Highly sensitive person

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Highly sensitive person, eller HSP, är ett karaktärsdrag, som även omnämns som högkänslig eller högsensitiv.[1] Fackbegreppet för personlighetsdraget är sensorisk bearbetningssensitivitet (sensory processing sensitivity, SPS). Begreppet myntades av Dr. Elaine N. Aron 1996. En översiktsartikel om högkänslighet publicerades 2012 av E.N. Aron, A. Aron och J. Jagiellowicz.[2] 20 % av befolkningen, oavsett land, är högkänsliga.[3] Fenomenet har även observerats hos över 100 olika djurarter.[3]

Högkänsliga människor är känsligare för vissa faktorer i omgivningen än genomsnittet. En studie, som använde hjärnskanning, fann att högkänsliga personer visade högre aktivitet än icke-högkänsliga i hjärnområden som är associerade med medvetenhet, känslighet/gensvar, empati, samt planering av handlingar, när de tittade på bilder av sin partner eller glada ansikten.[3]

Personer som betecknas som högkänsliga karaktäriseras av en tendens att "stanna upp och kontrollera" (engelska "pause to check") i nya situationer, en större känslighet för subtila stimuli, och djupare kognitiva bearbetningsstrategier.[4] Personerna antas vara den delen av befolkningen som genetiskt tillhör en mer känslig del vilket kan ge fördelar vid positiva situationer men nackdelar vid negativa.[4] En studie bland flickor mellan ett och elva år gamla visade att de som i hög grad kunde beskrivas som högkänsliga gynnades av olika stödåtgärder till skillnad mot de som i låg grad kunde beskrivas som högkänsliga.[5][6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.sensitiv-hsp.se/
  2. ^ Aron, Elaine N.; Aron, Arthur; Jagiellowicz, Jadzia. ”Sensory Processing Sensitivity A Review in the Light of the Evolution of Biological Responsivity” (på en). Personality and Social Psychology Review 16 (3): sid. 262–282. doi:10.1177/1088868311434213. ISSN 1088-8683. http://psr.sagepub.com/content/16/3/262. Läst 4 mars 2016. 
  3. ^ [a b c] Acevedo, Bianca P.; Aron, Elaine N.; Aron, Arthur. ”The highly sensitive brain: an fMRI study of sensory processing sensitivity and response to others' emotions” (på en). Brain and Behavior 4 (4): sid. 580–594. doi:10.1002/brb3.242. ISSN 2162-3279. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/brb3.242/abstract. Läst 4 mars 2016. 
  4. ^ [a b] Booth, Charlotte; Standage, Helen; Fox, Elaine. ”Sensory-processing sensitivity moderates the association between childhood experiences and adult life satisfaction”. Personality and Individual Differences 87: sid. 24–29. doi:10.1016/j.paid.2015.07.020. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S019188691500464X. Läst 4 mars 2016. 
  5. ^ Pluess, Michael; Boniwell, Ilona. ”Sensory-Processing Sensitivity predicts treatment response to a school-based depression prevention program: Evidence of Vantage Sensitivity”. Personality and Individual Differences 82: sid. 40–45. doi:10.1016/j.paid.2015.03.011. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0191886915001737. Läst 4 mars 2016. 
  6. ^ Pluess, Michael. ”Vantage Sensitivity: Environmental Sensitivity to Positive Experiences as a Function of Genetic Differences” (på en). Journal of Personality: sid. n/a–n/a. doi:10.1111/jopy.12218. ISSN 1467-6494. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jopy.12218/abstract. Läst 4 mars 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]