Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Fotografera Mello 2018[redigera | redigera wikitext]

Melodifestivalen 2017, Göteborg

Snart är det dags för Mello igen, men innan dess är det dags att söka ackreditering om någon är intresserad av att fotografera evenemangen. Sista datum för att söka ackreditering är 9 januari, och jag gör gärna det administrativa runt ansökningen. Datum och platser som gäller är:

Lokala förmågor är önskvärt i första hand för att hålla nere kostnaderna för resor och boende, men det finns även möjlighet att söka bidrag för resa och uppehälle om ingen från orten kan och vill. Snabba bud, så kommentera nedan eller kontakta mig på annat sätt om du är intresserad. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 4 januari 2018 kl. 13.31 (CET)

Med en dag kvar finns det intresse för deltävling 2 i Göteborg och finalen i Stockholm. Någon på dom andra orterna som kan tänka sig att göra en insats eller är det någon som kan tänka sig att åka till någon av platserna? Ping Janwikifoto, Ainali, Abbedabb och Josve05a som fotograferade förra året. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 januari 2018 kl. 09.46 (CET)
Jag ställer upp i Göteborg och Malmö. Är med stor sannolikhet i Stockholm helgen innan så säg bara till hur jag går till väga för det praktiska så fixar jag det. //Agatefilm (diskussion) 8 januari 2018 kl. 20:54 (CET)

Ackrediteringar beviljade för fyra fotografer på fem platser (med eventuell möjlighet att efteranmäla till Örnsköldsvik). Hjälp gärna till att uppdatera projektsidan med wikidatalistor och att uppdatera wikidataobjekten så att listorna blir kompletta. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 16 januari 2018 kl. 09.33 (CET)

Mässlingen-artikeln enormt välbesökt[redigera | redigera wikitext]

Sedan det uppdagades ett antal mässlingsfall i Göteborgregionen har vår artikel om mässlingen fått enormt många sidvisningar, från att snitta 100-150 har den som mest haft 13000 sidvisningar per dag sedan den 25:e december.

Jag vill uppmuntra alla här att ta en titt, se över om det är något som kan förbättras. Jag förbereder lite material och tänker expandera artikeln i de kommande dagarna.

Tack, Carl Fredrik 💌 📧 5 januari 2018 kl. 11.47 (CET)

Varningsmall för diskussionssidor till medicinartiklar[redigera | redigera wikitext]

Risken finns alltid att folk använder artikeln som medicinsk rådgivning. För att förebygga det problemet, har jag skapat disclaimer-mallen {{Ingen medicinsk rådgivning}} (omdirigering: {{Ejmedicin}}), avsedd att placeras på diskussionssidor. Mallen är baserad på den liknande {{Inte censurerat}}. / Reddarn (diskussion) 5 januari 2018 kl. 15.00 (CET)

Den mallen är ju i sig själv späckad med råd: "Vid medicinska problem, kontakta en läkare eller tandläkare. Endast en individuell undersökning kan leda till ett diagnos- och terapibeslut. Ta endast medicin efter råd av en läkare eller apotekare." Så jag har tagit bort den. Rätt tillvägagångssätt är att se till att våra artiklar inte innehåller medicinska råd. Varje sida har redan en länk till det allmänna förbehållet etc. /NH 5 januari 2018 kl. 16.38 (CET)
Har vi inte haft en gammal mall som i praktiken vara innehöll texten "Wikipedia ger inte medicinsk rådgivning"? Jag har för mig att den var försedd med ett rött kors också, men det är som sagt länge sedan. Minns någon mallen? Riggwelter (diskussion) 6 januari 2018 kl. 14.27 (CET)
Det korrekta är väl vad gäller svenska förhållanden att hänvisa till sjukvårdsupplysningen på 1177? Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2018 kl. 08.14 (CET)
Mallen bör ge ett globalt perspektiv. Jag håller dock inte alls med NH. Att överlåta bedömning till legitimerad medicinsk personal är inte i sig ett medicinskt råd. Länken till allmänna förbehåll nedan är försvinnande liten, och detta specifikt gäller våra medicinska förbehåll. Vi bör givetvis sträva efter att artiklarna inte innehåller några medicinska råd, men det är i praktiken helt omöjligt att säkerställa det. Dessutom kan sådant som inte är avsett som råd uppfattas som dito. Jag ser därför mallen som fullt berättigad, och anser att den bör återställas. / Reddarn (diskussion) 7 januari 2018 kl. 11.15 (CET)
Behöver mallen vara så lång – hade det inte räckt med de tre första meningarna? Hur läsaren ska skaffa sig information varierar väldigt inte bara beroende på åkomma, men också geografiskt – i vissa länder kan man få ganska utförliga råd på apoteken, andra (som Sverige) har webbaserad rådgivningsservice. Många irriterar sig på alltför stora blaffor i artiklar och på diskussionssidor, så vi behöver väl inte göra dem större än nödvändigt – budskspet går säkert fram ändå. Däremot tycker jag idén med en mall var bra, även jag minns den gamla mallen, och förstår inte riktigt varför den försvann. Åtminstone jag har ingenting emot om en bantad mall åter läggs in. / TernariusD 7 januari 2018 kl. 17.13 (CET)
Jag stöder förslaget att mallen bantas. Jag vet emellertid inget om att det skulle ha funnits någon gammal liknande mall. / Reddarn (diskussion) 7 januari 2018 kl. 17.20 (CET)
Jag anser att 1177 bör nämnas. I andra hand bör även sjuksköterskor nämnas bland den medicinska personalen. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2018 kl. 18.02 (CET)
Men varför – borde vi inte vara globala? Inte ens i Finland är 1177 gångbart. Om den sista meningen i mallen lyder: "Eftersom vem som helst kan redigera Wikipedias artiklar, ges inga garantier att informationen i artikeln är korrekt, uppdaterad eller heltäckande", så är det väl tillräcklig varning? Vi vet ju redan att det inte är alla som är bekväma med stora mallar ("blaffor" kallas dem gärna) på sidorna. Lägger vi in specifika webbplatser de ska kontakta hamnar vi snart i samma läge som fick NH att ta bort den. Det viktigaste, som jag ser det, är dels att vi får till en mall som varnar läsare för att tro för mycket på vår information i ett läge där det faktiskt kan skada dem att göra så, dels att vi lägger in en mall som alla kan acceptera. Sedan behöver vi faktiskt inte lägga in all världens sjukvårdsupplysningar och nödnummer i den. Att ha specificerad upplysning för rikssvenskar men inte för finlandssvenskar tycker jag uppriktigt sagt skickar ut väldigt konstiga signaler. / TernariusD 7 januari 2018 kl. 19.09 (CET)
Jag tycker det vore bra om vi inte gjorde så stor sak av det på sidan. En mall som bara säger att wikipedia är ett uppslagsverk och inte medicinsk rådgivning borde räcka. Kontakta läkare känns överflödigt. Vem vet inte egentligen vad som är läkarens uppgift? De läser kanske t.o.m. på wikipedia för att mästra läkaren. Vill man moralisera kan man naturligtvis be folk att följa sina läkares råd, men det känns oencyklopediskt att moralisera. Folk oroar sig över vad de läser på nätet, man kan varna för det också i så fall och det är kanske mer relevant. En Googla inte symptom-mall borde finnas i varje webbläsare, men inget vi är skyldiga att ge. En länk till 1177 som är medicinsk rådgivning är iofs möjlig. Jag tror inte sajten är blockerad utomlands, man jag föredrar det kort. Machatjkala (diskussion) 7 januari 2018 kl. 19.28 (CET)
Huvudsaken är att vi inte misskrediterar 1177, vilket vi gör om vi nämner läkare och apotekare men inte sjuksköterskor. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2018 kl. 19.47 (CET)
Utifrån diskussionen borde det räcka med en mall som inskränker sig till de tre första raderna i den nuvarande mallen: "Wikipedia ger inga medicinska råd. Detta är en encyklopedisk artikel som ger allmän information om ett medicinskt ämne. Den kan inte ersätta råd som ges av medicinsk personal." Likt flera andra anser jag att medicinska artiklar skall vara försedda med varningar, med föreslagen formulering är mallen även global och utesluter inte heller någon medicinskt kunnig yrkeskategori. Med en kortare text riskerar man inte heller att läsarna hoppar över informationen. Varningssymbolen får gärna göras något större. /Ascilto (diskussion) 7 januari 2018 kl. 20.11 (CET)
Svar till de som undrar ovan: Det fanns en mall, Medicinskt förbehåll, som användes i artiklarna ett tag för sådär 10 år sedan. Den är borttagen ur artiklarna och raderad, efter diskussion. Det har gjorts ett par andra försök att införa sådana mallar, det senaste tror jag var Mall:Medicinska råd. Den används när jag skriver detta inte på några sidor. /NH 7 januari 2018 kl. 21.26 (CET)
Jag tycker den mallen ser bra ut. Inget krångel och tydlig information. Machatjkala (diskussion) 7 januari 2018 kl. 23.08 (CET)
Jag ansluter mig till Asciltos förslag ovan. Med det är det i alla fall ingen risk att vi ger otillbörlig vikt åt någon yrkesgrupp. (Jag hade gärna sett mitt förslag till förkortning komma till användning; det ´var i princip samma som Asciltos, men med den extra meningen "Eftersom vem som helst kan redigera Wikipedias artiklar, ges inga garantier att informationen i artikeln är korrekt, uppdaterad eller heltäckande" sist – eftersom många verkligen tror att allt som står på Wikipedia är sant, tyckte jag det var värt att betona motsatsen. Men om det kan bidra till att vi åter kan få en förbehållsmall, är jag fullt beredd att släppa den meningen. Beträffande den gamla förbehållsmallen så bestod den av texten "Medicinskt förbehåll - Använd inte Wikipedia för hälsorådgivning", inlett av ett vitt kors på grön botten. Den raderades den 13 november 2008, men diskussionen var nära nog den minsta tänkbara. Motiveringen var att den inte fanns i någon artikel, men om det finns ett intresse av att återinföra den, bortfaller väl det argumentet? / TernariusD 7 januari 2018 kl. 23.16 (CET)
Jag anser att tillägget som Ternarius hänvisar till ovan bör bibehållas! Då uppnås den önskvärda tydligheten, som är mallens tänkta syfte, bättre. Jag är dock beredd att ansluta mig till Asciltos förslag – bättre det än att helt exkludera mallen från diskussionssidor. / Reddarn (diskussion) 7 januari 2018 kl. 23.51 (CET)

Vilken funktion fyller en sådan här mall? Av de som söker i och läser Wikipedia för medicinsk information gissar jag att det är en väldigt marginell andel som skulle uppmärksamma en mall på diskussionssidan. Så om man hade en mall skulle den fylla en större funktion som påminnelse till wikipedianer att inte skriva medicinska råd i artiklar (eller på diskussionssidor eller i mallar), och borde i så fall utformas med tanke på det. --Pipetricker (diskussion) 7 januari 2018 kl. 23.57 (CET)

Mallen lämpar sig väl för läsare som går in på diskussionssidan för att diskutera diverse råd, eller till och med fråga efter sådana. Man kan inte förutsätta att nybörjare förstår att våra diskussionssidor endast är till för att diskutera den specifika artikelns innehåll. Det är också antagligen betydligt fler som går in på diskussionssidan än följer den lilla länken "Förbehåll" längst ned. Sedan fungerar mallen även sekundärt som en upplysning till skribenter. / Reddarn (diskussion) 8 januari 2018 kl. 00.09 (CET)
På diskussionssidan skulle mallen inte göra mycket nytta. Av erfarenhet vet jag att läsare inte är särskilt bekanta med diskussionssidorna. Mallen bör ligga högst upp i artikeln. /Ascilto (diskussion) 8 januari 2018 kl. 00.16 (CET)

Jag tycker Mall:Medicinska råd ser mycket bra ut. Den kan användas i artiklarna. Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2018 kl. 00.21 (CET)

Jag tycker betydligt bättre om Asciltos förslag av den 7 januari 20.11 (CET) (gärna med Ternarius tillägg). Meningen om att vi ger encyklopedisk diskussion är något klumpig, men duger. Vad gäller den andra mallen så är det viktigt att påpeka att vår information inte ersätter professionella råd, och att den kan vara uppåt väggarna. Vi skall inte låtsas (som den korta mallen gör implicit och den långa explicit) att våra artiklar är skrivna med tanke på teoretiskt intresse utan verklighetskoppling. Wikipedia skall skrivas så att artiklarna är relevanta (som bakgrundskunskap) också för dem som har eller misstänker en viss sjukdom – men läsas kritiskt och endast som komplement till professionell rådgivning. --LPfi (diskussion) 9 januari 2018 kl. 12.34 (CET)
Jag har svårt för tanken att vi ska såga våra artiklar som potentiellt värdelösa i en mall. Tror vi det så tycker jag det är bättre vi raderar artiklarna eller delar av dem. Eller åtminstone ett projekt för att källbelägga dem. Att märka med att 'vem som helst kan ha skrivit detta så tro det inte' är inte långt ifrån att märka med 'Wikipedia är skit använd inte'. Machatjkala (diskussion) 9 januari 2018 kl. 13.07 (CET)
Vi (inklusive företrädare för Wikimedia) brukar i flera sammanhang påpeka att Wikipedia inte alltid kan betraktas som 100% sant, just på grund av risken för klotter. Det är ju en av orsakerna till att vi inte accepterar Wikipedia som källa. Det innebär inte att vi framställer oss som skräp, utan bara att vi inte förhäver oss. Att förtiga att artiklarna kan ha vissa kvalitetsbrister vore oärligt, i ett sådant här sammanhang när ovana läsare faktiskt kan bli skadade av det kanske rentav omoraliskt. / TernariusD 9 januari 2018 kl. 13.25 (CET)
Jag är tveksam om att börja mass-malla artiklar om sjukdomar. Kommer vi sedan även att lägga in förbehåll i alla juridiska artiklar ("kontakta advokat istället")? Kanske till och med religösa artiklar ("kontakta präst istället")? Fem5 (diskussion) 9 januari 2018 kl. 13.38 (CET)
Jag undrar också lite över varför just artiklar om medicinska ämnen anses behöva varningsskyltar. Är det för att de kan råka innehålla farliga råd ("vid långvarig kraftig buksmärta bör man prova omläggning med vitkålsblad") eller är det för att folk kan tänkas råka använda dem på ett farligt sätt (t ex ställa egna felaktiga diagnoser)? Båda sortens risker förekommer ju i samband med väldigt många andra typer av artiklar ("cykling är tillåtet på vägrenen på motorväg i Sverige", någon som bygger en egen teslaspole med hjälp av vår artikel). Isåfall ser jag en farligare utveckling på engelska Wikipedia, där artiklarna ofta ger detaljerade behandlingsråd, inklusive dosering av läkemedel, och detta är aktivt understött av diverse medicinprojekt på engelska Wikipedia. /NH 9 januari 2018 kl. 13.56 (CET)
Kanske det helt enkelt är för att det i långa tider har varit vanligt med självmedicinering? Förr sökte man i läkarboken (eller gick till biblioteket om man inte hade någon egen), nu har webben tagit över. Inte alltid idealiskt – läkarböckerna kunde vara mer eller mindre bra, men avsiktligt missledande information fanns det i alla fall inte i dem. Dessutom inser nog de flesta med litet sunt förnuft att man inte bör gå på motorvägen, speciellt som det finns förbudsskyltar mot gångtrafik, och att det kan vara farligt att leka med högspänning. När det gäller medicinska råd, däremot, är få personer så insatta att de kan skilja mellan ett gott råd och ett avsiktligt missledande.
Argumentet om engelska Wikipedia tycker jag nog, med all respekt, låter som en "Brukar du fiska"-variant. Innebär det faktum att det är värre på enwp att vi kan slå av på våra kvalitetskrav? / TernariusD 9 januari 2018 kl. 15.30 (CET)
Jag håller nog med NH. Jag tycker inte vi skall ha varningsmallar i artiklarna som inte är kopplade till tydligt identifierade brister som går att åtgärda. All information på Wikipedia används på egen risk. Konsekvenserna av missledande information om medicinska tillstånd kan vara allvarliga, men det kan även information om kemiska produkter, trafikregler och svampars ätlighet vara. Börjar man markera viss information som potentiellt farlig finns risken att all information som inte är markerad ses som okontroversiell. Det tycker jag inte heller vore bra.
andejons (diskussion) 9 januari 2018 kl. 16.24 (CET)
Jag håller inte med. Som jag redan skrivit, menar jag att just för att medicinska råd är så svåra att bedöma för en lekperson bör vi ha en varningsmall. Att det är farligt att experimentera med högspänning och starkström, eller att man inte bör bryta mot tydliga förbud att gå på vissa vägtyper är självklara; farliga kemiska produkter är redan tydligt utmärkta på förpackningarna (dessutom påpekar media dagligen och stundligen hur farligt det är att förvara giftiga/frätande preparat oförsiktigt) så beträffande dem finns det ingen anledning att upprepa varningen. Giftiga svampar, däremot, finns det all anledning att varna för. Där utgör inte bara sociopatiska klottrare som med vett och vilja markerar giftiga svampar som ätliga en fara; många svampar har fått sin ätlighet starkt ifrågasatt eller rent av omvärderad. Där utgör även personer som är övertygade om att auktoriteterna har fel och skriver så i artiklarna en fara. De "stora" giftsvamparna, vit och lömsk flugsvamp känner väl de flesta till. Men stenmurklan är starkt omdebatterad, riddarmusseronen misstänks orsaka svåra muskelskador (bl.a. på hjärtmuskeln med dödlig utgång som följd), grå bläcksvamp anses av många experter vara mutagen och man avråder därför från konsumtion (fast vår artikel nämner bara symptomen ihop med alkohol) – alla sådana artiklar bör tas med en rejäl nypa salt. Sedan ska vi inte glömma alla matsvampar som har dödligt giftiga dubbelgångare. Personligen anser jag att även svampartiklar bör ha en varningsmall. Det anses på många håll bland wikipediamedarbetarna vara nästan "fult" att tala om att vi skulle ha ett ansvar gentemot allmänheten, det betraktas ungefär som att blanda in egna politiska värderingar när man lägger in information. Litet av det stack till exempel upp sitt huvud under diskussionen om självmordsmetoder för ett par år sedan. Jag håller alltså inte med. Vi har många besökare som inte bidrar till encyklopedin, utan bara läser den. Självfallet ska vi inte fryna åt dem eller betrakta dem som minte viktiga! Vårt huvudmål är väl ändå att förse allmänheten med en så vederhäftig encyklopedi som det är möjligt med den öppna form av editering som vi tillämpar (något som jag ska skynda mig att försäkra att jag inte har något att inväna mot). Ibland får jag nästan intrycket att huvudmålet för vissa skulle vara själva skrivandet, och det upplever jag nog har ett drag av elitism. / TernariusD 9 januari 2018 kl. 16.55 (CET)
Om det finns i problem i artiklar så bör det lösas genom att utformningen av dem ändras, inte genom att man permanent hänger på en mall. Någonstans måste man dra gränsen för när man kan förvänta sig att människor kan tänka själva, och jag ser inte att det skulle vara självklart att människor slaviskt litar på vad som står om medicin medan de skulle förhålla sig kritiskt till en eventuell uppgift om att man kan få ett rus av att käka alkogel. Det finns olika sätt man kan definiera att ta ansvar för vad man skriver. Att hänga på en mall som säger att "lita inte på det här" är förmodligen det enklaste, men jag har mycket svårt att tro att är det enda eller ens det bästa.
andejons (diskussion) 10 januari 2018 kl. 13.59 (CET)
Jag är rädd att du missar det som varit den springande punkten i mitt resonemang, andejons: Det är inte artiklarnas normala utseende som jag har några problem med. Vad som är en av våra främsta tillgångar, att alla kan editera våra artiklar, gör också att vi är känsliga för klotter på ett sätt som ett tryckt verk eller en traditionell sjukdomsupplysningssajt aldrig upplever. Hur löser du det genom att ändra artiklarnas utformning? / TernariusD 10 januari 2018 kl. 14.20 (CET)
Hur löser du det genom en mall som är lika enkel att ta bort som att ändra något annat?
andejons (diskussion) 10 januari 2018 kl. 16.48 (CET)
En mall har två funktioner: Dels informera den tillfälliga besökaren om att det som står i artikeln kan, tillfälligt, vara felaktigt. I den funktionen är den lika känslig för klotter som allting annat, det är riktigt. (Om jag skulle vilja vara elak så skulle jag kunna fråga dig hur vi löser problemet med klotter genom att ändra artiklarnas utformning. Men det vill jag givetvis inte vara, elak alltså, så jag nöjer mig med att konstatera att med den argumentationen kan vi inte göra någonting åt illvilligt klotter i några av våra mer känsliga artiklar, och det tycker jag faktiskt är rätt otillfredsställande.) Dels kan mallen, så småningom, förmedla en medvetenhet hos besökarna att vissa artiklar är mera känsliga för klotter än andra (eller snarare, att klotter i de artiklarna riskerar att få värre konsekvenser än i andra). Det löser inte problemet med tillfälliga besökare med ingen Wikipediavana, det är riktigt, men nog är det bättre än att bara strunta i problemet? / TernariusD 10 januari 2018 kl. 17.12 (CET)
Om det verkligen är ett utbrett problem med klotter har vi redan ett verktyg som är effektivt i att motverka det: skrivskydd. Förvisso är det inte bara sannolikheten som avgör risken, men det finns som sagt även andra artiklar där konsekvenserna av att någon läser och tror på något felaktigt skulle kunna vara förödande (jag vill minnas något recept i en tidning eller liknande som innehöll 25 muskotnötter, vilket vore tillräckligt för leverskador). Innan vi springer iväg och inför åtgärder vill i alla fall jag se någon indikation på att det finns ett problem. Har vi överhuvudtaget sett den typ av klotter du beskriver? Om så, hur utbrett är det?
andejons (diskussion) 10 januari 2018 kl. 18.00 (CET)
Sedan när började diskussionen handla om att malla artiklar? Förslaget gällde diskussionssidor. Om det är artiklar som skall markeras med mallar, kan möjligen mallen placeras längst ned i artiklarna, annars motsätter jag mig förslaget. Jag skulle dock mycket hellre se en mall högst upp på diskussionssidorna – där torde också mallarna vara betydligt mer okontroversiella. / Reddarn (diskussion) 10 januari 2018 kl. 18.16 (CET)
(Redigeringskonflikt) Det är inte klotter som är den största risken med medicinartiklar. Den största risken är att de är skrivna av amatörer, vi har så få medicinskt kunniga användare att de inte ens finns tillgängliga för att bedöma artiklar på Artikelnomineringar, därför har flera medicinartiklar på senare tid förlorat status som utvalda. Det finns inte tillräckligt många medicinskt kunniga användare för att granska alla medicinartiklar. Vi kan inte lita på att de som skrivit artiklarna följt policyn att inte ge medicinska råd, sådana formuleringar förekommer och de är inte alltid alldeles enkla att upptäcka. Därför behövs en varningsmall som måste ligga överst i artiklarna, inte på diskussionssidorna. Att mallen inte försvinner från någon artikel som är kategoriserad inom medicinträdet kan bevakas av en bot. /Ascilto (diskussion) 10 januari 2018 kl. 18.20 (CET)
Att lägga mallen i artiklarna vore att misskreditera dem, och det förespråkar jag inte. Mallen var tänkt som en ansvarsfriskrivning, inte att moralisera. Det sistnämnda blir resultatet av att malla artiklar, och det hör inte hemma i en encyklopedi. / Reddarn (diskussion) 10 januari 2018 kl. 18.31 (CET)
Jag känner mig tveksam eftersom detta kan lätt leda till mallhysteri. Liknande för några år sedan då det skapades mängder av stub-mallar med olika kombinationer av (ibland blinkande eller animerade) ikoner för att varna för att artiklarna var okompletta. Om vi nu ska ha varningsmallar så ska de självklart läggas överst i själva artiklarna, det finns ingen mening med att varna på en diskussionssida som bara vana wikipedianer ser. För att slippa mass-mallande så skulle man kunna ha en allmän varning som visas automatiskt på varje sida via programkod. Det skulle då vara en allmän varningsruta som passar för alla artiklar ("Wikipedia skrivs användarna och det kan inte ges några garantier att informationen är korrekt. Använd ej Wikipedia för medicinska diagnoser, juridiska vägledning eller liknande."). Fem5 (diskussion) 10 januari 2018 kl. 19.01 (CET)
Den automatiska allmänna varningen finns redan på alla sidor. Förvisso ganska liten men det är otroligt mycket som skall klämmas in på allasidor. Längst ned finns en länk Förbehåll som bland mycket annat tar upp det för tillfället aktuella ansvarsfriskrivningen. --MagnusA 10 januari 2018 kl. 22.32 (CET)

Vi skall inte låtsas "att våra artiklar är skrivna med tanke på teoretiskt intresse utan verklighetskoppling". Det behöver vi inte. Det borde vara självklart för oss alla. Praktiska upplysningar söker man annorstädes på nätet. Här inhämtar man bildning, vilket har ett egenvärde. Tostarpadius (diskussion) 10 januari 2018 kl. 22.39 (CET)

Stor bokstav på varje ord i titel[redigera | redigera wikitext]

Vi brukar vad jag förstått ej ha stor bokstav på varje ord i titlar. Igår stötte jag på en artikel jag flyttade, men såg samtidigt att väldigt många titlar verkar skrivna som ex denna: The Wild Hunt (album av Watain). Är ddt något vi skall ändra eller? Adville (diskussion) 6 januari 2018 kl. 14.08 (CET)

Tycker inte det finns anledning ändra detta: "På Wikipedia är det vanligt att utländska egennamn följer de versaliseringsregler som gäller för respektive språk, vilket bland annat i princip innebär att engelska namn skrivs med versal initial på alla "betydelsebärande" ord." Från Wikipedia:Artikelnamn#Namn på andra språk. BiblioteKarin (diskussion) 6 januari 2018 kl. 14.32 (CET)
(Redigeringskonflikt) Om albumtiteln i ditt exempel skrevs med gemener skulle det bli en översättning av titeln från engelska till svenska och även då skulle man ställas inför problemet att välja mellan The Wild hunt och The wild hunt. Jag menar att det måste finnas källor för att vi skall översätta titlar, inga hemmasnickrade översättningar. Källor i det här fallet kan t.ex. vara dagspressrecensioner. Språknämndens Svenska skrivregler ställer inte upp någon fast regel i fall som detta: "När man i svensk text återger utländska titlar kan man antingen följa originalspråkets principer för stor eller liten bokstav i titlar (om man känner till dem) eller svenska principer. Det senare är att föredra när svenska och utländska titlar förekommer i samma text. När man återger exempelvis tyska titlar bör man emellertid följa tysk rättstavning, d.v.s. skriva substantiv med stor bokstav." Och i artikelnamn handlar det ju aldrig om att blanda svenska och utländska titlar, så därför är originalspråkets versalisering att föredra enligt mig. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2018 kl. 14.34 (CET)
Det vanliga är nog att man följer originalspråket (exempelvis The Winner Takes It All). Svenska titlar bör generellt sett inte skrivas med inledande versal i varje ord. Jag har sett att det är en del som har gjort det, troligen influerade av engelskan. Det är bra om många tänker likadant för att det ska bli rätt med länkar och artikelnamn från början. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 januari 2018 kl. 15.05 (CET)
Svensk Filmdatabas gör för övrigt också det, se exempel. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 januari 2018 kl. 15.11 (CET)
Den praxis som jag kan urskilja efter tio års redigerande här, är att titlar på svenska följer svensk titelstandard, medan övriga språk om möjligt följer dessa språk. Det innebär att titlar på engelska följer engelsk titelstandard, med en myckenhet initialversala ord. Franska titlar verkar hyfsat ofta följa fransk titelstandard, som ligger nära svenskan men där versal även hamnar på initial till första ordet som inte är en bestämd artikel (dessutom versaliseras bl.a. folkgrupper i franskan). Annars verkar det mesta följa svensk titelstandard.
Denna praxis rekommenderas av Språkrådet, som i Svenska skrivregler (8.5.2 + 8.15; rekommendationerna är samma i både 2008 och 2017 års utgåvor) nämner de båda möjliga varianterna – antingen svensk standard konsekvent eller standard för varje enskilt språk. Fördelen med att använda engelsk titelstandard för alla engelska titlar är att titeln direkt känns igen som en engelsk titel och inte en svensk (snabbar upp läsarens tolkning och uttalsförberedelser). Mina två ören--Paracel63 (diskussion) 7 januari 2018 kl. 07.34 (CET)
Skulle det då vara för verk som fått en "svensk" titel på engelska (har för mig att det finns ett par sådana filmer)? Jag har svårt att se att om det finns en flerordig titel som skulle kunna utläsas på såväl svenska som engelska att versaliseringen skulle hjälpa. Själv skulle jag nog föredra att undvika versalisering i så stor mån som möjligt, men å andra sidan vore det konstigt att helt avversalisera t.ex. substantiv som ingår i tyska titlar.
Man får också komma ihåg att versalisering på engelska inte är någon exakt vetenskap. Det finns sammanhang där samma versaliseringregler som i prosa gäller, och när det gäller titlar finns lite olika besked om exakt vilka ord som skall versaliseras.
Jag skulle formulera riktlinjen ungefär: om du är osäker, versalisera endast första ordet så blir det troligen inte fel. Är du säker på originalets versalisering, så använd ditt eget omdöme och försök vara konsekvent med resten av artikeln.
andejons (diskussion) 7 januari 2018 kl. 10.19 (CET)
Tack för kompletteringarna och perspektiven. Ja, min minnesbild är att det är språket som i praktiken fått styra, inte landet. Se bland annat denna, denna och denna kategori. Jämför engelskspråkiga och svenskspråkiga titlar i listorna, och jag tror att ett mönster framträder. Det är det mönstret som jag försöker följa när/om jag blir inblandad i filmer med engelsk titel. Samma mönster framträder vad gäller musikalbum. Se bland annat denna, denna och denna kategori.
Att du tycker att det vore konstigt att avversalisera tyska substantiv i titlar är väl ett utslag av samma "känsla" för ursprungstitelns stavning? Så resonerar jag själv när det gäller franska titlar, så vi som känner till ursprungsspråkens titelstavningsregler har åtminstone Språkrådets tillåtelse att fortsätta att stava enligt dem reglerna i Wikipedias artiklar. Ditt förslag till riktlinje är i praktiken den som Språkrådet rekommenderar. Däremot får våra artiklar allt som oftast Title Case, eftersom de ofta översätts från enwp, källbeläggs från IMDb och känns igen via filmbolagens marknadsföring (som oftast är enligt Title Case). Samma sak med engelskspråkiga musikalbum och låttitlar.
Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 8 januari 2018 kl. 06.26 (CET)

Det verkar ha varit mer självklart att normalisera till svenskt skrivsätt (små bokstäver) förr. Själv har jag aldrig fått lära mig det, utan har oftast bara härmat originalet. Har dock börjat normalisera de senaste par åren, bl.a. eftersom jag hållit på med texter som annars hade behövt blanda skrivsätt fram och tillbaka, men ska sluta med det på Wikipedia. Att ta bort title case är dock något helt annat än att skriva t.ex. engelska avledda egenamn eller tyska substantiv med liten bokstav, eftersom sådant är förknippat med entydiga rättskrivningsregler som inte är bundna till vissa textsammanhang och som rimligen bör ses som mer integrerade delar av skriftspråket. /Genomlysning (diskussion) 8 januari 2018 kl. 11.59 (CET)

Ja, i exempelvis Ugglan genomförs detta konsekvent även med tyska och danska titlar (danskan inledde alla substantiv med versal fram till 1948). Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2018 kl. 12.06 (CET)
Spännande! Ser att också skandinaviska egennamn också normaliserats æ→ä och ø→ö i Ugglan. Idag är man väl betydligt mindre benägen att transkribera det dansk-norska alfabetet. Numera ser jag till och med æ och ø i namnuppgifter som hämtas direkt ur det svenska folkbokföringsregistret, så de bokstäverna får nog sägas vara officiellt välkomnade. /Genomlysning (diskussion) 8 januari 2018 kl. 12.57 (CET)

Eftersom de flesta verkar tycka att frågan inte är så hemskt viktig och att båda varianter är tänkbara skrev jag ett stycke om det i skrivreglerna: [1]. Om det finns en faktiskt praxis att använda title case i artikelnamn så har jag inga större problem med det, även om jag tycker det ger ett konstigt intryck när man blandar titlar på olika språk att en del har väldigt många versaler medan andra knappt har någon.

andejons (diskussion) 8 januari 2018 kl. 13.15 (CET)

Versalisering av svenska organisationsnamn[redigera | redigera wikitext]

Eftersom jag nömnde förwtagsnamn i början rycker jag vi skall se till det med i diskussionen, och då finns det ex Kooperativa Förbundet och Lärarnas Riksförbund som skriver på svenska. Hut är riktlinjerna där? Eller när ett företagsnamn blir ihopsatt som AarhusKarlshamn? Adville (diskussion) 6 januari 2018 kl. 15.27 (CET)

Svenska skrivregler från 2008 säger att "Huvudregeln för flerordiga namn är att endast första ordet och ord som i sig är egennamn skrivs med stor bokstav". Det är en bra regel, så har de inte ändrat den i senare utgåvor så tycker jag vi följer den. Engelska namn är något annat, de följer egna regler som jag också tycker vi följer när vi använder engelskspråkiga namn. Machatjkala (diskussion) 6 januari 2018 kl. 17.10 (CET)
Fast här har vi ju också som princip att skriva ut organisationer och föreningars namn såsom de själva skriver dem. I vissa fall handlar det om gamla företag eller organisationer som stavar som på den tiden den grundades, som Svenska Akademien. Sedan finns det ju gott om exempel där man haft en äldre stavning, infört en modernare och sedan återgått till en äldre, eller helt enkelt infört den - antingen för att verka anrikare eller så för att rikta sig till en internationell marknad. Men det är ju svårt för oss att göra åtskillnad eller försöka gissa deras bevekelsegrunder.FBQ (diskussion) 6 januari 2018 kl. 20.34 (CET)
Det finns flera undantag även i svenska skrivregler. Wikipedia har regler som jag tycker täcker in ganska väl vad som är etablerat i svenska språket. Ingen logotypeskrivning t.ex. Skrivregler#Stor eller liten bokstav.
Machatjkala (diskussion) 6 januari 2018 kl. 20.52 (CET)
När det finns vedertagna namnformer med versal i det senare ledet kan vi använda dem, men exempelvis "universitet" bör alltid inledas med gemen. Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2018 kl. 12.06 (CET)
Vad tycker vi om slamkryparen Jönköping University (som ju numera heter så på svenska)? mvh Aron Ambrosiani 10 januari 2018 kl. 13.08 (CET)
Förfärligt. Värre än "Ericsson Globe" som Globen numera, tillfälligtvis, heter på svenska. Officiellt namn är inte per definition tvingande för Wikipedia och inte samma sak som vedertaget namn. Jag tycker inte vi ska ha såna regler eller tvingande konsekvens åt något håll utan behandla varje artikel för sig och där väga in vad som är POMMF, etablerat, vedertaget, källbelagt, officiellt, beständigt med mera. Oftast är det inga konstigheter och ibland får kanske såna som jag leva med namn som Jönköping University.--LittleGun (diskussion) 10 januari 2018 kl. 17.21 (CET)
I det fallet ser jag ingen anledning att använda det "officiella" namnet. Det är inte etablerat. Varför inte "Högskolan i Jönköping"? Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2018 kl. 17.33 (CET)
Se gärna Diskussion:Jönköping_University, alla intresserade. /Genomlysning (diskussion) 17 januari 2018 kl. 17.27 (CET)
Jag tycker inte att Jönköping University m.fl. är svenskspråkiga namn. De är (ibland missvisande) engelskspråkiga namn som huvudmannen valt att använda även på svenska. I vissa fall använder också vi engelskspråkiga namn, t.ex. då svenskspråkigt namn saknas, men dessa namn är ett skilt problem. Jag tycker liksom Tostarpadius att vi inte behöver följa huvudmannens och dess PR- eller sponsoravdelningars nycker, utan bör göra en egen bedömning. --LPfi (diskussion) 18 januari 2018 kl. 12.09 (CET)
Vad gäller artikelnamn i stil med Svenska institutet och Skånes Djurpark så är riktlinjen sedan länge att vi följer organisationernas egna skrivsätt vad gäller små och stora bokstäver: Wikipedia:Artikelnamn#Flerordiga namn. Men obs! att den riktlinjen talar om artikeltitlar, inte löptext. /NH 18 januari 2018 kl. 12.26 (CET)

Veckans tävling: Encyklopedijakten[redigera | redigera wikitext]

Om ett par timmar startar en ny Veckans tävling – Encyklopedijakten. Den här gången tar vi en titt på ett annat stort uppslagsverk för att hitta nya ämnen att skriva om. Det är nämligen fortfarande tusentals artiklar som finns med där men som vi saknar! Förslagslistan sträcker sig från den sällsynta sjukdomen abetalipoproteinemi till Överstyrelsen för yrkesutbildning med allt möjligt däremellan. Välkomna! --Vesihiisi (diskussion) 7 januari 2018 kl. 20.16 (CET)

Innehåller listan samtliga artiklar som finns i NE men saknas hos oss? Isåfall ligger vi förvånansvärt bra till med bara 2917 saknade artiklar. Eller visar listan bara sådana saknade artiklar som har objekt på Wikidata? /Ascilto (diskussion) 7 januari 2018 kl. 20.26 (CET)
Listan är tyvärr (väldigt) ofullständig. Det är bara ca 12% av NE:s artiklar som är kopplade mot Wikidata, så mörkertalet är svårt att uppskatta. Därav bara en "förslags"-lista... --Vesihiisi (diskussion) 7 januari 2018 kl. 20.43 (CET)

Switching from Tidy to RemexHTML[redigera | redigera wikitext]

Hej alla.

I juli 2017 berättade vi att vi planerar att ersätta Tidy med RemexHTML över Wikimediawikierna till juli 2018. För att kunna göra den här övergången har vi identifierat ett antal trasiga wikitextmönster som behöver fixas på wikierna, funna med hjälp av högprioritetskategorierna i Linter-tillägget.

Jag skulle vilja lyfta fram de snabba och viktiga framsteg som wikipedianer på den här wikin har gjort med att fixa problem relaterade till att ersätta Tidys parsningsbibliotek. Tack, alla som hjälpt till, från mig och Parsningsteamet på Wikimedia Foundation. Vi planerar att avsluta processen med att stänga av Tidy i juli 2018, och att göra tidiga byten från Tidy till Remex kommer att låta oss identifiera kvarvarande problem som inte redan fångats av Linter-kategorierna och vår kvalitetstestning. Vi uppmanar stora wikier som har arbetat hårt med detta att byta snart – italiensk- och tyskspråkiga Wikipedia, till exempel, har redan gjort så för en månad sedan.

Om vi ser till nuvarande mängde högprioritetsproblem på den här wikin tror vi att den här wikin är redo att byta från Tidy till Remex. För tydlighets skull: om vi lägger märke till några problem (eller om wikin begär så) kommer vi att byta tillbaka när vi har identifierat vad som ligger bakom problemet. Om ni ser någon wikikod som inte visas korrekt kan ni lägga till ?action=parsermigration-edit i slutet av webbadressen för att se om det var övergången från Tidy som orsakade det. Vi föreslår 31 januari 2018 som ett möjligt datum för den här övergången. Vi lyssnar gärna på eventuella bekymmer rörande detta, och hur vi kan hjälpa till göra övergången så smidig som möjligt. Om ni har några kommentarer, ber jag att ni pratar med teamet på diskussionssidan på mediawiki.org – det är så vi kan se dem och agera på dem, annars kommer vi att anta att ni har sett detta och att deadlinen fungerar för gemenskapen här. Tack!

mw:User:SSastry (WMF) 10 januari 2018 kl. 21.28 (CET)

Det blir säkert bra. Men kan någon på begriplig svenska (ej maskinöversatt) förklara lite enkelt vad Tidy respektive Reemex är för något? Tidy har tydligen en massa buggar och då får man väl anta att det nya inte har det (såsom brukligt är i all nyskriven programvara)... Eller är det bara jag som sedan cirka tio år fokuserar på wikins innehåll utan att egentligen kunna det teknska bakom eller vad det heter? --MagnusA 10 januari 2018 kl. 22.17 (CET)
Som jag tolkat det, fixar HTML Tidy till en del felaktig kod på sidorna, så att webbläsare kan tolka dem ordentligt. Men den är, som sagt, gammal och arbetar med HTML4. Sedan en tid är HTML5 standard och RemexHTML är en (PHP-baserad) HTML5-parser (tolkar om till korrekt HTML5). Med det bytet behöver dock ett antal Wikipediasidor vissa korrigeringar för att visas som avsett, eftersom RemexHTML tolkar sidor på delvis annorlunda sätt än föregångaren Tidy. /JohanahoJ (diskussion) 10 januari 2018 kl. 22.41 (CET)
Det behövs i vilket fall som en del ändringar, eftersom vissa taggar och attribut inte längre stöds av HTML5 och bara fungerar så länge webbläsare fortsätter behålla den bakåtkompatibiliteten. På sidan Wikipedia:HTML5 finns lite info och tips gällande den övergången. /JohanahoJ (diskussion) 10 januari 2018 kl. 22.53 (CET)
Väldigt många sidor använder den numera föråldrade taggen <center>, ofta i onödan också eftersom gallerier etc ändå är centrerade. /ℇsquilo 11 januari 2018 kl. 11.15 (CET)
Det kanske låter beundransvärt att fokusera på wikins innehåll i stället för det tekniska tills man förstår att om vi inte fixar det med hög prioritet på Special:LintErrors så kommer en del innehåll bli otillgängligt på ett eller annat sätt. Fel i kategorin Special:LintErrors/deletable-table-tag kan göra att en del innehåll täcker över annat (jag har förklarat mer utförligt på Användardiskussion:Nirmos#table-tag). Fel i kategorin Special:LintErrors/multiple-unclosed-formatting-tags kan göra text så liten eller så stor att den inte går att läsa. Föråldrade taggar och attribut har ingenting med utfasningen av HTML Tidy att göra. Det är bara de kategorier med hög prioritet på Special:LintErrors som är relevanta för bytet från HTML Tidy till RemexHTML. Nirmos (diskussion) 11 januari 2018 kl. 14.29 (CET)
Just felet deletable-table-tag begriper jag inte och jag blev bara än mer förvirrad av att läsa Malldiskussion:Klimatöversikt. Varför behöver den mallen stoppas in i ytterligare en tabell!? Det verkar ju hur korkat som helst! /ℇsquilo 18 januari 2018 kl. 14.17 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Första världskriget[redigera | redigera wikitext]

Slag, vapen, propaganda och mycket annat med temat "första världskriget" kan ni skriva om under tävlingsveckan. Slag, vapen, propaganda och mycket annat med temat "första världskriget" kan ni skriva om under tävlingsveckan.
Slag, vapen, propaganda och mycket annat med temat "första världskriget" kan ni skriva om under tävlingsveckan.

På måndag den 15 januari kl 00.00 startar tävlingen. Ni är välkomna att tävla och/eller lämna förslag på artiklar som behöver skapas eller utökas. :-) // Zquid (diskussion) 12 januari 2018 kl. 15.19 (CET)

Nya landslagsmallar för sporter, vilka "förkortningar" ska användas?[redigera | redigera wikitext]

Då jag nästan gjort alla landslagsmallar som fanns med i Mall:Matchrapport mallar, som var rödlänkade, tillgängliga, så är min fråga nu. Sporter som inte är med i mallen, lacrosse är ett exempel. Vilka förkortningar ska användas? Jag är vilsen på det, då jag inte förstår sammanhanget på mallarna och deras respektive namn, en sak förstår jag givetvis och det är att "h" och "d" vilka står för "herrar" respektive "damer", men jag förstår inte den andra logiken.
T.ex. Bandyn (herrar) har ju {{Blh}}, det säger sig själv att b står för bandy, men var kommer L ifrån? eller det varför är det två f i {{hff}}?
Jag tyckte iallafall det var bättre att ta upp det här än att skapa en mall med ett namn jag anser passa, som kanske inte alla håller med om. Jag vill liksom förstå sammanhanget på mallarna som redan finns, så jag har något att utgå ifrån. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 16 januari 2018 kl. 17.10 (CET)

@DenSportgladeSkåningen: Om man försöker hitta något mönster i namnen dessa mallar så kan man se att de består av tre delar
del 1 - en eller två bokstäver, H eller D (H för Herrar och D för Damer) med ett tillägg av j för juniorer
del 2 - två bokstäver som är en unik förkortning för sporten (fotboll är här ett undantag, se nedan)
del 3 - alltid ett f (för flagga kanske)
Exempel:
  • Dcuf = Damer, curling, flagga
  • Djihf = Damer juniorer, ishockey, flagga
  • Dibf = Damer, innebandy, flagga
  • Hbkf = Herrar, basket, flagga
  • Hhpf = Herrar, hästpolo, flagga
Fotboll verkar vara ett undantag eftersom "del 2" endast består av 1 bokstav. Herrar,fotboll,flagga. Det svarar väl också på frågan om varför det är två f i den mallen.
Bandy passar inte alls in i mönstret, de mallarna borde heta Hbyf och Dbyf (ba bör kanske undvikas eftersom basket också börjar på ba).
--Larske (diskussion) 17 januari 2018 kl. 13.08 (CET)
@Larske: Det låter helt logiskt och nu ser jag mönstret/sammanhanget, nu finns det iallafall något att utgå ifrån, jag tackar för förklaringen. Face-wink.svg
Så om man skapar en mall för exemplet lacrosse, så skulle mall:Hlcf/mall:Dlcf (herrar/damer, lacrosse, flagga) vara vettigt? \\\D.S.Skåningen (diskussion) 17 januari 2018 kl. 13.49 (CET)
Ja, det tycker jag. --Larske (diskussion) 17 januari 2018 kl. 14.01 (CET)

Kompletterar med en jämförelse av mallnamn mellan några olika språkversioner:

Med undantag för "Bandy" tycker jag det ser ut som om svwp är den mest konsekventa språkutgåvan vad gäller namngivningen av dessa landslagsmallar. Svensk etikett saknas dock i Wikidata för många av dessa mallar vilket får kolumnen "Etikett" i tabellen ovan att se lite märklig ut. --Larske (diskussion) 17 januari 2018 kl. 14.01 (CET)

Fullkomligt obegripliga maillnamn! Kan vi inte göra som ñowp och ge dem begripliga namn i stället? /ℇsquilo
Eller ännu hellre; använd EN mall och ange de kryptiska förkortningarna parameter. /ℇsquilo 17 januari 2018 kl. 14.19 (CET)
@Esquilo: Jag håller med dig om att namnen är obegripliga, trots jag nyss fått reda på mönstret om dom, eftersom man måste "kolla upp" dom vid en sport man inte är bekant vid. Det går alltid att skapa mall-omdirigeringar men givetvis hade det varit enklare att skriva {{landslag|kön|sport|nation|eventuell flaggvariant}}, t.ex. {{landslag|d|fotboll|Sverige}}/{{landslag|d|fb|SWE}} för att få  Sverige eller {{LL|h|rugbyunion|IRE|rugby union}} för att få  Irland. Men det är som det är just nu, jag förstår på ett ungefär hur mallarna är byggda men inte helt, annars skulle jag gett det ett försök. Dessa mallar jag skapat har jag egentligen "härmat" från mallar som redan existerat och det enda jag gjort är att byta ut sporterna, könen och förkortningarna. Det är bättre än inga mallar alls iallafall. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 17 januari 2018 kl. 15.38 (CET)
Vi har ju en {{flagga}} med delar av samma funktionalitet. Det vore kanske bra att modifiera den? {{flagga|NOR|ih|h|j}}. Om det nu finns någon mall-/modul-expert som är villig att fixa lite. Boⅳⅰᴇ (🖉) 17 januari 2018 kl. 15.48 (CET)

Några som skall till Riksarkivet på Torsdag 18 jan Marieberg, Stockholm?[redigera | redigera wikitext]

Samverkansdag inom offentlig informationshantering vore kul att pratas vid jag nås på 0705937579 - Salgo60 (diskussion) 17 januari 2018 kl. 17.06 (CET)

Lite om intressekonflikter[redigera | redigera wikitext]

Jag upplever att våra riktlinjer om intressekonflikter ibland används med för hård tolkning mot framför allt ny skribenter. Inte sällan i kombination med frågan om skribentens relation till artikelsubjektet får nya användare ibland en skarp uppmaning att hållas sig borta från vissa ämnen. Jag tror att det finns flera ny skribenter som upplever sig nära på förbjudna att skriva om vissa ämnen med hänvisning till intressekonflikt. Jag upplever även att vi inte sällan drar bedömningen om artiklars relevans till oproportionerliga ytterligheter när en skribent med intressekonflikt är inblandad.

Jag anser att relevansen på varje artikel ska bedömas helt baserat på artikelsubjektets egna meriter, och vid relevansbedömningar ska vi helt bortse ifrån om det finns skribenter med intressekonflikt som bidragit till artikeln. Ett popband blir inte mindre relevant för att det är en av bandmedlemmarna som skapat artikeln. Det kan till och med vara positivt att skribenter med särintressen tillför ”smala” artiklar som kanske annars aldrig skulle skapats. Ibland hävdas argument i stil med ”De ska minsann inte få använda Wikipedia som plattform för …”, men då missas samtidigt att Wikipedia och dess artiklar existerar i första hand för våra läsares skull. Även om en artikel i praktiken ger reklam och höjd status för en intressent kan den fortfarande vara bra och relevant för våra läsare.

Var det gäller nya skribenter med tydlig intressekonflikt som för in vinklad information och/eller information med otillbörlig vikt bör vi inleda kommunikationen med att sakligt förklara hur artiklar bör utformas för att ge ett neutralt perspektiv. Eftersom nya skribenter ofta saknar kunskap om hur Wikipedia fungerar bör vi visa tolerans mot de som ännu inte lärt sig. Dock är jag inte motståndare till att vi ibland tar till hårda restriktioner och åtgärder mot skribenterna som visar tydlig ohörsamhet, men vi ska först ge skribenten en rimlig chans att ta till sig våra direktiv.

Det kan även också vara bra att ibland tänka självkritiskt när man hävdar att andra skribenter har intressekonflikter. Kanske bevakar man själv specifika artiklar extra noga just för att man själv har ett intresse i dess utformning. Själv har jag relativt hård bevakning på artiklar i mitt eget intresseområde, och jag är sannolikt inte ensam. Mvh --Bairuilong (diskussion) 19 januari 2018 kl. 11.29 (CET)

Vår nuvarande praxis kring bemötande av IK-användare fungerar bra som den är. Det är inte fel att fråga om en användares koppling till artikelsubjektet, snarare tvärtom – svaret på denna fråga gör istället att vi ge bättre hjälp till användaren. Det står klart och tydligt i riktlinjen att man bör avhålla sig att bidra till ämnen som man har personlig koppling till, och då bör det även fullt rimligt att tillämpa denna uppmaning i praktiken till IK-användaren. Givetvis skall vi endast bedöma artiklars relevans utifrån artikelsubjektets meriter, men om det är känt att en intressekonflikt föreligger i ett fall, finns det skäl att i det fallet se över artikeln extra noggrant, då sådana artiklar i mycket högre grad tenderar att sakna encyklopedisk relevans. Att Wikipedia ofta utnyttjas som en marknadsföringsplattform är ett reellt problem som inte skall förbises. Sådant måste vi ta krafttag mot! Wikipedia är inte en urskiljningslös samling av allt världens vetande, utan en seriös encyklopedi som endast skall behandla sådant av allmänintresse. Artiklar om smala ämnen med mycket smal läsarkrets kommer alltid vara av reklamkaraktär snarare än encyklopedisk karaktär, och om vi tillåter sådana äventyras vår seriositet och vårt anseende kraftigt. / Reddarn (diskussion) 19 januari 2018 kl. 15.22 (CET)
Jag vet inte om den där rättframma frågan om en enskild användares koppling till artikelsubjektet ("Är du NN?", "Var har du för koppling till NN?") som dyker upp titt som tätt på användarsidor är särskilt konstruktiv. Brukar den ens besvaras? Anonymitet är utgångspunkten för användare på Wikipedia, ibland kanske till och med en förutsättning för att överhuvudtaget bidra, och helt plötsligt blir man ombedd att ge upp den. Det är nog bättre att istället berätta att man tror sig ha skäl att anta en koppling mellan skribenten och ämnet och därifrån informera om hur Wikipedia som gemenskap vill att användare ska agera i sådana situationer. Det är ju ändå det man vill komma till.
Det lär säkert vara av intresse för personer och företag att finnas representerade med "egna" artiklar på Wikipedia, men är det verkligen ett så stort problem? Uppstår inte störst och flest (intresse)konflikter kring artiklar som ligger nära användarnas hjärtan snarare än deras personer? Vad är överhuvudtaget det problematiska med att lägga fokus på relevans, neutralitet och substans, vilket väl också förhindrar marknadsföring? Som Bairuilong snuddar vid kan de jävigaste också vara de kunnigaste.
"Artiklar om smala ämnen med mycket smal läsarkrets kommer alltid vara av reklamkaraktär snarare än encyklopedisk karaktär, och om vi tillåter sådana äventyras vår seriositet och vårt anseende kraftigt." Ett lite väl kategoriskt påstående, väl? Tre klick på "Slumpartikel (−bot)" och jag kommer till Senegals damlandslag i fotboll, Ernst Rietschel och Molindon; smalhet är utan tvekan Wikipedias grej (också). /Genomlysning (diskussion) 19 januari 2018 kl. 16.28 (CET)
Jag håller med om att artiklar ska relevansbedömas efter artikelsubjektet och inte efter författare. Relevansen behöver också framgå av artikeln. Problemet med IK-användare är att de ofta har en uppfattning om relevans som skiljer sig från praxis och det gäller i synnerhet artikeln om deras favortiämne. Höstens diskussioner om Medborgerlig samling (2010-talet) är ett avskräckande exempel. /ℇsquilo 19 januari 2018 kl. 16.55 (CET)
Det finns stor förbättringspotential i hur vi bemöter bidragsgivare med intressekonflikt. Men problemet finns och är reellt. Bara igår och förrgår slet vi många med ättlingen till Iwan Lamby, där inte bara ettrighet och förakt för relevans var en del utan även att wp inte är platsen för originalforskning (och inte heller en genealogidatbas). Vi kan behöva både vässa hur vi bemöter dem och fundera på hur vi kan agera mer tillmötesgående. Men svepande utsagor om att "ik är OK" "ik är jättedåligt" för inte den (behövliga) diskussionen framåt.Yger (diskussion) 19 januari 2018 kl. 17.10 (CET)
Med all respekt för Bairuilong, som är en värdefull medarbetare, så känner jag inte riktigt igen mig i hans beskrivning i det inlägg som startade tråden. Jag kan inte se att vi generellt är för hårda mot användare som skriver om sig själv. Tvärtom har vi flera värdefulla medarbetare, varav minst en administratör, som mlm helt lagt upp artiklar om sig själv och sin verksamhet. Däremot har vi, precis som Yger påpekar, ofta nytillkomna medlemmar som startar sin verksamhet med att lägga upp påfallande okritiska artiklar om sig och vad de åstadkommit (väldigt ofta i form av ett företag eller någon annan, affärsdrivande verksamhet). Det är emm svårt att inte uppfatta det som reklam, och då tycker jag det är fullt rimligt att nämna problemet med intressekonflikter och fråga i vilket förhållande de står till artikelobjektet. / TernariusD 19 januari 2018 kl. 17.40 (CET)
När jag kommer tillbaka till projektet med att förenkla Wikipedia för nybörjare kikar jag gärna på den här problematiken. Min återkomst blev lite försenad eftersom jag blivit ordentligt sjuk två gånger i rad under december/januari, men om någon vecka räknar jag med att vara tillbaka på normal kapacitet. Om någon hittar en bra lösning, notera gärna det på Wikipedia:Projekt Wikipedia.//Hannibal (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.32 (CET) (som alltså inte säger att det bara är jag som kan lösa saken, bara att jag gärna funderar på det när jag kommer tillbaka)
Jag tror alla skriver om sådant som ligger en mer eller mindre nära om hjärtat. Intressekonflikter blir bara ett problem om skribenten har brist på kritiskt och vetenskapligt tänkande. Med det sagt så, om jag hade fått diktera praxis för originalforskning så hade alla forskare behövt skriva utförliga resonemang om deras eventuella intressekonflikter (för att öka trovärdigheten för deras forskning faktiskt är så objektiv som den bör vara). Det som är väsentligt är inte om man har intressekonflikt eller ej, det som är väsentligt är om man har förmågan att reflektera över hur ens egna åsikter/värderingar kan påverka metod/urval/resultat. Vad gäller Wikipedia så, bör alla artiklar/artikelbidrag värderas/granskas på samma sätt. IK blir bara ett problem om skribenten saknar kritiskt/vetenskapligt tänkande och förmågan till att granska sig själv och sitt skrivande. Egentligen kan man fråga sig om de som har uttalade "IK-problem" kan skriva vettiga artiklar överhuvudtaget. Om en person som har uttalade problem med IK (d.v.s. att IK:en yttrar sig i POV-pushande artiklar eller dylikt), saknar personen i fråga troligen kapaciteten till vetenskapligt skrivande ändå (d.v.s. kan ej skriva vettiga artiklar överhuvudtaget). Med det sagt så... Kan väl alla göra något. Man behöver inte vara akademiker för att skriva om hockeyspelare, Lasse Stefanz senaste CD eller Farmen... Vi bör fortsätta ha riktlinjer kring IK och rutiner för hur man bemöter "sådana användare". Har för dålig koll på hur IK-användare i regel bemöts, och hoppas Hannibal m.fl. kommer fram till något vettigt sätt att bemöta dessa användare på. Min egen inställning är väl: hellre snälla ord och kanelbullar än hårda tag och betongväggar. Med det sagt så, funkar förstås det inte alltid... Så långt det går bör man sikta på vänliga bemötanden, som respekterar anonymitet/integriteten hos den nye skribenten. /Skottniss (diskussion) 21 januari 2018 kl. 02.53 (CET)

Medborgerlig samling (2010-talet)‎‎[redigera | redigera wikitext]

För att undvika redigeringskrig krävs fler ögon på rubricerade artikel. Skall det stå "miljöprofil" eller "tydlig miljöprofil", det senare är en onödig förstärkning och ett värdeomdöme, enligt mig. /Ascilto (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.11 (CET)

Jag skrev en kommentar om detta på diskussionen samtidigt som du skrev här. Fler ögon och håll diskussionen under min rubrik på sidan. Adville (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.20 (CET)
(Redigeringskonflikt) Det står iofs "som beskriver sin ideologi som". Kan man bara belägga att det är det de säger så kan man skriva tydlig och gärna hela citatet inom citattecken. Sedan kan läsaren själv avgöra om det är för många förstärkningar som de använder sig av. Det gör dem i så fall lite överspända.Machatjkala (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.22 (CET)
Håll sakdiskussionen på artikelns diskussionssida. / Reddarn (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.24 (CET)
Jag skapade visst min rubrik samtidigt som rubriken ovanför skapades på diskussionen. Jag raderade därför min rubrik, men inte diskussionen. Adville (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.28 (CET)

SFFR-avslut[redigera | redigera wikitext]

(Redigeringskonflikt) För att undvika redigeringskrig önskas fler synpunkter på Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering/Bröderna Jeppsson. Detta är principiellt viktigt då det handlar om ifall alla meningsyttringar och röster skall räknas eller enbart radera- och behåll-röster. /Ascilto (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.12 (CET)

Då bör även du avhålla dig från att göra återställningar utan stöd av konsensus. / Reddarn (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.15 (CET)

Veckans tävling - Källor 2018[redigera | redigera wikitext]

Under vecka 4 pågår Veckans tävling – Källor 2018, som är årets första källtävling och en del av månadens kvalitetsprojekt. Det finns över 32 400 artiklar, som märkts med att de saknar, eller behöver fler, källor. Utöver det finns det många andra källösa artiklar. Hjälp till i det viktiga arbetet med att öka Wikipedias trovärdighet, genom att deltaga i denna tävling. Varmt välkomna!--Historiker (diskussion) 21 januari 2018 kl. 20.07 (CET)