Japan Railways
Japan Railways, JR, är ett samlingsnamn för de sju järnvägsbolag som bildades när det statliga järnvägsbolaget JNR (Japanese National Railways) 1987 splittrades upp och privatiserades. Tillsammans utgör dessa företag Japan Railways Group (oftast kallat JR Group). Gruppen är endast en samarbetsorganisation, det finns inget ägarförhållande mellan de enskilda bolagen och gruppen.
De berömda japanska snabbtågslinjerna, Shinkansen, körs alla av JR-bolag. Flera av företagen i JR-gruppen har också linjebussverksamhet. Årligen görs 8,7 miljarder personresor med JR:s tåg till en total längd av 250 miljarder person-km (siffror för 2005)[1]
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Successivt under efterkrigstiden varefter andelen bilar och flyglinjer ökade gick allt mindre andel av landets transporter på järnväg. JNR kunde inte hänga med den utvecklingen med effektiviseringar och att dra in olönsam verksamhet och började gå med förlust 1964.[2] Försök med att öka intäkterna genom högre biljettpriser fick passagerarunderlaget att minska ytterligare.[2] Personaleffektiviseringar ledde till långa konflikter med fackföreningarna och det statliga bolaget var under politisk press att hålla servicenivån uppe även på olönsamma linjer och göra nyinvesteringar. Investeringarna fick man lov att göra med hjälp av lån som 1987 var uppe i 25 biljoner yen.[2] Det tillsattes en kommitté 1983 som i sin rapport 1985 kom fram till att en rekonstruktion av bolaget inte längre var möjlig och rekommenderade en privatisering och uppdelning i 6 regionala trafikbolag, ett nationellt fraktbolag och några till bolag för kringverksamheten.[2] Bolagen bildades 1987 i stort efter kommitténs förslag.
Bolagen i Japan Railways Group[redigera | redigera wikitext]
De bolag som efter privatiseringen kom att bilda Japan Railways Group är:
- JR Hokkaido (JR北海道; eg. Hokkaidoryokakutetsudo, 北海道旅客鉄道), Hokkaido
- JR Higashi Nihon (JR東日本; en: East Japan Railway Company; eg. Higashinihonryokakutetsudo, 東日本旅客鉄道), Kanto, Tohoku
- JR Tokai (JR東海; en: Central Japan Railway Company; eg. Tokairyokakutetsudo, 東海旅客鉄道), Tōkai
- JR Nishi Nihon (JR西日本; en: West Japan Railway Company; eg. Nishinihonryokakutetsudo, 西日本旅客鉄道), Kansai, Chugoku, Hokuriku
- JR Shikoku (JR四国; en: Shikoku Railway Company; eg. Shikokuryokakutetsudo, 四国旅客鉄道), Shikoku
- JR Kyushu (JR九州; en: Kyushu Railway Company; eg. Kyushuryokakutetsudo, 九州旅客鉄道), Kyushu
- JR Kamotsu (JR貨物; en: Japan Freight Railway Company; eg. Nihonkamotsutetsudo, 日本貨物鉄道)
De fyra bolagen JR Hokkaido, JR Shikoku, JR Kyushu och JR Kamotsu ansågs inte ha möjlighet att klara sig på marknadsmässiga grunder och fick statligt stöd genom en fond om 1,3 biljoner yen.[2] Bolagen ägs fortfarande av en statlig institution Japan Railway Construction, Transport and Technology Agency, förutom JR Kyushu som numera är ett börsnoterat bolag. De tre bolagen JR Higashi Nihon, JR Tokai och JR Nishi Nihon är börsnoterade bolag.
Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]
Vid bildandet av JR-bolagen 1987 överfördes infrastrukturen i respektive områden, med undantag för Shinkansen, till de nybildade bolagen.[3] Uppdelningen mellan de 6 persontrafikbolagen är direkt geografisk. Det medför att flera linjer som tidigare trafikerades som en linje nu är delade mellan två eller fler bolag, även här med undantag för Shinkansen.[3]
JR Kamotsu kör på persontrafikbolagens banor.[4]
Shinkansen[redigera | redigera wikitext]
De fyra existerande shinkansenlinjerna Tokaido Shinkansen, Sanyo Shinkansen, Tohoku Shinkansen och Joetsu Shinkansen överfördes till nybildade Shinkansen Holding Corporation som leasade ut banorna till de trafikerande bolagen i Japan Railways Group vid privatiseringen 1987.[2] Den geografiska uppdelningen gjordes inte lika strikt för Shinkansen för att det inte passade bra för den verksamheten.[3] Således kör JR Tokai Tokaido Shinkansen,[3] JR Nishi-nihon kör Sanyo Shinkansen och JR Higashi nihon kör Tohoku Shinkansen och Joetsu Shinkansen. 1991 fick de trafikerande bolagen köpa ut linjerna på avbetalning.[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Passengers carried by Railways and Tramways”. Ministry of Land, Infrastructure and Transport. Arkiverad från originalet den 5 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070705231603/http://toukei.mlit.go.jp/60/monthly/index.html. Läst 2 november 2007.
- ^ [a b c d e f g] Mitsuhide Imashiro (1997). ”Changes in Japan's Transport Market and JNR Privatization”. Japan Railway & Transport Review (13): sid. 50-53. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080807163404/http://jrtr.net/jrtr13/pdf/his_13.pdf. Läst 5 mars 2008.
- ^ [a b c d] Shuichi Takashima & Masafumi Miki (2003). ”Railway Operators in Japan 8: Tokai Region”. Japan Railway & Transport Review (34): sid. 52-63. Arkiverad från originalet den 5 december 2008. https://web.archive.org/web/20081205035111/http://jrtr.net/jrtr34/pdf/s52_tak.pdf. Läst 25 oktober 2007.
- ^ Kazushige Terada (2001). ”Railways in Japan — Public & Private Sectors”. Japan Railway & Transport Review (27): sid. 48-55. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061007214318/http://www.jrtr.net/jrtr27/pdf/s48_ter.pdf. Läst 5 oktober 2007.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Japan Railways.
