Visa källa för Ge'ez (skrift)

{{Ge'ez-tecken}}
[[Fil:Ethiopic genesis (ch. 29, v. 11-16), 15th century (The S.S. Teacher's Edition-The Holy Bible - Plate XII, 1).jpg|miniatyr|Skapelseberättelsen på ge'ez.]]

'''Ge'ez''' (ግዕዝ, ''gəʿəz''), också kallad ''etiopisk skrift'' och ''eritreansk skrift'', är en [[abugida]], ett [[stavelse]]baserat [[alfabet]], som ursprungligen användes för att skriva språket [[ge'ez]] – numera det liturgiska språket för den [[Etiopisk-ortodoxa kyrkan|Etiopisk-ortodoxa]] och den [[Eritreansk-ortodoxa kyrkan]]. I dag används skriften för att skriva [[amhariska]] och [[tigrinska]] i [[Etiopien]] och [[Eritrea]], tigre i Eritrea samt en del mindre språk på [[Afrikas horn]]. I de nutida grupper där skriften används kallas den allmänt för ''fidäl'' (ፊደል), vilket betyder 'skrift eller 'alfabet'. [[Oromo (språk)|Oromo]] skrevs tidigare med ge'ez men nu används i regel det [[latinska alfabetet]].

Ge'ezliknande alfabet började växa fram på [[700-talet f.Kr.]] Under [[kungariket Aksum]] (cirka [[50]] – cirka [[940]]) standardiserades ge'ez, som då var det officiella skriftspråket. Till en början var det en ren [[Abjad|konsonantskrift]] och vokaler började att dyka upp först på 300-talet e.Kr.

==Tecken för språket ge'ez==

===Grundtecken===
Ge'ez består av 26 grundbokstäver som representerar [[konsonant]]er:

<div style="float:left; margin-right: 1em;">
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|- style="font-size:2em"
! style="font-size:0.5em" | ge'ez
| ሀ || ለ || ሐ || መ || ሠ || ረ || ሰ || ቀ || በ || ተ || ኀ || ነ || አ
|-
!translitterering
| h || l || ḥ || m || ś || r || s || ḳ || b || t || ḫ || n || ʾ
|}
</div>

<div style="float:left">
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|- style="font-size:2em"
! style="font-size:0.5em" | ge'ez
| ከ || ወ || ዐ || ዘ || የ || ደ || ገ || ጠ || ጰ || ጸ || ፀ || ፈ || ፐ
|-
! translitterering
| k || w || ʿ || z || y || d || g || ṭ || p̣ || ṣ || ṣ́ || f || p
|}
</div>

{{clear}}

===Stavelsetecken===
Ge'ez är en abugida vilket innebär att varje bokstav representerar en konsonant följd av en [[vokal]]. Till skillnad från i ett rent syllabiskt skriftsystem är bokstävernas utseende delvis systematiskt i det att de liknar andra bokstäver med samma konsonant eller vokalljud. I ge'ez kan varje konsonant kombineras med någon av sju vokaler: ''ä'', ''u'', ''i'', ''a'', ''e'', ''ə'', ''o''.

För varje konsonantljud i en abugida finns en grundbokstav som representerar en konsonant med en medföljande standardvokal. För ge'ez är det vokalen ''ä''. För andra vokaler modifieras grundbokstaven på ett systematiskt sätt.

I tabellen nedan visar raderna konsonanter i traditionell följd. Kolumnerna visar de sju vokalerna, också i traditionell följd. För vissa bokstäver finns det även en åttonde variant som representerar [[diftong]]en ''-wa'' samt en nionde som representerar ''-yä''.

För att representera en konsonant utan efterföljande vokal används den sjätte formen (vokalen ''ə'').

<div style="float:left; margin-right: 1em;">
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|-
! colspan="2" | &nbsp; !! ä<br/>[ə] !! u !! i !! a !! e !! ə<br/>[ɨ] !! o !! wa !! yä<br/>[jə]
|- 
! Hoy !! h
| ሀ || ሁ || ሂ || ሃ || ሄ || ህ || ሆ || colspan="2" style="background:#cccccc" | &nbsp;
|- 
! Läwe !! l
| ለ || ሉ || ሊ || ላ || ሌ || ል || ሎ || ሏ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|- 
! Ḥäwt !! ḥ
| ሐ || ሑ || ሒ || ሓ || ሔ || ሕ || ሖ || ሗ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|- 
! May !! m
| መ || ሙ || ሚ || ማ || ሜ || ም || ሞ || ሟ || ፙ
|- 
! Śäwt !! ś
| ሠ || ሡ || ሢ || ሣ || ሤ || ሥ || ሦ || ሧ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|- 
! Rəʾs !! r
| ረ || ሩ || ሪ || ራ || ሬ || ር || ሮ || ሯ || ፘ
|- 
! Sat !! s
| ሰ || ሱ || ሲ || ሳ || ሴ || ስ || ሶ || ሷ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|- 
! Ḳaf !! ḳ
| ቀ || ቁ || ቂ || ቃ || ቄ || ቅ || ቆ || ቋ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|- 
! Bet !! b
| በ || ቡ || ቢ || ባ || ቤ || ብ || ቦ || ቧ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|- 
! Täwe !! t
| ተ || ቱ || ቲ || ታ || ቴ || ት || ቶ || ቷ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|- 
! Ḫarm !! ḫ
| ኀ || ኁ || ኂ || ኃ || ኄ || ኅ || ኆ || ኋ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|- 
! Nähas !! n
| ነ || ኑ || ኒ || ና || ኔ || ን || ኖ || ኗ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|- 
! ʾÄlf !! ʾ
| አ || ኡ || ኢ || ኣ || ኤ || እ || ኦ || ኧ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|}
</div>

<div style="float:left">
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|-
! colspan="2" | &nbsp; !! ä<br/>[ə] !! o !! i !! a !! e !! ə<br/>[ɨ] !! å !! wa !! yä<br/>[jə]
|-
! Kaf !! k
| ከ || ኩ || ኪ || ካ || ኬ || ክ || ኮ || ኳ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! Wäwe !! w
| ወ || ዉ || ዊ || ዋ || ዌ || ው || ዎ || colspan="2" style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! ʿÄyn !! ʿ
| ዐ || ዑ || ዒ || ዓ || ዔ || ዕ || ዖ || colspan="2" style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! Zäy !! z
| ዘ || ዙ || ዚ || ዛ || ዜ || ዝ || ዞ || ዟ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! Yämän !! y
| የ || ዩ || ዪ || ያ || ዬ || ይ || ዮ || colspan="2" style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! Dänt !! d
| ደ || ዱ || ዲ || ዳ || ዴ || ድ || ዶ || ዷ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! Gäml !! g
| ገ || ጉ || ጊ || ጋ || ጌ || ግ || ጎ || ጓ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! Ṭäyt !! ṭ
| ጠ || ጡ || ጢ || ጣ || ጤ || ጥ || ጦ || ጧ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! P̣äyt !! p̣
| ጰ || ጱ || ጲ || ጳ || ጴ || ጵ || ጶ || ጷ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! Ṣädäy !! ṣ
| ጸ || ጹ || ጺ || ጻ || ጼ || ጽ || ጾ || ጿ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! Ṣ́äppä !! ṣ́
| ፀ || ፁ || ፂ || ፃ || ፄ || ፅ || ፆ || colspan="2" style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! Äf !! f
| ፈ || ፉ || ፊ || ፋ || ፌ || ፍ || ፎ || ፏ || ፚ
|-
! Psa !! p
| ፐ || ፑ || ፒ || ፓ || ፔ || ፕ || ፖ || ፗ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|}
</div>

{{clear}}

===Labiovelara varianter===
Bokstäverna för de [[Velar konsonant|velara konsonanterna]] ''ḳ'', ''ḫ'', ''k'' och ''g'' kan modifieras för att representera [[Labialisering|labialiserade]] varianter.

{| class="wikitable" style="text-align:center"
|-
!rowspan="2" | Grundtecken
| ḳ || ḫ || k || g
|-
| ቀ || ኀ || ከ || ገ
|-
!rowspan="2" | Labialiserad
| ḳʷ || ḫʷ || kʷ || gʷ
|-
| ቈ || ኈ || ኰ || ጐ
|}

Till skillnad från andra konsonanter kan dessa endast kombineras med fem av vokalerna.

<div style="float:left; margin-right: 1em;">
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|-
! &nbsp; !! ä !! i !! a !! e !! ə
|-
| ḳʷ || ቈ || ቊ || ቋ || ቌ || ቍ
|-
| ḫʷ || ኈ || ኊ || ኋ || ኌ || ኍ
|}
</div>

<div style="float:left">
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|-
! &nbsp; !! ä !! i !! a !! e !! ə
|-
| kʷ || ኰ || ኲ || ኳ || ኴ || ኵ
|-
| gʷ || ጐ || ጒ || ጓ || ጔ || ጕ
|}
</div>

{{clear}}

==Modifierade tecken för andra språk==
Vissa tecken finns i modifierade former som används i andra språk än ge'ez.

<div style="float:left">
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|-
!rowspan="2" | Grundtecken
| b || t || d || ṭ
|-
| በ || ተ || ደ || ጠ
|-
! rowspan="2" | [[Affrikata]]
| v [v] || č [t͡ʃ] || ǧ [d͡ʒ] || č̣ [t͡ʃʼ]
|-
| ቨ || ቸ || ጀ || ጨ
|}
</div>
<div style="float:left">
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|-
!rowspan="2" | Grundtecken
| ḳ || k
|-
| ቀ || ከ
|-
!rowspan="2" | Affrikata
| ḳʰ [q] || x [x]
|-
| ቐ || ኸ
|-
!rowspan="2" | Labialiserad
| ḳhw [qʷ] || xʷ [xʷ]
|-
| ቘ || ዀ
|}
</div>
<div style="float:left">
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|-
!rowspan="2" | Grundtecken 
| s || n || z
|-
| ሰ || ነ || ዘ
|-
!rowspan="2" | [[Palatal konsonant|Palataliserad]]
| š [ʃ] || ñ [ɲ] || ž [ʒ]
|-
| ሸ || ኘ || ዠ
|}
</div>
<div style="float:left">
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|-
!rowspan="2" | Grundtecken
| g || ḫʷ
|-
| ገ || ኈ
|-
!rowspan="2" | [[Nasal konsonant|Nasalerad]]
| [ŋ] || [ŋʷ]
|-
| ጘ || ⶓ
|}
</div>

{{clear}}

Stavelsetecknen visas nedan. [[Labiovelarerna]] kan liksom de ovan endast kombineras med fem av vokalerna.

<div style="float:left">
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|-
! &nbsp; !! ä !! u !! i !! a !! e !! ə !! o !! wa
|-
! š
| ሸ || ሹ || ሺ || ሻ || ሼ || ሽ || ሾ || ሿ
|-
! ḳʰ
| ቐ || ቑ || ቒ || ቓ || ቔ || ቕ || ቖ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! ḳhw
| ቘ || style="background:#cccccc" | &nbsp; || ቝ || ቛ || ቜ || ቚ || colspan="2" style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! v
| ቨ || ቩ || ቪ || ቫ || ቬ || ቭ || ቮ || ቯ
|-
! č
| ቸ || ቹ || ቺ || ቻ || ቼ || ች || ቾ || ቿ
|-
! [ŋʷ]
| ⶓ || style="background:#cccccc" | &nbsp; || ⶔ || style="background:#cccccc" | &nbsp; || ⶕ || ⶖ || colspan="2" style="background:#cccccc" | &nbsp;
|}
</div>
<div style="float:left">
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|-
! &nbsp; !! ä !! u !! i !! a !! e !! ə !! o !! wa
|-
! ñ
| ኘ || ኙ || ኚ || ኛ || ኜ || ኝ || ኞ || ኟ
|-
! x
| ኸ || ኹ || ኺ || ኻ || ኼ || ኽ || ኾ || style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! xʷ
| ዀ || style="background:#cccccc" | &nbsp; || ዂ || ዃ || ዄ || ዅ || colspan="2" style="background:#cccccc" | &nbsp;
|-
! ž
| ዠ || ዡ || ዢ || ዣ || ዤ || ዥ || ዦ || ዧ
|-
! ǧ
| ጀ || ጁ || ጂ || ጃ || ጄ || ጅ || ጆ || ጇ
|-
! [ŋ]
| ጘ || ጙ || ጚ || ጛ || ጜ || ጝ || ጞ || ጟ
|-
! č̣
| ጨ || ጩ || ጪ || ጫ || ጬ || ጭ || ጮ || ጯ
|}
</div>

{{clear}}

===Användning i moderna språk===
* Amhariska använder alla grundbokstäver, några av de labiovelara varianterna samt de som markeras nedan.
* Tigrinska använder alla grundbokstäver, de labiovelara varianterna utom ''ḫʷ'' samt de som markeras nedan. I Eritrea är några av grundbokstäverna dock på väg att sluta användas.
* Tigre använder alla grundbokstäver utom ''ś'', ''ḫ'' och ''ḍ'' samt de som markeras nedan. Det använder inga av de labiovelara bokstäverna.
* Blin använder alla grundbokstäver utom ''ś'', ''ḫ'' och ''ḍ'', de labiovelara varianterna samt de som markeras nedan.

{| class="wikitable" style="text-align:center"
|-
! &nbsp; !! š !! ḳʰ !! ḳhw !! v !! č !! [ŋʷ] !! ñ !! x !! xʷ !! ž !! ǧ !! [ŋ] !! č̣
|-
! &nbsp; !! ሸ !! ቐ !! ቘ !! ቨ !! ቸ !! ⶓ !! ኘ !! ኸ !! ዀ !! ዠ !! ጀ !! ጘ !! ጨ
|-
! Amhariska
| ✓ || &nbsp; || &nbsp; || ✓ || ✓ || &nbsp; || ✓ || ✓ || ✓ || ✓ || ✓ || &nbsp; || ✓
|-
! Tigrinja
| ✓ || ✓ || ✓ || ✓ || ✓ || &nbsp; || ✓ || ✓ || ✓ || ✓ || ✓ || &nbsp; || ✓
|-
! Tigre
| ✓ || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || ✓ || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || ✓ || &nbsp; || ✓ || &nbsp;
|-
! Blin
| ✓ || ✓ || &nbsp; || ✓ || ✓ || ✓ || ✓ || &nbsp; || ✓ || ✓ || ✓ || ✓ || ✓
|}

==Siffror==
[[File:Ethiopia, matonya (0.01 birr), 1897, Menelik II.jpg|thumb|Mynt av kejsar [[Menelik II]]. Datum - ፲፰፻፹፱ (1889 [[Etiopiska kalendern|etiopisk kalender]]).]]
Talsystemet i ge'ez är inspirerat av den [[Koptiska alfabetet|koptiska skriften]], med tecken för siffrorna 1 till 9, 10 till 90, samt 100 och 10&nbsp;000 (100 gånger 100).

{|class="wikitable" style="text-align:center"
|-
!&nbsp;!!1!!2!!3!!4!!5!!6!!7!!8!!9
|-style="font-size:2em;line-height:1.3"
!style="font-size:0.5em;text-align:right"|×&nbsp;1
|፩||፪||፫||፬||፭||፮||፯||፰||፱
|-style="font-size:2em;line-height:1.2"
!style="font-size:0.5em;text-align:right"|×&nbsp;10
|፲||፳||፴||፵||፶||፷||፸||፹||፺
|-style="font-size:2em;line-height:1.3"
!style="font-size:0.5em;text-align:right"|×&nbsp;100
|፻||colspan="8" rowspan="2" style="background:#cccccc"|&nbsp;
|-style="font-size:2em;line-height:1.3"
!style="font-size:0.5em;text-align:right"|×&nbsp;10.000
|፼
|}

==Unicode==
Från och med [[Unicode]] 3.0 har ge'ez tilldelats kodpunkterna U+1200 – U+137F vilka innehåller bokstäver för att skriva ge'ez, amhariska och tigrinska samt skiljetecken och siffror. I version 4.1 utökades uppsättningen med kodpunkter U+1380 – U+139F och U+2D80 – U+2DDF till att inkludera bokstäver för sabatbeit, me'en och blin samt tonmarkörer.

== Källor ==
{{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Ge%27ez_script&oldid=404356652|språkversion=engelska}}

==Externa länkar==
* [http://www.ethiotrans.com/new_page_6.htm Ge'ezspråkets historia och skrivsystem]. ''(engelska)'' (Läst 2014-12-05)
* [http://www.omniglot.com/writing/ethiopic.htm Omniglots sida om ge'ez.] ''(engelska)''
* Unicodes teckentabeller:
** [http://www.unicode.org/charts/PDF/U1200.pdf Ethiopic]
** [http://www.unicode.org/charts/PDF/U1380.pdf Ethiopic Supplement]
** [https://web.archive.org/web/20190325152716/http://unicode.org/charts/PDF/U2D80.pdf Ethiopic Extended]
* [http://www.wazu.jp/gallery/Fonts_Ethiopic.html Ethiopic Unicode Fonts] – Samling typsnitt för etiopisk skrift

[[Kategori:Abugidor]]
[[Kategori:Etiopiens historia]]
[[Kategori:Eritreas historia]]