Hiligaynon

Från Wikipedia
Version från den 11 juli 2017 kl. 09.29 av NuqneH (Diskussion | Bidrag) (Lade till ordet år för att det inte skulle bli missförstånd)
Hiligaynon, ilonggo, panayan
Ilonggo, inilonggo, binisaya nga Ilonggo, bisaya nga Ilonggo
Talas iFilippinerna
RegionVästra Visayas, Negros Island Region, SOCCSKSARGEN, Norra Mindanao samt provinserna Masbate och Palawan.
Antal talare9,2 miljoner (2010)[1]
StatusDet fjärde inhemska språket till storleken på Filippinerna[2]
SpråkfamiljAustronesiskt
Officiell status
Officiellt språk iFilippinerna
Språkkoder
ISO 639‐2hil
ISO 639‐3[[ISO639-3:hil[3]|hil[3]]]

Hiligaynon (Ilonggo) är ett austronesiskt språk som talas i Filippinerna, i regionerna Västra Visayas, Negros Island Region, SOCCSKSARGEN, Norra Mindanao samt i provinserna Masbate och Palawan.[3] På södra Mindanao är hiligaynon att betrakta som lingua franca (hjälpspråk). Språket används i radion och de lokala tidningarna.[4] Med 9,2 miljoner talare är hiligaynon ett av de 100 mest talade språken i världen, med placering 92 år 2010. Som jämförelse innehade svenskan placering 94.[1] Det finns vidare ungefär 4 miljoner som kan tala hiligaynon till viss del.[2]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Hiligaynon language, 24 januari 2016.

Noter

  1. ^ [a b] ”Världens 100 största språk 2010”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/figur/tabell/v%C3%A4rldens-100-st%C3%B6rsta-spr%C3%A5k-2010. Läst 25 januari 2015. 
  2. ^ [a b] (på engelska) Philippine Census, 2000. Table 11. Household Population by Ethnicity, Sex and Region: 2000 
  3. ^ [a b c] Lewis, M. Paul (red.) (2009). ”Hiligaynon – A language of Philippines” (på engelska). Ethnologue: Languages of the World, Sixteenth edition. Dallas, Tex.: SIL International. Online version. http://www.ethnologue.com/language/hil. Läst 25 januari 2016. 
  4. ^ Masja Koptjevskaja Tamm. ”hiligaynon”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hiligaynon. Läst 25 januari 2015. 

Externa länkar