Aila Meriluoto
Aila Marjatta Meriluoto-Paakkanen, född Meriluoto 10 januari 1924 i Pieksämäki, är en finländsk författare,[1] en av de första representanterna för den nya lyriken samt en av de mest betydande kvinnliga lyrikerna i efterkrigstidens Finland.[2]
I hennes debutsamling Lasimaalaus ("Glasmåleriet", 1946), som blev en stor framgång, hördes för första gången efterkrigsungdomens röst. Vidare har hon gett ut samlingarna Kootut runot ("Samlade dikter", 1976) och Ruusujen sota ("Rosornas krig", 1988). År 2001 kom memoarboken Mekko meni taululle ("Klänningen gick till tavlan").[2]
Meriluoto har också verkat som översättare och skrivit barn- och ungdomslitteratur.[2] Hon erhöll Pro Finlandia-medaljen 1962[3] och fick Aleksis Kivipriset 2002[4].
Källor
- ^ Meriluoto, Aila i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ [a b c] ”Aila Meriluoto”. Store norske leksikon. http://snl.no/Aila_Meriluoto. Läst 9 mars 2013.
- ^ ”Suomen Leijonan Pro Finlandia -mitalin saajat 1945-2015”. Ritarikuntien kanslia. http://www.ritarikunnat.fi/index.php/fi/ritarikunnat/rekisterit/173-suomen-leijonan-pro-finlandia-mitalin-saajat-1945-2015. Läst 19 maj 2016.
- ^ ”Myönnetyt apurahat ja palkinnot”. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. http://www.finlit.fi/fi/tutkimus/hae-apurahaa/myonnetyt-apurahat-ja-palkinnot. Läst 5 juli 2016.