Pappos-Guldins regel

Från Wikipedia
Version från den 6 november 2014 kl. 17.07 av Svjo (Diskussion | Bidrag) (anpassning till olika "math-styles")

Inom matematiken är Pappus-Guldins regel (även känd som Guldins sats, Pappus centroidsats och Pappus-Guldins sats) en av två relaterade satser som används för att beräkna ytan respektive volymen för en rotationssymmetrisk kropp.

Satserna är uppkallade efter Pappos av Alexandria och Paul Guldin.

Regeln för rotationsyta

TP är positionen för den plana kurvans tyngdpunkt

Om en plan kurva med längden s roterar kring en i planet belägen axel, som ej skär kurvan, uppstår en rotationsyta med arean

A = kurvans längd × tyngdpunktens väg, eller

där är det vinkelräta avståndet från kurvans tyngdpunkt till rotationsaxeln och där är rotationen i radianer med

Exempel:

Arean av en torus med den mindre radien r och den större radien R, är

Regeln för rotationskropp

TP är positionen för den plana ytans tyngdpunkt

Då ett plant ytstycke med arean A, roterar kring en axel i samma plan, som ej skär ytan, uppstår en rotationskropp med volymen

V = ytans storlek × tyngdpunktens väg, eller

där är det vinkelräta avståndet från ytans tyngdpunkt till rotationsaxeln och är rotationen i radianer med

Exempel:

Volymen av en torus med den mindre radien r och den större radien R, är

Generaliseringar

Reglerna kan generaliseras för godtyckliga kurvor och former under lämpliga antaganden.[1]

Källor

  1. ^ Goodman, A. W.; Goodman, G.. ”Generalizations of the Theorems of Pappus”. JSTOR. The American Mathematical Monthly. http://www.jstor.org/discover/10.2307/2316426?uid=2129&uid=2&uid=70&uid=4&sid=21104382078753. Läst 28 juni 2014. 

Extern länk