejkSignatur" till "Nirmos" om jag har ändrat den synliga texten i mina inställningar, som en del har gjort. Den här finessen är inte påslagen som default, så användare som vill ha detta beteende får slå på "Gör så att den synliga texten i signaturer byts ut mot användarens riktiga användarnamn." under rubriken "Utseende" på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. Nirmos (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 19.21 (CEST)

Finns det ett filter i Bevakningslistan som ger endast "diskussion"? Nu söker jag på diskussion: som inte fungerar när det kommer att finnas alternativ. Maundwiki (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 19.49 (CEST)
Maundwiki, det påverkar bara signaturer. Nirmos (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 19.53 (CEST)

Om man ska ändra texten med javascript tycker jag det är bättre att använda följande kod:

$( function () {
	$( 'a[title^=Användare] + a[title^=Användardiskussion]:contains(diskussion)' ).text( 'disk.' );
} );

Då slipper man onödig kod i alla tusentals framtida inlägg på diskussionssidor. Även om det inte är mycket kod i varje inlägg blir det mycket kod i långa diskussioner. Dessutom fungerar det även på signaturer i gamla inlägg. /EnDumEn 1 augusti 2015 kl. 23.06 (CEST)

Banalt eller encyklopediskt?[redigera | redigera wikitext]

En i mitt tycke absurd förklaring är att artiklar raderas med hänvisning till Wiktionary och därav motverkas potentiellt viktiga artiklar som befinner sig i uppbyggnadsfasen. Jag tycker artiklar såsom livsmål, bekvämlighet etc platsar sig i ett uppslagsverk. Vad tycker ni andra och vad är era erfarenheter av detta?--Vannucci (diskussion) 30 juli 2015 kl. 23.52 (CEST)

Jag känner inte igen det du beskriver. har du något konkret exempel?Yger (disk.) 31 juli 2015 kl. 04.43 (CEST)
Är inte livsmål och bekvämlighet exempel? /ℇsquilo 31 juli 2015 kl. 07.46 (CEST)
Artikeln livsmål innehöll bara klotter och raderades av förståeliga skäl. Jag kan inte se att artikeln bekvämlighet har någonsin funnits. Om det finns vetenskaplig forskning om dessa ämnen, så har jag inget emot att de skapas. Dieselmotorvagnar (till stationen) 31 juli 2015 kl. 08.07 (CEST)
Ibland görs distinktionren mellan ordboksartikel och encyklopediskt relevant text till en principfråga, som drivs för långt. Å andra sidan har vi vissa uppslag som endast behandlar ett ord, exempelvis Neger. Där hade en omdirigering till Svart (hudfärg) kunnat bespara oss många tråkigheter. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 08.33 (CEST)
Men i fallet neger är just ordet encyklopediskt intressant för att det är omdebatterad och har förändrats över tid. Jag ser det som ett (av få) klockrent exempel på när ett enskilt ord är relevant i ett uppslagsverk. /Hangsna (disk.) 31 juli 2015 kl. 08.49 (CEST)
Jag kan hålla med om att det har kulturhistoriskt intresse. Samtidigt vore en omdirigering ett Alexanderhugg. Det är också en svårighet att en del som har med människosyn att göra fokuseras kring ett ord. Som skribenter i ett uppslagsverk tar vi inte ställning men som medborgare tar de flesta, oavsett partifärg, avstånd från en rasistisk hållning, om man med detta menar att människor med olika hudfärg inte har samma människovärde. När detta görs till en fråga om ordval förenklas frågeställningen på ett enligt min mening olyckligt sätt. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 16.49 (CEST)
Om man fortsätter en diskussion på annat ställe än avsett har man inte lämnat den:[6].--LittleGun (diskussion) 31 juli 2015 kl. 17.04 (CEST)
Jag fortsätter inte den tidigare diskussionen, som helt spårade ur. Jag pekar på att artiklar om ord lätt kommer att handla om något annat. Därför bör vi vara restriktiva med dem. Det jag nu skrev handlar inte heller konkret om artikelns innehåll, vilket är vad diskussioner i direkt anslutning skall syssla med. Allt annat hör egentligen inte hemma där. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 17.11 (CEST)
Trams. Du tog upp en tråd som du lämnat utan att tillföra något till Vanuccis fråga. Läs inlägget igen.--LittleGun (diskussion) 31 juli 2015 kl. 17.23 (CEST)
Då har Du (och måhända andra med Dig) missuppfattat mig. Min avsikt är att belysa, om än inte besvara, Vannuccis fråga. Artiklar som enbart är ordförklaringar hör normalt inte här, inte heller sådana som endast innehåller etymologi. Hur detta tillämpas ser dock olika ut. Tostarpadius (diskussion) 31 juli 2015 kl. 17.29 (CEST)
Jag tycker också att Vanuccis exempel potentiellt kan passa som uppslagsord för ämnen här. Det hänger väl ofta till stor del på vad man ger artikeln för innehåll; jag har funderat på det tidigare för att jag har ibland haft svårt att förstå tankegången innan.. alla (mer eller mindre) artiklar här har ju rubriker som är ord, nästan alla uppslagsord här hade passat i en ordlista ("Egypten, ett land.", "Claes Elfsberg, ett namn." eller "X betyder Y" är också ordboksartiklar... jag vet, ni har sett poängen redan). Kan man lyckas knyta ihop ett ord med ett vettigt ämne så har man något annat än bara en ord-definition (och det tror jag ju att t ex ”livsmål” väldigt lätt kan vara, det låter utan vidare som ett ämne). Så frågan handlar väl mest om ämnesavgränsning; hur man avgränsar vad som är ett lämpligt ämne för en egen artikel och inte, och vad som går in i andra ämnen.
Men samtidigt undrar jag om det är så att artiklar raderas med sådana hänvisningar särskilt ofta numera? Ordboksartikel-mallen, har vi inte pensionerat den mer eller mindre? flinga 31 juli 2015 kl. 17.59 (CEST)
Jag som raderar mest och raderar några 100 artiklar per månad har sett högst ett eller två sådana fall per månad. Och raderar aldrig bara pga det är ett Wiktionary uppslag utan i sådana fall för det endast innehåller en ordförklaring. Det är betydligt fler är de som raderas som behålls när de utgörs av ett ord men med en längre text.Yger (diskussion) 31 juli 2015 kl. 18.12 (CEST)
Jag är också inne på att många ord kan platsa men att det är viktigt med innehåll och någon form av tillförlitliga källor. Istället för att bara skapa en ny artikel som man tycker borde finnas och sedan köra fast, kan man börja med ta sig tid att kolla upp om ämnet är relevant samt hur fakta- och källtillgången ser ut. Jag tror att många tjänar på det. /Kyllo|diskutera? 31 juli 2015 kl. 18.25 (CEST)
Runt 2008-2009 raderades många uppslagsord med hänvisning till wiktionary för att de skulle vara ordboksartiklar. Visst kan rena ordboksartiklar även platsa på wikipedia. Jag tycker då främst att det då skall reserveras för vissa ord som antingen har en intressant historia, eller har en specifikt tillämpning som är lämplig att beskriva. Orden livsmål och bekvämlighet låter inte som några ord som passar för artiklar, att det skrevs en artikel om bekvämlighet som var en essä som kritiserar lathet vore direkt olämpligt. Om någon tror sig kunna skriva ett uppslagsord som encyklopediskt beskriver ordet bekvämlighet utan att bli en ren ordförklaring, personliga reflexioner eller långdragen diskussion om hur ordet används i ett mycket specifikt sammanhang får dock gärna försöka och kanske jag skulle kunna ändra mig.FBQ (diskussion) 31 juli 2015 kl. 19.09 (CEST)
Jag kan inte heller se att "livsmål" på något sätt är lämpligt som uppslagsord. Betydelsen, mål i eller med livet är i stort sett självförklarande. Sedan finns filosofiska eller psykologiska modeller eller olika typer av rollspel som inskränkt betydelsen till vissa i dessa betydelsefulla eller intressanta mål. De kan generellt sett beskrivas i respektive artikel. Om det fanns förutsättning att skapa väl källbelagd sida som förklarade alla viktigare modeller där begreppet används kunde jag möjligen tänka mig en artikel, annars känns den ganska överflödig och riskerar tvärtom att i stället bli förvirrande.FBQ (diskussion) 31 juli 2015 kl. 19.16 (CEST)
Nej, förutsättningen är förstås att det finns något substantiellt att säga under rubriken ”livsmål”, forskning om livsmål eller vad som menas med termen (ganska luddigt för mig), att det går att knyta till ett ämne, och att det ämnet inte egentligen passar bättre någon annanstans. En sak jag var ute efter var att alla artikelrubriker (med tänkbara undantag av tecken, t ex, 1, τ eller π) är ord. Det borde alltså vara något annat, förslagsvis att det saknas (unika) substantiella ämnen att "fylla" vissa ord med, eller knyta till (unika, alltså så att de inte passar bättre någon annanstans). (Teoretiskt skulle det kanske gå att knyta något till ordet bekvämlighet, bekvämligheter (en viss typ av föremål), idéhistoria kring bekvämlighet (t ex vad som ansetts ge bekvämlighet (??), eller vad som setts som bekvämligt/vad som talas om som bekvämligt...) men det lär nog finnas andra artiklar att stoppa i det, som rör t ex inredningshistoria, hushållsstandard.. lathet). flinga 31 juli 2015 kl. 20.22 (CEST)
Ett exempel. Ska vi har artiklar som Rättfärdig? Jag tycker inte det är mycket mer än en ordförklaring och då tycker jag inte den platsar här. /Hangsna (diskussion) 31 juli 2015 kl. 20.34 (CEST)
Jag är benägen att hålla med. Det finns ingen utvecklingspotential i sådana artiklar. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 18.50 (CEST)
Finns åtskilligt att säga om Rättfärdig, t.ex. vad det innebär att vara rättfärdig enligt olika religioner och filosofier. Den engelska artikeln är mycket mer än en ordförklaring. Lsj (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 10.31 (CEST)
Vissa kan vara lite väl snabba när de underkänner "ordboksartiklar". Ett exempel jag själv stött på är uppslagsordet intellektuell som inte ansågs vara en substantivform och därför flyttades till intellekt och omarbetades något. Jag menar att intellektuell är ett eget begrepp och att båda har en plats i uppslagsverket (jämför en:intellectual och en:intellect).
Uppslagsord ska helst vara substantiv eller egennamn, men det finns exempelvis en del adjektiv som är egna begrepp och därmed kan förtjäna egna artiklar. Jag vet dock inte om rättfärdig är ett sådant fall. Om artikeln flyttas bör eventuellt vi ha en artikel om rättfärdighet och en om rättfärdigande istället. Väsk 2 augusti 2015 kl. 16.39 (CEST)
I fallet "intellektuell" håller jag med om adjektivet platsar i en egen artikel. Vad gäller "rättfärdig(het)" finns det inget som inte kan sägas i substantivets. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 16.47 (CEST)
Rättfärdig kallas på engelska righteous medan righteousness betyder rättfärdighet. Det känns därför mer rätt att artikeln flyttas till rättfärdighet. --Vannucci (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 21.04 (CEST)

What does a Healthy Community look like to you?[redigera | redigera wikitext]

Community Health Cover art News portal.png

Hi, The Community Engagement department at the Wikimedia Foundation has launched a new learning campaign. The WMF wants to record community impressions about what makes a healthy online community. Share your views and/or create a drawing and take a chance to win a Wikimania 2016 scholarship! Join the WMF as we begin a conversation about Community Health. Contribute a drawing or answer the questions on the campaign's page.

Why get involved?

The world is changing. The way we relate to knowledge is transforming. As the next billion people come online, the Wikimedia movement is working to bring more users on the wiki projects. The way we interact and collaborate online are key to building sustainable projects. How accessible are Wikimedia projects to newcomers today? Are we helping each other learn? Share your views on this matter that affects us all! We invite everyone to take part in this learning campaign. Wikimedia Foundation will distribute one Wikimania Scholarship 2016 among those participants who are eligible.

More information

Happy editing! MediaWiki message delivery (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 01.42 (CEST)

Bästa bidragen under juni[redigera | redigera wikitext]

Leahy-klass utsågs till juni månads bästa nya artikel. Samtidigt har Näver framröstats som den bästa artikelutökningen. Av projektets 231 nya och 166 utökade juliartiklar har 24 respektive 19 nu blivit nominerade. Välkomna att rösta eller att lista augustiartiklar. Vänliga wikihälsningar! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 04.50 (CEST)
Leahy-klass (vänster) och Näver (höger). Leahy-klass (vänster) och Näver (höger).
Leahy-klass (vänster) och Näver (höger).

Kvalitetsmätningen – augusti[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ugglan Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt Andel
2014-08-01 66 233 70 44 159 1 70 475 2 0 60 471 372 542 10 2 575 23 496 26 071 1,45 %
2014-09-01 68 240 74 44 162 0 96 430 0 3 64 495 378 550 5 2 609 23 626 26 235 1,38 %
2014-10-01 63 252 77 44 165 1 126 436 2 0 70 515 378 553 9 2 691 23 815 26 506 1,36 %
2014-11-01 68 274 84 47 174 1 138 422 0 1 74 1 147 381 567 12 3 390 24 017 27 407 1,41 %
2014-12-03 72 271 98 47 182 2 148 450 0 1 80 1 136 385 605 15 3 492 24 198 27 690 1,42 %
2015-01-01 71 272 98 47 185 0 125 439 0 0 81 1 065 392 621 15 3 411 24 282 27 693 1,42 %
2015-02-01 77 273 106 54 174 2 114 437 2 0 81 1 077 393 650 7 3 447 24 435 27 882 1,43 %
2015-03-01 69 275 111 54 180 0 127 424 2 0 71 1 073 392 649 6 3 433 24 569 28 002 1,43 %
2015-04-01 72 278 113 57 182 2 101 422 0 0 75 995 395 676 2 3 370 24 815 28 185 1,44 %
2015-05-01 72 281 107 59 187 4 127 414 0 0 77 842 400 698 4 3 272 25 101 28 373 1,44 %
2015-06-01 68 282 97 60 189 0 69 416 0 0 76 764 386 727 5 3 139 25 207 28 346 1,44 %
2015-07-01 69 279 97 63 187 0 63 404 0 0 76 652 389 755 2 3 036 25 294 28 330 1,44 %
2015-08-01 66 274 94 65 189 1 50 412 0 2 80 615 381 776 7 3 012 25 617 28 629 1,45 %


Städa och språkvård har gått upp, annars återigen lite ner på de "vanliga" kategorierna, glädjande nog även på Global denna månad.Yger (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 15.47 (CEST)

Förargligt att plagiat och ickewiki inte var 0. Särskilt ickewiki hade en snygg, lång 0-svit, som nu bröts.--Historiker (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 18.33 (CEST)
Går kategorin "Källor" någonsin ner? När det gäller "Ickewiki" så gäller det just nu bara Potatisbladmögel, men jag tycker att den ser helt okej ut. /ℇsquilo 4 augusti 2015 kl. 08.36 (CEST)
Min förmodan är att kategorin "Källor" hela tiden fylls på av nyupptäckta gamla artiklar, som förses med mallen. Mörkertalet är som vi vet stort. Tostarpadius (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 09.00 (CEST)
Enda sätten att få ner kategorin källor är att källbelägga eller radera tveksamma saker. Att källbelägga är jobbigt och att radera möts av protester. Så den lär nog inte gå ner snart. --افيراتير (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 09.43 (CEST)
Jag brukar öka på kategorin genom att lägga till {{källor}} i alla artiklar jag hittar som inte har några källor, men den här månaden gjorde jag faktiskt en drive för att källbelägga de artiklar jag kunde i Kategori:Alla artiklar märkta med mallen källor. Tyvärr så verkar det som att även artiklar med mallarna {{ifrågasatt uppgift}} och {{källa behövs}} hamnar där, vilket gjorde att projektet ganska snabbt kändes meningslöst. Utan tillgång till just den källa som påståendet i fråga kommer ifrån hjälper det ju inte att jag verifierar merparten av innehållet från en annan källa. /ℇsquilo 4 augusti 2015 kl. 14.20 (CEST)
(Att ickewiki inte var noll var för att sammanställningen gjorde just då, några timmar hit och dit så hade det nog varit noll.) Gällande källor så har vi en otrolig "back logg" att beta av. Det finns massor av äldre artiklar som saknar källor som borde haft det. Jag ser dock ett problem i att det ofta kommer även ny artiklar som saknar källor, finns det konsensus för att snabbradera nyskapade artiklar där ingen källa anges? Jag tror att det skulle få bort "framtida problemet" och då skulle det vara ett konstant antal artiklar som ligger bakåt i tiden utan källor, då skulle det i alla fall vara hanterbart (eftersom det är mätbart och konstant). /Hangsna (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 18.15 (CEST)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Finns det ett verktyg som snabbt kan tagga artiklar med dessa mallar? På en.wp finns Twinkle, men jag skulle vilja ha ett verktyg som jag kan t.ex. snabbt klicka på för att sätta in en {{Källor}} med månadens datum på toppen av artikeln, finns ett sådant verktyg skapat för sv.wp ännu? Josve05a (nope) 4 augusti 2015 kl. 20.15 (CEST)

Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets finns "Lägger in en knapp som låter dig lägga in en åtgärdsmall högst upp på en sida när du befinner dig i redigeringsläget. (Fungerar endast i Mozilla Firefox).", kan det vara något? /Hangsna (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 20.17 (CEST)
(Svar på tidigare inlägg av Hangsna)Jag har börjat mer bestämt rensa mycket korta alster, som saknar källor och inte har artikel på annan språkversion. I övrigt ser jag det som positivt det blir fler artiklar med källor behövs. Det är en varning till läsarna från oss och visar vi ser allvarligt på kravet på källor.Yger (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 20.34 (CEST)
Jag håller med om "varningsfaktorn" med att malla och det är bra att det mallas. Detta är ett återkommande argument och det är helt klart värt att ta med i beräkningen. Dock har jag (som tidigare) svårt att köpa det argumentet när det handlar om mallningar som ligger flera år tillbaka. Det känns mer som "vi varnar för att detta är dåligt, men vi gör inget åt det". Då ser jag hellre att dessa uppgifter som är så gamla tas bort och om någon känner att de måste vara med så får väl den personen lägga in källa när påståendet läggs tillbaka. (Givetvis med undantaget när uppgiften inte är speciellt kontroversiell eller när det är "okynnesmallat".) /Hangsna (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 20.41 (CEST)
Ja om du tänker på {{kb}} håller jag helt med.Yger (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 20.47 (CEST)

Statistik-Q2[redigera | redigera wikitext]

Siffror för svwp tom juni är nu framme. De visar en god tillväxt på nya artiklar (98/dag) och i antalet redigeringar, oförändrat eller lite upp från 2014-Q2. Antalet som gör minst 100 redigeringar på en månad är upp 5%, medan antalet som gör minst 1 och minst 5 är ner omkring 5%. Vi har haft den ojämna trenden i aktiviteter de senaste 12 månaderna att 14-Q3 var upp något mot ett år tidigare, 14-Q4 ner en hel del, 15-Q1 uipp en del och detta kvartal oförändrat eller något ner. Kvalitetsarbetet har gått fungerat bra under kvartalet liksom artikelnomineringsprocessen, och de destruktiva diskussionerna (KAW) snarast färre än normalt. Siffrorna på antalet accesser mot svwp var oförändrat i april och maj mot ett år tidigare men ner i juni (-22%), dock har mätningarna ändrats, så värdena är inte fullt jämförbara. Summa:OK men vi skulle gärna se fler nya.Yger (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 20.48 (CEST)

Intressant! Jag kan också tisa om den nya statistiken som bryter ned det på dagsnivå vilket kan göra det möjligt att spåra enskilda insatser och händelser i statistiken. I det länkade exemplet kan man tydligt se när Lsjbot testkör SMirC-smile.svg. Ainali diskussionbidrag 2 augusti 2015 kl. 21.45 (CEST)
Och då har jag ändå inte börjat köra skarpt ännu Smiley.svg. Lsj (diskussion) 2 augusti 2015 kl. 21.52 (CEST)

Förslag till ändring av handhavandet av Bybrunnen på svenska Wikibooks[redigera | redigera wikitext]

Jag har just lagt in ett sådant förslag här: b:Wikibooksdiskussion:Bybrunnen#Förslag till åtgärder av problemet med de centrala meddelandenas totala dominans. och emotser eventuella kommentarer och eventuella invändningar där. Observera att samma slags uppdelning som jag föreslår kan ha relevans för andra smärre sidoprojekt, vars motsvarigheter till WP:BB också domineras av "rundskrivelserna". M. v. h., Jörgen B (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 13.39 (CEST)

Svarat där. -- Innocent bystander 3 augusti 2015 kl. 14.33 (CEST)

Protest mot "bortarkivering".[redigera | redigera wikitext]

Kaffeburk kom nyligen med upprepade inlägg på Bybrunnen, med försök att på olika vis mer eller mindre väl lyfta frågor om redigeringsprinciperna för Kulturmarxism till bybrunnsnivå. Samtliga inlägg i samtliga trådar samlades vartefter ihop i en tråd, som sedan i sin helhet flyttades till diskussionssidan för Kulturmarxism, där detta sedan raskt arkiverades.

Jag skrev själv en del i en av trådarna. Jag undvek att diskutera Kulturmarxism, utan höll mig till de principiella frågor som Kaffeburk väckt om värdet av "akademiska källor". Jag fick sedan på min hemsida dels beröm, dels invändningar mot detta inlägg. Några föreslog att delar av inlägget kunde inarbetas i våra riktlinjesdokument. Edaen däremot ansåg att jag gåve en för positiv bild av akademikan. I så måtto låg Edaens ståndpunkter väl närmare Kaffeburks; men jag har fått intrycket att deras kritik kommit "från rätt motsatt håll". (Edaen verkar inte heller alls att vara inne på några tankar om att vissa politiska grupperingar avsiktligt och samplanerat skulle ha tagit över akademikan, vilket litet grovt sammanfattat var ungefär vad Kaffeburk hävdade.) Diskussionen har fortsatt på min diskussionssida (dock än så länge utan Kaffeburk); och i sitt senaste inlägg hänvisar Edaen till vad jag skrev på Bybrunnen.

Det jag skrev på BB hade alltså (nästan spårlöst) försvunnit härifrån. Materialet återfinns nu inte alls på Bybrunnen eller i dess arkiv. Det finns en arkiverad uppgift om material "flyttat högre upp" här: WP:Bybrunnen/Arkiv/2015/Juli#Inlägg med rubrikerna "Nya rubriker, finns riktlinjer?" och "Subkultur inom Wikipdia?" av Kaffeburk; men något material "högre upp" finns inte alls, varken där eller på andra BBarkivsidor. Den enda riktiga ledtråden är en kommentar från MagnusA som fortfarande ej arkiverats från Bybrunnen, här: WP:BB#Kaffeburks diskussionstrådar som är fortsättning på diskussion:Kulturmarxism, där det står att visst material flyttats till Diskussion:Kulturmarxism. Där snabbarkiverades det, bland annat med hänvisning till att mycket av det inte berörde kulturmarxism; se Diskussion:Kulturmarxism/Arkiv 2015#Snabbarkivering.

Det är helt korrekt att mycket av det som stod i tråden inte egentligen hade med den artikelns redigering att göra. Detta gäller åtminstone mina och Edaens inlägg i tråden; men det beror på att vi inte diskuterade kulturmarxism, utan den mer principiella frågan om värdet av kollegialt granskade och andra "akademikaartiklar" som källor. Vi förde nämligen en diskussion på Bybrunnen, inte på Diskussion:Kulturmarxism; och det är klart att denna inte hade särskilt stor relevans för den enskilda artikeln.

Jag är av åsikten, att denna tråd visserligen (förstås) gärna kunde arkiveras i BB:s arkiv, men inte tas bort helt från BB med undersidor. Om ingen kommer med goda skäl emot, och ingen föregriper mig, så kommer jag att peta in den i BB-arkivet från juli. Jörgen B (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 16.10 (CEST)

Framförallt att ditt intressanta, relevanta och väldigt ”matiga” inlägg försvann från BB var något jag också tänkte på då och tyckte var ett problem med flytten av tråden/trådarna. flinga 3 augusti 2015 kl. 16.29 (CEST)
(Och apropå mitt inlägg i den arkiverade diskussionen där, så var det fel av mig att det saknades hänvisning från Bybrunnen, jag hade sett fel vilket jag upptäckte efter arkiveringen av den diskussionen.) flinga 3 augusti 2015 kl. 16.47 (CEST)

Wikidata: Access to data from arbitrary items is coming[redigera | redigera wikitext]

(Sorry for writing in English)

When using data from Wikidata on Wikipedia and other sister projects, there is currently a limitation in place that hinders some use cases: data can only be accessed from the corresponding item. So, for example, the Wikipedia article about Berlin can only get data from the Wikidata item about Berlin but not from the item about Germany. This had technical reasons. We are now removing this limitation. It is already done for many projects. Your project is one of the next ones. We will roll out this feature here on August 18.

We invite you to play around with this new feature if you are one of the people who have been waiting for this for a long time. If you have technical issues/questions with this you can come to d:Wikidata:Contact the development team.

A note of caution: Please be careful with how many items you use for a single page. If it is too many pages, loading might get slow. We will have to see how the feature behaves in production to see where we need to tweak and how.

How to use it, once it is enabled:

Cheers Lydia Pintscher MediaWiki message delivery (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 19.51 (CEST)