Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Externa källor något som skall visas upp i ett Wikipedia uppslagsverk synpunkter tack[redigera | redigera wikitext]

Som ett exempel har Julius Centerwall kopplats ihop med

  1. Fråga 1: Skall sådan här saker visas i en artikel på Wikipedia eller skall det bara ligga i Wikidata för den intresserade?
  2. Fråga 2: Om ja skall fler referenser eller mindre visas? Idag begränsar mall:Faktamall biografi WD till 3 referenser per fakta och inga referenser till Wikipedia själv presenteras. Jag har sett andra lösningar där man ser att det finns en eller flera referenser men dom visas först då man klickar på den... dvs. mindre "pratigt" interface..... jmf hur snyggt det blir på en iphone video där länkar visas då man klickar....
  3. Fråga 3: Utöver listan ovan funderar jag även på DDSS några synpunkter tankar vad som ger mervärde eller inte?

Varför?[redigera | redigera wikitext]

Jag ser

  1. Bättre kvalitet på sikt
    1. enklare hitta profiler som inte har bra källor?
    2. enklare hitta profiler som saknar Folkräkningar Sveriges befolkning men borde ha det
    3. kan vi uppfostra SBL SKBL etc. att leverera sitt resultat mer proffsigt så kan vi med program jmf var vi har kvalitetsproblem. Skickade en tweet till Riksarkivet länk att det här vill vi ha.....
  2. Nya sätt att jobba med profiler... med Wikidata är det enormt enkelt att besöka en kyrkogård och se vilka gravar som saknar bild etc....
  3. Web 2.0 handlar om att koppla ihop data med data. Ett exempel på de fördelarna är vad Hans Rosling gjorde med sina presentationer. Vad jag gör ovan är att koppla ihop Riksarkivet SVAR med Rotemansarkivet med SBL med Levande musikarv med SvenskaGravar med enskilda register hos SVAR om befolkningen 1880 1890 1900 allt det är öppnar upp gigantiska möjligheter dvs. en Hans Rosling skulle kunna sammanställa allt data och visa på hur det verkligen är eller har varit och Wikidata skulle kunna vara en av hörnpelarna i denna ekvation..... men men tillbaka till frågan vad skall synas på svenska Wikipedia.... vad gör svenska Wikipedia bättre och mer trovärdigt...

Lite tankar och test av att utnyttja Wikidata lite mer strukturerat.... - Salgo60 (diskussion) 2 april 2018 kl. 16.16 (CEST)

Min åsikt. Wikipedia ska vara ett uppslagsverk, inte en länksamling eller ett nav i ett datanätverk. Det är Wikidata som ska ska den rollen. Man kan lätt komma åt dessa länkar om man klickar på "Wikidataobjekt" i vänstermenyn, jag tycker det räcker så. Fem5 (diskussion) 2 april 2018 kl. 17.08 (CEST)
Håller med om att det är Wikidatas roll. Sammankoppling av data är heller inte neutralt. Man kommer snart till en punkt när man tvingar in verkligheten i en modell. Edaen (diskussion) 2 april 2018 kl. 17.32 (CEST)
Jag instämmer helt med Fem5! Externa länkar som inte tjänar som källor skall förekomma mycket sparsamt i artiklarna. Det är Wikidatas uppgift att tillhandahålla övriga länkar. / Reddarn (diskussion) 2 april 2018 kl. 17.35 (CEST)
Wikidata är navet. @Fem5: menar du att vi inte ens ska redovisa källor när data från Wikidata används här? Det tycker jag är viktigt, och håller med Reddarn om att övriga länkar ska vara sparsamma. I princip bör de endast vara sådana som vi redan använder idag, till exempel länk till imdb från infoboxen i filmer och liknande. Ainali diskussionbidrag 2 april 2018 kl. 17.42 (CEST)
Källor ska självklart alltid redovisas. Det som föreslogs ovan om jag förstod det rätt är att lägga in en mängd externa länkar som ej används som källor. Länkar som koppla ihop Wikipedia med folkräkningar, husförhörslängder etc. Jag ser inget allmänintresse i det. Wikipedia är nog bäst om det riktar in sig mot allmänheten och inte forskarna. Fem5 (diskussion) 2 april 2018 kl. 19.23 (CEST)
Svenskt biografiskt lexikon inkluderas väl i {{Auktoritetsdata}}? De övriga tycker jag är lite onödiga att ha länkar till. /ℇsquilo 2 april 2018 kl. 21.34 (CEST)
@Esquilo: precis som gamla tidningar hade en kulturbilaga en sportbilaga... och alla visste vad man hittade i de olika delarna så tycker jag att en Wikipedia läsare skall känna sig trygg i att vill man ha tips om att läsa vidare så tittar man under rubriken Vidare läsning. Letar man källor till fakta så finns det som fotnoter på fakta och sedan dyker dom upp under Noter att förvänta sig att den normala läsaren skall börja klicka i Auktoritetsdata och läsa vidare känns fel se Wikipedia:Disposition
OT Jmf även hur galen länken i Libris är - min ambition är att få en dialog med LIBRIS när deras nya system kommer och se till att dom har bra landningssidor för en person
Exempel länkar i Auktoritetsdata:
  • Strindberg LIBRIS - helt intet sägande för 99.999 % av alla läsare
  • Strindberg Worldcat - som känns mycket bra och som ger en WIkipedia läsare lite mer kött på benen....
- Salgo60 (diskussion) 11 april 2018 kl. 14.38 (CEST)
@Esquilo: Jag hittar inte SBL på den här dokumentationssidan. Men baserat på den här artikeln ser jag att SBL faktiskt stöds. Så malldokumentationen kan behöva uppdateras.--Paracel63 (diskussion) 2 april 2018 kl. 23.58 (CEST)
Jag känner vi borde behandla noterna i textdelen och i faktaboxen från Wikidata olika. Den som lagt in texten har använt källor och dennas referenser bör vara de som återfinnas bland noter och referenser på sedvanligt sätt. Och kanske borde, om uppgifter från wikidata används för att styrka uppgifter i texten, en ref t "Wikidata" visas? Jag tycker även källorna till uppgifterna i faktaboxen är av intresse men jag skulle vilja se dem i en separat sektion. Så görs ju redan med de som visas upp i auktoritetsdata. Varför inte ha en rubrik längst nere i faktaboxen "noter" när noterna från faktaboxen visas i en collapsed tabellYger (diskussion) 2 april 2018 kl. 21.53 (CEST)
I det här fallet gäller frågeställarens frågor externa länkar i de redovisade källorna. Artikeln har däremot inte särskilt många externa länkar som inte är kopplade till källor. Att url-länka de använda källorna i en artikel är väl sällan kontroversiellt, eller har jag missat något? Vi vill ju att informationen i en Wikipedia-artikel ska kunna styrkas, och sådana länkar underlättar för läsaren att kolla upp det hela.--Paracel63 (diskussion) 2 april 2018 kl. 23.54 (CEST)

Jag anser att allt som kommer direkt från Wikidata skall hänvisa dit för källhänvisningar så som sker på dawp i motsvarande faktaruta. Våra artiklars utseende skall gå att redigera här. Tostarpadius (diskussion) 3 april 2018 kl. 08.29 (CEST)

Jag skulle gärna se att enbart källbelagd Wikidatainfo visas i mallarna, och att den källhänvisningen följer med (synligt) till svwiki. Att källhänvisa till Wikidataobjektet skapar en farlig rundgång eftersom mkt wikidatainfo i sin tur är skrapad från Wikipediaartiklar på olika språk. mvh Aron Ambrosiani 3 april 2018 kl. 11.47 (CEST)
@Ambrosiani: Känns som även varna då artikeln har "sämre källor än Wikidata behövs.... I exemplet på bilden nedan väljer den som skriver artikel bort död och begravningsboken utan stället tar en personalnotis som källa... ==> att alla icke inloggade användare får se en personalnotis.... känns helt galet...
Tittar man närmare på WD så på mer "kända" personer har "samma" kvalitets problem börjat dyka upp att de källor som bekräftar ett födelsedatum har låg kvalitet....
Personalnotis.png
Om några dyker upp på lördag på årsmötet så vore det intressant att ta en diskussion efteråt. Att inte ha tydliga kvalitetsmål som alla förstår och att dessa mål inte följs upp systematiskt känns inte OK 2018 med all diskussion om Fake news etc.... Jag hoppas wikipedia vill mer...
- Salgo60 (diskussion) 10 april 2018 kl. 13.58 (CEST)
Ambrosiani jag har blivit lite desillusionerad att WD källorna inte håller kvalite och tweetade om detta, Dario Taraborelli höll med och pekade på phab:T190438 Towards modeling citation quality det finns hopp - Salgo60 (diskussion) 13 april 2018 kl. 09.07 (CEST)
Håller med och det blir bara mer och mer om ingen tydligt pekar riktning kvalitet. Jag testade att vandra ut i Larske land och skapade SPARQL frågor...
Någon typ av Dashboard där man ser kvaliten i Wikidata.... kanske gör en sådan här diskussion mera självklar - Salgo60 (diskussion) 3 april 2018 kl. 12.46 (CEST)
Det som inte går att påverka här bör inte följa med. Så är det på flera andra språkversioner. Det är både snyggt och ändamålsenligt. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2018 kl. 08.35 (CEST)
Tostarpadius Vad kan du inte påverka? Vilket stöd behöver du? - Salgo60 (diskussion) 5 april 2018 kl. 16.59 (CEST)
Utformningen av källhänvisningar på Wikidata kan man inte påverka här. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2018 kl. 20.12 (CEST)

Länksamlingar har börjat läggas in, åsikter?[redigera | redigera wikitext]

Jag ser att externa länkar har börjats läggas in nu av Salgo60. Se till exempel Eva Fröberg som fått externa länkar till Libris och svenskt porträttarkiv m.m. Vår riktlinje Wikipedia:Externa länkar säger max 3-4 länkar och jag hoppas verkligen att vi håller fast vi det, annars blir det lätt att man lägger in ytterligare en länk och sen en länk till.. Jag ser fördelar med dessa länkar men som jag sagt tidigare så är min åsikt att det är Wikidatas roll att skapa nätverk, wikipedia ska vara en encyklopedi och ingen länksamling. Fem5 (diskussion) 16 april 2018 kl. 11.02 (CEST)

Den typen av länkar hör väl hemma inom auktoritetsdata. Libris har vi tidigare flitigt haft som externlänk tillsammans med Imdb, men även dessa borde samordnas med auktoritetsdata. /Ascilto (diskussion) 16 april 2018 kl. 11.11 (CEST)
Jag välkomnar en diskussion som jag saknar om källor/länkar/kvalitet. Antalet länkar känns som det löses enkelt med bättre webdesign så att den som vill veta mer får mer info...... bara i år har Riksarkivet släppt 100 miljoner digitala dokument gratis vilket borde påverka kvaliten på de källor Wikipedia använder i artiklarna... och kanske antalet länkar då vi lärt oss förstå vad som finns hos Riksarkivet ex. fastighetsböcker om Stockholms bebyggelseutveckling...
  • Libris hoppas jag också kan förändras där avvaktar jag lite vad som händer med deras nya projekt som blir klart i sommar
    • Dagens LIBRIS länk i Auktoritetsdata diskuterades här utan att någon ändring gjordes. Jag har även gett lite feedback till Kungliga Biblioteket LIBRIS i min blog att dom saknar bra sidor att länka till "landningssidor"
  • skall noter till fakta överhuvudtaget visas i artikeln. Jag föreslår att vi bara har en länk som dyker upp när man klickar dvs. som det ser ut i mobilgränssnittet se diskussion
  • länk till Svenskt Porträttarkiv eller inte...
    • vi har SPA som en egenskap i Wikidata och jag ser att den kan ge mervärde att dels se hur personen beskrevs förr i tiden plus se flera bilder av personen.... om WIkidata stämmer så är det 131 artiklar i sv:Wikipedia som saknar bild som finns med bild i SPA länk
- Salgo60 (diskussion) 16 april 2018 kl. 13.23 (CEST)
@Salgo60: Frågan du länkar till avser objekt som saknar bild i Wikidata (inte Wikipedia) oavsett om det har någon artikel i svwp eller ej. Om man ändrar frågan till avse de som har svwp-artiklar blir det 130. Det var ju ingen större skillnad, men i frågan kräver du att personen även ska finnas i SBL. Om man tar bort det kravet blir det så många som 408 personer som finns i SPA och har artikel i svwp, men saknar bild i Wikidata. Om bild även saknas i svwp-artikeln framgår dock inte. Jag kan tänka mig att det bland dessa 408 objekt med svwp-artiklar finns en del som har bild i artikeln trots att bild saknas i Wikidata, men jag har inte hittat något exempel. --Larske (diskussion) 16 april 2018 kl. 17.07 (CEST)
Bugar ödmjukt inför SPARQL gurus visdomsord ;-) återkommer då jag läst om 3 ggr om jag fattar bättre... - Salgo60 (diskussion) 16 april 2018 kl. 17.10 (CEST)
Nu har jag tittat igenom de 408 artiklarna och de flesta saknar bilder. Johan Beck-Friis har en ganska dålig bild och i Bildsköne Bengtsson, Gösta Berg, Per Bergström, Abraham Forssell, Tycho Hedén, John Hellström, Malcolm Murray, Göthilda Fürstenberg (målning), Marja Casparsson finns också bilder av varierande kvalitet, ofta med artikelsubjektet tillsammans med andra personer. Så visst tillför en direktlänk till artikelsubjektets sida i porträttarkivet (SPA) bra information för dessa artiklar. --Larske (diskussion) 16 april 2018 kl. 17.49 (CEST)
Grundtanken med att länka SPA till Wikidata var att SPA skulle dra nytta av all info i Wikidata/Wikipedia men jag har dock börjat SPA och den mängd av bilder som finns både "vanliga" personer och personer som "platsar" i Wikipedia. Trevligt att ha flera bilder på en person. En variant jag funderat på är om man skulle kunna göra ett javascript/plugin som inloggade användare kunde aktivera och få en popup med bilden från SPA om man är på en artikel som har bild i SPA. Jag har något liknande i WD - Salgo60 (diskussion) 16 april 2018 kl. 19.50 (CEST)

Befolkningsdiagram i ortsartiklar[redigera | redigera wikitext]

London med fem mellanbreda staplar
0
1
2
3
4
5
6
7
8
×1 000 000
1921
1941
1961
1981
2001

Idag har vi en form av befolkningsdiagram i artiklar om tätorter och större småorter (se tex Åmål, Tösse). Det har funnits en del kritik mot dessa, att de tar för stor plats och förrycker layouten. Tex letar många mer efter beskrivning av orten som kommer efter, och vi har också som ett faktum att ortsbeskrivningen alltför ofta saknas medan avsnitt om historien (och sport på orten) är betydligt bättre och förekommer oftare. Samtidigt är diagrammet tungt att underhålla, och när nu befolkningssiffror i infoboxen uppdateras via Wikidata, där de kan ändras för all med en kort körning, så stör behovet att manuellt uppdatera diagrammet än mer.

Larske har börjat titta på det och redan lagt in ett diagram i alla distriktsartiklar, se tex Mölleberga distrikt som jag ser som ett väldigt bra sätt få in ett diagram (Det är just nu bara tre staplar/år, när det finns fler kan fler staplars skapas eller bara staplar för vart xte år visas). Min syn är att det är trenden i någorlunda nutid som är det intressanta, och att då fem staplar räcker med upp till fem år emellan.

Frågan är nu om och hur vi bör införa automatgenererade diagram i ortsartiklarna. Jag funderar på att de får ligga under infoboxens datadel och återges som till höger (och som det redan ser ut i distriktsartiklarna). Jag funderar också på att samtidigt kollapsa de diagram som idag ligger i artiklarna och "frysa dem" "till 2015". Exempel på kollapsade diagram (men där diagram under infoboxen saknas): Åmål, Tösse, Fängersfors

Jag skulle gärna ta in synpunkter på detta från er andra: Är det OK och bra föra in ett diagram som det till höger under datadelen i infoboxen för orter i Sverige med SCB data? är det bra eller dåligt kollapsa diagrammet i textdelen?Yger (diskussion) 3 april 2018 kl. 10.44 (CEST)

Vad som står i rutan till höger har jag inga synpunkter på i detta fall, men diagrammet i texten bör inte kollapsas. Jag ser det som något av det mest intressanta i artiklarna. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2018 kl. 08.28 (CEST)
Generellt sett föredrar jag tabeller och skyltar som är utfällda som standard, eftersom det annars är lätt att missa information. Var just de här tabellerna ska stå är inte en lika stor fråga för mig, men jag tyckte inte att det såg problematiskt ut att ha den i informationsrutan som i Mölleberga distrikt-artikeln. Om vi kan använda Wikidata är det utmärkt i min syn, eftersom andra språkversioner då kan återanvända samma information.//Hannibal (diskussion) 5 april 2018 kl. 11.02 (CEST)
Jag tycker att det är bra så länge det är lättläst och inte ligger i vägen för annat. De gamla är stora men ofta lämpligt placerade i slutet av artiklar eller avsnitt. Jag är mer kritisk till grafiska tabeller i infoboxen och grafiska tabeller i högerställda bilder. Jag upplever det som mer störande och svårläst. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 5 april 2018 kl. 20.46 (CEST)
Jag tror att det har att göra med att åtminstone jag har fokus till vänster generellt sett, eftersom man läser text från vänster, rubriker är till vänster och innehållsförteckningen. Läser jag en text eller scrollar blir just grafiska tabeller i högerkant störande i ögonvrån, medan andra bilder och text inte stör på samma sätt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 5 april 2018 kl. 20.52 (CEST)
Jag störs mer av tabeller som bryter av texten än sådana som ligger och skvalpar i marginalen. Jag håller samtidigt med Kyllo om att infoboxen är en mindre lämplig plats, fast med motiveringen att befolkningsutvecklingen i längre artiklar oftast avhandlas en bra bit ner i artikeln samt att kortare artiklar, som ovan nämnda Mölleberga distrikt, ibland har en infobox som är dubbelt så lång som texten. De korta artiklarna hade kanske fungerat bättre med ett vänsterställt eller centrerat diagram och de längre hade behövt en separat, flyttbar ruta som Londons ovan. /Bengtsson96 (diskussion) 5 april 2018 kl. 21.10 (CEST)
Bengtsson96, menar du när tabellerna är lite för breda och det blir ett stort glapp (hålrum)? För det är ett problem i artiklar med lite brödtext och infobox. Det tänkte jag inte på. Kan man minska bredden skulle det problemet försvinna. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 5 april 2018 kl. 21.41 (CEST)
Nej, med "tabeller som bryter av texten" syftade jag främst på de nuvarande diagrammen som ibland dyker upp mitt i en text och bryter av den abrupt istället för att ligga i marginalen och komplettera. Se till exempel Helsingborg#Demografi, där diagrammet med min skärmstorlek ger nästan en skärmhöjd diagram ackompanjerat av tomrum på högra skärmhalvan innan artikeln fortsätter. (Sedan menade jag förstås diagram och inte tabeller.) /Bengtsson96 (diskussion) 5 april 2018 kl. 22.26 (CEST)
Ok, tack för klargörandet. Exemplet underlättade. Bredden gör väl att det inte blir helt snyggt i högerkant, men jag ser mycket hellre tomrum till höger än vänster. Annars tycker jag att diagrammet är snyggt på min skärm och smälter in bra när man scrollar och tillsammans med den löpande texten. Exemplet här på Bybrunnen skär mer i mina ögon. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 april 2018 kl. 00.03 (CEST)

Tack för era synpunkter, mycket intressant och värdefullt för mig. Min slutsats är att befolkningsdiagrammet som finns i ortsartiklarna får ligga kvar som de nu är. För distrikten ser jag sedan att ett stapeldiagram under infoboxen verkar få OK. Och då distrikten mest är en SCB konstruktion för att visa befolkningsdata, så känner jag också att lägga dem där är försvarligt, att pilla med löptext i de artiklarna finns det mycket liten motivation för. Kvar är sedan hur hantera diagram för de småorter där detta idag saknas och hur göra med staplar när 2019 års data skall läggas in, men de sakerna får vi diskutera och lösa på annat ställe än här.Yger (diskussion) 7 april 2018 kl. 08.34 (CEST)

Jag tycker inte länken till "befolkningsutveckling" är så jättetydlig. Jag missade den, på första försöket. Men eftersom jag tänkte kommentera, så letade jag, och fann. Frågan är, om en surfande användare hittar? Men jag tror att visuellt är ett mer kompakt diagram bättre.
En annan fråga är, spelar det någon roll om det bor 363 eller 428 personer i SmåKöping? Däremot är kanske tendensen intressant. Exemplet London, hrm, varför har inte befolkningen ökat, sedan 1921? Har de flyttat utanför "riktiga London"? Men vad är då befolknngen i stor-london? Samma fråga för Mölleberga distrikt, ökar befolkningen stadigt där, av orsaken att det är en förstad till Malmö-Lund? Eller av andra orsaker? Hur stort är i så fall "större Malmö-Lund" i befolkning? Om man räknar in Landskrona, Helsingborg? Samma fråga för Tösse, det ser ut att öka där, men är det stadigt, och varför? Fengersfors, det hänvisas till ett bruk, när lades det ned? Typ 1970, när befolkningen verkar minska? Det vore intressant att se i artikeln.
Själv bryr jag mig nog inte om det 544 själar eller 2927 i en ort, litet är litet. Jag är nog (antingen eller) mer intresserad av historien, eller vad som sker nu på orten. Det besvarar inte staplarna. (Jag säger nu inte att artiklarna måste förklara vad som sker, men det är intressant att se den större bilden) . Håller med om att större grafiska tabeller sällan ska vara i info-boxen. --Janwikifoto (diskussion) 7 april 2018 kl. 10.29 (CEST)
Detta hör, som jag redan skrivit, till det absolut viktigaste i våra ortsartiklar. Det skall verkligen inte förpassas till högerspalten eller fällas ihop. Tostarpadius (diskussion) 9 april 2018 kl. 22.04 (CEST)
Antalet invånare är viktigt. Till exempel var jag på möte med Tornedalsgillet här i Luleå förra veckan, och under en presentation av Vittangi by hänvisades informationen till tätortens befolkning och befolkningsminskningen. Just befolkningsminskningen är väldigt viktig för folk jag träffar. Se bara på Muodoslompolo, som har under 50 invånare nu men 1960 närmare 300 invånare. Se även Lakaträsk, Murjek, osv. Smiley.svg /Portunes (disk) 18 april 2018 kl. 07.38 (CEST)
Befolkningsförändringar är viktiga och bör finnas med i diagramform. Borde vi inte ha det i svenska (folkbokförings)församlingar för 1863–2016? Om det är för 150 år blir det läsbart i infoboxen? Maundwiki (diskussion) 18 april 2018 kl. 18.36 (CEST)
Angående tabeller eller inte tabeller "mitt i texten". Varianten som jag fixade här är mer platsbesparande, och personligen tycker jag att det stör mindre. Tabellen är ganska hög, men det hade då varit värre att låta den ligga kvar med ett vitt hav till höger om sig. Tycker jag.--Paracel63 (diskussion) 21 april 2018 kl. 21.58 (CEST)

Mallar om årtal[redigera | redigera wikitext]

Det slog mig precis, t.ex mall:Spanien-årtal innehåller den nutida flaggan för landet. Men Spanien har ju haft en del olika flaggor, från 1931 till 1939 använde ju Spanien denna flaggan; Flag of the Second Spanish Republic.svg. Borde inte även flaggan ändras efter årtal i Kategorier i mallen? Så att flaggan här ovan syns i Kategori:1932 i Spanien? 2.71.231.138 3 april 2018 kl. 19.57 (CEST)

Skall man ha med flaggor överallt bör det vara korrekta flaggor. Luke (diskussion) 12 april 2018 kl. 18.28 (CEST)

Abchazien[redigera | redigera wikitext]

Det pågår just nu en omfattande anpassning av artiklar om Abchazien och dess geografi till den ryska regimens världsbild. Är den baserad på någon diskussion och konsensus inom gemenskapen? Plumbum208 (diskussion) 3 april 2018 kl. 21.33 (CEST)

Det finns inget diskuterat. Och du behöver länka till några artiklar så vi kan se själva.Yger (diskussion) 3 april 2018 kl. 21.38 (CEST)
”Anpassning av artiklar om Abchazien och dess geografi till den ryska regimens världsbild” – vad är det för absurt påstående? Jag har endast städat ett gäng Lsjbot-artiklar som utan någon som helst förklaring angav de geografiska objekten som georgiskt territorium, vilket är rent missvisande eftersom Abchazien de facto är en självständig republik. Det jag har gjort är att upprätthålla neutraliteten. / Reddarn (diskussion) 3 april 2018 kl. 21.48 (CEST)
Här är de aktuella redigeringarna --Larske (diskussion) 3 april 2018 kl. 21.53 (CEST)
Där det står "land" i infoboxarna kanske både Abchazien och Georgien stå med? Abchazien Abchazien (de facto), Georgien Georgien (de jure). På samma sätt som det gör i artiklar kring Krim alltså. 95.209.9.229 3 april 2018 kl. 21.57 (CEST)
"Abchazien" syftar både på de facto-republiken och den de jure georgiska autonoma republiken. Förhållandena framgår i artikeln Abchazien, så jag ser inget behov att göra detta tillägg. Möjligen kan parametern "land" ändras till "område" dock, så att det inte misstolkas som ett ställningstagande. Jag ser dock risken för detta som låg. / Reddarn (diskussion) 3 april 2018 kl. 22.02 (CEST)
Jag tror inte det är en bra idé att ändra parametern "land" överhuvudtaget egentligen, jag antar att den parametern används i många artiklar. Jag tror att det är bättre att använda parametern "region", den finns redan i mallen dessutom. 95.209.9.229 3 april 2018 kl. 22.17 (CEST)
Givetvis bör inte parametern ändras i varje artikel där mallen används, utan i så fall endast artiklarna om Abchazien. Jag ser dock heller inga problem med den nuvarande utformningen där. Fallet Krim är inte riktigt jämförbart med detta eftersom både Ukraina och Ryssland har fullt internationellt erkännande, medan Abchazien saknar det och därför också beskrivs så i artikeln. / Reddarn (diskussion) 3 april 2018 kl. 22.23 (CEST)
Att förbehållslöst kalla Abchazien för ett land måste betraktas som ett ställningstagande och stridande mot NPOV. Andra wikipedier anger landet som Georgien (de jure) och Abchazien (de facto) eller bara Georgien. Listan av ändringar är betydligt längre än den Larske länkade till. Det drog igång med att artikeln om Abchazien gjordes om till en artikel om ett land [1], ändring av artikeln om huvudstaden Suchumi [2], de georgiska namnen på platser har rensats bort, o.s.v, här är en längre lista [3]. Allt i ett rasande tempo så att gemenskapen ställs inför fullbordat faktum. Plumbum208 (diskussion) 4 april 2018 kl. 08.28 (CEST)
Det är sant att artikeln har ett proryskt perspektiv enligt Plumbum208:s beskrivning. Tyvärr är problemet mycket större än så och gäller även artiklarna Nagorno-Karabach, Sydossetien, Transnistrien och Krim och har spridits till olika listor över länder. Prorysk påverkan kan alltså beskrivas som massiv på svwp. Den kvasiakademiska användningen av de facto och de jure är bara ägnad att maskera detta så att det framstår i saklig dager. Säpo har påtalat att den ryska underrättelsetjänsten är aktiv på internet i Sverige bl.a. genom att sprida sin världsbild på förment oskyldigt vis. Det är också känt att kretsarna kring SD och liknande mindre partier odlar ryska kontakter och försvarar ryska intressen. Det verkar också finnas en nationalistisk romantik här på svsp som vurmar för nationalistiska utbrytarrörelser. Den korrekta inledningen till de uppräknade artiklarna skulle vara "XX är en autonom region i (landet) YY. Efter kriget 19??-19?? förklarade sig regionen självständig 19??. Det internationella samfundet betraktar regionen som en del av (landet) YY medan Ryssland, Nicaragua och Nauru (alternativt andra utbrytarregioner) har erkänt regionen som självständig nation. Kontrollen över territoriet upprätthålls av ryska (alt armeniska) trupper." (För Krim skulle inledningen istället innehålla att regionen annekterats av Ryssland.) /Ascilto (diskussion) 4 april 2018 kl. 12.20 (CEST)
Artikeln om Transnistrien har vi flera sedan flera år försökt neutralisera. Från början stod det att det var en demokrati.. Jag tycker dock vi skall vara ödmjuka i varför det är så. För Transnistrien går det med en välvillig tolkning se det som att texten togs okritiskt från en källa som var vinklad.Yger (diskussion) 4 april 2018 kl. 12.27 (CEST)
Jag passade på att titta lite på artiklarna om Krim och tycker nog att en del bitar ser underliga ut. I artikeln Krim sägs i avsnittet Krimkrisen 2014. I mars 2014 etablerades en utbrytarregering i den autonoma ukrainska republiken Krim, i direkt protest mot den politiska oppositionens maktövertagande i Ukraina. Efter en folkomröstning avväpnade ryska och proryska truppstyrkor ukrainsk militär på Krim och duman i Ryska federationen gav president Putin befogenheter att "skydda ryska medborgares intressen" på halvön. Sanningen är ju att ryska trupper invaderade och ockuperade halvön redan i februari, utbrytarregeringen upprättades och folkomröstningen hölls medan området var ockuperat av Ryssland (om än inte officiellt). Huvuddelen av de ukrainska trupperna hade avväpnats eller tvingats att retirera redan långt innan folkomröstningen och de som fanns kvar på halvön var inringade i sina förläggningar. Vidare ser jag i Krimkrisen står det att Krim har sedan länge haft historiska band med Ryssland och har tillhört Ukraina endast sedan 1954. Halvön erövrades från Osmanska riket 1783 av Katarina den stora och införlivades i Kejsardömet Ryssland. Enligt fredsavtalet vid freden i Kjutjuk-Kajnardzji 1774 skulle inte Krim få bli självständigt eller tillhöra något tredje land; i så fall skulle Krim automatiskt återgå till det osmanska riket. 1954 överlämnade Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov Krim som en gåva från den ryska rådsrepubliken till den ukrainska. När Sovjetunionen kollapsade 1991 blev Krim en del av Ukraina, till åtskilliga av de ryska invånarnas förtret. Det nämns ingenstans att de som bebodde halvön var Krimtatarer, som huvudsakligen utrotades och/eller fördrevs under och efter andra världskriget och att den ryska befolkningen. Krimtatarerna som idag ännu bor där stödjer ju inte införlivandet med Ryssland. Mest vinklat är väl meningen : Av många ryssar och patriotiska Krimbor betraktas Krim som juvelen i imperiets krona och skådeplatsen för viktiga slag och segrar. Krimbor som inte stödjer att Krim skall tillhöra Ryssland är alltså opatriotiska?FBQ (diskussion) 5 april 2018 kl. 11.00 (CEST)
Frågan är känslig och det finns många med olika intressen. Inte bara Ryssland utan även Georgien t.ex. Det bästa vore att hitta en skrivning som täcker alla intressen även om det givetvis är svårt. Först vill jag lyfta frågan om land. Den anglosaxiska världen använder ofta ordet olikt oss. När svenskar talar om länder menar de nästan alltid om suveräna stater. Det menar inte alltid anglosaxiska språkbrukare. England, Wales och Skottland är länder för dem. Så kan vi hitta ett annat ord vore det bättre. Sedan bör en suverän stat kunna kontrollera sitt eget landområde för att kunna erkännas. Kan Abchazien verkligen det utan rysk hjälp? Om Ryssland upprätthåller deras suveränitet och endast 4 allmänt erkända länder erkänner dem då kan det väl ändå vara idé att använda ord som inte leder tanken fel till en suverän stat. Jag har tyvärr inte ordet vi söker. 'Disputed territory' ser jag på den engelska sidan. Kanske vi får nöja oss med en sådan omskrivning 'omtvistat område'. Sokhumi på den engelska sidan har följande undertext i faktarutan: "Country Georgia" samt "Partially recognized state Abkhazia". Ett OK sätt att försöka beskriva situationen, men det ger två rader. Kanske vi kan ha "Omtvistat område: Georigen/Abchazien" istället. Eller så har någon en bättre idé. Att på varje geografisk artikel bara skriva land skulle ge en ofullständig bild av situationen och det är bra om man kan vara korrekt i kontroversiella frågor, det ökar Wikipedias trovärdighet även om det blir detaljerat då och då. Frågan är kontroversiell även för mig så detta är den enda kommentar jag kommer skriva.149.13.91.27 9 april 2018 kl. 21.26 (CEST)

(utdrag) "Omstritt territorium" är kanske en bättre översättning av disputed territory.--Paracel63 (diskussion) 21 april 2018 kl. 21.50 (CEST)

Nationalencyklopedin[redigera | redigera wikitext]

Hur står det till med det bolaget och dess business? En (dålig) redigering på vår artikel om dem indikerar de nyligen stängt av att se ens kortsnutt av deras artikel utan att betala. Och deras bokslut som i flera år visat imponerande vinstsiffror och antalet anställda verkar 2017 ?klappa ihop? mycket stor förlust (>10 Msek) värre än deras kris kring 2008/2009 (då de fimpade all böcker) och antalet anställda ner till 20, vilket är mycket lågt. Jag försökte hitta hur många accesser de har, och/eller om deras alexaranking försämras men hittade inte de siffrorna.Yger (diskussion) 7 april 2018 kl. 19.11 (CEST)

De ska tydligen öppna ett ställe i Härnösand.//Hannibal (diskussion) 7 april 2018 kl. 19.16 (CEST)
Ja jag hittade ett dotterbolag i Sverige som verkar tagit över personal och lönsam business. Det skulle då innebära att ne.se går jättedåligt men att denna andra business går lite bättre. Men det innebär ändå att de då inte är reella konkurrenter till Wikipedia längre.Yger (diskussion) 7 april 2018 kl. 19.21 (CEST)
Det går fortfarande att söka på NE om man vet rätt länk, men det verkar inte nämnas på deras sida: https://www.ne.se/sök Fem5 (diskussion) 7 april 2018 kl. 19.24 (CEST)
Instämmer. NE.se:s artikel om Wikipedia visar 31 av 217 ord om man inte är inloggad.--Paracel63 (diskussion) 14 april 2018 kl. 02.42 (CEST)
(Redigeringskonflikt) ne.se har just nu alexa-rankningen 224 och deras besökssiffror per månad (som jag förstår det) ligger på strax under 40 000 (som jag utläser 40k).[4] Rätta mig gärna om jag tolkat något fel. /Ascilto (diskussion) 7 april 2018 kl. 19.25 (CEST)
Nä, 40k i diagrammet visar väl en (global) rank 40 tusen. Den globala ranken är nu 35 510 och har försämrats med 2 799 under de senaste tre månaderna. På sidan framgår det också att 4,8 procent av de unika besökarna på ne.se kommer från någon Wikipedia (wikipedia.org). --Larske (diskussion) 7 april 2018 kl. 19.32 (CEST)
Många skolor prenumererar på NE, så att eleverna kan använda den. Det syns inte i Alexa-rankingen. Man måste ha en viss mjukvara installerad för att Alexa ska räkna, och det har knappast skol- och elevdatorer. /NH 7 april 2018 kl. 20.37 (CEST)
Jag brukar logga in via mitt bibliotekskonto. Jag antar att det är en vanlig väg. Det kanske inte heller syns? --JohanahoJ (diskussion) 7 april 2018 kl. 22.43 (CEST)

Länka till Rotemansarkivet hur?[redigera | redigera wikitext]

Någon som vet hur det görs på ett bra sätt?. Gösta_Olson_(gymnast) håller jag på att koppla i WD Gösta Olsson (Q2449663) men ser att profilen har en "död" länk till Rotemansarkivet ID 100260020110. Det fungerar att söka på ID (avancerad sökning) men jag har inte förstått hur en direkt URL skall se ut.... Någon med mer IQ än mig under skalet som kan svara på detta.... Frågade Statsarkivet på FB i veckan men har inte fått svar... - Salgo60 (diskussion) 8 april 2018 kl. 13.15 (CEST)

http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Print.aspx?Id=100260020110 Fem5 (diskussion) 8 april 2018 kl. 13.41 (CEST)
Tackar Fem5 saknar dock att man ser familj etc. VisbyStar har tittat på fotografen Måns Birger Bruzelius och där har Rotemansarkivet intressant information om familjen som man tappar. Måns Birger Bruzelius lever först med sin far Johan Fredrik Westerberg (Q51672275) och får sedan en styvfar vilket syns rel. bra i Rotemsarkivets vanliga gränssnitt. Får ta en tur till Stadsarkivet och prata med dom om en bättre "landningssida" för en person i Rotemansarkivet... - Salgo60 (diskussion) 9 april 2018 kl. 18.30 (CEST)
Finns en gammal mall som jag skapade 2013 för att länka till Rotemansarkivet. Mall:Rotemansarkivet. Uppdaterade den nu, men den som kan får gärna fixa med den mer, den är som sagt gammal. / Elliotea (diskussion) 9 april 2018 kl. 19.01 (CEST)
Tackar jag skall kolla... Exempel på hur jag testar att använda Rotemansarkivet från Wikidata. Tweetade till Stadsarkivet om dom har något bättre. För exempelvis Julius Centervall så skulle jag vilja länka Rotemansarkivet för att styrka att han bor ihop med Tulia Anna Helena Björck länk relationer i WD vilket syns i standard web gränssnittet...
En annan fundering är om vi skall skapa en WD egenskap för Rotemansarkivet. Känns som det finns mycket matnyttigt där och att identifier en person mot en eller flera poster i Rotemansarkivet verkar även Riksarkivet jobba med... - Salgo60 (diskussion) 9 april 2018 kl. 19.16 (CEST)
Var förbi Statsarkivet i Stockholm och pratade med fadern till Rotemansarkivet och Sveriges Dödbok och blev glatt överraskad
  • Rotemansarkivet
    • Finns mycket snygg CD skiva men WEBskivan känns tyvärr döende vilket verkar bero på brist på resurserser.... känns nästan som dom vill hahjälp?!?!?
    • Han skrattade glatt till URL:en ovan det är en utskrifts sida som funkar halvbra. Vi missar personer i familjen etc.... men det är ett steg framåt plus att Rotemansarkivet är med i andra projekt så det kan vara bra att ha koppling....
  • Sveriges Dödbok
    • där lät det som han inte såg några problem att Wikipedia kunde göra en förfrågan och få ett extrakt som vi kunde använda ex. svansk nationalitet död efter 1860 WD fråga 9500 personer
exempel Georgina Sondell Georgina Sondell (Q20668276)
18600131 Textorius Sondell, Marna Georgina
Grevgatan 41,47
Död 30/4 1897.
Kyrkobokförd i Hedvig Eleonora (Stockholms stad, Uppland).
Född 31/1 1860 i Göteborg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
Gift kvinna.
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2017: Hedvig Eleonora, Stockholms stad (Stockholms län, Uppland)
Födelseförsamling i källan: Göteborg (stad) (Göteborgs och Bohus län)
Källor: Rote 24
exempel Jonas Samuel Bagge (Q5563987) Jonas_Samuel_Bagge
18030701 Bagge, Jonas Samuel
Kv. 2:18 Yttre Åsen
Död 4/1 1870.
Kyrkobokförd i Falu Kristine (Kopparbergs län, Dalarna).
Född 1/7 1803 i Uddevalla (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän).
Gift man (20/7 1835).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2017: Falu Kristine, Faluns kn (Dalarnas län, Dalarna)
Födelseförsamling i källan: Uddevalla (Göteborgs och Bohus län)
Källor: DB, HFL (sida: 43)
    • enormt jobb dom gjort genom att hämta information från ett 40 tal olika databaser
- Salgo60 (diskussion) 12 april 2018 kl. 14.31 (CEST)
Begriper noll (som vanligt för mig med dina inlägg) så kan inte ge en återkoppling.Yger (diskussion) 12 april 2018 kl. 15.41 (CEST)
Yger exemplen är från Sveriges Dödbok och det verkar som vi skulle kunna få använda det datat för dom ca. 9500 svenska personer som finns i Wikipedia
  • jag ser möjligheterna
    • stämma av att vi har rätt data i Wikidata
    • i Wikipedia visa att född,födelseort,död,dödsort, namn stämmer med Svensk Dödbok och kanske till och med visa upp posten från Sveriges Dödbok på något snyggt sätt....
- Salgo60 (diskussion) 12 april 2018 kl. 16.57 (CEST)
jag tror det är bäst du slutar pinga mig. Jag förstår än mindre av det du skriver här.Yger (diskussion) 12 april 2018 kl. 16.59 (CEST)
@Salgo60: De två exemplen från Sveriges Dödbok som du tar upp, kommer de från en DVD-skiva som Riksarkivet vill ha 450 kronor för? Det hade ju varit bra om man hade kunnat använda sig av "18600131" (i "18600131 Textorius Sondell, Marna Georgina") i något API på samma sätt som det id "100260020110" som används för exemplet med Gösta Olson i Rotemansarkivet? Det sistnämnda är ju en del av en URL och man kan hämta "posten" via webben, utan att behöva köpa ett USB-minne för 350 kronor. Det vore önskvärt om samma webb-funktionalitet fanns för Sveriges Dödbok kompletterat med möjligheten att söka på olika fält. Då skulle det gå lättare att göra den typ av kontroller mot Wikidata som jag tror att du är ute efter. --Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 18.40 (CEST)
OK vi ligger lite lågt med detta försök att kvalitetssäkra information i Wikipedia och börjar med Svenskt Porträttarkiv (SPA)...
Larske inga planer fanns att ha WEB/Api utan CD/USB är deras primära leveransmodell men det var i princip Johans förslag att Wikipedia och SPA kunde begära ett utdrag... - Salgo60 (diskussion) 13 april 2018 kl. 08.43 (CEST)
Denna möjlighet såg SPA
Kan du kolla med dem hur mycket information som vi skulle kunna få publicera för träffar på personer?
Exempel:
1 träff i Sveriges Dödbok!
Petrus Alexander Östlund, född 1908-06-02 i Lestorp
död 1997-07-15 i Trollhättan 
Referens till post i SDB
Knapp för att importera fakta
Lägger till: Förnamn, efternamn, födelsedatum, födelseort, dödsdatum, dödsort, källa (SDB och post)
- Salgo60 (diskussion) 13 april 2018 kl. 15.59 (CEST)

Notice from kowiki[redigera | redigera wikitext]

Hello from kowiki. While working on Wikidata, I found that duplicate articles were created for one topic in svwiki. In that regard, I would like to work on one side as a redirect page. Because there are many subjects, I think it will take quite a while. Sorry about poor English. --95016maphack (diskussion) 11 april 2018 kl. 14.51 (CEST)

Please tell what article or subject.Yger (diskussion) 11 april 2018 kl. 20.00 (CEST)
Det rör sig tydligen om Lsjbot artiklar. [5] Fem5 (diskussion) 11 april 2018 kl. 20.12 (CEST)
Bra att vi får hjälp med städning. Men - vi förlorar koordinaterna för kommunerna. Det gillar jag inte. Kitayama (diskussion) 11 april 2018 kl. 20.31 (CEST)
Nåja, koordinötterna är ju ganska lätta att flytta över. Ännu lättare vore det ifall målartiklarna hade en {{geobox}}, men man kan inte få allt här i världen. /ℇsquilo 12 april 2018 kl. 15.16 (CEST)

Vad händer med kategorier just nu?[redigera | redigera wikitext]

Jag har lagt märke till att kategorier ändrats i flera artiklar jag bevakar nu, på ett sätt som nog borde ha föregåtts av diskussion (men jag hittar ingen dylik diskussion). Det som hänt är att till exempel "Personer från Umeå" tagits bort från artiklar och ersatts med "Författare från Umeå" - är det enligt praxis på sv.wp? Jag har under åren jag varit här fått intrycket av att den typen av kategorier ser vi snarast som en överkategorisering som närmast gör det svårare att hitta det man söker efter i ett kategoriträd? Det går ju lätt att söka i kategorin "Författare" + kategorin "Personer från Umeå" och därmed få en lista över just "Författare från Umeå" utan att för den skull behöva göra egna kategorier för det? Det leder även till överkategorisering i de fall en person är känd för flera saker och/eller har flera yrken. Det är väl av samma orsak som vi inte har kategorier för "kvinnliga fotbollsspelare", "manliga tennisspelare" osv (som en.wp har)? //Vätte (diskussion) 12 april 2018 kl. 19.58 (CEST)

Jag har gjort många omkategoriseringar idag, mest flyttar av "Personer från X-ort" till "Konstnärer från X-ort" men det blev också några "Författare från X-ort" däribland en från Umeå. Såg att Janee hade börjat med detta för Kristianstad och hjälpte till med motsvarande för övriga orter som redan hade en kategori "Konstnärer från X-ort" definierad. Jag har inte skapat några nya kategorier, bara använt dem som redan fanns.
När det gäller Umeå så skapades kategorin Kategori:Författare från Umeå så sent som i morse av Mickeno som därefter flyttade dit ett antal författare från Kategori:Personer från Umeå.
Den överordnade kategorin Kategori:Personer från Umeå har dock sedan länge ett antal underkategorier för andra yrken.
Det är väl så vi brukar göra med "överbefolkade kategorier", det vill säga kategorier som innehåller flera hundra artiklar.
Jag har inte uppfattat att just yrket Författare skulle ges någon annan behandling än Konstnärer, Musiker och så vidare och såg det därför inget problem med att använda underkategorierna.
--Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 21.24 (CEST)
Tack för svar! Författare var bara ett exempel (jag har även lagt märke till "Konstnärer från ..."). Många som är författare är dock även andra saker, det kan bli ganska så många "Yrke från namn-på-ort" för en och samma person. Jag trodde den här typen av kategorier mera var på utdöende på sv.wp än i tilltagande ;). Men inte ska väl personer med "Yrke från namn-på-ort" fortfarande ligga kvar i "Svenska namn-på-yrke/utövning" (och motsvarande för andra länder)? (Det är bland annat det här jag menar med överkategorisering.) Om vi fortsätter med författare som exempel så borde ju redan "Författare från Göteborg" ligga under "Svenska författare" (även om det kan vara någon mer kategori inblandad emellan), och då blir det ju en dubbelkategorisering med både och (en dubbelkategorisering som inte hade blivit med yrkesneutrala ortskategorier). Kan det inte också bli missvisande i statistiken för en kategori om flera personer förekommer flertalet gånger i underkategorier till "Personer från namn-på-ort" (men det kanske inte har någon betydelse)? //Vätte (diskussion) 12 april 2018 kl. 22.07 (CEST)
Om du sätter likhetstecken mellan "Svenska författare" och "Författare från Sverige" så håller jag med om att en person inte ska finnas i såväl den kategorin som i "Författare från Göteborg", det skulle bli en "överkategorisering"*. Tror dock att det finns andra uppfattningar om vad "Svenska författare" betyder och erinrar mig att detta har diskuterats förut och att några hävdar att inte alla "Författare från Göteborg" är "Svenska författare". Kategorin "Svenska författare" ligger under "Författare efter nationalitet" och för att platsa i "Svenska författare" och alla dess underkategorier måste personen alltså ha en svensk nationalitet, eller hur?
Problemet syns också i Kategori:Författare efter ort i vilken kategorin "Svenska författare efter ort" ligger. Det hade varit bättre om den kategorin hade hetat "Författare från Sverige".
*Not: Du använder termen "dubbelkategorisering" för det som i Wikipedia:Kategorier#Undvik_överkategorisering benämns "överkategorisering", det vill säga när en artikel finns på flera platser i samma gren av kategoriträdet. --Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 22.41 (CEST)
Tillägg: Kategoridiskussion:Skådespelare_från_Stockholm är en diskussion som jag erinrade mig där en användare reagerade just på att jag tog bort "Svenska skådespelare" för artiklar i "Skådespelare från Stockholm". Det är precis den frågan du tar upp, men för Författare i stället för Skådespelare. --Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 22.49 (CEST)
Problemet är ju om en författare även är känd som präst och i första hand gett ut religiös litteratur. Eftersom personer inte skall ligga i både kategorin Kategori:Personer från Umeå och Kategori:Författare från Umeå (det har gemensamheten bestämt är överkategorisering). Då måste prästen antingen ligga kvar i Kategori:Personer från Umeå och kategorin Kategori:Författare från Umeå plockas bort eller en ny kategori för präster från Umeå skapas, annars kan någon som söker efter honom i egenskap av präst från Umeå inte hitta honom. Om han dessutom sysslat med botanik måste ju dessutom en sådan kategori först skapas. Jag har fått rensa en del personer som plockats in i kategorier på det här sättet. Jag också tveksam till att kategorier av det här slaget skapas men om wikigemenskapen tror att det verkligen går att införa utan att sökning snarare försvåras än förenklas så kan jag böja mig.FBQ (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.00 (CEST)
@FBQ: Om man använder PetScan kan man ange att sökningen ska omfatta flera nivåer i kategoriträdet. Den här sökningen skulle alltså hitta Åsa Nyström även om hon låg i kategorin "Författare från Umeå" i stället för i kategorin "Personer från Umeå" eftersom "Författare från Umeå" är en underkategori till "Personer från Umeå". --Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.08 (CEST)
Tillägg: Här är ett bättre exempel på åtta präster som inte ligger i "Personer från Göteborg" utan i "Politiker från Göteborg", "Författare från Göteborg" och så vidare men som ändå hittas utan att det finns någon kategori för "Präster i Göteborg". --Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.18 (CEST)
Fast det skulle vara ännu enklare att hitta dem om du bara kunde göra en samtidig sökning i två kategorier (som "Svenska präster" och "Personer från Göteborg"), det skulle du dessutom kunna göra direkt på Wikipedia utan att behöva gå via (och behärska) PetScan. Men det var inte enbart hur lätt det är att söka reda på något som var frågan här, utan även vilka/hur många fler kategorier som kan behöva läggas till i en artikel med "Yrke från ort" istället för "Person från ort". //Vätte (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.31 (CEST)
Principen är väl att enbart förfina kategoriseringen där det kan förväntas mer än enstaka artiklar i en underkategori. Därför behövs det inga underkategorier med yrken alls för en kategori med "Personer från X-ort" om den kategorin inte är "överbefolkad". Mitt svar med sökning var föranlett av att FBQ tog upp det. Så vad menar du med en sökning i "Svenska präster"? Menar du bara den kategorin eller skulle sökningen även omfatta underkategorin "Präster i Svenska kyrkan" som ligger två snäpp ner i trädet? Om du menar att sökningen bara är toppkategorin "Svenska präster" så missar den Bertel Andrén. Om du menar att den sökningen i den ena kategorin även ska omfatta underkategorier så borde även underkategorier omfattas av sökningen i den andra kategorin, "Personer från Göteborg", och då hittar vi ju även personer i till exempel "Författare i Göteborg" på samma sätt som i PetScan-exemplet ovan.
Jag vet inte om den möjligheten finns "direkt på Wikipedia", men det vore förstås bra om den fanns för den som inte vill använda PetScan. --Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.55 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Ursäkta mitt hjärnsläpp, jag vet mycket väl att det heter överkategorisering (det var ju också det jag skrev i mitt första inlägg). Även det problem med nationalitet som Larske tar upp skulle ju inte heller uppstå om vi hade "Personer från ort" i kombination med "Land + yrke". Just författare är ofta något mer, det kan vara präst, som FBQ nämner, det är även vanligt med översättare, journalist, pedagog och inte helt ovanligt med exempelvis konstnär. Hur skulle vi till exempel ha gjort ifall Christina Lövestam kommit från Stockholm (och inte Sätergården utanför Torsby)? Det känns även som att det finns en annan problematik med det här, och det är att det enbart skapas dessa "Yrken från ort" för relativt stora orter, vilket gör att övriga får nöja sig med "Personer från ort" oavsett om de har ett yrke de är kända för eller inte. //Vätte (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.25 (CEST)
Som "medskyldig" till förvirringen/diskussionen uppskattar jag att ni försöker reda ut begreppen. Vad gäller personer med multipla yrkesidentiteter tycker jag inte att det är något stort problem; de flesta har väl fler än en sträng på sin lyra, vare sig det handlar om flera konstarter, vetenskapsområden eller kombinationer som politik+forskning? Jag tycker det är knepigare att definiera vilka som är "personer från X-ort". Ska kategorin lista enbart dem som är födda där eller också – kanske till och med hellre – de som varit verksamma där? Ett exempel kan vara Eva Dahlgren, som visserligen är född i Umeå men flyttade som mycket liten och i allt väsentligt utvecklat sin karriär som musiker i Stockholm med omnejd. Umeås musikliv har hon aldrig varit del av. Ett annat kan vara Inge-Bert Täljedal, född i Värnamo, men som forskare, rektor för universitetet och kommunalpolitiker en betydande gestalt inom såväl akademi som politik och kulturliv i ... Umeå. Kanske borde man skilja på den strikt biografiska informationen (Personer födda i X-ort) och sådan information som gör rättvisa åt en persons liv och karriär – med risk att det blir svårt att hålla artiklar uppdaterade om personer flyttar ofta? // Mickeno (diskussion) 13 april 2018 kl. 09.26 (CEST)
Personer från X-ort är ALLTID personer födda där. Visst skulle man kunna hitta en ytterligare kategori för att kategorisera personer som främst levt och verkat i en annan ort än den de föddes, men den kategorin behöver då tydliga definitioner. Man kan kräva ett visst antal år på orten, men kan anse att år som aktiv inom det område som personen är känd för är viktigast, att uppväxtåren är viktigast m.m. Frågan har varit uppe tidigare.FBQ (diskussion) 14 april 2018 kl. 09.48 (CEST)
I tidigare diskussioner har det funnits starkt stöd för uppfattningen att det kan bli grovt missvisande att påstå att en är från den ort där h/n är född. Ett exempel som varit på tal är Mikael Wiehe, som knappast kan anses vara en "musiker från Stockholm". /Annika (diskussion) 19 april 2018 kl. 23.25 (CEST)
Kategorierna uppkom genom Sverigekillens flitiga insats, och har sedan dess orsakat mycket huvudbry och diskussioner om vad de faktiskt avser. Så som jag har förstått det, ska de användas för personer som har varit bosatt en längre tid på en ort.Fem5 (diskussion) 19 april 2018 kl. 23.54 (CEST)
Så, det är överkategorisering att ha en person både i "Person från ort" och "Yrke från ort" (se FBQs första svar), men i den första kategorin ska personen alltid vara född på orten men i den senare kategorin ha varit bosatt en längre tid, alltså är inte kategorierna egentligen utbytbara, men ändå ska de bytas ut? //Vätte (diskussion) 20 april 2018 kl. 00.57 (CEST)
Det har sagts att kategorin "personer från X" inte skall användas på personer som enbart fötts på en ort, utan personer som i någon mening växt upp där. Någon entydig avgränsning har inte satts. Grundprincipen har dock alltid varit att personen skall vara född där. Om de nya kategorierna har annan definition borde de i så fall utgöra ett eget kategoriträd. Själv tycker jag att det är direkt oläpligt att säga att "tänk på att söka igenom alla underliggade kategorier till det träd du vill söka i eftersom artikeln kan ligga instoppad i en annan underkategori". Enligt min mening försvårar sådant sökning mycket mer än stora kategorier - bortsett från att även jag tycker att vi bör undvika att göra oss beroende av externa verktyg för att kunna använda wikipedia. Sedan är givetvis frågan om vissa kategorier över huvud taget är till hjälp för vanliga användare men jag menar att det ändå bör vara grundprincipen. Annars kan man göra dem dolda så att de bara visas om man uttyckligen önskat det.FBQ (diskussion) 20 april 2018 kl. 08.17 (CEST)

Sidvisningsanalys av artiklar relaterade till Svenska Akademien[redigera | redigera wikitext]

Gårdagens intensiva mediebevakning av händelseutvecklingen relaterat till Svenska Akademin påverkar förstås sidvisningarna i Wikipedia. I stort sett alla av de 25–30 mest visade svwp-artiklarna igår är relaterade till Svenska Akademin eller associerade personer.

Är det någon mer än jag som tror att antalet visningar av artikeln "Knytblus" kommer att öka ytterligare idag? --Larske (diskussion) 13 april 2018 kl. 08.29 (CEST)

Så blev det. --Larske (diskussion) 14 april 2018 kl. 08.22 (CEST)
Wow. Det visar hur viktigt det är vi följer med i nyheterna och försöker upodatera aktuella artiklar om "mkndre" ämnen. Adville (diskussion) 14 april 2018 kl. 09.40 (CEST)
Även antalet sidvisningarna av motsvarande artikel på enwp, en:Pussy bow, hade en stor uppgång igår. --Larske (diskussion) 14 april 2018 kl. 09.59 (CEST)

Kategori Iranier i Sverige och motsvarande[redigera | redigera wikitext]

Det har skapats en Kategori:Iranier i Sverige och däri har placerats flera kända svenskar "med iranskt ursprung". Jag ser inte vitsen med en sådan kategori (det finns ingen Kategori:Amerikaner i Sverige, Kategori:Danskar i Sverige, Kategori:Koreaner i Sverige eller Kategori:Tyskar i Sverige t.ex.) men däremot problem, bland annat med vad som avses med uttrycket "med iranskt ursprung". Kanske har detta diskuterats tidigare och en praxis formats? Jag är inte överens med Användare:St.nerol som ogjort mina ogörningar i ett par fall. BiblioteKarin (diskussion) 13 april 2018 kl. 18.18 (CEST)

Jag reagerade på samma sak och tycker instinktivt illa om att kategorisera personer under rubriker och in i grupper som de kanske inte alls ser (eller sett) sig som medlemmar av. Jag noterade att t ex riksdagsledamoten Hanif Bali kategoriserars som iranier i Sverige. Han är visserligen född i Iran och invandrad hit som litet barn, men verksam i en roll som man måste vara svensk för att inneha - som riksdagsledamot. Är han då "iranier"? Kanske. Men det är hans egen sak att av avgöra. För mig känns det minst lika naturligt att han utan reservationer ses som svensk. Att han är född i Iran tycks dock odiskutabelt, men inte heller det är självklart i alla fall. För territorier förändras och gränser dras om, det finns omstridda områden och det finns många människor som väljer andra identitetsmarkörer än de landgränser som bildar de stater där de är födda. Hur ser vi t ex på ålandsfödda från 1700-talet, ostpreussare från mellankrigstiden och skåningar på 1500-talet? Jag tycker därför att vi bör undvika personkategoriseringar som bygger på WP-skribenters subjektiva bedömningar av vad andra människor bör betraktas som. Lindansaren (diskussion) 13 april 2018 kl. 19.04 (CEST)
Hej! Bakgrunden till kategorin finns i den omfattande samlingen artiklar om "senmoderna Svenska minoriteter" (se Mall:Sveriges demografi), som jag har undersökt det senaste. Sidorna är betitlade Danskar i Sverige, Iranier i Sverige, Kurder i Sverige, Burmeser i Sverige, osv. Varje sida har en sektion med rubrik som "Kända svenskar med dansk bakgrund". För några större minoriteter (Kurder, Assyrier/syrianer, Iranier, Ameikaner) blir listorna orimligt långa, och det verkar finnas ett konsensus att i de fallen begränsa listan till ett urval på 10 personer, och hänvisa till en (eventuell) kategori för ytterligare exempel. Kategorier för Kurdar och Assyrier/syrianer i Sverige finns sedan ett drygt år. Men på sidan Iranier i Sverige har det närmast pågått ett redigeringskrig där kända iranier har lagts till och tagits bort i ett. För att motverka onödig frustration i detta fram-och-tillbaka redigerande skapade jag en kategori, enligt redan existerande modell, och lade till de flesta personer som tidigare varit i listan. (Eftersom moderartiklarna räknar personer födda i, eller med båda föräldarna födda i, respektive land, så lade jag inte till ett fåtal personer med vagare, ospecificerad "bakgrund i Iran".) St.nerol (diskussion) 13 april 2018 kl. 19.14 (CEST)
Det har hänt flera gånger att kategorier rörande etniska grupper har missbrukats av ljusskygga enfrågeanvändare, även om syftet med kategorierna varit gott. Vi brukar därför vara väldigt restriktiva med den typen av kategoriseringar. Av det skälet tycker jag att det var olyckligt att kategorin lades upp utan föregående diskussion, och är mycket tveksam om den verkligen behövs. Detta innebär givetvis inte att jag tvivlar på St.nerols syfte med kategorin. / TernariusD 13 april 2018 kl. 19.30 (CEST)
En snabbkoll på några av namnen stärker bilden av att kategoriseringen är besvärlig. Tino Sanandaji, t ex, kallas i vår artikel för kurdisk-svensk (bör vi kalla Iranfödda kurder för iranier?), hans bror Nima Sanandaji kallas svensk (av kurdisk härkomst). Lasse Lindroth, Ashk Dahlén och Sanna Sjöswärd är adoptivbarn och Tina Ghasemi är enligt vår artikel född i Sverige. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Kategorin bör ha en förklarande roll, men här bidrar den till en förvirring. Lindansaren (diskussion) 13 april 2018 kl. 19.54 (CEST)
Med tanke på att denna typ av kategorisering är kontroversiell, tycker jag det lämpligaste vore att ta bort kategoriseringarna i artiklarna. Sedan kan vi fortsätta att diskutera deras lämplighet, och om det finns konsensus för ett behållande (vilket för närvarande verkar osannolikt, men diskussionen kan ju alltid ändra sig) rulla tillbaka kategoriseringarna. Det är den gången som emm borde följts från början – först diskussion om en kontroversiell förändring, sedan utförande. / TernariusD 13 april 2018 kl. 20.36 (CEST)
En tidigare liknande diskussion: Wikipedia:Problematiska kategorier/Kurder i Sverige, slutade i ”konsensus saknas”, kategorin behölls. /NH 13 april 2018 kl. 21.31 (CEST)
Hade utslaget blivit ett klart "Behåll" hade man kanske kunnat hävda ett "konsekvensbehåll" även för denna kategori. Nu vägde omröstningen mycket jämnt, så jag anser nog att även denna kategori i såfall borde lyftas till Wikipedia:Problematiska kategorier. / TernariusD 13 april 2018 kl. 21.44 (CEST)
Jag kan tycka att kategorinamnen är tendentiösa. Innebörden är att en person med iransk bakgrund alltid är en "iranier". Men vad t ex kategorin "Iranier i Sverige" egentligen samlar är ju artiklar om svenskar med iransk bakgrund. Man kunde kalla den "Svenskar med iransk bakgrund" – då blev det tydligt att det handlade om kategorisering efter etnicitet. Men jag vet inte om vi vill ha sådana kategorier, finns de? /NH 14 april 2018 kl. 10.57 (CEST)
Jag är inte principiellt emot att någon benämns iransk-svensk, men bara om personen själv beskriver sig så. Och att kategorisera ser jag väldigt besvärligt. Jag hitta tex Siavosh Derakhti som kategoriserad iransk-svensk fast han är född och hela sitt liv verkat i Sverige. Jag stöder att vi tar bort helt flera av dessa kategoriseringar. I detta fall just Iranier i Sverige. Yger (diskussion) 15 april 2018 kl. 08.14 (CEST)

Jag stödjer förslaget att ta bort dessa kategoriseringar. De kan aldrig bli annat än godtyckliga. Artiklarnas "faktarutor" innehåller också mycket märkliga - och icke källbelagda - påståenden om t.ex. religion hos dessa "folkgrupper". Jag har tidigare drivit detta vad gäller "Kurder i Sverige" men mina invändningar gäller även andra motsvarande kategoriserande artiklar. --Chandra Varena (diskussion) 15 april 2018 kl. 09.18 (CEST)

Om denna kategori tas bort, ska då även andra kategorier av typ Kategori:Svenskar i Etiopien, Kategori:Svenskamerikaner, Kategori:Samer i Sverige tas bort? Att notera är att engelska wiki har liknande kategorier tex en:Category:American people of Iranian descent, en:Category:American people of Swedish descent. (Detta sagt utan själv ännu tagit ställning i frågan.) Fem5 (diskussion) 15 april 2018 kl. 09.46 (CEST)
Jag uttalar mig bara om denna kategori och synsättet att personerna själva bör använda det använda begreppet.Yger (diskussion) 15 april 2018 kl. 10.14 (CEST)
Jag vill inte slopa alla liknande kategorier rakt av, men förespråkar en sträng restriktivitet. Yger nämner att personerna själva bör använda det använda begreppet. För ett antal år sedan hade vi en debatt om en allmän kategori för judar (jag kommer tyvärr inte ihåg det exakta namnet), som utmynnade i att det var olämpligt att generellt kategorisera alla som på något sätt kunde hänföras till den kategorin, men att personer som på något sätt identifierat sig själva som judar (bl.a. judiska debattörer och rabbiner nämndes) var acceptabla. Jag tycker det kommer väldigt nära Ygers krav att personerna själva bör använda begreppet, och förordar ett liknande, generellt synsätt. / TernariusD 15 april 2018 kl. 10.44 (CEST)
Jag stöder ett bibehållande av kategorierna. Jag ser ett klart allmänintresse för att kunna söka efter personer med utländsk bakgrund, inte minst bland svensk-iranier om kategorin "Iranier i Sverige" tas som exempel. Att enwiki har liknande kategorier stärker också min ståndpunkt. När vi kategoriserar personer efter nationalitet bör vi dock utgå från SCB:s definition av utländsk bakgrund, t.ex. kategorin "Iranier i Sverige" skall då innehålla personer som är födda i Iran eller som är födda i Sverige med två iranskfödda föräldrar. Personer som uppfyller detta kriterium bör också beskrivas som "iransk-svensk" i ingressen. Vad gäller kategorier efter etnicitet håller jag med Yger och Ternarius om att det bör vara ett kriterium att personen själv identifierar sig som tillhörande respektive etnisk grupp. / Reddarn (diskussion) 15 april 2018 kl. 11.00 (CEST)
Kategorisering efter nationalitet - men de som är födda i Iran eller födda i Sverige med två iranskfödda föräldrar men är svenska medborgare, vilken nationalitet har de? Eller de kurder som är födda i Iran men som inte ser sig som iranier? Eller - som en parallell - en same född i Norge men svensk medborgare - ska hen kategoriseras bland "Norrmän i Sverige"? --Chandra Varena (diskussion) 16 april 2018 kl. 12.00 (CEST)

Vad sägs om att namna om kategorierna till "Svenska iranier" osv, för att undvika konnotationen att dessa inte är riktiga svenskar? St.nerol (diskussion) 16 april 2018 kl. 22.15 (CEST)

Detta namnförslag skulle bara göra det sämre. Efterledet är huvudord och det innebär att vi snarare skulle placera svenskfödda som numera är iranier i den kategorin. Kategorin bör, om den ska behållas, heta "Svenskar med iransk bakgrund" el. likn. Vi bör helt enkelt vara väldigt restriktiva med denna typ av kategorier där diskussion kan uppstå om snart sagt varje enskild person. (Ser nu att t. ex. adopterade har lagts in i kategorin. Om vi ska ha dessa kategorier är enda rimliga att som Användare:Ternarius skriver endast låta den innefatta dem som uttalat sig tillhöra denna (dvs själva definiera sig i det här fallet som iranier). Detta framgår då i artikeln om personen och anges, som brukligt, med källa. BiblioteKarin (diskussion) 22 april 2018 kl. 09.20 (CEST)
Jag antar att ni admins har koll på vad man får och inte får göre enligt den nya dataskyddslagen https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/dataskyddsforordningen/introduktion-till-dataskyddsforordningen/. Men vill ändå lyfta frågan. Jag tycker att det ser ut som att vi inte får kategorisera människor utan deras samtycke. --Chandra Varena (diskussion) 23 april 2018 kl. 07.01 (CEST)
@Chandra Varena: Det är inte admins sak att ha koll på det. Det är gemenskapen som ska bestämma hur svenskspråkiga Wikipedia ska förhålla sig till lagen. Admins ska bara vara verktyget sedan.
Så här förstår och menar jag: Wikipedia är egentligen inte skyldig att följa svensk lag. Men en svensk användare i Sverige måste det, oberoende av servar etc står. Jag tycker att svenskspråkiga Wikipedia ska uppfylla nya dataskyddslagen i möjligaste mån. I etablerad media publicerad fakta måste vi kunna förmedla utan att få medgivande? Basfakta som födelsedata måste gå bra om den fortsatt är offentlig? För mig är det självklart att det inte går att kategorisera någon efter nationalitet eller etnisk bakgrund baserat på basfakta som namn, födelseort eller föräldrarnas födelseort.
Håller helt med BiblioteKarin: Bort med alla personer ur kategorierna om det inte är tydligt i artikeln att det är relevant för artikelsubjektet eller dennes relevansskapande verksamhet.--LittleGun (diskussion) 23 april 2018 kl. 07.38 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Vi admins har ingen specialkompetens bara för att vi är admins. Dock är praxis att för att beskriva och kategorisera någon som tex "jude" så krävs det att det finns källor att personen själv kallar sig jude och att det är relevant för biografin (se tex diskussionen om Albert Einstein). Men denna praxis innebär att det som diskuteras i denna tråd ÄR problematisk. Det börjar bli lite stigmatiserande att inte vara "fullt ut" svensk. Delar LittleGuns slutkläm Yger (diskussion) 23 april 2018 kl. 07.53 (CEST)
Även jag delar LittleGuns slutkläm. Det åligger inte WP att kategorisera människor i grupper som de inte, bekräftat med absolut största säkerhet, själva identifierar sig i. Lindansaren (diskussion) 23 april 2018 kl. 09.19 (CEST)
I artikeln om Laleh, beskrivs hon som "iransk-svensk", och Swingfly beskrivs som "svensk-amerikan". Personer med tillhörighet eller bakgrund i två länder eller nationer verkar standardmässigt beskrivas med nationalitet bestående av båda två, sammansatta till ett ord. Det vore en svår uppgift att hitta uttalanden om självidentifikation för varenda encyklpedisk persons nationstillhörighet. Ofta finns säkert inte sådana uttalanden. Konsensus här verkar vara att det bör krävas. Men jag undrar hur genomförbart det kommer vara i stort. Hör inte nationalitet till normal basinformation i en encyklopedi? St.nerol (diskussion) 25 april 2018 kl. 11.56 (CEST)
Jag tror det vore till gagn för diskussionen om vi skilde mellan nationalitet och ursprung. Svaret på din direkta fråga är: Jo – nationalitet hör till normal basinformation i en encyklopedi. Det ifrågasätts inte heller här. Det som diskuteras är om och när vi bör ange ursprung. / TernariusD 25 april 2018 kl. 12.15 (CEST)
Nationalitet i betydelsen medborgarskap är oproblematiskt. Ursprung kan definieras som tidigare nationalitet, eller som föräldrars nationalitet, eller som födelseland - det är alltså inte entydigt definierat och dessutom tveksamt varför och i vilka sammanhang det bör anges. En tredje kategori är etnicitet. Där menar jag definitivt att vi INTE ska kategorisera människor som judar eller romer eller kurder eller tamiler eller hazarer eller samer eller .... I den mån detta är relevant för varför vi alls behandlar personen i WP så kan det tas upp i artikeln om personen, om hen själv anser att det är något hen identifierar sig med. Men inte annars. Och inte listas. --Chandra Varena (diskussion) 25 april 2018 kl. 12.49 (CEST)

Wikimedia-priset 2018[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia-priset 2018 tilldelas Användare:Tegel.

Wikipediadagen 2018 - Wikimedia-priset

-abbedabbdisk 14 april 2018 kl. 16.26 (CEST)

Välförtjänt. Tack för allt du gör för Wikipedia, Tegel!//Hannibal (diskussion) 14 april 2018 kl. 16.29 (CEST)
Rimligt och välförtjänt. Tack, Tegel, för din insats. /Julle (disk.) 14 april 2018 kl. 16.30 (CEST)
Kul, grattis till ett välförtjänt erkännande, vi väl alla instämmer i!Yger (diskussion) 14 april 2018 kl. 17.09 (CEST)
Vad roligt, stort grattis! /Ariam (diskussion) 14 april 2018 kl. 20.07 (CEST)
Grattis Tegel! Adville (diskussion) 14 april 2018 kl. 20.15 (CEST)
Stöder Jag instämmer med ovanstående. Tack för din oumbärliga insats för Wikipedia, Tegel! / Reddarn (diskussion) 15 april 2018 kl. 11.09 (CEST)
Välförtjänt, stort grattis!--LittleGun (diskussion) 15 april 2018 kl. 12.36 (CEST)
Ja, det här var verkligen ett pris vars motivation det var lätt att instämma i. Mina gratulationer! / TernariusD 15 april 2018 kl. 12.51 (CEST)
Tack så mycket. -- Tegel (disk) 15 april 2018 kl. 19.07 (CEST)
GRATTIS även från mig, som fick priset 2017. --Holger.Ellgaard (diskussion) 18 april 2018 kl. 18.52 (CEST)
Mycket välförtjänt :) //Vätte (diskussion) 20 april 2018 kl. 00.59 (CEST)
Facebook like thumb.png / JohanahoJ (diskussion) 23 april 2018 kl. 17.51 (CEST)

Lokal BUSig motion för panoramafrihet[redigera | redigera wikitext]

En moderat kommunpolitiker har frågat mig om man, rent lagligt, kan kringgå BUS på nya offentliga konstverk som köps in. Är det lagligt för en kommun, med nuvarande lagstiftning (läs BUSdomen) att lägga in en klausul vid köp av offentlig konst där konstnären avsäger sig rätten till ersättning för fotografier som publiceras på internet. Om det går, hur skall det utformas för att bli så bra som möjligt.

Anledningarna till att han frågar är bland annat dessa två:

  1. Han vill lyfta fråga så att den kommer in i den allmäna debatten.
  2. En lokal skola fick ett konstverk inbyggd i väggen när den byggdes. Enligt denna domen blir det ju olagligt att publicera bilder på nätet för föräldrarna utan att be om lov och betala ersättning.

Går det att skriva en sådan klausul så kanske fler kommuner kan följa på hans exempel, för medborgarnas bästa. Adville (diskussion) 14 april 2018 kl. 17.05 (CEST)

Det har diskuterats som en möjlig framkomlig väg. Detaljerna kan nog de på kansliet bättre.Yger (diskussion) 14 april 2018 kl. 17.08 (CEST)
För 39 veckor sedan skickade Carl Heath in ett förslag till Göteborgs stad om att göra precis så som du/den politiker du träffat föreslår. Se diskussion på Facebook om saken. Förslaget kan man se här.//Hannibal (diskussion) 14 april 2018 kl. 18.03 (CEST)
Hannibal, ganska rätt. Det är Paul Andersson i sölvesborg som undrar. Dock har både jag och han svårt att hitta förslaget. Kan du ge en direktlänk. MvhAdville (diskussion) 14 april 2018 kl. 20.07 (CEST)
Om ni kommer till sidan som heter Göteborgsförslaget och går till fliken som heter Under behandling, och väljer ärende 530 "Information om offentliga konstverk i staden" hittar ni förslaget. Vad som inte finns där, och som jag precis fick veta, är att kultur och fritid beslutade om saken men inte meddelat något om det. Beslutet är inte positivt och bygger på ett missförstånd.//Hannibal (diskussion) 14 april 2018 kl. 22.31 (CEST)
Det kan de absolut göra, på precis samma sätt som en kommun köper loss den ekonomiska upphovsrätten för till exempel fotografier till trycksaker. Helsingborgs kommun har till och med arbetat in att de alltid upphandlar fototjänster med Creative Commons licens. Se rubriken Bildavtal på denna sida. Om någon annan kommun frågar dem delar de säkert med sig av sina avtalsmallar. Ainali diskussionbidrag 14 april 2018 kl. 18.26 (CEST)
Bra tips, Ainali. Vidarebefodrat. Adville (diskussion) 14 april 2018 kl. 20.07 (CEST)

Upphovsrättsfria uppslagsverk/uppslagsböcker[redigera | redigera wikitext]

Jag har tänkt att vara aktiv på engelskspråkiga Wikipedia genom att översätta artiklar om Sverige. Jag undrar vilka (gärna en lista över) svenska uppslagsverk/uppslagsböcker är upphovsrättsfria (helst inte urgamla), lägg gärna en länk direkt till uppslagsverket/uppslagsboken i fråga. Om det finns andra gratis (upphovsrättsfria) källor om Sverige på nätet (på svenska), lägg gärna länkar även till dessa. Hjälp mig i den utsträckning som ni själv känner för. Tacksam för allas hjälp! --Vannucci (diskussion) 16 april 2018 kl. 11.59 (CEST)

Se Wikipedia:Resurser för en längre lista. Uppdatera gärna där.//Hannibal (diskussion) 16 april 2018 kl. 12.52 (CEST)
Den listan gav inte mycket för min del men den är en lista med potential som jag gärna hjälper till med om jag hittar fler resurser. Söker dock fortfarande svar på frågan ovan. --Vannucci (diskussion) 16 april 2018 kl. 17.48 (CEST)
Nordstedts uppslagsbok från 1948 finns inte med på listan. Vet ej om den är upphovsfri dock. Fem5 (diskussion) 16 april 2018 kl. 17.57 (CEST)
Rätt så okej tips men det är viktigt för mig att veta om den är upphovsrättsfri, om någon vet? --Vannucci (diskussion) 16 april 2018 kl. 18.30 (CEST)
Eftersom du kommer skriva på engelska, så kommer du inte kopiera svenska texten rakt av och att göra en maskinöversättning ger alltför dåligt språk. Så i och med att du på detta sätt omformulerar så bedömer jag det för texter i faktaorienterade ämnen inte kan ses som upphovsrättsbrott.Yger (diskussion) 16 april 2018 kl. 19.56 (CEST)
Jag använder inte mig av maskinöversättning (brukar aldrig göra det heller) och mitt mål med att översätta till engelska är för att bli bättre på engelska, därför söker jag upphovsrättsfria texter på svenska att översätta från (och helst om svenskrelaterade ämnen). --Vannucci (diskussion) 16 april 2018 kl. 20.21 (CEST)
Men då är ju frågan om upphovsrätten inte så viktig. Upphovsrätt handlar om rätten till formuleringar, och när du skriver på engelska är det ju inte samma formuleringar som i originalet.Yger (diskussion) 16 april 2018 kl. 20.25 (CEST)
Njae, det är inte fritt att översätta texter som inte är upphovsrättsligt fria. Hade det varit det hade hela den internationella bokmarknaden klappat ihop och Stieg Larssons arvingar hade inte varit mångmiljonärer. /Ascilto (diskussion) 16 april 2018 kl. 21.05 (CEST)
När det handlar om översättningar gäller fortfarande upphovsrätt såtillvida man inte skriver om ordentligt när man översätter som gör texten till sitt eget? Om du hänger med hur jag menar. --Vannucci (diskussion) 16 april 2018 kl. 21.10 (CEST)
Det är en skillnad på faktaorienterad text och skönlitterära alster.Yger (diskussion) 16 april 2018 kl. 21.49 (CEST)Jag lämnar denna fråga som jag inte är expert i .Yger (diskussion) 16 april 2018 kl. 21.59 (CEST)
När du skriver artiklar på svenska så använder du källor och skriver ihop en artikel där huvudinnehållet (eller den faktabit du sökt) framkommer. Gör du på samma sätt, men översätter till engelska så skall det inte vara något problem. Skall du skriva på engelska från svenska är det bäst att försöka formulera sig på sitt eget sätt, för då blir det bäst och man lär sig mer. Då kommer du även runt detta problemet. mvh Adville (diskussion) 16 april 2018 kl. 22.02 (CEST)
@Adville: Eller översätta först och sen skriva om texten och på så sätt slå två flugor i en smäll? --Vannucci (diskussion) 17 april 2018 kl. 15.55 (CEST)
@Vannucci:, exakt. Adville (diskussion) 17 april 2018 kl. 16.17 (CEST)
Att översätta och att skriva på basen av källor är två olika saker. Om man gör det i två steg riskerar man att få mer fel än nödvändigt. Man brukar ju sträva efter att använda källor på ursprungsspråket just för att hindra nyansändringar i översättningen, och här skulle översättningen inte vara professionellt gjord. Om du vill öva översättning är det antagligen bättre att översätta artiklar från sv-wp: de har redan rätt disposition och tyngdpunkter. Om du vill öva att skriva är det bättre att du formulerar dig självständigt, precis som du skulle göra när du skriver på sv-wp. Och då är det antagligen bra att använda också engelskspråkiga källor, delvis för att du där hittar mycket av den vokabulär och de formuleringar du vill lära dig. --LPfi (diskussion) 19 april 2018 kl. 07.13 (CEST)

Veckans tävling: Internet[redigera | redigera wikitext]

J.C.R. Licklider brukar omtalas som "internets fader".

Igår startade veckans tävling som denna vecka handlar om internet. Tävlingen pågår fram till och med 20 april och bidragen kan handlar om datornätverk, internetprotokoll, memes, programmerare, youtubers, webbtidningar, IT-företag och förstås allt däremellan. Varmt välkomna att delta! /Emma (WIR) (diskussion) 17 april 2018 kl. 09.59 (CEST)

Roligt och intressant tema! Inspiration för poäng på veckans tävling om internet i Att-göra-lista hämtat från Wikipedia:Projekt Albanien. --Vannucci (diskussion) 17 april 2018 kl. 13.03 (CEST)

Naturresurser i Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

flyttat till Wikipediadiskussion:Projekt alla platser-städning#Oljefält i Storbritanien Taxelson (diskussion) 19 april 2018 kl. 20.30 (CEST)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Första världskriget II - start 23 april kl 00.00[redigera | redigera wikitext]

Flora Sandes (en), Renault FT och mycket annat går det att skriva om i Veckans tävling den 23 - 29 april. Flora Sandes (en), Renault FT och mycket annat går det att skriva om i Veckans tävling den 23 - 29 april.
Flora Sandes (en), Renault FT och mycket annat går det att skriva om i Veckans tävling den 23 - 29 april.

Vecka 17 handlar Veckans tävling åter om första världskriget. Alla - gamla och nya - är välkomna att tävla och/eller lämna förslag på artiklar som behöver skapas eller utökas. :-) // Zquid (diskussion) 21 april 2018 kl. 14.53 (CEST)

Artiklar baserade på Wikidata[redigera | redigera wikitext]

Artikeln Tomomi Ogawa baseras på ett antal Wikidata-anrop. Det blir hopplöst för den ej insatte att förstå och redigera denna artikel. Jag anser att Wikidata-anrop ska användas restriktivt i löptext. I infoboxar må det vara OK om ”Redigera Wikidata” finns med i infoboxen, men denna artikels inledning är hemsk ur ett användarvänlighetsperspektiv. Det är att dra möjligheterna med Wikidata för långt. Kitayama (diskussion) 21 april 2018 kl. 17.51 (CEST)

Ja, det är krångligt att förstå wikitexten nu. Jag provade att koda artiklar utifrån Wikidata på några mindre artiklar för att se hur det blev. Jag tyckte resultatet blev väldigt robotaktigt och stelt men ändå bättre än att inte ha en artikel alls. Och så fort någon uppdaterar datan på något annat språk så uppdateras artikeln, vilket gör att den kommer hållas aktuell även om jag inte uppdaterar den. Detta är inte att dra möjligheterna med Wikidata för långt, förmågan att skapa mer levande text utifrån hårda data blir bättre och bättre och det är bara att hoppa på tåget så fort som möjligt. Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:22 (CEST)
Markera den för snabbradering eller skriv om den från grunden. Ren databasinfo har inte i en encyklopedi att göra, varken i löptext eller faktarutor. Smetanahue (diskussion) 21 april 2018 kl. 18.04 (CEST)
Vill du motivera varför databasinfo inte har i en encyklopedi att göra? Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:25 (CEST)
@Bollkalle 55:: Avvakta gärna med att skapa flera artiklar på detta vis till dess denna diskussion har nått konsensus om vad som gäller. Kitayama (diskussion) 21 april 2018 kl. 18.12 (CEST)
Det ska jag göra. Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:22 (CEST)
Jag har tagit del av den tidigare koden i artikeln (och andra artiklar som Bollkalle 55 skrivit) och kan hålla med om det olyckliga i att använda Wikidataanrop så extensivt. Jag vet att det finns subgrupper både inom Internet och den övriga IT-världen som värdesätter så kryptisk kod som möjligt (själv har jag i min yrkesverksamhet stött på fenomen som tävlingar i "most obfuscated C code" [ung. "mest tillkrånglade C-koden"], där man utnyttjar programspråket C:s möjligheter att skriva en mycket kondenserad och svårbegriplig kod); medan jag kan förstå skönheten i den typen av kodning, är den extremt användarovänlig. Jag hoppas verkligen att det inte är något utslag av den "ideologin" som föranlett den här typen av extrem Wikidatakodning. Meningen är ju att alla ska kunna skriva på Wikipedia; då kan vi inte utnyttja någon specialkod som kräver utförliga förkunskaper. / TernariusD 21 april 2018 kl. 18.45 (CEST)
Då behöver vi på Wikipedia ett lättare sätt att få in Wikidata i artiklarna. En snyggare tagg eller något grafiskt, men det kanske är långt bort. Finns det något sådant på engelska Wikipedia tro? Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:22 (CEST)
Obfuskerat eller ej, men det där är ett utmärkt sätt att skriva artiklar. Det gör att man slipper en massa potentiellt framtida arbete när artiklar flyttas och länkar behöver uppdateras. Jag skulle gärna se mer sådant i framtiden. /ℇsquilo 21 april 2018 kl. 19.13 (CEST)
Jag såg tidigare några av dessa artiklar där personernas titlar var på engelska. Hittade inget uppenbart sätt att fixa det, så det fick vara NAP. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 21 april 2018 kl. 19.30 (CEST)
Jag skulle säga att frågan man måste ställa sig är: Vilken är underhållsbördan man slipper genom att använda dessa referenser?. Vi börjar med namnet. Man kan visserligen byta namn, men sidtiteln är fortfarande statisk, så ingen vits där. Var och när någon är född kan inte ändras, så ingen vits där heller. Däremot står det att hon är sångare och basist. Om alla låtar hon har framfört skulle finnas i Wikidata skulle det vara en stor vinst att automatiskt få en lista över dem, eftersom det skulle vara ett enormt slöseri med tid att hålla en sådan lista uppdaterad på alla språkversioner. Nirmos (diskussion) 21 april 2018 kl. 19.35 (CEST)
Ja, verkligen. Namn och födelsedatum är inte det man främst ska använda Wikidata-hänvisningar till. Dock är det bra om man råkar skriva fel att det rättas till. När jag lär mig att få in låtlistor, diskografi, mm gör jag gärna mer sådana redigeringar. Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:22 (CEST)
Jag kan inte se att argumentet för att råka skriva fel håller. Är sannolikheten mindre att man skriver fel nummer för Q eller P än att man skriver fel siffror någon annan stans? Om man skriver "41 maj" i stället för "14 maj" så kan man se att det uppenbart blev fel, men om man skriver fel nummer för Q eller P är man SOL. Nirmos (diskussion) 22 april 2018 kl. 01.13 (CEST)
Jag gjorde en test du skriver {{Född}} så får du födelsedatumet från Wikidata se Birger Bergling
Larske påvisade i veckan att Riksarkivets heltidsanställda personal (SBL) "misslyckats" med att kopiera text och flytta den 1 cm i 100 artiklar se lista ingen har upptäckt dom felen på 6 år!!!!
Ett annat problem jag ser är med översatta artiklar.
Antal artiklar på olika språk i Wikipedia för WD SBL
Nu har Larske hittat 100 fel hur många kommer att rättas på andra språkversioner. Tittar vi på dom +7500 SBL artiklarna som också finns i Wikidata/Wikipedia så finns +26000 artiklar skrivna på +200 språk. Min tro är att vi kommer att rätta i Wikidata och om det behövs på svenska artikeln men inte mer ==> WIkipedia är så stort nu att kan vi hantera visst data på ett ställe blir resultat enklare att kontrollera.... - Salgo60 (diskussion) 22 april 2018 kl. 22.03 (CEST)
Krångligheten är inte huvudproblemet, det skulle gå att komma runt med några mallar. Problemet är den automatiska inläsningen från en databas. Dels försvinner gallrandet av relevant och irrelevant info (särskilt om det blir standard att mata på med mallar), dels tvingar det den som vill ändra informationen att engagera sig i Wikidata som är ett separat projekt. Smetanahue (diskussion) 21 april 2018 kl. 19.39 (CEST)
Själva inläsningen gjordes manuellt, jag valde ut vilka Wikidata-värden som skulle vara med, sedan tog jag bort saker som inte såg bra ut i artikeln. Så själva redigerandet var inget automatiskt, utan det är snarare det framtida underhållandet av värdena som man slipper. Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:30 (CEST)
Mycket av det du skriver är sant, Smetanahue, men jag skulle nog ändå säga att krångligheten är ett stort problem. Wikipedia har blivit mer svåranvänt med åren, inte minst med införandet av Wikidata, och jag har sett många tämligen-nyblivna-och-ännu-ovana användare som klagat och uttryckt en vilja att lämna projektet. Nytillväxten är viktig för oss, och jag tror inte vi har råd att skrämma bort nya och ännu ovana användare. Därför blir jag så ledsen när jag ser ett sådant inlägg som Esquilos ovan, där han tvärtom framför en önskan om mer av den här typen av kodning. Vi måste bestämma oss: Vill vi vara en encyklopedi som alla kan editera, eller vill vi acceptera en utveckling som gör det här till ett projekt för en elit som har kunskaper och tid att sätta sig in i ett alltmer kodbaserat editeringssätt? / TernariusD 21 april 2018 kl. 19.57 (CEST)
Jag har sagt det flera gånger tidigare i denna tråd redan, men det är så viktigt. Det är så här framtiden kommer vara, med så mycket information i världen kan man inte sitta i varje land och skriva varsin artikel om samma sak med olika källor och fakta. Frågan är hur vi på Wikipedia ska göra det enkelt att få in data från Wikidata (eller andra källor om det är Wikidata som är problemet). Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:30 (CEST)
I min bild av hur Wikipedia ser ut om 10 år, ingår det ett otal artiklar som är skapade från Wikidata. De där det finns mycket bättre på andra språkversioner än vi kan hoppas vi kan åstadkomma. Och innehållsmässigt närmast är ett skal till Wikidata. Detta exempel var hemskt och så skall det inte se ut, men det innebär inte att idén är hemsk.Yger (diskussion) 21 april 2018 kl. 20.00 (CEST)
Isåfall slutar Wikipedia vara en encyklopedi och blir, som du säger ett skal till en databas. Men encyklopedier och databaser är fundamentalt olika typer av projekt, med olika funktioner, inre logik och användning. Det fundamentala för en encyklopedi är avvägningen av relevant och irrelevant information. Det fundamentala i en databas är fullständig täckning av ett antal givna parametrar. Det går inte att rakt av översätta det ena till det andra, det blir bara sörja av alltihopa. Smetanahue (diskussion) 21 april 2018 kl. 20.07 (CEST)
Vad sägs om att man hämtar data från Wikidata, t.ex. datum, namn, låtar, album och sånt, och sedan formar artikelns text med en mänsklig touch? Då får man det bra från databasen och det bra från själva grejen att skapa läsbara encyklopeditexter. Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:33 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
@Yger: Jag har ingenting emot att vi använder oss av någon form av global data (som Wikidata). Däremot är jag rädd att den allt ökande komplexiteten riskerar att skrämma bort användare från Wikipedia. Du säger ju själv att exemplet var hemskt: Är det då inte bättre att vi som första steg i en integration med Wikidata tar fram ett lättförståeligt gränssnitt, innan vi börjar att införa ett djupkodifierat, obegripligt metaspråk? Som det nu är, verkar man ha börjat i totalt motsatt ända. / TernariusD 21 april 2018 kl. 20.13 (CEST)
Jag instämmer med Smetanahue och Ternarius! Wikipedia skall även i fortsättningen förbli en textbaserad encyklopedi, inte övergå till en databas. / Reddarn (diskussion) 21 april 2018 kl. 20.15 (CEST)
(Redigeringskonflikt)x2 Det fortsätter vara en "vanlig" encyklopedi för de artiklar vi själva orkar skapa. Det är för de vi inte orkar skriva jag ser framför mig vi åternavänder det som skapats för och i andra språkversioner. Och litar på att de användarna i de fallen gjort de kvalificerade bedömningar du nämnerYger (diskussion) 21 april 2018 kl. 20.16 (CEST)
Men ponera nu att det i din vision kommer en ny användare som har det intresse som behövs för att skriva de artiklar som vi just nu inte orkar skapa, men som möts av obegriplig kod när hen försöker redigera artiklarna och därför riskerar att ge upp istället? Wikipedia bör till största delen skrivas av människor, inte databaser eller botar. -- jiˈesˌdeːo ] 21 april 2018 kl. 22.12 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
Och när jag nu läst Smetanahues inlägg, håller jag till stor del med vederbörande. En global samstämmighet är bara bra, men det måste genomföras med moderation. Annars blir Wikipedias metaspråk någonting i stil med PL/SQL, och det går svårligen att kombinera med vare sig relevanskontroll eller enkel kodbarhet. / TernariusD 21 april 2018 kl. 20.22 (CEST)
Jag kan tänka mig wikidatakopplingar i artiklar endast om det är uppgifter som man vet kommer att ändras, exempelvis antal anställda i ett företag. I övrigt så håller jag med Smetanahue med flera, och hoppas Wikipedia kommer fortsätta vara en textbaserad encyklopedi som vem som helst klarar av att redigera. Fem5 (diskussion) 21 april 2018 kl. 22.31 (CEST)
Den första versionen av artikeln, med anrop i löptext, gillar jag inte, då det ökar tröskeln att redigera, men som den ser ut nu med en faktamall baserad på Wikidata gör ju att det är mycket enklare att redigera än en gammeldags infobox där man måste förstå wikisyntaxen för att göra rätt. Helst borde vi göra den mallen som på franska Wikipedia med en länk för varje värde så att det blir superenkelt att redigera (och ännu hellre ändå att man inte ens lämnar artikeln medan man gör det). Däremot så tycker jag att argumentet som nämns om att vi inte ska tvinga folk att redigera på ett annat projekt för att korrigera uppgifterna är hållbart, dels för att vi redan gör det med genom Wikimedia Commons för media och dels för att visionen om att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor sträcker sig över Wikimedias alla projekt och inte är exklusiv för Wikipedia även om den har stadig grund i Wikipedias grundprinciper. För att lyckas med detta kan vi inte bygga silos, vi behöver bygga smart kopplade nät. Ainali diskussionbidrag 21 april 2018 kl. 22.44 (CEST)
Det kan i många fall vara rätt att lagra fristående data; dvs sånt som står i infoboxar, tabeller eller listor, i Wikidata. Det måste då vara lätt för användare att redigera dessa. Infoboxen med ”Redigera Wikidata” längst ned är på rätt väg. Nackdelen med Wikidata är kanske att vi i viss mån förlorar kontrollen över felaktiga/oönskade redigeringar. I löptext anser jag att det ska vara ”förbjudet” med wd-anrop. Den måste vara läsbar för den som redigerar. Kitayama (diskussion) 21 april 2018 kl. 22.55 (CEST)
@Kitayama:På vilket sätt menar du att vi förlorar kontroll? Ainali diskussionbidrag 21 april 2018 kl. 23.09 (CEST)
Jag är rädd för att uppgifter obemärkt ändras på Wikidata. Klotterändring av födelseort etc. Slår man på Wikidataredigeringar så ökar SÄ markant. Men det är ju något som på sikt går att förbättra. Överhuvudtaget tror jag att en viss utveckling av editor, funktioner, mallar etc behöver göras innan vi börjar använda WD mer och mer. Ledordet är användarvänlighet, även för en ovan användare. Kitayama (diskussion) 22 april 2018 kl. 05.31 (CEST)
Även om det vore så att uppgifter ändras obemärkt så är det inte en förlust av kontroll, eftersom att de kontroll handlar om förmågan att kunna korrigera och den minskar inte. Men jag skulle också säga att du själv talar emot ditt argument eftersom att du nämner att när man slår på Wikidataredigeringar så ökar SÄ, det vill säga att man får möjlighet att se mer och det kan alltså inte passera obemärkt (och det utan att räkna med att folk på andra språkversioner kan hjälpa till att bevaka data som används i detta projekt). Det du nämner sedan är visserligen viktigt och jag önskar också att utvecklarna hjälpte till mer med det, men det har mycket lite att göra med att vi förlorar kontroll. Ainali diskussionbidrag 22 april 2018 kl. 13.03 (CEST)
Om du med förlorad kontroll avser att uppgifter obemärkt kan ändras på Wikidata, kan jag tipsa om att kryssa för Visa Wikidataredigeringar i din bevakningslistaden här sidan. Nackdelen är att det inte går att filtrera bort ändringar bland IW-länkar. /Bengtsson96 (diskussion) 21 april 2018 kl. 23.13 (CEST)
Själva poängen är ju att data ska kunna ändras obemärkt på Wikidata. Så slipper vi göra det varje gång. Och du @Kitayama: som anser att det ska vara förbjudet att ha Wikidata-anrop i löptext: Jag testade att göra en mall (Mall:Födelsedatum från Wikidata) som gör att man åtminstone förstår vad som händer. Man kanske inte kan ändra Wikidata-värdet direkt från artikeln som det ser ut nu men med en sådan mall kan man lätt lägga in värden och inte göra det för krångligt. /Bollkalle_55 2018-04-21 23:18 (CEST)
@Bollkalle 55: Nej, jag håller inte med dig om att det är poängen. Poängen är att fler ska kunna uppmärksamma ändringar vilket leder till att underhållsbördan på varje enskilt projekt ska minska (och att vi totalt får högre kvalitet på samtliga projekt). Ainali diskussionbidrag 21 april 2018 kl. 23.36 (CEST)

Dealbreakern här är att den som redigerar wikitexten möts av en massa svårförstådd kod. Det funkar lite bättre med Visual Editor (se själva) men det är fortfarande inte användarvänligt. Och det kvittar om det funkar i VE eftersom många använder wikitextredigeraren. Därför får vi nog vara restriktiva med kryptisk Wikidatakod i löptext. Väsk 22 april 2018 kl. 15.42 (CEST)

Konkret exempel[redigera | redigera wikitext]

Jag har nyligen slutfört "Wdfieringen" av infoboxen för 5700 orter som har basdata från SCB. Om cirka två år kommer det nytt data som skall in och för de raktframma fallen kommer detta gå oerhört snabbt och enkelt. Men Jag vill då undvika att behöva uppdatera befolkningsdiagrammen manuellt (det är "jobbigt" nog med de manuella insatser som krävs för orter som "upphört", är "nya" eller gått samman). Min tanke är då att lägga in en länk till Wikidata direkt i texten som är basen för diagrammet (se tex Tråvad). Nu står det a2015=123, y2015=567 etc. För att få in uppgifter för 2019(2020) kan man då lägga in en fortsättning som kan se ut som "a2019={{areauppgift från Wikidata för 2019}}" "y2019={{befolkningssiffra från Wikidata för 2019}}" där mallen innehåller de tekniska kopplingen till Wikidata.Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 08.21 (CEST)

I löptext bör det även framgent vara absolut förbjudet att hämta uppgifter direkt från Wikidata på detta sätt. Vi måste kunna redigera artiklarna här. I mallar och tabeller kan jag däremot tänka mig det, trots att spåren hittills förskräcker. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2018 kl. 08.37 (CEST)

Placeholders, där man får hjälp att komma vidare, men också uppmuntras att skapa en artikel på svenska är långt bättre än detta experiment. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2018 kl. 08.41 (CEST)
För att ytterligare anknyta till det konkreta exemplet: Det stör mig inte att uppgiften om antalet invånare är föråldrad så länge den är daterad. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2018 kl. 08.45 (CEST)
Redan idag finns det exempel som i artikeln Norrköping: I Norrköpings kommun bor det totalt {{formatnum:{{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|Norrköpings kommun}}}} invånare {{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|år}}.{{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|ref}}. Och att byta de mallanropen mot mallar som anropar Wikidata ger snarast det är enklare förstå och komma åt att redigera de värderna. Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 08.55 (CEST)
Jag beklagar djupt den användningen av mallar. Jag föredrar bestämt daterade uppgifter som i traditionella uppslagsverk, även om de blir några år gamla på grund av bristande uppdatering. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2018 kl. 08.59 (CEST)
Data som förändras för många artiklar samtidigt (och som är av intresse för flera projekt) är det område där Wikidata är/kan bli överlägset våra nuvarande arbetssätt. Det är ju dessutom ”kunniga användare” som gör den typen av massuppdateringar redan i dag, oavsett metod. Här förespråkar jag Wikidata - i motsats till den typen av artikel som jag inledde diskussionen med. Även Wikidata-uppgifter är ju daterade, så för läsaren blir det ingen skillnad Kitayama (diskussion) 22 april 2018 kl. 09.02 (CEST)
@Tostarpadius: Jag kan inte hålla med mer. Vi säger ju (bl.a. i Wikipedia:Guide för yngre redigerare) "Wikipedia är en encyklopedi som alla kan redigera". Är det dags att skrota den devisen nu? Nu planerar vi att införa ett kryptiskt, och ännu i hög grad experimentellt subspråk för att öka effektiviteten. Vi är alltså beredda att offra principen om lättanvändlighet för effektivitets- och automatiseringsfördelar. Visst, det är en värderingsfråga, så om vi får konsensus för en sådan ordning kan jag inte göra mycket åt det. Men att slå sig till ro med att det ändå är kunniga användare som gör den typen av editeringar redan i dag, bäddar för, även om jag givetvis inte tror att det var syftet med inlägget, ett annat Wikipedia där allt mer en elit tar över det avancerade arbetet. Med risk för att upprepa mig själv tror jag inte det är till gagn för nyrekryteringen – Wikipedia börjar bli svåranvänt redan idag. / TernariusD 22 april 2018 kl. 09.29 (CEST)
Det är väl som allt i automatiserings tidsålder, låt människor koncentrera sig på det de är bäst på, låt maskiner göra det de är bäst på. Jag tycker det är ojust att slänga på en nybörjare {{Geobox}} för att fylla i data rätt och mer just med en infobox som är nästan tom och hämtar data från Wikidata, nybörjaren kan då fokusera på innehållet i löptexten. Jag tycker också illa om mallanvändningen i artikeln Norrköping, men tycker det är bättre diskutera fram hur den kan göras mer förståelig för en nybörjare, än att bara utesluta den typen av användning.Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 09.55 (CEST)
Här kan det återigen vara på sin plats att påminna om olika uppgifters relevans, som nämndes kort längre upp. Vad gör wikidatan för nytta här och är det värt nackdelarna? Ett par konkreta frågor som kommer upp i just exemplet befolkningsantal: Är den exakta uppdaterade siffran nödvändig, viktig eller ens önskvärd? Beroende på ortens storlek, är det inte snarare närmaste tusen-, tiotusen eller hundratusental (d.v.s. storleksordningen) man tittar efter? Helt enkelt: vad ska man som läsare med den noggrant uppdaterade exakta siffran till? Det fåtal som onekligen är i behov av exakta siffror, t.ex. forskare, måste ändå gå till SCB. Och:
När man har att göra med officiellt exakta men i praktiken något osäkrare siffror bör man dessutom formulera sig därefter. Nu ser jag inte varifrån SCB får sina siffror, men jag förmodar att det är folkbokföringsregistret, och då stämmer det med all sannolikhet inte att det bor (bodde) 140 927 invånare i Norrköping 2017. Var man bor och var man är folkbokförd behöver inte vara samma ställe – särskilt inte när det gäller befolkningen i en universitetsstad. Så i meningar där siffran används måste det skrivas ut vad siffran visar. / (anv.disk.bidr.) 22 april 2018 kl. 12.09 (CEST)
Jag vill bara kort instämma med dem som säger ok till Wikidata för interwikilänkar och i viss mån ok att hämta data från till mallar. Men jag vill inte se det i brödtext, det verkar helt enkelt för konstigt för mig och jag tror att det är konstigt för många och därför inte är vettigt. Höstblomma (diskussion) 22 april 2018 kl. 15.14 (CEST)
Vad gör wikidatan för nytta här SVAR: datorer kan kolla snabbare om allt data stämmer med annat data.
Är kvalité viktigt så är Wikidata ett sätt... Instämmer med Yger att då fås mer tid till att skriva bra artiklar... - Salgo60 (diskussion) 22 april 2018 kl. 18.26 (CEST)
Påminner om min invändning i en tidigare diskussion. SCB:s och polisens uppgifter om antalet innevånare i en stadsdel i Borlänge skiljer sig med en faktor tre. Många av de sifferuppgifter som finns om befolkningsnumerären internationellt är mer eller mindre kvalificerade gissningar. Wikidata ger bilden av att det är ett känt antal när det ofta behövs en beskrivning av hur man kommit fram till siffrorna. Den här typen av databasberoende gör lätt att man skyfflar runt dåliga data som förlänas en oförtjänt auktoritet. Edaen (diskussion) 22 april 2018 kl. 22.12 (CEST)
Tycker allt fakta i WIkipedia bör ha en förklaring av källan som följer en "standard mall".....
  • Kvalitén på källan
  • Konstigheter med datat som beskrivs (som ovan)
  • Att man kan klicka sig vidare och läsa motiveringen varför källan anses ha den här kvaliten. Exempel
    • har en dokumenterad kvalitetsprocess
    • anses av specialister var en auktoritet och referensverk inom detta område
    • har levererat bra data de senaste 100 åren
Exempel Svenskt biografiskt lexikon
  1. Anses av historiska forskare ha mycket hög kvalitet
  2. Har 4-5 heltidsanställda historiker bara för att kontrollera källorna plus artiklarna oftas skrivs av experter inom området
  3. Negativt
    1. Har en WEB som är en OCR läst version av pappers versionen dvs. fast dom har elektronisk version så tar dom omvägen över papper sägs det av bl.a. Anders_Winroth 2017-07
    2. OCR fel finns
    3. I princip "systematiskt fel" påpekades 2018-04 av Larske i 100 artiklar vilket påverkat trovärdigheten negativt... dvs. fakta bör om möjligt jämföras med originalkällan...
Använder Wikipedia Mallar och/eller Wikidata till detta så blir det enkelt att göra detta strukturerat - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 08.08 (CEST)
────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────
Jag antar att det ska visas på en egen sida på Wikipedia?
Börja med att skapa en "essä" eller undersida där du listar källor som exempel.
Tydliggör vilka källor som är aktuella (böcker, författare, forskningsmaterial, dagstidningar, månadstidningar) etc.
Kanske ska d börja med att begränsa vilka källor och till vilka uppgifter det gäller.
Visa hur "betyg", nyckeltal eller vad det ska kallas ska presenteras.
Exemplifiera hur det kan se ut i artiklar.
Så finns det något att jobba med och det blir tydligare om det finns intresse i gemenskapen att hantera detta. Eftersom olika källor är olika bra för olika innehåll tror jag det är bra om du börjar med något som kan avgränsas. I texten ovan verkar det bara handla om basfakta som födelsedata och yrke?--LittleGun (diskussion) 23 april 2018 kl. 08.25 (CEST)
Det pratas källkritik i Wikipedia men jag saknar att vi dokumenterar källornas trovärdighet så det blir enklare för läsaren. Jag tror att 98% av Wikipedia läsarna inte vet vad t.ex. SBL står för då det gäller kvalitet t.ex... ==> att säga att SBL verifierar denna fakta är det bra eller dåligt?
En tanke är att ha ett liknande koncept som Wikipedia:Utmärkta_artiklar och att det kanske kan funka med mouseover att se vad ex. SBL står för.... jmf preview funktionen som känns klockren att få en snabb bild av vem som påstår detta
Jag tycker idag att Wikipedia lämnar lite väl mycket till läsaren att avgöra om den scannade artikeln i Runeberg är bra eller inte och allt prat om FakeNews borde göra att vi är tydliga varför vi litar på en källa.... Hur det görs tror jag följer samma tankar som när du utför källkritik men skillnaden är att detta dokumenteras enligt en mall som sedan kan diskuteras....
Nästa steg är att i Wikidata jmf att det data vi har stämmer med Källan så ingen varit inne och vandaliserat... en process som om datat ligger i WIkidata kan göras med en bot - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 13.25 (CEST)
Artiklar i Nordisk familjebok kan vara väldigt bra och helt aktuella, väldigt bra och inaktuella eller usla från början. Resonemangen bakom varierar och skälen till varför en uppgift är pålitlig kan variera. Att ha en slags standardiserad redovisning på disk.sidan kan vara bra. Edaen (diskussion) 23 april 2018 kl. 13.41 (CEST)
Salgo60: Jag tycker det är bra att vi redovisar källorna och att läsare själva får bedömma. Det vore också bra om vi kan ta fram något sorts värderingssytem, men det kommer inte på något sätt vara absolut utan bara vara gemenskapens värdering. Visa gärna hur du tänker att det faktiskt ska se ut med exempel. Inte bara beskriva. Tänk också över hur det ska användas, källmaterial är örhört brett. Dagstidningar, böcker biografiska lexika är alla olika bra källor för olika saker.--LittleGun (diskussion) 23 april 2018 kl. 15.05 (CEST)
LittleGun min ide är att i steg 1 begränsa till SBLområdet som är ett bra exempel där dom själva uttrycker trovärdighet och att vi nu även har mycket källmaterial och kan kolla upp dom... plus att få vet vad dom står för.... och området känns enklare än ex. Syrienkrisen...
  • det som saknas där är
    • enormt sega att prata med
      • vi skickar in fel dom tillbaka rapporterar knappt...
      • hittills har jag inte sett en dokumenterad kvalitetsprocess
    • att man som wikipedian känns det har 0 påverkan.....
men men även dessa otydliga kolosser som används som källor måste kunna dokumenteras....
Alla tips mottages dom Användningsfall jag ser spontant
  1. Som en läsare av en Wikipedia artikel med källor vill jag snabbt få veta
    1. hur Wikipedia uppfattar denna källas kvalitet/brister
    2. om källans styrkor/brister beskrivna av andra
    3. om det finns bra kompletterande källor till denna källa
    4. var jag hittar den fysiska källan/elektroniska
    5. att jag kan lämna feedback/ställa frågor i Wikipedia om källan och det jag hittat
    6. hur/om jag kan kontakta källan
    7. läsa vilken process som används för att kvalitetssäkra information dvs. om den duger för mina syften....
    8. hur deras ändringsprocess fungerar enl. WIkipedia och enligt dom själva....
    9. om det finns analyser av dess kvalitet externt
    10. när datat som visas upp senast har kontrollerats mot källan och om det var någon avvikelse....
    11. ....
Vissa saker hittas nig i artikel om källan medans andra blir mer specifia
- Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 15.27 (CEST)
OK, förstår såklart inte riktigt hur det kommer se ut, men det verkar vara ett enormt projekt även med begränsningen biografier.--LittleGun (diskussion) 23 april 2018 kl. 15.40 (CEST)
jo jag ser detta som ett sätt att hantera FakeNews och skapa trovärdighet..... jag har hållit på med släktforskning på nätet och där är det kaos.... alla kopierar alla utan källor... ser lite samma galna händer i Wikidata....
Jag "lanserade" den här tanken i Berlin i oktober... video vid minuter 43 minuter och hon som håller i Wikidata verkar ha tnkt tanken....
  1. Källor skall beskrivas i form av kvalitet som jag sa typ
    1. Vi har en dokumenterad kvalitetsprocess
    2. Vår kvalite intygas av auktoriteter inom området xxxx
    3. Vi har en tydlig ändringsprocess ifall fel uppstår
  2. Wikidata skapar ett ekosystem där data mot dessa kvalitetskällor jämförs och avvikelser dokumenteras
  3. Mallar som visar data från WD kan kommunicera status till användaren
    1. ButtonGreen.svg datat kontrollerat idag och stämmer.... med källa i fotnoten
    2. * datat ej kontrollerat idag och men stämde senast
    3. * datat som visas stämmer inte med källan i fotnoten
Utvecklingen av internet och alla botar gör att något måste till där källor med högtrovärdighet identifieras och stäms av med. Tror det inte skadar att fundera över var Wikipedia finns i detta informationslandskap. Med så många läsare så finns det ett visst ansvar att det man säger har täckning tycker jag är viktigt - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 16.36 (CEST)
För skannade artiklar får man gå till Projekt Runeberg. Här har vi sådana som bearbetats och kontrollerats mot andra källor. Det senare är en självklarhet och behöver inte noteras någonstans. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 15.31 (CEST)
NU hänger jag inte med på vad du kommenterar men Projekt Runeberg är skapat av Lars_Aronsson 1993 och efter Wikipedias årsmöte satt jag och snackade med Lars och han berätta om saker som han var säker på var riktiga en gång i tiden har visat sig vara fel (tror det var deras register med alla personer) han förstod mina tankar jag skrev om förut att stämma av mod register som Sveriges Dödbok för att höja kvaliten... - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 16.36 (CEST)

Rekord[redigera | redigera wikitext]

Artikeln om Avicii har besökts de senste två dagarna av 450000 på svwp, på enwp nära 3 miljoner! På svwp är detta nära dubbelt mot tidigare rekord. Veckan innan var antalet besökare cirka 500/dag på svwp, 2200 på enwp.Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 10.37 (CEST)

Vet du vilken artikel som hade rekordet tidigare? /Ariam (diskussion) 22 april 2018 kl. 13.18 (CEST)
Det var skådespelaren som dog i höstas. Han var med i någon av dessa deckarserier/filmer, men jag hade aldrig hört talas om honom.Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 13.23 (CEST)
@Yger: Är det Michael Nyqvist du menar? De artiklarna fick en miljon visningar den första veckan efter dödsfallet varav cirka 300 000 på svwp. --Larske (diskussion) 22 april 2018 kl. 15.04 (CEST)
Ja precis, i mitt huvud låg nog bara acesserna från första dagen.Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 15.06 (CEST)
Här är en länk till sidvisningsanalysen för Avicii under fredagen och lördagen på olika språkversioner av Wikipedia, svwp kommer först på sjätte plats efter enwp, eswp, dewp, frwp och itwp. --Larske (diskussion) 22 april 2018 kl. 14.52 (CEST)

@Paracel63: Ett pressmeddelande, kanske? Lindansaren (diskussion) 22 april 2018 kl. 15.13 (CEST)

@Lindansaren: Du får jättegärna förbereda en text som jag kan skicka ut. Vet någon om det finns en adresslista på adresser att skicka till? Vänliga wikihälsningar.---Paracel63

(diskussion) 22 april 2018 kl. 20.50 (CEST)

Det känns olämpligt. Vi ska väl inte dra fördel av en tragedi. /Ascilto (diskussion) 22 april 2018 kl. 21.26 (CEST)
Ja, det skulle nog verka lite apart. /NH 22 april 2018 kl. 21.37 (CEST)
Ja, så kan man naturligtvis tycka. Jag tror dock att det mer är en fråga om hur man berättar detta – inte att man berättar detta. Men jag insisterar inte. Vad tycker ni andra? Lindansaren (diskussion) 22 april 2018 kl. 21.38 (CEST)
Jag känner nog också en kraftig tvekan. Det ger emm ett intryck av att vi vill utnyttja Aviciis död; förutom att jag personligen upplever något sådant som olämpligt, misstänker att många utomståendes reaktioner inte direkt kan vara till gagn för oss. / TernariusD 22 april 2018 kl. 21.47 (CEST)
Jag ser uppmärksamheten mer som en hyllning. Det är dock viktigt att formulera det rätt. Men det måste i så fall utsnabbt, om två dagar så är det gamla nyheter och tidningarna har hitttat något annat att skriva om. Fem5 (diskussion) 22 april 2018 kl. 21.49 (CEST)
Jag tror tyvärr det nog redan är för sent. Idag em har rubrikerna varit tack för hyllningarna, så då vill nog inte de ta in nytt om uppmärksamheten.Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 21.51 (CEST)
Det kan vara bra att ha för allmän marknadsföring av Wikipedias roll och betydelse i samhället. Vi kan visa på att det är till Wikipedia folk över en stor del av världen vänder sig när de vill ha information om något och mera indirekt nämna rekordet, ”till exempel Avicii i samband med hans bortgång då xxx personer sökte” Kitayama (diskussion) 22 april 2018 kl. 21.59 (CEST)
Tanken är god, att göra reklam för hur viktig Wikipedia är som informationsspridare vid oväntade händelser. Nu tror jag inte att detta är en kioskvältare till nyhet, eftersom de flesta svenskar nog har sett effekten av att googla i vilket ämne som helst. Ett snabbt pressmeddelande från oss kan peka ut oss som en av alla nyhetsjägarna runt dödsfallet, ett sent pressmeddelande som ett slag i luften. Men förhoppningsvis kan vi återkomma i ämnet, och den här vinklingen på ämnet, med statistiken, kan i viss mån förberedas utifrån en mer allmänt hållen text. Finns en pressutskickslista (@Sniper Zeta:)? Har vi tidigare hängt på Wikimedia Sverige (@Axel Pettersson (WMSE):)?--Paracel63 (diskussion) 23 april 2018 kl. 20.05 (CEST)
Ping! Ping! Jag har inte någon lista; WMSE bistod mig vid massutskick./ Sniper Zeta
Ping pong! Vi har några listor i MyNewsDesk som vi använder vid utskick. Några som jag påbörjade när jag var gemenskapens presskontakt, och andra som skapats senare för olika ändamål. Jag kan bistå både med utskick genom MND eller export av listor om det behövs för eget utskick. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 24 april 2018 kl. 14.09 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar Tack! Jag återkommer.--Paracel63 (diskussion) 25 april 2018 kl. 01.48 (CEST)

Är artikeln Rödhake utmärkt eller bra?[redigera | redigera wikitext]

Artikeln Rödhake länkas från huvudsidan. Där står det att den är utmärkt. Artiken själv har en blå stjärna vilket indikerar att den är bra. Enligt Diskussion:Rödhake har statusen ändrats mellan bra (2009), utmärkt (2012) och bra (2015). --Bensin (diskussion) 22 april 2018 kl. 12.05 (CEST)

Tack för påpekandet! Tyvärr har det alltför ofta glömts bort att ändras i Mall:Utvald artikel när statusändringar ägt rum. Jag har försökt rätta till detta i efterhand, men uppenbarligen missat denna. I dylika fall har jag låtit den stå kvar den aktuella dagen och kanske någon dag till, men därefter rättat till det hela. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2018 kl. 16.13 (CEST)
@Tostarpadius: Tack! --Bensin (diskussion) 23 april 2018 kl. 18.31 (CEST)

WD-mallen[redigera | redigera wikitext]

Den här WD-mallen som Salgo60 och nån mer kan hantera gör mig maktlös. Jag vill fortfarande kunna redigera biografiska artiklar och dess faktamallar (här på Wikipedia)! Att gravplats läggs in kan kanske vara av intresse men livskamrater och landskap ryker t ex i boxen och direktlänkar till handskrivna kyrkoböcker radas upp med länkar fyllda av långa koder till SVAR:s sidor. Har det inte gått för långt nu? Hur tillgängliga blir dessa länkar för en som aldrig läst kyrkoböcker? Det här är inte bra! Visst mått av genealogi behövs på Wikipedia, men har det inte gått för långt här? Framför allt är problemet för mig att jag inte kan fixa till de felaktigheter som uppstår. Det får inte bli så att man ska vara datanörd för att skriva på Wikipedia. /Pontuz (diskussion) 22 april 2018 kl. 22.43 (CEST)

Enklare om du ger exempel där du ser problem. Det är bara att skriva som i en vanlig mall om du inte vill ha det som kommer från Wikidata se video
Citat direktlänkar till handskrivna kyrkoböcker radas upp med länkar fyllda av långa koder till SVAR:s sidor
Man måste nog bestämma sig skall Wikipedia ha fakta med källor eller inte. Jag tror att nu när vi har tillgång till original handlingar så är det inspirerande.... plus att genom att erbjuda det så är vi mer "professionella" än SBL och SKBL som anger fakta utan källa men dom är ju bara litteraturprofessorer eller jobbar på Riksarkivet så dpmkanske inte har gått grundkursen i trovärdighet ;-) säger den ödmjuke ;-)
Valet är enkelt
  1. Att Fakta utan källor är ok
  2. Eller Fakta skall ha källor som bekräftar det hela....
    1. Tittar vi på födelsedatum så pratar man om mer eller mindre bra källor. En källa som skrivs/skapas i anslutning till händelsen anses mer trovärdig än om du skriver ned när din pappas pappas pappa föddes från minnet. Rent tekniskt kallas dessa källor primärkällor och för födsel så är det födelseboken och för död död och begravningsboken
    2. Hur anger man vilken källa det är se video
      1. I Sverige finns ca. 2500 socknar
      2. Vi har kyrkböcker sedan 16/1700-talet
      3. I kyrkorna dokumenterades bl.a. Födsel, Husförhör och Död
För att kunna hitta en bok fysiskt så blir det rel komplext. för den late är det bara att klicka på [online
Exempel: Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0008/C I a/21 (1828-1844), bildid: C0054707_00124, Födelsebok, s. 174, läs online, läst: 22 april 2018, ”Alfred Bernhard, Nobel Emanuel Conducteur och dess hustru Carolina A? Ahlfelt 30 år”
  1. Kyrkarkiv = Jakob och Johannes kyrkoarkiv
  2. Typ av bok = Födelse- och dopböcker
  3. Nummer på boken C I
  4. Bild ID hos Riksarkivet SVAR C0054707_00124
Födelseboken för Alfred Nobel
Är det problem är det bara att fråga....
- Salgo60 (diskussion) 22 april 2018 kl. 23.53 (CEST)
När kyrkböcker blev gratis hos Riksarkivet hade vi en lång diskussion om vi skulle tillåta primärkällor eller inte. Resultatet av diskussionen blev att åsikterna går starkt isär, dvs konsensus saknas. I det läget är det fel att lägga in primärkällor som standard, vare sig det sker via Wikidata eller som direktreferenser. Min personliga åsikt är att vi i första hand skall följa auktoritativa sekundärkällor och använda kyrkböcker som alternativ när det föreligger motstridiga uppgifter eller när persondata helt saknas. Det måste också diskuteras om vi vill ha länkar till gravplatser i våra personmallar, personligen tycker jag det ser överarbetat ut och är störande. Vi skall inte utgå från att våra läsare är gravturister. Skall sådana länkar över huvud taget förekomma bör det vara under externa länkar. Exempel på en drabbad artikel är Birger Bergling. I det exemplet är det också störande att räkna upp föräldrar som inte är relevanta för egna artiklar, vi skall inte vara någon släktforskningsdatabas. /Ascilto (diskussion) 23 april 2018 kl. 00.05 (CEST)
Det kan väl inte vara fel att ha dom i WD lägger du inte in mallen eller skriver fakta i WD mallen så syns dom inte vad det nu skall vara bra till....
Fråga: vad är bra med artikeln innan den blev drabbad undrar en som gillar fakta med källor som är online. Den versionen hade bara online källor i Arkiv Digital och hos Genealogiska föreningen (GF) bakom betalmurar...GF dödsannonsen sa inte mer än att han hade syskon länk bilden jag laddat ned...
  • Föräldrarna fanns i artikeln sedan innan....
  • Källan Sveriges befolkning 1910. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR) fanns men inte med online länk
Känns mer som extra allt i version 42844925 jmf med 42844925 ;-) - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 01.15 (CEST)

Jag har tidigare uttryckt frustration över att irrelevanta fakta, som visserligen passar som wikidata, automatiskt populeras i infoboxarna. Jag skulle vilja föreslå att när man lägger in Mall:Faktamall biografi WD så skall man lägga in den som komplett version, med alla parametrar. Det gör det iallafall lite enklare för ovana användare att ändra bilder eller begränsa parametrar som noterbara verk och arbetsgivare till det mest relevanta.I99pema (diskussion) 23 april 2018 kl. 11.06 (CEST)

Denna fråga har jag drivit länge. Jag har nästan fått ett löfte om saken av Salgo60, men ingenting har hänt. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 11.20 (CEST)
Ge gärna exempel på irrelevant fakta....mitt fokus är mer att hitta primärkällor till SKBL... sedan om artikeln ser lite väl torr och tråkig ut eller har klagomål på att källor saknar så läggs Faktamallen in.....
Personer kopplade till SKBL idag med länkar Riksarkivet... där de flesta primärkällorna inte syns i sv:Wikipedia artikeln....
Skall bättra mig även fast jag inte gillar iden med massa tomma parametrar från min tid som programmerare..... hur många "tomma rader" vill ni ha?
Dokumentationen säger detta fast det finns ung. 97 stycken totalt...
{{Faktamall biografi WD
| namn             = 
| bild             = 
| alt              = 
| bildtext         = 
| födelsenamn      = 
| födelsedatum     = 
| födelseort       = 
| dödsdatum        = 
| dödsort          = 
| begravningsplats = 
| nationalitet     = 
| alma mater       = 
| yrke             = 
| ämbete           = 
| arbetsgivare     = 
| noterbara_verk   = 
| parti            = 
| religion         = 
| make             = 
| barn             = 
| föräldrar        = 
}}
- Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 12.00 (CEST)
@Salgo60: Angående de irrelevanta uppgifterna så riktade jag inte detta specifikt mot dig och ditt arbete med SBL. Men under exemplvis "noterbara verk" och "arbetsgivare" så förs alla uppgifter in från Wikidata, utan någon gallring eller rangordning. För exemplvis en arkitekt så anser jag att bara några utvalda nyckelverk bör listas under denna parameter i boxen och inte hela produktionen / mindre viktiga verk. --I99pema (diskussion) 23 april 2018 kl. 12.59 (CEST)
I99pema jag tror det är ungefär samma typ av diskussion som Annika64 et al vill ha för att visa yrken i relevansordning....
Det är naivt att tro att man kan få allt i en liten faktamall plus att problemet med att lista yrken är att det varierar över tiden.... så det behövs kanske en tidsdimension. Då är frågan hur det löses på bästa sätt... För yrken infördes ett sorteringsnummer se exempel Diskussion:Otto_Centerwall och Användardiskussion:Salgo60#Robert_Malmgren. Eftersom jag gillar Wikidata så ser jag inga problem att Wikidata innehåller "allt" jmf SBL för Diskussion:Robert_Malmgren#Hur_gör_andra där SBL beskriver 30 händelser med tidpunkt alt. tidsspann...
  • en ostrukturerad tanke är att i Faktamallen ha en länk till
    • en tidslinje jmf Works by Vincent van Gogh
    • eller till en karta som i detta fall visar var tavlor finns fysiskt som Ehrenstrahl eller dom personer han blivit influerad av målat..
2018 har vi andra möjligheter än vad dom hade i Vem är vem år 1966 men web design är inte enkelt.... Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 16.02 (CEST)
@diskussion. Jag tror du missförstår mig. Jag vill inte ha allt i malen. Tvärt om! Enbart det mest relevanta skall redovisas, och för det krävs som jag ser det att urvalet styrs av artikelförfattaren --I99pema (diskussion) 23 april 2018 kl. 16.50 (CEST)

Tips I99pema Tostarpadius för att fylla i mallar etc snabbare. Jag kör Chrome och använder en Auto Text Expander dvs. jag skriver 2 bokstäver sedan expanderas det till den text jag bestämt.... den klarar även att sätta in den text ni senast kopierat. Ni kan skriva #FAK och sedan ha sparat hela mallen som lyfts in.... se video och var den laddas ned för chrome... då blir ni mindre beroende vad andra skribenter gjort och får med de parametrar ni vill ha.... den snabbare upp många andra uppgifter jag har makron för Mall:SBL Mall:LIBRIS rubriker etc... - Salgo60 (diskussion) 24 april 2018 kl. 07.59 (CEST)

Primär eller sekundär källor vad är bäst i Wikipedia och vem skall vi tro på[redigera | redigera wikitext]

Nu finns SVAR online och vi har sedan tidigare Svenskt biografiskt lexikon online med den lilla nya tvisten att i förra veckan visade Larske med lite webscrapping att det fanns 100 fel som legat där i 6 år dvs. vi kan inte lita på dom utan måste kolla med primärkällan.... Undran vad är faran att titta direkt i kyrkboken eller Befolkningsregistret när aktörer som Svenskt biografiskt lexikon klipper och klistrar fel? - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 01.15 (CEST)

Vi använder sekundärkällor. Det är en principfråga. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 03.36 (CEST)
Våra artiklar bör stämma med verkligheten. Om sekundärlitteratur strider mot primärkällorna är det primärkällorna som gäller. Självfallet är kyrkböckerna tillåtna. Edaen (diskussion) 23 april 2018 kl. 04.46 (CEST)
Vi använder ofta primärkällor för att fastsälla enkla fakta som födelsedata, och det tycker jag vi ska göra. Jag håller helt med Edaen i det, det är analyser som vi överlämnar till sekundärkällor. Ibland korrigerar/problematiserar/vederlägger sekundärkällorna primärkällan. Då är det sekundärkällan som gäller.--LittleGun (diskussion) 23 april 2018 kl. 07.20 (CEST)
Exakt, det är bra använda flera källor och när det diffar eller är problem är det lämpligt problematisera frågan, vilket går bra i text men går mycket dåligt i en databas som wikidata. Som jag redan skrivit, att leta efter den ultimata källan är inte rätt modell, att använda flera källor för att säkrare verifiera ett fakta är det som skapar ett professionellt verk.Yger (diskussion) 23 april 2018 kl. 10.53 (CEST)
Jag delar Ygers uppfattning. Publicerade primärkällor kan rådfrågas, men det bör inte ses som ett krav. Det vore för övrigt en omöjlighet med tanke på vårt globala perspektiv. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 11.18 (CEST)
Det vi måste inse är att många av SBL artiklarna skrevs 1920 då jag antar att ta sig fysiskt till arkiven var ett måste och om då källan fanns i Härnösand så kanske man inte orkade resa dit. Idag 2018 är det ett klick.... jag tycker att Wikipedia 2018 skall vara ödmjuka inför den kunskap etc. som SBL hade/har 1920 men det är lite av "tjänstefel" att inte ha med primärkällan om den hittas på 2 minuter... sedan kan man fundera över om det skall visas i artikel eller bara finnas som ett extra klick för den intresserade se diskussion Malldiskussion:Faktamall_biografi_WD#Hantera_källor_mer_systematiskt_=_skapa_trovärdighet där jag tycker Iphone app gör det snyggt video.
Tittar vi på SBL och SKBL så har dom inte primärkällan med ==> att när Levande MusikArv skall skriva om samma person så får dom göra om jobbet. Nu ger jag dom en chans att hitta primärkällan via Wikidata länk
Yger exempel på ett arbetssätt som kräver struktur (dvs. görs bättre i en databas men funkar även idag om man har tur) för att hitta artiklar som kan förbättras iom att SVAR är gratis
  1. Artikeln Birger_Bergling version 1 har som källa en ej klickbar länk "Sveriges befolkning 1910"
    1. Sökning efter alla som också refererar på samma sätt till LIBRIS posten 18521141 = Sveriges befolkning 1910 [Elektronisk resurs]
    2. Sedan 1 feb finns denna källa online och vi kan länka direkt dvs. alla dessa artiklar kan göras bättre
  2. Bygger vi upp ett kvalitets tänk till källor så kan vi
    1. hitta artiklar enklare som kan förbättras när bättre data finns
    2. jämföra med aktörer som SBL SKBL.... att vi har samma
Jag har startat en dialog med SBL SKBL se tweet där jag vill att Vetenskapsrådet blir tuffare och pekar med hela handen då dom ger pengar att det skall finnas motsvarande "Wikidata". Spännande fortsättning följer... - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 11.42 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Både primär- och sekundärkällor kräver förmåga att läsa dem. Det finns många sätt att läsa fel på. Anta att frågan är om en väg går norr eller söder om en byggnad. Den generalkarta vi har tillgång till visar norr om. Erfarenhet från platsen visar att den går söder om. Att i sådant fall hänvisa till källan visade bara att man inte kan läsa kartor. Edaen (diskussion) 23 april 2018 kl. 12.23 (CEST)
Nu hänger jag inte med vad din tanke/tes är... men pekar du på en källa så är din analys av källan lika viktig... - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 12.55 (CEST)
Att sekundärkällor inte talar för sig själva. Det behövs förmåga att avkoda dem. Och att det är verkligheten vi skriver om. Sekundärkällorna är nycklar till verkligheten. Edaen (diskussion) 23 april 2018 kl. 13.20 (CEST)
Återigen. Jag förordar varken primär eller sekundärkälla, utan att man använder förnuft och flera källor när det kan ge mervärde. När ett värde ligger i Wikidata är det en stor skillnad den manuellt har bedömts eller ej. Den kan ha manuellt bedömts vara bra då man "vet" källan är bra eller så kan man manuellt gjort rimlighetsbedömningar och anlita fler källor (typ man kan inte vara född år innan fadern dött). Om wikidata bara blir en databank med obedömda värden är den sämre än vad vi använder idag på Wikipedia.Yger (diskussion) 23 april 2018 kl. 12.19 (CEST)
I min värld så har sunt förnuft fått det akademiska namnet "Primär källa". Tanken är att Wikidata skall samla alla källor i ett lager "ovanför" Wikidata som har projektnamnet "Wikicite" och ha den funktionalitet du pratar om. Jag bloggade om att "Wikidata has a design problem och fick medhåll av utvecklingsbossen på Wikimedia Dario Taraborelli som pekar på att det jobbas med problemet att hitta bästa källorna för att skapa trovärdighet...
Det jag ser då jag lägger till bra primärkällor i Wikidata som borde betraktas som de "bästa" så fyller många andra på med junk.... om filtrering/kvalitetsbedömning skall ske manuellt eller vi mallen Faktamall biografi WD har inte diskuterats ännu... - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 12.55 (CEST)
Det finns en distinktion mellan information (data) och kunskap, och det är just att kunskapen är information som har bedömts manuellt av en människa. Du ignorerar konsekvent denna distinktion, vilket gör att du pratar förbi oss Wikipedianer. Kvalitet på olika källor är av stort värde men gör på inget sätt att den manuell bedömningen av kvalitet kan hoppas över.Yger (diskussion) 23 april 2018 kl. 13.02 (CEST)
Yger du är så snabb att dra slutsatser att ha källor strukturerat i Wikidata är bara en liten pusselbit....
  1. jag pratar ovan om att Källor behöver kvalitetsbedömas och detta dokumenteras så läsaren förstår om de är trovärdigt eller ej ung. som dagens artiklar får utmärkt...
  2. jag driver en dialog med SKBL och SBL där mina tankar är
    1. att dom skall publicera sina källor bättre
    2. det skall vara datadrivet dvs. det skall gå att jämföra med Wikidata
      1. detta är i samma riktning som
    3. jag vill även se på sikt att deras analys finns med varför dom gör dom val som dom gör....
      1. har haft några email växlingar med SBL och då ser jag hur mycket tankar som finns som ramlar bort från publicerad artikel. Tror att de flesta som läser SBL är historiestuderande/forskare så det känns fel att deras analys inte går att hitta....
      2. som en del i detta följer jag ett projekt Wikipedia Berlin startat nyligen Wikidata:Wikidata:FactGrid/ [6]/ där dom skall även stödja själva forskningsprocessen som jag skall försöka följa och förstå.... och tror att det är ett verktyg för SBL....
Min förhoppning är att Wikipedia blir transparent så läsaren kan om den vill
  1. hitta källorna
  2. förstå hur kvaliten på källorna bedöms
  3. förstå varför just denna källa valdes eller om det finns alternativ tolkningar....
Trovärdighet är för mig = transparens dvs. vi måste vara tydliga med varför Wikipedia inte är Fejknyheter.... - 23 april 2018 kl. 14.57 (CEST)

Jag skulle vilja be dig, Salgo60, att du kort beskriver de invändningar du har mötts av i Wikidatarelaterade diskussioner, här och i andra fall. Då får samtliga diskussionsparter chansen att se om de lyckats göra sig förstådda. / (anv.disk.bidr.) 24 april 2018 kl. 11.33 (CEST)

Ett litet förtydligande. Jag är 100 % övertygad om att du vill uppslagsverkets bästa, men jag får inte intrycket att andras diskussionsinlägg riktigt når fram till dig. T.ex. när jag (om än trevande) försökte problematisera det befolkningsmallen gör i Norrköpingsartikeln fick jag ett kort onelineraktigt svar som inte riktigt bemötte det jag sa – en svarsstil jag vill minnas att du själv kritiserat andra för. Och när Yger strax här ovanför betonar skillnaden mellan information och kunskap är det han som drar snabba slutsatser, menade du, innan du gick över till att prata om källors tillförlitlighet. Jag vet inte hur du tolkar det han skrev, men i grunden uppfattar jag det som att Yger menar att inmatning av information inte är detsamma som tillförsel av kunskap. Du fokuserar på det förra, Wikipedia på det senare. Själv är jag rädd att hela det här Wikidataföretaget ska likna något i stil med alla dessa botartiklar, en jätteansträngning som i slutändan bara förmedlade just en väldig massa noggrann information men inte särskilt mycket relevant kunskap. Den här gången verkar det också vara på bekostnad av användarvänligheten. / (anv.disk.bidr.) 24 april 2018 kl. 13.59 (CEST)
Genomlysnings tolkning av mitt inlägg är korrekt. Jag brukar också använda liknelsen att de manuellt skapade artiklarna är att jämföra med molekyler utifrån de atomer som basdata utgör. Och livets byggstenar (=kunskap) är molekyler inte atomer (=data/information). I fallet med befolkningen i Norrköping är stapeldiagrammet en molekyl då man omedelbart ser befolkningstrenden som inte utan vidare framgår av enbart uppräknade data. Och jag har uppfattat Wikidata som ett ställe dit man återför data man verifierat när man skapat Wikipediaartiklar (=kunskapselement) och inte bara rådata som inte manuellt bedömts. Läsaren vill få manuellt bedömt info, så att ösa över denne fullt med rådata går emot vår vision (tillföra kunskap).Yger (diskussion) 24 april 2018 kl. 14.21 (CEST)
Nu tycker jag det blev väldigt förvirrat
  1. Jag sa att Yger drar snabba slutsatser om mig som jag inte känner igen... han säger distinktion mellan information (data) och kunskap, och det är just att kunskapen är information som har bedömts manuellt av en människa. , Du ignorerar konsekvent denna distinktion
    1. för att använda Ygers metafor så har jag bara diskuterat atomerna och att dessa är av bra kvalitet och enkla att kontrollera
      1. När SVAR blir gratis vill jag att Wikipedia skall kunna hitta dom artiklar som kan förbättras dvs. som refererar samma källa men inte har en online länk ...
      2. Hittills har jag bara pratat om "triviala" fakta datum född/död ort född/död saker som är enkla att kontrollera och oftast saker som INTE behöver en molekyl metafor för att användas.... utan skall vara korrekta, verifierade och ha en tillförlitlig källa som läsaren själv helst kan kolla...
      3. När svenskt-kvinnobiografiskt-lexikon.html släpptes vill jag med EN sökning kolla att dessa "triviala" fakta stämmer med det som finns i Wikipedia
        1. som en förlängning av detta föreslog jag förut att dessa triviala data skulle kvalitetssäkras mot Sveriges Dödbok... min erfarenhet är att data "ruttnar" och måste underhållas... vilket jag fick bekräftat då jag pratade med han som gjort Runeberg....
      4. Källan varifrån det "triviala" datat kommer och källans kvalitet/tillförlitlighet skall enkelt kunna förstås av läsaren...
  2. onelineraktigt svar som inte riktigt bemötte det jag sa - min känsla var att debatten drog iväg riktning vad är WD bra till? Vi kan bättre utan den. Något jag sett ca. 100 ggr på Bybrunnen plus.... Jag har läst om inläggen och får samma känsla att en fråga var varför behövs WD'....
  3. Wikidataföretaget ska likna något i stil med alla dessa botartiklar''
    1. den rädsla jag ser med WD är samma som jag ser med sv:Wikipedia att valet av källor är lite för mycket ad hoc. Jag vill i WD se mer källkritik och bättre beskrivning av hur olika källor uppfattas dvs. grundläggande källkritik. Jag flaggade i min blog att "Wikidata has a design problem" dvs. kommer in alldeles för mycket "junk" och ingen tydlighet finns vilka källor har kvalitet resp. vilka brister en källa har. Min tes är att alla källor är inte lika bra...och kan ett konsensus hittas för vissa fakta/källor så skulle det vara enkelt att underhålla/kvalitetssäkra detta....
- Salgo60 (diskussion) 24 april 2018 kl. 18.25 (CEST)

www.faktiskt.se nytt initiativ som startar idag för att kolla fakta[redigera | redigera wikitext]

www.faktiskt.se startas idag som ett initiativ från SVD SVT DN SR... de försöker göra det samma som gjorts i Norge med www.faktisk.no

Citat Samarbetets syfte är att bidra till en öppen, inkluderande och faktabaserad offentlig debatt. Genom att gå igenom faktaunderlag för påståenden som påverkar vår verklighetsuppfattning arbetar vi för en faktabaserad diskussion och en konstruktiv samhällsdebatt.

Eftersom detta har med trovärdighet och Wikipedia med sin stora spridning är en viktig aktör som inte skall sprida felaktigheter och med Wikipedias storlek har ett stort ansvar att vara trovärdig så bör vi se och lära hur dom jobbar... framtiden får utvisa... jag fundera om det går att koppla in i Wikidata dvs. att vi kanske enkelt kan hitta vilka "fact checking" aktiviteter som gjorts om en artikel genom att kolla i WD. Framtiden får utvisa vad detta tar vägen....

Länkar:

- Salgo60 (diskussion) 25 april 2018 kl. 07.05 (CEST)

Faktakontroll är inte så enkelt. Projektet har fått kritik från motsatta håll. Vi står för en egen oberoende faktakontroll. Edaen (diskussion) 25 april 2018 kl. 10.14 (CEST)
Faktakoll granskade moderaternas påstående att vårdköerna har ökat och kom fram till att det var delvis sant.[7] Sanningen i utsagan består i hur vårdkö definieras. Här finns ju många sätt att ge fel intryck utan att ljuga i teknisk mening. Genom att använda en definition som visserligen är rimlig men som avviker från hur allmänheten uppfattar begreppet kan man ge väljarna en felaktig bild med sanna påståenden (inte sagt att det är så i detta fall, bara ett exempel). Ett resonerande angreppssätt ger allmänheten en fylligare bild och artikeln på SR är en sådan, men en enkel faktakoll är den inte. Den här typen av utredning av olika definitioner är något som Wikipedia lämpar sig för. Det är också något konstigt med att påstå att en utsaga är delvis sann. Edaen (diskussion) 25 april 2018 kl. 11.26 (CEST)
Stöder jag tror att Wikipedia/Wikidata passar som en hand i handsken här
och Faktakoll behövs mer än någonsin. Dagens twitter värld med botar och påstådda ryska åsiktsfabriker etc etc... är galen...
Jag har just nu "snöat in" på att fundera över något så "enkelt" som faktakoll av datum på gamla svenskar i SBL etc... och det visar sig vara svårt nog...
Att ge sig ut i nyhetsflödet så blir det nästan omöjligt MEN med dagens teknik så borde vi snabbt och enkelt kunna
  • skapa oss en bild om avvikande åsikter
  • se om det finns någon faktakoll gjord som berör artiklarna
Min granne jobbar på SVT så jag sa till honom att kolla upp status på projektet
  • international fact checking network fact checkers code principles har 48 "godkända siter" för faktakoll
  • kollar vi på finska YLE så såg jag för något år sedan att dom taggade sina artiklar mha av Wikipedia/Wikidata länk ==>
    • taggade nyhetsartiklar skulle enklare kunna matchas mot koncept som någon faktacheckat.... där skulle Wikidata kunna koppla ihop det hela... jag kollar just nu runt vad som är gjort i Wiki världen
- Salgo60 (diskussion)

Tillbakarullning[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Deutschland håller på och tittar på en potentiell förändring av tillbakarullningsfunktionen, baserat på önskemål de har fått från den tyskspråkiga gemenskapen. Deras första idé var att standardläget skulle vara att knappen bara syns i diffläge (inte på till exempel senaste ändringar) och att man skulle få konfirmera sin tillbakarullning, men att det skulle vara möjligt att ta bort konfirmationsrutan och fram knappen även utanför diffläget. Nu vill de fråga den internationella wikigemenskapen hur den ställer sig till det, så vill man förklara mer om hur arbetsflödet ser ut på svenskspråkiga Wikipedia kan man göra det på m:WMDE Technical Wishes/Rollback/Feedback round. /Johan (WMF) (diskussion) 23 april 2018 kl. 18.17 (CEST)

(Byter användare, för mer personlig kommentar.)
Om man inte riktigt förstår hur de kan landa i den slutsatsen kan det vara värt att veta att tillbakarullningsfunktionen är betydligt vidare spridd på tyskspråkiga Wikipedia. Tyskspråkiga Wikipedia använder sig av mw:Extension:FlaggedRevs, vilket innebär att nya användares redigeringar måste granskas innan de syns. För detta har man en rättighet som heter Sichter. Den rättigheten tilldelas automatiskt när man uppnår vissa kriterier. Och då följer även tillbakarullningsverktyget med. Det är alltså fler på tyskspråkiga Wikipedia som kan råka trycka på tillbakarullning utan att egentligen ha någon nytta av verktyget, vilket gör det till ett större problem där än här. /Julle (disk.) 23 april 2018 kl. 18.21 (CEST)
Som du skriver är ju detta är mycket litet problem, och att krångla det för ett såpass litet problem tycker jag inte är värt.Yger (diskussion) 23 april 2018 kl. 19.15 (CEST)
Bägge funktioner har jag lagt in i min egen profil, då jag till 99% använder iPad Mini för mitt arbete med Wikipedia. Då blev det lätt tillbakarullningar av misstag. Har numera bekräftelse och tagit bort funktionen från min SÄ. Nu är livet lättare... Kitayama (diskussion) 23 april 2018 kl. 19.41 (CEST)
Jag använder också iPad Mini och har begränsat tillbakarullningsfunktionen till diffar. Jag tycker det låter som ett bra förslag. Det vore hur som helst bra om man kunde välja detta på sin vanliga inställningssida. Behöver alla språkversioner verkligen ha samma defaultläge? JohanahoJ (diskussion) 23 april 2018 kl. 20.00 (CEST)
Jag ser inget behov av att försvåra tillbakarullningar. De bör kunna genomföras snabbt och effektivt. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 21.17 (CEST)
Förslaget innebär att det blir lättare för några av oss. Det gör att jag kan jobba snabbare och effektivare med SÄ. Detta bör alltså vara en personlig inställning, eftersom det finns olika syn på om det är bra eller ej. Kitayama (diskussion) 23 april 2018 kl. 21.28 (CEST)
Kitayama: Skulle det innebära någon förändring för dig personligen jämfört med de inställningar du har nu, som skulle underlätta, eller tänker du mest på att andra skall ha möjligheten att enklare ta sig dit du är nu? /Johan (WMF) (diskussion) 23 april 2018 kl. 21.31 (CEST)
Det senare. Min personliga situation är löst, men tog ett bra tag innan jag fattade stt det gick att ordna. Det jag främst vände mig mot var Tostarpadius kategoriska uttalande. Vi är alla olika, och det som passar den ene behöver inte nödvändigtvis passa den andre. Kitayama (diskussion) 23 april 2018 kl. 22.03 (CEST)
Hur kan det vara lättare att arbeta med SÄ om man inte kan rulla tillbaka direkt? (OBS! Jag har inget emot att möjligheten finns att ha det som personlig inställning.)Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 22.13 (CEST)
Om man patrullerar på en mobil eller surfplatta är det mycket enklare att trycka fel än om man sitter vid en dator. /Julle (disk.) 23 april 2018 kl. 22.17 (CEST)
Hur kan man rulla tillbaka direkt från SÄ utan att läsa diffen först? Då baseras ju tillbakarullningen på gissning, inte på fakta. När jag hade funktionen i SÄ använde jag den aldrig med flit, bara av misstag. Kitayama (diskussion) 23 april 2018 kl. 22.19 (CEST)
Om en klottrare redigerar i samma artikel gång på gång finns det skäl att tro att det inte är en förbättring. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 23.31 (CEST)
Så en klottrare som ångrat sig och vill göra rätt för sig kommer inte få en andra chans? bollkalle_55 (diskussion) 24 april 2018 kl. 07:37 (CEST)
Givetvis, men att detta sker inom loppet av några sekunder är så sällsynt att man kan bortse från den risken. Dessutom är det så att om någon själv återställt texten blir det ingen tillbakarullning i praktiken. Tostarpadius (diskussion) 24 april 2018 kl. 09.47 (CEST)

Ganska nytt, men man kan ställa in så man ser en diff när man hovrar över i SÄ och bevakningslistan. Då måste man inte öppna sidan för att se klottret. Sedan rullas det inte tillbaks om det redan är som innan ip ändrade (händer ofta). Jag ser detta mer som ett tyskt problem, men bra der finns i onställnkngar om någon vill ha det så. Adville (diskussion) 24 april 2018 kl. 10.14 (CEST)

Årets nyuppladdade bild[redigera | redigera wikitext]

Nu är det mindre än en vecka kvar att rösta på 2017 års bästa bild. Gå gärna in och lägg din röst! Vivo (diskussion) 24 april 2018 kl. 11.17 (CEST)

Masskapade povvinklade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Bara sista veckan är det två artiklar/Komplettering som massakapats på uppemot 20 språkversioner, och jag är osäker hur bäst hantera dessa. Förvånansvärt få andra versioner har reagerat. Och även om vi kan hantera dem så känns det otillfredställandede ligger kvar på så många versioner. Och borde vi bemöta dessa bestämdare (radering?). De två är Fotboll för vänskap skapad av en rysk propaganda organisation. Jag funderar här på helradering alternativt nedskärning till en stubbe. Den andra är Hans Asperger där en arg "jew from Taiwan" vill lägga in han var aktivt medverkande i nazibrott och en aktiv nazist. Jag tog bort infon här och på nowp. På nowp återförde man sedan texten i en balanserad form och utan kategoriseringar., dvs där blev det bra.Yger (diskussion) 24 april 2018 kl. 15.53 (CEST)

Jag omdirigerade Fotboll för vänskap till Gazprom och beskrev det kortfattat under rubriken övrig verksamhet. Jag tycker inte att den här typen av ungdomsturnering – med endast en handfull år på nacken – är relevant, oavsett hur mycket oljepengar man har pumpat in i PR-syfte. Ma805 (diskussion) 24 april 2018 kl. 19.23 (CEST)