Galileoaffären

Från Wikipedia
1700-talsmålning av Joseph-Nicolas Robert-Fleury

Galileoaffären (italienska: Processo a Galileo Galilei) var en serie händelser som fick sin början runt 1610, då Galileo Galilei hamnade i konflikt med Romersk-katolska kyrkan då han uttalat sitt stöd för sin heliocentriska syn på Solsystemet. Han råkade därmed även i konflikt med mer sekulära filosofer för sin kritik av aristotelism. 1616 förklarade Inkvisitionen denna lära vara kätteri.[1] 1633 dömdes han till livstids husarrest, och tvingades avsäga sina uttalanden att Jorden snurrar runt Solen och inte tvärtom(kätteri).[2] Först under 1700-, 1800- och 1900-talen fick Galileo Galileis idéer officiell återupprättelse inom Romersk-katolska kyrkan.

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 29 september 2014.

Fotnoter

  1. ^ Thomas Manfredh (10 mars 2008). ”Galileo staty i Vatikanen”. Dagen. http://www.dagen.se/galileo-staty-i-vatikanen-1.188771. Läst 29 september 2014. 
  2. ^ Bengt E Y Svensso (31 december 2010). ”Galileo såg mer än vad kyrkan kunde tolerera”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/galileo-sag-mer-an-vad-kyrkan-kunde-tolerera_5838195.svd. Läst 29 september 2014.