Gröna linjen (Libanon)

Från Wikipedia
Gröna linjen, Beirut 1982

Gröna linjen var en stridszon och ingenmansland i centrala delarna av Beirut under inbördeskriget i Libanon. Denna linje löpte från landets parlamentsbyggnad och nationalmuseet (vilka båda lades i ruiner) och delade åren 1976–1990 staden i en östlig kristen del (styrd av Al Qouwat al Lubnania) och en västlig muslimsk del.

Denna linje fungerade som en effektiv isolering mellan de båda stadshalvorna fram till i december 1990, då Libanons armé tog kontroll över linjen och därmed återförenade den libanesiska huvudstaden.[1]

Många av byggnaderna längs den gröna linjen blev skadade eller förstörda under kriget. Sedan eldupphöret har dock många byggts upp igen inom området som sanerades av företaget Solidere i centrala Beirut.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Benämningen hänvisar till färgsättningen av bladväxterna som växte där på i och med att platsen var obebodd.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ gröna linjen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 mars 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]