Jeff Beck
| Jeff Beck | |
 Jeff Beck spelar vid the Crossroads Guitar Festival 28 juli 2007. | |
| Födelsenamn | Geoffrey Arnold Beck |
|---|---|
| Född | 24 juni 1944 Wallington, Sutton, Greater London (i dåvarande Surrey), England |
| Bakgrund |  Storbritannien |
| Genrer | Rock, bluesrock |
| Instrument | Gitarr, basgitarr, sång |
| Skivbolag | EMI, Epic Records |
| Relaterade artister | The Yardbirds, The Jeff Beck Group, The Honeydrippers, Beck, Bogert & Appice, Big Town Playboys, Upp |
Utmärkelser
Rock and Roll Hall of Fame (2009)[1] Grammy Award för bästa intrumentala rockframträdande (2010) Mojo Awards | |
Geoffrey Arnold "Jeff" Beck, född 24 juni 1944 i Wallington, Sutton, södra London, är en brittisk gitarrist.
Beck växte upp med mycket sydstatsjazz, blues och 50-talets rock'n'roll-musik. Han är starkt inspirerad och formad av dessa stilar. Han har själv sagt att om han inte bryter mot alla möjliga regler som finns i en låt så har han misslyckats.
På 1960-talet var Beck medlem i The Yardbirds tillsammans med bland andra Jimmy Page (som senare bildade gruppen Led Zeppelin) och ersatte Eric Clapton (sedermera medlem i John Mayall's Bluesbreakers, Cream och Derek and the Dominos). År 1967 bildade han The Jeff Beck Group tillsammans med bland andra Rod Stewart och Ron Wood. "Hi Ho Silver Lining", "Becks Bolero" och "Love is Blue" är några av Becks hitsinglar under slutet av 1960-talet. 1969 medverkade han också på Donovans hitsingel "Barabajagal".
Han bildade på 1970-talet den kortvariga gruppen Beck, Bogert & Appice som spelade in ett album. Han släppte sedan ett antal fusioninriktade album bland annat Blow by Blow och Wired som blev framgångsrika i USA. 1985 medverkade han på Rod Stewarts hitcover på The Impressions "People Get Ready".
Trots att Beck inte är speciellt känd hos allmänheten (mycket beroende på att han valt att inte sjunga som till exempel Eric Clapton men även på att han rör sig så fritt mellan olika genrer) så lär han vara en av världens mest respekterade gitarrister av just gitarrister.
2009 invaldes Beck i Rock and Roll Hall of Fame.[2]
Diskografi (urval)
- Med The Yardbirds
- Med The Jeff Beck Goup
- Med Beck, Bogert & Appice
- Beck, Bogert & Appice (1973)
- Soloalbum
- Blow by Blow (1975)
- Wired (1976)
- Jeff Beck with the Jan Hammer Group Live (1977)
- There and Back (1980)
- Flash (1985)
- Jeff Beck's Guitar Shop (1989)
- Frankie's House (1992)
- Crazy Legs (1993)
- Who Else! (1999)
- You Had It Coming (2001)
- Blue Wind (2001)
- Jeff (2003)
- Emotion & Commotion (2010)
Referenser
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ Rock and Roll Hall of Fame – Jeff Beck
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jeff Beck.- Officiell webbplats
- Rock 'n' Roll Hall of Fame: Jeff Beck FuseTV
- Jeff Beck på Allmusic.com
