Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kontakta Wikipedia
Frågor
Kontakt
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Geobox[redigera | redigera wikitext]

Av tradition, och innan Wikidata fanns, har många av de mallar som skapar faktaboxar för geografiska saker använt basmallen Geobok. Den ger svårt underhåll, ger stela utseenden som är mycket bökigt påverka och är mycket trög att experimentera olika data att visa upp och på olika sätt. När jag WD-fierat naturreservat, församlingar, socknar och nu tingsrätter har jag istället använt en faktabox som bygger på en rakare teknik att gå från Wikidata till utseendet som boxen visar. Jag har uppskattat det mycket, då de ger mer möjlighet "prova sig fram" och jag kan gå in själv och anpassa layout och kopplingar genom att ge mig in i koden, som är "hanterbart" svår (och det finns personer som Larske som kan hjälpa när det blir för svårt). Jag funderar nu på att WDfiera faktaboxen för svenska kommuner, dels för utseendet men också genom att lägga de återstående fakta i Wikidata. Detta för att försvåra för användare ändra saker som vapnet (och också med Listerabot, enkelt kunna följa och kontrollera allt som ändras i Wikidata posterna för kommunerna). Det har framkommit synpunkter att det är standard använda Geobox, men är det så? Finns det fortfarande goda skäl använda den.Yger (diskussion) 1 februari 2019 kl. 21.40 (CET)

Det var väl en kampanj ett tag för att geografiska artiklar skulle få standardiserade faktarutor och då med Mall:Geobox, bl.a. med tanke på att det skulle vara lättare att importera från andra projekt. Den är tyvärr inte användarvänlig och på enwp har den nu faktiskt tagits bort. Mall:Faktamall är betydligt mer användarvänlig och används idag som grund i lika många artiklars faktarutor, bl.a. i nämnda naturreservatsfaktaboxar. Jag tycker med andra ord inte att en mall baserad på Faktamall ska ändras till en Geobox-mall. JohanahoJ (diskussion) 2 februari 2019 kl. 10.32 (CET)
Naturreservatsfaktaboxarna var Geobox tidigare och ändrades till Faktamall av Yger, så jag tycker inte riktigt man kan använda det som argument. -- jiˈesˌdeːo ] 2 februari 2019 kl. 14.49 (CET)
Ah, Mall:Kommunfakta är idag en Geobox-mall. Jag tycker det verkar bra att göra den Faktamall-baserad istället, särskilt om det skulle underlätta arbetet. JohanahoJ (diskussion) 2 februari 2019 kl. 13.32 (CET)
Stort tack, då kommer jag köra med det och då samtidigt ändra en hel del i utsendet.Yger (diskussion) 2 februari 2019 kl. 13.45 (CET)
Är det inte en omväg att ersätta Geobox-mallen med Faktamall. Vore det inte mer rationellt att med en gång ta steget och ersätta Kommunfakta-mallen med en WD-mall? /Ascilto (diskussion) 2 februari 2019 kl. 14.14 (CET)
Jag är mycket för att standardiserat utseende på våra mallar. Oavsett utseende borde i min mening en så här omfattande förändring av våra mallar genomföras genom Wikipedia:Projekt mallstandardisering istället (även om det verkar rätt dött där). Om vi bara ändrar faktaboxen för svenska kommuner kommer dessa ha ett visuellt annorlunda utseende än geografiska faktamallar för motsvarande indelningar i andra länder eftersom dessa i många fall har använt sig av Geobox. Det gäller även i många fall för städer och större indelningar. -- jiˈesˌdeːo ] 2 februari 2019 kl. 14.33 (CET)
@Ascilto: WD-mall och Faktamall utesluter inte varandra, se t.ex. Mall:Faktamall biografi WD. JohanahoJ (diskussion) 2 februari 2019 kl. 14.44 (CET)
Med Wikidata ändras mycket förutsättinagrna för faktaboxarna. Dels tekniken men än mer hur drivkrafterna för mallen verkar. Tidigare började arbetet med en grov struktur för en typisk artikel i ett ämne, som sedan ledde till lämplig utformning på mallen. Nu är de ofta så att Wikidata "hux-flux" (via stora datauppladdningar från institutioner, nya kopplingsmöjligheter att hitta nytt data) ger möjlighet visa upp data man knappat tänkt på. Tex genom att skapa Wikidata för tingslag etc, går det hux flux att i sockenartiklar visa i mallen vilket tingslag den hörde till. Detta kräver då att mallen kan ändras snabbt och enkelt och även ges en annan struktur om det är motiverat. Och faktamall är mycket flexiblare vilket krävs i Wikidatatidsåldern. Och att stoppa den utvecklingen för att layouten blir lite olika är inte rimligt. Och Ascilto, min tanke är att helt ersätta {{kommunfakta}} med en som enbart tar data från Wikidata och med en effektivare layout (dock utan att ändra den grunläggande ordningen).Yger (diskussion) 2 februari 2019 kl. 15.36 (CET)
Geobox har fördelen att det går att lägga till information utan att skriva om mallen (eftersom det finns fria fält) för det som inte finns med i snävt systemerade infoboxar. Beträffande mallars integrering med wikidata bör det ifrågasättas om data som enbart används en gång i en artikel (och inte over språkversioner) bör finnas i wikidata. Till exempel texten till utbredningsområde för en art. Maundwiki (diskussion) 9 februari 2019 kl. 17.38 (CET)
@Maundwiki: Vad gäller sådant som "texten till utbredningsområde", så säger jag inte emot dig om principen. Men om själva kartan hämtas från Wikidata, så bör nog texten också komma därifrån. Annars finns risken att bilden ändras på Wikidata och bildtexten blir kvar. -- IP 62.20.170.74 (diskussion) 20 februari 2019 kl. 21.26 (CET)
Ja just det Wikidata kan ändras av någon utan svenskakunskaper så i vilket fall måste det flaggas för koll av den svenska texten i wikidata eller artikel. Maundwiki (diskussion) 22 februari 2019 kl. 01.30 (CET)

Varför är wikipedianer anonyma?[redigera | redigera wikitext]

Varför avstår inte alla användare från anonymitet? Jag tror många samtal bleve bättre om alla framträdde med namn. Det är obegripligt att man vill uttala sig om en annan människa, som Jonas Arnell till exempel, utan att säga vem man själv är. Det strider mot gammal vedertagen hyfs och etikett.

Visst behöver man ett skyddande sidokonto när man redigerar om besvärliga eller farliga personer och organisationer, och om konflikter, men annars icke. Jag bor visserligen skyddat på avlägsen ort (på 2 McColl Street, Canberra), men eventuella trakasserier kan man undvika genom att använda sitt anonyma sidokonto med bred säkerhetsmarginal. I vart fall slutar jag nu att själv påbörja diskussioner (när jag satt punkt för detta inlägg) och att kommunicera med anonyma användare. Farväl. Jan Arvid Götesson (diskussion) 8 februari 2019 kl. 00.11 (CET)

När man har hittat sitt användarnamn på högerextrema diskussionsforum där info frågats om mig så är det ganska skönt att vara (halv)anonym. Måste ju tänka på familjen med. Jag vill gärna samla alla mina redigeringar och bilder under samma konto, eftersm det är en sport för mig att öka på mina tusentals redigeringar. Hoppas du förstår min position. Sedan behöver jag inte vara anonym mot dig (jag har en mail), om det känns bra för dig. mvh Adville (diskussion) 8 februari 2019 kl. 00.17 (CET)
I ett nötskal: Det finns ingen poäng med att veta var jag bor eller äter för frukost. Poängen är vad jag gjort på Wikipedia och Wikipedia har visat att detta faktiskt fungerar.[1]
Lite längre: Kravet på icke-anonymitet har alltid funnits, och är ofta ryggmärgsbetingad. Förutom skyddsvärdet i anonymitet så uppskattar jag personligen meritokratin. Det är vad en användare gjort och genomför på Wikipedia som är viktigt. Oberoende om en användare är karusellförare på Grönan, professor i Nordiska språk eller sjukpensionär.
Källor och konsensus ska bygga Wikipedia. Det ska inte gå att luta sig emot att vara expert och säga: "Det är så för att jag säger så." Det ska visas också. För experten blir det "visas igen" vilket så klart är krävande.
Till skillnad från hur gamla tidens uppslagsverk var uppbyggda och hur kunskapen traditionellt har ägts av en mindre mängd experter. Artiklarna i Nordisk Familjebok var signerade. Så var även den strandade föregångaren Nupedia uppbyggd, det skulle vara en expert bakom en artikel.
Kanske är tiden åter mogen för ett sånt projekt, kanske har det en större potential än Wikipedia och kan bli större än bara topp 10 bland webbplatser. Kanske har meritokratin skapat en ny jätteproppen Orvar som blockerar kunskapsåterföring. Jag tror inte Wikipedia är skapelsens krona. Någonting annat kommer ersätta, kanske till och med en återgång till expertkunskap. Men det är inte Wikipedias sak att visa det.
Och så är det romantiken bakom den "uråldriga" internet-traditionen att få vara anonym, snart enda stället bortsett från obskyra forum, där bagage från IRL inte spelar någon roll utan avataren får blomma fritt. Naturligtvis är det en frihet under ansvar och kräver en ny sorts hyfs och etikett. Möjligen blir vi hemmablinda och vana vid meritokratin och avatarerna, där ska vi vara fortsatt försiktiga och vakna mot personangrepp, och det är viktigt att försöka hålla proppen Orvar Jr. liten och lättupplöst.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2019 kl. 05.23 (CET)
Ja, flera användare har tagit upp bakgrunden till att anonymitet är så vanlig här, framför allt tror jag inte att det är bättre att ha två konton - ett anonymt och ett offentligt. Vad som kan anses som känsligt att redigera eller kommentera är inte helt givet. Dessutom riskerar det bara att ge problem med risk för marionettövertramp, så vida man inte är tydlig med att man har flera konton och vilka de är och i så fall faller ju hela poängen.FBQ (diskussion) 8 februari 2019 kl. 08.42 (CET)
Andra mindre ärofulla anledningar, som har med internet-traditionen att göra, kan ju vara: Kunna fulsurfa under arbetstid, ha intresseområden som är illa sedda i familjesfären, bland arbetskamrater, vänner eller tycka yttrandefriheten är viktigt men inte vilja försvara försvaret av såna ämnen IRL (som pornografi, nazism, kommunism, religion, homeopati, sexualitet) eller oskyldiga saker som att i vuxen ålder vilja komplettera allt om Teletubbies utan att behöva försvara det under pokerkvällen men ändå med stolthet kunna stå för det med neutrala källbelagda artiklar i det lilla hörn av världen som är Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2019 kl. 09.24 (CET)
Och så den självklara följdproblematiken: Införande av ett system som tvingar gemenskapen på något sätt kan kontrollera varje användarnas identitet och ett system som avgör för vilka ämnen en specifik användare får ha en pseudonym, eller vilka ämnen som vem som helst får ha en pseudonym för. Det är naturligtis fullt möjligt att lösa med ett rejält byråkratiskt regelverk och byråkratisk hierarki, men plötsligt känns "det finns inga regler" ännu mer befriande och jag tvivlar att det hjälper Wikipedia att bli bättre i en betydelse som jag menar med bättre.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2019 kl. 10.14 (CET)
Varför jag är anonym framgår av min presentationssida. Det betyder inte att jag är fullständigt anonym - jag har inget emot att personer jag träffat i verkligheten får veta vad jag heter om jag bedömer sannolikheten synnerligen låg att de skulle missbruka den informationen (som den relativt unge permanentblockerade användare som periodvis inte dragit sig för att ringa hem till administratörer) eller sprida den till personer som skulle missbruka den. Om någon skulle vägra att kommunicera med mitt Wikipedia-konto skulle jag inte se min anonymitet som en godtagbar ursäkt, det är inte med mig som privatperson man diskuterar utan med mitt konto och de befogenheter det tilldelats. - Tournesol (diskussion) 8 februari 2019 kl. 10.34 (CET)
Wikipedia tillkom i en tid när anonymitet på nätet var norm, vilket var fallet fram till för något dussin år sedan när sociala medier fick sitt stora genomslag. /Julle (disk.) 8 februari 2019 kl. 12.46 (CET)
Mitt främsta skäl för att vara anonym är utvecklingen på nätet, där identifierbara personer hängs ut med alla detaljer, adress, civilstånd, politiska åsikter, och även ofta etnisk tillhörighet och sexuell orientering. För omkring 10 år sedan förekom jag i ett antal politiska bloggar skrivna av två numera inaktiva problemanvändare (den ena permantentblockerad) som skrev allt negativt de kunde komma på om sina "offer" (av vilka jag bara var en). Jag är mycket glad jag var anonym under den perioden! Andra har råkat långt värre ut, på Flashback, inte minst, där det är helt ok att fråga om personliga detaljer om personer en på något sätt vill kartlägga. Jag har förstått att du gärna ser tillbaka på äldre tider, Jan Arvid Götesson, då umgänget personer emellan präglades av andra, och kanske ibland mer höviska regler – du nämner själv "gammal vedertagen hyfs och etikett". Problemet är, att på den tiden hade en inte dagens möjligheter, även för "vanliga" personer, att elektroniskt spåra och massuthänga misshagliga personer. Dessutom: Du är inte ett dugg mindre anonym än jag, Jan Arvid Götesson, vem som helst kan kalla sig vad som helst. Nu tror jag förvisso inte att du luras med ditt namn, men den springande punkten är: Oavsett vilken användare som hävdar att hen är icke-anonym, så vet jag det inte. Icke-anonym blir en inte förrän en företer tydliga bevis på sin identitet, och då hamnar vi i det oönskade dilemma som LittleGun så tydligt beskriver i sista avsnittet av sitt föregående inlägg. En sådan utveckling tror jag inte heller du vill ha. / TernariusD 8 februari 2019 kl. 15.16 (CET)
@Jan Arvid Götesson: det gläder mig att du inte "drabbats" av baksidan av Internet. Jag som är semi-anonym har blivit mordhotad av två 14-åringar för att jag raderat vanligt klotter - det gick så långt att vi ringde upp deras föräldrar för att få stopp på det. Jag får ungefär en propå i månaden att personer vill prata med mig över telefon (mest för att "övertala" att deras reklamartikel om deras företag är värd vara kvar). Och det är enstaka om året som "hittat" mitt telefonnummer och ringer upp för att klaga/fråga. Och efter lång tid här har jag två olika sätt när jag kommunicerar, här och per telefon, och det har aldrig blivit annat än pannkaka vid uppringningar. Jag avråder bestämt att de som avser vara aktiva i annat än ren artikelskrivning går ut med sitt riktiga namn. När det bränner till är det för sent ogöra att namnet finns på Wikipedia och skydda sig mot IRL attacker. Om man vill vara öppen rekommenderar att skriva det på användarsidan (den går att radera) men inte som signaturYger (diskussion) 8 februari 2019 kl. 15.59 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag håller hårt på integriteten och jag uppskattar stort att också andra gör det. Jag förekommer i tre olika sammanhang; förutom här på Wikipedia även i sociala medier och arbetslivet. Jag har olika sorters integritet eller öppenhet i dessa olika sammanhang och jag vill inte att de skall färga av sig på varandra. Jag vill kunna avgöra från fall till fall om dessa olika sammanhang skall blandas samman. Min arbetsgivare har inte med att göra vad jag ägnar mig åt på fritiden och jag vill kunna diskutera fritt här utan att det läggs mig till last vad jag skrivit i sociala medier och tvärtom. Jag betraktar det som lite oförskämt att blanda in hyfs och etikett, men väljer att skylla på att inlägget kanske inte var så genomtänkt. För övrigt måste jag säga att en jämförelse med sociala medier faller ut till Wikipedias fördel. Här har vi en mycket mer engagerad diskussionskultur som jag kommit att uppskatta. På sociala medier jagar alla lajks men väldigt få diskuterar respektfullt, engagerat och välformulerat som här. Detta skulle kunna vara en följd av anonymiteten. Vi är en meritokrati där det är upp till var och en att från noll bygga upp en platsspecifik identitet och bli respekterad för vilka mer eller mindre värdefulla bidrag man lämnar. /Ascilto (diskussion) 8 februari 2019 kl. 16.09 (CET)
I originalinlägget står det "uttala sig om en annan människa". Det är inte människor vi diskuterar kring i relevanssammanhang, det är deras artiklar. Att personen som nämns också varit aktiv här (med flera konton) gör dock att det diskuterats kring användaren här vilket också är naturligt. Personligen vill jag vara anonym för att kunna (även om det var länge sedan nu) kunna ge mig in i valfri artikel här utan att behöva ha ett annat konto. Minst tre wikipedianer vet dock vem jag är i verkligheten (även om jag träffat iaf två till, lite oklart dock varför jag inte valt att ge mig tillkänna med mitt wikipediaanvändarnamn för dem men vi har inte diskuterat wikin så kanske därför). GameOn (diskussion) 9 februari 2019 kl. 07.01 (CET)
Men, när vi diskuterar personers relevans eller innehåll i artiklar om relevans, så är det inte sällan så att personen diskuteras också. I fallet med Anrell så har han kallats fåfäng till exempel. Det skadar inte att vara försöka vara försiktigare även om det är svårt när man är engagerad. Min poäng är att det inte är mer ok bara för att mitt namn och frukostvanor är kända. Jag tror Jan Arvid Götessons poäng är att med icke-anonymitet blir man automatiskt försiktigare. Det tror jag att det ligger en del i. Därför blir "netiketten" och viktigare med anonymitet.--LittleGun (diskussion) 9 februari 2019 kl. 09.08 (CET)
Det här med anonymitet är också något relativt. Heter man ett namn av typen "Erik Svensson", som det finns tusentals av, så är man i praktiken nästan anonym även om man verkar under sitt riktiga namn. Men om man heter typ "Ottokar von Schnolle", eller något man är ensam om, så är det kanske inte lika lätt. --Andhanq (diskussion) 9 februari 2019 kl. 11.28 (CET)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Eftersom jag inte längre deltar i diskussioner vill jag inte svara på vad andra skrivit. Jag förtydligar blott mitt trådstartarinlägg så det blir begripligt. Jag har ofta skrivit för långt, och ville bättra mig på mitt yttersta, men kortheten blev otydlighet.

Det var dumt av mig att nämna Jonas Arnell-exemplet, eftersom jag inte syftade på relevansdiskussion. Men främst vill jag förtydliga att jag inte ville säga något om dem som anonymt gör det goda arbetet att ta bort skräp från Wikipedia. Min otydliga frågeformulering framkallade inlägg om nödvändigheten av att vara anonym om man städar i otrevliga personers förstörelseverk. Det var läsvärt och upplysande. Men jag syftade på ett annat, ofta mer internt sammanhang. Skriver man om en annan person, undertecknar man med namn. Sedan är det givetvis oviktigt och fel att försöka koppla underskriften till en fysisk person, och oviktigt huruvida det är möjligt. Vilhelm Moberg skrev en gång att en viss medborgare hade riktigt idiotiska åsikter, men noterade att personen undertecknade sin insändare med (det förvisso vanliga) namnet Carl Gustafsson, Dalarna.

Man kan själv välja namnöppenhet, självfallet utan att regeltvång införs eller att någon kontrollerar namnets riktighet.

Långa debatter beror idealiskt på att flera användare meritokratiskt mödosamt visar att de har en korrekt uppfattning om vad som är vetenskapligt bekräftad och relevant information. I verkligheten blev de debatter jag deltagit i långa för att politiska och kulturella strider utkämpades, eller för att vi människor är biologiskt självcentrerade. På ett praktiskt plan minskar anonymitet Wikipedias effektivitet, var den sekundära punkten i mitt otydliga inlägg. Om sanna namn vore förbjudna tror jag att jag skulle skrivit och diskuterat sämre. Jan Arvid Götesson (diskussion) 9 februari 2019 kl. 23.26 (CET)

Lite förbryllande inlägg av Jan Arvid Götesson, det ovan och det som inledde tråden. För några veckor sedan var han/hon nämligen angelägen att vi skulle veta att han/hon själv inte redigerar under sitt riktiga namn (länk). Nåja, skönt att han/hon inte diskuterar med anonyma användare som mig, så då kan jag ju stå oemotsagd av honom/henne. /NH 10 februari 2019 kl. 15.36 (CET)

Relevans för bibliotek?[redigera | redigera wikitext]

Blänkare här, med förhoppning om en diskussion på relevanskriteriediskussionssidan som leder till en användbar riktlinje. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 februari 2019 kl. 10.53 (CET)

Många bra synpunkter har inkommit, och diskussionen har avstannat. Är det dags att sammanfatta till nånting som sen kan flyttas ut från diskussionssidan? Samtidigt som det diskuterats har biblioteksdata importerats till Wikidata, så listan på Användare:Axel Pettersson (WMSE)/Bibliotek#Folkbibliotek (Q28564) har vuxit till sig rejält också. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 19 februari 2019 kl. 11.41 (CET)

Ugglanspråk[redigera | redigera wikitext]

Med mycket stor energi och med början sedan många år lägger Användare:Tostarpadius in artiklar som Jean-Frédéric Phélypeaux de Maurepas i Svenska Wikipedia. Hen kämpar också emot med mycket stor energi när jag försöker modernisera dem. Även mycket mindre energi skulle räcka för att i stort sett förhindra modernisering. Det är ju mycket lättare att kopiera än att bearbeta. Jag tror inte att hen bryter mot någon regel. Men jag tycker att vi behöver hitta ett sätt att stoppa det agerandet. Har någon något förslag? --Ettrig (diskussion) 10 februari 2019 kl. 21.18 (CET)

På Bybrunnen skall diskussionerna föras i sak och inte i person. Problemet är att texter kopieras in rakt av från fria källor och det är det fler som ägnar sig åt. /Ascilto (diskussion) 10 februari 2019 kl. 21.35 (CET)
Jag talar här om ett mycket stort antal handlingar utförda av en person på Wikipedia. Att diskutera varje sådan handling för sig blir helt ohanterligt. Problemet är ohanterligt om vi inte hittar en metod som åtgärdar källan. Den källan är en person. Nej, det problem jag pratar om är inte kopieringen i sig, utan kopieringen av otidsenliga formuleringar. Kopiering i allmänhet tycker jag är OK. Den som tycker att det är ett problem som behöver diskuteras bör inte kidnappa den här diskussionen. --Ettrig (diskussion) 10 februari 2019 kl. 22.07 (CET)
Jag är nog trött, för jag tyckte den artikeln var förvirrande. Men den är skapad för några år sedan. Dock ligger det kvar. Ugglan i sig var bra för många artiklar som saknas i moderna uppslagsverk, men språket behöver bearbetas en del och även mindre pov "han var förträfflig". Dessutom skulle jag gärna se fler källor. Kommer det så många ugglanartiklar nu? Adville (diskussion) 11 februari 2019 kl. 00.17 (CET)
Artiklarna behöver diskuteras var för sig. Det skadar givetvis inte med fler källor men det är inget självändamål. Jag kommer inte att avstå från att delta här om man försöker kuppa igenom förändringar under min frånvaro. Jag motsätter mig inte bearbetningar som gör språket tydligare för nutida läsare, endast sådana som är direkta försämringar. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2019 kl. 01.14 (CET)
Ugglanartiklar behöver ofta en hel del handpåläggning. Meningsbyggnad behöver ofta förenklas och infällda värderingar rensas undan. Att göra det kräver mer kunskap än man kan tro. Att helt förbjuda inkopiering från Ugglan verkar olämpligt, för städar man bara upp lite i texterna är innehållet fortfarande ganska bra, och eftersom språkvård är en bedömningssport går det inte att enkelt att avgöra när en text är tillräckligt moderniserad.
Jag förstår inte varför Tostarpadius skall klä skott här. Jag kan inte se att han nyligen skall ha motsatt sig moderniseringar på annat sätt än att kommentera på diskussionssidorna. Det kan han knappast lastas för. Och om "moderniseringen" tar sig uttryck som den här redigeringen förstår jag att det kommer reaktioner (den artikeln har för övrigt ursprungligen lagts in av en annan användare). Den gamla meningsbyggnaden var måhända tungrodd, men den nya har en mening utan predikat, en felsyftning och en betydelseglidning.
andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 08.44 (CET)
Jag behöver modifiera min ståndpunkt. Jag tycker det är OK att lägga in lätt modifierade ugglantexter. Det jag vänder mig mot är motståndet mot modernisering. Vi är överens om att det är svårt att modernisera ugglantexter. Eftersom det är OK att lägga in ugglantexter samtidigt som vi anser att de behöver moderniseras, så behöver vi ha fungerande processer för att åstadkomma denna modernisering. Om vi skulle ha principen att de som ger sig på modernisering alltid måste göra rätt, så skulle vi inte kunna etablera en fungerande process. Vi bör här göra som i alla andra situationer på Wikipedia: Den som ser att en formulering är felaktig eller dålig formulerar om den. Jag tycker att andejons hanterade bristerna som refereras ovan på ett föredömligt sätt. Det som inte är OK är att skönsmässigt återställa till ugglanspråket, som Tostarpadius gjorde med många ändringar för 2 veckor sedan. --Ettrig (diskussion) 11 februari 2019 kl. 09.40 (CET)
Sedan är ju frågan också vad man tycker är "ugglanspråk". Jag noterar att Ettrig precis har mallat artikeln Bernhard Meijer (skriftställare) med denna anmärkning. Som det var jag som ursprungligen skapade den artikeln kan jag intyga att den då var nyskriven från grunden av mig och att inte så mycket som en bit av en mening är klipp- och klistrad från Ugglan (även om Ugglan är en av flera nyttjade källor). Jag har också själv svårt att se att artikeln i nuvarande skick skulle vara speciellt ålderdomlig i sitt språkbruk. /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 10.05 (CET)
Vi kanske kan använda Bernhard Meijer (skriftställare) som ett Lackmustest. Min åsikt kanske är i minoritet. Jag tycker att den artikeln är delvis klart ålderdomligt formulerad. Redan titeln (med skriftställare) är föråldrad. Skriftställare är ett av de många ord som kan användas i modern svenska, men en mycket stor majoritet av de förekomster som finns i Wikipedia finns här just för att det har kopierats från Ugglan eller dylikt. Ordet skriftställare är dåligt också för att det är så oklart vad det står för. Det finns många och mycket olika former som skrivandet kan ta. Vår artikel om det ordet säger också att dess betydelse har växlat med tiden. Det gör att direkt överföring från en 100 år gammal text riskerar att bli missvisande. --Ettrig (diskussion) 11 februari 2019 kl. 10.32 (CET)
Jag kollade källorna. Skriftställare är INTE ugglanspråk i det här fallet. Ugglan skriver författare. Skriftställare kommer från Biografiskt handlexikon, som är ungefär 15 år äldre. Indicierna pekar alltså på att ordet är för ålderdomligt för Ugglan i det här fallet. --Ettrig (diskussion) 11 februari 2019 kl. 10.39 (CET)
"Författare" förknippar nog många med primärt skönlitterärt författarskap, och även om Meijer i vis utsträckning ägnade sig åt det också så var hans dominerande verk som skribent mera knutet till lexikografiskt och redaktionellt arbete snarare än renodlat litterärt, och då tycker jag personligen att "skriftställare" passar bättre. /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 11.36 (CET)
PS Notera vår egen definition av skriftställare: "personer som arbetar mer eller mindre professionellt med skrivande eller inom litteraturen, men inte nödvändigtvis är vare sig journalister eller skönlitterära författare". Tycker jag passar utmärkt på Meijer. /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 11.39 (CET)
Skriftställare finns med i såväl SAOL och SO [2], utan några markeringar om att det skulle ha en speciell stilnivå som gör det olämpligt. Det används också i SBL:s artikel i bandet från 1985. De stora problemet med Ugglanspråk sitter också endast undantagsvis i ordvalen (förutom när de förmedlar värderingar av ämnet), utan snarare i meningsbyggnad. Där finns ingen som helst anledning att anmärka på Bernhard Meijer (skriftställare). Att ha inställningen att ett ord som "skriftställare" skulle skämma en i övrigt välskriven artikel kommer bara leda till inflation i användandet av Ugglan-mallen.
andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 11.58 (CET)
Problemet med skriftställare är väl inte att det är ålderdomligt, utan att det är så vagt att det omfattar majoriteten av alla med penna i hand på jobbet och därmed inte säger någonting. Parentesen i rubriken är ju till för att vara särskiljande, men Meijer d.ä. var också skriftställare i egenskap av riksdagsman. Den mer specifika yrkesroll som utmärker Meijer d.y. är ju att han var redaktör för uppslagsverk och andra publikationer. Det är alltså ingen modernisering, utan den titel som användes redan på hans egen tid, se t.ex. [3]. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 12.42 (CET)
Fast kallar man artikeln för Bernhard Meijer för redaktör så kommer nog de flesta läsare primärt att associera till dags- eller veckopress, plus att man missar hans många andra typer av författarskap. Om folk nu verkligen stör sig på "skriftställare" är "skribent" kanske bättre? /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 12.46 (CET)
Artikeln är skriven på god, korrekt svenska med huvudsatser och bisatser men naturligtvis kan man stycka upp meningarna i mindre avhuggna satser om man vill ha en sämre flytande text. Ett och annat ord i texten kan dock möjligen bytas ut. Skriftställare är i det här fallet alldeles utmärkt. Jag anser att Ugglan- mallen här är malplacerad.-Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 12.48 (CET)
Det är säkert så att man normalt förknippar redaktör med tidningsvärlden, men det ska väl inte innebära att titeln inte kan förekomma i sammanhang där den också används? Mitt förslag var ett försök att utforma en särskiljande och informativ rubrik och handlar inte om vad jag personligen "stör mig på". (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 13.01 (CET)
@Andejons: Jag beslöt att pröva ditt påstående om att problemet med Ugglan var meningsbyggnaden, inte ordvalen. För att undvika anklagelser om att jag skulle ha sökt i Ugglan efter en lämplig artikel, beslöt jag mig redan från början att ta ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen humlor. Och se vad jag fann! Formuleringar som "genom tillvaron av frömjölskorg [...] avvikande från det närstående släktet snylthumlor", "de är oundgängliga [...] enär inga andra bin", "under det stammodern merendels stannar hemma", "de tomma [cellerna] pläga användas till kärl". Alltså: "genom tillvaron" i stället för det enkla "då den har" (ok, här kan man visserligen tala om meningsbyggnad, men vem använder "tillvaron" i den betydelsen idag?), "oundgängliga", "enär", "stammodern", "merendels", "pläga".
Jag kan hålla med om att motiveringen för att förse artikeln Bernhard Meijer (skriftställare) med en "föråldrad"-mall var svag, även om jag nog också upplever att "skriftställare" känns litet väl gammaldags (att ett ord står med i SAOL innebär inte med nödvändighet att det är pinfärskt i alla avseenden) – varför inte använda "skribent" som "skriftställare" omdirigerar till? Resten av artikeln tycker jag emellertid har ett fullt modernt språk. Rätt så formellt, visserligen, men det är väl inget fel i en encyklopedi? Däremot ser jag alltså Ugglanspråket som alldeles för gammaldags, både i vokabulär och meningsbyggnad. Det verkar som om vissa (fler än bara Tostarpadius, som nog litet orättvist inledde den här tråden) ser det faktum att det är tillåtet, rent juridiskt, att använda Ugglan, som en rekommendation att också använda den, ordagrant. / TernariusD 11 februari 2019 kl. 13.10 (CET)
Men skribent skulle ge slagsida åt det som inte utgör det redaktionella/lexikografiska arbetet, vilket jag (i alla fall hittills?) har uppfattat som det mest relevansgrundande. Åtminstone är det det artikeln handlar om. (Skribent omfattar inte redaktör. De är två skilda roller i arbetet med en publikation.) (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 13.22 (CET)
Ugglan kan med fördel anlitas därför att där finns en uppsjö av viktiga fakta hämta men det går inte att ordagrant plagiera – det har redan framkommit av tidigigare diskussioner. Det verkar dock som om Ettrig vill införa barnspråk i encyklopedin. Barnen bör i stället här få exempel på välskriven svenska.Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 13.35 (CET)
Ett väldigt onödigt inlägg, Wvs. Du vet mycket väl att det inte rimligtvis kan vara Ettrigs avsikt. Inga fler grundlösa påståenden om andra användares bevekelsegrunder. Försök att motivera och förstå diskussionens olika ståndpunkter istället. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 13.41 (CET)
Ettrigs inledande inlägg var kanske väl personcentrerat, men ditt senaste inlägg var ett lågvattensmärke, Wvs. En elakhet förblir en elakhet, även om den är elegant formulerad. / TernariusD 11 februari 2019 kl. 14.07 (CET)
Jag instämmer att i att språket i många fall behöver moderniseras i ugglan-artiklar. Jag är inte heller motståndare till att detta sker i även i de artiklar som jag själv skapat med denna källa, eftersom jag erkänner att jag i vissa fall slarvat på denna punkt. Ordet "skriftställare" är dock vanligt även i moderna källor som t.ex. NE, där det även används om nämnde Meijer,[4], så det ordet anser jag inte att det finns någon anledning att byta ut. /Annika (diskussion) 11 februari 2019 kl. 14.10 (CET)
Ok - jag ville bara belysa trenden som pågår.-Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 14.12 (CET)
Jag uppfattade tidigare den moderna användningen av "skriftställare" som rätt så kåseriartad, just på grund av det jag ansåg som dess ålderdomlighet. Nationalencyklopedin, som Annika använder som exempel, är emellertid en rejält tung källa, så jag medger oreserverat att jag hade fel. Nu var mitt påpekande om "skriftställare" en närmast parentetisk reflexion i ett inlägg som handlade om Ugglanspråket, och där framhärdar jag – Ugglanspråket är ålderdomligt, både till vokabulär och meningsbyggnad. Det faktum att det numera är juridiskt fritt är inget giltigt argument för att använda det okorrigerat. / TernariusD 11 februari 2019 kl. 14.32 (CET)
Ternarius: Ja, de flesta av de orden du tar upp går och bör kanske att bytas ut mot modernare varianter. Men låt oss titta på en av meningarna du citerat ur:
"Sedan de första individerna i samhället, hvilka alla äro små honor, s. k. arbetare, utvecklats, öfvertaga de alla arbeten, under det stammodern merendels stannar hemma och ej sysslar med annat än äggläggning.".
"Merendels" har väl fallit ur språket, men det finns fullgoda alternativ. "Stammodern" kan vara föråldrad terminologi, det tror jag du är bättre på att avgöra, men kan lätt bytas mot "drottningen". Låt oss se på resultatet av dessa byten samt varsamma moderniseringar av ordformer:
"Sedan de första individerna i samhället, vilka alla är små honor, s.k. arbetare, utvecklats, övertar de alla arbeten, under det drottningen huvudsakligen stannar hemma och ej sysslar med annat än äggläggning."
Meningen är lite lättare att läsa, men den är fortfarande krånglig jämfört med samtida normalprosa, och man kan fortfarande förstå att det är en uggla som putsats upp lite. Skall man verkligen få bort uggligheten måste man nästan börja om från början:
"De första humlorna som utvecklas är små honor, s.k. arbetare. Dessa tar över alla arbeten, medan drottningen huvudsakligen stannar hemma och ej sysslar med annat än äggläggning."
Du kan stoppa tillbaka "stammodern" och "merendels" igen, och resultatet kommer ändå vara betydligt enklare än originalet. Jag hoppas att detta illustrerar att problemen med uggletexterna ofta går djupare än enskilda ordval - och ändrar man meningsbyggnaden kommer man troligen även gör något åt ordvalen.
andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 15.05 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Meningsbyggnaden är inte en "djupare" fråga än ordval, utan en helt annan, ytterligare fråga. Ordval och meningsbyggnad utesluter inte varandra och ingendera är nödvändigtvis viktigare än den andra. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 15.27 (CET)

Jodå, meningsbyggnad är ett betydligt djupare problem. Vi kan gå till WP:RH och få bort alla "merendels", "skriftställare" och "enär" på ett par timmar om vi skulle få för oss att det vore lämpligt. Att få bort det tidiga 1900-talets invecklade satsbyggnader kräver dock att varje artikel skrivs om, utan att vi ens har något rimligt sätt att upptäcka vilka artiklar som är påverkade.
andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 15.40 (CET)
(Redigeringskonflikt)
@Andejons: Jag har aldrig påstått att vi bara behöver ändra vokabulären, och att meningsbyggnaden inte skulle utgöra något problem. Däremot påstod du att "Det stora problemet med Ugglanspråk sitter endast undantagsvis i ordvalen utan snarare i meningsbyggnad". Jag hävdar nog att en kan få en fullt förståelig mening av ovanstående genom att endast byta ut ålderdomliga ord: "Sedan de första individerna i samhället, som alla är små honor, s.k. arbetare, utvecklats, övertar de alla arbeten medan deras mor för det mesta stannar hemma och inte sysslar med annat än äggläggning." Om vi dessutom ändrar på den ålderdomliga lusten till överkommatering och ersätter den med ett par parenteser får vi (utan att egentligen ändra på meningsbyggnaden): "Sedan de första individerna i samhället som alla är små honor (även kallade arbetare) utvecklats, övertar de alla arbeten medan deras mor för det mesta stannar hemma och inte sysslar med annat än äggläggning." och det tycker jag, med all respekt, är en fullt hyfsad, modern mening. / TernariusD 11 februari 2019 kl. 15.47 (CET)
Jag tycker snarast vi landat i att vi har talat förbi varandra. Du menar att ovanstående är väsentligen samma meningsbyggnad som tidigare, men jag tycker snarast du gjort ganska omfattande ingrepp i den, och inte alls bara bytt ut ålderdomliga ord (varken "under" eller "det" har ju gått ur språket, möjligen kombinationen av dem).
Prova följande: "Sedan de första individerna i samhället som alla är små honor (även kallade arbetare) utvecklats, övertar de alla arbeten medan deras mor merendels stannar hemma och inte sysslar med annat än äggläggning". Visst, "merendels" bryter av lite, men jag tycker vi är fortfarande långt från orginalet i krångel. Håller du med? i så fall tycker jag vi har nått fram till att satskommatering, inskjutna bisatser, och underskott på pronomen kan vara minst lika problematiska som enstaka ord som "merendels" eller "skriftställare".
andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 16.26 (CET)
Apropå "skriftställare" vill jag dra mig till minnes (om uttrycket tillåts (om uttrycket tillåts)) att författare som Jan Myrdal, Lars Gustafsson och P.O. Enquist kallat sig så emedan (om uttrycket tillåts) de som en del av sitt författarskap deltagit i det dagliga kultursamtalet och den dagliga samhällskritiken. En skriftställare i denna mening skulle alltså vara en författare som även ägnar sig åt olika slags debatt och kritik. - För övrigt anser jag att artiklarna skall skrivas på ett klart och levande språk, men att vara precis skall inte förväxlas med att uttrycka sig ålderdomligt. Ugglantexter skall skrivas om med egna ord, alltså inte bara moderniseras, men om man ger sig på att modernisera befintliga texter måste man verkligen förhålla sig självkritiskt till den egna språkkänslan. Som andra redan påpekat, svårare än man kanske tror. /Ascilto (diskussion) 11 februari 2019 kl. 16.35 (CET)
Jag finner att det är ganska många som tycker att formuleringar som jag tycker är för ålderdomliga är helt acceptabla. Det måste jag helt enkelt acceptera. En ytterligare kommentar om skrifställare dock: Jag räknade artiklar om skriftställare efter när de dött: -1649 8; 1650-1749 8; 1750-1849 23; 1850-1949 50; 1950- 13. Jag tolkar detta som att Wikipedias skribenter kan använda ordet spontant, men att den stora majoriteten av förekomsterna beror på inflytande från ålderdomligt formulerade källor.--Ettrig (diskussion) 11 februari 2019 kl. 16.50 (CET)
Skriftställare omdirigeras till Skribent. Jag räknade personer som är eller var skribenter på samma sätt. -1649 1; 1650-1749 0; 1750-1849 2; 1850-1949 7; 1950- 90. Ja, skriftställare används i modern svenska. Men uppenbarligen används det ordet inte på samma sätt nu som i Ugglan. Den rimligaste förklaringen till det ymniga användandet i svenska Wikipedia måste tolkas som att skribenterna har avstått från att modernisera ugglantexter i detta avseende. --Ettrig (diskussion) 13 februari 2019 kl. 10.10 (CET)
PS. Minnet sviker mig tydligen inte - "skriftställare*" + "Jan Myrdal" / "Lars Gustafsson" / "P O Enquist" ger 446 respektive 41 respektive 22 träffar i Mediearkivet Retriever. Inte överväldigande, men det visar att ordet förekommer i modern medieprosa. Därför bör även vi kunna använda det. Och då skall vi minnas att dessa författares medverkan i dagsdebatten var som störst innan 1995. /Ascilto (diskussion) 11 februari 2019 kl. 17.03 (CET)
Andejons: Ordval är måhända ett "ytligare" problem om man enbart ser till vilken arbetsinsats som skulle krävas för att åtgärda det, ja, men språkligt sett är och förblir det ett annat problem än meningsbyggnad. Det är helt ologiskt att över- och underordna dem varandra bara för att de förekommer i samma text. Har man "bara" åtgärdat de ålderdomliga ordvalen så är den aspekten av texten åtgärdad, även om det andra problemet kvarstår och hur önskvärt det än är att åtgärda även det. Dessutom går det inte alls att räkna med att ordvalsproblemet blir löst "på köpet" bara man fokuserar på meningsbyggnaden. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 18.09 (CET)
Ascilto: Det är mycket riktigt så att många författare som även skriver i andra sammanhang ofta kallar sig skriftställare. Det gäller än idag och det behöver inte nödvändigtvis vara så att man också skriver debatt och kritik, utan att man överhuvudtaget skriver något annat än den litterära genre eller verksamhet man vanligtvis är förknippad med. Det är väldigt behändigt för denna yrkesgrupp att ha paraplytermen skriftställare och slippa välja en yrkestitel eller rabbla flera, men det innebär inte att den är gångbar som yrkestitel i ett uppslagsverk. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 18.16 (CET)
Gångbart eller inte kan även ha med läsarens ålder att göra.Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 18.27 (CET)
Absolut, det gäller kanske stilmässigt, men det universella problemet är att det säger väldigt lite om vad personen faktiskt ägnar/ägnade sitt yrkesliv åt. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 18.34 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag menar att ett ord som "skriftställare" visst kan vara gångbart som precision, just eftersom uttrycket ingår i det levande språket. För övrigt är min poäng att såväl Tostarpadius som Ettrig är helt fel ute, från var sin ringhörna. För att uppnå största möjliga precision måste man ibland använda ovanliga men högst levande ord, men fördenskull skall man inte kopiera Ugglan rakt av, bättre måste man kunna prestera. Vi har ett pedagogiskt uppdrag och då måste man kunna skriva med egna ord. /Ascilto (diskussion) 11 februari 2019 kl. 18.38 (CET)
(Redigeringskonflikt) Detta är exempel på personer födda under 1900-talet som NE presenterar som skriftställare: Carl Olov Sommar, Folke Ricklund, Lars O. Lagerqvist, Alvar Alsterdal, Leif Aare, Erik Rosenberg, Herman Stolpe, Ulf Hård af Segerstad, Eric Wennerholm, Jörgen Elgström, Per-Erik Lindorm, Gunnar Bucht, Perry Anderson, Erik Zetterström, Ester Boserup, Isaac Deutscher. /Annika (diskussion) 11 februari 2019 kl. 18.39 (CET)
Erik Zetterström (Kar de Mumma) använde i hög grad titeln själv också. /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 18.46 (CET)
(Redigeringskonflikt) På vilket sätt är skriftställare preciserande?
Varför inte beskriva ovan nämnda personer utifrån vad de faktiskt var, t.ex. kritiker, essäist, översättare, levnadstecknare osv? (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 18.52 (CET)
Vart och ett av de epitet Du nämner är förstås mer preciserande, men om vi har att göra med en person som ägnat sig åt flera av dessa genrer (vilket t ex Meijer - eller Myrdal - gjort) så kan det bli en väldigt lång artikelingress (för att inte tala om artikelsärskiljningsparentes), och då är "skriftställare" enligt mitt (och uppenbarligen flera andras) förmenande en bättre samlingsbenämning än det mer skönlitterärt associerande "författare". /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 19.07 (CET)
Ingressen måste väl få lov att innehålla alla titlar, även om de blir en fyra, fem till antalet i vissa fall. Vad gäller parentesen finns det som sagt sannolikt ett enskilt yrke som i sig är det mest relevansgrundande, och då kan man använda det. För min del spelar det egentligen ingen roll om man använder skriftställare eller inte. Det betyder ju trots allt att personen ägnar sig yrkesmässigt åt någon form av skrivande, så helt tomt är det ju inte. Men jag har svårt att förstå varför det skulle vara så fördelaktigt. Lösningen är kort sagt mer bekväm än informativ. Och de påstådda nackdelarna med de alternativ vi diskuterat hittills (redaktör respektive författare) är ju inte i sig avgörande utan måste ställas mot vagheten i skriftställare. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 19.19 (CET)
Då kan det ju vara bra att i ingressen ha ett sammanfattande ord för allt som vederbörande sysslar med. Detaljerna kommer i brödtexten.Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 19.28 (CET)
Varför diskuterar vi fortfarande "skriftställare"? Jag kan bara komma på två rimliga skäl att ha diskussionen: att man vill frångå råd från språkvårdare (ingen har anfört sådana, mer än avsaknaden av råd i SAOL och SO), eller för att man vill standardisera kategorinamn och särskiljningar. Där är enda tillfället jag kan se att det finns anledning att avråda från termen till förmån för "författare", eftersom det är till en hjälp att använda en term konsekvent, och den nyansskillnad som finns inte är tillräcklig för att man enkelt skall förstå vem av "Svea Svensson (författare)" och "Svea Svensson (skriftställare)" som är vilken.
andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 20.15 (CET)
De flesta språkdiskussioner på Wikipedia går ungefär såhär. På många områden finns det expertis bland användarna, men språk är inte ett av dem. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 20.54 (CET)
Då utgår vi också från att även du inte tillhör språkexpertisen och att alla är amatörer. Det var en grov generalisering.Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 21.25 (CET)

Som gammal utlandssvensk befinner jag mig utanför centrum för utvecklingen av svenska språket. Jag har dock tagit mig före att lösa upp det av Ettrig påtalade Ugglansproket i Jean-Frédéric Phélypeaux de Maurepas. Till Ugglans egenheter hörde att författarna, som ju signerade sina alster, stort sett fick skriva som de själva ville. Här är det uppenbart fråga om en dålig översättning av en fransk text. Min erfarenhet, som delvis omfattar tidigare yrkesverksamhet, är att man inte kan skriva om Ugglans texter i ett steg. Jag vill gärna vrida och vända på meningarna, innan jag är nöjd. Jag ser därför gärna halvdana och delvis misslyckade moderniseringar som steg på vägen till en modern, korrekt och fullt begriplig text. De bör därför inte reflexmässigt tillbakarullas. Detta enligt den filosofi, som även i övrigt präglar Wikipedia. Roufu (diskussion) 12 februari 2019 kl. 09.15 (CET)

Projekt källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

Den här månaden gäller månadsprojektet källhänvisningar. Välbehövligt och bra - men projektsidan lider svårt. En av tabellerna på sidan har inte uppdaterats på de senaste tio åren (!) och den andra har bara sporidsk uppdatering sedan dess. Jag har försökt förstå vilka som är aktiva i delprojektet, men inte blivit klok på det och inte heller sett någon reaktion på inlagda mallar (juni 2018 och januari 2019). I mina ögon ser det mycket illa med en projektsida som lider så svårt av brist på underhåll och uppdatering. Någon som kan förbarma sig, eller någon som har synpunkter på hur sidan ska hanteras!? Deryni (diskussion) 11 februari 2019 kl. 17.10 (CET)

Nu är den tio år gamla tabellen uppdaterad med fräsch data! /Fluff?Fluff! 22 februari 2019 kl. 08.42 (CET)

Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 22 februari 2019 kl. 21.21 (CET)

Har uppdaterat i den tabellen med fungerande länkar till PetScan! Den andra tabellen som nämns ovan har också den blivit uppdaterad med nya siffror. --Treetear (diskussion) 22 februari 2019 kl. 10.29 (CET)
Ska se vad jag kan göra. En fundering om petscan, Treetear. Jag kollade medicin i tabellen. Det är djup 5, står att det är medicin... men varför kommer Al-Quaida upp som första artikel? Det verkar ju inte vara så mycket medicin i de kategorierna... Adville (diskussion) 22 februari 2019 kl. 11.24 (CET)
Jag använde samma djup som den föregående länkningen använde för att inte ändra något på sidan förutom att hänvisa till en fungerande länk. Jag vet tyvärr inte varför djup 5 i kategorin medicin når den artikeln. Om djupet ändras behöver det också speglas i siffran för antal artiklar i respektive ämneskategori, som för närvarande uppdateras av Fluffbot. --Treetear (diskussion) 22 februari 2019 kl. 11.27 (CET)
Medicin > Medicinsk rätt > Brott mot liv och hälsa > Våldsbrott > Våldsbejakande extremism > Islamistisk extremism > al-Qaida.
/JohanahoJ (diskussion) 22 februari 2019 kl. 12.25 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Vulkaner[redigera | redigera wikitext]

Ge artikeln om lava fler källor, skriv mer om Ludger Sylbaris som överlevde vulkanen Pelées stora utbrott 1902, uppdatera artikeln om Kilauea eller skapa artikeln om Hawaiis vulkanobservatorium. Kanske något annat inom temat? Det finns mycket att välja på. Ge artikeln om lava fler källor, skriv mer om Ludger Sylbaris som överlevde vulkanen Pelées stora utbrott 1902, uppdatera artikeln om Kilauea eller skapa artikeln om Hawaiis vulkanobservatorium. Kanske något annat inom temat? Det finns mycket att välja på.
Ge artikeln om lava fler källor, skriv mer om Ludger Sylbaris som överlevde vulkanen Pelées stora utbrott 1902, uppdatera artikeln om Kilauea eller skapa artikeln om Hawaiis vulkanobservatorium. Kanske något annat inom temat? Det finns mycket att välja på.

Nu är veckans tävling med tema vulkaner i full gång. Välkomna!

Mer information finns på tävlingssidan. // Zquid (diskussion) 12 februari 2019 kl. 12.41 (CET)

Nominera någon till Wikimediapriset 2019[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia-dagen den 27 april delas det tredje Wikimediapriset ut. Priset går till en person som gjort en särskilt stor insats för att sprida fri kunskap under det senaste året, och Wikimedia Sveriges styrelse utser vinnaren. Det första Wikimediapriset delades ut år 2017 till Holger Ellgaard med motiveringen "För hans stora volym av Stockholmsrelaterade Wikipedia-artiklar, som utgör inspiration för både läsare och skribenter, och hans stora villighet att hjälpa andra inom sitt intresseområde". År 2018 vann användaren Tegel med motiveringen "För sitt outtröttliga arbete med klottersanering utan drama och idoga arbete som byråkrat, vilket bidrar till att bygga Wikipedias trovärdighet, demokratifunktion och trovärdighet".

Vem bör få priset i år? Nu vill vi ha din hjälp med att nominera lämpliga personer genom att skicka namn och motivering till WMSE:s ordförande mattias.blomgrensnabel-awikimedia.se. Vi önskar få in nomineringarna senast den 14 mars. Wikipediadagen hålls på Riksarkivet i Stockholm. Samma dag och plats äger även Wikimedia Sveriges årsmöte rum.--Historiker (diskussion) 12 februari 2019 kl. 19.49 (CET)

Finns det någon nomineringssida eller måste man avslöja sin mejladress genom att mejla styrelsen? /Ascilto (diskussion) 12 februari 2019 kl. 20.07 (CET)
Du mejlar till föreningens ordförande enligt den adress som finns ovan.--Historiker (diskussion) 12 februari 2019 kl. 20.44 (CET)
Om det går bra för Historiker borde ett sätt att hålla sin egen e-post hemlig och ändå kunna nominera vara att wikimaila, för då syns väl inte avsändarens e-post. Kan det vara en lösning för dig Ascilto? (Säg gärna ifrån om jag har missförstått vad wikimail avslöjar.) /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 februari 2019 kl. 22.29 (CET)
@Axel Pettersson (WMSE): Gå in på din mail och kolla - jag skickade nyss ett meddelande. // Zquid (diskussion) 12 februari 2019 kl. 22.34 (CET)
Glöm vad jag sa ovan, avsändarens adress syns ju där. Tack Zquid för wikimailet. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 februari 2019 kl. 22.43 (CET)
En sak personer som vill hålla sin mejladress hemlig men på olika sätt delta i de delar av Wikimediavärlden som kräver mejladress ofta gör är att registrera en specifik mejladress just för det ändamålet och sedan använda den. Till exempel Gmail tar två minuter att sätta upp en ny mejladress, och så kan man direkt när man gör det ställa in att vidarebefordra all mejl till sin vanliga mejladress så att man ser eventuella svar lika snabbt som vanligt. /Julle (disk.) 13 februari 2019 kl. 08.22 (CET)

Nugenus eller historiskt genus?[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av denna redigering - har det redan diskuterats hur vi använder han och hon i artiklar om personer som genomgått juridiskt könsbyte?

För någon som läser artikeln utan att sedan tidigare känna till personen blir det kanske förvirrande om en person omnämns som han i ett avsnitt som beskriver en damidrottskarriär och först i ett senare avsnitt som beskriver livet efter karriären får förklaringen.

Alternativet vore väl att byta pronomen på lämpligt ställe i kronologin, men det finns det kanske andra nackdelar med? - Tournesol (diskussion) 13 februari 2019 kl. 14.32 (CET)

I hans fall så tycker jag det ska klargöras tidigt, och sedan skrivas i nugenus. Han är fortfarande handbollspelare, men det var som kvinnlig handbollspelare som relevansen uppstod. Sen går det kanske att undvika personligt pronomen i de flesta fall.--LittleGun (diskussion) 13 februari 2019 kl. 14.38 (CET)
Tournesol: Som svar på din fråga: Senast, vad jag vet, som det diskuterades var Chelsea Manning, se diskussionssidan. Jag hade nog bytt fot tidigare i det samtalet om det inletts idag.--LittleGun (diskussion) 13 februari 2019 kl. 14.55 (CET)
Jag börjar uppfatta han/hon som ett känsligt pronomen som bör undvikas där det inte är entydigt accepterar om och av personen. Alltså i detta fall skriva så formen "han" och "hon" helt undviks.Yger (diskussion) 13 februari 2019 kl. 14.43 (CET)
Jag skrev om för att undvika pronomen (och förnamn, vilket kan vara nog så känsligt). Dessutom tror jag vi kan vara rätt säkra på att den professionella handbollskarriären är över.
andejons (diskussion) 13 februari 2019 kl. 15.05 (CET)
Jag har inte bytt fot. Vi ska undvika anakronismer. Därför ska personen omnämnas som "hon" eller "han" beroende på vilket kön personen hade vid tillfället. Inte konstigare än Leningrad/Sankt Petersburg eller Königsberg/Kaliningrad. Möjligen kan man i förekommande fall använde "hen" ifall det går att verifiera att personen själv använder det pronomenet. /ℇsquilo 13 februari 2019 kl. 20.06 (CET)
Instämmer med ℇsquilo. /FredrikT (diskussion) 13 februari 2019 kl. 20.43 (CET)
Den här diskussionen behöver tydligare motiveringar. Jag tycker att man genom att välja pronomenbyte mitt i artikeln gör det onödigt krångligt för sig.
Platsnamn går inte att jämföra med rakt av, särskilt inte de ovan nämnda exemplen, eftersom det är praktiskt att använda också de historiska namnen; de säger vilken period och vilket land man pratar om, och detta kan inte liknas vid semantiska skillnader hos pronomen. Den primära funktionen hos svenskans personbetecknande pronomen i tredje person är inte att förmedla information om personens kön, utan de är i första hand ersättningsord för vederbörandes namn.
En rimligare jämförelse än stadsnamn är naturligtvis personers namn som varierat över tid och hur man hanterar detta i artiklar. Där ser vi att dagens namn eller namnform mycket väl kan användas fr.o.m. födseln i biografiavsnitten (t.ex. Cher och Elton John).
Men precis som jag nu har förtydligat "Elton John föddes i Pinner" till "Elton John föddes som Reginald Kenneth Dwight i Pinner", ska man alltid ange att en transperson är trans, så att man förebygger en eventuellt upplevd anakronism. Anakronismen är dock inte i sig ett fungerande argument mot ett konsekvent tillämpat nugenus, eftersom en sådan tänkt krock uppstår oavsett pronomen; referenten finns ju i både den omgivande biografiska texten och i artikelrubriken, under skilda pronomen.
Dessutom är det inte nödvändigtvis anakronistiskt eller osakligt att använda det nuvarande pronomenet bakåt i tiden. Transsexualismen föregår könsbytet, och av allt att döma är tillståndet medfött, även om identiteten kan uppstå och formuleras senare i livet. Att genom byte av pronomen skapa ett "före" och ett "efter" i personens biografi kan då ge en felaktig bild av vad transsexualism faktiskt är.
Man måste också kunna verifiera när ett juridiskt könsbyte ägt rum för att kunna dra den pronominella skiljelinjen, eller allra helst komma fram till någon annan princip för när i artikeln övergången från hon/han till han/hon ska ske, eftersom de juridiska, medicinska och namnmässiga förändringar transpersoner kan välja att göra varierar från person till person, plats till plats m.m. Det kommer inte alltid vara självklart var gränsen i så fall ska dras.
Omformuleringar som undviker pronomen helt är visserligen ändamålsenliga och välmenande, men de får artiklar om transpersoner att sticka ut i onödan. (disk. bidr.) 20 februari 2019 kl. 13.45 (CET)

Är WP:Raderingar riktlinje?[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett litet antal metasidor som ör föreslagna att få högre status. En av dem är WP:Raderingar, som har varit föreslagen som riktlinje sedan 2010. Är det gemenskapens åsikt att den speglar praxis och bör bli märkt som riktlinje?

andejons (diskussion) 14 februari 2019 kl. 12.27 (CET)

Jag förstår inte riktigt vad poängen att göra den till riktlinje skulle vara. Det känns som att bygga ett regelverk, som vi uppenbarligen klarat oss utan. Även en riktlinje är ändå informell.--LittleGun (diskussion) 14 februari 2019 kl. 12.33 (CET)
Ja, det finns ett ganska starkt konsensus om när artiklar får raderas. Samtidigt är raderingsverktyget det enda administratörsverktyg som inte har en övergripande riktlinje, vilket är lite udda. Med tanke på att det är det verktyg som vanliga användare har svårast att kontrollera hur det används, så är det extra viktigt att vi är tydliga med hur det får användas.
Jag noterade nu att vi redan har WP:Snabba raderingar märkt som riktlinje. Kanske bästa lösningen är att foga in den i WP:raderingar och markera den senare som riktlinje istället.
andejons (diskussion) 14 februari 2019 kl. 18.35 (CET)
Ja det skulle kännas bättre om våra admåtgärder backas upp av en riktlinje.Yger (diskussion) 14 februari 2019 kl. 18.40 (CET)
Jag instämmer. Även jag tycker det känns rätt konstigt att raderingsverktyget är det enda adminverktyg som saknar riktlinje. / TernariusD 14 februari 2019 kl. 18.47 (CET)
Jag hoppas ingen låter sig hindras pga mitt inlägg.––LittleGun (diskussion) 14 februari 2019 kl. 19.44 (CET)
Sidan länkas från riktlinjen Wikipedia:Manual för administratörer. Övriga undersidor, förutom Wikipedia:Flytta sida, är riktlinjer. Borde även den vara en riktlinje, eller är den en instruktion?--Historiker (diskussion) 14 februari 2019 kl. 19.53 (CET)

Problem med nya texteditorn på pekskärm[redigera | redigera wikitext]

Är det bara jag som har stora problem med den nya "färgglada" texteditorn på pekskärm generellt eller mer specifikt i Chrome för Android med Gboard som tangentbord.

När jag försöker placera textinmatningsmarkören på en del ställen (främst inuti mallanrop, bildinfogningar och andra wikikod-konstruktioner, tror jag) hoppar ofta markören iväg till helt andra ställen på ett märkligt sätt och när jag markerar ett helt ord för att radera eller kopiera "släpper" ofta markeringen efter en bråkdels sekund. - Tournesol (diskussion) 15 februari 2019 kl. 09.12 (CET)

Bildschirmfoto Syntaxhervorhebung – CodeMirror.png
Är det denna du menar?:
Prova i så fall att trycka på pennsymbolen Codemirror-icon.png i verktygsfältet för att stänga av syntaxmarkeringen. Syntaxmarkeraren ("CodeMirror") är buggig. --Pipetricker (diskussion) 15 februari 2019 kl. 10.13 (CET)
Ja, precis. Tack för tipset, skall testa det. - Tournesol (diskussion) 15 februari 2019 kl. 10.16 (CET)

Bra jobbat![redigera | redigera wikitext]

Wikikärlek!

Om ni någonsin tvivlar på att det ni bidrar med här på Wikipedia uppskattas kan jag rekommendera ett besök på den här sidan! Bra jobbat allihopa!

Thank you for believing in giving back to the community, as there are not many. We may don’t think about it and thank you everyday, but it is definitely noticed and appreciated by the ones that like to learn and want the information that is provided to us voluntarily. Dankeschön!!

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 15 februari 2019 kl. 11.46 (CET)

Bilder från Melodifestivalen[redigera | redigera wikitext]

Då tar jag tillfället i akt att påpeka att det finns mer jobb att hugga tag i! Nu och senare under dagen kommer bilder upp från Melodifestivalen 2019. Det vore till stor hjälp om några ivriga krafter lade in bilder i artisternas galleri, i Melodifestivalen sidan galleri, etc. Så att bilderna gör nytta, nu när de är färska. Tack för all hjälp, Janwikifoto (diskussion) 15 februari 2019 kl. 16.25 (CET)

commons:Category:Melodifestivalen 2019. --Pipetricker (diskussion) 21 februari 2019 kl. 09.35 (CET)

Karl Johans torg, Trollhättan "utlåning av filmer dvd"[redigera | redigera wikitext]

När jag går in på mobilsidan https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Karl_Johans_torg,_Trollhättan står det "utlåning av filmer dvd" som underrubrik. Försökte redigera sidan för att ta bort det jag trodde var klotter men texten "utlåning av filmer dvd" finns inte där. Hur är detta möjligt? 217.214.152.12 16 februari 2019 kl. 03.37 (CET)

Texten kommer från systerprojektet Wikidata där någon klottrade september 2017. Nu åtgärdat. Tack för att du noterade och anmälde felet! --Kitayama (diskussion) 16 februari 2019 kl. 03.42 (CET)
Tack för snabbt svar! 217.214.152.12 16 februari 2019 kl. 03.44 (CET) Förresten, varför syns det inte på desktopsidan? 217.214.152.12 16 februari 2019 kl. 03.45 (CET)
Det är bara mobilsidan som hämtar text av denna typ från Wikidata. Man kan dock slå på en finess så att man både ser och kan redigera texten i desktopläget. --Kitayama (diskussion) 16 februari 2019 kl. 04.00 (CET)
För att kunna slå på denna finess måste man dock vara inloggad. --Larske (diskussion) 16 februari 2019 kl. 10.15 (CET)

Ny infobox i artiklar om svenska kommuner[redigera | redigera wikitext]

Som jag förvarnat om tidigare har jag nu påbörjat detta arbete. Förutom ny mall så har jag ändrat mot tidigare mall, då jag lagt till: Inrättat datum och Storstadstillhörighet (för de som ingår i storstad). Jag har tagit bort "ordförande för kommunen" (obeständigt nästan alltid fel och naturligt uppdatera i artikeltext, inte i Wikidata), tätortsgrad (svårt förstå vad det innebär) och antalet anställda (ej intressant). Dessutom har jag tagit bort lite onödiga extravärden för areal och folkmängd. Jag tycker den nya mallen är lättare för läsaren, är enbart tveksam över att den nu skriver ut två länstillhörigheter för de län som ändrats under 1990-talet. Synpunkter tas tacksam emot, helst på projektsidans diskussionssida Wikipedia:Projekt svenska kommuner. Exempel Alvesta kommun, Alingsås kommun, Linköpings kommun.Yger (diskussion) 16 februari 2019 kl. 08.10 (CET)

Jag tycker det ser bra ut, är dock lite undrande inför att ta bort tätortsgrad och antal anställda, det är en del av helhetsbilden. /Ascilto (diskussion) 16 februari 2019 kl. 10.52 (CET)
Tack. Ja la nu in på prov antal anställda. Att få till tätortsgrad är lite omständligare, så jag vill höra om det är fler som ser det som ett önskvärt data (jag tycker fortsatt det är ett "svårt" mått.Yger (diskussion) 16 februari 2019 kl. 15.02 (CET)
Det blir lätt knas om vi använder siffror från två olika rapporter för att ta fram tätortsgraden. -- IP 62.20.170.74 (diskussion) 17 februari 2019 kl. 15.27 (CET)

Arbetet för nu existerande kommuner är nu genomfört och det gick bra. Jag själv är nöjd både med hur det nu ser ut i Wikdiata och hur mallen visar upp data. Tyvärr är bildtillgången i Commons begränsat, så för en stor del av kommunerna är jag inte nöjd med den bild jag lagt in. Och jag ville undvika kyrkor och fabriker, det har kommuner inte bestämmanderätt över. Frågan om tätortgrad är fortsatt öppen men diskuteras på projektets diskussionssida.Yger (diskussion) 19 februari 2019 kl. 16.59 (CET)

Könsuppdelning av överbefolkade kategorier[redigera | redigera wikitext]

Det har kanske diskuterats förr, men vore det inte dags att göra en mängd överbefolkade personkategorier (t ex Skådespelare, Musiker, Sångare, Konstnärer) mer användbara och mindre överbefolkade genom att införa könsuppdelning, t ex "Svenska kvinnliga skådespelare", "Svenska manliga sångare" (den mindre grupp som ev kan definieras på annat sätt kan ju då kvarstå i nuvarande neutrala kategoriformer)? Det kan ju ofta finnas skäl att enkelt vilja söka och överblicka personer av endera kön i stället för en enda svåröverskådlig blandning utan större praktisk funktion. Dessutom finns i dagens internationaliserade samhälle en mängd namn som är svåra att direkt känna igen som visst kön (och för utlänningar/invandrare ofta svårt att på samma sätt ha klarhet om svenska/nordiska namn), dessutom finns flera namn som kan tillhöra alla könsgrupper.--Bemland (diskussion) 17 februari 2019 kl. 06.22 (CET)

Jag har ingen invändning, men ett tips. Jag tycker inte kategorissystemet på Wikipedia är så användbart för läsarna om man inte vet vad man söker efter och vet man det behövs det inte. Kategoriträdet kräver ett verktyg för filtrering med korsreferenser om de ska användas för att söka i. Det finns ett sånt externt program: PetScan. Gnällig som jag är tycker jag även det fungerar dåligt. Jag tycker egentligen kategoriträden är onödiga, det skulle vara bättre med överbefolkade kategorier och sen sökning. En skådespelare skulle vara kategoriserad för kön, land, stad, födelseår tex. Sen ska man bara filtrera, så kan man välja:
Skådespelare, land, män: Så kom den listan
Skådespelare, stad: Så får man den listan
PetScan försöker göra något sånt och gräver sig ner i trädet. Sen hoppas jag mycket på Wikidata. Ett integrerat och bra gränssnitt där skulle säkert kunna göra kategorissystemet överflödigt. Så kategorisera gärna, men tipsa också om vettiga filtreringsverktyg så att överbefolkning eller höggradiga kategoridjup kvittar.--LittleGun (diskussion) 17 februari 2019 kl. 09.39 (CET)
Jag tycker kategorier endast bör delas upp i underkategorier om det finns naturliga kategorier som är relevanta för den typen av verksamhet. För konstnärer finns vad jag vet ingen som helst skillnad mellan kvinnor och män. Vill man dela upp de kategorierna bör det ske efter vilken typ av konst som utövats. För klassiskt skolade sångare kan man dela upp efter rösttyp. För popmusik sker uppdelning egentligen endast vid prisgalor, vilket jag inte tycker är tillräckligt. De enda kategorier jag kan komma på där det finns en klar poäng att göra en uppdelning efter kön är idrott, men även där finns undantag (t.ex. inom hästsport).
andejons (diskussion) 17 februari 2019 kl. 10.19 (CET)
Jag instämmer med Andejons. Det finns inte så stor nytta med indelning av skådespelare och konstnärer i män och kvinnor. Dessutom blir det ju bara en kategori till. Är ursprungskategorin överbefolkad behövs det troligen fler kategorier för att komma tillrätta med det. Genre är i så fall en betydligt er intressant kategori. Letar jag efter en sångare är jag troligen mer intresserad av ifall sångaren sjunger visor eller Power Metal än om det är en man eller kvinna. Sedan håller jag med LittleGun också. Kategorierna skulle vara till mer nytta om de gick att kombinera dem i sökningar och då skulle det inte heller göra någon om kategorierna var överbefolkade. Kanske är kategorierna något som ska överföras till Wikidata istället? /Machatjkala (diskussion) 17 februari 2019 kl. 11.13 (CET)
Då vi inte riktigt är överens om vilket syftet med kategorierna är, så går det inte att fullt svara på din fråga. Det är syftet med Wikidata att klassificera ämnet. Men det kan också inkludera sådant som inte är relevant för en artikel om en konstnär. Den kvinnliga kubistiska porträttmålaren kanske också var en lovande juniorhöjdhoppare och egentligen försörjde som sig rörmokare i det civila livet. Allt det ryms i en Wikidata-post, men kan anses vara överflödig kuriosa på Wikipedia. Det jag definitivt kan säga är att vår kategorisering av "Män" och "Kvinnor" idag egentligen är överflödig. Samma sak med "Födda och Dödda". Det görs mycket bättre på Wikidata. Den statistik som vi samlar in på detta vis, är mycket bättre att använda Wikidata till. -- IP 62.20.170.74 (diskussion) 17 februari 2019 kl. 15.22 (CET)
Med tanke på mängden debatter i samhället gällande könskvoter i musikfestivaler, arbetslivet, styrelser mm vet jag inte om t ex feminister håller med om att kön inte spelar någon roll.. Jag tycker tvärtom det vore väldigt behövligt att snabbt kunna överblicka dessa skillnader för sökningar. Annars kan vi lika väl även avskaffa t ex Kategori:Drottningar och Kategori:Prinsar och göra dem könsneutrala också? Jag håller förvisso också med LittleGun om önskemålet med mer exakta, enklare sökningsmöjligheter men är medveten om nämnda verktyg. Jag tror inte många vanliga läsare här vet något om Wikidata eller hur man hittar dit.--Bemland (diskussion) 17 februari 2019 kl. 15.28 (CET)
De vet inte heller hur man får fram att vi har 173 607 artiklar om Män. -- IP 62.20.170.74 (diskussion) 17 februari 2019 kl. 15.36 (CET)
Jag tycker verkligen inte att vi bör dela upp efter kön utan annan anledning än att en kategori är överbefolkad. En kategori som drottningar eller kungar är naturligt kvinnor eller män, men en kategori som sångare eller politiker bör inte delas efter kön, det borde räcka att dela efter nationalitet och efter typ, som operasångare, rocksångare, Tysklands regeringschefer, Storbritanniens premiärministrar osv. Höstblomma (diskussion) 17 februari 2019 kl. 17.01 (CET)
Hur många artiklar kan en kategori ha innan den anses vara överbefolkad? Är Kategori:Personer från Stockholm, Kategori:Födda 1974 eller Kategori:Män överbefolkad? /ℇsquilo 17 februari 2019 kl. 20.44 (CET)
Att könsuppdela kategorier är ingen bra lösning, tycker jag. Vi har redan könskategorisering av alla biografiska artiklar (många wikipedior har inte ens det), och PetScan kan användas som man vill fixa statistik för utveckling av fördelningen kvinnor/män i olika kategorier. Att många (men långtifrån alla) relevanta kategorier är könsuppdelade på Wikimedia Commons ger undertecknad huvudverk, eftersom jag sällan vet var det bästa stället är för en bild om en viss person. Vill man separera överbefolkade kategorier finns många andra möjligheter (efter födelseort, specialitet eller dylikt). Mina två ören.—Paracel63 (diskussion) 18 februari 2019 kl. 21.44 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Storbritanniens kungahus + London II[redigera | redigera wikitext]

Leta källor, utöka eller skapa artiklar om London och Storbritanniens kungahus. Det finns mycket att välja på. Leta källor, utöka eller skapa artiklar om London och Storbritanniens kungahus. Det finns mycket att välja på.
Leta källor, utöka eller skapa artiklar om London och Storbritanniens kungahus. Det finns mycket att välja på.

Vecka 8 har veckans tävling temat Storbritanniens kungahus + London II. Välkomna!

Mer information finns på tävlingssidan. // Zquid (diskussion) 17 februari 2019 kl. 20.10 (CET)

Wildscreen's Arkive har upphört[redigera | redigera wikitext]

Det kan kanske vara värdefullt att veta för alla som skriver zoologiska artiklar att Wildscreen's Arkive som förekommer som källa i väldigt många av våra djurartiklar alldeles nyligen (februari 2019) har upphört med sin webbverksamhet. Ännu så länge finns webbartiklarna arkiverade på web.archive.org, men de uppdateras inte längre. / TernariusD 18 februari 2019 kl. 02.39 (CET)

Ja, det är bedrövligt. Jag upptäckte det när jag ville följa en länk i mallen {{taxonbar}}. Länkarna i mallen vidarebefordras till webbarkive men där krånglar det för tillfället. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 19 februari 2019 kl. 18.56 (CET)

Avbrott på Toolforge påverkar externa redigeringsverktyg[redigera | redigera wikitext]

Hej! För er som använder er av externa verktyg för att redigera Wikimediaprojekten, till exempel Petscan eller QuickStatements – dessa verktyg kan vara tröga att använda, eller rent av ligga nere, de närmaste dagarna. Detta på grund av tekniska problem på plattformen Toolforge, där dessa verktyg har sitt hem. Wikimedia Foundations tekniska team arbetar för att åtgärda problemen, och uppskattar att det kan dröja tills nästa tisdag (den 26:e februari) innan allt fungerar som det ska. --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 18 februari 2019 kl. 10.52 (CET)

Enligt loggen på Phabricator skall verktygen vara återställda nu. --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 19 februari 2019 kl. 08.33 (CET)

Melodifestivalen material ?[redigera | redigera wikitext]

Vad är "bra" material från Melodifestivalen? Bilder av artister, bilder av låtskrivare, ja det är redan på listan. Nu försöker jag göra en del videointervjuer. Är det användbart material? Eller, vad önskas? Är det bättre med längre intervjuer, eller en kort "Hej jag heter xxxx"? För längre intervjuer, kolla Andreas Johnson, Vlad Reiser, Malou Prytz, Lina Hedlund. För typexempel på kort introduktion, kolla Fil:Dismissed andra chansen.webm Synpunkter mottages gärna, så får vi se vad som går att göra. Ska intervjuer ske också på engelska? Spanska? undrar Janwikifoto (diskussion) 18 februari 2019 kl. 15.04 (CET)

Korta videointervjuer/introduktioner, gärna på alla språk de kan, anser jag vara riktigt mycket värda. De kan enkelt platsa i en artikel utan att anses vara reklamiga och ger läsaren en bild av hur personen låter och inte minst: hur de uttalar sitt namn själva. Ainali diskussionbidrag 18 februari 2019 kl. 17.31 (CET)
Då kommer jag att ändra, dvs (försöka) göra:
- kort presentation "Hej jag heter..." Sv, Eng. Andra språk om de kan.
- längre presentation berätta ngt personligt. Nu även Eng.
och något annat extra säkerligen. Janwikifoto (diskussion) 19 februari 2019 kl. 12.58 (CET)
@Janwikifoto: Om någon artist vill framföra ett valfritt musikaliskt verk som är i public domain så välkomnas det. Det kan användas både i artikeln om artisten, men även i artikeln om det musikaliska verket. Du bör vara beredd på att ha med dig en lista på förslag. Uti vår hage, Happy Birthday to You, Auld Lang Syne, allt av Bellman. Man ska nog inte räkna med att alla vill ställa upp, men vill de så vore det generöst. --Bensin (diskussion) 19 februari 2019 kl. 23.37 (CET)
Hrm, jag har redan funderat på något sådant, i andra termer. Men avskrivit det. Bland annat för att om någon skulle sjunga hela Uti Vår Hage, så skulle nog just den framställningen vid den tidpunkten vara upphovsrättsskyddad. Men vad sägs om att de framför en del av ett sådant verk? Några rader? Det kanske man kan få till, för några få i alla fall. Janwikifoto (diskussion) 20 februari 2019 kl. 15.36 (CET)
Ja, om du spelar in en sådan framställning bör du få dem att säga (på video före eller efter sången) att de släpper den under någon Commons-kompatibel licens. Då är det ju lätt bevisat att även detta framförande är fritt. Men att försöka förklara fria licenser är förmodligen så jobbigt att det inte är värt besväret. Att artisterna skulle vara pigga på att sjunga en annan sång mitt under en melodifestival är inte heller så troligt så det är nog inte värt ett försök om det inte redan visar sig att artisten i fråga är en stor Wikipediafantast. Ainali diskussionbidrag 20 februari 2019 kl. 19.46 (CET)
@Janwikifoto:, @Ainali: Det är väl personen som spelar in framträdandet som innehar upphovsrätten av inspelningen? Det borde räcka att innan förklara att det kommer publiceras på Internet. Förslagsvis är man hygglig och ser att artisten blev nöjd, eventuellt erbjuder man den att se och "godkänna" inspelningen på plats om det går. Många artister är nog är sugna att uppträda om det finns en publik, även med andra låtar. Alcazar har gjort det i sina artistpresentationer. I Eurovision Song Contest har artister framfört sånger i "vykorten" som presenterar artisten före framförandet i tävlingen, men då har det varit något som alla "ska" göra. Jag hoppas att du kan tänka dig att pröva tanken igen. I allra bästa fall kan det blir det något återkommande. Bra för artisten, bra för Wikipedias läsare, fler fria verk. --Bensin (diskussion) 20 februari 2019 kl. 23.38 (CET)
Nej, den som gör framförandet har en närliggande rättighet (§45 URL)som ger dem 50 års skydd från framförandet. Du som spelar in det har ingen rätt att publicera det utan deras godkännande. Däremot så har du en egen upphovsrätt på själva inspelningen, dvs ni har båda olika rättigheter till det framförda och inspelade. Visst har artister gjort liknande förut, men då har ju produktionen gett dem tid till det, inte när det står en hel rad med journalister och fotografer i kö (som det gör på pressträffarna på Mello). Ainali diskussionbidrag 20 februari 2019 kl. 23.55 (CET)
Tack för info och länk. Ja, är det så blir det krångligt. --Bensin (diskussion) 22 februari 2019 kl. 22.11 (CET)

Wikiaktiviteter i (sydvästra) Skåne?[redigera | redigera wikitext]

Vad händer i wikipedianernas Skåne?

De arrangeras wikiträffar i flera olika hörn av Sverige. Det är bra, tycker jag. Nybörjare kan lättare gå någonstans för att ställa frågor, lära sig mer om Wikipedias teknik, träffa wikipedianer och inspireras till att göra nytta på Wikipedia. Press och institutioner har någonstans att "hitta" wikipedianer i verkliga livet (många bra projekt har startats den vägen). Och vi "veteraner" kan träffa varandra, samarbeta och planera olika projekt.

Det finns åtminstone ett hörn av Sverige där jag tror det finns stor outnyttjad potential till det där som jag nämnde ovan. Skåne har 1,3 miljoner invånare, så det borde kunna finnas en del wikiaktiviteter där. Men det var längesedan (2015?) jag såg något skånskt evenemang på wp:Wikiträffar. Jag har kontakt med den nystartade Wikipedia-gruppen i Älmhult (@Brapacc:, och de är inblandade i ett wikiarrangemang med internationell koppling i Malmö i början av april. Det finns planer på en skrivstuga i anslutning till det, och då kan en eller flera erfarna wikipedianer vara till stor nytta. Kanske finns det någon som läser det här som kan hjälpa till? Själv är jag mest aktiv i Västsverige (bor i Göteborg och är inblandad i en mängd wikiaktiviteter där), så det vore bra om lokala krafter kunde hittas. Med ett lokalt nätverk av wikipedianer (gärna med regelbundna wikiträffar) underlättas den delen.

Jag har hittat en del "skåningar" via geotaggade användarrutor. @Dcastor, DenSportgladeSkåningen, Entheta, Fredde 99, FredrikT, Grillo, Hedning, N0WIS, Magixa, Utopiantos, Väsk, Autom, ZgB, Annika64, Bairuilong, Bemland, Christian47, Ghostrider, Jlandin, JohanahoJ, Julle, Jorchr, JorgenQ, Mippzon: Kanske kan någon av er hjälpa Älmhultsgänget i april? Kanske har ni även lust att arrangera wikiträffar i er närhet (på Bokmässan får vi många frågor om wikiaktiviteter i Skåne, och det vore kul att kunna hänvisa dem vidare till träffar i Skåne)? Och kanske kan ni berätta för mig och andra om wikiaktiviteter i Skåne som gått mig förbi… Stort tack på förhand för hjälpen och glada wikihälsningar. SMirC-smile.svgParacel63 (diskussion) 18 februari 2019 kl. 22.21 (CET)

Om det har varit någonting sedan den lilla träff jag drog samman 2015 som du länkar till ovan har det gått även mig förbi. /Julle (disk.) 19 februari 2019 kl. 00.00 (CET)
Nej, sådana aktiviteter har veterligen inte funnits i Syd på flera år, delvis kanske för att användare i Skåne kan vara utspridda mer över landskapet än möjligen i de större städerna Stockholm och Göteborg, men visst skulle det kunna vara av värde. Jag har hört att den handlingskraftige @Sven Rosborn: för några år sedan arrangerade flera uppskattade träffar med studiebesök och annat, men sedan har det mest legat i träda (utöver Julles nämnda initiativ). Får se vad som kan ske framöver.--Bemland (diskussion) 19 februari 2019 kl. 03.42 (CET)
Jag är i Malmöområdet i början av april och har nog inte så mycket annat för mig bortsett från 1 och 14 april såklart. Dessa två datum är förövrigt inga bra datum för att arrangera aktiviteter i Malmö[5]. Älmhult 28 februari låter som en bra anledning att hälsa på mamma och knyta an till Älmhultarna, men är osäker på om jag kan. Jlandin (diskussion) 19 februari 2019 kl. 18.46 (CET)
Jag skulle gärna delta på en wikiträff i Skåne, men jag har för tillfället inte tid att engagera mig i att arrangera tillställningen. Mvh --Bairuilong (diskussion) 19 februari 2019 kl. 19.35 (CET)
Wikifika, ett trivsamt och ofta produktivt sätt att använda sin wikitid.
@Julle, Jlandin, Bemland, Bairuilong: Stort tack för era svar. Bra med inlänkningen av Sven Rosborn. Jlandin, arrangemanget i april rör 4:e och/eller 5:e april och är relaterat till det här. Toppen om du kan assistera som wikipedia-fadder vid den planerade skrivstugan (Brapacc vet mer).
Bairuilong, kul att du vill delta på en skånsk wikiträff. Jag kan ta på mig att lägga upp en utlysning på wp:Wikiträffar, bara jag får förslag på tid och plats; jag är inte så ofta på kaféer i Malmötrakten. Men här listas några exempel på ställen där man får plats på bordet med sin wikidator. Här är ett antal kaféer nära Malmö centrum. Flera av dem har kvällsöppet (praktiskt när man har wikiträff efter jobbet). Kan någon av dem passa? Framgångsreceptet för wikifikorna i Stockholm och Göteborg är att ha en fast dag varje månad, på samma plats om möjligt. Då lär sig folk snart när det är wikifika och kan titta in när de har vägarna förbi. Det har i alla fall funkat bra för oss göteborgare sedan 2010. Historiker vet mer om hur man kan lägga en sidavisering om evenemanget som bara når wikipedianer som är i regionen. Allt gott. SMirC-smile.svgParacel63 (diskussion) 20 februari 2019 kl. 17.49 (CET)
Bairuilong, en sak till… Det är bra om något signalerar att det är Wikipedia som samlats. Själv brukar jag ha på mig en Wikipedia-tröja (har ett dussin olika varianter i klädskåpet). Historiker har alltid med sig en skylt; den syns till höger på denna bild. Den här kan skrivas ut för att enkelt vikas till något att ställa på kafébordet. Face-wink.svg.—Paracel63 (diskussion) 20 februari 2019 kl. 18.04 (CET)
Det låter utmärkt om det blir wikiträffar i Skåne – att träffas i verkligheten är bra för gemenskapen. Det Paracel63 nämner om sidavisering är sidan MediaWiki:Geonotice.json. Det gäller att ta ut koordinaterna för det område man vill signalera till. Sedan kommer det upp ett meddelande på användarnas bevakningslista.--Historiker (diskussion) 20 februari 2019 kl. 21.13 (CET)
Jag har funderat på att dra igång någon form av träffar i Helsingborg om intresse finns, men har inte någon tid då jag är ledig regelbundet (som det ser ut just nu, men kan komma att ändras framåt hösten). Jag tar gärna tåget till Malmö om ni vill starta något därnere. /Autom (diskussion) 20 februari 2019 kl. 22.14 (CET)

Prototyper för finess för automatiserad artikelförbättringsbedömning[redigera | redigera wikitext]

Nu har jag så smått börjat komma igång med arbetet med automatiserad artikelförbättringsbedömning, som röstades fram på fjolårets tekniska önskelista. I väntan på att maskineriet som gör själva bedömningarna ska komma på plats (se phab:T202202) har jag börjat skissa på hur den tillhörande finessen kan komma att se ut. Denna ska alltså visa för användaren att det har skett en förändring i den automatiskt bedömda artikelkvaliten. Jag har lagt in tre förslag på Wikipedia:Gemenskapens tekniska önskelista/Automatiserad artikelförbättringsbedömning/Prototyp för finessen där ni gärna får återkoppla. /Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 19 februari 2019 kl. 10.31 (CET)

Tackar jag gillar mått som detta (om det fungerar) idag så är det bara antal tecken. Helst skulle jag vilja se feedback från läsaren vad dom gillar/inte gillar (tyvärr verkar det fungera dåligt på en Wikipedia blir mest skräp)
  1. Första lite allmänna funderingar på Automatiserad artikel förbättrings bedömning
    1. att även se detta i Visa historik
    2. viktigt att regelverket blir transparent dvs. varför detta anses som en förbättring
    3. även visa på användarbidrags sidan
    4. kunna välja för inloggade användare om man kan se det eller ej dvs. nr 3 i Sebastians exempel
- Salgo60 (diskussion)
@Salgo60:
  1. Intressant idé, det borde vara görbart också. Kanske en separat finess dock.
  2. Det är inget "strikt" regelverk, det baseras på maskininlärning tränat på de befintliga artiklarna i de olika kategorierna. Så en ökning med 0,003 för kategorin Bra låter sig inte enkelt förklaras.
  3. Bra idé, kan förmodligen klumpas ihop i samma finess som 1.
  4. Det ursprungliga förslaget var att det skulle var en finess som aktivt måste slås på av den som vill se det, oavsett alternativ 1-3.
Ainali diskussionbidrag 19 februari 2019 kl. 21.04 (CET)
@Ainali: detta att bli slav under en hemlig algoritm är det jag inte tror på och som varnas i Weapon of Math Destruction. Jag saknar idag ett tydligt konsensus för vad bra källor är i sv:Wikipedia/Wikidata och många botar körs i Wikidata som använder tvivelaktiga källor för att bekräfta data. Jag pratade med Harriet Aagaard, klassifikationsansvarig vid Kungliga biblioteket på swib18 där hon själv uttryckte osäkerhet vad deras data har för kvalitet medans vi i Wikidata använder det som en källa utan att det ifrågasätts/reflekteras över vilket känns omoget.
Jag tror att skall en artikel förbättrings bedömning presenteras så måste du visa upp ett beslutsträd jmf vid 4:43 Visualizing a Decision Tree - Machine Learning Recipes #2 och att du utifrån dessa beslut kan börja skruva på vad man kan lita på eller ej. Jag gjorde ett litet test att beskriva SBL som källa i text länk men det behövs mycket mer jobb/tankar och även översättas till maskinläsbart format. Just om källor ställde jag frågan till Denny Vrandečić -  tweet och han pratar om just detta att verifiera om källan verkligen bekräftar det som skrivs in som den riktning vi skall vandra och då gissar jag detta blir en parameter i bedömningen etc... inga hemliga algoritmer tack - Salgo60 (diskussion) 23 februari 2019 kl. 11.04 (CET)
Du verkar ha missuppfattat en hel del. För det första, inget är hemligt, det är bara att klicka dig igenom länkarna i det ursprungliga förslaget så får du se hur det fungerar. Min kommentar syftade på att det är så pass komplicerat att det inte kan visas i popup-rutan som visas i tre sekunder när artikeln sparas. För det andra, källornas kvalitet är en stor del i den mänskliga bedömningen av artikelkvaliteten (som funktionen sedan grundar sig på). Frågan du ställer till Denny handlar om att källbelägga ett enskilt påstående i Wikidata. Det har ganska lite att göra med utvalda artiklar på Wikipedia. Ainali diskussionbidrag 23 februari 2019 kl. 11.51 (CET)

Lastpall: källhänvisningar till företagssidor – är de reklam?[redigera | redigera wikitext]

Kan tre av fyra referenser till artikeln Lastpall tolkas som reklam? Voyager85 (diskussion) 19 februari 2019 kl. 14.30 (CET)

Nej. Visst är firma-namn med, men jag inser att det finns nog ingen som skrivit ihop så meningsfull och kompetent info om lastpallar, på helt neutralt ställe. Det jag ser, är fakta och info, på en visserligen logotypad webbsida. Info man kanske annars inte hittar. Alltså precis de fakta-länkar, den info jag personligen önskar, som jag förväntar mig att "källor" och "länkar" går till. Janwikifoto (diskussion) 19 februari 2019 kl. 14.45 (CET)
Håller med om att det är relevanta källor. Tog bort rad om att komposit är sämre då det kommer från en partisk källa (tillverkare av träpallar, POV) och inte nödvändigtvis gäller alla sådana nu 10 år efteråt. Jlandin (diskussion) 19 februari 2019 kl. 19.12 (CET)

InternetArchiveBot and link titles (part 2)[redigera | redigera wikitext]

@InternetArchiveBot: @Cyberpower678: I reiterate how much I appreciate the very important work performed by this bot. But the issue mentioned here still appears. In this edit, the bot (v2.0beta10ehf1) replaced a template which generates links with correct titles with another template and replaced the titles for the links with the text "Arkiverade kopian". --Bensin (diskussion) 20 februari 2019 kl. 00.40 (CET)

@Bensin: can you report this on Phabricator? That way I can keep track of the issues.—CYBERPOWER (Diskussion) 20 februari 2019 kl. 00.46 (CET)
Bensin, rapporterade du det? I övrigt tycker jag vi börjar närma oss punkten där vi behöver stänga av roboten. Den gör flera olika typer av fel (här är en annan), men responsen från robotoperatören är bara att man ska rapportera dem; tidigare gjorda fel rättas inte till och roboten verkar inte uppdateras. Man ska nog komma ihåg att Cyberpower678 inte driver roboten för att vara snäll, utan får betalt av Internet Archive för att göra det. Då är det väl viktigt att det fungerar som det ska. /NH 21 februari 2019 kl. 14.24 (CET)
NH, It is likely the same issue as the one I raised in the previous thread (Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv_2018-10#InternetArchiveBot). As mentioned there, I have already reported the issue to the bot operator who responded it was a known issue so I don't intend to report it again. I am unable to identify the error in the diff you provide (the link was changed as expected, the title was retained and the link at IA works), but maybe I'm missing something. I hesitate to ask to shut down the bot, but I agree with you that it should work as expected and at this point I won't oppose if it comes to temporarily pausing it. --Bensin (diskussion) 21 februari 2019 kl. 21.29 (CET)

Vill du leda en mindre WikiGap-skrivstuga i Hylte?[redigera | redigera wikitext]

Vi har fått en förfrågan om att arrangera en WikiGap-skrivstuga i Hylte kommun. Om det finns någon som skulle tycka att det vore roligt att leda den så får man gärna återkomma till mig så fort som möjligt. Datum och antalet deltagande eller om eventet verkligen kommer att bli av är ännu lite osäkert, så detta är verkligen bara en förfrågan för att se om någon skulle kunna hjälpa till. Tack! Mia Jacobsson (WMSE) (diskussion) 21 februari 2019 kl. 17.09 (CET)

Skrivstuga WikiGap i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

WikiGap 2018 video

8 mars kommer vi tillsammans med UD anordna skrivstugan WikiGap i Stockholm, och samtidigt kommer det vara liknande skrivstugor runt om i världen. Skrivstugan i Stockholm hålls på KTHs bibliotek, och pågår från 14.00 till 18.30 med lite mingel och skaffning på slutet. Intresserade av att vara med får gärna skriva upp sig på skrivstugesidan eller wikiträffen. Dom som vill vara med och hjälpa till med något av det som är listat på volontärssidan får gärna skriva upp sig där också, och för volontärer som håller i stationer under skrivstugan finns möjlighet att söka resebidrag för att vara med på plats. Kontakta i så fall mia.jacobssonsnabel-awikimedia.se så snart som möjligt för beviljande av resebidrag. Mia kommer vara frånvarande under 25/2-3/3 så vid brådskande frågor går det också bra att höra av sig till info@wikimedia.se. Mia Jacobsson (WMSE) (diskussion) 22 februari 2019 kl. 09.35 (CET)

Be illustratörer rita något (sig själva kanske) till sina artiklar?[redigera | redigera wikitext]

Jag såg just att en artikel om en tecknare fick en illustration-behövs-mall. De flesta professionella tecknare är ju kända för det som ritats för och publicerats i upphovsrättsskyddade verk, och då går det naturligtvis inte att bara lägga upp teckningarna på Wikimedia Commons.

Då slog det mig att det vore ju både roligt och encyklopediskt värdefullt om man kunde få levande tecknare att rita en liten teckning, kanske rentav ett självporträtt, och släppa den under fri licens, så den kan användas i artikeln om dem.

Låter det som ett rimligt projekt? Är det månne någon aktiv wikipedian som känner någon hyggligt berömd tecknare, så man kunde få två-tre pilotexempel att nämna om man sedan skulle kontakta tecknare utan att redan ha någon koppling till dem? - Tournesol (diskussion) 22 februari 2019 kl. 18.18 (CET)

Jag tycker att det låter som ett strålande projekt. Det man måste hålla i tankarna, bara, är att se till att det finns en ordentlig OTRS-procedur för Commons – annars riskerar illustrationerna raderas. /Julle (disk.) 23 februari 2019 kl. 15.47 (CET)
Jag å min sida tycker att det låter tämligen förmätet. Varför skulle yrkesutövare vilja ge upp sin upphovsrätt till Wikipedia? Många är kanske glada över att få en artikel på Wikipedia, dock tror jag att det är ytterst få som vill skylta med detta. Men okej, om någon vill lägga energi på ett sådant projekt, fine with me. /Ascilto (diskussion) 23 februari 2019 kl. 15.53 (CET)

Varumärke®[redigera | redigera wikitext]

Jag har aldrig sett på Wikipedia innan att man sätter varunamn® i artiklar. Nu stötte jag på det i artikeln Stent under Historia. Jag gjorde en sökning på artiklar som innehåller tecknet, men fick bara upp omdirigeringen till artikeln varumärke (inte ens stent visades, som uppenbarligen har märket i texten). Så mina frågor här är:

  1. Har vi något beslut att ha ® vid varunamn? De finns ju i många artiklar, men inte symbolen, som försämrar läsligheten. Jag tänkte radera den, men vill veta.
  2. Hur många artiklar har den symbolen?
  3. Hur ser ni andra på att symbolen finns i brödtext. Vet det pågår en diskussion i artikeln Keso om varumärke mm. Adville (diskussion) 23 februari 2019 kl. 14.45 (CET)
Adville: Det är väl uppenbart att användaren arbetar antingen för företaget eller för företagets PR-byrå. De vet oftast inte alla regler här och ser man sånt så bör det tas bort. Tanke på hur få vi är här som försöker hålla artiklarna rena från reklam så kommer det alltid någon ändring slinka igenom. DIEXEL (diskussion) 23 februari 2019 kl. 14.50 (CET)
Det är mycket möjligt. Jag drog öronen åt mig lite pga Keso, men bra du raderade det. Olle Gustavsson, jag såg nu det var du som lade in detta R i artikeln när du gjorde en bra utökning. Har du lagt in det i fler artiklar med? Som du ser ovan så är det inget som skall läggas till. MVH Adville (diskussion) 23 februari 2019 kl. 15.09 (CET)
Ja, vi har beslutat att inte skriva symbolen, eftersom det inte finns någon anledning att göra det. Nej, det pågår ingen diskussion kring om keso är ett varumärke. /NH 23 februari 2019 kl. 15.44 (CET)
Bra, NH, då raderar jag den i framtiden. Angående Keso så är det en diskussion här: Diskussion:Keso#Artikelnamn. Han tar upp "registrerat varumärke". Adville (diskussion) 23 februari 2019 kl. 16.15 (CET)
Precis. Ingen ifrågasätter att keso är ett varumärke. /NH 23 februari 2019 kl. 16.31 (CET)
Syftningsfel från mig där. Diskussion om det registrerade varumärket Keso, och hur det skall skrivas och förklaras i artikeln. Adville (diskussion) 23 februari 2019 kl. 16.55 (CET)