Glasfilter
Glasfilter är finporiga skivor tillverkade av fritta (sintrat glaspulver eller, mer sällan, glasfiber) som främst används för att filtrera bort partiklar ur vätskor och gaser. De tillverkas vanligen av borsilikatglas och kan användas som de är men integreras för det mesta i annan utrustning, som glasfiltertrattar och glasfilterdeglar. Fritta/glasfilter kan också användas för att finfördela en gasström (vilket ibland utnyttjas i gastvättflaskor). Glasfilter med grövre porositet används också som bottenplattor i kolonner fyllda med exempelvis kiselgel vid kromatografi eller amalgamerad zink vid reduktion i en Jonesreduktor[1].
Porositet[redigera | redigera wikitext]
Porstorleken hos ett glasfilter bestäms med hjälp av att man leder en luftström genom det nedsänkt i vatten precis under ytan och avgör när lufttrycket är precis tillräckligt för att bubblor skall bildas.[2]
Glasfilter delas i i olika klasser enligt ISO 4793:1980.[3][4]
| ISO-Beteckning | Alternativt | Porstorlek (µm) |
Användning |
|---|---|---|---|
| P 500 | POR 00 | 250–500 | Grovfiltrering. Gasbubbling. |
| P 250 | POR 0 | 160–250 | Grovfiltrering. Gasbubbling. |
| P 160 | POR 1 | 100–160 | Grovfiltrering. Gasbubbling (vid högre tryck). |
| P 100 | POR 2 | 40–100 | Finfiltrering. Gasdiffusion. |
| P 40 | POR 3 | 16–40 | Analytisk filtrering. Gasdiffusion i vätskor. |
| P 16 | POR 4 | 10–16 | Analytisk finfiltrering. Gasdiffusion i vätskor. |
| P 1,6 | POR 5 | 1–1,6 | Analytisk ultrafinfiltrering. Bakteriologiska filter och sterilisering av luft. |
Det finns även en amerikansk standard ASTM E128-99(2019).[5][4]
Märk också att ju mindre porer, desto längre tid tar filtreringen![6] Så var inte överambitiös.
Trattar och deglar[redigera | redigera wikitext]
En glasfiltertratt är en tratt med ett inmonterat (fastsmält) glasfilter och denna påminner härigenom om en Büchnertratt. Liksom denna används den vid sugfiltrering (utan sug får man blygsam eller ingen genomströmning) där den monteras i en sugkolv med en konisk gummimanschett. Fördelen gentemot Büchnertratten är att man slipper filtrerpappret, som lätt lossnar, och glasfiltertratten är därigenom enklare att använda. Å andra sidan är den besvärligare att rengöra (glasfiltret måste ju rengöras - de är ju inga förbrukningsartiklar som filtrerpapper).[7] Trattens övre del är vanligen cylindrisk så att diametern är ganska liten och den kan därför placeras upp och ner på en plan gummiring ovanpå sugkolven så att rengöringsvätskor kan sugas baklänges genom filtret.
En glasfilterdegel är i princip en glasfiltertratt, men utan pip och "avkapad" strax under glasfiltret.[8] Den lilla "kvarlämnade trattresten" under filtret gör att den kan stå upprätt på ett plant underlag, så att fällningen (eller vad man nu filtrerat bort) inte trillar ut. Den används därför till kvantitativa analyser (konstantvägning).[9] På samma sätt som glasfiltertratten kan ses som en utveckling av Büchnertratten, kan glasfilterdegeln ses som en utveckling av Goochdegeln (som introducerades av den amerikanske kemisten Frank Austin Gooch 1878[10]).[11]
Referenser och noter[redigera | redigera wikitext]
- Frit Info på Adams & Chittenden Scientific Glass Coop
- ROBU Glasfiltergeräte GmbH, Technisce Daten/Technical Data - Sinterfilter VitraPOR.
- Glass Filtration Apparatus and Accessories, Obrnuta faza d.o.o. Katalog över diverse apparatur för filtrering huvudsakligen med glasfilter.
- Rolf Norin, 2000, Elementär Kemisk Laboratorieteknik, fjärde upplagan. ISBN 9789163114212
- ^ Norin sid. 86.
- ^ Man mäter alltså det motstånd i form av ytspänning som en blivande gasbubbla måste kämpa mot.
- ^ ISO 4793:1980 Laboratory sintered (fritted) filters — Porosity grading, classification and designation.
- ^ [a b] Se Frit Porosity and Sizes på Adams & Chittenden.
- ^ ASTM E128-99(2019) - Standard Test Method for Maximum Pore Diameter and Permeability of Rigid Porous Filters for Laboratory Use.
- ^ Se ROBU sid. 8.
- ^ Se avsnittet "Cleaning frits" på sidan Fritted Funnels på The Glassware Gallery.
- ^ Se figur 10.1 i Norin på sid. 40 eller foto på Isolab Laborgeräte GmbH.
- ^ Norin sid. 26 och 43.
- ^ F.A. Gooch, 1878, On a New Method for the Separation and Subsequent Treatment of Precipitates in Chemical Analysis i Proceedings of the American Academy of Arts and Sciences, vol. 13, sid. 342-347.
- ^ Andrea Sella, Classic Kit: Gooch's crucible i Chemistry World 27 augusti 2010.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Fritted Funnels på The Glassware Gallery