Andreas I av Ungern
| Andreas I | |
|---|---|
.jpg)
| |
| Miniatyr ur Chronica Hungarorum från 1488 | |
| Regeringstid | september 1046 − december 1060 |
| Företrädare | Peter I av Ungern |
| Efterträdare | Béla I av Ungern |
| Gemål | Anastasia av Kiev |
| Barn | Adelaide · Salomon I David · Georg (illegitim) |
| Ätt | Árpád |
| Far | Vasilij av Ungern |
| Född | ca. 1015 |
| Död | före 6 december 1060 (44–45 år) Zirc, Ungern |
.svg)
| |
Andreas I av Ungern, född omkring 1015, död innan 6 december 1060 i Zirc i Ungern, var en ungersk kung från 1046 fram till sin död. Som son till kung Vasilij, var han en ättling från den yngre grenen av huset Árpád.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
När Stefan I:s son Emrik dog vid en jakt år 1031, fanns endast den hedniske Vasilij och hans tre söner Andreas, Béla och Levente som erkända tronföljare. Kung Peter I:s anhängare tillfångatog Vasilij och gjorde honom blind, och hans söner jagades bort från landet. De tre prinsarna flydde först till Tjeckien och därefter till Polen.
När Ungern blev tysk-romersk vasallstat efter 1044, beslöt den ungerska högadeln att skicka efter Andreas i Ryssland. När han ankom till landet på hösten 1046, hyllade de ungerska rebellerna honom som kung vid Abaújvár, en stad i nordöstra Ungern under Vatas hednauppror.
Många ungrare förväntade sig att Andreas skulle avskaffa kristendomen i landet och återställa den gamla ordningen. Men så blev inte fallet och ett nytt uppror bröt ut. Biskop Gerhard Sagredo blev ett offer för dessa uppror. Rebellerna kastade ner honom från en klippa i Buda, som nuförtiden kallas Gellértberget.
År 1047 hade Andreas återställt den kristna ordningen och blev enväldig kung av Ungern. Han måste i första hand skydda Ungern från Henrik III, som utan framgång angrep Ungern 1050, 1051 och 1052. Striderna slutade 1053 med freden i Tribur.
Senare kom det till meningsskiljaktigheter mellan Andreas och Béla I, varefter Béla anföll Ungern med hjälp av den polske fursten. I slaget sårades Andreas och tillfångatogs. Han dog 1060.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Följande släktträd visar Andreas anfäder, hans avkomma och några av hans släktingar som nämns i artikeln:
| Taksony | kumansk dam | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Géza | Mikael | bulgarisk prinsessa | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stefan I | dam från Tátony-klanen | Vasilij | Vladislav | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| pilismarótisk konkubin | Andreas I | Anastasia | Levente | Béla I | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ungerns kungar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Georg | Adelaide | Vratislav II | Salomon I | Judith | David | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Robinson, I. S. (2018) [2008] (på engelska). Eleventh-Century Germany: The Swabian Chronicles. Manchester: Manchester University Press. sid. 58–98. ISBN 0-7190-7733-8. OCLC 192028250. https://archive.org/details/eleventhcenturyg00unse/page/58. Läst 5 mars 2022
- Simon av Kéza (1999) (på engelska). The Deeds of the Hungarians. Översatt av Veszprémy, László; Schaer, Frank. Budapest: Central European University Press. ISBN 978-963-386-569-9. OCLC 651842869. https://books.google.se/books?id=a72xT1YubqAC. Läst 5 mars 2022
Andreas I av Ungern Född: ca. 1015 Död: före 6 december 1060
| ||
| Regenttitlar | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Peter I |
Kung av Ungern 1046 − 1060 |
Efterträddes av Béla I |
|