Konstruktivt träskydd

Från Wikipedia
Ändträets kapillära sugförmåga tar upp 20 gånger mer fukt än långsidorna.

Konstruktivt träskydd (benämns även konstruktionstekniskt träskydd) är åtgärder som skyddar trä och träbaserade material i byggnadskonstruktioner mot angrepp av röta, blånad, mögel, insekter och marina träskadegörare genom att man utformar konstruktionen så att angrepp förebyggs.[1] Åtgärderna beskrivs i teknisk-akademisk forskning och utbildning,[2] av statliga eller statsstödda forskningsinstitut,[3][4] av branschorganisationer,[5] företag inom byggnadsindustrin,[6] och av privata förespråkare för miljövänligt byggande[7] och konsumentrådgivare[8].

Huvudprincipen för konstruktivt träskydd är att trä eller träbaserat material hålls torrt, vilket innebär en fuktkvot lägre än 20 procent, eller att träet kan torka om väta inte kan undvikas.[5] Bland viktiga åtgärder märks att ändträ inte skall utsättas för vatten (ändträ suger upp 20 gånger mer vatten än träets flatsidor[9]) och att man undviker smala springor som kapillärt leder vatten in i konstruktionen.[5]

Konstruktivt träskydd är en kategori inom det vidare begreppet träskydd.[10] Träskydd omfattar alla metoder för att skydda trä mot nedbrytning. Inom träskydd är det rekommenderat att man i första hand tar till vara alla möjligheter till konstruktivt träskydd.[10] I andra hand kan kemiskt träskydd (träskyddsmedel) användas, varvid impregnering med kemikalier är den enda verkligt effektiva metoden.[10] Impregnering har ofta miljömässiga nackdelar.[10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Träskydd”. Svenskt Trä. https://www.svenskttra.se/trafakta/allmant-om-tra/traskydd/. Läst 4 oktober 2020. 
  2. ^ ”Trämateriallära och konstruktivt träskydd”. Luleå tekniska universitet. https://www.ltu.se/edu/course/T00/T0021D/Tramateriallara-och-konstruktivt-traskydd-1.55137. Läst 4 oktober 2020. 
  3. ^ ”Utomhuskonstruktion i trä”. Research Institutes of Sweden. https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/expertiser/utomhuskonstruktioner-i-tra. Läst 4 oktober 2020. 
  4. ^ Ingvar Johansson (januari 2000). ”Miljövänlig rötskyddsbehandling/impregnering av utomhusprodukter : Översikt av det internationella läget”. Institutet för träteknisk forskning. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1079812/FULLTEXT01.pdf. Läst 4 oktober 2020. 
  5. ^ [a b c] ”Träguiden – 1.5.5 Konstruktivt träskydd”. Svenskt Trä. https://www.traguiden.se/konstruktion/limtrakonstruktioner/projektering-av-limtrakonstruktioner/limtra-som-konstruktionsmaterial1/utseendekvalitet-och-ytbehandling/konstruktivt-traskydd/. Läst 4 oktober 2020. 
  6. ^ ”konstruktivt träskydd”. Ekstrands Dörrar & Fönster AB. Arkiverad från originalet den 28 september 2021. https://web.archive.org/web/20210928082549/https://www.ekstrands.com/om-oss/konstruktivt-traskydd. Läst e oktober 2020. 
  7. ^ ”Träskydd”. Ekobyggportalen. http://www.ekobyggportalen.se/byggmaterial/traskydd/. Läst 4 oktober 2020. 
  8. ^ ”Naturliga träfasader – träslagen och behandlingarna”. Byggahus.se. https://www.byggahus.se/naturliga-trafasader-traslagen-och-behandlingarna. Läst 4 oktober 2020. 
  9. ^ ”Träfasader : Guide för projektering, materialtillverkning, montage, underhåll”. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:961390/FULLTEXT01.pdf. Läst 4 oktober. 
  10. ^ [a b c d] ”Träskydds egenskaper”. Svenskt Trä. https://www.traguiden.se/underhall/ytbehandling-och-underhall/traskydd/traskydd/traskydds-egenskaper/?previousState=1. Läst 5 oktober 2020.