Monokord
Monokord, är ett instrument som under antiken användes till akustiska undersökningar, till exempel för att demonstrera intervaller och matematiska proportioner mellan strängars längder.
Det bestod ursprungligen av en avlång resonanslåda med en graderad skala på locket, en sträng över och spelas med stråke eller med knäppande på strängarna. Under medeltiden fick monokorden flera strängar och flera stall men benämningen bibehölls, och användes länge även för klavikordet, som anses uppkommet ur monokorden.[1]
Monokordet har använts som seriöst spelinstrument och är föregångaren till stråkinstrumentet marintrumpet.
Se även
Noter
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 42