Kriminalpolizei

Kriminalpolizei, Kripo, var kriminalpolisen i Nazityskland, som sorterade under Reichssicherheitshauptamt (RSHA).

Central organisation

Kriminalpolizei lydde under Reichssicherheitshauptamt, där Amt V (avdelning V) var Reichskriminalpolizeiamt (RKPA) (rikskriminalavdelning) under SS-Gruppenführer och Generalleutnant der Polizei Arthur Nebe.

Uppdrag

Avdelning V (RKPA) hade i uppdrag, att:

Standardisera kriminologisk metodik och utrustning
Tillämpa forskning och erfarenhet vid utredning och förebyggande av brott
Kriminologisk utbildning
Lämna underlag för policybeslut och lagstiftning
Centralisera spaningsarbetet
Driva ett centralt kriminalregister
Delta i utredningen av viktiga brott

Källa: ^[1]

Verksamhet

Avdelningen var 1945 indelad i följande byråer:^[1]

Byrå	Ansvarsområde	Uppgifter
V A	Kriminalpolitik och förebyggande verksamhet	Rättsfrågor, internationellt samarbete, kriminalforskning, brottsförebyggande verksamhet, kvinnlig kriminalpolis
V B	Insatsbyrå	Grova våldsbrott, bedrägeri, sedlighetsförbrytelser,
V C	Register och spaning	Krigsspaning, polisiära spaningsmedel, polishundväsendet
V D	Kriminalteknisk byrå	Identifikation, kemiska och biologiska laboratorieundersökningar, dokumentundersökningar, tekniska verkstäder
V Wi	Ekobrottsbyrå	Ekonomiska brott mot krigsekonomin, gulascher, korruption, brott i näringsverksamhet

Territoriell organisation

Territoriell organisation till 1943

Organisationsnivå	Statlig kriminalpolis	Kommunal kriminalpolis	Befogenhet
SS-Oberabschnitt (Wehrkreis) militärområde	Höhere SS- und Polizeiführer (HSSPF)		Chef för Schutzstaffel (SS), Ordnungspolizei (Orpo), Kripo, Gestapo och Sicherheitsdienst (SD) inom militärområdet.
SS-Oberabschnitt (Wehrkreis) militärområde	Inspekteur der Sicherheitspolizei und des SD (IdS)		Chef för Kripo, Gestapo och SD inom militärområdet. Underställd HSSPF.
Statliga polisförvaltningar	Kripo-Leitstellen, Kripo-Stellen	--	Regionala kriminalpolismyndigheter underställda Reichskriminalpolizeiamt och sidoordnade den lokale polismyndighetschefen.
Statliga polisförvaltningar respektive Kommunala polismyndigheter	Staatliche Kriminalabteilungen	Gemeindekriminalpolizei-Abteilungen	Kriminalpolis direkt underställd den lokala polismyndighetschefen.

Källa: ^[1]

Territoriell organisation från 1943

Från och med 1943 överfördes alla kommunala kriminalpolisavdelningar med över 10 anställda (dvs. huvudsakligen i städer med mer än 50 000 invånare) till den statliga kriminalpolisen. Den statliga kriminalpolisen var inte längre underställd den lokala polismyndighetschefen. ^[2]

Organisationsnivå	Statlig kriminalpolis	Befogenhet
SS-Oberabschnitt (Wehrkreis) militärområde	Höherer SS- und Polizeiführer (HSSPF)	Chef för SS, Orpo, Kripo, Gestapo och SD inom militärområdet.
SS-Oberabschnitt (Wehrkreis) militärområde	Befehlshaber der Sicherheitspolizei und des SD (BdS)	Chef för Kripo, Gestapo och SD inom militärområdet. Underställd HSSPF.
Regionala huvudavdelningar Regionala avdelningar	Kripo-Leitstellen Kripo-Stellen	Regionala kriminalpolismyndigheter
Tidigare statliga eller kommunala Kriminalabteilungen	Kripo-Aussendiensstellen	Underavdelningar under Kripo-Leitstelle eller Kripo-Stelle
Kriminalabteilungen med färre än tio anställda.	Kripo-Aussenposten	Underställd Kripo-Leitstelle, Kripo-Stelle eller Kripo-Aussendienststelle

Källa: ^[1]

Lokal organisation 1944

Organisation	Säte	Antal 1944	Antal kriminalpoliser	Chefens grad
Kripo-Leitstelle	Kriminalpolismyndighet i varje residensstad för ett tyskt förbundsland, Reichsgau eller preussisk provins.	22	150-250	Oberregierungs- und Kriminalrat
Kripo-Stelle	Kriminalpolismyndighet i varje residensstad för ett preussisk län eller för ett litet tyskt förbundsland eller Reichsgau	44	80-120	Regierungs- und Kriminalrat eller Kriminaldirektor
Kripo-Aussendienstelle och Kripo-Aussenpost	Kriminalavdelning som var underordnade ett Kripo-Leitstelle eller ett Kripo-Stelle	698	Kripo-Aussenpost hade per definition färre än 10 kriminalpoliser	..

Källa: ^[1]

Personal

Huvudartikel: Sicherheitspolizei

Kripo och Gestapo hade samma personalstruktur, utbildning och tjänstegrader. Det fanns två grundläggande polisiära befordringsgångar, dels einfachen Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei (kriminalassistentkarriären), senare även kallad Laufbahn U 18: SS-Unterführer der Sicherheitspolizei und des SD, dels leitenden Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei (kriminalkommissariekarriären), senare även kallad Laufbahn XIV: SS-Führer der Sicherheitspolizei und des SD.^[3]

Fotnoter

^ [a b c d e] The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 64-78.
^ The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 73-74.
^ Der Reichsführer SS, Dich ruft die SS, Hermann Hillger KG, Berling 1942 www.thule-italia.net/ns/SS-Hauptamt%20-%20Dich%20ruft%20die%20SS.doc 2009-08-12; Jens Banach, "Polizei im NS-System - Ausbildung und Rekrutierung in der Sicherheitspolizei", Hans Jürgen Lange (red), Die Polizei der Gesellschaft: Zur Soziologie der inneren Sicherheit, VS Verlag, 2003, sid. 64

Se även

Nazitysklands polisväsen

[German64-1] [a b c d e] The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 64-78.

[2] The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 73-74.

[3] Der Reichsführer SS, Dich ruft die SS, Hermann Hillger KG, Berling 1942 www.thule-italia.net/ns/SS-Hauptamt%20-%20Dich%20ruft%20die%20SS.doc 2009-08-12; Jens Banach, "Polizei im NS-System - Ausbildung und Rekrutierung in der Sicherheitspolizei", Hans Jürgen Lange (red), Die Polizei der Gesellschaft: Zur Soziologie der inneren Sicherheit, VS Verlag, 2003, sid. 64

[1]

[2]

[3]