Arvskifte

Arvskifte förrättas av arvingar och universella testamentstagare. Alla arvingar är delägare i den juridiska person som dödsboet utgör.

Var den avlidne gift, ska först bodelning förrättas enligt bestämmelserna i 9 -13 kap. äktenskapsbalken

Efterlämnar den avlidne en sambo och begär denne bodelning enligt sambolagen ska bodelningen förrättas innan arvskifte får äga rum.

Mot någon delägares bestridande får skifte ej ske innan bouppteckning har förrättats och alla kända skulder har betalts. Skall legat eller ändamålsbestämmelse fullgöras av oskiftat bo, får skifte ej mot delägares bestridande äga rum innan förordnandet har verkställts. Står boet under förvaltning av boutredningsman eller testamentsexekutor, får skifte inte ske innan denne har anmält att boutredningen har slutförts.

Envar delägare har rätt att vid skiftet få del i varje slag av egendom. Man ska dock försöka att inte dela sådant som hör ihop utan detta bör föras till samma lott. Fordran å delägare skall tillskiftas denne så långt hans lott förslår. Har vid skifte fastighet delats så, att delägare fått skilda andelar utan att villkor om utbrytning äger dessa delägare fastigheten under samäganderätt. Högsta domstolen har i NJA 1987 s. 943 tillämpat 23 kap 3 § 1 st ärvdabalken vid så kallat tvångsskifte enligt 8 § 2 st samma balk.

Över arvskifte skall upprättas en handling som skrivs under av delägarna. Denna handling betecknas arvskifte eller arvskifteshandling.

När dödsbodelägarna inte kan komma överens kan tvångsskifte istället genomföras.

Dödsbodelägarna behöver inte förrätta arvskifte. Under förutsättning att alla dödsbodelägare är överens kan de istället träffa avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo enligt 24 kap ärvdabalken.

Källor

Arvsrätt en Uppsats av Karin Malmström vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet