Hoppa till innehållet

Lagtingsvalet på Åland 2023

Från Wikipedia
Lagtingsvalet 2023
Åland
← 2019 15 oktober 2023 2027 →

Lagtingets 30 platser
Valdeltagande68,3 %
1,4 %
  Första parti Andra parti Tredje parti
 

Ledare Veronica Thörnroos Katrin Sjögren Wille Valve
Parti Åländsk Center Liberalerna på Åland Moderat Samling för Åland
Ledare sedan 2017 2012 2021
Föregående val 28,7 % 20,3 % 14,2 %
Mandat före 9 6 4
Erhållna mandat 7 9 4
Mandatförändring 2 3 0
Röster 2 983 4 204 1 761
Andel 21,2 % 30 % 12,6 %
Väljarströmmar 7,5 % 9,3 % 1,6 %

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
 

Ledare Marcus Måtar Camilla Gunell Alfons Röblom
Parti Obunden samling Ålands socialdemokrater Hållbart initiativ
Ledare sedan 2023 2009
Föregående val 14 % 9,3% 8,6 %
Mandat före 4 3 2
Erhållna mandat 5 4 1
Mandatförändring 1 1 1
Röster 2 150 1 801 720
Andel 15,3 % 12,8 % 5,1 %
Väljarströmmar 1,3 % 1,5 % 3,5 %

  Sjunde parti Åttonde parti
 

Ledare Peggy Eriksson Stephan Toivonen
Parti Ålands Framtid Åländsk Demokrati
Ledare sedan 2020 2015
Föregående val 4,8 % 2,9 %
Mandat före 1 1
Erhållna mandat 0 0
Mandatförändring 1 1
Röster 403 Ställde inte upp
Andel 2,9 % 0 %
Väljarströmmar 1,9 % 2,9 %

Lantråd före valet

Veronica Thörnroos
Åländsk center

Lantråd efter valet

Katrin Sjögren
Liberalerna på Åland


Lagtingsvalet på Åland 2023 ägde rum den 15 oktober 2023 och avser samtliga 30 platser i Ålands lagting, som väljs för en fyraårsperiod.

Liberalerna på Åland blev största parti med och ökade antalet mandat i Lagtinget från sex till nio. Även Ålands socialdemokrater och Obunden Samling gick fram och fick ytterligare ett mandat vardera.

Det styrande Åländsk Center backade med två mandat till sju mandat. Likaså backade Hållbart initiativ från två till ett mandat. Moderat Samling för Åland backade med 3,5 procentenheter men behöll sina fyra mandat.

Ålands framtid backade jämfört med förra valet och fick inte tillräckligt med röster för att erhålla något mandat och föll ur Lagtinget.Åländsk demokrati som förra valet erhöll ett mandat ställde inte upp i detta års val och förlorade därför sin representation i Lagtinget.[1]

Personröster

[redigera | redigera wikitext]

Liberalernas partiledare Katrin Sjögren fick 678 personröster och därav också flest. På andra plats kom Obunden samlings Stellan Egeland med 585 personröster. Obunden samlings partiledare Marcus Måtar fick 368 personröster. Camilla Gunell, socialdemokraternas partiledare fick tredje flest personröster, 515 stycken. Moderat samlings partiledare Wille Valve fick 384 personröster.

Centerns partiledare och Lantrådet Veronica Thörnroos fick förhållandevis få personröster, 293 sytcken och kom tredjeplats inom sitt parti. De två andra centerpartisterna som fick fler personröster än henne var Jesper Josefsson och Annika Hambrudd som fick 398 respektive 297 personröster.[1]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal % +/− Antal +/−
  Liberalerna på Åland 4 204 30,0 +9,3 9 +3
  Åländsk Center 2 983 21,2 -7,5 7 -2
  Obunden Samling 2 150 15,3 +1,3 5 +1
  Ålands socialdemokrater 1 801 12,8 +1,5 4 +1
  Moderat Samling för Åland 1 761 12,6 -1,6 4 +/-0
  Hållbart initiativ 720 5,1 -3,5 1 -1
  Ålands Framtid 403 2,9 -1,9 0 -1
  Åländsk Demokrati 0 0 -2,9 0 -1
  Jannik Svensson 22 0,2 +0,2 0 +/-0
Ogiltiga/blanka 488
Totalt 14 044 100,0 +/-0 30 +/-0

Källa: [1]

Statistik över invalda ledamöter

[redigera | redigera wikitext]

Av de 30 invalda ledamöterna är tio kvinnor och resterande män. Ålands socialdemokrater är det enda partiet med fler kvinnor än män i sin lagtingsgrupp. Obunden samling och Hållbart initiativ har inga kvinnliga ledamöter.[1]

Kön
Parti Antal

ledamöter

Kvinnor Män
Liberalerna på Åland 9 3 6
Åländsk center 7 3 4
Obunden samling 5 0 5
Ålands socialdemokrater 4 3 1
Moderat samling för Åland 4 1 3
Hållbart initiativ 1 0 1
Totalt 30 10 20
Andel 33 % 67 %

Medelåldern av de invalda ledamöterna i Lagtinget är 49 år. Ingen ledamot är under 30 år.[1]

Ålder Antal

ledamöter

Andel
18-29 0 0 %
30-39 5 17 %
40-49 11 37 %
50-59 10 33 %
60+ 4 13 %
Totalt 30

Regeringsbildningsprocessen

[redigera | redigera wikitext]

Redan på valnatten meddelade Liberalernas partiledare Katrin Sjögren, i egenskap av ledare för det största partiet, att man skulle skicka ut ett frågebatteri till samtliga partier som blev invalda i Lagtinget. Frågebatteriet innehöll enligt Sjögren 25 frågor om allt från ekonomi och näringspolitik till miljö- och klimat, välfärdens kärna, hälso- och sjukvården.[2] Frågebatteriet mynnade ut i individuella möten mellan Liberalerna och samtliga partier. Diskussionerna beskrevs av många partier som både konstruktiva och breda. Efter det följde ytterligare möten med partierna.[3]

Den 9 november presenterade Sjögren på en presskonferens den nya regeringen bestående av Liberalerna, Centern och Socialdemokraterna med Sjögren själv som Lantråd.[4] I regeringen ingår lantrådet utöver lantrådet sex ministrar varav två från vardera parti. Regeringen valdes formellt den 11 december med röstsiffrorna 21-0, åtta ledamöter avstod. Samtliga lagtingsledamöter från regeringspartierna samt Hållbart initiativs ledamot röstade för medan Moderaternas och Obunden samlings ledamöter avstod.[5]