Nationalmuseum: Än idag lyckas Hanna Paulis målning Frukostdags från 1887 förmedla en känsla av sensuell livsglädje till våra besökare. ”Man känner sig inbjuden, det känns som min frukoststund. Stolen väntar på mig och jag kan känna hur tekannan vickar när man lyfter den.” Det uppdukade bordet som är fyllt av vackra föremål skall ge associationer till familjeliv och hemtrevnad. Bilden visar ett utsnitt av verkligheten där den borgerliga matsalen flyttats ut i naturen.

Det är en är en friluftsmålning som är genomsyrad av ljus. Motivet är upplöst av ljusreflexer som ger föremålen ett suggestivt skimmer. Det är en medelvägens målning som delvis är förankrad i den klassiska traditionen med dess tydliga rumsuppfattning men som även inspirerats av impressionisternas sätt att skildra ljuset med färg. Likt många svenska konstnärer studerade Hanna Pauli i Paris vid den här tiden och hon ställde även ut på Salongen.

Ljusbehandlingen, den livliga penselskriften och de delvis pastost pålagda färgfälten upprörde flera samtida svenska kritiker. Man såg hennes teknik som ”slarvig” och en kritiker antog att ljusfläckarna på bordsduken berodde på att konstnären själv torkat sina penslar på den. Frukostdags spelade en stor roll i Hanna Paulis genombrott i slutet på 1880-talet. Hon var som vi kan se redan då en skicklig kolorist, något som hon sedan utvecklade i sitt porträttmåleri.