Hälsingebocken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hälsinglands landskapsvapen har en gyllene bock med röd beväring

Hälsingebocken är Hälsinglands landskapssymbol.

Bocken är sprungen ur Kungliga Hälsinge regemente som var ett av ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementet kallades också Joakim Brahes regemente efter den första befälhavaren Joakim Brahe. 1682 blev regementet indelt, och det bestämdes det att regementet skulle bestå av två kompanier i Gästrikland och sex i Hälsingland. Regementet gavs beteckningen I 14 (Infanteriregemente 14) år 1816. I samband med detta började man använda Hälsingebocken som en symbol för regementet som fanns på de olika fanor som I 14 använde.

Landskapsvapnet har sitt ursprung i att när de första landskapsvapnen kom till på Gustav Vasas tid. Bockens härkomst hänger också samman med att man på 1500-talet hade en uppdriven getavel. I boken "Tecken, märken och symboler" skriver John Foley - "Eftersom geten är mycket härdig och tycker om att klättra i berg, trivdes den bra i det bergiga Hälsingland. På 1500-talet var den viktig för landskapets försörjning." Hälsinglands landskapsvapen har en gyllene bock med röd beväring.

Symbolen[redigera | redigera wikitext]

Hälsingebocken återfinns i olika former, i sägner och ortsnamn, som utsmyckning på hus, som hantverk och konst, klubbemblem och logotyper. Bocken symboliserar hälsingens styrka och mod. Den mest erkända och vedertagna versionen av Hälsinglands bock i modern tid är skapad av konstnären och formgivaren Caroline Tinterova från Bergsjö i Hälsingland. Hon förenar Hälsinglands kulturarv, Hälsingegårdar, landskapsblomman Lin med sin Hälsingebock.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Winblad von Walter, Fredrik (1910). Helsingeminnen: Berättelser och sägner, krigsbragder och äfventyr, historiska skildringar och kulturbilder. Efter släktarkiv upptecknade. Söderhamn. Libris 3180321