Hoppa till innehållet

Schwassmann-Wachmann 3

Från Wikipedia
(Omdirigerad från 73P/Schwassmann–Wachmann)
73P/Schwassmann-Wachmann 3
Upptäckt
UpptäckareArnold Schwassmann
Arno Arthur Wachmann
Upptäcktsdatum2 maj 1930
Beteckningar
MPC-beteckning73P/Schwassmann-Wachmann
SmåplanetskategoriPeriodisk komet
Omloppsbana
Epok: 8 februari 2011
Aphelium5,184 AU
Perihelium0,9426 AU
Halv storaxel3,063 AU
Excentricitet0,6923
Siderisk omloppstid5,36 år
Inklination11,379°
Förra perihelium16 mars 2017
Nästa perihelium25 augusti 2022[1][Uppdatering behövs]
Fysikaliska data
Dimensioner1,1 km ursprungligen
Absolut magnitud (H)13,2

Schwassmann–Wachmann 3, som också är känd som 73P/Schwassmann–Wachmann är en periodisk komet som håller på att brytas sönder. Huvudkomponenten återupptäcktes inför periheliepassagen 2011 den 28 november 2010, med den skenbara magnituden 21,3.[2][3] Kometen är en av flera som upptäckts av astronomerna Arnold Schwassmann och Arno Arthur Wachmann, som verkar vid Hamburgs Observatorium i Bergedorf, Tyskland. ”Kändis” blev kometen när den 2006 bröts sönder under sin färd in mot den inre solsystemet (1 maj 2006). Schwassmann–Wachmann 3 är upphovet till meteorsvärmen Tau Herkuliderna. Meteorsvärmens radiant är α=236°, δ=+41°.[4]

Kometen upptäcktes på fotografier tagna under asteroidjakt, den 2 maj 1930. Efter periheliepassagen 1930 tappades kometen bort. Schwassmann–Wachmann 3 har en omloppstid på drygt 5 år och kommer i jordens närhet vart 16:e år. Kometen beräknades ha en kärna som ursprungligen hade diametern 1,1 kilometer.

1995 började kometen att sönderfalla. Den bröts sönder i fyra stora stycken som fick namnen 73P – a, B, C & D. I mars 2006 fanns åtminstone åtta kända fragment: B, C, G, H, J, L, M & N. 18 april 2006, kunde Hubble Space-teleskopet registrera hur fragment B och D bröts sönder i ytterligare dussintals fragment. Det verkar som om kometen är på väg att brytas sönder helt och hållet, precis som det skedde med 3D/Biela på 1800-talet. I så fall kommer kometens vetenskapliga namn att ändras från 73P/Schwassmann-Wachmann till 73D/Schwassmann-Wachmann. 2013 känner astronomerna till åtminstone 67 åtskilda delar av kometen.[5]

Fragmenten passerade jorden i slutet av april och början av maj 2006, som närmast på ett avstånd av 11,9 miljoner kilometer, vilket är nära mätt med astronomiska mått – 0,08 AU. När kometen senast passerade jorden så nära, 1930, gav den upphov till en meteorsvärm med så pass hög aktivitet som 100 meteorer/timme. Kometens kärna skulle ha besökts av CONTOUR (The COmet Nucleus TOUR) den 18 juni 2006. Tyvärr tappades sonden bort under sin rymdfärd redan i augusti 2002, förmodligen på grund av överhettning.