Dakotaindianer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Siouxindianernas bosättningsområde. (Grönt = traditionella territorier. Orange = moderna reservat.)

Dakota - egentligen dakhótha - eller Santee är en prärieindiansk stamgrupp som tillhör siouxindianerna och talar en dialekt av Sioux-Assiniboine-Stoney av siouxspråken. De utgör den östligaste av de tre huvudgrupper i vilka sioux-indianerna på historiska och språkliga grunder brukar indelas. De två andra huvudgrupperna är nakota och lakota.

Dakota bestod av fyra stammar:[1]

  • Bdewákhaŋthuŋwaŋ (Mdewakanton)
  • Waȟpékhute
  • Sisíthuŋwaŋ (Sisseton)
  • Waȟpékthuŋwaŋ

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Dakota people, 25 januari 2007.
  1. ^ Ullrich, Jan F. (2011) (på engelska). New Lakota Dictionary (2:a upplagan). Bloomington, Indiana: Lakota Language Consortium. sid. 3. ISBN 978-0-9761082-9-0. http://www.lakotadictionary.org/nldo.php